liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 4037
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aagaard, Kirsten
    et al.
    VIA University College, Denmark.
    Andersson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Halttunen, Timo
    University of Turku, Finland.
    Hansen, Brian Benjamin
    VIA University College, Denmark.
    Nistrup, Ulla
    VIA University College, Denmark.
    Quality in Validation of Prior Learning: Experiences in researching the practice of the Nordic Model for Quality in Validation of Prior Learning2017Ingår i: The Learner at the Centre: Validation of Prior Learning strengthens lifelong learning for all / [ed] Ruud Duvekot, Dermot Coughlan and Kirsten Aagaard, Houten/Aarhus: European Centre Valuation of Prior Learning/ VIA University College , 2017, s. 89-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter presents findings from a study of quality work in validation (recognition of prior learning) in three cases in Denmark, Finland, and Sweden. The quality work is based on a Nordic model for quality in validation and the study has an interactive approach.

  • 2.
    Abdulla, Afrah
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst.
    Kursen samhällsorientering för nyanlända: mobilisering och integration för deltagare2013Ingår i: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Lisbeth Eriksson, Gunilla Nilsson, Lars A. Svensson, Göteborg: Daidalos, 2013, s. 117-138Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Abela, Charles
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Understanding the Dynamics of the Employability Agenda in Further Education Colleges in England: New Cross College - A Case Study2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This study explores the dynamic of what happens within a further education college in order to develop an understanding of the cultures, systems and processes that are used to socially construct meaning around work and employability.  It is an inductive approach and is based on a case study of a further education college in South London.  The case study is analysed through the metaphor of an “extended family” and draws on social learning theory which is predicated on meaning and identity being created through social interaction (Wenger, 1998).  What has become apparent from being immersed within that extended family of the College, from interviews with staff and students, interacting in social activities, observing classes and reviewing many of its artefacts is perhaps an unremarkable conclusion.  The work of the family is not primarily about imparting a given set of skills (although that plays an important part) but in the formation of identity: “because learning transforms who we are and what we can do, it is an experience of identity” (Wenger, 1998, p. 215).  A major task for the College is to build self belief in developing the identity of learners and assist them to make new meaning so that they can transact effectively in economic life.  To the extent that one can examine and comprehend the organisational DNA of a further education college there are markers here, genes if you will, that can be passed across generations of learners that adapt and shift to survive in life beyond the boundaries of this community.  This study constructs a narrative around that research experience to respond to that primary research question about how the dynamics of the employability operate within a college.  The answer is partial, limited and perhaps only grabs at a corner of what is really going on within the College.  With those caveats and disclaimers what follows is the story of how a discourse takes root and flourishes within a learning community.  It points to the need to re-set the relationship between FE colleges and government to promote greater coherence between policy and practice.

  • 4.
    Abrahamsson, Heléne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Adolfsson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Varför, och varför inte, integrerar NO-lärare ämnena i grundskolan?2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.

    Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie.

    Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.

  • 5.
    Abrahamsson, Liselott
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Fristående skolor1999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.

  • 6.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    "Becoming" a professional :: an interdisciplinary analysis of professional learning2011Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ‘Becoming’ is used in this interdisciplinary work as an emergent, iterative concept of professional identity formation. The conceptual framework of ‘becoming’, as well as the arguments in the book are intended to encourage professionals—and those engaged in their education—to reflect on what it means to be a ‘professional’ in the twenty-first century, an era dominated by the discourses of globalisation, ‘new mangerialism’, multiculturalism and deprofessionalisation. We live in a world where not only scholars, but also a better educated client base informed by technological innovations, have issued unprecedented challenges to the traditional professional ideal. The once paradigmatic identity of the superiority of the Anglo-American professional, grounded in an exclusive knowledge-base and an altruistic ‘public-service’ principle, are no longer tenable.

    The book will generate dialogue about the nature of professionalism through a multidisciplinary lens in chapters on medicine, nursing and teaching and in reference to social work, the clergy and engineering. Here, becoming a professional is a lifelong, extended process that constructs an individual’s professional identity through formal education, workplace interactions and popular culture. It advocates the ‘ongoing’ modality of developing a professional self throughout one’s professional life. What emerges from this work is a concept of becoming a professional that is quite different from the isolated, rugged, individualistic approach to traditional professional practice as represented in popular culture. It is a book for the reflective professional.

  • 7.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    I takt med framtiden: Utveckling av ett nytt interprofessionellt curriculum vid Hälsouniversitetet i Linköping2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvårdsutbildningarnas ansvar att utbilda professionella som kan samarbetaoch förstå varandras kompetens, för att utföra och utveckla patientsäker vård, betonas alltmer i den globala debatten om framtidens hälso- och sjukvård. Modern professionsutbildning inom hälso- och sjukvården måste idag därför innehålla moment av god kvalitet där studenter lär med, av och om varandra för att utveckla interprofessionell kompetens. Hälsouniversitetet i Linköping är pionjär, både nationellt och internationellt, när det gäller interprofessionellt lärande tack vare satsningen på integrerade utbildningsmoment som funnits med sedan från starten 1986. Den här rapporten är en sammanställning av den interna process som har genomförts för att initiera ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med avsikt att revidera och utveckla dessa gemensamma utbildningsmoment inriktade mot interprofessionellt lärande. Texten är upplagd kronologiskt och inleds med det direktiv som fakultetsledningen gav för att en utvald grupp lärare skulle kunna utarbeta ett förslag på hur de interprofessionella lärandemomenten vid Hälsouniversitetet skulle kunna förbättras. Härefter följer den rapport som utredningsgruppen lämnade, och som sedan skickades på remiss till olika intressenter. Rapporten följs av en sammanställning och bearbetning av de inkomna remissvaren och till sist följer fakultetsstyrelsens beslut om hur curriculum för interprofessionell utbildning inom Hälsouniversitetet ska utvecklas eller förändras. Det är vår förhoppning att dokumentationen av processen för att förnya fakultetens interprofessionella utbildning ska ge inspiration för fortsatt förändrings- och utvecklingsarbete både inom och utom Linköpings universitet.

  • 8.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för Pedagogik och Psykologi. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Univ.,.
    Learning physiotherapy: the impact of formal education and professional experience1997Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim is to describe and analyse physiotherapeutic learning through formal education and professional experience. The investigation focuses on the students' ways of experiencing the concepts of Health, Movement, Function and Interaction. Two groups of physiotherapy students at the Faculty of Health Sciences in Linköping, Sweden, were interviewed on two occasions respectively. The interviews were carried during the second and last term of the formal programme and after 18 months of professional experience. Data were analysed according to the phenomenographic approach and to the principles of contextual analysis. The students' conceptions varied qualitatively, but an analysis of the internal relationships between the concepts revealed that the most common perspectives after completing the formal education were consistently holistic or mixed. This pattern was also most common after 18 months of professional work. The subjects' ways of experiencing the Interaction within a patient encounter were described in four main categories; Mutuality, Technicalism, Authority and Juxtaposition. Mutuality and Technicalism denoted an integration of the communicative and problem-solving processes, the former category from a patient-centred and the latter from a physiotherapist-centred perspective. Authority and Juxtaposition denoted a separation of the processes, the former from a physiotherapist-centred perspective and the latter from a patient-centred perspective. Both separated and integrated perspectives were common after completing the formal education. After 18 months of professional practice the Mutuality category dominated.

  • 9.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.
    Bjuremark, Anna
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.
    Reshaping doctoral education :: international approaches and pedagogies2012Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of doctorates being awarded around the world has almost doubled over the last ten years. The authors contribute to a previously under-represented focus of theorising the emerging practices of doctoral education & the shape of change in this arena.

  • 10.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Carlsson, IrmaLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärande på vuxnas vis - Vetenskap och beprövad erfarenhet2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna bok belyser och jämför flera gemensamma brännpunkter i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och högskola: till vilka utbildningarna riktas, hur de utformas didaktiskt, hur de studerande betygssätts och bedöms. Författarna använder konkreta exempel när de diskuterar bland annat utbildares och studerandes perspektiv på dessa områden. Boken riktar sig till blivande och verksamma personalvetare, yrkes- och studievägledare samt pedagoger.

  • 11.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk pedagogik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Dahlgren, Lars Owe
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dahlberg, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Learning professional practice through education2012Ingår i: Practice, Learning and Change: Practice-theory perspectives on professional learning. / [ed] Paul Hager, Ann Reich & Alison Lee, Dordrecht: Springer Publishing Company, 2012, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The three concepts central to this volume--practice, learning and change--have received very different treatments in the educational literature, an oversight directly confronted here. While learning and change have been extensively theorised, their various contexts articulated and analysed, practice is notably underrepresented. Where much of the literature on learning and change takes the notion of 'practice' as an unexamined given, its co-location as a term with various classifiers, as in 'legal practice' and 'teaching practice', render it curiously devoid of semantic force. In this book, 'practice' is the super-ordinate organising idea. Drawing on what has been termed the 'practice turn in contemporary theory', the work develops a conceptual framework for researching learning in, and on, practice. It challenges received notions of practice, questioning the assumptions, elisions, conflations and silences on the subject. In so doing, it offers fresh insights into learning and change, and how they relate to practice. In tandem with this conceptual work, the book details site-ontological studies of practice and learning in diverse professional and workplace contexts, examining the work of occupations as various as doctors, chefs and orchestral musicians. It demonstrates the value of theorising practice, learning and change, as well as exploring the connections between them amid our evolving social and institutional structures.

  • 12.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Dyrdal Solbrekke, Tone
    Oslo universitet, Norway.
    Karseth, Berit
    Oslo Universitet, Norway.
    Nyström, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    From university to professional practice: Students as journeymen between cultures of education and work2014Ingår i: International handbook of research in professional and practice-based learning, Volume 1 / [ed] Stephen Billett, Christian Harteis, Hans Gruber, Dordrecht: Springer Netherlands, 2014, 1, s. 461-484Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The overarching research problem addressed in this chapter is the relationship between professional/higher education and professional work. The chapter will discuss the relevance of university education for professional practice with a particular focus on professional identity formation and formation of professional responsibility. We deiscuss how different professional programs and their traditions and culturs shape different curricula structures that have an impact on students professional identity formation and transition to work. We will also discuss ecperiences with and learning of professional responsibility in the web of commitments within educational settings and how new multiple expectations emerge and lead to new learning experiencies when entering work life. The argument of the chapter is based on the rationale and findings from an extensive international research program, conducted between 2001-2008.

  • 13.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Fenwick, Tara
    University of Stirling, Scotland.
    Hopwood, Nick
    University of Technology Sydney, Australia.
    Theorising simulation in higher education: difficulty for learners as an emergent phenomenon2016Ingår i: Teaching in Higher Education, ISSN 1356-2517, E-ISSN 1470-1294, Vol. 21, nr 6, s. 613-627Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite the widespread interest in using and researching simulation in higher education, little discussion has yet to address a key pedagogical concern: difficulty. A sociomaterial view of learning, explained in this paper, goes beyond cognitive considerations to highlight dimensions of material, situational, representational and relational difficulty confronted by students in experiential learning activities such as simulation. In this paper we explore these dimensions of difficulty through three contrasting scenarios of simulation education. The scenarios are drawn from studies conducted in three international contexts: Australia, Sweden and the UK, which illustrate diverse approaches to simulation and associated differences in the forms of difficulty being produced. For educators using simulation, the key implications are the importance of noting and understanding (1) the effects on students of interaction among multiple forms of difficulty; (2) the emergent and unpredictable nature of difficulty; and (3) the need to teach students strategies for managing emergent difficulty.

