liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
    The horticultural industry: a green-fingered trade in urban, modern, and global society2011In: Agriculture and forestry in Sweden since 1900: geographical and historical studies / [ed] Hans Antonsson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, p. 158-176Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Trädgårdsnäringen: det urbana, moderna och globala samhällets gröna hantverk2011In: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: studier av de areella näringarnas geografi och histori / [ed] Hans Antonson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, p. 151-168Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Josefin, Kofoed Schröder
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    Nya vägar med hänsyn till kulturmiljön: kulturmiljö i miljökonsekvensbeskrivning2005In: Lommen, ISSN 1102-6553, no 1, p. 13-14Article in journal (Other academic)
  • 4.
    Karlsson-Strese, Else-Marie
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, Ulltuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för landskapsplanering Ultuna, MKB-centrum SLU.
    Pion - Paeonia-arter2005In: Människan och floran: etnobiologi i Sverige / [ed] Håkan Tunón, Börge Pettersson & Mattias Iwarsson, Stockholm: Wahlström & Widstrand , 2005, p. 312-312Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Löfgren, Maria
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Jansson, Anders Gustav
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avd för statistik, data och informationslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Österlövstadagboken: en bondedagbok som agrarhistorisk källa1997Book (Other academic)
  • 6.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Dokumentera handelsträdgårdar!2007In: Viola, ISSN 0042-6407, no 1-2, p. 42-42Article in journal (Refereed)
  • 7.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
    En blomstrande marknad: handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The main aim of the thesis is to contribute to an increased understanding of the development of the horticulture industry, especially the market gardens in Sweden during the period 1900-1950. Market gardens produced vegetables, flowers, berries, fruits, and annual bedding plants. It was a resource-intensive production on open-field, in hotbeds and greenhouses. Changes of the strategies and competitiveness in the market garden businesses are described and discussed, during a period when the number of companies and imports both increased considerable. Four case studies of market gardens in Stockholm County form the foundation of the thesis. They represent the two most common types of market gardens at this time: sole trader market gardens (often family businesses) and manor gardens (run with the help of employees). Primary source materials consisted of accounting records, business and personal correspondence, diaries and photographs. The collection of such material constituted part of the thesis. Theories and concepts are taken from economics and entrepreneurship and have been used to visualize, clarify and discuss developments in the case studies. Some of the issues relating to the production and trading of the garden products are resources, strategies, competitiveness, range and flexibility. Some of the topics covered in greater depth is the gardener's knowledge and knowledge acquisition, cultivation techniques, the range of produce, the market gardens localization, trading and marketing of horticultural produce, social, political and economic changes in society that affect horticulture and its operators. During the time period 1900-1950, the demand for garden products increased rapidly and both domestic production and imports of these products increased. During the two world wars imports were rationed, which favored the cultivation within the country. At the beginning of the century market gardens were often established in or nearby cities, where the necessary resources were available that contributed to their competitiveness compared to others who grew and sold garden produce. The hot beds demanded a great deal of fresh manure and other waste in the cities, which was a problem, and thus a resource that was easily accessible to the gardeners. Market gardens thus became part of the city´s cycle, using waste to create an important resource for the production of food. More efficient transport, new more robust varieties, better handling after harvesting, suitable packaging and reduced need for labor meant that the significance of place changed. For customers, the producer increasingly became anonymous. Many growers sold their produce to wholesalers, who subsequently sold it to grocery stores or local shops. Wholesalers were interested in uniform produce in a standardized range and demanded other qualities of the produce than customers whom gardeners met at markets did. Gardeners at manor gardens enjoyed a high status at the beginning of the twentieth century. Just over fifty years later, most of the manor gardens had either been leased out or closed down. Times were also hard for many family-run businesses after the Second World War, but it would take another couple of decades before most of these closed down. Originally, a lot of production in manor gardens had been for resident families’ personal demand for utility and ornamental plants. Gardeners were also in charge of the cultivation of more pleasure-focused aspects of gardening that were an important part of the environment and functioned as a demarcation of status for the resident family. As the production of plants for sale increased, the demands on revenue increased. At the same time, some of the old demands lived on; for example, with respect to parkland and other cultural values that should be maintained, and families had specific requests about what should be grown. That meant that certain services and products were demanded regardless of whether these were profitable or not, and that made it more difficult to rationalise the crops to improve competitiveness.

  • 8.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges lantbruksuniversitetm, Uppsala.
    En handelsträdgård i Stockholms skärgård2012In: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, no 25, p. 17-19Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trädgårdsmästare Erik Nilsson föddes på Runmarö i Stockholms skärgård 1915. Hans intresse för trädgårdsodling väcktes redan i unga år efter en säsong i trädgårdsmästare Lundqvists handelsträdgård på Runmarö. Han trivdes med arbetet och hans far sa då att ”ska du jobba med sånt så kan du väl odla här hemma”. Så redan som 14-åring, 1929, planterade Erik 200 jordgubbsplantor i föräldrarnas trädgård, följt av ytterligare 1 000 våren därefter! Det finns anteckningsböcker bevarade från de första åren och där skriver han bland annat att jordgubbsodling skulle bli hans specialitet. Jordgubbsodlingen i Stockholms skärgård var omfattande från slutet av 1800-talet, till exempel på Möja och Harö. Bären fraktades in till Stockholm med båt och såldes där på torgen.

  • 9.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Handelsträdgårdar i Sverige ca 1900-19502007In: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, no 19-20, p. 32-32Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Intresset för trädgårdshistoria växer, men det är framför allt högreståndsmiljöer som har behandlats. Nu är det dags att lyfta fram praktikerns och trädgårdsföretagarnas historia.

  • 10.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Handelsträdgårdar och deras mästare2015In: Sörmlandsbygden 2016 / [ed] Linda Eklund, Nyköping: Sörmlands museums förlag , 2015, p. 11-26Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Julita park och trädgård under 1900-talet : Kunskapsunderlag inför arbete med vårdprogram för Julita park och trädgård2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Julita gårds siste ägare, Arthur Bäckström, testamenterade gården i sin helhet till Nordiska museet, som tog över den efter Bäckströms död 1941. Hans önskan var att ”Hufvudbyggnaden med flyglar och ekonomibyggnader jemte angränsande område såsom trädgård och park böra så vidt möjligt bibehållas i oförändrat skick för att för kommande slägten gifva en trogen bild, hur en gammal sörmländsk herrgård af betydligare omfång tedde sig under slutet af förra och början af innevarande århundrade.” Sedan slutet av 1980-talet har det funnits en vision av att återskapa delar av Julitas park och trädgård, så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt, för att besökarna ska få en känsla av hur dessa anläggningar såg ut på 1930-talet, då de var som mest praktfulla.

    I rapporten finns en genomgång av vilka dokument (vårdprogram, inventeringar och liknande), från 1941 och framåt, som behandlar Julitas trädgård och park. Här beskrivs även hur trädgård och park förändrats, område för område, från omkring 1988 och framåt, med utgångspunkt från dokument, intervjuer och fotografier.  Detta faktaunderlag ska ligga till grund för arbetet med en vårdplan för Julitas trädgård och park. Resultatet av dessa genomgångar visar att dokumentationen av park och trädgård varit mycket bristfällig genom åren. Det skriftliga materialet har därför kompletteras med ett rikt bildmaterial, samt med intervjuer av personer som arbetat eller bott på Julita gård sedan 1988 och omkring tjugo år framåt.

  • 12.
    Olausson, Inger
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Kommersiell trädgårdsodling2014In: Bohuslän: årsbok. 2014, Trädgård i Bohuslän / [ed] Viveka Overland, Uddevalla: Bohusläns museum & Bohusläns hembygdsförbund , 2014, Vol. 2014, p. 31-48Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kapitlet handlar om kommersiell trädgårdsodling i vår närmiljö.

  • 13.
    Olausson, Inger
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Kungl Vitterhetsakademien.
    Kvinnor i trädgårdsbranschen 1860-19502016In: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, Vol. 29, p. 16-Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Hur skildras kvinnor som arbetskraft i trädgårdsbranschens tidskrifter 1860–1950? Med den frågan som utgångspunkt har jag gått igenom ett urval svenska tidningar riktade till trädgårdsodlare och sökt efter notiser, artiklar och illustrationer som belyser detta. Bilden jag fått är att trädgårdsbranschen i Sverige var kraftigt mansdominerad. Kvinnorna var mindre synliga och få hade lika fina titlar som sina manliga kollegor, men visst fanns de! Här redovisas ett urval av undersökningens resultat.

  • 14.
    Olausson, Inger
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ulltuna.
    Prytz, CristinaSveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ulltuna.Strese, Else-MarieSveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ulltuna.
    Julita: en guide till Sveriges lantbruksmuseum1998Collection (editor) (Other academic)
  • 15.
    Oscarsson, Antoienette
    et al.
    MKB-centrum, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Olausson, Inger
    Institutionen för landskapsplanering Ultuna, MKB-centrum SLU.
    Heiter, Åsa
    MKB-centrum, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Ultuna.
    Holm, Helena
    Boverket, Stockholm.
    Palm, Ingemar
    Boverket, Stockholm.
    MKB för detaljplan – användning och kvalitet 2003Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en fördel om MKB-dokumentet kan läsas fristående från den detaljplan den upprättas för. I många av de studerade MKB-dokument är detta inte möjligt. Det är inte helt ovanligt att viktig fakta om t.ex. naturmiljön enbart (eller mer utförligt) finns beskriven i planen men inte i själva MKB-dokumentet. Det kanske inte är bra med upprepningar, men då bör man noggrant överväga i vilket dokument som informationen ska finnas. Det verkar rimligt att den beskrivning som rör miljön har MKBn som sitt forum.

    En liknande studie som denna, fast betydligt mindre omfattande, genomfördes av Boverket 1997. En jämförelse mellan resultaten av de båda studierna visar bland annat följande:

    • Enligt 1997 års studie fanns det en stor brist i det undersökta materialet beträffande hur behovsbedömningen redovisades. Denna brist är tydlig även idag och några förbättringar förefaller inte att ha skett inom detta område.
    • Resonemang kring avgränsning, och alternativredovisning saknades eller bedömdes vara otillräckliga i den tidigare undersökningen. Förhållandena idag är i stort sett desamma.
    • Nollalternativ är något som oftast redovisas i dagens handlingar, medan utformnings- och lokaliseringsalternativ generellt saknas. När det gäller alternativredovisning ser det bättre ut idag jämfört med 1997.
    • I båda studierna saknas över lag mer omfattande biologiska resonemang.
    • Redovisning av buller och dess påverkan på hälsan görs fortfarande i mycket stor utsträckning, men liksom 1997 redovisas sällan konsekvenserna för människors hälsa

    De studerade handlingarna i den förra studien hade mycket skiftande kvalitet beträffande tydlighet, struktur och överskådlighet. Tyvärr tyder inte denna nya studie på att det skett några förbättringar mot en jämnare (och bättre) kvalitet på MKB för detaljplan.

    Bakgrund

    På uppdrag av och i samarbete med Boverket, har MKB-centrum SLU undersökt dagsläget beträffande användning av och kvalitet hos MKB-dokument för detaljplaner. Denna studie ska även ge svar på om kvalitén på MKB-dokument för detaljplaner har förbättrats sedan mitten av 1990-talet då Boverket genomförde en mindre utredning baserad på ett 20-tal detaljplaner med MKB. Denna uppföljande studie, ”MKB för detaljplan – användning och kvalitet”, har genomförts av MKB-centrum SLU under 2003.

1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf