liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 334
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agefur, Mats-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård.
    Rehabiliteringsinterventioner inom arbetsterapi som främjar trygg hemgång efter stroke: En litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahlstrand, Inger
    et al.
    Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Björk, Mathilda
    Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Börsbo, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Rehabiliteringsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Falkmer, Torbjörn
    Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering.
    Smärta och dagliga aktiviteter vid Reumatoid artrit ur ett patientperspektiv2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta vid Reumatoid artrit (RA) ärett välkänt symtom som orsakar lidande ochaktivitetsbegränsning. Traditionellt mäts smärtainom reumatologin som smärtintensitet på enVisuell Analog Skala (VAS). Kunskapen kring hurpatienter med RA upplever smärta och dess konsekvenser är begränsad. Patientens egenbeskrivning behövs som underlag för behandlingsplanering och för att utveckla nya metoderför att beskriva problematiken.Syfte: Syftet med studien är att beskriva smärtavid RA ur ett patientperspektiv med fokus på hursmärtan påverkar dagliga aktiviteter.Metod: Patienter med diagnostiserad RA i syd-östra Sverige identifierades via Svenska Reumatologiregistret. Urvalet baserades på minst 5 årssjukdomsduration och minst 40 mm smärtintensitet på VAS vid de två senaste besöken på reumatologklinik. Sammanlagt 33 patienter, 7 män och26 kvinnor, deltog i sju fokusgrupper. Gruppernaformades utifrån kön och ålder. Intervjuguideninnehöll frågor som: Hur beskriver patienter medRA sin smärta? Vad påverkar smärtan? Vilkakonsekvenser har smärtan för aktivitetsutförande,aktivitetsbalans och undvikande av aktivitet? Enkvalitativ innehållsanalys görs.Resultat/förväntat resultat: Analyser hittills visar patienternas frustration över att inteklara det man vill eller behöver göra, beroendeav andra, minskade möjligheter till delaktigheti sociala sammanhang. Och närståendes betydelse. Analyserna visar att smärtan är relaterad till Göteborg6-8 april 201134trötthet, stress och sinnesstämning och att arbeteeller andra aktiviteter medverkar till att glömmabort smärtan och uppehålla förmåga. Analysenslutförs under hösten.Konklusion: Denna studie förväntas genererany angelägen kunskap om och förståelse försmärta.

  • 3.
    Alenljung, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Liedberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Struggling with everyday life after mild stroke with cognitive impairments - The experiences of working age women2019Ingår i: British Journal of Occupational Therapy, ISSN 0308-0226, E-ISSN 1477-6006, Vol. 82, nr 4, s. 227-234Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction The aim of this study was to explore how women of working age who have had a mild stroke resulting in cognitive impairment experience and manage their everyday lives. Method Data were collected using semi-structured interviews. The participants consisted of 10 women of working age who had sustained cognitive impairment after a mild stroke. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results Three main categories appeared: The everyday is affected by the symptoms, Living strategies, and The social environment effects and changes. Participants feel insecure about their abilities and capabilities, experience anxiety and fear in relation to work, and find it hard to live up to demands and expectations. They are required to plan their daily activities in a new way and to prioritise chores that benefit the family, rather than follow their own interests and social activities. In order to cope with everyday life, they need to allocate chores to other family members. Conclusions The constant impact of fatigue and cognitive impairments affects everyday life. The women said that they had to learn to continuously manage their limitations through their experience of everyday life, something that can be facilitated with occupational therapy.

  • 4.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Internet och delaktighet: Hur unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet2021Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad handlar boken om?

    Den här boken är en lättläst version och handlar om hur unga med IF i Sverige använder internet. IF betyder intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Kunskapen i boken kommer från forskning. Jag som har forskat heter Kristin Alfredsson Ågren. Jag har också haft två handledare som har hjälpt mig med forskningen.

    Sammanfattning: Unga med IF använder internet ganska mycket

     Vår forskning visar att unga med IF använder internet ganska mycket. Men andra ungdomar använder internet mer. Många unga med IF spelar spel på internet. De använder oftast mobil eller surfplatta. Föräldrar till unga med IF är inte så oroliga för att det kan finnas risker med internet.

    Många behöver mer stöd för att delta på internet

    Många unga med IF tycker ändå det är svårt att till exempel använda dator. De kan också ha svårt att hitta information på internet. De flesta unga med IF behöver stöd för att använda internet. Ungdomar, föräldrar och personal kan tillsammans skapa nya stöd som gör det enklare att använda internet. Internet måste bli mer tillgängligt och information måste bli enklare att förstå. Då kan ungdomar med IF bli mer delaktiga i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Internet och delaktighet
    Ladda ner fulltext (epub)
    E-pub version
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 5. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Alfredsson Ågren, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund till avhandlingen: Internetanvändning är en integrerad del av vardagen i dagens samhälle, särskilt bland ungdomar. Internet används för att utföra en mängd aktiviteter i vardagen av alltfler personer. Dock är kunskapen om tillgång till, samt användning av internet i vardagliga aktiviteter för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) bristfällig. Ökad kunskap behövs om digitala kompetenser och digital delaktighet i vardagen för ungdomar och unga vuxna med IF.

    Syftet med avhandlingen: Det övergripande syftet med denna avhandling var att utforska och beskriva tillgång till och användning av internet och digital delaktighet i vardagen bland ungdomar och unga vuxna med IF.

    Hur studierna genomfördes: Avhandlingen bygger på resultat från tre delstudier. I studie I samlades data in via observationer av och uppföljande intervjuer med 15 deltagare med IF, i åldern 13–24 år. Fokus låg på tillgång till och användning av internet i deras vardagliga miljöer: skola/arbete, hemma eller på fritiden. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie II och III var designen jämförande tvärsnittsstudier. Nationella enkäter från Statens Medieråd om medie- och internetanvändning användes där jämförande data från referensgrupper kunde erhållas. I studie II gjordes kognitiva anpassningar av den nationella enkäten om medie- och internetanvändning i flera steg för målgruppen ungdomar med IF i åldern 13–20 år. Anpassningen till en lättläst version av enkäten, med bildstöd för de som behövde det, gjorde den möjlig att skicka till ett totalurval av elever från alla särskolor i fyra olika kommuner i två olika regioner i Sverige. I studie III användes den nationella enkäten till föräldrar om möjligheter och risker med internet- och medieanvändning för deras ungdomar. Enkäterna skickades till ett urval av n = 318 ungdomar med IF och deras vårdgivare/förälder. Antalet svar var fler från ungdomarna (n = 114) jämfört med föräldrarna (n = 99), och svarsfrekvensen för ungdomar med IF var i paritet med referensgruppens, med 36% för ungdomar med IF, jämfört med 38% i referensgruppen. I studie II användes chi-två tester och vid behov Fisher’s exakta test, för analys av data. I studie III genomfördes analyser med Fisher’s exakta test och logistisk regression för att kontrollera för confounding faktorer dvs övriga faktorer som kan påverka.

    Resultaten som framkom i studierna: Resultaten av studierna visar att tillgången till enheter för internetanvändning är lägre för ungdomar med IF än för ungdomar generellt, med undantag för surfplattor (studie II). Alla internet-aktiviteter, utom att spela spel, utförs av en lägre andel ungdomar med IF jämfört med referensgruppen (studie II) och tiden som spenderas på internet-aktiviteterna är lägre för ungdomar med IF (studie III). Utmaningar i den omgivande miljön, såväl som personliga förmågor leder till svårigheter med internetuppkoppling och internetanvändning (studie I), och påverkar digital delaktighet för ungdomarna och de unga vuxna med IF. Möjligheter och risker med att använda internet visade att en signifikant högre andel föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter förknippade med internetanvändning och att spela spel, och en lägre andel upplever risker med negativa konsekvenser, eller oroar sig för risker med internet jämfört med referensgruppen (studie III). Signifikant fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar dock att deras ungdomar aldrig använder smartphones och sociala medier jämfört med referensgruppen. Strategier, som ungdomar och unga vuxna med både lindrig och måttlig IF använder för att hantera den digitala miljön och delta i internet aktiviteter identifierades (studie I). Strategierna innebär; att få stöd från andra; att minska andelen enheter som används för internetanvändning och att främsta använda enheter som är utformade för/av person; samt att använda stödstrategier som är baserade på ord- bild- och röststöd för att kunna utföra internet-aktiviteter.

    Kunskapen som avhandlingen har bidragit med: Sammantaget visar resultaten en eftersläpning i tillgång till och användning av internet, liksom i digital delaktighet för ungdomar och unga vuxna med IF. Även om deltagarna har tillgång till och använder internet, är det i lägre utsträckning än referensgruppen. Faktorer i miljön tillsammans med deltagarnas personliga förmågor gör utvecklingen av digital kompetens svår för deltagarna. Resultatet att fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter och färre uppfattar risker med internet är ny kunskap som kan stödja positivt risktagande i internetanvändning och möjliggöra digital delaktighet för ungdomar med IF. Stöd kan utvecklas i samarbete mellan ungdomar, deras föräldrar och personal, i både skola och kommunal omsorgsverksamhet, och involvera anpassningar av såväl fysisk, som social och digital miljö för utveckling av digitala kompetenser. Genom detta kan eftersläpningen i digital delaktighet i vardagen minimeras, vilket krävs för delaktighet i dagens digitaliserade samhälle

    Delarbeten
    1. Access to and Use of the Internet among Adolscents and Young Adults with Intellectual Disabilities in Everyday Settings.
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Access to and Use of the Internet among Adolscents and Young Adults with Intellectual Disabilities in Everyday Settings.
    2020 (Engelska)Ingår i: Journal of Intellectual & Developmental Disability, ISSN 1366-8250, E-ISSN 1469-9532, nr 1, s. 89-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: The aim is to explore and describe access to the internet and how it is used among adolescents and young adults with mild and moderate intellectual disabilities in their everyday settings. Method: Data were collected through observations of and interviews with 15 participants with intellectual disabilities, aged 13-25, on access and use of the internet in school or work and at home or in their free time. A qualitative content analysis was used. Results: Main findings were categorised into: Access to the internet in different settings, Challenges when using the internet and Strategies to handle the digital environment and take part in internet activities.Conclusions: This study revealed that participants had access to internet connections and to a high number of internet-enabled devices. Participants use the internet through strategies when doing internet activities, for example using pictures and reducing the number of internet-enabled devices used in their everyday settings.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2020
    Nyckelord
    Intellectual disability, accessibility, internet use, digital divide, youth, developmental disabilities
    Nationell ämneskategori
    Arbetsterapi Annan medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-151985 (URN)10.3109/13668250.2018.1518898 (DOI)000510209300011 ()
    Tillgänglig från: 2018-10-12 Skapad: 2018-10-12 Senast uppdaterad: 2023-10-18
    2. Digital participation? Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities: A comparative study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Digital participation? Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities: A comparative study
    2020 (Engelska)Ingår i: New Media and Society, ISSN 1461-4448, E-ISSN 1461-7315, Vol. 22, nr 12, s. 2128-2145Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Internet use is an integrated part of everyday life, especially among young people. However, knowledge of this for young people with disabilities is scarce. This study investigates digital participation of adolescents with intellectual disabilities by comparing aspects of Internet use among adolescents with and without intellectual disabilities. Cross-sectional comparative design was used and a national survey from the Swedish Media Council was cognitively adapted for adolescents with intellectual disabilities aged 13-20 years. The results reveal that a significantly lower proportion of the 114 participating adolescents with intellectual disabilities had access to Internet-enabled devices and performed Internet activities, except for playing games, than the reference group (n = 1161). The greatest difference was found in searching for information. Analyses indicate that adolescents with intellectual disabilities are following a similar pattern of Internet use as the reference group, but a digital lag is prevalent, and a more cognitively accessible web could be beneficial.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    SAGE PUBLICATIONS LTD, 2020
    Nyckelord
    Accessibility; digital divide; digital inequality; digital participation; intellectual disability; Internet use; online risks; questionnaire designs; survey method; youth
    Nationell ämneskategori
    Människa-datorinteraktion (interaktionsdesign)
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-162754 (URN)10.1177/1461444819888398 (DOI)000498737100001 ()
    Anmärkning

    Funding Agencies|Linkoping University, Sweden; Foundation Solstickan, Stockholm, Sweden; Swedish Association of Occupational Therapy, Stockholm, Sweden

    Tillgänglig från: 2019-12-18 Skapad: 2019-12-18 Senast uppdaterad: 2021-05-01
    3. Internet opportunities and risks for adolescents with intellectual disabilities: a comparative study of parents' perceptions.
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Internet opportunities and risks for adolescents with intellectual disabilities: a comparative study of parents' perceptions.
    2020 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 27, nr 8, s. 601-613Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: In contemporary society internet and digital competencies are used to perform activities.

    Aim: The aim of this study is to investigate opportunities and risks of internet use as perceived by the parents of adolescents with intellectual disabilities (ID) in comparison with a national reference group of parents of adolescents.

    Methods: This was a cross-sectional study with group comparisons using a national survey. Analyses were carried out using Fisher's exact test and logistic regression to control for confounding factors.

    Results: A significantly higher proportion of parents of adolescents with ID perceive opportunities associated with internet use and playing games, and a lower proportion perceive risks with negative consequences, compared with the reference group. Significantly more parents of adolescents with ID perceive their adolescent never use smartphones and social media compared with the reference group. Fewer parents of adolescents with ID have concerns about online risks for their adolescents compared with the reference group.

    Conclusion and Significance: The results provide new knowledge for occupational therapists to support positive risk-taking in internet-use for adolescents with ID, in collaboration with their parents, to enable the development of digital competencies and digital participation in everyday life in a digitalised society.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2020
    Nyckelord
    Digitalisation, digital competence, digital participation, intellectual disability, internet use, online risks, parents, participation, positive risk-taking, youths
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-168057 (URN)10.1080/11038128.2020.1770330 (DOI)000545335500001 ()32538241 (PubMedID)
    Anmärkning

    Funding: Faculty of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden

    Tillgänglig från: 2020-08-13 Skapad: 2020-08-13 Senast uppdaterad: 2021-03-22Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
    Ladda ner (pdf)
    errata
  • 6.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Special Education, Stockholm University, Sweden .
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Access to and Use of the Internet among Adolscents and Young Adults with Intellectual Disabilities in Everyday Settings.2020Ingår i: Journal of Intellectual & Developmental Disability, ISSN 1366-8250, E-ISSN 1469-9532, nr 1, s. 89-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The aim is to explore and describe access to the internet and how it is used among adolescents and young adults with mild and moderate intellectual disabilities in their everyday settings. Method: Data were collected through observations of and interviews with 15 participants with intellectual disabilities, aged 13-25, on access and use of the internet in school or work and at home or in their free time. A qualitative content analysis was used. Results: Main findings were categorised into: Access to the internet in different settings, Challenges when using the internet and Strategies to handle the digital environment and take part in internet activities.Conclusions: This study revealed that participants had access to internet connections and to a high number of internet-enabled devices. Participants use the internet through strategies when doing internet activities, for example using pictures and reducing the number of internet-enabled devices used in their everyday settings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use among adolescents with intellectual disabilities at home and school2016Ingår i: Abstract book: International Conference on Cerebral Palsy and other Childhood-onset Disabilities Stockholm 1–4 June 2016, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Today everyday life depends on having access to, understand and use internet inorder to participate and take part in societal resources. This understanding can be complex forpersons with intellectual disabilities (ID) due to their cognitive impairments. It is even statedthat internet-use can be yet another part of daily life activities they are excluded from. Internet-use is claimed to involve risks, but also benefits for persons with ID, but there is a shortage inempirical studies with the target group ́s own opinion regarding this. Broader knowledge isacquired of internet-use in everyday life for adolescents with ID, as a precondition toparticipation. 

    Aim: This study aims to explore and describe internet-use and doing internet activities at homeand at school among adolescents with mild and moderate intellectual disabilities. Method: The study has a qualitative inductive design using observations and interviews in thetwo settings; at home and at school. Participants are six adolescents with mild and moderate ID,from special schools in the middle-region of Sweden, between the ages 13-20, that use internetto some extent. Data was collected at 2 occasions/participant for about 2hours/participant/setting. The analysis was done using a qualitative content analysis.

    Result: Preliminary results show that adolescents with mild and moderate ID use internet both athome and in school, to a greater extent than was expected, but the doings of internet-activitiesvaries in the different settings. Both facilitating and hindering aspects are described by theparticipants. Pictures on the internet seem to be of support when using and navigating theinternet.

    Conclusion: Deeper knowledge regarding internet-use from the target groups own perspectivehas been gained. The results can be used in the different occupational settings and in furtherresearch to survey internet use and participation in internet-activities

  • 8.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    How can an entrepreneurial mind-set be encouraged among occupational therapy students? An example from Linköping University, Sweden.2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction

    The structures of social and health care are changing, and public health related problems in Western Europe are increasing, such as an increased elderly population, obesity and mental health problems in young people. In order to meet the need of the clients in occupational therapy practice we have to look into new ways to approach the changing times. A way to support the students’ preparedness for action in the field is to encourage the use of an entrepreneurial mindset through different learning methods. An entrepreneurial mindset is defined as “a way to see the possibilities and make something out of them”.

    Objectives

    To describe learning methods to raise awareness and promote an entrepreneurialmind-set among OT students and teachers.Description/ReportThe learning methods for the students varies from working with a specific design problem in groups, discussing literature about entrepreneurship in seminars and get supervision from Innovation office. To enhance the teachers awareness about entrepreneurial mind-set workshops about how to find new non-traditional fieldwork placements in a creative way was conducted.

    Results/Discussion

    Our experiences of how the entrepreneurial mind-set can be encouraged are that entrepreneurship can be looked upon in different ways and should be seen close to the reality that one work in. Follow-up from workshops with teachersas well evaluations from the students about the entrepreneurial mind set will be presented. Primary results show that students feel more prepared for a new and creative way of thinking and that teachers have more entrepreneurial mind-set than they think in the beginning.

    Conclusion

    An increased entrepreneurial mindset can be learned/trained and used as a way of dealing with the future challengesin the health care sector for occupational therapists.

  • 9.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Holstein, Jane
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hur kan ett entreprenöriellt förhållningssätt främjas hos studenter på arbetsterapeutprogrammet?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Strukturerna för den offentliga sektorn och hälso- och sjukvården förändras ständigt, och folkhälsorelaterade problem ökar. Exempel på detta är en ökad andel äldre i befolkningen, eller fetma och psykisk ohälsa hos unga människor. För att möta dessa förändringar och behoven hos klienter i arbetsterapeutisk verksamhet måste nya förhållningssätt användas. Ett sätt att under utbildningen utveckla studenters handlingsberedskap inför framtida insatser kan vara att medvetandegöra och främja ett entreprenöriellt förhållningssättgenom olika lärmoment. Entreprenöriellt förhållningssätt definieras som"ett sätt att se möjligheterna och göra något av dem".

    Syfte: Syftet är att beskriva och utvärdera lärmoment för att främja entreprenöriellt förhållningssätt hos studenter på Arbetsterapeutprogrammet.

    Metod: Två huvudsakliga lärmoment användes för studenterna, och uppföljande utvärderingar genomfördes via enkät med öppna och slutna frågor. Utöver detta anordnades workshop för lärare, som följdes av utvärdering.

    Resultat/preliminärt resultat: Lärmomenten för studenter innebar att arbeta i projektform i gruppmed ett aktivitetsproblem för en specifik målgrupp utifrån Design för alla under handledning. Uppföljande seminarium utifrån specifik litteratur genomfördes. Studenternas utvärdering visar vikten av att ha lärmoment om design och entreprenörskap i utbildningen. Många studenteruppgav att de kunde använda denna kunskap i arbetsterapeutisk verksamhet. Workshop genomfördes med lärare där begrepp inom entreprenörskap diskuterades och kreativa sätt att utveckla lärmoment för studenter inom detta lyftes. I utvärderingen uppgav merparten av lärarna entreprenöriellt förhållningssätt som viktigt inom utbildningen.

    Slutsats: Vikten av lärares förståelse för entreprenöriellt förhållningssätt identifierades. Entreprenöriellt förhållningssätt kan främjas genom att kombinera fler lärmoment för studenter. Genom detta kan studenter utveckla handlingsberedskap gällande utmaningar i ett föränderligt samhälle.

  • 10.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Medvetna relationer skapar bra interventioner2012Ingår i: Arbetsterapeuten, ISSN 0345-0988, nr 3, s. 32-33Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    IRM är utvecklad av professor Renée Taylor, som är doktor i klinisk psykologi och professor i arbetsterapi vid University of Illinois i Chicago. Modellen beskrivs i hennes bok från 2008 The Intentional Relationship – Occupational Therapy and Use of Self. Syftet med modellen är att erbjuda en specifik begreppsapparat för ett medvetet användande av sig själv som arbetsterapeut och den behandlar händelser som förekommer i relationer mellan personer i en interventionsprocess. Dessa händelser påverkar såväl aktivitetsengagemang som utfall av intervention.

  • 11.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    A comparartive study on internet usage in adolescents with intellectual disabilities and a reference group in Sweden2019Ingår i: Journal of Intellectual Disability Research, JIDR: Future4All; Comparative Policy and Practice, John Wiley & Sons, 2019, Vol. 63, s. 710-726, artikel-id 7Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 12.
    Alfredsson Ågren, Kristin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Internet use among adolescents with intellectual disabilities in Sweden2018Ingår i: 18th International WFOT18 Congress on Occupational Therapy Connected in Diversity, Positioned for Impact, Cape Town, South Africa, 21-25 May 2018, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Internet is an integral part of everyday life today. In Sweden 98% of adolescents are reported using internet. However, adolescents with intellectual disabilities are often excluded in national surveys, since questions are not adapted for the target group. Statistics remain therefore limited regarding internet-use among adolescents with intellectual disabilities. Objectives: To investigate and describe internet-use among adolescents with intellectual disabilities through an adapted version of a nationwide survey in Sweden. Method: A cross-sectional study was conducted using an adapted version of a survey from the Swedish Media Council on media-use among adolescents. Cognitive adaptations were included and it was accessible through the web and in paper. The sample was drawn from three municipalities using a total-selection of pupils in secondary- and upper secondary special schools. 265 surveys were sent out and the response rate was approximately 32%. Data was analyzed through descriptive statistics. Results: The result gives demographic data on the participants and descriptive statistics on the access to devices for internet-connection. Further, data are provided on activities done in leisure time and whether internet is used or not, together with perceptions of doings on internet from the participants. Conclusion: Stepwise adaptations of the survey with different levels of cognitive support enabled the participation of adolescents with intellectual disabilities and the result gives increased knowledge of internet-use among adolescents with intellectual disabilities. Finally, future comparative analysis are possible due to the national survey being used implying the voices of adolescents with intellectual disabilities being heard.

  • 13.
    Alm, Tina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Franzén, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Arbetssökandes upplevelser av utredningsperioden på Arbetsförmedlingen Rehabilitering2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Work has a great influence on most of individuals in society. It influences both identity as well as the structure of the day. Unemployed people are often affected in a negative way through economic and psychological problems. In order to help people with reduced work capacity back to the labour market and decrease unemployment, the Labour Market Board works with vocational rehabilitation. The aim of this study is to investigate experiences of vocational rehabilitation within the Labour Market Board among unemployed people. A qualitative method was used by which interviews were made with 11 unemployed persons who participated in an investigation as a part of vocational rehabilitation within the Labour Market Board. The result shows both positive and negative experiences of the investigation period. The identified experiences were sorted into code groups: Support, Insight, Confidence in the investigation and result, Belief in the future, Motivation, and Participation. Both the actions of the personnel and the presence of the group members influenced the experiences. The support given by the personnel and how it is experienced is of great importance for the future of the unemployed. When the investigation was pursued during a short period of time, there was a lack of confidence in the investigation and result. A suggestions for future studies is to design a questionnaire that can be used in a larger study including a large number of individuals who are participating in vocational rehabilitation within the Labour Market Board.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Almborg, Ann-Helen
    et al.
    National Board of Health and Welfare, Stockholm, Sweden; Jönköping University, Jönköping Academy, Sweden.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    KVÅ och ICHI med fokus på arbetsterapi2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund/Syfte*

    Inom WHO pågår ett utvecklingsarbete av en ny klassifikation av åtgärder ”International Classification of Health Interventions” (ICHI), som kompletterar ICF och ICD. WHO har pågående tester av ICHI. Socialstyrelsen och nordiska klassifikationscentret har genomfört ett antal tester bland annat omfattande arbetsterapiåtgärder inom psykiatrin. Åtgärder dokumenteras med Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) inom hälso- och sjukvård i Sverige.

    Syfte var att mappa ett antal KVÅ-åtgärder som tillämpas inom psykiatrisk arbetsterapi till ICHI.

    Metod/Tillvägagångssätt*

    En lista med åtgärder inom psykiatri, som används av arbetsterapeuter från sex olika sjukhus i Sverige mappades till ICHI 2018. Mappningsregler för ICHI användes där grad av samstämmighet värderas. Även kardinalitet dvs. hur många ICHI-interventioner användes för att beskriva KVÅ-åtgärden. Resultatet bearbetades med deskriptiv statistik.

    Resultat/Preliminärt resultat*

    Totalt mappades 136 KVÅ-åtgärder (27 undersökande, 98 behandlande och 11 administrativa). Kardinaliteten mellan KVÅ och ICHI varierade från 1:0 till 1:28. Nio procent av KVÅ-åtgärderna kunde inte mappas till ICHI (1:0). I 37 procent var förhållandet 1:1, dvs en KVÅ-åtgärd mappades till en ICHI-intervention. I 34 procent var förhållandet 1:2 eller 1:3 och i 17 procent mellan 1:4-1:9. Fyra KVÅ-åtgärder hade förhållandet 1:14, 1:25 och 1:28. Grad av samstämmighet mellan KVÅ-åtgärd och ICHI-intervention visade att 14 procent överensstämde exakt. 67 procent av KVÅ-åtgärderna var bredare dvs. mindre specifika än ICHI-interventionerna och 18 procent av KVÅ-åtgärderna var mer specifika än ICHI-intervention.

    Slutsats/Praktisk tillämpning*

    ICHI har fler specifika interventioner för att dokumentera arbetsterapeuters åtgärder inom psykiatrisk verksamhet än KVÅ. Att börja tillämpa ICHI inom svenska psykiatrisk arbetsterapiverksamhet skulle öka kvalitén på dokumentationen.

  • 15.
    Almborg, Ann-Helen
    et al.
    Jönköpings Högskola, Socialstyrelsen.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Mapping Swedish mental health interventions to ICHI: occupational therapy perspective2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Anaby, Dana
    et al.
    School of Physical and Occupational Therapy, McGill University, Montreal, Canada.
    Vrotsou, Katerina
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Kroksmark, Ulla
    Sahlgrenska Academy, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Göteburg, Sweden.
    Ellegård, Kajsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Changes in participation patterns of youth with physical disabilities following the Pathways and Resources for Engagement and Participation intervention: A time-geography approach2020Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 27, nr 5, s. 364-372Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The PREP (Pathways and Resources for Engagement and Participation), an innovative 12-week occupational therapy intervention that focuses on changing the environment, was found effective in improving the participation of youth in specific chosen community-based activities.

    Objective: To complement existing evidence, this study explored changes in overall participation patterns of youth with physical disabilities following the PREP intervention.

    Methods: Guided by time-geography approach, 13 youth aged 12–17 completed a 24-hr diary using the Aday app during one typical weekday and another day during the weekend, pre- and post-intervention. Data of 50 diaries were plotted and analyzed using the VISUALTimePAcTS program.

    Results: Following the PREP, youth were engaged in less digital media and more in study-related activities. Number of occurrences and time spent doing activities with friends were greater post-intervention, whereas time spent doing activities at home was quite similar, particularly during the weekdays. During the weekends, however, youth spent slightly less time at home.

    Conclusions and significance: Findings provide preliminary support for the effectiveness of the PREP, extending beyond the accomplishment of specific targeted activities towards a change in the overall daily patterns of youth. Such knowledge can redirect occupational therapists’ attention to environment-focused interventions involving real-life experiences.

  • 17.
    Anderson Åhlfeldt, Douglas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Vixner, Linda
    School of Health and Welfare, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Stålnacke, Britt-Marie
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Boersma, Katja
    The Center for Health and Medical Psychology, School of Law, Psychology and Social Work, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Löfgren, Monika
    Division of Rehabilitation Medicine, Department of Clinical Sciences, Karolinska Institutet, SE-171 77 Stockholm, Sweden; Department of Rehabilitation Medicine, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Fischer, Marcelo Rivano
    Department of Health Sciences, Research Group Rehabilitation Medicine, Lund University, SE-221 00 Lund, Sweden; Department of Neurosurgery and Pain Rehabilitation, Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Enthoven, Paul
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Healthcare Professionals' Perceptions of and Attitudes towards a Standardized Content Description of Interdisciplinary Rehabilitation Programs for Patients with Chronic Pain-A Qualitative Study2023Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 20, nr 9, artikel-id 5661Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interdisciplinary pain rehabilitation (IPR) is a recommended treatment for people with chronic pain. An inadequate description of the content of IPR programs makes it difficult to draw conclusions regarding their effects. The purpose of this study was to describe the perceptions and attitudes of healthcare professionals toward a content description of IPR programs for patients with chronic pain. Individual interviews with healthcare professionals (n = 11) working in IPR teams in Sweden were conducted between February and May 2019. Analysis of the interviews resulted in a theme: interdisciplinary pain rehabilitation is a complex intervention, with three categories: limitations in the description of IPR programs; lack of knowledge about IPR and chronic pain; and facilitating and hindering factors for using the content description of IPR programs. Conclusion: Healthcare professionals perceived that IPR programs could be described through a general content description. A general content description could enhance the quality of IPR programs through a better understanding of their content and a comparison of different IPR programs. Healthcare professionals also expressed the importance of a content description being a guide rather than a steering document.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Andersson, Lena B.
    et al.
    Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rehabgruppen NSC.
    Marcusson, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Wressle, Ewa
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Geriatriska kliniken.
    Health-related quality of life and activities of daily living in 85-year-olds in sweden2014Ingår i: Health and Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, Vol. 22, nr 4, s. 368-374Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Few studies have examined health-related quality of life (HRQoL) with respect to daily living and health factors for relatively healthy elderly individuals. To this end, this study examines 85-year-olds’ reported HRQoL in relation to social support, perceived health, chronic diseases, health care use and instrumental activities of daily living. Data were collected from 360 participants (55% response rate) between March 2007 and March 2008 using a postal questionnaire and a home visit interview.  HRQoL was assessed using the EQ-5D-3L. For the items in the EQ-5D-3L, more problems were related to lower HRQoL. Restricted mobility and occurrence of pain/discomfort was common.  Lower HRQoL was associated with increased risk for depression, increased use of medication, increased number of chronic diseases, and more problems with instrumental activities of daily living (IADL). Health care use and health care costs was correlated to lower HRQoL.  HRQoL is of importance to health care providers and must be considered together with IADL in the elderly population when planning interventions. These should take into account the specific needs and resources of the older individuals.

  • 19.
    Andersson, Robin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård.
    Lindholm, Viktoria
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykisk ohälsa: en kvalitativ intervjustudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många unga vuxna i Sverige är diagnostiserade med psykisk ohälsa vilket kan leda tillaktivitetsproblem inom en rad olika livsområden. Flertal studier finns om arbetsterapeutiskainterventioners effekt för målgruppen. Det finns fåtal studier som fångar arbetsterapeutenserfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykisk ohälsa. Syftet med examensarbetetvar att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykiskohälsa. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en semistruktureradintervjuguide. Deltagarna arbetade i olika delar av Sverige och totalt intervjuades 11arbetsterapeuter. Resultatet visade att motivation är viktigt i arbetet med unga vuxna medpsykisk ohälsa. Flertalet deltagare förespråkade gruppinterventioner som åtgärd förpatientgruppen men det fanns undantag. Resultatet visade även att arbetsterapeuterupplevde att deras insatser för unga vuxna sattes in för sent.Konklusionen är att arbetsterapeutiska insatser behöver sättas in i ett tidigare skede. Tidigareinsatser kan minska patientgruppens risk för livslång funktionsnedsättning och minskasuicidrisken. Slutsatsen är att arbetsterapeuters åtgärder kan spela en viktig roll vidvårdinsatser för unga vuxna med psykisk ohälsa men mer forskning inom området behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Andreassen, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Digital support for people with cognitive impairment: An intervention to increase the occupational performance in everyday life2021Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En neurologisk sjukdom eller skada kan medföra nedsatt kognitiv förmåga, som leder till svårighet med tidshantering, planering och strukturering av vardagliga aktiviteter. Den kognitiva funktionsnedsättningen kan innebära svårighet att komma ihåg att utföra planerade aktiviteter eller svårighet att planera och strukturera vardagen. Detta kan leda till att uppleva sig beroende av andra, vilket kan påverka den upplevda livskvaliteten. 

    Interventioner inom arbetsterapi har som syfte att möjliggöra att självständigt kunna utföra vardagliga aktiviteter. För att stödja en person med kognitiv funktionsnedsättning är det väsentligt att identifiera det som är viktig för den enskilde, i dennes livsmiljö. Samt att stödja de egna förmågorna, till exempel med kompenserade hjälpmedel, eller med strategier som stödjer utförande av vardagens aktiviteter. 

    Genom att undersöka den interaktiva digitala kalendern med aktiva mobiltelefonpåminnelser, RemindMe, och dess feasibility (genomförbarhet) för personer med kognitiv funktionsnedsättning och möjliga effekt kan kunskap genereras om, hur man lär sig att använda och att använda ett digitalt stöd i vardagen. Denna kunskap kan bidra till evidensbaserade interventioner, med digitalt stöd, vid rehabilitering för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Denna avhandling är att undersöka om en digital kalender med aktiva påminnelser, kan stödja personer med kognitiv funktionsnedsättning, till ett mera självständigt utförande av aktiviteter i vardagen. 

    Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera en interaktiv digital kalender med påminnelsestöd, RemindMe, för personer med kognitiv funktionsnedsättning, som stöd för att öka aktivitetsutförande i vardagen. 

    Metod: Denna avhandling innehåller fyra delstudier med både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder. 

    Studie I bygger på fokusgruppsintervjuer som undersöker äldre personers erfarenheter av att lära sig att använda och använda RemindMe i vardagen. Deltagarna i studien var tjugo äldre personer, mellan 66 och 85 år. Deltagarna använde RemindMe i sex veckor och fick under studieperioden stödsamtal, via telefon, en gång i veckan av en forskningsassistent. Efter sex veckor genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med deltagarna, intervjuerna analyserade med kvalitativ innehållsanalys. 

    I studie II användes en ”mixed-method”-design där både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder användes för att undersöka användningen av RemindMe och feasibility (genomförbarhet) med interventionen. Åtta patienter med kognitiv funktionsnedsättning (mellan 26–68 år) och sju arbetsterapeuter deltog i studien. Arbetsterapeuterna arbetade på tre olika rehabiliteringskliniker inom primärvården i sydöstra Sverige. Arbetsterapeuterna hade mellan 2 och 25 års yrkeserfarenhet (median 20 år). Patienterna fick en individuell introduktion i att använda RemindMe, och använde sedan RemindMe i åtta veckor med stödsamtal en gång i veckan med arbetsterapeuten eller en forskningsassistent. Kvantitativ data insamlades med the Quebec User Evaluation of Satisfaction with Assistive Technology 2.0 (QUEST 2.0). Data om deltagarnas faktiska användning av RemindMe inhämtades via loggfunktioner i den digitala kalendern. Via loggfunktionen framgick de aktiviteter som RemindMe användes till och i vilken omfattning. Kvalitativa data insamlades via individuella intervjuer med arbetsterapeuterna på rehabiliteringsklinikerna, via fältanteckningar från veckosamtalen samt uppföljningstillfällen med patienterna. Analyser utfördes med deskriptiv statistik och kvalitativ deduktiv innehållsanalys. 

    Studie III undersökte om interventionen med det digitala stödet RemindMe kunde visa förändring på aktivitetsutförande, självständighet, hälsorelaterad livskvalitet och hjälpmedlets psykosociala effekter samt om mätinstrumenten var lämpliga för äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning. Studiens design var en randomiserad kontrollerad pilotstudie med femton patienter med kognitiv funktionsnedsättning, i ålder mellan 26–79 år. Patienterna var randomiserade till antingen interventions- eller kontrollgrupp, interventionsgruppen bestod av åtta patienter och kontrollgruppen av sju patienter. Som utfallsmått användes the Canadian Occupational Performance Measure (COPM), the Functional Independence Measure (FIM), EuroQol 5-Dimension Visual Analog Scale (EQ-5D-VAS) samt the Psychosocial Impact of Assistive Devices Scale (PIADS). Studien finns registrerad via ClinicalTrails.gov, identifierare: NCT04470219. 

    Studie IV undersökte erfarenheter och upplevelser av stöd för tidshantering och planering och strukturering av vardagen, samt strategier som användes för att skapa en ny vardag. Det var sju patienter med kognitiv funktionsnedsättning, i åldrarna 51–71 år som deltog. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa individuella, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ induktiv innehållsanalys. 

    Resultat: Avhandlingens resultat beskriver hur man lär sig att använda och använder en interaktiv digital kalender, RemindMe samt den faktiska användningen av den digital kalendern och andra stöd i vardagen. Deltagarna var vana vid att använda olika typer av kalendrar. De använde "låg-teknologiska" kalendrar (som papperskalendrar) eller "högteknologiska" kalendrar (till exempel digitala kalendrar med påminnelse funktion) eller en kombination av låg- och högteknologiska kalendrar (studie I-IV). 

    Andra stödjande strategier som beskrevs var att medvetet använda sig av föremål i hemmet som påminnelser eller att använda sig av rutiner i vardagen (studie IV). Deltagarna var positiva till användningen av digital teknik, särskilt mobiltelefoner eller smartphones, som är enkelt att bära med sig (studie I-IV). Deltagarna beskrev också fördelen med att använda ett digitalt stöd som signalerar när det är dags att göra något. Detta beskrevs som att kalendern "pratar med mig" (studie I). Den faktiska användningen av RemindMe visade att påminnelser främst användes för att ta mediciner, att träna eller för att träffa familj och vänner (studie II). 

    Arbetsterapeuterna i studie II beskrev att patienter med kognitiv funktionsnedsättning har nytta av att använda påminnelsestöd, men en förutsättning är att patienterna är aktiva i sin vardag och upplever ett behov av påminnelser, för att ha nytta av dem. Resultaten från mätningar av aktivitetsutförandet med COPM visade att patienterna i interventionsgruppen ökade skattningen av sitt aktivitetsutförande och sin tillfredsställelse med aktivitetsutförandet, i jämförelse med kontrollgruppen. Interventionsgruppen ökade också sin självständighet (FIM) i delskalorna för kommunikation och sociala och intellektuella förmågor (studie III). 