  • 14.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.
    Grosjean, Garnet
    University of British Columbia, Vancouver, Canada.
    Lee, Alison
    University of Technology, Sydney, Australia.
    Nyström, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.
    The Graduate School in the Sky: Emerging pedagogies for an international network for doctoral education and research2011Ingår i: Reshaping Doctoral Education: international approaches and pedagogies / [ed] Alison Lee & Susan Danby, London: Routledge , 2011, 1, s. 173-186Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A brief narrative description of the journal article, document, or resource.The number of doctorates being awarded around the world has almost doubled over the last ten years, propelling it from a small elite enterprise into a large and ever growing international market. Within the context of increasing numbers of doctoral students this book examines the new doctorate environment and the challenges it is starting to face. Drawing on research from around the world the individual authors contribute to a previously under-represented focus of theorising the emerging practices of doctoral education and the shape of change in this arena. Key aspects, expertly discussed by contributors from the UK, USA, Australia, New Zealand, China, South Africa, Sweden and Denmark include: (1) the changing nature of doctoral education; (2) the need for systematic and principled accounts of doctoral pedagogies; (3) the importance of disciplinary specificity; (4) the relationship between pedagogy and knowledge generation; and (5) issues of transdisciplinarity. "Reshaping Doctoral Education" provides rich accounts of traditional and more innovative pedagogical practices within a range of doctoral systems in different disciplines, professional fields and geographical locations, providing the reader with a trustworthy and scholarly platform from which to design the doctoral experience. It will prove an essential resource for anyone involved in doctorate studies, whether as students, supervisors, researchers, administrators, teachers or mentors. After an introduction, this book is divided into three parts. Part I, Old Basics/New Basics?, contains the following: (2) Framing Doctoral Pedagogy As Design and Action, Susan Danby and Alison Lee; (3) Writing as Craft and Practice in the Doctoral Curriculum (Claire Aitchison and Anthony Pare); (4) Learning from the Literature: Some Pedagogies (David Boote); (5) "Team" Supervision: New Positionings in Doctoral Education Pedagogies (Catherine Manathunga); (6) The Seminar as Enacted Doctoral Pedagogy (Madeleine Abrandt Dahlgren and Anna Bjuremark); (7) Taking a Break: Doctoral Summer Schools as Transformative Pedagogies (Miriam Zukas and Linda Lundgaard Andersen); and (8) "What's Going on Here?" The Pedagogy of a Data Analysis Session (Harris, J., Theobald, M., Danby, S., Reynolds, E., Rintel, E.S., and Members The Transcript Analysis Group (Tag)). Part II, Disciplinary and Transdisciplinary Pedagogies, contains the following: (9) Designing (In) the PhD in Architecture: Knowledge, Discipline, Pedagogy (Charles Rice and Linda Matthews); (10) Pedagogies for Creativity in Science Doctorates (Liezel Frick); (11) Creative Tensions: Negotiating the Multiple Dimensions of a Transdisciplinary Doctorate (Juliet Willetts, Cynthia Mitchell, Ku mi Absurdity and Dena Fame; (12) Cognitive Apprenticeship: The Making of a Scientist (Barbara J. Gabey's and Alina Bletch); and (13) Pedagogies of Industry Partnership (Barbara Adkins, Jennifer Summer ville, Susan Dan by and Judy Matthews). Part III, Inter-National and Intercultural Pedagogical Spaces, contains the following: (14) The Graduate School in the Sky: Emerging Pedagogies for An International Network for Doctoral Education and Research (Madeleine Brandt-Walgreen, Sofia Nostrum, Garnet Grossman and Alison Lee); (15) Ignorance and Pedagogies of Generative Equality: Internationalizing Australian Doctoral Education Programs and Pedagogies through Engaging Chinese Theoretical Tools (Michael Sing and Fang Chen); and (16) Expanding Pedagogical Boundaries: Indigenous Students Undertaking Doctoral Education (Liz McKinley and Barbara Grant). [Foreword by Erica McWilliam.]

  • 15.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gustavsson, MariaLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.Fejes, AndreasLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden2017Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Professional practice, education and learning: A sociomaterial perspective2018Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 40, nr 3, s. 239-241Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk pedagogik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hopwood, Nick
    University of Technology, Sydney.
    Lee, Alison
    University of Technology, Sydney.
    Researching Professional Learning and Practice: What does it mean to 'be there'?2012Ingår i: “Professions and Professional Learning in Troubling Times:Emerging Practices and Transgressive Knowledges. UNIVERSITY OF STIRLING, UK Wednesday 9thMay – Friday 11th May 2012, 2012, s. 11-11Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    If we aim to understand professional learning and practice in material, embodied and discursive terms,then one obvious place to turn methodologically is to ethnography and observation. Ethnographicmethods normally presuppose the physical presence of the researcher in the research setting. In thispaper we explore what it might mean to observe, document and represent practices throughethnographic work in contexts of (i) interdisciplinary collaboration; (ii) economic and time pressures,making extended periods of observation difficult; and (iii)multi-sited, including international, collaboration.As we conduct and plan projects that involve scholars from different national and disciplinarybackgrounds, and imagine the temporal and spatial opportunities and constraints within which ourresearch unfolds, we are forced to think through what it means to ‘be there’, observing, in the field, aspractices and learning unfold. The material contexts in which we now work challenge the notion of thesingle ethnographer whose embodied presence in the field underpins an embodied understanding of theworld. We have to rely on others’ experiences, read field notes we didn’t write ourselves, engage withsituations where we don’t share a common language with participants, and make sense of the differentways data, analysis and theory have meaning for us as collaborators from health, geography andeducation backgrounds, drawing on a range of theoretical frames in our research.In order to grapple more fully and tangibly with these issues, we undertook a piece of observational workin a health professional education setting in Linköping, Sweden. An experienced gynaecologist andeducator, ‘Birgit’, runs evening sessions for small groups of medical students. Central to these are the‘professional patients’ – women who make themselves, their bodies, available so that students can learnand practise pelvic examination. Two of us, Madeleine and Nick, were present at one evening’s session;Alison was not. In the paper we will present excerpts from Nick’s and then Madeleine’s account of thesame ‘moment’ during the session. These will be followed by reflections from Alison as a remote‘participant’, on the sorts of understandings and questions that arise for her in this different position. Wewill then develop a collective response to the ‘data’, foregrounding ways in which our personal,professional, and disciplinary backgrounds or ways of being shape our engagement with the world, thedifferent accounts, and our responses to each other. We complicate notions of ‘being there’ to exploremultiple ‘beings there’ and ‘beings apart’, highlighting important theoretical and methodological issuesaround observation, representation, and analysis, and reflecting on these in terms of theoreticalgroundings of our substantive analysis in practice theory.

  • 18.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk pedagogik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lee, Alison
    University of Technology, Sydney.
    Materialities of Professional Learning: Troubling the Urban/Rural Divide in Sites of Professional Knowledge Enactments: Professional learning within the frames of higher education. How is this possible?2011Ingår i: 'Urban Education'.  European Conference for Educational Research, 2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This symposium presents studies of different professional groups – educators, nurses, police and social workers in Italy, Norway, Scotland and Sweden - to address two main themes in professional learning and knowledge construction. First, it outlines ways of understanding professional learning as material enactments of knowledge. Second, it troubles the category of ‘urban’ spaces of professional knowledge, exploring the ways that professionals enact different forms of knowledge work and objectual relationships at different sites. These sites of practice may be more urban or more rural, but together form the machinery of professionals’ knowledge production.

     

    To the first theme, all four papers draw from theoretical perspectives that step aside from subject-centred, reflectivist orientations of professional learning to focus on the socio-material webs of practice. They explore the ways that professional knowledge is distributed and constructed or performed differently in different local sites. The paper authors, drawing from actor-network theory, science and technology studies, complexity science, Knorr-Cetina’s object-relations, and practice-based theory are all conceptualising professional learning as a matter of negotiating different knowledge resources to assemble and order strategies, objects, texts, technologies and values in moments of activity.

     

    To the second theme, the papers each show how professional knowledge seems intended to flow outwardly from urban-based centres of research and practice, where resources are concentrated to develop ‘evidence-based’ universalised best practices that are then incorporated into regulatory codes and professional development for all practitioners, including those operating in very different settings such as remote ‘rural’ and community-based sites. For example, paper one examines police work and knowledge in Scotland, showing how models of best practice for police work are often derived from large urban environments, but then become reconfigured and recoded in non-urban environments where professionals must draw from other knowledge strategies such as community relationships and local resources. In paper two, hospital nurses in Norway engage in validating and explicating knowledge-based procedures in some working sites, while other sites are dominated by application of these in the interaction with patients/clients. If we are to understand the knowledge production and knowledge relations comprising professional learning, we need to take into account these different sites.

     

    Furthermore, the papers show how professional practice and knowledge is difficult to conceive as bordered in particular static spaces designated as ‘urban’ or ‘rural’. The Scottish police case study shows that communities which some may describe as rural are in fact considered to be urban by many inhabitants, and also that certain ‘urban’ characteristics are enacted in more remote spaces. Professionals themselves can be highly mobile, transporting objects and texts embedding particular practices and knowledge across more rural or more urban sites of practice. The social workers case shows how professionals move across sites that encapsulate elements of both rurality and urbanity. All four cases show, in different ways, how professional knowledge is produced as professionals learn through combining very different, even conflicting, resources in everyday enactments of knowledge: local practices and values, organisational traditions and policies, disciplinary knowledge bases and commitments of their particular professions, regulatory standards for practice, transnational and web-based knowledge, improvised work-arounds, and so forth.

     

    These two themes – the materiality of professionals’ learning and the diverse but connected enactments of professional knowledge at different sites – have important implications for continuing professional development. Each paper shows why and how to reconceptualise notions of ‘developing’ professionals to focus instead on professionals’ attunement to the different knowledge resources available, the knowledge strategies that can be most productive for them, and the ways that knowledge is enacted differently across different sites of practice.

  • 19.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mendel, Maria
    Dyrdal Solbrekke, Tone
    Cackowska, Malgorszata
    Struzunska, Ania
    Structural and cultural conditions of higher education2010Ingår i: Students as Journeymen Between Cultures of Higher Education and Work: A longitudinal European Study of the Transition from Higher Education to Work Life / [ed] Lars Owe Dahlgren, Saarbrücken, Germany: Lambert Academic Publishing, 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The book reports on a longitudinal European resesrch project aiming at understanding how the transition between higher education and work life is experienced by the students. Informants are selected from a variety of study programs such as Psychology, Political science, Engineering and Law. The students are interviewed at the end of their studies and later after about one and a half year of work life experience. The aim is to describe and understand in what ways the studies have prepared the students for work life. The results indicate great differences between programs and also between the participating universities located in Sweden, Norway, Poland and Germany.

  • 20.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nordenström, Elin
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Rooney, Donna
    University of TechnologySydneyAustralia.
    Rystedt, Hans
    University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Video as a Tool for Researching Simulation Practices2019Ingår i: Video as a Tool for Researching Simulation Practices: Materiality, Embodiment, Interaction / [ed] Madeleine Abrandt Dahlgren, Hans Rystedt, Li Felländer-Tsai and Sofia Nyström, Cham: Springer Publishing Company, 2019, s. 31-55Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter provides examples of how arrangements for collection and analyses of video data were organized across different sites. The common approach to data collection builds on established methods for recording of audiovisual materials in the social sciences with a focus on interaction and learning. The chapter describes how arrangements for data collection across different sites were organised, and how video analysis can be used as a method for collaborative analysis of practices. One approach is entitled purposeful approach to collaborative data analysis. A second approach draws on video-based studies of situated action, and a third approach of analysis is the use of qualitatively different readings of the same data. One does not replace the other, but rather draws out different features.

  • 21.
    Adamovic, Dragan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärarkontroll eller elevers självkontroll: En studie om vilken ledarstil gymnasieelever föredrar i klassrummet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper. Dock är de flesta av eleverna överens om att läraren är den som skapar och bibehåller ordningen i klassrummet. En möjlig förklaring till iakttagelsen är att eleverna vill utöva ett inflytande i klassrummet men saknar de färdigheter som krävs. En annan förklaring är att de är skeptiska till ett inflytande eftersom de inte vill riskera att bli dömda av klasskompisar eller läraren för sina åsikter och värderingar.I jämförelsen mellan elever i årskurs 1 och årskurs 3, föredrar de äldre eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet. I jämförelsen mellan meritvärdesgrupper, föredrar de högpresterande eleverna i större utsträckning lärarkontroll i klassrummet än de låg och mellanpresterande. En trolig förklaring är att de äldre eleverna och de högpresterande eleverna inte vill ta det inflytande och ansvar som erbjuds eftersom det är både energikrävande och tar för mycket tid av den viktiga ämnesundervisningen.

  • 22.
    Adamson, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för Pedagogik och Psykologi. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Univ.,.
    Like circles on the water: a study of adolescent identity1999Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis explores the subject of identity development during late adolescence (16-20 years). Three questions were asked, each related to one domain of interest; a) how do adolescents perceive and describe themselves (adolescents' self-concept), b) what do they consider important in their lives (adolescents' existential questions), and, c) how do they describe their contacts with adult people (adolescents' contacts with adults)? The thesis includes three studies and uses a multimethodological approach, comprising interviews, a personality inventory, sentence-completion tasks and questionnaires.

    The results can be summarized as follows. The majority of the respondents had a positive view of themselves. An inconsistent self-concept was related to a number of negative factors. Existential questions mainly concerned one's personal future. Most respondents felt the need of adults in their lives, primarily due to adults' experience and knowledge.

    The main conclusions can be summarized in four points. First, identity development during late adolescence needs to be discussed in terms of processes of integration. This term emphasizes continuity and interaction, rather than autonomy and separation, terms that have dominated this field for a long time. Second, identity development during late adolescence can be illustrated by means of expanding circles. The centre is constituted by the adolescent's picture of her/himself (i.e., personal integration), whereas the periphery consists of the adolescent's picture of her /himself in relation to other people and society at large (i.e., social integration). Third, lack of personal integration at this age level signals an undesirable developmental process. Fourth, adolescent - adult interaction is one important factor in relation to social integration. Here the adolescent learns to develop her /his interactional skills in order to regulate and balance her /his own life space in relation to others'. However, the results also suggest that opportunities for social interaction between adolescents and adults outside their families are insufficient and need to be improved.

  • 23.
    Adegren, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Aidanpää, Ingela
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att mäta avkodning: En jämförande undersökning av olika testers användbarhet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån teorier om läsutveckling och språkets nivåer jämför vi olika avkodningstester som används i skolan. Syftet är att undersöka olika testers användbarhet gällande mätning av elevers avkodningsförmåga i årskurs 1. Fyrtioåtta elever delades upp i två grupper om 24 elever i varje grupp. Data samlades in i form av elevers poäng på tio olika deltester som mäter avkodning. En statistisk analys visade att de standardiserade testerna LegiLexi, LäSt och OLAF korrelerar högt med varandra och lärarskattningar. Dessa kan identifiera elever i risk för lässvårigheter samt fånga upp hela spridningen av avkodningsförmåga både i gruppen adekvata läsare och gruppen elever i risk för att utveckla lässvårigheter. LäsEttan och Skolverkets bedömningsstöd korrelerar lågt med andra tester och lärarskattning och uppvisar på grund av höga takeffekter och tveksam träffsäkerhet/sensitivitet en begränsad förmåga att identifiera elever i risk för lässvårigheter eller elever med adekvat läsförmåga. Vissa delar av bedömningsstödet är inte bättre än slumpen på att identifiera elever i risk för lässvårigheter. Vår rekommendation är att dessa två test bör kompletteras med andra avkodningstest med bättre psykometriska egenskaper.

  • 24.
    Adelmann, Kent
    Lärarutbildningen, Malmö högskola.
    Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar –kulturella, språkliga och mediala möten2010Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här konferensen pekar på en enastående utveckling och utvecklingspotential för SMDI. Svenska med didaktisk inriktning kan numera betraktas som ett etablerat forskningsområde och har ett nära samarbete med motsvarande systerorganisationer i Danmark (Netværk for forskning i dansk-fagenes didaktik, DaDi) och Norge (Nettverk for norskdidaktisk forskning, NNDF). Konferensen i Malmö samlade 174 deltagare från de nordiska länderna och innehöll fyra plenarföredrag samt 49 sektionsföredrag, vilket visar både styrka och bredd.

    De 15 bidrag som presenteras i den här forskningsrapporten omfattar de fyra plenarföreläsningarna (av Jens Elmelund Kjeldsen, Caroline Liberg, Kathleen McCormick och Jon Smidt) samt elva av sektionsföredragen. Texterna handlar om många olika slags möten. Det kan gälla kulturella möten i det heterogena klassrummet (McCormick) eller i de nordiska kursplanernas språk- och litteraturundervisning (Hägerfelth & Skarstein). Och det kan gälla språkliga möten med lyssningens ABC (Adelmann) eller med postmoderna läromedel mellan tradition och fönyelse (Dahl). Eller mediala möten med de mediekulturella förändringarnas konsekvenser för läsreceptionen (Elmfeldt & Persson). Men även krockar, mellan mediering via PowerPoint eller retorik (Kjeldsen).

    Här finns svenskämnets territoriella utbredning i mötet med den moderna ungdomsskolan (Martinsson). Och här finns de lärarstuderandes möte med skolverkligheten (Östlundh) och elevernas möte med nationella prov i årskurs 3 (Borgström & Yassin). Eller lärarens möte med olika  skrivutvecklingsperspektiv på yrkesinrikade gymnasieprogram (Westman), seriernas potential i svenskundervisningen (Mehrstam) eller olika didaktiska läsarter (Bringéus). Och här byggs det broar mellan modersmålsskrivande och skrivande i alla andra ämnen (Smidt), och mellan en språkbaserad ämnesundervisning och en ämnesbaserad språkundervisning (Liberg). Men det varnas också för faran med bro-metaforen, som kan konstruera kulturella olikheter istället för att konstruera mening som bygger på våra likheter (Penne).

  • 25.
    Adham, Khalis Ibrahim
    Linköpings universitet, Institutionen för Lärarutbildning.
    Planning Higher Education in IRAQ I: Planning Medical Education1975Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Adolfsson Freij, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Keskisärkkä, Katja
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    "Att en pojke kan leka med dockor, det är inte tokigt": En kvalitativ intervjustudie av pedagogers uppfattningar om begreppet genus och genusmedvetenhet.2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är:

    Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus.

  • 27.
    Adolfsson, Lennart
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Föräldrasamverkan i skolan. Ur ett elevperspektiv2004Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens.

    Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar.

    Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".

  • 28.
    Adolfsson, Stella
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Hult, Camilla
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Med språket som verktyg: En jämförande studie om språkförståelse hos svenska elever och invandrarelever i nionde klass.1999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    För att integreras i samhället och för att kunna ta del av medborgerliga rättigheter krävs goda språkkunskaper. Goda språkkunskaper är också ett måste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka språkförståelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av språkförståelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgår att många elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska språket. Det framgår även att det är lätt att överskatta många invandrarelevers färdighet i svenska, eftersom de klarar talspråket bra. Många gånger saknar dock invandrarelever djupare kunskap i det svenska språket och de har även brister i ordförrådet. I vår undersökning ingår 10 svenska elever och 10 elever med invandrarbakgrund, slumpmässigt utvalda från en skola. Dessa genomförde tester av ordförståelse, textförståelse och begreppsförståelse baserat på en lärobokstext i historia. Resultaten visar på en sämre språkförståelse i svenska hos invandrareleverna jämfört med de svenska eleverna. Skillnaden mellan de båda grupperna är speciellt markant när det gäller ordförståelse.

  • 29.
    Adolfsson, Tommy
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    "prygel eller pjosk"Folkskollärarna och disciplinfrågan 1950-19641999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

  • 30.
    Afram, Eliane
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    La percepción de métodos didácticos en la enseñanza del español comolengua extranjera: Análisis cualitativo sobre la percepción de los alumnos de los métodos gramática- traducción,método situacional y método comunicativo2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om att undersöka hur gymnasieelever som studerar moderna språk uppfattar de undervisningsmetoder vi valt att studera när de lär sig ett främmande språk. Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre undervisningsmetoder; grammatik - och översättningsmetoden, kontext-metoden och den kommunikativa metoden, för att kontrollera om eleverna använder dem, vilken de tycker är mest användbar och varför. Vi har, med hjälp av kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer undersökt hur eleverna uppfattar dessa didaktiska metoder. Vi kan säga att eleverna använder metoderna till viss del i sin undervisning. Enligt deras åsikt har alla metoder positiva sidor men även negativa. De positiva och negativa aspekterna är jämlika mellan olika undervisningsmetoder.

  • 31.
    Agelin, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rörlig bild för lärande: Läraresintentionerochvillkorföratteleverskagörafilmiskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om hur lärare kan uppfatta hur elever inom grundskolan lär och vad de kan lära genom att göra egna filmer. Arbetet beskriver lärares syften med att låta elever skapa film i skolan och vad som krävs av lärare och elever för att arbetet ska fungera och svara upp mot läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Undersökningen består dels av en litteratursökning och dels resultatet från en kvalitativ intervju av lärare. Lärarna som intervjuats berättar att det är ett arbetssätt som fungerar mycket bra för dem. Eleverna är ofta väl motiverade och många skolämnen kan integreras. Dock kan inte all undervisning ske på detta sätt eftersom arbetet tar mycket tid och kan orsaka stress. En del av arbetet sker dessutom på lärarnas egen fritid. Elever lär sig att skapa berättelser som kan filmatiseras. Det finns även intention om att elever som arbetar med film genom sina erfarenheter att berätta och få fram sitt budskap ska kunna bli mer kritiska gentemot det mediala utbudet.

  • 32.
    Agevall, Lena
    et al.
    Linnaeus University.
    Broberg, Pernilla
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Högskolan Kristianstad.
    Umans, Timurs
    Högskolan Kristianstad.
    The new generation of auditors meeting praxis2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper describes an exploratory study of whether and in what way ‘double-edged learning’ can develop from understanding the relationship between structure and judgment and thus capture students’ experience of the audit profession. The study is based on a focus group/individual interviews conducted with students performing their work-integrated learning assignments where they interact with auditors. Identifying two themes defined as Perceiving the profession and auditing and Entering into and forming in the audit profession derived from the data, it appears that when positioned within a work-integrated learning context, students develop awareness of the use of standards and checklists on one hand as well as the importance of discretional judgment on the other. Based on these results, we theorise as to how double-edged learning manifests itself in students’ experiences and understanding of the relationship between structure and judgment.

  • 33.
    Agevall, Lena
    et al.
    Linnaeus Univ, Sweden; Kristianstad Univ, Sweden.
    Broberg, Pernilla
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Kristianstad Univ, Sweden.
    Umans, Timurs
    Kristianstad Univ, Sweden; Linnaeus Univ, Sweden.
    The New Generation of Auditors Meeting Praxis: Dual Learnings Role in Audit Students Professional Development2018Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 62, nr 2, s. 307-324Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores whether and in what way dual learning can develop understanding of the relationship between structure/judgement and explores audit students perceptions of the audit profession. The Work Integrated Learning (WIL) module, serving as a tool of enabling dual learning, represents the context for this exploration. The study is based on a focus group and individual interviews conducted with students performing their WIL. Our data and its analysis indicates that when in a WIL context, students develop awareness of the use of standards and checklists on the one hand, and the importance of discretional judgement on the other. Based on these results, we theorise as to how dual learning manifests itself in students experiences and understanding of the relationship between structure and judgement.

  • 34.
    Agnebrink, Camilla
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Liljegren, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter: Framgångsfaktorer för upptäckt och kartläggning av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever i åk 1-32019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag har ca 20% av alla elever i grundskolan annat modersmål än svenska. Resultat från PISA-undersökningar visar att läsförståelseförmågan hos elever med utländsk bakgrund är lägre än hos elever med svensk bakgrund (Skolverket 2006:10) vilket innebär en stor utmaning för oss pedagoger som verkar i svensk skola. I uppdraget som speciallärare ingår att kartlägga och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Bakgrunden till vår studie är svårigheterna i att skilja på flerspråkiga elevers andraspråksutveckling och eventuella läs- och skrivsvårigheter. Många gånger är det komplext och man väntar länge med att utreda dessa elevers svårigheter. Syftet med studien är att studera framgångsfaktorer i arbetet med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter genom att ta del av ett antal pedagogers och rektorers erfarenheter och uppfattningar. En del i studien har varit att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för det arbetet. Det är en kvalitativ intervjuundersökning som genomförts på fyra grundskolor i samma kommun. Undersökningen innefattar tre speciallärare, en specialpedagog, tre klasslärare, tre modersmålslärare samt tre rektorer. För analys av det empiriska materialet har vi använt tematisk analys och teoretiska synsätt inom specialpedagogik har diskuterats. Resultatet visar att speciallärares samarbete och samverkan med olika yrkeskategorier, speciellt modersmålslärare och föräldrar uppfattas som en framgångsfaktor. Studien visar också att tidig upptäckt, kartläggning på båda språk genom adekvata tester samt kunskap i andraspråksinlärning är framgångsfaktorer i arbetet med flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter. En slutsats som dras i studien är att de organisatoriska förutsättningarna för att pedagogerna ska ha tid till att mötas och samverka kring de flerspråkiga eleverna ser olika ut på skolorna idag och behöver utvecklas.

  • 35.
    Ahlberg, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Körkortsutbildning efter GDE-matrisen: Hur trafiklärare uppfattar sin pedagogiska roll2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats undersöker hur trafiklärare uppfattar målen med Transportstyrelsens nya kursplan (2006) och hur de undervisar för att eleven ska nå målen i kursplanen.

    Studien är av explorativ karaktär och därför valdes en kvalitativ ansats med empiri i form av intervjudata. Sex trafiklärare intervjuades och materialet analyserades med meningskoncentrering och kategorisering.

    Den teoretiska referensramen bygger på Mezirows ”transformativa vuxenundervisning”, samt forskning inom kognitiv neuropsykologi.

    Resultatet visar att trafiklärarna i studien övervägande är positiva till den nya kursplanen och att de försöker undervisa på ett sätt så att eleven ska nå målen och uppfylla kraven. Till exempel rapporterar samtliga lärare att de jobbar mera med självvärdering, men även med insiktshöjande pedagogiska metoder.

    Av resultatet framgår att trafiklärarna är mycket negativa till förarprovet som de uppfattar som en begränsande faktor i utbildningssystemet. Av den anledningen är de också pessimistiska till hur nyblivna körkortsinnehavare kommer klara sig i framtiden.

  • 36.
    Ahlberg, Zandra
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Simon -en tracheotomerad pojkes annorlunda vardag2000Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu. Handikappbegrep-pets betydelse och hur det används belyses också. I slutdiskussionen jämförs litteratur med empiri och det visar sig att mycket av litteraturen överensstämmer med den verkliga situationen.

  • 37.
    Ahlfors, Mathias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sten, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Finns tiden som behövs?: Ett första steg med implementeringen av den nya läroplanen för fritidshemmet.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    År 2016 kom Skolverket ut med nya avsnitt i grundskolans läroplan. Bland annat förtydligades uppdrag och syfte för lärare i fritidshem. Ändringarna trädde i kraft första juli samma år. I och med att dessa ändringar torde lärare i fritidshems roll och status förbättras, exempelvis genom att de fått mer tid till fritidshemmets verksamhet.

    Syfte

    Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare i fritidshem anser att deras dagliga arbete har förändrats sedan de nya avsnitten i läroplanen kom ut, för att se hur implementeringen av nyss nämnda avsnitt har fungerat och ska fortsätta fungera, samt att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar att deras status har ökat eller minskat, jämfört med tidigare år.

    Metod

    Vi använde oss av en kvantitativ metod genom en enkätundersökning, det inkom 324 svar.

    Resultat

    Det som framkommer från våra resultat är att statusen uppfattas att öka sakta men säkert. För att kunna stärka professionen så behövs det mer planeringstid, högre lön samt bättre insyn i verksamheten från kollegor och rektorer/huvudmän. Det som även framkommer är att lärare i fritidshem har en mängd olika uppdrag under skoldagen, men det skulle behövas mer tid till fritidshemmet för att klara läroplanens nya kapitel.

    Slutsats

    Det finns fortfarande inte tillräckligt med tid till fritidshemsverksamheten. Vi kommer även fram till att statusen är på väg att förbättras.

  • 38.
    Ahlgren, Britt-Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Motorik och lärande2002Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta.

    I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.

  • 39.
    Ahlgren, Jonna
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Projektet Alfaskolan2003Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering.

    För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.

  • 40.
    Ahlgren, Thorbjörn
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University.
    Näslund, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rosander, Michael
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ungdomars attityder och beteende när det gäller att köpa och sälja sex: en studie i Jönköpings län våren 20082009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om i vilken omfattning ungdomar har sålt eller köpt sex är begränsad. Delvis kan det bero på svårigheten med att bestämma vad som omfattas i begreppen sälja och köpa sex. Studier visar också att det i ungdomsrelationer förekommer att gåvor ges efter sexuella aktiviteter.

    I denna studie har totalt 16 personer (1,9 %) uppgett att de i olika omfattning utfört sexuella tjänster mot ersättning och att 79 personer (9,1 %) blivit erbjudna pengar eller annan ersättning för sexuella tjänster. Det är fler killar än tjejer som säljer sex. När det gäller att ha blivit erbjuden sex mot ersättning är det flest tjejer som svarat ja. Resultatet visar också att 131 personer (15,1 %) kan tänka sig att utföra sexuella tjänster mot ersättning. I svaren kan vi också utläsa att 348 personer (40,1%), mestadels killar, accepterar att andra utför sexuella tjänster mot ersättning.

    När det gäller i vilka kretsar de som säljer sex umgås är det tydligt att ungdomarna tittar mer på porr, att det är vanligare att de visar sig i sexuella situationer och att de har mindre tolerans mot homosexuella. Samlagsdebuten var ett år tidigare än hela undersökningsgruppen. Det är vanligare att man blivit utsatt för olika sexuella handlingar mot sin vilja, men man har också utsatt andra för sexuella handlingar mot deras vilja. Sammantaget kan vi se att ungdomarna i denna studie som sålt sex lever ett påtagligt mer sexualiserat liv än vad andra ungdomar i motsvarande ålder gör.

  • 41.
    Ahlgren, Victoria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Erica
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Råd och planer för likabehandling: En studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.

    Vår huvudfrågeställning är följande:

    • Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?

    För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:

    • Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?
    • Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?

    I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten. Likabehandlingsplanerna för skola 1, skola 2 och skola 5 följer Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning till stor del, medan likabehandlingsplanerna för skola 3 och skola 6 inte följer dessa rekommendationer i lika stor utsträckning. Skola 4 uppfyller råden till viss del. Det framgår av vår studie att flera av skolorna har allvarliga brister i sina likabehandlingsplaner.

  • 42.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 43.
    Ahlstrand, Alexander
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ivarsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares högläsning som undervisningsform: Undervisningsstrategier som främjar elevers språkutveckling2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.  

  • 44.
    Ahlstrand, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson Gustavsson, Anna-Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Persson, Ulla-Britt
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola (PiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Erfarna lärares engagemang: livsberättelser som retrospektiv reflektion2008Ingår i: Läraren i blickpunkten : olika perspektiv på lärares liv och arbete / [ed] Carola Aili, Ulf Blossing, Ulrika Tornberg, Stockholm: Lärarförbundets Förlag , 2008, 1, s. 189-205Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.

  • 45.
    Ahlstrand, Pernilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Vad är estetiskt lärande? Från empiri till teori2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker ett estetiskt lärande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En undersökning, baserad på triangulering är gjord. Syftet är att vaska fram elever och lärares tankar om estetiskt lärande och därigenom skapa kategorier. Enkät, intervju och loggböcker har analyserats för att ringa in hur en estetisk läroprocess kan definieras. Data har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod för att på så sätt synliggöra människors olika uppfattningar. Utifrån kategorierna har framkommit sex

    begrepp: kunskap, personlig utveckling, praktisk kunskap, samarbete, motivation och scenisk närvaro. Med hjälp av begreppen analyseras forskning och litteratur med syfte att förankra begreppen teoretiskt. Den praktiska kunskapen speglas i ett teoretiskt språk för att visa på kopplingen mellan teori och praktik.

    Studien landar i ett sociokulturellt förhållningssätt där likheter dras mellan ett sociokulturellt lärande och en estetisk läroprocess.

  • 46.
    Ahlström, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Barn med Asperger syndrom2003Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever.

    Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering. Andra delen av arbetet är praktiska råd till lärare som arbetar med elever som har Asperger syndrom, vad läraren bör tänka på. Skolans främsta uppgifter, hur klassrummet bör se ut och arbetsmetoder är saker som jag går igenom där.

    Det som jag kommer fram till där är att det är mycket viktigt med struktur och ordning. Alla barn mår bra av att veta hur dagen ser ut, men för barn med Asperger så är det mycket viktigt att dagen följer vissa rutiner. För att barnen ska kunna ha det så bra som möjligt så är det bra att ha mål utsatta för eleven, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är också viktigt med ett personligt dagsschema, så eleven vet vad som kommer att hända under dagen.

  • 47.
    Ahn, Song Ee
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    A good learning opportunity, but is it for me?: A study of Swedish students' attitudes towards exchange studies in higher education2014Ingår i: Journal of Research in International Education, ISSN 1475-2409, E-ISSN 1741-2943, Vol. 13, nr 2, s. 106-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes students’ involvement and interest in exchange programmes in Swedish higher education. Law and Engineering bachelor’s programmes were chosen to exemplify an over-represented and under-represented group respectively in terms of international mobility in this context. The study combines interview and survey data. The author argues that the different institutional practices in educational programmes impact on students’ experienced involvement in exchange studies.

  • 48.
    Ahn, Song Ee
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teaching future mobile professionals2012Ingår i: ProPEL Conference  Programme Book 2012, 2012, s. 12-13Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Students are on the move. An increasing number of students move abroad for education, both as part of exchange programs and as “free movers”. In the field of higher education, increasing the international mobility of the student population has been a top priority. Studying abroad is often described as valuable educational and cultural experiences. In addition to the educational merits, cultural experiences and personal development, it is also argued that internationally mobile students are set to enjoy an advantage in employability and mobility in a supposed future international and intercultural labour market. Increasing demands have been placed on universities as social institutions to produce internationally mobile professionals.

    Evaluations of exchange programmes, for example ERASMUS, show that there may be some truth to the claim that international education provides an advantage in the labour market. However, the results of the studies are often cautiously positive.  

    While the discussion of international education and mobility is attracting more and more attention, it is often pointed out that it is difficult to define “international education”, and that it is better understood as aspects of transnational work. 

    This paper investigates how international education is translated and performed by Swedish educational programs. It deals with questions such as what makes a student internationally mobile and what it means for an educator to teach an international education and provide students and graduates with international competences. The empirical materials are interviews with teachers in Swedish higher education, working in three different international fields: a PhD with teaching experiences in courses in an international master program, a director of studies in international master program with additional experience in a national program and a director of studies in a national program with an international focus. 

    Drawing upon the sociomaterial perspective on mobility and education, the paper aims at tracing the different entities that enable student and graduate mobility and in which way international educations are performed. The paper discusses various entities such as policy documents, degrees, language, incoming and outgoing students as well as the labor market, and how they contribute to create a space for anticipation and limits of “international education” and “international mobility”. 

  • 49.
    Ahn, Song Ee
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    To participate or not to in an exchange program: A study on the Swedish students’ attitudes on exchange programs in higher education2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores students’ attitudes on international exchange programs in higher education in Sweden. Internationalization of higher education has been one of the main agendas during the last decades and increasing students’ international mobility has been one of the key issues in work of internationalisation of higher education. There are strong arguments and assumptions on the positive value of what internationalization of higher education would bring. For the individual students, it is often argued that students would gain international and intercultural knowledge and understandings by studying abroad. In addition

    it is not only educational merits but an advantage in employability and mobility in the future labour market, which is described to be international and intercultural.

    Exchange studies as an inclusive and integrated part of students’ education are aimed to make it easier for the students to move and study abroad. It is intended that studying abroad would be an open opportunity for students. Despite the accessibilities and universities’ ambitions and efforts in improving conditions for the students, not many students take this opportunity. In Sweden, the number of outgoing students is not impressive. For example during 2007-08, the percentage of outgoing students in higher education was only 1,8 % (Högskoleverket, 2009).

    The main question of the study investigates students’ attitudes on exchange programs and their choices; which groups of students are more likely to take part in exchange programs? The study is based on survey data collected from two different educational programs: one is over- represented and the other is under-represented in internationally mobile student groups. Independent variables such as gender, the parents’ socio-economic backgrounds and level of education are used to describe student groups and their attitudes. To gain better understanding on the students’ attitudes and participation in exchange programs, the study further explores; the students’ international experiences, the families’ international experiences and the students’ perceptions on their future labour market.

    Influenced by Bourdieu’s work, the concepts such as international capital, educational capital and educational trajectories are used to interpret the results. The results further discuss the students’ subjective attitudes and choices within the objective conditions and structures.

  • 50.
    Ahn, Song Ee
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Unequal opportunities: considering student mobility as an effect of institutional practice2013Ingår i: Mobility as a tool to acquire and develop competences from childhood to seniority / [ed] M. Mendel & A. Atlas, Warszawa: Fundacja Rozwoju systemu Edukacji , 2013, s. 365-373Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 4037
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf