Fordonstrafiken ökar allt mer i Sverige, antalet lastbilstransporter likaså riksväg 51 står inför nybyggnation som ska öka framkomligheten för fordon genom Finspång, men vem tänker på gång och cykeltrafikanterna? Denna rapport undersöker framkomligheten för en problematisk sträcka av Riksväg 51 genom Finspång, där hastighetsbegränsningen är hög och bristen på säkra övergångar är stor. Passageräkning kommer utföras vid två områden för att få svar på hur stort problemet är för Finspångs invånare. Rapporten resulterar i förslag till två nya säkra övergångar, en gångbro vid Postnords kontor i Finspång och en tunnel intill en cirkulationsplats i anslutning till Willys i Finspång. Om kommunen anser att dessa förslag är något att arbeta vidare med är helt upp till dem.

Idag ställer samhället och konsumenterna allt större krav på klimatsmarta boenden för att minska energianvändningen. Trots det byggs fortfarande till stor del traditionella hus efter Boverkets byggregler. På uppdrag av WSP studerar denna rapport hur energiåtgången hos ett befintligt flerbostadshus i Stockholm, byggt efter BBR, hade sett ut om det uppförts för att fylla kravspecifikationen för passivhus enligt FEBY12. Samt hur livscykelkostnaderna hade skiljt sig för de två husen.

Studien inleddes med en datainsamling av för det befintliga flerbostadshusets areor samt Uvärdena och följs upp med simuleringar av flerbostadshuset i beräkningsprogrammet Energihuskalkyl. Datorberäkningarna jämfördes med manuella beräkningar för att säkerställa värmeförlusttalet samt andelen köpt energi. Varefter flerbostadshuset anpassades med Kingspans detaljbibliotek för att uppfylla FEBY12s passivhuskrav och följdes upp med samma dator- och manuella beräkningar. Där de båda resultaten presenteras och jämförs.

I rapportens andra del undersöks och jämförs de två flerbostadshusens livscykelkostnader, sett till investerings-, drifts- och underhållskostnader. Då beställaren sekretessbelagt de verkliga kostnaderna antogs de verkliga kostnaderna för det befintliga huset från Statistiska Centralbyrån. För att beräkna det teoretiska passivhusets investeringskostnader beräknades materialkostnaderna för de båda husen efter de givna ritningarna. Där skillnaden i materialkostnaderna adderades till investeringskostnaden för det passiva flerbostadshuset.

Underhållskostnaderna antogs till detsamma för det passiva flerbostadshuset samtidigt som att driftskostnaderna sänktes procentuellt med den minskade mängden köpt energi från energiberäkningarna.

From 2009 until 2011 project BRA (Bygg-och Rivningsavfall i Stockholms Län) “Construction and Demolition (C&D) waste in Stockholm County” was coordinated from the division of Industrial Ecology, KTH. This project was focused on actively improving (from plural perspectives) the cycles of C&D (specifically non-metallic inert) materials in the region. In response to the normative aim and inter-systems complexity, a highly participative action research procedure was adopted. Through processes of network communication, workshops, a course, and an international symposium - a number of issues (such as market development, recycled product quality, greenhouse gas impacts, collaborative planning, and statistics) were prioritized, researched, and acted upon. Indicators for measuring progress in selected areas were developed and preliminary action plans created. At a final co-organized symposium Swedish delegates laid the groundwork for the establishment of a Swedish C&D recycling b ranch organization. This initiative of continued collaboration between and within sectors is seen as a vehicle for the priorities and action requirements identified in BRA to be further enabled and held in focus. Furthermore, these actors taking ownership of the process is seen as a success in accordance to the original aims and the need for further cycles of evaluation, planning, and action.

Varierande styrmedel samt olika politiska mål har gett upphov till varierande i bygginvesteringar. Detta har i sig lett till olika utmaningar inom byggbranschen främst inom bygglogistik. Bygglogistik och dess delar ihop med byggmaterial representerar 61% av byggkostnaden. Under de senaste 10 åren har byggkostnaden bara ökat. År 2010 låg byggkostnaden på drygt 26 000 kr/m2. År 2020 ligger den på drygt 37 000 kr/m2. Sverige har de högsta byggkostnaderna i Europa. 61% av byggkostnaden går åt material och transport. Den största utmaningen är att minska dessa kostnader genom effektivisering av bygglogistik. Syftet med studien är att undersöka de största utmaningar som finns inom bygglogistiken orsakade av svensk ekonomi och miljöpolitik. Målet är att ta fram främsta utmaningar inom bygglogistik samt vilka potentiella åtgärder som kan tillämpas för att minska denna byggkostnad. Första frågeställning är vilka de främsta utmaningar som bygglogistiken har idag orsakade av ekonomi och miljöpolitiken? Andra frågeställningen är vilka åtgärder finns det för dessa utmaningar? För att besvara frågeställningen behöver studien tillämpa en vetenskaplig forskningsmetod för att säkerställa att all data och information är objektiva. Vidare väljer studien en kvantitativ forskningsmetod för att rapporten är endast intresserad av statistik, generaliserbara samt kvantifierbara resultat. Vidare är studien endast intresserad av fakta och inte åsikter. För att uppfylla studien syfte anses kvantitativ metod som lämpligast för att dra lämpliga slutsatser och bilda sig en bättre uppfattning kring verkligheten. Resultatet av erhållen information och grafer/figurer tyder på att bränslepriser har ökat och detta innebär högre logistik-priser för byggbranschen. Detta kombineras med strängare krav av staten i form av reduktion-plikter samt nettonollutsläpp 2045 har skapat svårare miljö att anpassa sig efter. Allt detta kombineras med Covid-19 men även Rysslands invasion av Ukraina har skapat ännu svårare miljö. Möjliga åtgärder är att tillämpa LCC och LCA för att tackla miljöpolitiska utmaningar, för ekonomiska utmaningar behövs VSM tillämpas för att garantera stabilare ekonomi för byggbranschen: En annan åtgärd som kombinerar både miljöpolitiska men även ekonomiska aspekter är tillämpning av BIM. Sverige är i stort behov av nya bostäder och infrastrukturrenoveringar. Men hänsyn till de nya miljöpolitiska lagar samt ekonomiska hinder blir uppfyllningen av behovet svårare. Att ta ner bygglogistik-priser speciellt inom transport är en växande utmaning då staten har varit tydliga med att bränslepriser kommer vara någorlunda samma i framtiden. aktuell situation tyder på att majoriteten av alla utmaningar skulle inte finnas från första början. Slarvighet i form av igen spårning för avgifter, traditionella arbetssätt, minimalt intresse för innovation har varit karakteristik drag för byggbranschen under längre period. Vidare har alla dessa “inte så stora problem” byggts upp och haft “snowball effect” på själva branschen men även Sverige generellt. Trots detta finns det fortfarande alternativ för att åtminstone förebygga för framtida generationer.

Majoriteten av företagen runt om i världen arbetar ständigt med att förbättra sin logistik. Detta eftersom om logistiken fungerar på ett bra sätt ger det upphov till ett bra flyt igenom hela processen samt bra produktresultat. Logistiken som används i dagsläget av olika byggföretag har i princip liknande grunder. Beroende på vad som skall göras kan processen skilja sig åt. Inom företaget NCC kan man hitta olika logistikprocesser som bygger på liknande förutsättningar. Varav en av logistikprocesserna ligger hos verksamheten Addera byggkoncept som arbetar utifrån ett industrialiserat koncept för renovering/stambyte av badrum i miljonprogrammets bostäder, med en mer standardiserad arbetsgång än ordinarie byggverksamhet. Denna specialanpassade logistikprocess kommer i denna studie jämföras med en mer traditionell logistikprocess för renovering/stambyte av badrum

Byggbranschen står idag inför stora utmaningar gällande rekrytering av erfarna projektledare. Företagen har upplevt svårigheter med att hitta erfarna projektledare, detta beror på att det saknas nästan två generationer av projektledare samt att många går i pension. En lösning till problemet är att anställa nyexaminerade projektledare för att fylla luckan. Problemet med nyutexaminerade är att de saknar erfarenhet när de kommer ut i arbetslivet. Det är en utmaning för konsultföretagen, eftersom inlärningstiden för att bli projektledare vanligtvis är långa perioder.

Syftet med denna studie är att förtydliga inlärningstiden för de nyutexaminerade projektledare samt att ge organisationen ett underlag för att de ska kunna se vad de bör skapa för förutsättningar och metoder. Huvudfrågorna som behandlas i vår studie är ”Vad innebär det att vara projektledare?” och ”Vad krävs för att man skall gå från att vara en nyutexaminerade byggingenjör till att bli projektledare?”

Undersökningen är en kvalitativ studie som genomförts på WSP Management Östergötland. Den empiriska datainsamlingen har skett via personliga intervjuer med elva respondenter fördelade på Norrköping och Linköping kontoren.

Studien visar på att vara projektledare kan variera mycket beroende på hur man väljer att tolka det, men inom byggbranschen handlar det om att leverera en produkt eller ett resultat till en begränsad budget och till en bestämd tid. Som projektledare är man beställarens ”högra hand” och ska uppfylla kundens önskemål i projektet. För att detta ska gå ihop krävs ständig kommunikation så att man förstår varandra och undviker missförstånd.

Med utgångspunkt från undersökningen har vi även konstaterat att det som krävs för att man ska gå från att vara nyexaminerad byggingenjör till att bli projektledare inom området management, är rätt metod, rätt organisatoriska- och individuella förutsättningar samt att man övervinner krav och hinder som ställs från beställarsidan.

Byggbranschen präglas framöver av stora pensionsavgångar vilket kommer kräva rekryteringen av ny arbetskraft. Många av de rutinerade tjänstemännen handplockas till de stora konsultföretagen där arbetsvillkoren och förmånerna i vissa fall upplevs bättre än hos entreprenadföretagen. Därför måste de mindre entreprenadföretagen anställa nyexaminerade byggnadsingenjörer i allt större utsträckning. Introduktionsprocessen för en nyanställd, och i synnerhet en nyexaminerad tjänsteman kan ta lång tid och ta upp resurser som mindre företag inte alltid kan avvara. Denna studie syftar därför till att försöka hitta faktorer och tips som leder till en lyckad introduktion gällande första arbetsuppgifter, socialisation och motivation för bibehållandet av arbetskraft. Denna studie är baserad på teori kring ämnet som sedan backats upp av empiri i form av sammanlagt åtta intervjuer av tjänstemän på företagen, Byggentreprenören AB och Stångebro Bygg AB.

This thesis examines leadership and organization in the construction industry, focusing on howthese aspects affect the work environment and employee well-being, as well as their contributionto project success. The study highlights the importance of specific leadership qualities andcompetencies, fostering a sense of community and support within the company, and creating abalanced work environment that benefits employee performance and well-being.

An effective leader in the construction sector must be able to adapt their leadership based on thesituation and the needs of the employees, requiring flexibility and a combination of differentleadership styles. The study identifies several key factors for successful leadership in theconstruction sector. Adaptability is one of the most important competencies for a leader whoshould be able to switch between different leadership styles and adjust their leadership accordingto the situation. Promoting social cohesion through joint activities and an open communicationculture is essential for creating a sense of community and support among employees. Balancingdemands and support in the work environment is also important, as a work environment thatbalances work demands with sufficient support and opportunities for autonomy enhancesemployee well-being and performance. Regular feedback and clear communication helpemployees feel informed, valued, and motivated.

The method for the study included both theoretical and empirical investigations. Literaturereviews were combined with surveys and interviews to gather data on the role of leadership inthe construction sector. The survey was sent to 18 different construction companies, with 14respondents participating, providing a broad insight into how leadership is practiced in variouscompanies. Interviews were conducted with both leaders and employees to gain a deeperunderstanding of their experiences and perspectives. The study also provides recommendationsfor how leaders in the construction sector can adapt their leadership styles to effectively driveprojects to success.

In summary, the results show that effective leadership in the construction sector requires acombination of specific qualities and competencies, the ability to foster community and support,and the creation of a work environment that enables optimal performance. By linking theoreticalmodels to empirical observations, several key factors contributing to successful leadership and apositive work environment in the construction sector have been identified. This researchcontributes to an increased understanding of the role of leadership in the construction industryand its impact on both project success and the work environment.

SAMMANFATTNING Syftet med detta projekt är att jämföra byggnaders olika grundläggningsmetoder, vid grundläggning på jordar med låg hållfasthet, för att kunna välja den mest ekonomiska metoden. I detta examensarbete har fokus lagts på fyra grundläggningsmetoder vilka är betongpålar, Kalkcement-pelare (KC-pelare), träpålar och stenpelare och deras respektive kostnadseffektivitet. Analysen baseras på utredning av hur företagets tid och kostnad påverkas i början av varje projekt samt vid användning av de olika grundläggningsmetoderna med fokus på olika faktorer som kan påverka valet av grundläggningsmetoder. Denna undersökning genomfördes genom att studera fyra projekt som utfördes av NCC anläggning och deras dotterföretag Hercules: tre av projekten är grundlagda med betongpålar och ett av projekten är grundlagt med stenpelare. Beräkningar innefattar projekteringskostnader och kostnad för utförande av de olika metoder där prisdokument fåtts av NCC anläggning och Hercules. Ett frågeformulär har skickats till två produktionschefer och en platschef som har arbetat med de olika metoderna för att få mer information från produktion. Dessutom samlades information från olika litteratur och hemsidor sökning för att förstå olika egenskaper hos varje metod Slutsatsen av detta arbete ät att den mest ekonomiska grundläggningsmetoden är betongpålar samt den är mest användbara hos NCC, medan stenpelare är den dyraste metoden som har använts bara en gång av NCC anläggning. Dessutom fick vi antagande projekt om KC-pelare som visas vara dyrt metod jämförd med betongpålar. Därtill har inte fått något projekt om träpålar, därför är det svårt att undersöka den metoden.

Problembeskrivning: Partnering har funnits i Sverige sedan 1990-talet och har fortfarande inte fått ett genombrott. Detta kan bero på att partnering uppfattas som krångligt men också för att det inte finns någon tydlig definition för vad partnering är eller ett standardiserat sätt att använda det på. Syfte: Syftet med studien är att identifiera de faktorer som anses vara drivande för projektets resultat men även beskriva hur tillvägagångssättet bör vara för att få ett lyckat projekt. Studien utförs då fler företag vill utveckla sitt partneringarbete men anser att det är krångligt eftersom det råder en delad bild kring hur ett partneringprojekt ska utföras och tillämpas. Målet: Målet med studien är att finna de faktorer som påverkar om partneringprojektet lyckas eller misslyckas men även att ta fram en mall för hur ett lyckat partneringprojekt ska utföras. Metod: Fyra personer med olika yrkesroller och erfarenheter har intervjuats för att ta reda på vad de upplever är de drivande faktorerna för ett partneringprojekt. Dessa intervjuer har sedan jämförts med den litteratursammanställning som visas i kapitel 3: teoretisk referensram. Genomförande: Studien genomfördes med en inledande litteraturstudie och intervjuer med personer med erfarenhet av partneringprojekt. Dessa personer arbetade på olika konsultföretag i Östergötland. Sammanlagt deltog fyra personer med olika erfarenhet och yrkesroller i intervjuerna. Resultat: I intervjuerna framkom det en positiv bild av partnering men det förekom även skilda meningar om vissa delar. De intervjuade tyckte det var roligt att arbeta i partneringprojekt för att entreprenören kommer in tidigare, det är färre konflikter vilket gör att projektet rullar på bättre. En sak som skiljer sig från traditionell entreprenad är att det krävs mer engagemang från alla parter för att hitta den bästa lösningen för projektet samt gynna projektets plånbok och inte sin egen. Respondenterna menar att företag bör utbilda sig inom partnering för att få en bättre förståelse av vad det innebär och slippa onödiga definitionsfrågor kring partnering. De menar att det ibland blir en blandning av partnering och traditionellt arbetssätt. Respondenterna säger även att det viktigaste är att uppnå de gemensamma målen för projektet oavsett om dessa fokuserar på budget, tid eller arbetsmiljö. Slutsatser: Slutsatserna som dras är att gemensamma mål, relationsbyggande aktiviteter och en tydlig definition av partnering är de mest drivande faktorerna för ett lyckat partneringprojekt. Bristande kunskap av partnering kan göra att projektet misslyckas. Valet av medarbetare och dess samarbetsförmåga är också avgörande för om projektet misslyckas eller inte. För att utföra ett lyckat partneringprojekt bör först en workshop hållas där de gemensamma målen och konflikthanteringsprocesser bestäms. Öppna böcker är ännu en sak som bör tas i beaktan vid uppstart av ett partneringprojekt.

I denna studie utreds KL-trä, korslimmat trä, ur byggnadsteknisk synvinkel samt ur ett boendeperspektiv, där Valla Berså som är Linköpings första flerbostadshus byggt med en stomme av KL-trä fick agera referensobjekt. Byggnationen av flerbostadshus i trä ökar i stadig takt. KL-trä är resultatet av den senaste utvecklingen inom massivträkonstruktioner. De industriellt framtagna skivorna i KL-trä kan tillverkas i stora format och dess höga bärförmåga och styvhet i förhållande till vikten möjliggör att bygga högre, större och stabilare än med traditionellt träregelvirke. Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Det tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan och binder koldioxid under hela sin livslängd. Byggbranschen börjar inse att ett skifte från betong till trä är det enda rätta om de totala koldioxidutsläppen ska minska. Men det behövs mer kunskap kring att använda trä i flerbostadshus som har höga krav på brandsäkerhet och ljudmiljö. För att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns att bygga med KL-trä, vilka lösningar som finns för att höja funktionen och säkerheten i ett KL-trähus och vilka effekter ett massivträhus har på boendemiljön, genomfördes gedigna litteraturstudier ihop med en fallstudie av Valla Berså. Intervjuer med entreprenörerna och konsulterna genomfördes tillsammans med en enkätundersökning med de boende i Valla Berså. Resultatet tyder på att fördelarna att bygga med KL-trä är många och om bara kunskapsnivån kommer ikapp så har vi ett konkurrenskraftigt material till de traditionella byggmaterialen. Det finns många lösningar för att uppnå tillräcklig brandsäkerhet och goda ljudmiljöer. Rätt utformat kan ett KL-trähus medföra ett mycket gott inomhusklimat med jämn behaglig temperatur och bra luft, med en lägre energiförbrukning och miljöpåverkan som följd.

Waste management in the Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry has been a major research topic owing to the AEC industry being one of the top contributors of waste generation. However, research has primarily focused on new build and has neglected refurbishment projects which become relevant due to an aging building stock in Sweden and Europe. Various actors are involved in refurbishment projects which makes it important to study each actor as well as tensions between them. By using a service ecosystem perspective and relying on 38 interviews, this paper aims to investigate tensions and barriers between actors within the service ecosystem of CDW for refurbishment projects in Sweden. Based on the results, spatial barriers are the most mentioned barrier which also create the highest number of tensions between project and contractor mother firm, subcontractors, waste recycling firms and society/citizens. The majority of the tensions are found between projects and the contractor mother firms, followed by tensions between projects and clients and projects and subcontractors. Unlike previous studies investigating only one of the actors waste management practices, this paper contributes by investigating the interactions between seven different actors which is important for improving waste management practices in refurbishment projects.

Konkurrensen inom byggbranschen har ökat de senaste åren och byggföretagen tvingas att ta större kontroll över sina kostnader för att fortsatt kunna driva en lönsam verksamhet. Intäkterna är något som man inte har så stora möjligheter att påverka, då det är bostadsmarknaden i stort som styr hur mycket man kan få betalt för sina produkter och byggnader. Den egna kostnadskontrollen och omkostnaderna har blivit det stora fokusområdet, då det är via dem som man kan förbättra sina marginaler. Detta arbete har skrivits i samarbete med JM Bostad Stockholm som idag har ett stort fokus inom detta område. Då projekten ofta är unika i sig kan det vara svårt att jämföra projekten med varandra för att se vilka arbetsplatser som är kostnadseffektiva samt i vilka skeden som ett byggprojekt är mest krävande gällande arbetsplatsomkostnader. Syftet med denna studie har varit att undersöka arbetsplatsomkostnader för byggnadsprojekt med liknande utformning. Detta för att få fram var i projekten arbetsplatsomkostnaderna uppstår och härleda dem till skeden i den strukturerade tidplanen och se hur de varierar efter den strukturerade tidplan som det arbetas efter. Detta för att efter avslutad studie kunna göra kostnadseffektiva projektplaneringar för ett mer konkurrenskraftigt byggande.

Projektledarens kompetens spelar en väsentlig roll i framgången av projekt. De olika roller som är avsedda till projektledare kräver att projektledare kontinuerligt försöker förbättra och utveckla sina kompetenser. I samband med den fortsatta innovativa utvecklingen i dagens byggbransch krävs det att projektledare ska utveckla sina kompetenser för att driva och styra komplexa processer framåt. Dessutom kräver de nya digitala arbetsformer anpassning av projektledarens roll. Kompetensutveckling av projektledare kan bidra till ökad effektivitet, lönsamhet, förbättrad produktivitet och framgång inom företag. Därfär bör varje byggföretag ta hänsyn till hur inverkan av projektledarens roll är stor för att öka sannolikheten att projekt uppnår sina mål inom kvalitets-, kostnad och tidsram. Syftet med denna studie är att undersöka kompetens som krävs av projektledare inom byggföretag idag. Dessutom innefattar denna studie att ta fram de egenskaper och kompetenser som projektledare behöver utveckla för att uppnå en avancerad nivå av projektledning som i sin tur leder till effektiviserade och framgångsrika projekt. Syftet med studien har uppnåtts med hjälp av företaget Team Projektpartner. En detaljerad litteraturstudie genomfördes. Litteraturstudien beskriver projektledarens arbetsuppgifter och tar fram kompetens respektive kompetensutveckling inom projektledning. För att stödja arbetet har en datainsamling utförts från dokumentstudie, deltagande observationer och intervjuer. Med hjälp av datainsamlingen skapades resultat som besvarar de uppsatta frågeställningarna i arbetet och sedan diskuteras teori och resultat för att kunna dra slutsatser i slutet. Arbetets slutsats visar att projektledarens kompetens beror på sin vilja att förändras, prova och utmana sig hela tiden. Både hårda och mjuka kompetenser krävs av en kunnig projektledare och de kompletterar varandra. Det krävs därför utbildning, rätt personlighet och rätt ledaregenskap. Dessutom bör projektledaren ha praktiska kompetenser som innebär att vara kompetent i tidiga skeden av projekt, ledning av planering och uppföljning av projektets arbete. Projektledare behöver utveckla sin kompetens och anpassa sin roll till de nya trender och utmaningar. Erfarenhetslärande är inte längre tillräckligt för kompetensutvecklingen utan det behövs även olika typer av utbildningar, certifieringar och nya tekniker. Att utveckla ledaregenskaper leder även till kompetensutveckling och att vara en framgångsrik och effektiv projektledare.

Denna studie är ett examensarbete och det avslutande momentet inom utbildningen byggteknik på Linköpings Universitet, campus Norrköping. Examensarbetet fokuserar på att ta reda på och kartlägga kostnadsavvikelser mellan kalkylerade och verkliga byggkostnader. Bakgrunden till studien ligger i att båda författarna har erfarenheter från byggbranschen och vet att kostnadsutfallet för projekt inte alltid blir som planerat. Därför togs beslutet att djupare analysera om vad orsakerna till avvikelser kan bero på. Syftet med studien är att undersöka om möjliga avvikelser finns mellan kalkyler och verkliga byggkostnader samt finna orsaker och åtgärder till avvikelserna. För att framställa ett resultat till studien ställdes tre övergripande frågeställningar som hela arbetet strävar efter att besvara. Dessa är “hur ser kalkyleringsprocessen ut?”, “vilka kostnadsavvikelser finns mellan kalkylerade och verkliga byggkostnader?” och “hur åtgärdas eventuella avvikelser?”. Arbetet har genomförts genom projektuppföljning för tre projekt hos ett företag där kostnader jämförts mellan anbudskalkylen och det verkliga utfallet för projektet. Studien tar endast hänsyn till projektkostnaden vilket innebär att det begränsas genom att inte räkna med centraladministration och vinst vilket anbudssumman annars också består av. Orsaker till avvikelser har fastställts via intervjuer med platscheferna för respektive projekt. Resultatet som uppnåtts visar på att avvikelser förekommer relativt ofta och främst på grund av ett fåtal orsaker. De poster som visar störst avvikelser genomgående i alla tre projekt är armering/ingjutningsgods, isolering, betong och arbetsplatsomkostnader. De största orsakerna till negativa avvikelser visade sig vara kalkyleringsfel, svåra arbetsplatsförhållanden och dåligt utfört arbete av underentreprenörer. Största orsakerna till att positiva avvikelser uppstått berodde på prutat pris för inköp samt ändrade arbetsmetoder. Det studien kommit fram till är att företaget bör skapa bättre rutiner för erfarenhetsåterföring från yrkesarbetare till kalkylarbetare. Ett annat förbättringsförslag är att även bli bättre på att besöka den tänkta arbetsplatsen innan start av kalkylering. Detta för att förebygga att avvikelserna uppstår i framtida projekt.

Byggbranschen har länge varit kraftigt mansdominerad. I dagsläget finns intresse, både från samhället i stort och bland företagen i branschen, att öka andelen kvinnor. Svårigheterna med att få kvinnor att söka sig till, men framför allt stanna inom branschen beror till viss del på den djupt rotade machokulturen. Syftet med den här studien är att finna och belysa faktorer som får kvinnor att stanna i den mansdominerade branschen. Studien undersöker också hur ledaren bör agera och vilken typ av ledarskap som lämpar sig bäst för att integrera kvinnor i verksamheten och samtidigt motverka machokulturen. Studien visar att kvinnorna väljer att stanna i branschen då de är nöjda med de grundläggande faktorerna som arbetsuppgifter, arbetskamrater, lön och arbetstider. För att kvinnorna ska integreras i verksamheten krävs att de ges samma möjligheter på arbetsplatsen som de manliga kollegorna och att det är kompetensen hos individen som står i fokus. Machokulturen motverkas bäst med ett demokratiskt och situationsanpassat ledarskap med fokus på omtanke om de anställda.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett företag tillämpar BIM vid projektering. Detta för att analysera hur företaget har implementerat BIM samt att identifiera fördelar, utmaningar och möjligheter med BIM. För att förse denna studie med kunskap har en fallstudie utförts hos en ingenjörsbyrå. Resultatet av studien visar att företaget arbetar med 3D-modellering samt att implementeringen av BIM i organisationen huvudsakligen har genomförts med fortlöpande utbildning och arbete inom BIM. Studien har identifierat möjligheter och utmaningar som uppkommer när företaget arbetar med BIM. Studiens slutsatser uppmärksammar att det råder brist på kunskap och medvetenhet inom BIM både inom organisationen och inom byggbranschen för att tillgodose se möjligheter som BIM-projektering medför. Studien praktiska implikationer rekommenderar företaget att utveckla en målsättning, införa en grundläggande kunskapsnivå samt att utveckla BIM leveransen.

Rapporten baseras på den bostadsbrist som råder i Sverige. En alternativ lösning på bostadsbehovet är byggnationer av modullägenheter. Idag byggs det främst mindre modullägenheter riktade till unga vuxna och nyanlända. För att tillgodose fler behov måste flexibiliteten för moduler öka så att de kan formas om och byggas i olika storlekar. Det som besvaras i rapporten är vad modulhus är, vilka variabler det tas hänsyn till vid dimensionering av moduler, samt hur två moduler kan byggas ihop till en enhetlig lägenhet. Teorier är baserade på litteratursökningar, även från tidigare kurser inom byggteknik. Ett studiebesök gjordes på Junior Livings fabrik i Kungsör, för att få en mer konkret bild av modulverksamheten i landet. Resultatet av studien består av en framtagen träväggkonstruktion och en övergång, som ska kunna användas för att koppla samman två enskilda moduler till en gemensam lägenhet. Denna lösning är framtagen för företaget Junior Livings moduler. Stor vikt har lagts på dimensionering och uppbyggnad av väggen samt övergången som sedan illustrerats i datorprogrammet Revit. Materialen har tagits fram för att möta de variabler och krav som ställs på bostadshus i Sverige. U-värde har beräknats och jämförts med originalkonstruktion. Avslutningsvis följer en slutsats där frågeställningar besvarats utifrån den teori, det resultat och den analys som utförts i rapporten.

Linköping stad står inför framtidens dörrar och är i full utveckling. I och med att staden växer tillkommer behov av nya innovativa lösningar inom samhällsbyggnadsområdet. Det vill säga inom bygg-, arkitektur-, stadsplanering- och infrastrukturområdet. Det finns två underliggande problem som ligger till grund för denna vetenskapliga rapport. Det första problemet är att E4:an som går utmed Linköpings innerstad inte har någon på- och avfart i nordlig riktning vid Mörtlösa. Det andra problemet handlar om den kraftiga köbildningen som kan uppstå under rusningstrafiken i Mörtlösaområdet. Examensarbete kommer fördjupa sig i just dessa problem och framförallt i hur en förbättrad infrastruktur kan bidra till utveckling avsitt närområde och omgivning. Infrastruktur är ett brett område där det finns många förslag tillförbättring.

Syftet med denna vetenskapliga rapport är att se hur en trafikplats i Mörtlösområdet i Linköpingkan bidra till utveckling av staden samt undersöka olika förslag på trafikplatser som kan förbättra infrastrukturen, den rådande trafiksituationen och förbindelsen till E4:an.

Rapportens frågeställningar lyder att genom jämförelse med andra liknande trafikplatser och projekt, ta fram den mest optimala trafikplatsen för Mörtlösaområdet samt se hur en fyravägstrafikplats kan påverka närområdet och omgivningen utifrån den data och erfarenheter som är tagna från liknande projekt. För att besvara dessa frågeställningar har metoder som intervju och litteraturstudie används. Intervjun som genomfördes med Linköpings kommun harvarit en nyckelroll i insamlandet av information.

Med hjälp av fyra olika referensprojekt av liknande karaktär, har tre olika förslag på trafikplatser i Mörtlösområdet tagits fram. Första alternativet innefattar nybyggnation av en trafikplats, det andra fokuserar på ombyggnation av en befintlig trafikplats i området och det sista alternativet är en kombination mellan dessa. För att komma fram till den bästa lösningen har fördelar och nackdelar ställts mot varandra och efter analys av intervju och litteratur har en slutsats tagit form.

Slutsatsen föll till slut på att ombyggnation av den befintliga trafikplatsen ses som det bästa alternativet. Delvis för att den skapar ytterligare en väg norr ut, vilket kommer bidra till ökad trafiksäkerhet och bättre trafikflöden men också för att den ses som ett billigare och smidigarealternativ att genomföra. 

Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade och varje år skadas och omkommer människor i en omfattning som fortfarande är hög i jämförelse med många andra branscher. I den statistik som tillhandahålls av Arbetsmiljöverket definierar man inte om den skadade eller förolyckade individen är anställd av huvudentreprenör eller underentreprenör. Utländska entreprenörer som skadas eller förolyckas exkluderas helt och hållet i det statistiska underlaget. I Sverige är byggsektorn starkt reglerad av lagar och regler för hur säkerheten på byggarbetsplatsen ska garanteras. Den psykosociala miljön på arbetsplatser utgörs av övertygelser, uppfattningar, attityder, känslor och värderingar och är också betydelsefulla faktorer för säkerheten. Dessa faktum motiverar en studie om den säkerhetskultur som huvudentreprenören har som ambition att förmedla till sina underentreprenörer.

En tydlig och positiv säkerhetskultur på arbetsplatsen är ett steg i rätt riktning för att uppnå nollvision för olyckor och dödsfall. Säkerhetskulturella grundstenar utgörs bland annat av gemensam inställning, högt engagemang och en enhetlig syn på säkerheten och arbetsmiljön inom hela företaget eller organisationen.

Syftet med studien är att undersöka och redogöra för hur de stora byggföretagen Skanska, NCC och Peab bedriver sitt arbete kring säkerhetskultur på ett individuellt plan och hur de samverkar för att skapa en enhetlig kultur med fokus på underentreprenörer. Vidare är syftet att undersöka anledningen till varför underentreprenörer inte följer säkerhetskulturen och därmed kan orsaka olyckor i arbetet. Studiens metodologiska tillvägagångsätt grundas i litteraturstudier, semistrukturerade interjuver samt dokumentstudier.

Generellt ansåg respondenterna att säkerhetskulturen inom byggbranschen handlar om att ändra inställningen från ”jag ska bara”-kultur till ”jag ska bry mig om”-kultur. De tyckte att en bra säkerhetskultur definieras av att man lyckas få med alla att arbeta enligt de processer som finns. En god säkerhetskultur innebar också enligt samtliga respondenter att man som chef ska föregå med gott exempel. De flesta ansåg att det fanns en kulturell skillnad mellan svenska och utländska underentreprenörer samt att säkerhetskulturen i andra länder skiljer sig från den kultur vi har i Sverige. Samtliga respondenter var enade om att orsaken till att underentreprenörer löper större risk att råka ut för olyckor än anställda hos huvudentreprenörer berodde på att de har inställningen ”vi är här nu, vi ska göra ett snabbt och bra jobb” och ”jag ska bara”. De flesta ansåg att utmaningen med säkerhetskulturen var att skapa engagemang och förståelse samt att få underentreprenörer att följa säkerhetskulturen.

Slutsatsen blir således att Skanska, NCC och Peab har väl genomarbetade och nedskrivna policys, riktlinjer och förhållningssätt för hur säkerhetsarbetet är tänkt att fungera. Det som främst skiljer sig åt mellan företagen i praktiken är hur man kopplar ihop begreppet säkerhet och kultur. För ett företag är begreppet säkerhetskultur en blandning av säkerhetsarbete och kultur medan det för ett annat endast innefattar säkerhetsarbete eller kultur. Om målet är att förbättra säkerhetskulturen inom en hel bransch måste alla som är delaktiga på något sätt vara medvetna om vad säkerhetskultur egentligen betyder. Hur företagen ser på problematiken kring säkerhetskultur skiljer sig också åt. Uppfattningen om vem som har ansvaret för egna anställda och underentreprenörer är olika beroende på företag.

För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.

Klimatfrågan är idag ett av de större samtalsämnena inom byggvärlden vilket har ett satt ett större ansvar på företag att bygga mer miljövänligt. Alla vet hur viktigt det är att värna om miljön men vi tycker att de flesta företagen gör fel när de lägger de största fokuset på att få en ’’slutprodukt’’ som är miljövänlig, men själva byggarbetsplatsen är inte alls lika miljövänlig. Syftet med denna studie är att miljöarbetet på byggarbetsplatser ska tas på samma allvar som miljöarbetet för byggnader. Genom att få företag sätta upp egna miljömål som speglar de lagar som existerar i Sverige. För att åstadkomma detta skall en bakgrund till vad interna miljömål kan vara samt vad som krävs för att en byggarbetsplats ska uppnå dess interna miljömål. Sedan visa på vilket sätt de interna miljökraven hjälper till att uppnå de befintliga nationella miljömålen Sverige har. Studien bygger på diverse litteraturstudier samt intervjuer. Intervjuerna gjordes med en projektledare och en platschef båda kunniga inom det område vi valt att studera. Studien visar att med hjälp av ISO standarder kan en högre miljökvalitet nås på bygget samtidigt som att följa standarden blir det interna miljömålet. Det påverkar dock alla i företaget som är involverade i projektet då de måste få den kunskap som krävs för att följa den valda standarden. Studien visar även att som följd av att de interna miljömålen uppnås finns det ett klart samband till att de nationella miljömålen främjas.

Samhället blir alltmer digitalt, men den svenska byggbranschen har inte hängt med lika bra i den pågående digitaliseringen som andra branscher. Det kommer att ligga mycket ansvar på projektledarna i byggprojekten om branschen ska kunna möta de nya utmaningar som uppstår i och med digitaliseringsprocessen. I dagsläget saknas utredningar kring hur digitaliseringen med projektmodellen Virtual Design and Construction (VDC) bättre kan utnyttjas av projektledande konsulter i byggbranschen. Denna studie har därför som syfte att undersöka hur projektledande konsultföretag kan anpassa sig till och utnyttja möjligheterna med VCD för att planera och styra projekt. För att utföra undersökningen formulerades frågeställningar gällande vad VDC innebär för projektledare, hur användningen ser ut idag och vilka utmaningar som måste hanteras för att öka användningen. Frågeställningarna besvarades genom en litteraturstudie och halvstrukturerade intervjuer med medarbetare på Sweco Management i Östergötland, följt av en analys av resultaten. De åtta respondenterna som intervjuades arbetade alla som projektledare. Ämnen som togs upp under intervjuerna handlade om projektledarens roll i byggprocessen, hur respondenterna arbetade med VDC och Building Information Modeling (BIM), vilka effekter de observerat att digitaliseringen har gett samt vilka utmaningar och hinder de upplevde fanns för att implementeringen av VDC skulle lyckas. Få av respondenterna kände att de kunde förklara vad VDC och BIM innebar då de sällan kom i kontakt med begreppen i vardagen. De kände att de hade begränsat med kunskap kring begreppen och att det var svårt att finna tid till att utbilda sig i ämnet. Utifrån intervjuerna drogs slutsatserna att tre utmaningar måste hanteras för att projektledare ska kunna öka sin användning av VDC: kunskapsnivån kring VDC hos projektledare är i dagsläget låg och bör höjas, byggbranschen måste enas om en gemensam definition av begreppet BIM och en relation mellan konsultföretag och deras beställare, som möjliggör utvecklingen av ett samarbete kring utbildning, behöver inledas.

Sverige står idag inför en stor utbyggnad av bostadsbeståndet för att tillgodose en ökande befolkning. För att bygga bostäder krävs ofta att detaljplanerad mark tas i anspråk för detta ändamål. Detaljplaneprocessen är en tidskrävande och byråkratisk process och delade meningar kring planeringsutförandet råder. Syftet med studien är att utreda varför detaljplaneprocessen är tidskrävande genom att kartlägga och studera återkommande utredningar och i vilket skede dessa förekommer. Syftet besvaras genom fyra fallstudier av antagna detaljplaner i Östergötlands region tillsammans med intervjuer av tjänstemän. Studien visar på att fyra olika typer av utredningar återkommer i detaljplanerna och att utredningarnas placering i detaljplaneprocessen påverkar tidsåtgången för detaljplaneprojekt. Exploatörens roll i detaljplaneprocessen är betydande, och beroende på hur exploatör väljer att agera i planeringen kan ett detaljplaneprojektets tidsåtgång variera.

With new goals and directives, the Swedish construction industry is undergoing a major transition from linear to circular building practices. To adopt more circularly practices, organizations have started using reuse as a solution to reduce their climate impact. Finding profitability through reuse is a relatively unexplored area. Therefore, it is important to examine the economic and environmental aspects that affect organizations both positively and negatively. These conditions form the foundation for the use of reuse. The study was conducted in collaboration with Lejonfastigheter AB, a subsidiary of Linköpings Stadshus AB. Their vision is to build a sustainable future to ensure Linköping’s municipality environmental goals. As a result, reuse has become an important strategy. The purpose of the study is to explore how reuse affects the economic and environmental aspects of new constructions. Therefore, it aims to identify recurring obstacles that affect organizations when using reuse in the context of circular building practices. The work is based on quantitative calculations for estimating carbon emissions and costs, as well as qualitative data collection to identify recurring reuse obstacles. The study resulted in tables that visualize the impact of reuse on economic and environmental aspects. To produce these tables, a real project and a reference project were used. To identify recurring reuse obstacles, all literary sources were compiled in tabular form. The study shows that the economic aspect is negatively affected, with higher costs associated with economic incentives for reuse. From an environmental perspective, there is a significant reduction in carbon footprint, with substantial saving in carbon equivalents possible through reuse. Furthermore, the study identifies three different recurring barriers to reuse.

Byggbranschen har en låg produktivitetsutveckling i jämförelse med andra industribranscher. Den låga produktivitetsnivån medför stora kostnader för byggföretagen. För att vända trenden krävs det en kartläggning av nuvarande produktivitet för att sedan kunna genomföra en förändring. Ett nytt verktyg för att mäta produktivitet för maskiner ska införas hos Skanska AB och i denna studie utförs mätningen på grävmaskiner på hjul i ett vägprojekt. Mätningen går till så att en produktivitetsmätare placeras på en grävmaskin. Mätaren registrerar rörelse och skickar data till en server som sedan gör om indata till rapporter. Studien har tre syften: det första är att kartlägga normalläget av rörelse för grävmaskiner på hjul, det andra är att ta reda på varför grävmaskinerna inte utnyttjas till högre grad och det sista är hur produktivitetsmätning av grävmaskiner kan minska graden av stillastående inom byggproduktion. De metoder som använts är objektiv mätning, intervjuer och dagböcker. Normalläget av rörelse identifieras till 72–73% för grävmaskinerna i projektet som studien utförts vid. Detta är alltså ett stillestånd på 27–28%. Målet är 0% stillestånd men ett riktvärde att uppnå är 20–25%. Det finns olika typer av stillestånd, de som är planerade och de som är oplanerade. Det som är mest intressant i denna studie är de oplanerade. De vanligaste orsakerna till oplanerade stillestånd uppges vara brister i planeringen, oväntade fel såsom maskinhaveri och sjukdom. Anledningar till planerade stillestånd är ledighet, möten och raster. För att förbättra produktiviteten, minska slöseri och stillestånd av arbetstid för grävmaskiner kan de värden som fås från produktivitetsmätarna användas som en punkt i veckomöten där orsaker bakom data diskuteras. Det blir då en naturlig del av mötet att prata om produktiviteten.  

To satisfy customers’ desires with a maintained efficiency of the production process is a challenge for many house construction companies. Houses are one-off projects with a production process characterized by variability and complexity that often lead to unpredicted costs. Prefabricated component solutions could possibly solve these issues through modularization, mass customization and delayed product differentiation. The purpose of this paper is to explore the opportunities and barriers to use prefabricated house components. Interviews were conducted with two industrial house manufacturers to pinpoint these opportunities and barriers. The impact of this research may have value for house construction companies considering the use of prefabricated house components. The use of these components may lead to benefits such as shorter lead-time, higher quality, decreased complexity in coordination and reduced risks of production failures. Moreover, this research may be valuable to house component suppliers in the business development of their product offers to industrial house builders.

Olyckor på byggarbetsplatsen är ett uppmärksammat problem som sker dagligen. Vi har därför valt att undersöka hur väl säkerhetsrutinerna på företaget Åhlin & Ekeroth följs ute i praktiken. De skriftliga rutinerna jämförs med resultat från en enkätundersökning och intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till arbetsplatsolyckor då det är de vanligaste arbetsskadorna på en byggarbetsplats.

Målet med den här studien är att belysa problem och brister inom arbetsmiljön på byggarbetsplatser. Av resultaten har vi kommit fram till förslag på åtgärder för att öka säkerheten och därmed minska antalet olycksfall.

För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer, enkätundersökning samt studiebesök då vi fick en överblick över projekten och läste igenom skyddsrondsprotokoll. Vi besökte fyra olika projekt i Linköping. Intervjuer genomfördes med arbetsledningen på varje projekt och yrkesarbetarna fick svara på en enkätundersökning. Vi sammanställde resultaten och jämförde de med lagar och författningar samt säkerhetsrutinerna från Åhlin & Ekeroth.

Resultatet visar att företagets rutiner är bra och att problemet istället är att de inte följs ute på byggarbetsplatsen. De största orsakerna till att de inte följs är ackord, lathet och attityden till säkerhet.

De åtgärder vi har kommit fram till för att förbättra arbetsmiljön är bland annat att förbättra informationsflödet, ordna aktiviteter utanför arbetstid för ökad gemenskap och i ett större perspektiv omarbeta ackordssystemet.

The construction sector accounts for a large use of the world's natural resources and for a large part of the waste generated. An alternative to dealing with this problem is for the construction sector to change to a circular way of thinking where recycling is a method that has been identified. This essay therefore aims to identify driving forces and prevent individuals in the construction sector who today work with recycling and, by extension, development potential. To do this, semi-structured interviews were conducted with 5 respondents who have different roles, this to get a broad insight into the subject. The material collected from these respondents is presented and then discussed in relation to previous research. Economic factors are an obstacle in recycling work, but this is considered to be based on the fact that knowledge and experience are not optional.

The attitude of the building sector towards innovation and its intellectual and organizational preparedness for dealing with the issues of innovation is the aim of this study. The core question can be formulated as follows: Why does a building company accept certain innovations but not others? The fundamental ideas of the study are rooted in the central European tradition of the historico-qualitiative school of thought. Another basic idea for the thesis is Dewcy’s and Bcntley's theory of transactional cognition introduced in Sweden by Hanssen under the term ""field concept" according to which the content and object of knowledge are seen as an entirety. The reason for approaching the problem qualitatively. that is through not highly structured interviews based on the author's long personal experience in the sector, is its compound and many face ted nature a long with the fact that verbal discussion is firmly grounded in building sector tradition.

Innovations has to pass trough three different filters. These filters are at the point where the innovation enters the company, during the bid preparation process and upon the absorption of the innovation into the project. Important factors influencing the passage through these filters arc papyrophobia, the old boy network (OBN) and the structure of the production system. Papyrophobia is expressed in a general reluctance to deal with theoretical issues and documentation. OBN denotes an informal communication network. Production is run by and within project organizations. i.e. repetitive ad hoc aggregates independent of the parent organization. These factors in combination with time and financial pressure obstruct the possibility of creating a research tradition.

Characteristic features of the socio-cultural tradition of the sector are that it is male dominated, that the educational system classifies those working in the field according to trade and profession, and that the strong position of production aspects have brought to the forefront the energetic practitioner. His values are strictly professional. Information is to a great extent transmitted orally. There is strength in the ability of Swedish construction firms to plan and improvise within an established frame. However, a certain streak of marginalism with the potential of inhibiting innovation does exist in their pattern of action. Also typical of the tradition is the ideal of the free entrepreneur and the organization of large companies as confederations of a number of small and medium size firms. Finally, a fundamental cultural feature of the construction industry is openness. News spreads rapidly to a competitor.

Innovations are disseminated in several ways, but one dominant pattern persists that cannot be seen in other industries. While the projects are important for testing and diffusion of innovations, the companies arc more intrumental in propagating information of innovations. The building materials industry's R&D work follows a pattern similar to that of production companies in other sectors.

The building sector's readiness to follow and work with innovation issues can generally be rated as low. The confinement of interest to production aspects combined with the marked open· ness provides ample room for the materials manufacturers and companies outside the sector to introduce new products and materials. In the long run, it is the gradual change in this assortment that will transform building techniques and technology. Change is generated by other sectors.

Bygg-och fastighetsbranschen står under konstant tryck från omvärlden på att effektivisera sin resursanvändning. Det som särskiljer bygg-och fastighetsbranschen från andra sektorer är den långsamma utvecklingen när det gäller digitalisering samt implementering av innovativa lösningar för att effektivisera sina processer. Förvaltningsskedet är stadiet där fastigheten förbrukar mest energi och detta driver branschen till att sträva efter alternativa lösningar för att erhålla ett hållbart samt modernt samhälle. Den Digitala tvillingen är ett koncept som redan beprövats i andra sektorer och anses värdefullt bland annat när det gäller underhållsarbete. Digitala tvillingen definieras som en dynamisk och självutvecklande virtuell modell eller en simulering av ett verkligt objekt som representerar tillståndet av den fysiska tvillingen vid varje tidpunkt genom utbyte av informationsdata. Där någon ändring i det ena härmas i den andra i realtid. Syftet med rapporten är att undersöka hur Digitala tvillingar kan effektivisera den tekniska förvaltningen samt vilka utmaningar som följer med att implementera konceptet. För att utforska ämnet utfördes litteraturstudier som ligger till grund för genomförande av denna studie och ger en överblick om ämnet. Vidare utfördes även intervjuer med nyckelpersoner som arbetar främst med innovationsfrågor inom fastighetsbranschen. Respondenterna är verksamma på företagen Vasakronan, Jernhusen och Akademiska hus och bistod med olika men intressanta synsätt angående det behandlade konceptet. Även en sakkunnig person från Zynka BIM intervjuades. Zynka BIM som specialiserat sig på ämnet bistod även med handledning genom arbetets gång. Resultatet visar att det går att effektivisera den tekniska förvaltningen men hur de olika bolagen gör det skiljer sig. Akademiska hus har fokus på att öka sin nyttjandegrad av lokalerna medan Jernhusen och Vasakronan har mer fokus på att samla information om deras fastigheter och dess installationer i en Digital tvilling. Resultatet visar även att företagskultur och tydliga mätbara mål är en förutsättning för att implementera en Digital tvilling. För de intervjuade fastighetsbolagen är det viktigaste att få tydliga underlag av sina bestånd där den fysiska verkligheten kan visualiseras i 3D med hjälp av en Digital tvilling. Hur branschen definierar den Digitala tvillingen skiljer sig från det teoretiska konceptet men även från hur andra branscher definierar och använder konceptet.

Filippinerna är ett land som ligger i Sydostasien i västra Stilla havet. Landet drabbas hårt utav tyfoner på grund av dess placering vid ekvatorn där de förutsättningar som behövs för att en tyfon skall uppstå finns. För att en tyfon skall uppstå krävs en havstemperatur över 27 grader, hög luftfuktighet i kombination med ett redan existerande oväder. De bildas i havet där de uppnår sin maximala styrka vilken avtar så fort de kommer in över land. Detta innebär att kuststäder drabbas hårdast av tyfonernas framfart. Då det dessutom är ett utvecklingsland och en stor del av befolkningen lever i fattigdom finns inte de bästa förutsättningarna för att bygga bostäder som håller när ett oväder drar fram. I dagsläget använder man material och metoder som inte är optimala för att klara detta.

Making buildings more energy efficient is an important part of achieving the European Union's energy and climate goals, which several directives, policies, and measures has addressed over the years. This paper aims to study changes over a 10-year period in perception on barriers to and drivers for energy efficiency in the Swedish building sector and identifying success factors. The data collection consists of surveys conducted in 2010 and 2020 among organizations that mainly build, own, and manage multi-dwelling buildings. Besides the overall result, special focus is given to changes depending on type of ownership, size of organization, and organizational hierarchy. Lack of time or other priorities and slim organizations remain the most important barriers, which is most evident among small organizations. Reducing cost remains the major driver. The uncertainty surrounding a rising energy price has diminished and cost-effective solutions are more adaptable. More capital for energy efficiency is available, particularly in the private sector. Furthermore, the result acknowledges the impact of regulatory measures. The study recognizes a connection between organizational development and the integration of energy efficiency in an organizations’ agenda. Future challenges are related to hidden costs and knowledge acquisition.

Flygindustrin är en viktig del av Linköpings näringsliv med Saab som ett av stadens största företag och arbetsgivare. Angränsande till Saab ligger Linköping City Airport vars flygtrafik delas både av den civila och militära trafiken från Saab.

2014 behöver beläggningen för flygplatsens landningsbana bytas ut och då finns det även planer på att samtidigt bygga ut banan. Antingen genom att bara bredda banan eller att även förlänga banan med 600 meter sydost. I rapporten har förslaget med både breddning och förlängning av banan beaktats.

Största skälet till att bygga ut banan är för att Linköping City Airport ska kunna ta emot större plan. Vid en ombyggnation behöver dagvattenhanteringen ses över eftersom de avvattnade ytorna kommer att bli större om banan byggs ut. I dagsläget fungerar dagvattenhanteringen dåligt och vid större regn blir det lätt översvämningar. En grundläggande lösning för hur man ska lösa dagvattenhanteringen tas upp i rapporten. Rapporten tar även upp en del problem som kvarstår att lösas.

Rapporten beskriver dagvattenprojektering i allmänhet samt projekteringen för ombyggnationen av rullbanan vid Linköping City Airport. För att begränsa arbetet har endast ett förslag bearbetats i rapporten, där en breddning och förlängning av banan har studerats för att se om det är möjligt att avvattna hela banan västerut i större samlingsledningar. Ett krav vid projekteringen har varit att området inte får släppa ut mer dagvatten ut i det nuvarande systemet i västra delen av flygplatsen än vad det gör idag. Därför har volymen för ett fördröjningsmagasin dimensionerats.

Rationella metoden har använts för att dimensionera ledningarna. För dimensionering av fördröjningsmagasin har hänsyn tagits till rinntiden.

Resultatet av projekteringen visar att det är stora mängder dagvatten som kommer att behöva fördröjas. Resultatet av projekteringen redovisas i ett antal plan- och profilritningar som visar placering av valda brunnar och ledningarna både horisontellt och vertikalt. Resultatet av projekteringen visar att det är fullt möjligt att avleda dagvattnet från banan västerut med självfall. En nackdel med detta är att mängden dagvatten som behöver fördröjas ligger på ca 1500 kubikmeter och utrymmet att bygga ett fördröjningsmagasin väster om flygplatsen visar sig vara litet.

Slutsatsen är att det krävs ytterligare projektering och att ytterligare alternativ av den horisontella utformningen av dagvattennätet bör studeras för att hitta den lösningen som är mest ekonomisk hållbar. Kostnader behöver därför beaktas i projekteringen, för den enda anledningen till att landningsbanan för Linköping City Airport kommer byggas ut 2014 är om det finns en ekonomisk rimlighet i byggnationen.

Inom byggprojekt uppstår fel och brister på grund av en bristande kommunikation mellan aktörerna i projektet. Detta genererar flertalet olika konsekvenser och kan få betydelse både ekonomiskt och tidsmässigt för ett projekt. En konsekvens är att verksamhetsspecifika detaljer försvinner under projektet och därmed saknas vid projektslutet. Verksamhetsspecifika detaljer är sådana detaljer som är unika för att visst byggnadsverk. Denna studie syftar till att undersöka försvinnandet av verksamhetsspecifika detaljer för sjukhusprojekt och förbättra kommunikationen i projekteringsfasen. Målet är att identifiera vilka verksamhetsspecifika detaljer som missas att tas med i projekteringsfasen. Studiens metod baseras på semistrukturerade intervjustudier. Där tre respondenter har deltagit i intervjustudien, två respondenter är konsulter och arbetar som projekt-/projekteringsledare medan en respondent är entreprenör och arbetar som platschef. Resultatet redovisar att kommunikationen sker med många olika aktörer under sjukhusprojekten. De kommunikationsmedel som används till största del är e-post, fysiska möten och muntlig kommunikation på arbetsplatsen. De tre respondenterna är överens om att en kombination av kommunikationssätten ger ett bra resultat. På så sätt undviker respondenterna att missförstånd uppstår. Mängden information som finns i ett projekt är inte avgörande utan det är att sätta ihop en fungerande projektgrupp. Region Östergötland har rutiner och policys som följs under projekten, varje projektgrupp sätter också sina egna rutiner, mallar och riktlinjer. Varför det försvinner verksamhetsspecifika detaljer beror på flera faktorer exempelvis tiden, utbyte av personal och bristande kunskap. Det är svårt att specificera vilka detaljer som försvinner men några av dem är låsningar och beslag i dörrar, tunga dörrar, eluttag på fel plats, inredningsdetaljer samt stora metallglaspartier. Faktorer som kan minska att verksamhetsspecifika detaljer missas är projektgrupper med olika beteendestilar, långsiktiga samarbeten och skapa en brygga mellan de olika faserna i ett byggprojekt. Slutsatserna av studien är exempelvis att ha med en övergripande projektledare som jobbar över alla faser, det är ofta i överföringen mellan faserna som information och verksamhetsspecifika detaljer försvinner. Låt den som ska utföra produktionen också vara delaktig i projekteringen, detta gör att utföraren tidigt kan identifiera eventuella fel och kommande problem. Enligt kunskapsparadoxen är det billigare och enklare att göra ändringar i ett tidigt skede av byggprocessen. Bygg en “öppen” grupp med olika beteendestilar, då byggs en stark grupp där det är lättare att identifiera fel och missförstånd. Hitta knep och tekniker under möten för att undvika att missförstånd, fel och försvinnandet av verksamhetsspecifika detaljer. Använd olika typer av kommunikationsmedel, hellre många olika än bara ett då detta ger extra tydlighet. Ta reda på rätt information som krävs i stället för att fokusera på mängden information.

Att arbeta tidseffektivt, strukturerat och inte spilla tid är viktiga faktorer vid ett byggarbete. Tid är pengar och desto längre tid ett arbete tar, desto mer pengar kostar det. Enligt teorin finns det ett flertal faktorer som påverkar effektiviteten på en byggarbetsplats. Några av dessa faktorer är struktur- och tidplaner, arbetsberedningar, planeringsmöten, metodförbättring och att identifiera mål. I Sverige arbetar man efter dessa faktorer på de flesta byggen, men i ett U-land är inte byggnationen lika utvecklad och man arbetar ofta dag för dag. Ett land som har problem med effektiviteten på arbetsplatsen är det fattiga landet Filippinerna i Asien.

Under en volontärarbetsresa till Filippinerna observerades brister och tidsproblem vid byggnationen. Volontärarbetet ägde rum i en liten by vid namn Los Amigos utanför staden Davao. Arbetet gick ut på att bygga upp och renovera bostäder och området runtom byggnaderna åt rullstolsburna människor som inte har råd med ett eget hem. Vid sidan om volontärarbetsplatsen fanns även en byggarbetsplats som observerades under resan. Byggarbetsplatsen bestod av en basketplan.

Denna studie syftar till att observera byggarbetet i Filippinerna för att identifiera problem med byggarbetet och effektiviteten på arbetsplatsen. Genom iakttagelser och intervju med en arbetsledare i byn Los Amigos har de olika tidsproblemen reflekterats och diskuterats. Utifrån de teoretiska referensramarna och med hänsyn till kulturen i landet har förbättringsförslag arbetats fram.

Rapporten avslutas med två avsnitt som beskriver hur man kan arbeta mer tidseffektivt, strukturerat och undvika tidsförluster. Det ena avsnittet handlar om byggarbetet på volontärarbetsplatsen och den andra om arbetet på basketplanen som byggs i samma område. Arbetsplatserna är av helt olika karaktär och olika förbättringsförslag har därmed arbetats fram.

While transport is inevitable in our economy and daily lives, it also engenders negative effects on the society and environment. The effects of air pollution are responsible for more than 364,200 premature deaths in Europe each year. Most urban areas still exceed the NOx and PM WHO air quality guidelines, of which a large share of pollutants is attributable to freight transport. The construction sector forms no exception, as it intrinsically strongly relies on off-site logistics activities, i.e. transports to and from sites. Although construction works lead to an urban economic uptake on the long-haul, the environmental nuisances from construction logistic (CL) activities during the works have so far been overlooked. This thesis focuses on the air quality impact of off-site construction transport, covering four main parts. First, as there is a lack of knowledge within cities on how to set construction transport demands and how to involve actors in these processes, a stakeholder framework is presented. Next, I identify the available and required transport data (and digitization possibilities) to assess the sector’s environmental impact, such as On-Board Units. Secondly, impact assessments were conducted across various construction supply chain implementations, on single-site, city-wide and national level. Hence, a methodological approach to derive construction-related vehicles from Heavy-Goods Vehicle (HGV) traffic based on algorithmic and geospatial analyses is proposed. Results indicate that construction transport represents 26.40% of total HGV traffic in the Brussels-Capital Region (BCR), generating €45,631.85 of external costs per workday, and 17.58% in Belgium (or €1.45mio per day). Subsequently, the framework was deployed to assess the transport performance of the multimodal Brussels Construction Consolidation Centre. The use of this setup can mitigate external costs by up to 59% compared to business-as-usual operations, most notably on congestion and climate change costs. However, improvements are necessary to tackle local emissions, attributable to less performant -yet ubiquitous- vessel engines. Air pollution damage costs also remain high on city level analyses, with CL inflicting €55,123.07 per month (or €2,505.59 per workday) in the BCR. A fortiori, with the growing concern on urban air quality, this raises the question of where, when and by whom the most exposure costs are inflicted. So far, the geo-temporal link between the emitting freight vehicle and its receptor densities was considered static. The third part introduces a dynamic impact-pathway approach, highlighting that PM & NO2 source impacts engender €61.604 of health costs in the BCR each day. Large differences were found on the local level compared to the traditional static approach, indicating that the proposed dynamic methodology should be used for micro-scale analyses (on link, building or neighborhood level). Striking is that vulnerable population segments such as toddlers, school children and elderly, who are more sensible to the effects of air pollution, incur 60.28% of the total health costs, although these segments represent only a quarter of the BCR population. Moreover, a strong overlap was found between the receptor’s presence (in particular children) and peak freight traffic movements. The fourth part investigates the exposure effects when off-site construction transport flows are spatiotemporally rerouted around air pollution hotspots. Although an increase in emissions is observed due to higher travelled distances and slower driving speeds, results show that the inflicted health costs can be mitigated up to 25.53%. Conclusively, this study suggests to decouple policies from absolute transport emissions and focus on the actual health impact, considering the spatiotemporal relationship of both emissions and receptors. Although tailoring a one-size-fits-all construction logistic plan can initially prove to be difficult due to the unique character of each construction site’s supply chain, the conducted studies also show that this individual complexity can be overcome by overall better integrated urban transport planning, and can ultimately lead to significant sustainability benefits.

Densifying cities continuously call for new construction, renovation and demolition projects, each generating vast amounts of heavy goods vehicle (HGV) transports. However, how construction transportation affects the urban traffic network remains largely unexplored. This study addresses spatiotemporal network impacts from construction transport, by leveraging traditional traffic and transport simulation. To this end, a framework is presented including (i) a simulation model to compute traffic effects caused by varying off-site construction site transport demands, and (ii) conceptual applications of the simulation model showing construction logistic planning strategies to mitigate congestion disturbances. Simulations are conducted in MATSim using detailed secondary datasets describing site-specific transport arrivals from a case of six projects in Norrköping, Sweden. Subsequently, increasing transport demands were assessed on various time-window arrival scenarios against the baseline schedule, which can be used as decision support in urban planning. Results highlight how rigorous construction transport planning avoiding peak-traffic hours can significantly alleviate traffic congestion. This study also emphasizes the need to combine all simultaneous construction projects’ demands when evaluating disturbances on city-level, alongside the impact on individual links and microenvironments. This study adds knowledge by visualizing the traffic impact during urban transformation.

Urban areas pay increasing attention to new construction and infrastructure works, mainly due to the rapid global rise in urbanisation. In the long run, these works have a positive correlation with the economic and social attractiveness of cities. Construction strongly relies on lo- gistics activities, which cannot be neglected in the environmental equation. An important aspect in tackling the negative effects of construction logistics (CL) lies in understanding the source and mit- igation potential of the impacts incurred. However, currently, limited robust impact assessments are available for this sector. Given the lack of these rigorous assessments, it is difficult to evaluate the environmental criteria concerned, especially when comparing innovative CL solutions. In this paper, we present a holistic sustainability assessment framework designed for CL activities based on life cycle approaches, which covers four main iterative steps: (1) goal and scope definition, (2) data identification and availability, (3) scenario and setup evaluation and (4) environmental impact assessment. To measure both the off-site and on-site CL impact, two distinct and complementary methodologies are used: External Cost Calculations and Life Cycle Assessment. The framework was implemented on a pilot case in the Brussels-Capital Region (Belgium). It provides a holistic view of CL impacts for policy evaluations and implementations on the project, portfolio or city level. The results show that off-site zero-emission construction vehicles are the way forward if cities want to achieve environmental goals by 2035. However, market readiness for high-capacity vehicles must be considered. Otherwise, the positive effects on air pollution, climate change and noise are offset by a saturation of the road transport network and its associated congestion and infrastructure dam- age costs.

Although construction logistics activities are the source of significant environmental nuisances, they are often overlooked. Limited knowledge is available about the true vehicle-kilometres (vkm) associated with the large number of vehicles in the sector. Furthermore, current studies are insufficiently robust to determine the share of construction logistics in total freight transport and its environmental effects. Countries like Belgium and the Netherlands have organized simultaneous holiday periods for the construction sector. This period is driven by the sector itself to avoid delays (within teams and between related companies). The scheme is well-respected despite the regional aspect, as 88% of the construction sector is adhering to it. Consequently, the comparison of the freight transport activities – be it traffic counts or GPS data – could be made between the organized holiday period and a reference period. This paper proposes a macro-level analysis to determine (1) the share, (2) the fleet composition and (3) the environmental impact of construction logistics within Heavy Goods Vehicle (HGV) traffic. This is done using On-Board Unit (GPS) data, covering almost all road vehicles with a gross weight of >3,5t on the entire territory of Belgium. This analysis is conducted over reference periods of 4 years (2016-2019). This allows to quantify the influence of the HGV construction logistics fleet on Belgian traffic, for which an external costs analysis (air pollution, accidents, climate change, congestion, loss of habitat, infrastructure, noise and well-to-tank costs) is conducted. Results show that these vehicles, largely construction-related, represent approximately 17.58% of total HGV traffic, or 14.86% of total daily active HGVs. Overall, these transports generate €1.45mio daily external costs, a share which represents 15.33% of total HGV external costs in Belgium. These figures should be considered lower bounds.

Introduction. The ongoing urbanization trend makes local governments densify their built environment, hence stimulating construction and renovation works in urban areas. Construction intrinsically strongly relies on logistics activities, which in turn are the source of environmental nuisances. The latter are referred to as external costs when they are not borne by the polluter himself, such as greenhouse gas emissions, air pollution, congestion, etc. Accurate external cost calculations require accurate data to consider significant calculation-variables. However, current calculations are often based on the number of vehicles used and on transported volume rather than vehicle- or tonne-kilometres, hence not adequate to conduct external cost calculations. Methods. The MIMIC-project1 aims to reduce the impact of construction logistics. Therefore, an integrated impact assessment framework will be developed, assessing the economic and environmental influence of different off-site construction logistics solutions. The necessary data to conduct such an impact assessment are however not always available, complicating calculations. This paper highlights the current gap in accurate data on urban construction logistics flows, the considerable uncertainty about existing figures on construction transport and their methodology, and presents the data availability issue in the development of such a framework, using empirical research. Results. Logistics flows data are typically scattered amongst different actors and various in format. Harmonizing different data categories and sources to feed the framework with relevant logistics variables, this paper presents what is possible to calculate using available data in 4 pilot cases in Belgium, Sweden, Norway and Austria. The various data sources highlight the complexity to develop a framework flexible enough to cope with specific local constraints, whilst generic enough to allow comparability across the European cases, and ultimately across construction logistics globally. Furthermore, a shift is needed towards other data collection methods (GPS, digital waybills etc.). Conclusions. This paper presents the data availability issue in the development of an impact assessment framework for construction logistics, harmonizing different data sources in order to conduct external cost calculations for construction transport.

The urban built environment concentrates due to the growing urbanization trend, triggering construction and renovation works in urban areas. Although construction works often revitalize cities upon completion, the associated logistics activities engender a significant financial and environmental footprint if not handled appropriately. Cities have the largest potential to reduce negative impacts through requirements on construction logistics. However, today, there is a lack of knowledge within cities on how to set such demands and how to involve and manage the numerous and varying stakeholders in these processes. This paper presents a participatory decision-making framework for the governance of urban construction logistics on economic, environmental and societal levels, building further on the Multi-Actor Multi-Criteria Analysis (MAMCA). The framework was then implemented on a use case in the dense urban Brussels-Capital Region (Belgium), gathering a wide variety of stakeholders in the context of a sustainable Construction Logistics Scenario (CLS) evaluation. Special attention was paid on the identification of implementation barriers and the role of governments to facilitate the introduction and city-wide roll-out of novel CLS. Findings show how different processes are site-, actor- and condition-specific, thereby delivering a common built object which is often based on different motivations and concerns. The study proposes a flexible, replicable and upscalable framework both from an inter- and intracity perspective, which can serve to support (1) the management of processes and CLS, (2) the management of people and the community, and (3) the project and city, in the context of multi-level governance.

The purpose and aim of this study are to examine how quality control and assurance is performed and how it varies in different regions around the world and strive towards international standardization of quality assurance. The foundation to the idea of this study is a Swedish company, called Runway Safe, working with international affairs regarding a safety solution for airport runways. To complete the study, cultural differences and structural differences in organizations comes to consideration.

About 12% of the EU's greenhouse gas emissions derive from construction of and energy use in buildings. To decrease energy use in buildings, more energy-efficient technologies must be implemented. However, there are barriers to the implementation of energy-efficient technologies. In this study, interviews were conducted with different stakeholders within a city district development project to find barriers towards the implementation of energy-efficient technologies in buildings. First, an investigation of barrier theory followed by three preinterviews was conducted, which helped in forming questions for the interview study, which involved a total of 18 respondents. The respondents were from the client, facility manager, developer, consultants, project planners, contractor, and the local energy supplier. The barriers mentioned in the interviews were connected to different phases of a building project. There is a scarcity of studies where barriers in various phases of the construction process are explored. In conclusion, the most frequently mentioned barriers were connected to the Planning Program phase and the Project Planning phase. Two new barrier categories are suggested: Lack of Knowledge and Fear. The most prominent barriers to implementation of energy-efficient technologies were Inertia, Risk, Access to Capital and Lack of Knowledge. To increase the implementation of energy-efficient technologies in buildings, knowledge needs to be increased throughout the whole industry, and stakeholders need to step out of their comfort zone and not always do as they have done before. A key policy implication is the importance of capacity building in the early phases of the building process.

Syftet med denna studie är att den ska lyfta fram problematiken byggföretagen upplever samt fungera som en fingervisning om i vilken riktigt eventuella förändringar i upphandlandets genomförande kan göras. Målet är att ta reda på vad branschen tycker om LOU och hur företagen förhåller sig till lagen. Vilka är dess problemområden som orsakar misstro och överklaganden? Undersökningens frågeställning: •Vad tycker entreprenörerna om tillvägagångssättet? •Vilken förändring skulle entreprenörerna vilja se?

I studien behandlas hantering av förbrukningsmaterial samt tillvägagångssätt för att öka en snickares värdeskapande tid, alltså den tid som genererar ett värde för kunden. Konceptet Lean är en central del i studien och dess tillämpbarhet inom byggproduktion har undersökts. Lean bygger bland annat på att i möjlig mån minimera aktiviteter som saknar värde för kunden, exempelvis tid spenderad på att leta material. Konceptet handlar även om ökad struktur och standardisering av arbetssätt på arbetsplatser. Då sex olika projekt finns med i studien, ingår en utredning över hur respektive projekts materialhantering är utformad. I studien ingår även en undersökning kring potentialen i användandet av arbetssättet med förrådsman på byggarbetsplatser.

The continuously low productivity growth in the construction industry is frequently attributed to inadequate methods of knowledge management. The issue is often linked to the industry’s project-oriented structure, where temporary project organizations result in teams “reinventing the wheel” rather than learning from previous projects. Previous studies have identified that improvement in productivity can be achieved through further development of knowledge management within organizations. Knowledge management regarding progress monitoring of projects can be a crucial method to develop and implement within an organization to achieve positive project outcomes. Therefore, it should be of interest to the construction industry to improve methods for knowledge management, as it can lead to increased productivity and various benefits related to time and cost, while it also contributes to market competitiveness. This study investigates current methods for knowledge management and progress monitoring within construction projects during the production phase, focusing on how digital tools can support and systematize these methods. Furthermore, the study aims to identify the necessary requirements for implementing digital knowledge management methods and to investigate the incentives companies might have to share knowledge and benefit from previous projects. The study is conducted through a combination of a literature review, qualitative interviews, and quantitative surveys. The results indicate that the industry is characterized by insufficient knowledge management which leads to mistakes being made repeatedly in projects. The lack of systematic methods for collecting, managing, and processing knowledge, combined with the project-oriented structure of the industry, are contributing factors to the current situation. To develop and implement a systematic digital method, the study highlights that key factors and conditions to consider are related to the organization and the use of digital tools and methodologies for data collection and management. The results also show that a combination of digital maturity, organizational support, and standardized methods are crucial for the successful implementation of digital tools. The study emphasizes that a well-developed structure for data collection and management is essential to facilitate knowledge management and to achieve higher productivity and efficiency in the construction industry. Finally, the study emphasizes that management needs to integrate knowledge management into their overall strategies and long-term goals to create incentives for knowledge sharing across the whole organization.