    Slutsats: Avhandlingens resultat visar på vikten av att välja ett påminnelsestöd som passar det individuella behovet och att påminnelsestödet kan vara antingen låg- eller högteknologiskt. Det viktiga är att påminnelsestödet matchar personens behov. Resultatet indikerar att för att få bäst nytta av ett påminnelsesystem i vardagen, så behövs stöd i att lära sig att använda det och stöd i användningen samt att stödet ges under en längre period. En annan strategi var att hitta vanor och rutiner eller objekt som stödjer tidshantering och planering och strukturering av vardagen. Deltagarna (studierna II-IV) beskrev att påminnelser med ljudsignaler kan ge en känsla av trygghet och säkerhet. 

    Att ha en känsla av trygghet i sin vardag kan förstås som att deltagarna uttrycker att de har kontroll på sin vardag, är involverade i sin livssituation och på så sätt upplever delaktighet. Detta undersöktes dock inte i de aktuella studierna. Två år efter rehabiliteringsperioden beskrev deltagarna att de använde aktiva påminnelse, digitala kalendrar och/eller papperskalendrar. De använde dem för att skapa sig en ny vardag med en känsla av trygghet och säkerhet, i vardagen.  

    Delarbeten
    1. Using an interactive digital calendar with mobile phone reminders by senior people - a focus group study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Using an interactive digital calendar with mobile phone reminders by senior people - a focus group study
    2019 (Engelska)Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 19, artikel-id 116Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    BackgroundNew technologies such as mobile/smartphones have the potential to help senior people perform everyday activities. However, senior people may find it difficult using mobile/smartphones, especially the digital calendar and short text message features. Therefore, senior people might need user-friendly, flexible, and interactive digital calendars that provide them with active reminders about their everyday activities. This study focuses on community dwelling seniors experiences learning and using RemindMe, an interactive digital calendar with active reminders, as part of customizing an intervention appropriate for senior people with cognitive impairments.MethodsFour focus groups were conducted with 20 community dwelling seniors (11 men and 9 women) who all had used RemindMe for six weeks. The focus groups were tape recorded, transcribed verbatim, and analysed using content analysis.ResultsFor participants in this study, using a calendar was an essential part of their everyday lives, but only a few had experiences using a digital calendar. Although the participants described RemindMe as easy to use, they had a difficult time incorporating RemindMe into their daily routines. In part, these difficulties were the result of the participants needing to change their mobile/smartphone routines. Some participants felt that using an interactive digital calendar was a sign of modernity allowing them to take part in the society at large, but others felt that their inability to use the technology was due to their age, dependence, and loss of function. Participants found that receiving active reminders through short text messages followed by actively acknowledging the reminder helped them perform more everyday life activities. This feature gave them a higher sense of independence and control.ConclusionsCommunity dwelling seniors found that RemindMe was easy to learn and to use, although they also found it challenging to integrate into their everyday lives. For senior people to make the effort to develop new routines for mobile/smartphone use, a prerequisite for using a digital calendar, they need to be motivated and believe that the technology will make their lives better.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    BMC, 2019
    Nyckelord
    Technology; Active reminders; Mobile; smartphone; Self-help devices; Reminder systems; Cell phone; Text messaging; Habits
    Nationell ämneskategori
    Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskaplig inriktning
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-156933 (URN)10.1186/s12877-019-1128-9 (DOI)000465403700002 ()31014276 (PubMedID)2-s2.0-85064879493 (Scopus ID)
    Anmärkning

    Funding: This study is part of the research program, ICT4Self-Care, funded by VR-FORTE 2014-4100

    Tillgänglig från: 2019-05-28 Skapad: 2019-05-28 Senast uppdaterad: 2024-01-10
    2. Feasibility of an Intervention for Patients with Cognitive Impairment Using an Interactive Digital Calendar with Mobile Phone Reminders (RemindMe) to Improve the Performance of Activities in Everyday Life
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Feasibility of an Intervention for Patients with Cognitive Impairment Using an Interactive Digital Calendar with Mobile Phone Reminders (RemindMe) to Improve the Performance of Activities in Everyday Life
    Visa övriga...
    2020 (Engelska)Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 7, artikel-id 2222Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of this study is to increase evidence-based interventions by investigating the feasibility of an intervention using an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) as support in everyday life. Qualitative and quantitative data were collected from participating patients (n = 8) and occupational therapists (n = 7) from three rehabilitation clinics in Sweden. The intervention consisted of delivering the interactive digital calendar RemindMe, receiving an individualized introduction, a written manual, and individual weekly conversations for two months with follow-up assessments after two and four months. Feasibility areas of acceptability, demand, implementation, practicality, and integration were examined. Patients expressed their interest and intention to use RemindMe and reported a need for reminders and individualized support. By using reminders in activities in everyday life their autonomy was supported. The study also demonstrated the importance of confirming reminders and the possible role of habit-forming. Occupational therapists perceived the intervention to be useful at the rehabilitation clinics and the weekly support conversations enabled successful implementation. This study confirmed the importance of basing and tailoring the intervention to patients needs and thus being person-centered.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    MDPI, 2020
    Nyckelord
    acquired brain injury; assistive technology; occupational therapy; rehabilitation; smartphone; stroke
    Nationell ämneskategori
    Arbetsterapi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-165966 (URN)10.3390/ijerph17072222 (DOI)000530763300054 ()32224975 (PubMedID)
    Anmärkning

    Funding Agencies|VR-FORTE [2014-4100]; Research and scholarship management in Region Ostergotland [LIO-815111]; Swedish Stroke Association (STROKE-Riksforbundet)

    Tillgänglig från: 2020-06-04 Skapad: 2020-06-04 Senast uppdaterad: 2021-12-28Bibliografiskt granskad
    3. An interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) for people with cognitive impairment: a pilot randomized controlled trial
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>An interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) for people with cognitive impairment: a pilot randomized controlled trial
    2022 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 29, nr 4, s. 270-281Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background People with cognitive impairment often need support to perform everyday-life activities. Interventions are available, but evidence-based interventions are lacking. Aim This pilot RCT aimed to investigate use of an intervention with an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) in relation to change in outcomes and impact on occupational performance, independence, health-related quality of life, and psychosocial impact of the support for people with cognitive impairment. Method The study design was a multi-centre parallel-group pilot RCT [ClinicalTrails.gov, identifier: NCT04470219]. Fifteen participants from primary rehabilitation centres in Sweden were recruited and randomly assigned to intervention group (n = 8) receiving the intervention with RemindMe, or control group (n = 7) receiving usual treatment by an occupational therapist. Data were collected at baseline, after two- and four months, and analysed using descriptive and non-parametric statistics. Result The Canadian Occupational Performance Measure (COPM), and the Functional Independence Measure (FIM item n-r) showed significant differences. There were no significant differences in health-related quality of life nor in the psychosocial impact of the used support. Conclusion Plausible changes in outcome measures were found in COPM and FIM (items n-r). These instruments indicate change in outcome measures and impact on occupational performance and independence.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis Ltd, 2022
    Nyckelord
    Brain injuries; occupational therapy; prospective memory; rehabilitation; self-help devices; smartphone; stroke; time management
    Nationell ämneskategori
    Arbetsterapi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-176190 (URN)10.1080/11038128.2021.1917654 (DOI)000654683200001 ()33909985 (PubMedID)
    Anmärkning

    Funding Agencies|VR FORTE [2014-4100]; Region Ostergotland [LIO-815111]; Swedish Stroke Association (STROKE-Riksforbundet)

    Tillgänglig från: 2021-06-09 Skapad: 2021-06-09 Senast uppdaterad: 2022-06-03
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 21.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Boman, I-L
    Department of Rehabilitation Medicine, Danderyd University Hospital, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden; Department of Clinical Sciences, Danderyd University Hospital, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden.
    Danielsson, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Digital Support for Persons with Cognitive Impairment2017Ingår i: Harnessing the Power of Technology to Improve Lives / [ed] Cudd P.,de Witte L., IOS Press, 2017, Vol. 242, s. 5-8Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cognitive impairment may cause difficulties in planning and initiating daily activities, as well as remembering to do what is scheduled. This study investigates the effectiveness of an interactive web-based mobile reminder calendar that sends text messages to the users mobile phone as support in everyday life, for persons with cognitive impairment due to neurological injury/diagnoses. The study has a randomised controlled trail design with data collection at baseline and at follow-up sessions after two and four months. Data collection started in August 2016 and continues until December 2017. The interactive web-based mobile reminder calendar may give the needed support to remind the person and thus increase the ability to perform activities and to be independence in everyday life. Preliminary results will be presented regarding what effect the interactive web-based mobile reminder calendar have for the participants performance of everyday life activities as well as perceived quality of life.

  • 22.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Danielsson, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Stockholm Univ, Sweden.
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    An interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) for people with cognitive impairment: a pilot randomized controlled trial2022Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 29, nr 4, s. 270-281Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background People with cognitive impairment often need support to perform everyday-life activities. Interventions are available, but evidence-based interventions are lacking. Aim This pilot RCT aimed to investigate use of an intervention with an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) in relation to change in outcomes and impact on occupational performance, independence, health-related quality of life, and psychosocial impact of the support for people with cognitive impairment. Method The study design was a multi-centre parallel-group pilot RCT [ClinicalTrails.gov, identifier: NCT04470219]. Fifteen participants from primary rehabilitation centres in Sweden were recruited and randomly assigned to intervention group (n = 8) receiving the intervention with RemindMe, or control group (n = 7) receiving usual treatment by an occupational therapist. Data were collected at baseline, after two- and four months, and analysed using descriptive and non-parametric statistics. Result The Canadian Occupational Performance Measure (COPM), and the Functional Independence Measure (FIM item n-r) showed significant differences. There were no significant differences in health-related quality of life nor in the psychosocial impact of the used support. Conclusion Plausible changes in outcome measures were found in COPM and FIM (items n-r). These instruments indicate change in outcome measures and impact on occupational performance and independence.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Stockholm Univ, Sweden.
    Boman, Inga-Lill
    Danderyd Hosp, Sweden.
    Danielsson, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Jaarsma, Tiny
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Feasibility of an Intervention for Patients with Cognitive Impairment Using an Interactive Digital Calendar with Mobile Phone Reminders (RemindMe) to Improve the Performance of Activities in Everyday Life2020Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 7, artikel-id 2222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to increase evidence-based interventions by investigating the feasibility of an intervention using an interactive digital calendar with mobile phone reminders (RemindMe) as support in everyday life. Qualitative and quantitative data were collected from participating patients (n = 8) and occupational therapists (n = 7) from three rehabilitation clinics in Sweden. The intervention consisted of delivering the interactive digital calendar RemindMe, receiving an individualized introduction, a written manual, and individual weekly conversations for two months with follow-up assessments after two and four months. Feasibility areas of acceptability, demand, implementation, practicality, and integration were examined. Patients expressed their interest and intention to use RemindMe and reported a need for reminders and individualized support. By using reminders in activities in everyday life their autonomy was supported. The study also demonstrated the importance of confirming reminders and the possible role of habit-forming. Occupational therapists perceived the intervention to be useful at the rehabilitation clinics and the weekly support conversations enabled successful implementation. This study confirmed the importance of basing and tailoring the intervention to patients needs and thus being person-centered.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andreassen, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Öhman, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Assessing occupational performance in special housing in Sweden2018Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 25, nr 6, s. 428-435Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Assessing occupational performance is commonly done by occupational therapists[OT] working in special housing in municipal elder care. Assessments should be relevant and evidence-based. Even so, we know little about how assessment of occupational performance is conducted in special housing.

    Aim: The aim of this study was to identify OTs’ use and perceptions of different methods to assess occupational performance for elderly clients living in special housing.  

    Method: An email questionnaire was sent to OTs working in special housing in Sweden. Data was analyzed using descriptive and parametric statistics.

    Results: The findings, based on data from 660 respondents, showed that OTs regularly assessed occupational performance but did not use standardized assessment instruments or structured methods to any great extent. In general, OTs reported that they were not pleased with their ability to assess their clients; however, OTs with higher education and with responsibility for fewer clients were more pleased with their assessments and stated that they had more knowledge about assessment methods. Conclusion: To support OTs in using structured assessments of occupational performance in everyday practice, organization as well as structures in the work environment and educational development need to be taken into consideration.

  • 25.
    Antoniadou, Marianna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för omvårdnad och reproduktiv hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Jonkoping Univ, Sweden.
    Granlund, Mats
    Jonkoping Univ, Sweden; Norwegian Univ Sci & Technol, Norway.
    Andersson, Anna Karin
    Malardalens Univ, Sweden.
    Strategies Used by Professionals in Pediatric Rehabilitation to Engage the Child in the Intervention Process: A Scoping Review2024Ingår i: Physical & Occupational Therapy in Pediatrics, ISSN 0194-2638, E-ISSN 1541-3144Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AimTo investigate strategies used by professionals in pediatric rehabilitation to engage children in every step of the intervention process, including assessment, goal setting, planning and implementation of the intervention, and results evaluation.MethodsA scoping literature review was conducted, and seven databases were searched, including CINAHL and MEDLINE, ProQuest Central, PsycINFO, Social Science Premium Collection, PubMed, and Web of Science. A citation search of included articles was completed. Predetermined criteria, quality standards, and PIO framework guided the selection process. Results were presented in relation to Self-Determination Theory (SDT) and the contextual model of therapeutic change.ResultsIn total, 20 studies were included in the review. Pediatric professionals reported that therapeutic use of self and their own engagement in the intervention facilitated the establishment of a supportive relationship. Providing clear explanations about their role and therapy rationale developed positive expectations. By making the child feel successful within-session and outside-session activities, professionals enhanced child mastery. Professionals' strategies were abstractly described.ConclusionsFurther research is needed to investigate strategies that are effective in the different steps of the intervention. More observational, longitudinal studies are required to capture fluctuations in in-session engagement.

  • 26.
    Arapovic-Johansson, Bozana
    et al.
    Karolinska Inst, Sweden.
    Jensen, Irene
    Karolinska Inst, Sweden.
    Wåhlin, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Arbets- och miljömedicin. Karolinska Inst, Sweden.
    Bjorklund, Christina
    Karolinska Inst, Sweden.
    Kwak, Lydia
    Karolinska Inst, Sweden.
    Process Evaluation of a Participative Organizational Intervention as a Stress Preventive Intervention for Employees in Swedish Primary Health Care2020Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 17, nr 19, artikel-id 7285Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is a process evaluation of a trial examining the effects of an organizational intervention (Productivity Measurement and Enhancement System or ProMES) on employee stress. The aims were to explore the implementation process and fidelity to the intervention guidelines, examine the influence of contextual factors (hindrances and facilitators) and explore participants experience of working with ProMES. We used the UK Medical Research Council (MRC) guidance to guide the process evaluation. The recruitment, reach and dose delivered were satisfactory and participation high. The employees felt ProMES clarified priorities, gave control and increased participation in decision-making. However, difficulty in obtaining statistical productivity data from the central administration office (a central feature of the intervention) hindered full implementation and regular feedback meetings. Staffing shortages interfered with the implementation process, while having seven design teams and one consultant prevented all occupational groups from working simultaneously. A detailed examination of access to necessary organizational data should be undertaken before implementing ProMES. We recommend a better introduction for new employees, more work on design and packaging and giving employees more training in how to use the software program. The study contributes to our understanding of process evaluations in research into organizational stress management interventions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Areskoug-Josefsson, Kristina
    et al.
    Jönköping University, Sweden; Oslo Metropolitan University, Oslo, Norway; VID Specialized University, Sandnes, Norway.
    Hjalmarsson, Sara
    Swedish Rheumatism Association, Norrköping, Sweden.
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Co-Creation of a Working Model to Improve Sexual Health for Persons Living with Rheumatological Diseases2020Ingår i: Open Journal of Rheumatology and Autoimmune Diseases, ISSN 2163-9914, Vol. 10, nr 3, s. 109-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Sexual health needs are insufficiently met for persons living with rheumatological diseases and it is necessary to create better ways to meet these needs.Objective: To co-create a working model to improve sexual health for persons living with rheumatological diseases, that can be used by rheumatological teams in regular rheumatology practice.Design: This study applied a co-creation design with three key features: 1) it took a systems perspective with emergent multiple interactive entities; 2) the research process was viewed as a creative endeavour with strong links to design, while human imagination and the individual experience of patient and staff were at the core of the creative design effort; 3) the process of the co-creative efforts was as important as the generated product.Results: A model defining the role of the patient, the professionals, and the team in optimizing sexual health for persons living with rheumatological diseases was co-created. The model can be seen as a practice guideline, which includes the support needed from and to each participant in the process of promoting sexual health, while being within the professional scope of the professionals’ knowledge and capacity, and in line with the needs of the persons living with rheumatological diseases.Discussion and Conclusions: The co-creative work process identified crucial factors in promoting sexual health, resulting in a useful model for patients, professionals and teams. Co-creation was experienced to be a useful research design to improve rheumatological care, through valuing and using the competence of all research members equally.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Arvidsson, Patrik
    et al.
    Reg Gavleborg, Sweden; Jonkoping Univ, Sweden.
    Janeslatt, Gunnel
    Uppsala Univ, Sweden.
    Wennberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Centrum för social och affektiv neurovetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Lidstrom-Holmqvist, Kajsa
    Orebro Univ, Sweden.
    Holmefur, Marie
    Orebro Univ, Sweden.
    Hayat Roshanay, Afsaneh
    Uppsala Univ, Sweden.
    Evaluation of the group intervention "Lets Get Organized" for improving time management, organisational, and planning skills in people with mild intellectual disability2023Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 30, nr 8, s. 1257-1266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundLimited time management skills cause problems in daily life for people with mild intellectual disability (ID) and "Lets Get Organized" (LGO) is a promising manual-based occupational therapy group intervention aiming to support management skills.Aims/ObjectivesTo evaluate the applicability of the Swedish version of LGO-S by i) exploring enhancements in time management skills, satisfaction with daily occupations, and aspects of executive functioning in people with time-management difficulties and mild ID, and ii) describing clinical experiences of using the LGO-S for people with mild ID.Material and methodsTwenty-one adults with mild ID were included. Data were collected pre-/post-intervention and at 3- and 12-month follow-ups with: Swedish version of Assessment of Time Management Skills (ATMS-S), Satisfaction with Daily Occupation (SDO-13), and Weekly Calendar Planning Activity (WCPA-SE). There were few follow-up participants (n = 6-9).ResultsSignificant change in time management skills that maintained at 12-months follow-ups. Significant increase in regulation of emotions at 12-month follow-up. Results at 12-months follow-up indicated sustainability in outcomes as measured by ATMS-S. A non-significant positive trend was observed in other outcomes between pre- and post-intervention.Conclusions and significanceLGO-S seems applicable for improving skills in time management, organisation and planning also for people with mild ID.

  • 29.
    Bargholtz, Marcus
    et al.
    Department of Medicine, Lindesberg Hospital, 711 82 Lindesberg, Sweden.
    Brosved, Madeleine
    Department of Occupational Therapy and Physiotherapy, Sahlgrenska University Hospital, 413 45 Gothenburg, Sweden.
    Heimburg, Katarina
    Department of Clinical Sciences Lund, Neurology, Skane University Hospital, Lund University, 222 42 Lund, Sweden.
    Hellmark, Marie
    Department of Physiotherapy, Orebro University Hospital, 701 85 Orebro, Sweden.
    Leosdottir, Margret
    Department of Cardiology, Skane University Hospital, 214 28 Malmo, Sweden; Department of Clinical Sciences Malmo, Lund University, 214 28 Malmo, Sweden.
    Hagströmer, Maria
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Physiotherapy, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm, Sweden; Academic Primary Health Care Centre, Region Stockholm, 113 65 Stockholm, Sweden.
    Bäck, Maria
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Test-Retest Reliability, Agreement and Criterion Validity of Three Questionnaires for the Assessment of Physical Activity and Sedentary Time in Patients with Myocardial Infarction2023Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 20, nr 16, artikel-id 6579Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Regular physical activity (PA) and limited sedentary time (SED) are highly recommended in international guidelines for patients after a myocardial infarction (MI). Data on PA and SED are often self-reported in clinical practice and, hence, reliable and valid questionnaires are crucial. This study aimed to assess the test-retest reliability, criterion validity and agreement of two PA and one SED questionnaire commonly used in clinical practice, developed by the Swedish National Board of Health and Welfare (BHW) and the Swedish national quality register SWEDEHEART. Data from 57 patients (mean age 66 ± 9.2 years, 42 males) was included in this multi-centre study. The patients answered three questionnaires on PA and SED at seven-day intervals and wore an accelerometer for seven days. Test-retest reliability, criterion validity and agreement were assessed using Spearman's rho and linearly weighted kappa. Test-retest reliability was moderate for three of the six-sub questions (k = 0.43-0.54) within the PA questionnaires. For criterion validity, the correlation was fair within three of the six sub-questions (r = 0.41-0.50) within the PA questionnaires. The SED questionnaire had low agreement (k = 0.12) and criterion validity (r = 0.30). The studied questionnaires for PA could be used in clinical practice as a screening tool and/or to evaluate the level of PA in patients with an MI. Future research is recommended to develop and/or evaluate SED questionnaires in patients with an MI.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Barns, Angela
    et al.
    Curtin University, Perth, Western Australia, Australia.
    Svanholm, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Falkmer, Torbjörn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum. Curtin University, Perth, Western Australia, Australia.
    Living in the present: Women's everyday experiences of living with rheumatoid arthritis2015Ingår i: SAGE Open, E-ISSN 2158-2440, Vol. 5, nr 4, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article presents the findings from a qualitative research project exploring eight women’s experiences of living with rheumatoid arthritis (RA). Through semistructured interviews, the women provided insights into the physical, emotional, and social impacts of RA and the “work” involved in negotiating its influence in the everyday life. In narrating their experiences of adapting to RA, the women express a common desire for “normalcy,” to return to a time and space before the disruption of RA. The women’s accounts also emphasized the interrelatedness between bodily experience and constructions of self, highlighting the corporeal nature of RA and the constant shaping and reshaping of personal meanings and values.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Berg, Jessica
    Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), Linköping, Sweden.
    Mobility changes during the first years of retirement2016Ingår i: Quality in Ageing and Older Adults, ISSN 1471-7794, Vol. 17, nr 2, s. 131-140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – Mobility is an important aspect of well-being, activity and participation. Retiring from paid work is a transition in later life when people need to adjust to a new daily structure and fill the day with activities other than work. Life-course transitions influence demands for mobility and choice of travel mode as people adapt to new circumstances and learning processes. The purpose of this paper is to explore how mobility strategies develop during the first years of retirement.

    Design/methodology/approach – A qualitative analysis based on initial interviews with a total of 27 retired people during their first year of retirement and again, about three years later.

    Findings – Important changes during the first years of retirement included illness or a decline in physical health. Mobility had become a means of achieving certain goals after an illness, such as learning to walk, being able to drive or enjoying the time that was left. While some enjoyed not having commitments, others experienced difficulties in filling the day. The results indicate four dimensions of mobility: means of carrying out activities which are needed and desired; resources for creating activities; a leisure activity in itself; and subordinate to staying at home.

    Originality/value – Gives a deeper understanding of the mobility challenges people ultimately face in later life, and how these are managed, which is important for transport planning and public health policy aimed at improving mobility, activity participation and well-being in later life.

  • 32. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Bergström, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Participation and support in everyday life over a decade: perspectives of persons with rheumatoid arthritis and their significant others2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rutiner för tidig diagnos och tidigt insättande av sjukdomsmodifierade läkemedel vid reumatoid artrit (RA) har utvecklats under de senaste decennierna. Effekten av dessa rutiner är mindre sjukdomsaktivitet, mindre funktionshinder och mer delaktighet i vardagen för personer med RA som idag ofta kan fortsätta sitt yrkesarbete. Trots detta uttrycker ändå personer med RA hinder i vardagen som kan vara negativt påverkad av symtom som smärta, stelhet och trötthet (fatigue). Då denna typ av symtom även kan vara osynliga för andra kan det vara svårt för närstående till personer med RA att till fullo förstå sjukdomens påverkan. Det innebär att både personen med RA och närstående kan påverkas av sjukdomen, trots dagens effektiva behandling.

    Delaktighet är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvård, och även en framträdande faktor i rehabilitering och dess målsättningar. Personer med RA uttrycker fortsatt delaktighetsinskränkningar trots att de under hela sjukdomsperioden haft tillgång till samtida behandling. Eftersom RA är en kronisk sjukdom är dessa kvarstående inskränkningar av särskilt intresse ur ett longitudinellt perspektiv. Dock har stöd från den sociala miljön, som t.ex. närstående, på olika sätt möjlighet att ha en positiv påverkan på delaktighet i vardagen. Det är därför av stor vikt att undersöka vilken påverkan närstående och deras stöd har i relation till målet att öka delaktighet i vardagen för personer med RA, även ur ett longitudinellt perspektiv.

    Syfte: Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka delaktighet i vardagen hos personer med RA under ett decennium, samt att undersöka vilken påverkan närstående och deras stöd kan ha.

    Metod: Denna avhandling består av fyra delstudier där olika metoder använts; kvalitativa, kvantitativa och mixad metod.

    Delstudie I var en kvalitativ studie där 59 personer med RA deltog i semistrukturerade intervjuer ca tre år efter insjuknande. Frågor under intervjun berörde upplevelser av vardagen och delaktighet. Materialet analyserades genom innehållsanalys.

    I Delstudie II insamlades longitudinella data från 274 personer med RA gällande sjukdomsaktivitet (genom DAS28), handkraft (mätt med Grippit), smärtintensitet (mm på VAS-skala) och funktionshinder (enligt HAQ). Data inhämtades vid inklusion, år ett och år två efter diagnos. Även data relaterad till sjukfrånvaro inhämtades, liksom självskattning av upplevt stöd. För att undersöka associationer mellan sjukdomsvariabler och sjukfrånvaro genomfördes regressionsanalyser där stöd figurerade som moderator.

    Materialet i Delstudie III innehöll semistrukturerade intervjuer med 16 personer med RA och deras närstående, genomförda uppskattningsvis ett decennium efter diagnos. Intervjuguiden var utformad med Delstudie I i åtanke och bestod av samma ämnen, med stöd som tillägg. Detta material analyserades genom dyadanalys, där en person med RA och dennes närstående utgjorde en dyad.

    Avslutningsvis användes en convergent mixad metod i Delstudie IV. Longitudinell data relaterad till sjukdomsvariabler (samma som i Delstudie II) samlades in under ett decennium efter diagnos och analyserades genom linjära mixade modeller. Det kvalitativa materialet bestod av individuella intervjuer genomförda tre och tio år efter diagnos och analyserades genom riktad innehållsanalys. Det kvantitativa och kvalitativa materialet integrerades sedan i enlighet med vald metod.

    Resultat: Närstående till personer med RA kunde utgöra både möjliggörare och hinder för delaktighet i vardagen för personer med RA. Genom att erbjuda stöd och positiva attityder gentemot nödvändiga anpassningar, hade de en positiv påverkan på delaktighet i vardagen för personer med RA. Detta var en kontinuerlig process eftersom personerna med RA fortfarande var påverkade av sjukdomen ett decennium efter diagnos och anpassningar kunde ännu vara nödvändiga, även för närstående.

    Upplevelser av RA skiljde sig mellan män och kvinnor under första decenniet efter diagnos. Genom mixad metoddesign hittades också diskrepanser mellan personernas egna beskrivningar i intervjuer och resultaten från kvantitativa mätningar. Exempelvis uttryckte kvinnor problem relaterat till handkraft och sjukdomsaktivitet, vilket inte hittades i det kvantitativa resultatet. Denna typ av diskrepanser sågs inte hos män. Däremot uppvisade både män och kvinnor funktionshinder ett decennium efter diagnos.

    Personerna med RA och deras närstående hade över tid lärt sig leva med sjukdomen och det fanns en vi-känsla i vardagen med RA. De båda parterna bemötte sjukdomen som en enhet.

    Stöd identifierades som en positiv aspekt och möjliggörande i vardagen. Detta innebar både stöd mellan personen med RA och dennes närstående, men även stöd från utanför dyaden. Stöd kunde också finnas i olika form. T.ex. kunde personerna med RA få emotionellt stöd från närstående, eller hälso- och sjukvårdspersonal kunde ge informativt stöd till någon eller båda av parterna. I relation till det senare identifierades också ett fortsatt behov av informativt stöd både från personerna med RA och närstående. Stöd från närstående visade sig också påverka arbete specifikt, då mer upplevt stöd var associerat med ökad risk för sjukfrånvaro.

    Sammanfattningsvis kan närstående och deras stöd påverka delaktighet i vardagen för personer med RA. Denna påverkan kan vara möjliggörande genom positiva attityder och olika typer av stöd under det första decenniet efter diagnos.

    Slutsatser: Under många år efter diagnos är närståendes stöd en viktig möjliggörare för delaktighet i vardagen för personer med RA. Däremot måste de också vara uppmärksamma på ytterligare behov för anpassningar och möjlig emotionell påverkan på personen med RA. Det är också viktigt att närstående hittar en balans mellan att överbeskydda och att bidra till självständighet.

    Närstående i sin tur kan behöva stöd i att öka förståelsen av sjukdomens påverkan. I dessa fall kan hälso- och sjukvårdspersonal bidra med stöd till både personen med RA och närstående, och bör bemöta dem som en enhet i rehabiliteringsprocessen. Detta utgör också exempel på behovet av stöd från personer utanför dyaden av personen med RA och dennes närstående.

    Behovet av stöd finns både tidigt och senare under sjukdomstiden. Olika typer av stöd från närstående kan därför med fördel utgöra en del av rehabiliteringsprocessen som ett sätt att öka delaktighet i vardagen för personer med RA.

    Delarbeten
    1. Significant others influence on participation in everyday life: the perspectives of persons with early diagnosed rheumatoid arthritis
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Significant others influence on participation in everyday life: the perspectives of persons with early diagnosed rheumatoid arthritis
    Visa övriga...
    2020 (Engelska)Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 42, nr 3, s. 385-393Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Purpose: To describe the meaning of significant others in relation to participation in everyday life of persons with early diagnosed rheumatoid arthritis (RA). Materials and methods: Fifty-nine persons participated in this interview study. Inclusion criteria were three years experience of diagnosis and being of working age. Semi-structured interviews were conducted using critical incident technique (CIT), and the material was analysed using content analysis. Results: Four categories were revealed: (1) My early RA causes activity adaptations for us all, referring to the person and significant others modifying activities. (2) Making the significant others balance between shortfalls and participation, where the participants distinguished between needing help and feeling involved in activities. (3) Physical interactions with significant others, referring to both the problematic and manageable impact RA could have on body contact. (4) Emotions in relation to activities with others, where participants described feelings of failing others, and anxiety about future activities. Conclusions: For persons with early diagnosed RA, significant others can be both hindering and facilitating for participation in everyday life. As a clinical implication, it is valuable to identify how significant others can be involved in the rehabilitation process, to enhance participation in everyday life early in the disease process.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2020
    Nyckelord
    Activity; disability; everyday life; interaction; qualitative; social environment
    Nationell ämneskategori
    Arbetsterapi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-163661 (URN)10.1080/09638288.2018.1499825 (DOI)000510535600010 ()30634863 (PubMedID)2-s2.0-85059943569 (Scopus ID)
    Anmärkning

    Funding Agencies|Swedish Rheumatism Association; Stig Thunes Fund [20160369]; Reumatikerf_orbundet [20160369]

    Tillgänglig från: 2020-02-18 Skapad: 2020-02-18 Senast uppdaterad: 2023-06-09Bibliografiskt granskad
    2. The role of support from significant others in the association between disease-related factors and sickness absence in early rheumatoid arthritis: a longitudinal study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The role of support from significant others in the association between disease-related factors and sickness absence in early rheumatoid arthritis: a longitudinal study
    2021 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 50, nr 6, s. 427-434Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to analyse how support from significant others affects the associations between disease-related variables and sickness absence during the first 2 years after rheumatoid arthritis (RA) diagnosis. Method: Data from 274 people with RA (73% women) of working age (18-63 years) were retrieved from the Swedish early RA cohort TIRA-2. These data concerned disease-related variables (disease activity, activity limitations, pain intensity, and grip force), sickness absence, and perceived support from significant others. Associations of disease-related variables with sickness absence and how these associations were moderated by support from significant others were analysed using zero-inflated negative binomial regression. Results: During the 2 years after diagnosis, higher disease activity was significantly associated with increased odds of sickness absence, a connection strengthened by perceived support from family during the first year. More perceived support was also directly and significantly associated with increased odds of sickness absence during the first year. Conclusions: Support from significant others is related to sickness absence in RA, specifically during the first year after diagnosis. Although patients report high levels of support from significant others, this does not necessarily lead to more positive work outcomes. Therefore, it is important to consider other aspects of support that might influence work outcomes, e.g. type and quality of support. Future research should investigate these forms of support, and when significant others should be encouraged to support in the rehabilitation process to increase the chances of people with RA having a well-functioning and sustainable work life.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    TAYLOR & FRANCIS LTD, 2021
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-174895 (URN)10.1080/03009742.2020.1870712 (DOI)000626052900001 ()33678129 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2021-04-08 Skapad: 2021-04-08 Senast uppdaterad: 2023-06-09Bibliografiskt granskad
    3. A dyadic exploration of support in everyday life of persons with RA and their significant others
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>A dyadic exploration of support in everyday life of persons with RA and their significant others
    Visa övriga...
    2023 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 30, nr 5, s. 616-627Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background Support from significant others is important for participation in everyday life for persons with rheumatoid arthritis (RA). Meanwhile, significant others also experience limitations. Aims To explore how support is expressed by persons with RA and significant others, and how support relates to participation in everyday life of persons with RA. Material and methods Sixteen persons with RA and their significant others participated in individual semi-structured interviews. The material was analyzed using dyadic analysis. Results Persons with RA and significant others reported that RA and support had become natural parts of everyday life, especially emotional support. The reciprocal dynamics of support were also expressed as imperative. Also, support from people outside of the dyads and well-functioning communication facilitated everyday life. Conclusions Significant others and the support they give are prominent factors and facilitators in everyday life of persons with RA. Concurrently, the support persons with RA provide is important, along with support from outside of the dyads. Significance The results indicate that the interaction between persons with RA and the social environment is central to gain insight into how support should be provided for optimal participation in everyday life. Significant others can preferably be more involved in the rehabilitation process.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis Ltd, 2023
    Nyckelord
    Dyadic analysis; participation; rehabilitation; rheumatic disease; social environment; qualitative research
    Nationell ämneskategori
    Arbetsterapi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-181667 (URN)10.1080/11038128.2021.2007997 (DOI)000723939000001 ()34846249 (PubMedID)
    Anmärkning

    Funding Agencies|Swedish Rheumatism Association under Stig Thunes Fund [20181001, ST201905]; Region Ostergotland [LIO-921841, LIO-938209]; Swedish Association of Occupational Therapists

    Tillgänglig från: 2021-12-07 Skapad: 2021-12-07 Senast uppdaterad: 2024-05-03
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
    Ladda ner (pdf)
    errata
  • 33.
    Bergström, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Larsson Ranada, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    A dyadic exploration of support in everyday life of persons with RA and their significant others2023Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 30, nr 5, s. 616-627Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Support from significant others is important for participation in everyday life for persons with rheumatoid arthritis (RA). Meanwhile, significant others also experience limitations. Aims To explore how support is expressed by persons with RA and significant others, and how support relates to participation in everyday life of persons with RA. Material and methods Sixteen persons with RA and their significant others participated in individual semi-structured interviews. The material was analyzed using dyadic analysis. Results Persons with RA and significant others reported that RA and support had become natural parts of everyday life, especially emotional support. The reciprocal dynamics of support were also expressed as imperative. Also, support from people outside of the dyads and well-functioning communication facilitated everyday life. Conclusions Significant others and the support they give are prominent factors and facilitators in everyday life of persons with RA. Concurrently, the support persons with RA provide is important, along with support from outside of the dyads. Significance The results indicate that the interaction between persons with RA and the social environment is central to gain insight into how support should be provided for optimal participation in everyday life. Significant others can preferably be more involved in the rehabilitation process.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Bergström, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Sverker, Annette
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Larsson, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Valtersson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Thyberg, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för inflammation och infektion. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Ostlund, Gunnel
    Malardalen Univ, Sweden.
    Björk, Mathilda
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Significant others influence on participation in everyday life: the perspectives of persons with early diagnosed rheumatoid arthritis2020Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 42, nr 3, s. 385-393Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe the meaning of significant others in relation to participation in everyday life of persons with early diagnosed rheumatoid arthritis (RA). Materials and methods: Fifty-nine persons participated in this interview study. Inclusion criteria were three years experience of diagnosis and being of working age. Semi-structured interviews were conducted using critical incident technique (CIT), and the material was analysed using content analysis. Results: Four categories were revealed: (1) My early RA causes activity adaptations for us all, referring to the person and significant others modifying activities. (2) Making the significant others balance between shortfalls and participation, where the participants distinguished between needing help and feeling involved in activities. (3) Physical interactions with significant others, referring to both the problematic and manageable impact RA could have on body contact. (4) Emotions in relation to activities with others, where participants described feelings of failing others, and anxiety about future activities. Conclusions: For persons with early diagnosed RA, significant others can be both hindering and facilitating for participation in everyday life. As a clinical implication, it is valuable to identify how significant others can be involved in the rehabilitation process, to enhance participation in everyday life early in the disease process.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Beukes, Eldre W.
    et al.
    Lamar Univ, TX 77710 USA; Anglia Ruskin Univ, England; Virtual Hearing Lab, IL 60123 USA.
    Andersson, Gerhard
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Öron- näsa- och halskliniken. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Karolinska Inst, Sweden.
    Manchaiah, Vinaya
    Lamar Univ, TX 77710 USA; Virtual Hearing Lab, IL 60123 USA; Univ Pretoria, South Africa; Manipal Acad Higher Educ, India.
    Patient Uptake, Experiences, and Process Evaluation of a Randomized Controlled Trial of Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy for Tinnitus in the United States2021Ingår i: Frontiers in Medicine, E-ISSN 2296-858X, Vol. 8, artikel-id 771646Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: An internet-based cognitive behavioral therapy (ICBT) offers a way to increase access to evidence-based tinnitus care. To increase the accessibility of this intervention, the materials were translated into Spanish to reach Spanish as well as English speakers. A clinical trial indicated favorable outcomes of ICBT for tinnitus for the population of the United States. In view of later dissemination, a way to increase the applicability of this intervention is required. Such understanding is best obtained by considering the perspectives and experiences of participants of an intervention. This study aimed to identify the processes that could facilitate or hinder the clinical implementation of ICBT in the United States.Methods: This study evaluated the processes regarding enrolment, allocation, intervention delivery, the outcomes obtained, and the trial implementation. The study sample consisted of 158 participants who were randomly assigned to the experimental and control group.Results: Although the recruitment was sufficient for English speakers, recruiting the Spanish participants and participants belonging to ethnic minority groups was difficult despite using a wide range of recruitment strategies. The allocation processes were effective in successfully randomizing the groups. The intervention was delivered as planned, but not all the participants chose to engage with the materials provided. Compliance for completing the outcome measures was low. The personal and intervention factors were identified as barriers for the implementation whereas the facilitators included the support received, being empowering, the accessibility of the intervention, and its structure.Conclusion: An understanding regarding the factors contributing to the outcomes obtained, the barriers and facilitators of the results, engagement, and compliance were obtained. These insights will be helpful in preparing for the future dissemination of such interventions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Beukes, Eldre W.
    et al.
    Anglia Ruskin Univ, England; Lamar Univ, TX 77710 USA.
    Manchaiah, Vinaya
    Lamar Univ, TX 77710 USA; Manipal Univ, India; Audiol India, India.
    Davies, Alice S. A.
    Swansea Univ, Wales; Princess Wales Hosp, Wales.
    Allen, Peter M.
    Anglia Ruskin Univ, England; Anglia Ruskin Univ, England.
    Baguley, David M.
    Nottingham Biomed Res Ctr, England; Univ Nottingham, England; Nottingham Univ Hosp, England.
    Andersson, Gerhard
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karolinska Inst, Sweden.
    Participants experiences of an Internet-based cognitive behavioural therapy intervention for tinnitus2018Ingår i: International Journal of Audiology, ISSN 1499-2027, E-ISSN 1708-8186, Vol. 57, nr 12, s. 947-954Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: This study aimed to explore participants experiences after undertaking an Internet-based cognitive behavioural therapy intervention (ICBT) for tinnitus. Design: Semi-structured telephone interviews were conducted 6-8 months after participants undertook the ICBT intervention. Qualitative thematic analysis was used to interpret the interview data. Study sample: A purposeful sampling strategy was used to identify a diverse range of participants. Semi-structured interviews were carried out with 15 participants. The mean age was 58.5 years, 7 men and 8 women participated. Results: The analysis generated the following main themes: (1) expectations and motivation for doing the intervention, (2) experiences of the intervention, (3) intervention engagement and (4) intervention effects. Most participants expectations were hopeful that the intervention would lessen the impact of their tinnitus. Aspects of the intervention that were beneficial, as well as difficult, were identified together with the impact they had on engagement. Intervention effects were evident on both tinnitus and activities of daily life. Conclusions: The benefits described by participants indicate the potential of ICBT as an alternate form of intervention delivery. The difficulties that hampered engagement need to be addressed to enhance the application and to optimise the clinical acceptability of ICBT for tinnitus.

  • 37.
    Birberg Thornberg, Ulrika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Andersson, Agnes
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Lindh, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Hellgren, Lovisa
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Rehabilitation Medicine, Region Jönköping County.
    Divanoglou, Anestis
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Levi, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Neurocognitive deficits in COVID-19 patients five months after discharge from hospital2023Ingår i: Neuropsychological rehabilitation (Print), ISSN 0960-2011, E-ISSN 1464-0694, Vol. 33, nr 10, s. 1599-1623Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This observational cohort study explored objective neurocognitive deficits in COVID-19 patients five months after discharge, and any associations with demographic factors and disease severity indicators. Medical notes of all COVID-19 patients admitted to hospital in Region ostergotland, Sweden, March-May 2020, were reviewed. After applying exclusion criteria, 433 patients were screened by telephone. Of these, 185 patients reported persistent and concerning post-COVID-19 problems, including but not restricted to cognitive functions, and were invited to a clinical evaluation. The Repeatable Battery for Assessment of Neuropsychological Status (RBANS) and Colour-Word Interference Test (CWIT) were used to assess immediate memory, visuo-spatial function, language, attention, delayed memory, and executive function. A total of 133 patients had valid test performances. Mean RBANS Global Cognition Score was 83.4, with 37% scoring below cut-off (1.5 SD). Deficits in Attention and Memory indices were most common, each affecting approximately 30% of the patients. After adjustment for sex, language, level of education and premorbid function, neurocognitive performance was positively associated with length of hospital stay, but not with the disease severity indicators WHO CPS and CRP. Findings support that comprehensive neuropsychological assessment should be performed when patients report post-COVID-19 symptoms that affect daily life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Bjurström, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kindmark, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Levnadsvanor och delaktighet bland patienter i den rättspsykiatriska slutenvården: En kvalitativ studie utifrån ett professionellt perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ohälsosamma levnadsvanor är ett problem bland patienter som vårdas inom den rättspsykiatriska slutenvården. Patienter med psykisk ohälsa har en sårbarhet och löper större risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig död. Syftet är att beskriva hur personalen inom rättspsykiatrisk slutenvård upplever patienternas förutsättningar till att skapa hälsofrämjande levnadsvanor. Studien omfattar kvalitativ studiedesign där åtta personer som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård intervjuades. I resultatet framkommer det att begränsningen av valet och möjligheten att engagera sig i aktiviteter inverkar negativt på en persons hälsa. Patienterna på kliniken har olika förutsättningar till delaktighet i aktivitet. Resultatet visar att patienternas tidigare vanemönster har inverkan på vilka levnadsvanor patienten har inom slutenvården. Personer med psykisk ohälsa stöter på många hinder i att skapa hälsofrämjande levnadsvanor då de beskrivs ha bristande insikt över vilka konsekvenser deras handlade får i relation till deras hälsa Patientgruppen framställs som rädda för livet utanför den rättspsykiatriska slutenvården och beskrivs trygga i det hospitaliserade klimatet. Detta resulterar i att många vill och blir kvar. Arbetsterapeutens kunskap kring vanor och roller är betydande vid förändring av patienternas levnadsvanor och arbetsterapeutiska insatser kan riktas mot att främja återgång i samhällslivet. Omfattningen forskning inom ämnet är bristande och det behövs mer kunskap om hur rättspsykiatriska kliniker kan arbeta för att främja hälsa och välmående för målgruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Björk, Mathilda
    et al.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Thyberg, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Valtersson, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Katz, Patricia
    University of California, San Francisco, USA.
    Validation and internal consistency of the Swedish version of the Valued Life Activities scale.2016Ingår i: Clinical Rehabilitation, ISSN 0269-2155, E-ISSN 1477-0873, Vol. 30, nr 12, s. 1211-1219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The objective was to create a linguistically and culturally validated Swedish version of the Valued Life Activities scale. The aim was also to describe its content and concurrent validity and its internal consistency in persons with rheumatoid arthritis.

    METHODS: The Valued Life Activities scale was translated to Swedish and culturally adapted. In order to describe the content validity, both the Swedish and original Valued Life Activities scale were linked to the International Classification of Functioning, Disability and Health. The concurrent validity and internal consistency were evaluated in 737 patients with rheumatoid arthritis. To establish concurrent validity, the scale was correlated to disease activity, activity limitations, and life satisfaction. Internal consistency was assessed with Cronbach's alpha.

    RESULTS: The equivalence of meaning between the Swedish and the original Valued Life Activities scale was ensured by harmonization review. Content validity was high when linked to the International Classification of Functioning, Disability and Health. Concurrent validity showed a strong correlation with the activity limitations (r = 0.87), moderate with life satisfaction (r = -0.61), and weak with disease activity (r = 0.38). Internal consistency was excellent (Cronbach's alpha = 0.97).

    CONCLUSIONS: The Swedish Valued Life Activities scale has been tested in a large and well-characterized sample and found to be a linguistically valid and culturally adapted self-reported measure of participation. Content validity of the Valued Life Activities scale was excellent, concurrent validity strong, and the internal consistency excellent. Since both individual preferences and International Classification of Functioning, Disability and Health concepts of disability are taken into account, the Swedish Valued Life Activities scale appears to be a promising new scale addressing important aspects of participation.

  • 40.
    Blomster, Mirjam
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Wikström, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan.
    Vilka aktiviteter iranska kvinnor fyller sin vardag med - En dimension av delaktighet2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Vidare är flera bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder sig av inte anpassade till olika kulturer. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor från Iran är delaktiga i det svenska samhället. Det som mer specifikt undersöktes var vad de iranska kvinnorna fyllde sin vardag med och om de är tillfredställa med det de gör. Författarna använde sig av aktivitetsdagböcker vid insamlingen av data. Vid namngivandet av aktiviteterna inspirerades författarna av ICF:s begreppsapparat. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna var tillfredsställda med sin vardag. De aktiviteter som oftast utfördes av kvinnorna var ”äta och dricka” och ”hemliv”. De aktiviteter som utfördes minst antal gånger under dagen var, ”tillämpa kunskap” och ”motion”. De flesta aktiviteter utförde kvinnorna ensamma eller tillsammans med släkt eller familjemedlem. Aktiviteterna ”rekreation/fritidsaktiviteter utanför hemmet” och ”arbete och sysselsättning” var de aktiviteter som utfördes procentuellt sett oftast tillsammans med vän eller annan person som inte är släkt eller familjemedlem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Bolic Baric, Vedrana
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Support in school and the occupational transition process: Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis was to describe and explore the experiences of support in school of adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities. Furthermore, the aim was to explore support that influences the occupational transition to upper secondary school, further education and work. The two first studies investigated computer use in educational activities and during leisure activities by adolescents with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Study II also aimed to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD. In Studies I and II data was collected using a questionnaire focusing on information and communication technology (ICT) use in school and leisure. Adolescents with ADHD (n = 102) aged 12-18 years were compared with adolescents with physical disabilities (Study I) and adolescents from the general population (Studies I and II). In Study III the aim was to describe the experiences of support at school among young adults with AS and ADHD, and to explore what support they, in retrospect, described as influencing learning. Study IV aimed to describe the occupational transition process to upper secondary school, further education and/or work and to explore what support influenced the process from the perspectives of young adults with AS or ADHD. Studies III (n=13) and IV (n=15) used qualitative semi-structured interviews with young adults with AS or ADHD, aged 18-30 years and were analysed using hermeneutics according to Gadamer.

    The findings of Study I showed that students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. They reported low satisfaction with computer use in school and a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities. Study II showed that Internet activities among adolescents with ADHD during leisure, tended to focus on online games. Furthermore, analysis demonstrated that Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities. Study III found that young adults with AS or ADHD experienced difficulties at school that included academic, social, and emotional aspects, all of which influenced learning. Support addressing difficulties with academic performance was described as insufficient and only occasionally provided in school. In conclusion, support for learning among students with AS or ADHD needs to combine academic and psychosicial support. The findings of Study IV identified three different pathways following compulsory school. Support influencing the occupational transition process included: occupational transition preparation in compulsory school, practical work experience in a safe environment, and support beyond the workplace. Support from community-based day centres was described both as an important step towards work in the regular labour market, as well as being too far away from the regular labour market.

    In conclusion, this thesis revealed that support in school among students with AS or ADHD needs to combine academic and psychosocial support. Despite being regarded as facilitating learning, individuals with ADHD or AS reported limited computer and Internet use in school. Based on the results it is suggested that Internet activities may provide adolescents with neuropsychiatric disabilities with new opportunities for social interaction and educational activities. On the basis of the results it is suggested that the occupational transition process should be viewed as a longitudinal one, starting in compulsory school and continuing on until young adults obtain and are able to remain in work or further education. This thesis revealed that extended transition planning, inter-service collaboration and support from communitybased day centres were aspects of the environment that influenced the occupational transition process.

    Delarbeten
    1. Computer use in educational activities by students with ADHD
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Computer use in educational activities by students with ADHD
    Visa övriga...
    2013 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, nr 5, s. 357-364Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to investigate computer use in educational activities by students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in comparison with that of students with physical disabilities and students from the general population.

    Methods: The design of the study was cross-sectional with group comparison. Students with ADHD (n = 102) were pair-matched in terms of age and sex with students with physical disabilities and students from the general population (n = 940) were used as a reference group.

    Results: The study showed that less than half of the students with ADHD had access to a computer in the classroom. Students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. Students with ADHD reported low satisfaction with computer use in school. In addition, students with ADHD reported a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities.

    Conclusions: These results indicate that occupational therapists should place more emphasize on how to enable students with ADHD to use computers in educational activities in school.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Informa Healthcare, 2013
    Nyckelord
    Information and communication technology (ICT), computer access, school-based practice, physical disabilities
    Nationell ämneskategori
    Arbetsterapi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-86782 (URN)10.3109/11038128.2012.758777 (DOI)000323943600006 ()
    Tillgänglig från: 2013-01-04 Skapad: 2013-01-04 Senast uppdaterad: 2024-01-10Bibliografiskt granskad
    2. Internet Activities During Leisure: A Comparison Between Adolescents With ADHD and Adolescents From the General Population
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Internet Activities During Leisure: A Comparison Between Adolescents With ADHD and Adolescents From the General Population
    2018 (Engelska)Ingår i: Journal of Attention Disorders, ISSN 1087-0547, E-ISSN 1557-1246, Vol. 22, nr 12, s. 1131-1139Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Objective: Adolescents’ leisure activities are increasingly focusing on Internet activities, and today, these coexist with traditional leisure activities such as sport and meeting friends. The purpose of the present study was to investigate leisure activities, particularly Internet activities, among boys and girls with ADHD, and compare these with boys and girls from the general population. The objective was also to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD. 

    Method: Adolescents with ADHD (n = 102) were compared with adolescents from the general population on leisure activities and Internet use. 

    Results: Leisure activities among adolescents with ADHD tended to focus on Internet activities, particularly online games. Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities. 

    Conclusion: Internet activities may provide adolescents with ADHD accessible means of social interaction.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage Publications, 2018
    Nyckelord
    adolescent ADHD, computer games, principal components analysis, peer relationships
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-123871 (URN)10.1177/1087054715613436 (DOI)000444488700005 ()26610742 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2016-01-12 Skapad: 2016-01-12 Senast uppdaterad: 2024-01-10Bibliografiskt granskad
    3. Support for learning- goes beyond academic support: voices of students with Asperger’s disorder and ADHD
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Support for learning- goes beyond academic support: voices of students with Asperger’s disorder and ADHD
    2016 (Engelska)Ingår i: Autism, ISSN 1362-3613, E-ISSN 1461-7005, Vol. 20, nr 2, s. 183-195Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe and explore the experiences of support at school among young adults with Asperger’s disorder (AS) and attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD), and also to examine what support they, in retrospect, described as influencing learning. Purposive sampling was used to enroll participants. Data were collected through semi-structured interviews with thirteen young adults aged between 20-29 years. A qualitative analysis, based on interpreting people’s experiences was conducted by grouping and searching for patterns in data. The findings indicate that the participants experienced difficulties at school that included academic, social and emotional conditions, all of which could influence learning. Support for learning included small groups, individualized teaching methods, teachers who cared, and practical and emotional support. These clusters together confirm the overall understanding that support for learning aligns academic and psychosocial support. In conclusion, academic support combined with psychosocial support at school seems to be crucial for learning among students with AS and ADHD.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage Publications, 2016
    Nyckelord
    Autism Spectrum Disorders, ADHD/ADD, psychosocial support, education, educational provision, services, qualitative research, special needs students
    Nationell ämneskategori
    Annan hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-115117 (URN)10.1177/1362361315574582 (DOI)000372880100007 ()
    Tillgänglig från: 2015-03-10 Skapad: 2015-03-09 Senast uppdaterad: 2024-01-10Bibliografiskt granskad
    4. The Occupational Transition Process to Upper Secondary School, Further Education and/or Work in Sweden: As Described by Young Adults with Asperger Syndrome and Attention Deficit Hyperactivity Disorder
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Occupational Transition Process to Upper Secondary School, Further Education and/or Work in Sweden: As Described by Young Adults with Asperger Syndrome and Attention Deficit Hyperactivity Disorder
    2017 (Engelska)Ingår i: Journal of autism and developmental disorders, ISSN 0162-3257, E-ISSN 1573-3432, Vol. 47, nr 3, s. 667-679Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe the occupational transition process to upper secondary school, further education and/or work, and to discover what support influences the process from the perspectives of young adults with Asperger’s disorder (AS) or attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). This qualitative study comprised semi-structured interviews with 15 young adults with AS or ADHD, eight men and seven women (aged 20 to 29 years). Most of the participants were attending community-based day centres at local businesses. Analysis identified three different occupational transition pathways following compulsory school. Support influencing the occupational transition process included: occupational transition preparation in compulsory school, practical work experience in a safe environment, and support beyond the workplace. The overall understanding shows that the occupational transition process was a longitudinal one starting as early as in middle school, and continuing until the young adults with AS and ADHD obtained and were able to remain in employment or further education. Support from community-based day centres was described both as an important step towards finding employment in the regular labour market in which participants could develop practical work experience, and as being too far away from the regular labour market.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Springer, 2017
    Nyckelord
    Attention deficit hyperactivity disorder/attention deficit disorder, autism spectrum disorders, employment, education, qualitative research, services
    Nationell ämneskategori
    Annan hälsovetenskap Neurovetenskaper
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-123872 (URN)10.1007/s10803-016-2986-z (DOI)000396815400014 ()
    Tillgänglig från: 2016-01-12 Skapad: 2016-01-12 Senast uppdaterad: 2024-01-10Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 42.
    Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thelin, Nils
    Östergötlands Läns Landsting.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Computer use in educational activities by students with ADHD2014Ingår i: 16th International Congress of the World Federation of Occupational Therapists: Sharing Traditions, Creating Futures, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: One type of support in school that holds promise for students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is the use of information and communication technology (ICT) such as computers and Internet. Computer use in educational activities may be one promising tool to support academic performance of students with ADHD experiencing difficulties in school. However, students with ADHD may be overlooked regarding available support compared with students with physical disabilities.Objectives: The aim of this study was to investigate computer use in educational activities by students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in comparison with that of students with physical disabilities and students from the general population.Methods: The design of the study was cross-sectional with group comparison. Students with a primary diagnosis of ADHD and related disorders were recruited from habilitation centres (HCs). Students with ADHD (n=102) were pairmatched in terms of age and sex with students with physical disabilities and students from the general population (n = 940) were used as a reference group.Results: Students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. Students with ADHD reported low satisfaction with computer use in school. In addition, students with ADHD reported a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities. Conclusion: From an equality perspective, it is essential to enable students with ADHD to use computers in educational activities. Contribution to the practice/evidence base of occupational therapy: Focusing on promoting computer use in educational activities in school for students with physical disabilities as well as students with ADHD is an emerging field in occupational therapy.

  • 43.
    Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Tegelström, Valerie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Ekblad, Erik
    Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, Rehab öst.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi.
    Usability of RemindMe – An Interactive Web-Based Mobile Reminder Calendar:: A Professional's Perspective2015Ingår i: Studies in Health Technology and Informatics / [ed] Cecilia Sik-Lányi, Evert-Jan Hoogerwerf, Klaus Miesenberger, Peter Cudd, IOS Press, 2015, 217, Vol. 217, s. 1083s. 247-254Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to examine the usability of an interactive web-based mobile reminder calendar (RemindMe) developed for supporting individuals in organizing, planning and executing activities in everyday life, from the perspectives of professionals.

    Methods and material: Eleven professionals working in community services evaluated the usability of RemindMe in their clinical practice. Data were collected using semi-structured interviews and analysed with inductive qualitative analysis.

    Results: The professionals perceived that RemindMe was useful, easy to use, and intuitive. There was a need among professionals for a web-based reminder calendar that requires the active acknowledgement of reminders. RemindMe's feedback system offering self-monitored information based on the user's interaction with the system supported the professionals in discussions, evaluation, and follow-up based on the needs of the persons with cognitive impairments.

    Conclusion: The results indicate that RemindMe may be potentially useful to professionals who provide support to individuals with cognitive impairments. However, further research is needed to evaluate experience of using RemindMe from the perspective of individuals with cognitive impairments.

  • 44.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Haglund, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utilization of an ICF-based assessment from occupational therapists' perspectives2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Stöd för lärande – mer än bara pedagogiskt stöd: Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2013Ingår i: AT-forum 2013: Nationell konferens i arbetsterapi, 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stöd i skolan och övergång till vidare studier och arbetsliv-personer med neuropsykiatriska diagnoser

    Bakgrund

    Att lämna grundskolan innebär för många unga vuxna en övergång till vuxenlivet med antingen vidare studier eller arbetsliv i sikte. Det innebär nya utmaningar som de flesta unga vuxna klarar av medan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar riskerar att komma tillkorta i och med de krav som samhället ställer. Hur stödet har sett ut i grundskolan kan påverka ungdomarnas övergång till vidare studier och arbetsliv. Studier har visat att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en eftersatt grupp då det gäller anpassningar i skolan.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas med Asperger diagnos och ADHD erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna retrospektivt värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv.

    Tillvägagångssätt och analys

    I studien har ett ändamålsenligt urval användas utifrån följande kriterier; personerna ska ha en neuropsykiatrisk diagnos som Asperger syndrom och Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) baserad på DSM-IV och/eller ICD-10 (American Psychiatric Association, 2000; World Health Organisation, 1993), vara i åldrarna 18-30 år samt vilja och förmåga att kommunicera sina erfarenheter av tidigare skoltid och övergången till vidare studier. Intervjuer har genomförts med 13 unga vuxna i åldrarna 20 till 29 år. Intervjuerna har analyserats kvalitativt.

    Resultat/förväntat resultat

    Analysen av intervjuerna påbörjades i augusti 2012. Preliminära resultat visar att den sociala och fysiska miljön samt pedagogiskt stöd är betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv. Analysen pågår och vid tidpunkt för konferensen kommer resultat gällande erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier eller arbetsliv att presenteras.

    Slutsats

    I samband med AT-forum 2013 kommer slutsatser från analysen att presenteras.

  • 46.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Stöd i skolan och övergång till vidare studier och arbetsliv-personer med neuropsykiatriska diagnoser2013Ingår i: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, At-forum, Stockholm 24-25 April, 2013, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att lämna grundskolan innebär för många unga vuxna en övergång till vuxenlivet med antingen vidare studier eller arbetsliv i sikte. Det innebär nya utmaningar som de flesta unga vuxna klarar av medan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar riskerar att komma tillkorta i och med de krav som samhället ställer. Hur stödet har sett ut i grundskolan kan påverka ungdomarnas övergång till vidare studier och arbetsliv. Studier har visat att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en eftersatt grupp då det gäller anpassningar i skolan.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas med Asperger diagnos och ADHD erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna retrospektivt värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv.

    Tillvägagångssätt och analys

    I studien har ett ändamålsenligt urval användas utifrån följande kriterier; personerna ska ha en neuropsykiatrisk diagnos som Asperger syndrom och Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) baserad på DSM-IV och/eller ICD-10 (American Psychiatric Association, 2000; World Health Organisation, 1993), vara i åldrarna 18-30 år samt vilja och förmåga att kommunicera sina erfarenheter av tidigare skoltid och övergången till vidare studier. Intervjuer har genomförts med 13 unga vuxna i åldrarna 20 till 29 år. Intervjuerna har analyserats kvalitativt.

    Resultat/förväntat resultat

    Analysen av intervjuerna påbörjades i augusti 2012. Preliminära resultat visar att den sociala och fysiska miljön samt pedagogiskt stöd är betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv. Analysen pågår och vid tidpunkt för konferensen kommer resultat gällande erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier eller arbetsliv att presenteras.

    Slutsats

    I samband med AT-forum 2013 kommer slutsatser från analysen att presenteras.

  • 47.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Support in school and the transition to further education and/or work – young adults with Asperger’s Disorder and ADHD2014Ingår i: 16th International Congress of the World Federation of Occupational: Sharing Traditions, Creating Futures, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Support in school and the transition to further education and/or work – young adults with Asperger’s Disorder and ADHD

    Introduction

    Individuals with Asperger’s Disorder and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) may need support in order to participate and progress toward graduating from school; a starting point for pursuing institutes of further education, work and participation in community life.

    Objectives

    The aim of this study was to describe and explore young adults’ with Asperger’s Disorder syndrome and ADHD experience of support in school and what they, in retrospect describe as influencing learning.

    Methods

    Semi-structured interviews were conducted with a purposive sample comprising 13 young adults between the age of 20 to 29 years, diagnosed with Asperger’s Disorder and attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) based on DSM-IV and / or ICD-10 that have completed compulsory school.  A qualitative data analysis was used. 

    Results

    Results show that the students in the present study stated that they did not receive adequate support during their school time in relation to their perceived difficulties with academic performance. Different aspects of support including academic accommodations, social support and emotional support are described as important for learning and participation in school.  Despite being evident in the students’ stories the support was perceived as inappropriate in relation to their individual needs and the students advocate for support affecting the students’ wellbeing.

    Conclusion

    The experience of support in school described by students with presented Asperger’s Disorder and ADHD are complex and require understanding of multiple aspects important for learning and participation.  

    Contribution to the practice/evidence base of occupational therapy

    Based on the students’ perspectives this study showed that different forms of support in school are important for learning and participation.  Therefore, occupational therapy services are essential for developing and implementing interventions in school. In addition, a collaborative approach between educators, parents and students is crucial for supporting students with Asperger’s Disorder and ADHD in school.

     

     

  • 48.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Thelin, Nils
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Computer use in educational activities by students with ADHD2013Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, nr 5, s. 357-364Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to investigate computer use in educational activities by students with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in comparison with that of students with physical disabilities and students from the general population.

    Methods: The design of the study was cross-sectional with group comparison. Students with ADHD (n = 102) were pair-matched in terms of age and sex with students with physical disabilities and students from the general population (n = 940) were used as a reference group.

    Results: The study showed that less than half of the students with ADHD had access to a computer in the classroom. Students with ADHD reported significantly less frequent use of computers for almost all educational activities compared with students with physical disabilities and students from the general population. Students with ADHD reported low satisfaction with computer use in school. In addition, students with ADHD reported a desire to use computers more often and for more activities in school compared with students with physical disabilities.

    Conclusions: These results indicate that occupational therapists should place more emphasize on how to enable students with ADHD to use computers in educational activities in school.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thelin, Nils
    Östergötlands Läns Landsting.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Computer use in school - a comparison between students with neuropsychiatric disabilities and motor disabilities2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 50.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lidström, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thelin, Nils
    Östergötlands Läns Landsting.
    Kjellberg, Anette
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV).
    Hemmingsson, Helena
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Datoranvändning i skolan – en jämförelse mellan barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn och ungdomar med rörelsehinder2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
1234567 1 - 50 av 334
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf