liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 5909
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aagaard, Kirsten
    et al.
    VIA University College, Denmark.
    Andersson, Per
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Halttunen, Timo
    University of Turku, Finland.
    Hansen, Brian Benjamin
    VIA University College, Denmark.
    Nistrup, Ulla
    VIA University College, Denmark.
    Quality in Validation of Prior Learning: Experiences in researching the practice of the Nordic Model for Quality in Validation of Prior Learning2017In: The Learner at the Centre: Validation of Prior Learning strengthens lifelong learning for all / [ed] Ruud Duvekot, Dermot Coughlan and Kirsten Aagaard, Houten/Aarhus: European Centre Valuation of Prior Learning/ VIA University College , 2017, p. 89-102Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This chapter presents findings from a study of quality work in validation (recognition of prior learning) in three cases in Denmark, Finland, and Sweden. The quality work is based on a Nordic model for quality in validation and the study has an interactive approach.

  • 2.
    Abdulla, Afrah
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst.
    Kursen samhällsorientering för nyanlända: mobilisering och integration för deltagare2013In: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Lisbeth Eriksson, Gunilla Nilsson, Lars A. Svensson, Göteborg: Daidalos, 2013, p. 117-138Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Abela, Charles
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
    Understanding the Dynamics of the Employability Agenda in Further Education Colleges in England: New Cross College - A Case Study2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study explores the dynamic of what happens within a further education college in order to develop an understanding of the cultures, systems and processes that are used to socially construct meaning around work and employability.  It is an inductive approach and is based on a case study of a further education college in South London.  The case study is analysed through the metaphor of an “extended family” and draws on social learning theory which is predicated on meaning and identity being created through social interaction (Wenger, 1998).  What has become apparent from being immersed within that extended family of the College, from interviews with staff and students, interacting in social activities, observing classes and reviewing many of its artefacts is perhaps an unremarkable conclusion.  The work of the family is not primarily about imparting a given set of skills (although that plays an important part) but in the formation of identity: “because learning transforms who we are and what we can do, it is an experience of identity” (Wenger, 1998, p. 215).  A major task for the College is to build self belief in developing the identity of learners and assist them to make new meaning so that they can transact effectively in economic life.  To the extent that one can examine and comprehend the organisational DNA of a further education college there are markers here, genes if you will, that can be passed across generations of learners that adapt and shift to survive in life beyond the boundaries of this community.  This study constructs a narrative around that research experience to respond to that primary research question about how the dynamics of the employability operate within a college.  The answer is partial, limited and perhaps only grabs at a corner of what is really going on within the College.  With those caveats and disclaimers what follows is the story of how a discourse takes root and flourishes within a learning community.  It points to the need to re-set the relationship between FE colleges and government to promote greater coherence between policy and practice.

    Download full text (pdf)
    Understanding the Dynamics of the Employability Agenda in Further Education Colleges in England
  • 4.
    Abrahamsson, Heléne
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Adolfsson, Anna
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Varför, och varför inte, integrerar NO-lärare ämnena i grundskolan?2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Student thesis
    Abstract [sv]

    Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.

    Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie.

    Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Abrahamsson, Liselott
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Fristående skolor1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    "Becoming" a professional :: an interdisciplinary analysis of professional learning2011Book (Refereed)
    Abstract [en]

    ‘Becoming’ is used in this interdisciplinary work as an emergent, iterative concept of professional identity formation. The conceptual framework of ‘becoming’, as well as the arguments in the book are intended to encourage professionals—and those engaged in their education—to reflect on what it means to be a ‘professional’ in the twenty-first century, an era dominated by the discourses of globalisation, ‘new mangerialism’, multiculturalism and deprofessionalisation. We live in a world where not only scholars, but also a better educated client base informed by technological innovations, have issued unprecedented challenges to the traditional professional ideal. The once paradigmatic identity of the superiority of the Anglo-American professional, grounded in an exclusive knowledge-base and an altruistic ‘public-service’ principle, are no longer tenable.

    The book will generate dialogue about the nature of professionalism through a multidisciplinary lens in chapters on medicine, nursing and teaching and in reference to social work, the clergy and engineering. Here, becoming a professional is a lifelong, extended process that constructs an individual’s professional identity through formal education, workplace interactions and popular culture. It advocates the ‘ongoing’ modality of developing a professional self throughout one’s professional life. What emerges from this work is a concept of becoming a professional that is quite different from the isolated, rugged, individualistic approach to traditional professional practice as represented in popular culture. It is a book for the reflective professional.

  • 7.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    I takt med framtiden: Utveckling av ett nytt interprofessionellt curriculum vid Hälsouniversitetet i Linköping2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvårdsutbildningarnas ansvar att utbilda professionella som kan samarbetaoch förstå varandras kompetens, för att utföra och utveckla patientsäker vård, betonas alltmer i den globala debatten om framtidens hälso- och sjukvård. Modern professionsutbildning inom hälso- och sjukvården måste idag därför innehålla moment av god kvalitet där studenter lär med, av och om varandra för att utveckla interprofessionell kompetens. Hälsouniversitetet i Linköping är pionjär, både nationellt och internationellt, när det gäller interprofessionellt lärande tack vare satsningen på integrerade utbildningsmoment som funnits med sedan från starten 1986. Den här rapporten är en sammanställning av den interna process som har genomförts för att initiera ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med avsikt att revidera och utveckla dessa gemensamma utbildningsmoment inriktade mot interprofessionellt lärande. Texten är upplagd kronologiskt och inleds med det direktiv som fakultetsledningen gav för att en utvald grupp lärare skulle kunna utarbeta ett förslag på hur de interprofessionella lärandemomenten vid Hälsouniversitetet skulle kunna förbättras. Härefter följer den rapport som utredningsgruppen lämnade, och som sedan skickades på remiss till olika intressenter. Rapporten följs av en sammanställning och bearbetning av de inkomna remissvaren och till sist följer fakultetsstyrelsens beslut om hur curriculum för interprofessionell utbildning inom Hälsouniversitetet ska utvecklas eller förändras. Det är vår förhoppning att dokumentationen av processen för att förnya fakultetens interprofessionella utbildning ska ge inspiration för fortsatt förändrings- och utvecklingsarbete både inom och utom Linköpings universitet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköping University, Department of Education and Psychology. Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Univ.,.
    Learning physiotherapy: the impact of formal education and professional experience1997Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim is to describe and analyse physiotherapeutic learning through formal education and professional experience. The investigation focuses on the students' ways of experiencing the concepts of Health, Movement, Function and Interaction. Two groups of physiotherapy students at the Faculty of Health Sciences in Linköping, Sweden, were interviewed on two occasions respectively. The interviews were carried during the second and last term of the formal programme and after 18 months of professional experience. Data were analysed according to the phenomenographic approach and to the principles of contextual analysis. The students' conceptions varied qualitatively, but an analysis of the internal relationships between the concepts revealed that the most common perspectives after completing the formal education were consistently holistic or mixed. This pattern was also most common after 18 months of professional work. The subjects' ways of experiencing the Interaction within a patient encounter were described in four main categories; Mutuality, Technicalism, Authority and Juxtaposition. Mutuality and Technicalism denoted an integration of the communicative and problem-solving processes, the former category from a patient-centred and the latter from a physiotherapist-centred perspective. Authority and Juxtaposition denoted a separation of the processes, the former from a physiotherapist-centred perspective and the latter from a patient-centred perspective. Both separated and integrated perspectives were common after completing the formal education. After 18 months of professional practice the Mutuality category dominated.

  • 9.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning.
    Bjuremark, Anna
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning.
    Reshaping doctoral education :: international approaches and pedagogies2012Book (Refereed)
    Abstract [en]

    The number of doctorates being awarded around the world has almost doubled over the last ten years. The authors contribute to a previously under-represented focus of theorising the emerging practices of doctoral education & the shape of change in this arena.

  • 10.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Bjuremark, Anna
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Centre for Teaching and Learning.
    The seminar enacted doctoral pedagogy2012In: Reshaping doctoral education: international approaches and pedagogies / [ed] Alison Lee, Susan Danby, London: Routledge, 2012, Vol. Sidorna 56-68, p. 56-68Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The focus of this chapter is the seminar, constructed as a critical element of doctoral education. The seminar has a long history as a teaching form in the university and has played different roles in different times and context.

  • 11.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Carlsson, IrmaLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärande på vuxnas vis - Vetenskap och beprövad erfarenhet2009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna bok belyser och jämför flera gemensamma brännpunkter i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och högskola: till vilka utbildningarna riktas, hur de utformas didaktiskt, hur de studerande betygssätts och bedöms. Författarna använder konkreta exempel när de diskuterar bland annat utbildares och studerandes perspektiv på dessa områden. Boken riktar sig till blivande och verksamma personalvetare, yrkes- och studievägledare samt pedagoger.

  • 12.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Medical Pedagogics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Dahlgren, Lars Owe
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Dahlberg, Johanna
    Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Learning professional practice through education2012In: Practice, Learning and Change: Practice-theory perspectives on professional learning. / [ed] Paul Hager, Ann Reich & Alison Lee, Dordrecht: Springer Publishing Company, 2012, 1, p. 183-197Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this chapter we discuss a case of professional learning in higher education with a particular focus on health care. We focus in particular on what aspects of professional education become visible if we shift our viewpoint from a cognitive learning perspective on professional education, to a practice theory perspective, viewing this case of professional education as a practice, or a set of practices, in itself. Introducing a practice theory perspective on pedagogy on professional health care education might allow a new gaze on a field that for a long time been has been dominated by cognitive discourses about how to improve students’ learning. We focus on how the socio-materiality of professional practice is realised within the curriculum of the professional programs through three cycles, the courses Health, Ethics and Learning, part 1 and 2, and the Student Training Ward. We show how the relations between different sets of actors are connected, both as important mediating conditions through broader societal discourses, national legislation, local institution and organisation, as well as in terms of how every day educational practice is enacted. The chapter highlights the need for serious consideration of how to use the material arrangements in the educational setting to enable a collaborative practice to unfold.

  • 13.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Dyrdal Solbrekke, Tone
    Oslo universitet, Norway.
    Karseth, Berit
    Oslo Universitet, Norway.
    Nyström, Sofia
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    From university to professional practice: students as journeymen between cultures of education and work2014In: International handbook of research in professional and practice-based learning / [ed] Stephen Billett, Christian Harteis, Hans Gruber, Dordrecht: Springer Netherlands, 2014, 1, p. 461-484Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The overarching research problem addressed in this chapter is the relationship between professional/higher education and professional work. The chapter will discuss the relevance of university education for professional practice with a particular focus on professional identity formation and formation of professional responsibility. We deiscuss how different professional programs and their traditions and culturs shape different curricula structures that have an impact on students professional identity formation and transition to work. We will also discuss ecperiences with and learning of professional responsibility in the web of commitments within educational settings and how new multiple expectations emerge and lead to new learning experiencies when entering work life. The argument of the chapter is based on the rationale and findings from an extensive international research program, conducted between 2001-2008.

  • 14.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Fenwick, Tara
    University of Stirling, Scotland.
    Hopwood, Nick
    University of Technology Sydney, Australia.
    Theorising simulation in higher education: difficulty for learners as an emergent phenomenon2016In: Teaching in Higher Education, ISSN 1356-2517, E-ISSN 1470-1294, Vol. 21, no 6, p. 613-627Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Despite the widespread interest in using and researching simulation in higher education, little discussion has yet to address a key pedagogical concern: difficulty. A sociomaterial view of learning, explained in this paper, goes beyond cognitive considerations to highlight dimensions of material, situational, representational and relational difficulty confronted by students in experiential learning activities such as simulation. In this paper we explore these dimensions of difficulty through three contrasting scenarios of simulation education. The scenarios are drawn from studies conducted in three international contexts: Australia, Sweden and the UK, which illustrate diverse approaches to simulation and associated differences in the forms of difficulty being produced. For educators using simulation, the key implications are the importance of noting and understanding (1) the effects on students of interaction among multiple forms of difficulty; (2) the emergent and unpredictable nature of difficulty; and (3) the need to teach students strategies for managing emergent difficulty.

  • 15.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning.
    Grosjean, Garnet
    University of British Columbia, Vancouver, Canada.
    Lee, Alison
    University of Technology, Sydney, Australia.
    Nyström, Sofia
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning.
    The graduate school in the sky: emerging pedagogies for an international network for doctoral education and research2011In: Reshaping doctoral education: international approaches and pedagogies / [ed] Alison Lee, Susan Danby, London: Routledge , 2011, 1, p. 173-186Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    A brief narrative description of the journal article, document, or resource.The number of doctorates being awarded around the world has almost doubled over the last ten years, propelling it from a small elite enterprise into a large and ever growing international market. Within the context of increasing numbers of doctoral students this book examines the new doctorate environment and the challenges it is starting to face. Drawing on research from around the world the individual authors contribute to a previously under-represented focus of theorising the emerging practices of doctoral education and the shape of change in this arena. Key aspects, expertly discussed by contributors from the UK, USA, Australia, New Zealand, China, South Africa, Sweden and Denmark include: (1) the changing nature of doctoral education; (2) the need for systematic and principled accounts of doctoral pedagogies; (3) the importance of disciplinary specificity; (4) the relationship between pedagogy and knowledge generation; and (5) issues of transdisciplinarity. "Reshaping Doctoral Education" provides rich accounts of traditional and more innovative pedagogical practices within a range of doctoral systems in different disciplines, professional fields and geographical locations, providing the reader with a trustworthy and scholarly platform from which to design the doctoral experience. It will prove an essential resource for anyone involved in doctorate studies, whether as students, supervisors, researchers, administrators, teachers or mentors. After an introduction, this book is divided into three parts. Part I, Old Basics/New Basics?, contains the following: (2) Framing Doctoral Pedagogy As Design and Action, Susan Danby and Alison Lee; (3) Writing as Craft and Practice in the Doctoral Curriculum (Claire Aitchison and Anthony Pare); (4) Learning from the Literature: Some Pedagogies (David Boote); (5) "Team" Supervision: New Positionings in Doctoral Education Pedagogies (Catherine Manathunga); (6) The Seminar as Enacted Doctoral Pedagogy (Madeleine Abrandt Dahlgren and Anna Bjuremark); (7) Taking a Break: Doctoral Summer Schools as Transformative Pedagogies (Miriam Zukas and Linda Lundgaard Andersen); and (8) "What's Going on Here?" The Pedagogy of a Data Analysis Session (Harris, J., Theobald, M., Danby, S., Reynolds, E., Rintel, E.S., and Members The Transcript Analysis Group (Tag)). Part II, Disciplinary and Transdisciplinary Pedagogies, contains the following: (9) Designing (In) the PhD in Architecture: Knowledge, Discipline, Pedagogy (Charles Rice and Linda Matthews); (10) Pedagogies for Creativity in Science Doctorates (Liezel Frick); (11) Creative Tensions: Negotiating the Multiple Dimensions of a Transdisciplinary Doctorate (Juliet Willetts, Cynthia Mitchell, Ku mi Absurdity and Dena Fame; (12) Cognitive Apprenticeship: The Making of a Scientist (Barbara J. Gabey's and Alina Bletch); and (13) Pedagogies of Industry Partnership (Barbara Adkins, Jennifer Summer ville, Susan Dan by and Judy Matthews). Part III, Inter-National and Intercultural Pedagogical Spaces, contains the following: (14) The Graduate School in the Sky: Emerging Pedagogies for An International Network for Doctoral Education and Research (Madeleine Brandt-Walgreen, Sofia Nostrum, Garnet Grossman and Alison Lee); (15) Ignorance and Pedagogies of Generative Equality: Internationalizing Australian Doctoral Education Programs and Pedagogies through Engaging Chinese Theoretical Tools (Michael Sing and Fang Chen); and (16) Expanding Pedagogical Boundaries: Indigenous Students Undertaking Doctoral Education (Liz McKinley and Barbara Grant). [Foreword by Erica McWilliam.]

  • 16.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Gustavsson, MariaLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.Fejes, AndreasLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden2017Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Download full text (pdf)
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden
  • 17.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Gustavsson, Maria
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.
    Fejes, Andreas
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Professional practice, education and learning: A sociomaterial perspective2018In: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 40, no 3, p. 239-241Article in journal (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Medical Pedagogics. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hopwood, Nick
    University of Technology, Sydney.
    Lee, Alison
    University of Technology, Sydney.
    Researching Professional Learning and Practice: What does it mean to 'be there'?2012In: “Professions and Professional Learning in Troubling Times:Emerging Practices and Transgressive Knowledges. UNIVERSITY OF STIRLING, UK Wednesday 9thMay – Friday 11th May 2012, 2012, p. 11-11Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    If we aim to understand professional learning and practice in material, embodied and discursive terms,then one obvious place to turn methodologically is to ethnography and observation. Ethnographicmethods normally presuppose the physical presence of the researcher in the research setting. In thispaper we explore what it might mean to observe, document and represent practices throughethnographic work in contexts of (i) interdisciplinary collaboration; (ii) economic and time pressures,making extended periods of observation difficult; and (iii)multi-sited, including international, collaboration.As we conduct and plan projects that involve scholars from different national and disciplinarybackgrounds, and imagine the temporal and spatial opportunities and constraints within which ourresearch unfolds, we are forced to think through what it means to ‘be there’, observing, in the field, aspractices and learning unfold. The material contexts in which we now work challenge the notion of thesingle ethnographer whose embodied presence in the field underpins an embodied understanding of theworld. We have to rely on others’ experiences, read field notes we didn’t write ourselves, engage withsituations where we don’t share a common language with participants, and make sense of the differentways data, analysis and theory have meaning for us as collaborators from health, geography andeducation backgrounds, drawing on a range of theoretical frames in our research.In order to grapple more fully and tangibly with these issues, we undertook a piece of observational workin a health professional education setting in Linköping, Sweden. An experienced gynaecologist andeducator, ‘Birgit’, runs evening sessions for small groups of medical students. Central to these are the‘professional patients’ – women who make themselves, their bodies, available so that students can learnand practise pelvic examination. Two of us, Madeleine and Nick, were present at one evening’s session;Alison was not. In the paper we will present excerpts from Nick’s and then Madeleine’s account of thesame ‘moment’ during the session. These will be followed by reflections from Alison as a remote‘participant’, on the sorts of understandings and questions that arise for her in this different position. Wewill then develop a collective response to the ‘data’, foregrounding ways in which our personal,professional, and disciplinary backgrounds or ways of being shape our engagement with the world, thedifferent accounts, and our responses to each other. We complicate notions of ‘being there’ to exploremultiple ‘beings there’ and ‘beings apart’, highlighting important theoretical and methodological issuesaround observation, representation, and analysis, and reflecting on these in terms of theoreticalgroundings of our substantive analysis in practice theory.

  • 19.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Medical Pedagogics. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lee, Alison
    University of Technology, Sydney.
    Materialities of Professional Learning: Troubling the Urban/Rural Divide in Sites of Professional Knowledge Enactments: Professional learning within the frames of higher education. How is this possible?2011In: 'Urban Education'.  European Conference for Educational Research, 2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This symposium presents studies of different professional groups – educators, nurses, police and social workers in Italy, Norway, Scotland and Sweden - to address two main themes in professional learning and knowledge construction. First, it outlines ways of understanding professional learning as material enactments of knowledge. Second, it troubles the category of ‘urban’ spaces of professional knowledge, exploring the ways that professionals enact different forms of knowledge work and objectual relationships at different sites. These sites of practice may be more urban or more rural, but together form the machinery of professionals’ knowledge production.

     

    To the first theme, all four papers draw from theoretical perspectives that step aside from subject-centred, reflectivist orientations of professional learning to focus on the socio-material webs of practice. They explore the ways that professional knowledge is distributed and constructed or performed differently in different local sites. The paper authors, drawing from actor-network theory, science and technology studies, complexity science, Knorr-Cetina’s object-relations, and practice-based theory are all conceptualising professional learning as a matter of negotiating different knowledge resources to assemble and order strategies, objects, texts, technologies and values in moments of activity.

     

    To the second theme, the papers each show how professional knowledge seems intended to flow outwardly from urban-based centres of research and practice, where resources are concentrated to develop ‘evidence-based’ universalised best practices that are then incorporated into regulatory codes and professional development for all practitioners, including those operating in very different settings such as remote ‘rural’ and community-based sites. For example, paper one examines police work and knowledge in Scotland, showing how models of best practice for police work are often derived from large urban environments, but then become reconfigured and recoded in non-urban environments where professionals must draw from other knowledge strategies such as community relationships and local resources. In paper two, hospital nurses in Norway engage in validating and explicating knowledge-based procedures in some working sites, while other sites are dominated by application of these in the interaction with patients/clients. If we are to understand the knowledge production and knowledge relations comprising professional learning, we need to take into account these different sites.

     

    Furthermore, the papers show how professional practice and knowledge is difficult to conceive as bordered in particular static spaces designated as ‘urban’ or ‘rural’. The Scottish police case study shows that communities which some may describe as rural are in fact considered to be urban by many inhabitants, and also that certain ‘urban’ characteristics are enacted in more remote spaces. Professionals themselves can be highly mobile, transporting objects and texts embedding particular practices and knowledge across more rural or more urban sites of practice. The social workers case shows how professionals move across sites that encapsulate elements of both rurality and urbanity. All four cases show, in different ways, how professional knowledge is produced as professionals learn through combining very different, even conflicting, resources in everyday enactments of knowledge: local practices and values, organisational traditions and policies, disciplinary knowledge bases and commitments of their particular professions, regulatory standards for practice, transnational and web-based knowledge, improvised work-arounds, and so forth.

     

    These two themes – the materiality of professionals’ learning and the diverse but connected enactments of professional knowledge at different sites – have important implications for continuing professional development. Each paper shows why and how to reconceptualise notions of ‘developing’ professionals to focus instead on professionals’ attunement to the different knowledge resources available, the knowledge strategies that can be most productive for them, and the ways that knowledge is enacted differently across different sites of practice.

  • 20.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Mendel, Maria
    Dyrdal Solbrekke, Tone
    Cackowska, Malgorszata
    Struzunska, Ania
    Structural and cultural conditions of higher education2010In: Students as Journeymen Between Cultures of Higher Education and Work: A longitudinal European Study of the Transition from Higher Education to Work Life / [ed] Lars Owe Dahlgren, Saarbrücken, Germany: Lambert Academic Publishing, 2010Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The book reports on a longitudinal European resesrch project aiming at understanding how the transition between higher education and work life is experienced by the students. Informants are selected from a variety of study programs such as Psychology, Political science, Engineering and Law. The students are interviewed at the end of their studies and later after about one and a half year of work life experience. The aim is to describe and understand in what ways the studies have prepared the students for work life. The results indicate great differences between programs and also between the participating universities located in Sweden, Norway, Poland and Germany.

  • 21.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Nordenström, Elin
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Rooney, Donna
    University of TechnologySydneyAustralia.
    Rystedt, Hans
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Video as a Tool for Researching Simulation Practices2019In: Video as a Tool for Researching Simulation Practices: Materiality, Embodiment, Interaction / [ed] Madeleine Abrandt Dahlgren, Hans Rystedt, Li Felländer-Tsai and Sofia Nyström, Cham: Springer Publishing Company, 2019, p. 31-55Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This chapter provides examples of how arrangements for collection and analyses of video data were organized across different sites. The common approach to data collection builds on established methods for recording of audiovisual materials in the social sciences with a focus on interaction and learning. The chapter describes how arrangements for data collection across different sites were organised, and how video analysis can be used as a method for collaborative analysis of practices. One approach is entitled purposeful approach to collaborative data analysis. A second approach draws on video-based studies of situated action, and a third approach of analysis is the use of qualitatively different readings of the same data. One does not replace the other, but rather draws out different features.

  • 22.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Division of Society and Health. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Valeskog, Karin
    Linköping University, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Division of Prevention, Rehabilitation and Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Johansson, Kajsa
    Linköping University, Department of Health, Medicine and Caring Sciences, Division of Prevention, Rehabilitation and Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Local Health Care Services in East Östergötland, Department of Rehabilitation in Norrköping.
    Edelbring, Samuel
    Orebro Univ, Sweden.
    Understanding clinical reasoning: A phenomenographic study with entry-level physiotherapy students2022In: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 38, no 13, p. 2817-2826Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction Entry-level students conceptualizations of clinical reasoning can provide a starting point for program planning related to clinical reasoning development with a focus on patient-centered care Objective The aim of the study is to explore how physiotherapy students understand clinical reasoning midway through their education. Nine physiotherapy students were interviewed at the end of their third semester Methods Semi-structured individual interviews were conducted, recorded and transcribed verbatim. A phenomenographic approach to qualitative data analysis, seeking to explore variations in students conceptions was applied Results The students ways of understanding clinical reasoning could be described as: 1) the cognitive process of the physiotherapist; and 2) the relational process of the collaborative partnership between the physiotherapist and the patient. A contrastive analysis shows how the cognitive and relational perspectives are developed through the relationships among three dimensions of clinical reasoning: 1) problem-solving; 2) context of working; and 3) own learning Conclusion By identifying the critical variation in students conceptions of clinical reasoning, focus can be placed on pedagogical arrangements to facilitate students progression toward a person-centered approach.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Persson, Sven
    Malmö universitet.
    Lago, Lina
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Rektorers och skolhuvudmäns meningsskapande om förskoleklassens position i utbildningslandskapet2022In: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 16, no 2, p. 7-26Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The preschool class has been subject to several policy reforms, which principals and local education authorities are responsible. for implementing and evaluating. The aim of this study is to contribute with knowledge about how principals and local education authorities make meaning of the position and organization of the preschool class in relation to these policy reforms and to the existing practices. The method used in the study is interviews with principals and local education authorities and shows how they reason about and relate to various regulatory, normative, and cultural-cognitive elements of governance. The analysis shows that the principals have arguments for three basic positions for the preschool class: a bridge between preschool and primary school, a knowledge-oriented position, and a socially oriented position. A key argument put forward by the principals is that the preschool class should be integrated into a continuous primary school organisation. The local education authorities, on their part, interpret the new policy as an ongoing qualification and homogenization process, which affects the preschool class’s position in the education system.

  • 24.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Sverige.
    Persson, Sven
    Malmö universitet, Sverige.
    Lago, Lina
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Utbildning för barn i skolstartsålder2022 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar.

    Denna bok handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. 

    Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet. Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession.

  • 25.
    Adamovic, Dragan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärarkontroll eller elevers självkontroll: En studie om vilken ledarstil gymnasieelever föredrar i klassrummet2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper. Dock är de flesta av eleverna överens om att läraren är den som skapar och bibehåller ordningen i klassrummet. En möjlig förklaring till iakttagelsen är att eleverna vill utöva ett inflytande i klassrummet men saknar de färdigheter som krävs. En annan förklaring är att de är skeptiska till ett inflytande eftersom de inte vill riskera att bli dömda av klasskompisar eller läraren för sina åsikter och värderingar.I jämförelsen mellan elever i årskurs 1 och årskurs 3, föredrar de äldre eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet. I jämförelsen mellan meritvärdesgrupper, föredrar de högpresterande eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet än de låg och mellanpresterande. En trolig förklaring är att de äldre eleverna och de högpresterande eleverna inte vill ta det inflytande och ansvar som erbjuds eftersom det är både energikrävande och tar för mycket tid av den viktiga ämnesundervisningen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Adamson, Lena
    Linköping University, Department of Education and Psychology. Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Univ.,.
    Like circles on the water: a study of adolescent identity1999Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis explores the subject of identity development during late adolescence (16-20 years). Three questions were asked, each related to one domain of interest; a) how do adolescents perceive and describe themselves (adolescents' self-concept), b) what do they consider important in their lives (adolescents' existential questions), and, c) how do they describe their contacts with adult people (adolescents' contacts with adults)? The thesis includes three studies and uses a multimethodological approach, comprising interviews, a personality inventory, sentence-completion tasks and questionnaires.

    The results can be summarized as follows. The majority of the respondents had a positive view of themselves. An inconsistent self-concept was related to a number of negative factors. Existential questions mainly concerned one's personal future. Most respondents felt the need of adults in their lives, primarily due to adults' experience and knowledge.

    The main conclusions can be summarized in four points. First, identity development during late adolescence needs to be discussed in terms of processes of integration. This term emphasizes continuity and interaction, rather than autonomy and separation, terms that have dominated this field for a long time. Second, identity development during late adolescence can be illustrated by means of expanding circles. The centre is constituted by the adolescent's picture of her/himself (i.e., personal integration), whereas the periphery consists of the adolescent's picture of her /himself in relation to other people and society at large (i.e., social integration). Third, lack of personal integration at this age level signals an undesirable developmental process. Fourth, adolescent - adult interaction is one important factor in relation to social integration. Here the adolescent learns to develop her /his interactional skills in order to regulate and balance her /his own life space in relation to others'. However, the results also suggest that opportunities for social interaction between adolescents and adults outside their families are insufficient and need to be improved.

  • 27.
    Adegren, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Aidanpää, Ingela
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att mäta avkodning: En jämförande undersökning av olika testers användbarhet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån teorier om läsutveckling och språkets nivåer jämför vi olika avkodningstester som används i skolan. Syftet är att undersöka olika testers användbarhet gällande mätning av elevers avkodningsförmåga i årskurs 1. Fyrtioåtta elever delades upp i två grupper om 24 elever i varje grupp. Data samlades in i form av elevers poäng på tio olika deltester som mäter avkodning. En statistisk analys visade att de standardiserade testerna LegiLexi, LäSt och OLAF korrelerar högt med varandra och lärarskattningar. Dessa kan identifiera elever i risk för lässvårigheter samt fånga upp hela spridningen av avkodningsförmåga både i gruppen adekvata läsare och gruppen elever i risk för att utveckla lässvårigheter. LäsEttan och Skolverkets bedömningsstöd korrelerar lågt med andra tester och lärarskattning och uppvisar på grund av höga takeffekter och tveksam träffsäkerhet/sensitivitet en begränsad förmåga att identifiera elever i risk för lässvårigheter eller elever med adekvat läsförmåga. Vissa delar av bedömningsstödet är inte bättre än slumpen på att identifiera elever i risk för lässvårigheter. Vår rekommendation är att dessa två test bör kompletteras med andra avkodningstest med bättre psykometriska egenskaper.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Adelmann, Kent
    Lärarutbildningen, Malmö högskola.
    Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar –kulturella, språkliga och mediala möten2010Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här konferensen pekar på en enastående utveckling och utvecklingspotential för SMDI. Svenska med didaktisk inriktning kan numera betraktas som ett etablerat forskningsområde och har ett nära samarbete med motsvarande systerorganisationer i Danmark (Netværk for forskning i dansk-fagenes didaktik, DaDi) och Norge (Nettverk for norskdidaktisk forskning, NNDF). Konferensen i Malmö samlade 174 deltagare från de nordiska länderna och innehöll fyra plenarföredrag samt 49 sektionsföredrag, vilket visar både styrka och bredd.

    De 15 bidrag som presenteras i den här forskningsrapporten omfattar de fyra plenarföreläsningarna (av Jens Elmelund Kjeldsen, Caroline Liberg, Kathleen McCormick och Jon Smidt) samt elva av sektionsföredragen. Texterna handlar om många olika slags möten. Det kan gälla kulturella möten i det heterogena klassrummet (McCormick) eller i de nordiska kursplanernas språk- och litteraturundervisning (Hägerfelth & Skarstein). Och det kan gälla språkliga möten med lyssningens ABC (Adelmann) eller med postmoderna läromedel mellan tradition och fönyelse (Dahl). Eller mediala möten med de mediekulturella förändringarnas konsekvenser för läsreceptionen (Elmfeldt & Persson). Men även krockar, mellan mediering via PowerPoint eller retorik (Kjeldsen).

    Här finns svenskämnets territoriella utbredning i mötet med den moderna ungdomsskolan (Martinsson). Och här finns de lärarstuderandes möte med skolverkligheten (Östlundh) och elevernas möte med nationella prov i årskurs 3 (Borgström & Yassin). Eller lärarens möte med olika  skrivutvecklingsperspektiv på yrkesinrikade gymnasieprogram (Westman), seriernas potential i svenskundervisningen (Mehrstam) eller olika didaktiska läsarter (Bringéus). Och här byggs det broar mellan modersmålsskrivande och skrivande i alla andra ämnen (Smidt), och mellan en språkbaserad ämnesundervisning och en ämnesbaserad språkundervisning (Liberg). Men det varnas också för faran med bro-metaforen, som kan konstruera kulturella olikheter istället för att konstruera mening som bygger på våra likheter (Penne).

    Download full text (pdf)
    Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar –kulturella, språkliga och mediala möten
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 29.
    Adham, Khalis Ibrahim
    Linköping University, Department of Education.
    Planning Higher Education in IRAQ I: Planning Medical Education1975Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 30.
    Adolfsson Freij, Cecilia
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Keskisärkkä, Katja
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    "Att en pojke kan leka med dockor, det är inte tokigt": En kvalitativ intervjustudie av pedagogers uppfattningar om begreppet genus och genusmedvetenhet.2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är:

    Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Adolfsson, Lennart
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Föräldrasamverkan i skolan. Ur ett elevperspektiv2004Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens.

    Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar.

    Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Adolfsson, Stella
    et al.
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Hult, Camilla
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Med språket som verktyg: En jämförande studie om språkförståelse hos svenska elever och invandrarelever i nionde klass.1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    För att integreras i samhället och för att kunna ta del av medborgerliga rättigheter krävs goda språkkunskaper. Goda språkkunskaper är också ett måste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka språkförståelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av språkförståelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgår att många elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska språket. Det framgår även att det är lätt att överskatta många invandrarelevers färdighet i svenska, eftersom de klarar talspråket bra. Många gånger saknar dock invandrarelever djupare kunskap i det svenska språket och de har även brister i ordförrådet. I vår undersökning ingår 10 svenska elever och 10 elever med invandrarbakgrund, slumpmässigt utvalda från en skola. Dessa genomförde tester av ordförståelse, textförståelse och begreppsförståelse baserat på en lärobokstext i historia. Resultaten visar på en sämre språkförståelse i svenska hos invandrareleverna jämfört med de svenska eleverna. Skillnaden mellan de båda grupperna är speciellt markant när det gäller ordförståelse.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Adolfsson, Tommy
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    "prygel eller pjosk"Folkskollärarna och disciplinfrågan 1950-19641999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Afram, Eliane
    Linköping University, Department of Culture and Communication.
    La percepción de métodos didácticos en la enseñanza del español comolengua extranjera: Análisis cualitativo sobre la percepción de los alumnos de los métodos gramática- traducción,método situacional y método comunicativo2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [es]

    Nuestra tesina trata de indagar en cómo piensan los alumnos de bachillerato sobre los métodos didácticos elegidos para aprender una lengua extranjera. El objetivo de esta tesina es investigar tres métodos didácticos; método gramática- traducción, método situacional y método comunicativo, comprobar si los estudiantes los utilizan, y cuál les resulta más útil y por qué. Hemos investigado qué opinan los alumnos con la ayuda del método cualitativo a través de entrevistas cualitativas. Podemos decir que los alumnos utilizan los métodos hasta cierto punto en su enseñanza. Piensan que todos los métodos tienen sus aspectos positivos y negativos. Los aspectos positivos y negativos están repartidos de manera igual entre los métodos didácticos.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Agelin, Sebastian
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Rörlig bild för lärande: Läraresintentionerochvillkorföratteleverskagörafilmiskolan2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om hur lärare kan uppfatta hur elever inom grundskolan lär och vad de kan lära genom att göra egna filmer. Arbetet beskriver lärares syften med att låta elever skapa film i skolan och vad som krävs av lärare och elever för att arbetet ska fungera och svara upp mot läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Undersökningen består dels av en litteratursökning och dels resultatet från en kvalitativ intervju av lärare. Lärarna som intervjuats berättar att det är ett arbetssätt som fungerar mycket bra för dem. Eleverna är ofta väl motiverade och många skolämnen kan integreras. Dock kan inte all undervisning ske på detta sätt eftersom arbetet tar mycket tid och kan orsaka stress. En del av arbetet sker dessutom på lärarnas egen fritid. Elever lär sig att skapa berättelser som kan filmatiseras. Det finns även intention om att elever som arbetar med film genom sina erfarenheter att berätta och få fram sitt budskap ska kunna bli mer kritiska gentemot det mediala utbudet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Agevall, Lena
    et al.
    Linnaeus University.
    Broberg, Pernilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Högskolan Kristianstad.
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad.
    The new generation of auditors meeting praxis2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper describes an exploratory study of whether and in what way ‘double-edged learning’ can develop from understanding the relationship between structure and judgment and thus capture students’ experience of the audit profession. The study is based on a focus group/individual interviews conducted with students performing their work-integrated learning assignments where they interact with auditors. Identifying two themes defined as Perceiving the profession and auditing and Entering into and forming in the audit profession derived from the data, it appears that when positioned within a work-integrated learning context, students develop awareness of the use of standards and checklists on one hand as well as the importance of discretional judgment on the other. Based on these results, we theorise as to how double-edged learning manifests itself in students’ experiences and understanding of the relationship between structure and judgment.

  • 37.
    Agevall, Lena
    et al.
    Linnaeus Univ, Sweden; Kristianstad Univ, Sweden.
    Broberg, Pernilla
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Science & Engineering. Kristianstad Univ, Sweden.
    Umans, Timurs
    Kristianstad Univ, Sweden; Linnaeus Univ, Sweden.
    The New Generation of Auditors Meeting Praxis: Dual Learnings Role in Audit Students Professional Development2018In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 62, no 2, p. 307-324Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores whether and in what way dual learning can develop understanding of the relationship between structure/judgement and explores audit students perceptions of the audit profession. The Work Integrated Learning (WIL) module, serving as a tool of enabling dual learning, represents the context for this exploration. The study is based on a focus group and individual interviews conducted with students performing their WIL. Our data and its analysis indicates that when in a WIL context, students develop awareness of the use of standards and checklists on the one hand, and the importance of discretional judgement on the other. Based on these results, we theorise as to how dual learning manifests itself in students experiences and understanding of the relationship between structure and judgement.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Agnebrink, Camilla
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Liljegren, Kristina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter: Framgångsfaktorer för upptäckt och kartläggning av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever i åk 1-32019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag har ca 20% av alla elever i grundskolan annat modersmål än svenska. Resultat från PISA-undersökningar visar att läsförståelseförmågan hos elever med utländsk bakgrund är lägre än hos elever med svensk bakgrund (Skolverket 2006:10) vilket innebär en stor utmaning för oss pedagoger som verkar i svensk skola. I uppdraget som speciallärare ingår att kartlägga och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Bakgrunden till vår studie är svårigheterna i att skilja på flerspråkiga elevers andraspråksutveckling och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Många gånger är det komplext och man väntar länge med att utreda dessa elevers svårigheter. Syftet med studien är att studera framgångsfaktorer i arbetet med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ta del av ett antal pedagogers och rektorers erfarenheter och uppfattningar. En del i studien har varit att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för det arbetet. Det är en kvalitativ intervjuundersökning som genomförts på fyra grundskolor i samma kommun. Undersökningen innefattar tre speciallärare, en specialpedagog, tre klasslärare, tre modersmålslärare samt tre rektorer. För analys av det empiriska materialet har vi använt tematisk analys och teoretiska synsätt inom specialpedagogik har diskuterats. Resultatet visar att speciallärares samarbete och samverkan med olika yrkeskategorier, speciellt modersmålslärare och föräldrar uppfattas som en framgångsfaktor. Studien visar också att tidig upptäckt, kartläggning på båda språk genom adekvata tester samt kunskap i andraspråksinlärning är framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. En slutsats som dras i studien är att de organisatoriska förutsättningarna för att pedagogerna ska ha tid till att mötas och samverka kring de flerspråkiga eleverna ser olika ut på skolorna idag och behöver utvecklas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Ahlberg, Anders
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology.
    Körkortsutbildning efter GDE-matrisen: Hur trafiklärare uppfattar sin pedagogiska roll2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats undersöker hur trafiklärare uppfattar målen med Transportstyrelsens nya kursplan (2006) och hur de undervisar för att eleven ska nå målen i kursplanen.

    Studien är av explorativ karaktär och därför valdes en kvalitativ ansats med empiri i form av intervjudata. Sex trafiklärare intervjuades och materialet analyserades med meningskoncentrering och kategorisering.

    Den teoretiska referensramen bygger på Mezirows ”transformativa vuxenundervisning”, samt forskning inom kognitiv neuropsykologi.

    Resultatet visar att trafiklärarna i studien övervägande är positiva till den nya kursplanen och att de försöker undervisa på ett sätt så att eleven ska nå målen och uppfylla kraven. Till exempel rapporterar samtliga lärare att de jobbar mera med självvärdering, men även med insiktshöjande pedagogiska metoder.

    Av resultatet framgår att trafiklärarna är mycket negativa till förarprovet som de uppfattar som en begränsande faktor i utbildningssystemet. Av den anledningen är de också pessimistiska till hur nyblivna körkortsinnehavare kommer klara sig i framtiden.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Ahlberg, Zandra
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Simon -en tracheotomerad pojkes annorlunda vardag2000Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu. Handikappbegrep-pets betydelse och hur det används belyses också. I slutdiskussionen jämförs litteratur med empiri och det visar sig att mycket av litteraturen överensstämmer med den verkliga situationen.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41. Ahlenius, Henrietta
    Utställning och rumslighet: förslag till en ny kurs för konststuderande på folkhögskola2023In: Pedagogik för frihet: didaktisk innovation och förnyelse av folkhögskolans undervisning / [ed] Elin Lundell, Karin Nilsson, Föreningen för folkbildningsforskning , 2023, Vol. Sidorna 110-126, p. 110-126Chapter in book (Other academic)
  • 42.
    Ahlfors, Mathias
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Sten, Peter
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Finns tiden som behövs?: Ett första steg med implementeringen av den nya läroplanen för fritidshemmet.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction

    In 2016, the National Agency for Education issued new sections in elementary school curricula. Among other things, assignments and purposes were clarified for teachers in the extended school. The amendments take an effect on the first of July of the same year. By these changes the role and status should be improved for the teachers, by giving them more time to the extended school.

    Purpose

    The purpose of this survey is to find out if teachers in the extended school consider that their daily work has changed since the new sections of the curriculum came out, to see how the implementation of the section paragraphs has worked and will continue to work, as well as to investigate how teachers in the extended school, if their status has increased or decreased compared with previous years.

    Method

    We used a quantitative method through a survey, there were 324 replies.

    Results

    What emerges from our results is that the status is perceived to increase slowly but surely. In order to strengthen the profession, more planning time, higher pay and better insight into the activities of colleagues and principals / mandator are needed. What is also evident is that teachers in the extended school have a variety of assignments during the school day, but more time would be needed for the extended school to complete the new chapter of the curriculum.

    Conclusion

    There is still not enough time for the extended school activities. We also think that the status is going in a positive direction.

    Download full text (pdf)
    Finns tiden som behövs?
  • 43.
    Ahlgren, Britt-Louise
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Motorik och lärande2002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta.

    I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Ahlgren, Jonna
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Projektet Alfaskolan2003Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering.

    För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University.
    Näslund, Johan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rosander, Michael
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Psychology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex: en studie i Jönköpings län våren 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om i vilken omfattning ungdomar har sålt eller köpt sex är begränsad. Delvis kan det bero på svårigheten med att bestämma vad som omfattas i begreppen sälja och köpa sex. Studier visar också att det i ungdomsrelationer förekommer att gåvor ges efter sexuella aktiviteter.

    I denna studie har totalt 16 personer (1,9 %) uppgett att de i olika omfattning utfört sexuella tjänster mot ersättning och att 79 personer (9,1 %) blivit erbjudna pengar eller annan ersättning för sexuella tjänster. Det är fler killar än tjejer som säljer sex. När det gäller att ha blivit erbjuden sex mot ersättning är det flest tjejer som svarat ja. Resultatet visar också att 131 personer (15,1 %) kan tänka sig att utföra sexuella tjänster mot ersättning. I svaren kan vi också utläsa att 348 personer (40,1%), mestadels killar, accepterar att andra utför sexuella tjänster mot ersättning.

    När det gäller i vilka kretsar de som säljer sex umgås är det tydligt att ungdomarna tittar mer på porr, att det är vanligare att de visar sig i sexuella situationer och att de har mindre tolerans mot homosexuella. Samlagsdebuten var ett år tidigare än hela undersökningsgruppen. Det är vanligare att man blivit utsatt för olika sexuella handlingar mot sin vilja, men man har också utsatt andra för sexuella handlingar mot deras vilja. Sammantaget kan vi se att ungdomarna i denna studie som sålt sex lever ett påtagligt mer sexualiserat liv än vad andra ungdomar i motsvarande ålder gör.

    Download full text (pdf)
    Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex: en studie i Jönköpings län våren 2008
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 46.
    Ahlgren, Victoria
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Andersson, Erica
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Råd och planer för likabehandling: En studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.

    Vår huvudfrågeställning är följande:

    • Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?

    För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:

    • Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?
    • Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?

    I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten. Likabehandlingsplanerna för skola 1, skola 2 och skola 5 följer Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning till stor del, medan likabehandlingsplanerna för skola 3 och skola 6 inte följer dessa rekommendationer i lika stor utsträckning. Skola 4 uppfyller råden till viss del. Det framgår av vår studie att flera av skolorna har allvarliga brister i sina likabehandlingsplaner.

    Download full text (pdf)
    Råd och planer för likabehandling
  • 47.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rehme, Jakob
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköping University, Department of Science and Technology, Communications and Transport Systems. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

    Download full text (pdf)
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar
    Download (png)
    presentationsbild
  • 48.
    Ahlstrand, Alexander
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ivarsson, Erik
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärares högläsning som undervisningsform: Undervisningsstrategier som främjar elevers språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Andersson, Ingrid
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Eriksson Gustavsson, Anna-Lena
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Persson, Ulla-Britt
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Erfarna lärares engagemang: livsberättelser som retrospektiv reflektion2008In: Läraren i blickpunkten : olika perspektiv på lärares liv och arbete / [ed] Carola Aili, Ulf Blossing, Ulrika Tornberg, Stockholm: Lärarförbundets Förlag , 2008, 1, p. 189-205Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.

  • 50.
    Ahlstrand, Pernilla
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
    Vad är estetiskt lärande? Från empiri till teori2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker ett estetiskt lärande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En undersökning, baserad på triangulering är gjord. Syftet är att vaska fram elever och lärares tankar om estetiskt lärande och därigenom skapa kategorier. Enkät, intervju och loggböcker har analyserats för att ringa in hur en estetisk läroprocess kan definieras. Data har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod för att på så sätt synliggöra människors olika uppfattningar. Utifrån kategorierna har framkommit sex

    begrepp: kunskap, personlig utveckling, praktisk kunskap, samarbete, motivation och scenisk närvaro. Med hjälp av begreppen analyseras forskning och litteratur med syfte att förankra begreppen teoretiskt. Den praktiska kunskapen speglas i ett teoretiskt språk för att visa på kopplingen mellan teori och praktik.

    Studien landar i ett sociokulturellt förhållningssätt där likheter dras mellan ett sociokulturellt lärande och en estetisk läroprocess.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 1 - 50 of 5909
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf