liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1206
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adelmann, Kent
    Lärarutbildningen, Malmö högskola.
    Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar –kulturella, språkliga och mediala möten2010Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här konferensen pekar på en enastående utveckling och utvecklingspotential för SMDI. Svenska med didaktisk inriktning kan numera betraktas som ett etablerat forskningsområde och har ett nära samarbete med motsvarande systerorganisationer i Danmark (Netværk for forskning i dansk-fagenes didaktik, DaDi) och Norge (Nettverk for norskdidaktisk forskning, NNDF). Konferensen i Malmö samlade 174 deltagare från de nordiska länderna och innehöll fyra plenarföredrag samt 49 sektionsföredrag, vilket visar både styrka och bredd.

    De 15 bidrag som presenteras i den här forskningsrapporten omfattar de fyra plenarföreläsningarna (av Jens Elmelund Kjeldsen, Caroline Liberg, Kathleen McCormick och Jon Smidt) samt elva av sektionsföredragen. Texterna handlar om många olika slags möten. Det kan gälla kulturella möten i det heterogena klassrummet (McCormick) eller i de nordiska kursplanernas språk- och litteraturundervisning (Hägerfelth & Skarstein). Och det kan gälla språkliga möten med lyssningens ABC (Adelmann) eller med postmoderna läromedel mellan tradition och fönyelse (Dahl). Eller mediala möten med de mediekulturella förändringarnas konsekvenser för läsreceptionen (Elmfeldt & Persson). Men även krockar, mellan mediering via PowerPoint eller retorik (Kjeldsen).

    Här finns svenskämnets territoriella utbredning i mötet med den moderna ungdomsskolan (Martinsson). Och här finns de lärarstuderandes möte med skolverkligheten (Östlundh) och elevernas möte med nationella prov i årskurs 3 (Borgström & Yassin). Eller lärarens möte med olika  skrivutvecklingsperspektiv på yrkesinrikade gymnasieprogram (Westman), seriernas potential i svenskundervisningen (Mehrstam) eller olika didaktiska läsarter (Bringéus). Och här byggs det broar mellan modersmålsskrivande och skrivande i alla andra ämnen (Smidt), och mellan en språkbaserad ämnesundervisning och en ämnesbaserad språkundervisning (Liberg). Men det varnas också för faran med bro-metaforen, som kan konstruera kulturella olikheter istället för att konstruera mening som bygger på våra likheter (Penne).

    Fulltekst (pdf)
    Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar –kulturella, språkliga och mediala möten
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 2.
    Afram, Eliane
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    La percepción de métodos didácticos en la enseñanza del español comolengua extranjera: Análisis cualitativo sobre la percepción de los alumnos de los métodos gramática- traducción,método situacional y método comunicativo2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [es]

    Nuestra tesina trata de indagar en cómo piensan los alumnos de bachillerato sobre los métodos didácticos elegidos para aprender una lengua extranjera. El objetivo de esta tesina es investigar tres métodos didácticos; método gramática- traducción, método situacional y método comunicativo, comprobar si los estudiantes los utilizan, y cuál les resulta más útil y por qué. Hemos investigado qué opinan los alumnos con la ayuda del método cualitativo a través de entrevistas cualitativas. Podemos decir que los alumnos utilizan los métodos hasta cierto punto en su enseñanza. Piensan que todos los métodos tienen sus aspectos positivos y negativos. Los aspectos positivos y negativos están repartidos de manera igual entre los métodos didácticos.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahmad, Garmyan
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Komvuxelever med upplevda matematiksvårigheter: en studie om deras lärandesituation på komvuxkurser i matematik2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur komvuxelever beskriver orsaker till sina upplevda matematiksvårigheter och hur de värderar sina lärares strategier för att hjälpa dem. Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer för att undersöka matematiksvårigheter hos fem komvuxelever som har haft svårt med ämnet matematik under sin grundskole- eller gymnasietid. En gemensam nämnare visade sig vara att de under sin grundskoletid inte hade motivation för ämnet matematik och det ansåg de flesta av eleverna har haft en negativ inverkan på deras matematiklärande. Bristen på motivation ledde till att de missade väsentliga delar i den grundläggande matematiken trots att de fick hjälp och stöd av sina matematiklärare på grundskolan och gymnasiet. Samtliga elever berättade att deras otillräckliga grundkunskaper i matematik hade betydelse för deras svårigheter idag. Elevers brister från tidigare årskurser gör det svårt för eleverna att tillgodose sig utökade kunskaper. Alla ansåg också att det var svårt med matematikspråket. Med matematikspråk avsåg de begrepp, ord och symboler som har betydelse för att förstå matematik. Informanterna berättade att variation i undervisningen kunde ha påverkat deras motivation och inverkat positivt på deras intresse för matematik.Alla intervjuade elever sade sig idag ha varit missnöjda med den hjälp och det stöd de fick av sina Komvuxlärare, vilket betyder till att de nu hade mer svårigheter i matematik än tidigare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Al Boraki, Nissren Mohammed
    et al.
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Jugo, Susana
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ämnesintegrerade matematiklektioner för grundskolans högstadium: En designstudie om samverkan med lärare i teknik, träslöjd och hemkunskap2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete utgår från tanken att utveckla undervisningen genom att integrera matematik med  andra ämnen. Projektet har genomförts genom att designa och utvärdera lektioner tillsammans med slöjd- och teknik- och hemkunskapslärare. Studien har utförts i åk 7–9, på en skola i Västmanland och en skola i Östergötland.

    Arbete syftar till att eleverna på högstadiet ska kunna dra nytta av sina matematiska kunskaper i reella situationer. Lektionerna bidrar till att utveckla elevernas tänkande och förmåga att kunna lösa olika problem.

    Vi har observerat lektioner, som de deltagande lärarna har genomfört, och då noterat moment som kan användas för vårt projekt. Efter det har vi intervjuat dem och de har fått bedöma sina kunskaper i den pedagogiska modellen, samt vilka möjligheter de har att genomföra integrering med andra ämnen.

    Enkätundersökning som vi genomfört, har visat deltagarnas intresse och engagemang för denna metod samt att de har motivation, att fortsätta och vidareutveckla sin undervisning enligt denna modell.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Albarracín, Lluís
    et al.
    Universitat Autònoma de Barcelona, Cerdanyola del Vallès, Spain.
    Bergman Ärlebäck, Jonas
    Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik.
    Characterizing mathematical activities promoted by Fermi problems2019Inngår i: For the Learning of Mathematics, ISSN 0228-0671, Vol. 39, nr 3, s. 10-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Albarracín, Lluís
    et al.
    Autonomous University of Barcelona, Spain.
    Bergman Ärlebäck, Jonas
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Esquemas de resolución de problemas de Fermi como herramienta de diseño y gestión para el profesor [Fermi problem activity templates as a design and managementtool for the teacher]2022Inngår i: Educación Matemática, E-ISSN 2448-8089, Vol. 34, nr 2, s. 289-309Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [es]

    Se presenta una caracterización de las resoluciones posibles a unproblema de Fermi a partir de los Esquemas de Resolución de Problemas deFermi (ERPF). El artículo presenta la fundamentación teórica basada en inves-tigaciones previas sobre problemas de Fermi en Educación Matemática y otroscampos de investigación que permite identificar las cuatro actividades princi-pales que pueden utilizarse al resolverlos. Estas actividades son la estimaciónrazonada, la experimentación, la búsqueda de datos de fuentes fiables y larecogida y tratamiento estadístico de datos. A partir de estas actividades seconcretan los ERPF y se discuten sus posibilidades como herramientas parala gestión y el diseño de actividades de aula. Se incluyen ejemplos concretosde propuestas de aula para sustentar tanto el trabajo de los alumnos comolas opciones de diseño de actividades y gestión que habilitan los ERPF parafomentar la resolución de problemas y la modelización matemática.

  • 7.
    Albarracín, Lluís
    et al.
    Universitat Autònoma de Barcelona, Spain.
    Bergman Ärlebäck, Jonas
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Exploring the use of Fermi problems and the FRAT-framework with pre-service primary teachers to bring real-life contexts into classrooms2021Inngår i: The relation between mathematics education research and teachers’ professional development. Proceedings of MADIF13. The thirteenth research seminar of the Swedish Society for Research in Mathematics Education / [ed] L. Mattsson, J. Häggström, M. Carlsen, C. Kilhamn, H. Palmér, M. Perez, & K. Pettersson (Eds.), 2021, s. 81-91Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we analyse 11 pairs of pre-service primary teachers’ solutions to twoFermi problems. The solutions were expressed using the descriptive and analytic FPATframework (Fermi problem Activity Template), and our analysis focus on characterizingthe FPAT representations produced by the pre-service teachers. The results show thatalmost half of the produced FPATs in principle solved the problems but that only threesolutions provided enough detail to be practically implementable. Multiple keyconstructs were used to structure the solutions in the first problem, but not so in thesecond problem. The variation of different activities and ways of working suggested insolving the sub-problems in the two problems also differ in a significant way.

  • 8.
    Albarracín, Lluís
    et al.
    Universitat Autònoma de Barcelona.
    Bergman Ärlebäck, Jonas
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Matematik och tillämpad matematik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Civil, Elisabeth
    Universitat Autònoma de Barcelona.
    Gorgorió, Núria
    Universitat Autònoma de Barcelona.
    Extending Modelling Activity Diagrams as a tool to characterise mathematical modelling processes2019Inngår i: The Mathematics Enthusiast, E-ISSN 1551-3440, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we present a qualitative study in which we analyse the video-recordings of four groups of students solving Fermi Problems. Previous studies show that Secondary School students solve this type of problems using complex problem solving processes and developing mathematical models. In order to analyse the students’ problem solving processes, so-called Modelling Activity Diagrams were used. The results of the present study demonstrate that solving Fermi problems is a complex matter, and that some of the theoretical tools used in the field of Mathematical Education fail to adequately reflect this level of complexity. In addition, Modelling Activity Diagrams are presented as a more detailed analysis tool to characterise student choices and actions, as well as to make the structure of the Fermi problem addressed more visible.

  • 9.
    Albarracín, Lluís
    et al.
    Autonomous University of Barcelona, Spain.
    López-Simó, Víctor
    Autonomous University of Barcelona, Spain.
    Bergman Ärlebäck, Jonas
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    REPENSANDO LOS PROBLEMAS DE FERMI PARA LA ENSEÑANZA Y APRENDIZAJE DE LAS CIENCIAS [Rethinking Fermi problems for science teaching and learning]2021Inngår i: Investigações em Ensino de Ciências, E-ISSN 1518-8795, Vol. 26, nr 3, s. 56-56Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we present a compilation of research results on the educational use of Fermi problems. While working on these problems, the key aspect is identifying the most relevant variables of a phenomenon and estimating them in order to obtain a solution to the problem. Fermi problems come from a long tradition, they have been used at all educational levels, but they have not yet established as a common activity in the classroom, especially in science classrooms. Given the broad didactic potential of Fermi problems identified in the literature, our contribution in this article is the connections with areas of interest for science teaching. We propose four didactic axes to which Fermi problems can make a relevant contribution in the science classroom: (a) To better understand what science is like, (b) To better participate in school science, (c) To better construct scientific ideas, (d) To better raise awareness of socio-scientific problems. To make the proposal more concrete, we show an example of a concrete solution with a problem of estimation of energy values, which allows us to exemplify classroom work and allows discussion with students on the relevance of science in social problems. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Alexandersson, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Gymnasieelevers studievanor: Med inriktning mot matematik2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc. En typisk skillnad könen emellan är enligt teorin att flickor bearbetar text i större utsträckning än pojkar, detta kunde även bekräftas i denna uppsats. Denna uppsats visar även att de som bearbetar texten i sina övriga studier även gör det i sina matematikstudier. Uppsatsen visar på att ambitiösa elever tror även att deras klasskamrater är ambitiösa. Elever som ägnar mycket tid åt hemstudier i övriga ämnen ägnar även mycket tid åt matematik. Samband finns även mellan hur aktiv en elev är under lektionstid och hur mycket eleven studerar på fritiden. Ett annat resultat rörande studiehygien är att elever som ser till att rensa sin studieplats från störande element också blir avbrutna i sina studier i mindre utsträckning, dessa elever tycker även att de studerar effektivt, till skillnad från övriga. Slutligen kan sägas att det finns såväl likheter som skillnader mellan könen och gymnasieprogrammen så att något generellt studiemönster för kön eller gymnasieprogram är svårt att ge.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Almqvist, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Anttila, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Muntlig kommunikation i skolmatematik: En litteraturstudie om vikten av muntlig kommunikation i mellanstadiets matematikundervisning2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska.

     

    I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan.

     

    Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11. Lärares val av det matematiska språket påverkar vilket språk elever använder när de kommunicerar med varandra. Det är viktigt att lärare möter elever på ett vardagsspråk men samtidigt måste lärare presentera matematiska begrepp på ett vetenskapligt språk för att undvika förvirring hos eleverna. Forskning visar även att det är viktigt för elever med svenska som andraspråk att lärare inte växelvis blandar mellan ett vardagsspråk och vetenskapligt språk. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Al-Qadasi, Eateman
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Outdoor Encounters in Nature as a Promoter for Environmental Consciousness of Primary School Students from their Teachers' Perspectives2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    With the growing environmental concern, outdoor education has been looked at recently as one of the instruments that provoke environmental consciousness in an attempt to alleviate the ecological crises. The outdoor natural places are evidenced to have numerous affordances for children, one of which is raising their environmental consciousness, but what is the formula required for attaining this? This study aimed at exploring how outdoor activities in nature reinforce the young students' environmental consciousness, from their teachers’ perspectives. Thirteen primary school Swedish teachers from five national and international primary schools in Sweden were recruited conveniently as a representative sample for this thesis study. Data was collected through qualitative semi-structured interviews, then analyzed using the hermeneutic thematic analysis. The study findings showed the perceived affordances of outdoor education in regard to environmentalism, and the factors of the optimum implementation of outdoor activities in natural settings. The teachers' accounts manifested that outdoor encounters in nature allow experiential learning and enhance the young students' environmental consciousness in terms of their ecological literacy, connectedness to nature, appreciation for nature, positive attitudes toward nature, and prospective pro-environmental behaviour. Moreover, the teachers highlighted the necessity of pedagogical guidance accompanying the outdoor activities in nature, in terms of clear environment-oriented curriculum goals, environment-related content, motivated teacher guiding discussions, and modelling pro-environmental behaviour.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    El indígena ‘latinoamericano’ en la enseñanza: Representación de comunidad indígena en manuales escolares europeos y latinoamericanos2010Inngår i: Estudios pedagógicos, ISSN 0718-0705, Vol. 36, nr 2, s. 41-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [es]

    El presente escrito compara la representación de los indígenas y su cultura en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción de la comunidad indígena en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos, en ambos países es consistente la tendencia a representar a los indígenas como diferentes y considerarlos como inferiores. Específicamente en la forma de explicar su forma de vivir y sus conocimientos, donde encontramos explicaciones de lo que tenían y no tenían, lo que conocían y no conocían: todo hecho desde un punto de vista euro céntrico.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Esclavitud en América Latina: Visión histórica representada en libros escolares suecos y colombianos2009Inngår i: Teré: Revista de Filosofía y Socio política de la Educación, ISSN 1856-0970, Vol. 5, nr 10, s. 31-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [es]

    El presente escrito compara la representación de la “esclavitud” de las indígenas en América Latina durante la colonia en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción del mismo hecho histórico en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan (van más a fondo) en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos. No obstante, en ambos países es consistente la tendencia a ocultar la causalidad. Específicamente en lo referente a la disminución de la población indígena debido además al consecuente develamiento del sistema de inmunodeficiencia como consecuencia de las formas de explotación laboral por parte de los colonizadores.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 15.
    Amin, Tamer
    et al.
    Lebanese American University, Beirut, Lebanon.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Haglund, Jesper
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Strömdahl, Helge
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Arrow of time: Metaphorical construals of entropy and the second law of thermodynamics2012Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, ISSN 1098-237X, Vol. 5, nr 96, s. 818-848Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Various features of scientific discourse have been characterized in the science education literature, and challenges students face in appropriating these features have been explored. Using the framework of conceptual metaphor, this paper sought to identify explicit and implicit metaphors in pedagogical texts dealing with the concept of entropy and the second law of thermodynamics, an abstract and challenging domain for learners. Three university-level textbooks were analyzed from a conceptual metaphor perspective, and a range of explicit and implicit metaphors were identified. Explicit metaphors identified include entropy as disorder, thermodynamics processes as movements along a path, and energetic exchange as financial transactions among others. Implicit metaphors include application and elaboration of the generic Location Event Structure metaphor, application of the Object Event Structure metaphor, and others. The similarities and differences between explicit and implicit metaphors found in the textbooks are also described. Two key pedagogical implications are discussed: that the selection of explicit instructional metaphors can be guided by consistency with implicit metaphors; and that the range of implicit metaphors found in pedagogical texts implies that a multiple instructional metaphor strategy is warranted. The depth of the phenomenon of conceptual metaphor and its implications for future research are also discussed

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Aminoff, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass2017Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna.

    Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet.

    Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.            

     

    Fulltekst (pdf)
    Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 17.
    Anderhag, Per
    et al.
    Educ Adm, Sweden.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholm University, Sweden.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jakobson, Britt
    Stockholm University, Sweden.
    Hamza, Karim Mikael
    Stockholm University, Sweden.
    Säljö, Roger
    University of Gothenburg, Sweden.
    Why Do Secondary School Students Lose Their Interest in Science? Or Does it Never Emerge? A Possible and Overlooked Explanation2016Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 100, nr 5, s. 791-813Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we review research on how students interest in science changes through the primary to secondary school transition. In the literature, the findings generally show that primary students enjoy science but come to lose interest during secondary school. As this claim is based mainly on interview and questionnaire data, that is on secondary reports from students about their interest in science, these results are reexamined through our own extensive material from primary and secondary school on how interest is constituted through classroom discourse. Our results suggest the possibility that primary students do not lose their interest in science, but rather that an interest in science is never constituted. The overview indicates that studies relying on interviews and questionnaires make it difficult to ascertain what the actual object of interest is when students act in the science classroom. The possibility suggested should, if valid, have consequences for science education and be worthy of further examination.

  • 18.
    Andersen, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Tebring, Sandra
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Metakognitiva strategier vid lösning av rika matematiska problem: Vilka strategier används och vilka för problemlösningsprocessen framåt?2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis handlar denna studie om relationen mellan metakognition och matematisk problemlösning.Metakognition betyder kortfattat förmågan att tänka över det egna tänkandet och har visat sig vara en central del avarbete med problemlösning. Syftet med studien var att undersöka vilka metakognitiva strategier som elever användervid arbete med rika matematiska problem samt hur dessa påverkar huruvida problemlösningsprocessen förs framåt.Studien bygger på fyra observationer av 13 elever i årskurs åtta som arbetade med rika matematiska problem. Resultatet kodades med hjälp av ett analysverktyg som skapades med stöd i tidigare forskning och studien kom framtill att de vanligaste strategierna som eleverna använde var att identifiera relevant information samt att hitta ”nyckeln”i problemet. Dessa strategier var också de som förde problemlösningsprocessen framåt. Avslutningsvis dras slutsatsenatt elever som lyckas i sin problemlösning använder många olika metakognitiva strategier och att de behärskar detvå vanligaste strategierna, vilket leder till att de kan komma vidare i problemlösningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Anderson, Trevor
    et al.
    Purdue University, USA.
    Schönborn, Konrad
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    du Plessis, Lynn
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Gupthar, Abindra
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Hull, Tracy
    University of KwaZulu-Natal, South Africa.
    Identifying and Developing Students' Ability to Reason with Concepts and Representations in Biology2013Inngår i: Multiple Representations in Biological Education / [ed] D.F. Treagust and C.-Y. Tsui, Springer Science+Business Media B.V., 2013, s. -390Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This new publication in the Models and Modeling in Science Education series synthesizes a wealth of international research on using multiple representations in biology education and aims for a coherent framework in using them to improve higher-order learning. Addressing a major gap in the literature, the volume proposes a theoretical model for advancing biology educators’ notions of how multiple external representations (MERs) such as analogies, metaphors and visualizations can best be harnessed for improving teaching and learning in biology at all pedagogical levels.The content tackles the conceptual and linguistic difficulties of learning biology at each level—macro, micro, sub-micro, and symbolic, illustrating how MERs can be used in teaching across these levels and in various combinations, as well as in differing contexts and topic areas. The strategies outlined will help students’ reasoning and problem-solving skills, enhance their ability to construct mental models and internal representations, and, ultimately, will assist in increasing public understanding of biology-related issues, a key goal in today’s world of pressing concerns over societal problems about food, environment, energy, and health. The book concludes by highlighting important aspects of research in biological education in the post-genomic, information age. 

  • 20.
    Andersson, Anita
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Puskás, Tünde
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Att undervisa om kulturarv med hjälp av dialogiskt berättande2020Inngår i: Traditionernas didaktik: religion och kulturarv i förskolan / [ed] Tünde Puskás, Anita Andersson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2020, Vol. sidorna 81-97, s. 81-97Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Andersson, Anita
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Puskás, Tünde
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Att undervisa om religion i den icke-konfessionella förskolan2020Inngår i: Traditionernas didaktik: religion och kulturarv i förskolan / [ed] Tünde Puskás, Anita Andersson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2020, Vol. sidorna 65-79, s. 65-79Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Andersson, Anita
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Puskás, Tünde
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Från självklarhet till frånvaro: religiösa berättelser i förskolan2020Inngår i: Traditionernas didaktik: religion och kulturarv i förskolan / [ed] Tünde Puskás, Anita Andersson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2020, Vol. sidorna 43-64, s. 43-64Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Andersson, Carina
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen.
    Taluppfattning: En undersökning av elevers förståelse av decimaltal2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har jag studerat hur elever i år 6 tänker vid decimalform inom taluppfattningens område. Begreppet taluppfattning är ett mycket brett område där det dessutom finns många olika uppfattningar om vad som ingår i begreppet. Därför har jag fokuserat mitt arbete på övergången från heltal till decimaltal. Syftet med undersökningen är att belysa vikten av att lärare har goda matematiska och metodiska kunskaper, hur elever utvecklar sin taluppfattning och förhoppningsvis ge lite tips och idéer som kan användas i undervisningen med elever. Studien omfattar en litteraturgenomgång som behandlar begreppet taluppfattning där jag delat upp kapitlet i tre underrubriker: Vad innebär det att elever har en grundläggande taluppfattning? Hur utvecklar elever en god taluppfattning? Vilka speciella svårigheter finns vid övergången från heltal till decimaltal? Under metoddelen skriver jag om hur pilot- och huvudundersökningen gjordes innan läsaren får ta del av undersökningarnas resultat. Resultatet av undersökningen är att många elever har svårt för övergången från heltal till decimaltal. Det finns tre moment i förståelsen av positionssystemet som tycks orsaka större svårigheter och det är platssiffrans värde, multiplikation med tal mindre än ett och uppskattning av rimligheten av svaret i en beräkning. Uppsatsen innehåller också ett avsnitt om vad vi lärare kan göra för att underlätta elevers förståelse för övergången från heltal till decimaltal.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24. Andersson, Carina
    et al.
    Losand, Elin
    Bergman Ärlebäck, Jonas
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Matematik och tillämpad matematik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Att uppleva räta linjer och grafer – erfarenheter från ett forskningsprojekt2015Inngår i: Nämnaren 2014:4, nr 1, s. 21-27Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Andersson, Emma-Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Karlsson, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Inkludering av barn med autism: Förskollärares resonemang kringinkluderingens möjligheter och svårigheter2023Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare resonerarkring sitt arbete gentemot barn med autism, samt utmaningar och möjligheter med att arbetainkluderande. I syftet ligger även att belysa möjligheter respektive svårigheter somförskollärare ser för barnet med autism. Det empiriska materialet i studien har insamlatsgenom samtalsintervjuer med sju verksamma förskollärare i Sverige. Det insamladematerialet har kategoriserats med hjälp av en innehållsanalys. Vidare har materialetanalyserats med hjälp av tidigare forskning och våra valda teoretiska perspektiv. Studiensteoretiska perspektiv är två av Nilholms (2020) perspektiv på specialpedagogik, detkompensatoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Studien innehåller även detsociokulturella perspektivet.Studiens huvudsakliga resultat visar en samsyn kring vikten av anpassningar i verksamhetenför att möjliggöra en fördelaktig inkludering för barn med autism. Det framkommer även atten inkluderad verksamhet bidrar med möjligheter för barnet med autism, såsom utvecklinggenom social interaktion och imitation. Däremot påvisar studiens resultat att förskollärareupplever svårigheter i inkluderingsarbetet, i förhållande till brist på kompetens, tidsbrist, storabarngrupper och svårigheter att anpassa aktiviteter som intresserar det autistiska barnet.Ytterligare ett fynd i studiens resultat är att förskollärare upplever att alla barn kan ta fördelav en inkluderad verksamhet, i relation till utveckling av sociala färdigheter och anpassningarsom bidrar till tydlighet och struktur i förskolans vardag. 

    Fulltekst (pdf)
    Inkludering av barn med autism – Förskollärares resonemang kring inkluderingens möjligheter och svårigheter
  • 26.
    Andersson, Hanna
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Matematik och tillämpad matematik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Att flippa läxan – En kvalitativ intervjustudie om lärares erfarenheter av flippade läxor i matematikundervisningen2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna intervjustudie behandlar användningen av läxor i det flippade matematikklassrummet, så kallade flippade läxor. Flippat klassrum är en pedagogisk arbetsmetod som karaktäriseras av att traditionella föreläsningar flyttas ut ur klassrummet. Istället förbereder sig eleverna inför lektionen genom att till exempel se en videogenomgång online, för att sedan bearbeta genomgångens innehåll under lektionstid.

    Syftet med denna studie är att undersöka en av metodens mer centrala komponenter, läxan, i en svensk kontext.  Studien innefattar intervjuer med fyra matematiklärare från olika delar av Sverige, tre av dessa arbetar på  gymnasieskolor och en arbetar på högstadieskola, Intervjuare behandlar hur de arbetar med läxor i det flippade matematikklassrummet. Resultatet visar att svenska lärares erfarenheter tycks stämma relativt väl överens med internationell forskning. Bland annat i den flippade läxans möjligheter att öka materialets tillgänglighet, men även i att det finns svårigheter i att vissa elever inte gör läxan. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Andersson, Johan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Eld, Nicklas
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Vem behöver kunna hantera hammare och spik när det finns rotavdrag?: En systematisk litteraturstudie rörande den Svenska skolslöjdsdebatten2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När Ann- Charlotte Marteus skrev en insändare ställde hon frågan: Hur många smörknivar tål Sverige? För att utreda vår framtida professions ställning ville vi därför undersöka vad skolslöjden har för egentlig nytta för individen. Vi ville även utreda ämnets ställning över tid för att sätta dagsläget i perspektiv.

    Detta arbete är en systematisk litteraturstudie där slöjdämnets ställning belyses ur samhällets olika syn på kunskap. Detta utreds genom en djupgående litteraturkonsumtion, för att få en vetenskaplig grund till de områden uppsatsen berör.

    Resultatet visar att skolslöjden har ifrågasatts på grund av flera faktorer. Slöjdlärare visar inte upp en enhetlig förståelse för ämnets syfte. Ämnet ses som statiskt, detta på grund av kursplanernas utformning och tolkning. Bristen på yrkeskompetens hos verksamma slöjdlärare belyses som ett problem då de antingen inte besitter den fackkunskap, eller den pedagogiska grundkunskap som yrket kräver.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    En hållbar modell för praktiknära forskning?2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    K-ULF, ”Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning”, är KTHs del i den nationella försöksverksamheten ULF, eller ULF-avtal (”Utbildning, Lärande, Forskning”), som en del av Uppsala-noden. K-ULF-projektet startade våren 2020. Projektets organisation bygger på mötesplatser för lärare, lärarstudenter, lärarutbildare och forskare, där de tillsammans kan arbeta på lika villkor. Mötesplatserna som finns inom K-ULF är: Vetenskapens Hus (VH), en strategisk styrgrupp och en didaktisk arbetsgrupp. Dessa mötesplatser utgör grunden för ett systematiskt utvecklingsarbete för lärarprofessionen (Olsson & Brunner Cederlund, 2021). I linje med det nationella målet med ULF är K-ULFs syfte att ”utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning ge-nom att tydligare forskningsintegrera utbildningen och verksamhetsförlagd utbildning, och att studenters examensarbete (självständiga arbete) kan länkas till praktiknära forskning och skolutveckling utifrån veten-skaplig grund” (Institutionen för lärande, KTH, 2022). Benämningen ”Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning” antyder också att man tar sig an skolans s.k. kompensatoriska uppdrag, nämligen att skapa förutsättningar för att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven. K-ULFs verksamhet har sedan 2020 växt och drivs nu av KTH i samarbete med Vetenskapens Hus och fem kommuner (huvudmän): Stockholms stad, Haninge kommun, Lidingö stad, Nynäshamns kommun och Värmdö kommun.

    Denna rapport är en utvärdering av K-ULF projektets första fas (juni 2020–2022). Utvärderingen fokuserar K-ULF-projektets samverkans-modell utifrån deltagarnas perspektiv: huvudmän, rektorer, lärare, lärarstudenter, universitetslärare och forskare. Syftet med utvärderingen är att undersöka hur K-ULF har bidragit till att uppnå målen för ULFs försöksverksamhet, från deltagarnas perspektiv. I rapporten fokuseras:

    • hur K-ULF bidrar till att uppnå målen för ULFs försöksverk-samhet – den hållbara samverkansmodellen – från deltagarnas perspektiv,
    • den praktiknära forskningen inom K-ULF,
    • K-ULFs uppskattade impact på lärare och elever på deltagande skolor,
    • rekommendationer om prioriteringar i nästa fas.

    För att få reda på deltagarnas perspektiv ombads samtliga deltagare i projektet att besvara en kvalitativ enkät. Enkäten var uppdelad i tre om-råden som rör K-ULF-projektet: syfte, organisation och innehåll. Totalt 25 deltagare besvarade enkäten och svar erhölls från samtliga grupper eller roller inom projektet, med en jämn fördelning mellan dem.

    Resultatet visar att K-ULF-projektets organisation upplevs som mycket positiv av deltagarna och här nämns ord som funktionell och genomtänkt och att organisationen ger stora möjligheter till kunskapsutbyte. De re-gelbundna mötena i den didaktiska arbetsgruppen och i den strategiska styrgruppen utgör viktiga delar i organisationen. Dessa regelbundna mö-ten ger projektet kontinuitet i form av samarbete vilket utgör en god för-utsättning för att hålla fokus och styrfart i projektet. Idén om att skapa mötesplatser verkar således fylla sin funktion. Samarbetet upplevs väl-fungerande med ett stort engagemang och kontakten mellan organisationens olika delar fungerar mycket bra. Kommunikationen mellan deltagarna upplevs som positiv och man upplever att man får stöd, hjälp och feedback från olika arbetsgrupper. Kollegialt stöd lyfts fram som särskilt värdefullt och då framför allt om man är kollegor och har samma roll i projektet. Vidare känns innehållet intressant och innehållet sprids även vidare till andra lärare och huvudmän som inte deltar i projektet. Ibland kan det som kommuniceras upplevas som svårt att förstå och det nämns i detta sammanhang som ett ”forskarspråk”. Samtidigt uttrycks att ”forskarspråket” utgör en viktig del i kunskapsutvecklingen.

    En svårighet i organisationen är en brist på engagemang från skolledningen som det upplevs av en del deltagare. Här nämns två förklaringar: 1) rektorer som slutar och 2) att K-ULF behöver få en tydligare plats i huvudmännens organisation, vilket verkar vara lättare hos mindre huvudmän och en större utmaning hos större huvudmän. Ytterligare en aspekt som lyfts bland deltagarna handlar om att det förefaller finnas otydligheter avseende uppdrag, roll och arbetsfördelning; här önskas en diskussion om forskares roll i projekten och vad man förväntas bidra med.

    När det gäller den praktiknära forskningen så upplever deltagarna att K-ULF har utgått från lärarnas frågeställningar men att betydelsen av forskningen ofta är mer personlig. Flera av skollärarna vittnar om kon-kreta men fortfarande ganska personliga implikationer som att komma ”ur gamla hjulspår” och få ”nya idéer”. Å andra sidan finns också ett par kritiska synpunkter som just berörde att inte allas röster blev hörda. Här ifrågasätts huruvida enskilda lärares önskemål verkligen kan sägas spegla större frågeställningar som berör fler. I detta sammanhang ifrågasätts också om examensarbeten kan sägas vara forskning. Även om examensarbeten kanske inte formellt kan anses vara ”akademisk” forskning, så har i alla fall många av de lärare som deltagit i studien uttryckt att examensarbetena har bidragit med att:

    • kunna förstå och se undervisningen i nytt ljus,
    • få tankar om hur de kan utveckla undervisningen,
    • kunna eller i alla fall velat diskutera dessa tankar vidare (McIntyre, 2005).

    Resultaten pekar alltså på att examensarbetena kan vara ett fruktbart sätt att utföra praktiknära forskning i lärares vardagliga miljö, förutsatt att de får inflytande över arbetenas problemställningar. Problemet ver-kar snarare ha varit att inte alla delar av skolorganisationen (ännu) tagit del av möjligheten att inom K-ULF delta i praktiknära forskning. 

    När det gäller impact och rekommendationer baseras de på resultat från vår enkätundersökning samt den ganska omfattande dokumentation som finns om K-ULF genom tidigare ULF-utvärderingar, forskningsrap-porter och konferenspaper. I korthet visar resultatet att deltagarna som besvarat enkäten önskar behålla strukturen och en långsiktig satsning med stabil finansiering och ett långsiktigt förhållningssätt även för den forskning som är knuten till projektet. K-ULFs impact har varit stark inom KTH och på huvudmannanivå i kommunerna och projektet har integrerats väl i KTHs lärarutbildning och ämnesdidaktiska forskning. Ge-nom styrgruppen och arbetsgruppen har också huvudmännens utbildningschefer och lärare involverats på ett tydligt sätt. 

    Det finns också utvecklingsmöjligheter, och denna sammanfattning fokuserar på två sådana. Den första handlar om att skapa förutsättningar för ett större engagemang och en bättre förankring hos huvudmän och rektorer. I detta sammanhang nämns även att det behövs någon form av strategi för att informera och involvera deltagare som kommer in i en senare fas i projektet för att på så vis förankra och skapa goda förutsättningar. Den andra utvecklingsmöjligheten handlar om examensarbetenas utformning där det finns önskemål om mer delaktighet när det gäller hur skolornas ledning kan involveras i att identifiera kunskapsbehov som är relaterade till skolornas systematiska kvalitets- och utvecklings-arbete. Här lyfts en utmaning i att föra samman forskningsfokus som överensstämmer med skolornas kvalitets- och utvecklingsarbete med lärarnas behov och forskarnas intressen. Vidare behöver förutsättningarna för att locka studenter att skriva examensarbeten inom teknikämnet och naturvetenskapliga ämnen ses över då det fram till idag endast skrivits inom ämnesområdet matematik. 

    Det finns flera delar i organisationen som fungerar mycket väl och som deltagarna önskar ha kvar i nästa fas. Deltagarna önskar behålla: 

    • strukturen och en långsiktig satsning på samverkansmodellen med stabil finansiering,
    • det verksamhetsnära perspektivet med det praktiknära samarbetet,
    • de regelbundna mötena och att dessa även fortsättningsvis ska präglas av jämbördigt deltagande,
    • ett fortsatt samarbete med lärarutbildning där K-ULF fortsätter utgöra en del av VFU-kurserna och examensarbeten,
    • att skolorna även fortsättningsvis ges möjlighet till ett fortsatt samarbete och att den täta kontakten mellan KTH och VFU-skolor behålls.

    Sammanfattningsvis är de flesta deltagare väldigt positiva till K-ULF som helhet. Deltagarnas inställning är i stort att K-ULF-projektet har ut-gått från skollärarnas dagliga behov i sina klassrum, och att de ingående projekt som initierats är grundade i verkliga behov och därför är praktiknära.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 29.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tibell, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Exploring childrens' views of what's inside the body2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The importance of living a healthy life in an everyday context is promoted in schools and preschools. The discussion often focuses on what food is healthy, and that one should eat enough but not too much. The connection between food and beverages and their role in the body is seldom discussed. Students’ ideas about how the human body functions have been investigated in several studies but few have focused on young children. In this study, we investigate young children’s conceptions related to this topic and how their ideas develop. Seventy-nine pre- and primary school children, aged 4-11, participated in individual focus interviews wherein the children were asked to draw and explain their understanding. Our results confirm several findings observed by other workers. However, in contrast with earlier studies, 10 of seventeen 4-5 year-old children indicated the stomach, and more than half of those children described how food can be utilized in the body to extract energy. Furthermore, the brain was among the most commonly mentioned organs cross all age groups. Interestingly, the level of expertise varied and did not covariate with age. For example, five of eight of the 4 year-old children draw 5-8 organs, while a single 10 year-old child could only mention three. Similarly, two of thirteen 7-year old children provided an almost completely correct description of the digestive tract and its function, while most of the older children expressed a much less developed understanding. The results reflect the wide range of different conceptual ideas that teachers confront in a day-to-day classroom context.

  • 30.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tibell, Lena A.E.
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Children's reasoning and representations about living and non-living things2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Understanding of the concept ‘life’ and what characterise ‘living things’ is important as a foundation for learning in biology. In a more general view, this understanding can make children develop awareness, respect and responsibility for life as members of a society and in decision making for sustainable development. The present pilot study aim to investigate 5-6 year old pre-school children’s reasoning and representations about living and nonliving things. In cognitive developmental research, the concept of life is well investigated but, questions still remain regarding how children reason around and represent these concepts. Previous research has found that children have difficulties in including plants as living things. Moreover, it is found that young children include e.g. the sun, clouds and rocks as living things. The methods that have been used are often quantitative and use picture-cards with different objects for the children to categorize. In the present pilot study a modified methodology was applied. Children’s drawings of what they consider as living and non-living were collected and picture-cards were used as point of departure for reasoning. In interviews the children were encouraged to explain and express their ideas. The drawings and the cards mainly worked as a meaning making tool for the children. Results from the study will be presented and discussed. 

  • 31.
    Andersson, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "It's funny that we don't see the similarities when that's what we're aiming for" - Visualizing and challenging teachers' stereotypes of gender and science.2010Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study illuminates teachers’ conceptions of gender and science and possibilities to challenge these conceptions. Since 2005, a group of teachers (K-6) in Sweden have met approximately once a month in two-hour seminars to discuss and develop their instruction in science and technology based on a gender perspective. The present data consist mainly of audio-recordings of the teacher seminars and video-recordings of science activities with students. Analysis of the empirical data has been carried out in several stages and was inspired by thematic analysis, the theoretical framework of which is based on Hirdman’s and Beauvoir’s theories of gender. The results show that the teachers’ ideas about gender/equity and science exist on several levels, within which various conceptions are represented. On the one hand, “reasoning around similarity”, where teachers consider that both girls and boys should have the same prerequisites for working with science. In contrast, stereotypical conceptions of girls and boys occur when the teachers evaluate their activities with students, and condescending attitudes toward girls are also observed. The girls’ ways of working with science are not as highly valued as the boys’, and this outlook on children can ultimately have consequences for girls’ attitudes towards the subject. When teachers are allowed to read their own statements about the girls, they get “a glimpse of themselves”, and their condescending ideas about girls are made visible. In this way, the teachers can begin their active work towards change, which may lead to new outlooks on and attitudes towards students.

  • 32.
    Andersson, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus2011Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet är fokus för denna avhandling, som belyses genom två studier: en longitudinell aktionsforskningsstudie som genomfördes tillsammans med en grupp förskollärare/lärare och en studie där verksamma förskollärare/lärare under en fortbildningskurs fick tillämpa en genusteori på en verklig klassrumshändelse.

    Studierna visar att genusarbete är komplicerat eftersom det inbegriper många aspekter av livet och en viktig del av genusmedvetenheten är att förhålla sig till dessa olika aspekter. Det är av avgörande betydelse att utmana föreställningar om genus, där utmaningarna resulterar i att föreställningarna blir verbaliserade och därmed synliggjorda. Vidare visar studierna att genom att ta avstamp i feministisk vetenskapskritik och pedagogik kan ett alternativt sätt att förhålla sig till lärande och undervisning i naturvetenskap bli möjligt. För lärare som inte har en naturvetenskaplig bakgrund, men som ska genomföra aktiviteter eller undervisa i ämnena, blir de didaktiska och pedagogiska kompetenser de redan besitter en startpunkt för att utveckla sina ämnesdidaktiska förmågor. Kompetensutveckling med ett feministiskt anslag kan ge lärarna ”empowerment” som medför att de känner större delaktighet i den naturvetenskapliga praktiken och därmed kan bidra till att utveckla såväl dess kultur som kunskapsstoffet.

    Avhandlingen ger också nya metodologiska kunskapsbidrag om aktionsforskning. Ett resultat är att tid är en viktig faktor som man måste ta hänsyn till beroende på vilken förändring man vill åstadkomma. Forskaren som deltar i aktionsforskningen som en ”outsider” har en viktig funktion genom att kunna överblicka processen samt uppmärksamma och använda sig av kritiska händelser för att driva förändringsarbetet framåt.

    Delarbeid
    1. "It's funny that we don't see the similarities when that's what we're aiming for" - Visualizing and challenging teachers' stereotypes of gender and science.
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>"It's funny that we don't see the similarities when that's what we're aiming for" - Visualizing and challenging teachers' stereotypes of gender and science.
    2010 (engelsk)Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    This study illuminates teachers’ conceptions of gender and science and possibilities to challenge these conceptions. Since 2005, a group of teachers (K-6) in Sweden have met approximately once a month in two-hour seminars to discuss and develop their instruction in science and technology based on a gender perspective. The present data consist mainly of audio-recordings of the teacher seminars and video-recordings of science activities with students. Analysis of the empirical data has been carried out in several stages and was inspired by thematic analysis, the theoretical framework of which is based on Hirdman’s and Beauvoir’s theories of gender. The results show that the teachers’ ideas about gender/equity and science exist on several levels, within which various conceptions are represented. On the one hand, “reasoning around similarity”, where teachers consider that both girls and boys should have the same prerequisites for working with science. In contrast, stereotypical conceptions of girls and boys occur when the teachers evaluate their activities with students, and condescending attitudes toward girls are also observed. The girls’ ways of working with science are not as highly valued as the boys’, and this outlook on children can ultimately have consequences for girls’ attitudes towards the subject. When teachers are allowed to read their own statements about the girls, they get “a glimpse of themselves”, and their condescending ideas about girls are made visible. In this way, the teachers can begin their active work towards change, which may lead to new outlooks on and attitudes towards students.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    SpringerLink, 2010
    Emneord
    awareness, gender, professional development, pre-school, science education, stimulated recall
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-67099 (URN)10.1007/s11165-010-9200-7 (DOI)
    Tilgjengelig fra: 2011-03-29 Laget: 2011-03-29 Sist oppdatert: 2017-12-11bibliografisk kontrollert
    2. What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?
    2011 (engelsk)Inngår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 9, nr 2, s. 275-296Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    In this article we problematize the purpose of teaching science in preschool and what competences preschool teachers need in order to conduct science activities in the classroom. The empirical data were collected through an action research project with five preschool and primary school teachers (K-6). In the first section we have used one situation, a floating-sinking experiment, as an illustration of how two different epistemological perspectives generate different foci on which kind of science teaching competences that are fruitful in preschool. In the first perspective, the central goal of science teaching is the development of the children’s conceptual understanding. With this perspective, we found that the science activities with the children were unsuccessful, because the children’s scientific thought did not develop; they did not learn any new concepts, but the situation enhanced a misconception concerning density. Moreover, the teacher was unsuccessful in supporting the children’s conceptual learning. The second perspective uses a feminist approach that scrutinizes science, where we investigate if the floating-sinking activity contributes to a feeling of participation in a scientific context for the children and if so how the teacher promotes this inclusion.  This second perspective showed that the children’s scientific proficiency benefited from the situation; they had acquired a positive experience of the density concept that they could build upon which was reinforced by the teacher. The children discovered that they had power over their own learning by using an experimental approach. On the basis of these findings, we conclude that there are competences other than subject matter knowledge that are also important when preschool teachers engage students in scientific activities. Through process-oriented work with the teacher group, we identified four concrete skills: paying attention to and using children’s previous experiences; capturing unexpected things that happen at the moment they occur; asking questions that challenge the children and that stimulate further investigation; situated presence, that is, “remaining” in the situation and listening to the children and their explanations. We discuss possible ways to move preschool teachers away from their feelings of inadequacy and poor self-confidence in teaching science by reinforcing this kind of pedagogical content knowledge.

     

    Abstract [sv]

    Forskning om lärare som undervisar naturvetenskap för barn i unga år har i stor utsträckning fokuserat på dessa lärares bristande ämneskunskaper. Flera studier har också slagit fast att förskollärare och tidigare lärare har dåligt självförtroende vad gäller undervisning i naturvetenskap och många gör kopplingen att de bristande ämneskunskaperna är orsaken till det dåliga självförtroendet. Lösningen blir då att se till att lärarna får ökade ämneskunskaper. I den här artikeln vill vi diskutera syftet med naturvetenskap i förskolan och vilka ämnesdidaktiska kompetenser förskolläraren behöver för att kunna genomföra denna naturvetenskapliga verksamhet. Det empiriska materialet är hämtat från ett aktionsforskningsinspirerat projekt tillsammans med förskollärare och tidigarelärare (F-6). Vi utgår från en situation där barn tillsammans med förskollärare undersöker om olika föremål flyter eller sjunker i vatten och analyserar sedan denna situation med två olika epistemologiska utgångspunkter. Den första analysen tar avstamp i ett synsätt där utvecklande av begreppsförståelse och naturvetenskapligt tankesätt hos barn är det centrala målet för naturvetenskaplig undervisning. Genom denna analys framkommer att aktiviteten med barnen inte var så framgångsrik eftersom barnens naturvetenskapliga tänkande inte utvecklades; de lärde sig inte några nya begrepp utan till och med missförstod densitetsbegreppet. Den andra analysen utgår från att naturvetenskapen i sig inte är oproblematisk. Att “lära sig” naturvetenskap innefattar också att lära sig om den sociala praktiken, det språk och den kultur som råder där. Analys 2 visar att situationen har varit värdefull för barnens naturvetenskapliga kunnande; de har fått en erfarenhet av densitetsbegreppet som de senare kan bygga vidare på, erfarenheten var positiv och förstärktes av läraren; barnen upptäckte att de kan få makt över sitt eget lärande genom det experimenterande arbetssättet. Utifrån dessa resultat drar vi slutsatsen att det finns andra kompetenser än ämneskunskaper som också är relevanta för förskolläraren för att bedriva meningsfull naturvetenskaplig verksamhet. Tillsammans med det processinriktade arbetet med lärargruppen har fyra konkreta färdigheter kunnat identifieras: Uppmärksamma och använda sig av barns tidigare erfarenheter; Fånga det oväntade som inträffar i stunden; Ställa frågor som utmanar barnen och stimulerar till vidare undersökningar; Situerad närvaro.“Stanna kvar” i situationen och lyssna på barnen och deras egna förklaringar. I artikeln diskuterar vi hur man genom att förstärka den här typen av ämnesdidaktiska kunskaper hos förskollärarna, och inte enbart fokusera på bristande ämneskunskap, kan arbeta sig bort från känslan av otillräcklighet och dåligt självförtroende inom de naturvetenskapliga ämnena.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Springer, 2011
    Emneord
    Empowerment, feminist perspective, pedagogical content knowledge, pre-school, science education
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-67100 (URN)10.1007/s11422-012-9439-6 (DOI)
    Tilgjengelig fra: 2011-03-29 Laget: 2011-03-29 Sist oppdatert: 2017-12-11bibliografisk kontrollert
    3. Methodological dilemmas in action research
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Methodological dilemmas in action research
    (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The present study is part of an action research project on science and gender conducted with parts of the working teams at one school in Sweden; the teams’ work activities included preschool and K-6. The collaboration was underway from September 2005 until May 2010, a total of 57 months. The most intense period was from spring 2007 until summer 2009. The core group consisted of three kindergarten teachers, one recreational teacher and one math/science teacher for grades 1-7, all of whom participated during the entire period. Over the years, other teachers joined the group, quit or were away for various periods owing to parental leave or illness absence. When we began our collaboration and asked if they might be interested in participating in a project on gender and science/technology, the teachers felt competent and secure regarding gender issues, but science/technology was new, unexplored territory, particularly for the preschool teachers. They had only used elements of science in their classroom activities to a limited extent, and then primarily elements of biology. One reason the teachers agreed to participate in the project was to receive support and to have the opportunity to initiate and work continually with activities in physics, chemistry and technology as well.

    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-67239 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2011-04-05 Laget: 2011-04-05 Sist oppdatert: 2011-04-05bibliografisk kontrollert
    4. Gender theory as a tool for analyzing science teaching
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Gender theory as a tool for analyzing science teaching
    2009 (engelsk)Inngår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 25, nr 2, s. 336-343Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    This study examines to what extent experienced teachers are aware of gender issues in the science classroom. It also explores how an introduction to gender theory might alter this awareness. Teachers wrote their reflections about a real classroom situation. They were then asked to analyse the same situation after having read texts that discussed gender theory concepts. The fourteen teachers’ understanding about gender and society were challenged. Some teachers were able to analyse the case differently by applying gender theory, others discussed the case on a more general level, while one teacher showed signs of resistance regarding gender theory.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Elsevier, 2009
    Emneord
    Awareness, case method, gender issues, in-service teacher education, science education, teaching methods
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-67101 (URN)10.1016/j.tate.2008.09.011 (DOI)
    Tilgjengelig fra: 2011-03-29 Laget: 2011-03-29 Sist oppdatert: 2017-12-11
    Fulltekst (pdf)
    Lärare för förändring : att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus
    Download (pdf)
    COVER01
  • 33.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet.
    What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?2011Inngår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 9, nr 2, s. 275-296Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we problematize the purpose of teaching science in preschool and what competences preschool teachers need in order to conduct science activities in the classroom. The empirical data were collected through an action research project with five preschool and primary school teachers (K-6). In the first section we have used one situation, a floating-sinking experiment, as an illustration of how two different epistemological perspectives generate different foci on which kind of science teaching competences that are fruitful in preschool. In the first perspective, the central goal of science teaching is the development of the children’s conceptual understanding. With this perspective, we found that the science activities with the children were unsuccessful, because the children’s scientific thought did not develop; they did not learn any new concepts, but the situation enhanced a misconception concerning density. Moreover, the teacher was unsuccessful in supporting the children’s conceptual learning. The second perspective uses a feminist approach that scrutinizes science, where we investigate if the floating-sinking activity contributes to a feeling of participation in a scientific context for the children and if so how the teacher promotes this inclusion.  This second perspective showed that the children’s scientific proficiency benefited from the situation; they had acquired a positive experience of the density concept that they could build upon which was reinforced by the teacher. The children discovered that they had power over their own learning by using an experimental approach. On the basis of these findings, we conclude that there are competences other than subject matter knowledge that are also important when preschool teachers engage students in scientific activities. Through process-oriented work with the teacher group, we identified four concrete skills: paying attention to and using children’s previous experiences; capturing unexpected things that happen at the moment they occur; asking questions that challenge the children and that stimulate further investigation; situated presence, that is, “remaining” in the situation and listening to the children and their explanations. We discuss possible ways to move preschool teachers away from their feelings of inadequacy and poor self-confidence in teaching science by reinforcing this kind of pedagogical content knowledge.

     

  • 34.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle.
    Methodological dilemmas in action researchManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The present study is part of an action research project on science and gender conducted with parts of the working teams at one school in Sweden; the teams’ work activities included preschool and K-6. The collaboration was underway from September 2005 until May 2010, a total of 57 months. The most intense period was from spring 2007 until summer 2009. The core group consisted of three kindergarten teachers, one recreational teacher and one math/science teacher for grades 1-7, all of whom participated during the entire period. Over the years, other teachers joined the group, quit or were away for various periods owing to parental leave or illness absence. When we began our collaboration and asked if they might be interested in participating in a project on gender and science/technology, the teachers felt competent and secure regarding gender issues, but science/technology was new, unexplored territory, particularly for the preschool teachers. They had only used elements of science in their classroom activities to a limited extent, and then primarily elements of biology. One reason the teachers agreed to participate in the project was to receive support and to have the opportunity to initiate and work continually with activities in physics, chemistry and technology as well.

  • 35.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hussénius, Anita
    Högskolan i Gävle.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle.
    Gender theory as a tool for analyzing science teaching2009Inngår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 25, nr 2, s. 336-343Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examines to what extent experienced teachers are aware of gender issues in the science classroom. It also explores how an introduction to gender theory might alter this awareness. Teachers wrote their reflections about a real classroom situation. They were then asked to analyse the same situation after having read texts that discussed gender theory concepts. The fourteen teachers’ understanding about gender and society were challenged. Some teachers were able to analyse the case differently by applying gender theory, others discussed the case on a more general level, while one teacher showed signs of resistance regarding gender theory.

  • 36.
    Andersson, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Utveckla grundskolans NO-undervisning: Ett elevperspektiv i årskurserna 2, 4 och 9 på undervisningens innehåll2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete görs en analys av elevers syn på konkret innehåll i naturvetenskap och teknik. Intervjuer med elever har genomförts i fokusgrupper i årskurserna 2, 4 och 9. Syftet var att ta reda på vad elever är intresserade av inom dessa ämnesområden och hur intresset skiljer sig åt i en jämförelse mellan åldrarna. Arbetet ingår i en större studie som regionförbundet Östsam genomför på uppdrag av Skolverket och som har som mål att öka intresset för dessa kunskapsområden i grundskolan. Resultaten indikerar elevers vilja att se helheter, kopplingar till verklighet utanför skolan och att reflektera över samband mellan olika fenomen. Eleverna i samtliga årskurser kan berätta om sina intressen och flera områden är gemensamma för årskurs 2, 4 och 9. Elever i de yngre åldrarna visar större intresse för kataloga aspekter av kunskap medan elever i de senare åren på ett tydligare sätt lyfter fram diskussion, reflektion och kunskapens användning. Resultaten diskuteras i relation till utbildningens syften, frågor om progression och betydelsen av kontakter mellan skola och omgivande samhälle.

  • 37.
    Andersson, Nicklas
    et al.
    Aleholm, Sävsjö, Sweden.
    Eriksson, Denise
    Oasen, Aneby, Sweden.
    Johansson, Maritha
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Analytisk och strukturerad eller kreativ och nyskapande? – en komparativ undersökning av två läroböcker2022Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, nr 2, s. 5-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen. I analysen används begreppen modelläsare och litterär kompentens. Undersökningen visar att även om den grundläggande litteratursynen i de två böckerna delvis är densamma skiljer sig modelläsaren åt så till vida att i läroboken för högskoleförberedande program förväntas denna vara analytisk och strukturerad, medan modelläsaren i boken för yrkesförberedande program är kreativ och nyskapande. Det finns skilda förväntningar på vilken litterär kompetens modelläsaren besitter, men också på vilken kompetens som ska utvecklas, vilket riskerar att missgynna elever ur båda kategorier.

  • 38.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Köpsén, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande.
    Nylund, Mattias
    Göteborgs Universitet, Sweden.
    Lärares tolkning och tillämpning av styrdokument i kommunal vuxenutbildning2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna forskningsrapport presenteras en omfattande studie av hur lärare verksamma inom komvux olika skolformsdelar tolkar och tillämpar de läroplansanknutna styrdokumenten i sin undervisning. Med hjälp av läroplansteoretiska begrepp diskuteras resultat från en enkät som har besvarats av 1321 lärare och intervjuer som har genomförts med 63 lärare. Studien visar att de läroplansanknutna styrdokumenten utgör en ram som tolkas och tillämpas av lärare i relation till en rad andra ramar som exempelvis tid, elevsammansättning, läromedel, marknadsorganisering och fragmentisering. Sammantaget pekar resultaten på ett behov av en översyn av komvux styrdokument likväl som villkoren för lärarnas undervisning med syfte att få dem mer samstämmiga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Peter
    et al.
    Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
    Holmberg, PerInstitutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.Lyngfelt, AnnaInstitutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.Nordenstam, AnnaInstitutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs univeristet / Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå Tekniska universitet.
    Mångfaldens möjligheter : litteratur- och språkdidaktik i Norden: Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg, 5-6 december 20132014Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att göra olikheter till en poäng var utgångspunkten för 2013 års konferens. Det var därför som vi gick ut med uppmaningen att se och forska utifrån olika perspektiv i vår inbjudan till konferensen; vi önskade såväl metodologisk mångfald som intersektionella perspektiv för att utveckla den  ämnesdidaktiska forskning som rör skolämnena svenska, norska, danska och finländska. Konferensen, som ägde rum den 5 och 6 december 2013 i Göteborg utgjorde den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik (NNMF 4) och den elfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 11).

    Uppmaningen gav resultat. De svenska, norska, danska och finska forskningsbidragen som efter extern granskning och urval publiceras i Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden visar något av den bredd som finns inom språk- och litteraturdidaktisk forskning i Norden. Mångfaldstematiken framträder tydligast i den avdelning av volymen som fått rubriken ”Klassrummens mångfald”. Vad som här fokuseras är inte oväntat mångfalden av olika språk bland eleverna i Norden. De nordiska länderna har naturligtvis aldrig varit språkligt homogena områden, men det finns idag, inom såväl politik, pedagogisk profession som vetenskap, en bred samstämmighet om att undervisningen ska ta hänsyn till att en stor del av eleverna har andramodersmål än majoritetsspråket.

    Att undvika alla former av homogenisering när elever diskuteras framstår som centralt i sammanhanget. Flera av författarna riktar därför på mikronivå intresset mot vad som för enskilda elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning. Detta kunskapsintresse låter sig väl förenas med undersökningar av den mångfald av texter, semiotiska resurser och digitala verktyg som elever med olika modersmål använder sig av för att skapa mening. Just den här dimensionen av mångfald understryks framförallt av de artiklarna i volymens inledande del, ”Texternas mångfald”.

    I volymens sista del, ”Mångfald i synsätt”, har några artiklar samlats som tillsammans lyfter fram den mångfald av olika forskningsperspektiv som ryms inom fältet svenska, norska och danska med didaktisk inriktning. Detta ska ses som en programförklaring: vi vill inte argumentera för samling kring ett enda forskningsparadigm utan istället uppmuntra till att fältets olika vetenskapstraditioner utvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt. Ännu finns mycket kvar att utveckla genom en mångfald av samarbeten.

    Fulltekst (pdf)
    Mångfaldens möjligheter : litteratur- och språkdidaktik i Norden: Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg, 5-6 december 2013
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Andersson, Philip
    et al.
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Larsson, Jon
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Analys och didaktik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Videoklipp i matematikundervisningen: En interventionsstudie om hur matematiska videoklipp påverkar elevers motivation och prestation i matematik2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här interventionsstudien undersöker hur matematiska videoklipp påverkar elevers motivation och prestation i matematik. Studien bygger på vår tidigare konsumtionsuppsats Videoklipp i matematikundervisningen – En systematisk litteraturstudie om hur matematiska videoklipp kan användas och påverkar elevers motivation (Larsson & Andersson, 2021). Undersökningen bestod av en experimentgrupp och en kontrollgrupp där deltagarna gick i årskurs sju. Experimentgruppen hade matematikundervisningen med matematiska videoklipp som komplement till ordinarie undervisning under sex lektioner, medan kontrollgruppen hade vanlig matematikundervisning under samma tid. Båda grupperna utförde ett för- och efter-test. Experimentgruppen fick även svara på en enkät efter de sex lektionerna. Resultatet från studien visade att matematiska videoklipp liksom vanlig undervisning påverkar eleversprestationer i matematik positivt, då deltagarna i experimentgruppen visade en statistisk signifikant ökning mellan för- och efter-test. Det finns dock ingen statiskt signifikant skillnad mellan grupperna. Utifrån resultatet kan vi inte dra någon slutsats om matematiskas videoklipp som komplement i matematikundervisningen påverkar elever motivation positivt. För att tolka resultatet rörande elevers motivation utgick vi från självbestämmandeteorin där alla tre kategorier, känsla av kompetens, självbestämmande samt social delaktighet ska vara uppfyllda för att nå ökad motivation. I den här studien fann vi bara resultat för uppfylld känsla av kompetens samt självbestämmande. Utifrån resultatet från studien skulle lärare kunna arbeta med utgångspunkten att matematiska videoklipp som komplement till ordinarie undervisning är en tillgång i undervisningen elevers då resultat förbättrades, vilket även tidigare studier har visat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Andersson, Ulrika B.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hur använder lärare bedömning i tidig läsundervisning2021Inngår i: Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete / [ed] Åsa Hirsh, Christian Lundahl, Stockholm: Natur och kultur, 2021, Vol. Sidorna 67-84, s. 67-84Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad som räknas som kunskap och hur denna kunskap kan bedömas har förändrats över tid, i likhet med hur dessa bedömningar används och av vem. Detta kapitel ger en inblick i hur några lärare använder bedömning för att anpassa sin undervisning inom ramen för ett läsprojekt med syftet att utveckla lågstadieelevers avkodningsförmåga. Utifrån lärarnas berättelser belyses här deras bedömningsarbete vilket kopplas till ett hållbarhetsperspektiv. Bland annat ställs frågan Vad ska alla bedömningar användas till?

  • 42.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Löfgren, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gustafson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forward-looking assessments that support students learning: A comparative analysis of two approaches2019Inngår i: Studies in Educational Evaluation, ISSN 0191-491X, E-ISSN 1879-2529, Vol. 60, s. 109-116Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this theoretical paper we describe and compare two forward-looking approaches to assessment, Formative assessment (FA) and Response to intervention (RTI). The purpose is to provide researchers and practitioners with insights that enable more informed decisions regarding forward-looking assessments that support students learning. In the descriptions of FA and RTI a number of key aspects were identified. For FA; classroom context, students involvement, feedback to students, qualitative focus and for RTI; systematic organisation, data based decision making, evidence based instruction and standardized tests. In a subsequent analysis we use a Venn-diagram to highlight the unique key aspects of FA and RTI and common key aspects termed; forward-looking assessment, goals and criteria, and assessment competence. Finally, we argue for a pragmatic view on assessments, that a wide scope of adjustments needs to be considered and that teachers need a comprehensive knowledge about assessment practices and to carefully follow students progress.

  • 43.
    Andrén, Ella
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    "Det handlar ju om dig!" Subjektiv relevans i litteraturreception och historiebruk2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.

    Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.

    Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra. Det kan handla om vikten av flerstämmighet, att olika berättelser och tolkningar ställs mot varandra och om hur sådana möten kan resultera i antingen destruktiva krockar eller – om undervisningen förmår att vara lyhörd för elevens kunskaper och behov – om konstruktiva spänningsfält som kan utmana och utveckla eleven. Inte minst berättelser, fiktiva eller historiska, och deras betydelse för identitetsbyggande och orientering i omvärden framstår som ett centralt område väl värt att urforska vidare.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Angelöv Petersson, Elina
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Matematiklärares val av programmeringsuppgifter: En tematisk analys2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan läsåret 2018/2019 ska matematiklärare använda programmering som en problemlösningsmetod inom vissa kurser i ämnet matematik på gymnasiet samt i grundskolans senare år eftersom det finns i det centrala innehållet i kursplanerna. I grundskolans senare år är det i ämnena teknik och matematik där programmering ska ingå.Studiens syfte är att sammanställa på vilket sätt och inom vilka ämnesområden i matematiken som matematiklärare skapar programmeringsuppgifter för elever som går i grundskolans senare år eller gymnasieskolan. Studien har två frågeställningar. En av frågeställningarna är ”Inom vilka matematiska ämnesområden skapar matematiklärare uppgifter, är elever ska använda programmering som en lösningsmetod”. Den andra frågeställningar är ”Hur utformar matematiklärare uppgifter, där eleverna ska använda programmering som en problemlösningsmetod”.Metoden är en tematisk analys som är en kvalitativ metod, där tjugosju programmeringsuppgifter har undersökts utifrån frågeställningarna. Urvalet består av ett bekvämlighetsurval. Resultatet och analysen tyder på att lärarna skapar uppgifter där eleverna får möjlighet att på något sätt arbeta med en programkod eller det matematiska innehållet i programmeringsuppgiften i syfte att utveckla sin problemlösningsförmåga. Resultatet tyder på att ämneslärare skapar programmeringsuppgifter inom olika ämnesområden, men två matematiska ämnesområden var mer representerade än de andra. De två ämnesområdena är geometri och algebra. Slutsatsen är att alla lärare, förutom två, är förtrogna med att skapa programmeringsuppgifter där eleverna får möjlighet att utveckla deras problemlösningsförmåga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Ankiewicz, Piet
    et al.
    University of Johannesburg, Johannesburg, South Africa.
    Hallström, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Section IX, Introduction: Technology and Teacher Competence2021Inngår i: Techne series: Research in sloyd education and crafts science. A, ISSN 1238-9501, E-ISSN 1893-1774, Vol. 28, nr 2, s. 13-13Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Anna, Svensson
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    "Havet är som en ledtråd": en studie av förskolebarns upplevelser och tolkningar av miljöer utomhus2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan upplever och tolkar olika miljöer utomhus. I samhället kategoriserar vuxna ofta miljöer utifrån vilka som är naturliga och vilka som är stadsmiljöer. Pedagoger i förskolans verksamhet kan ha liknande synsätt men det är inte säkert att de stämmer överens med barnens synsätt. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv och använt fotoeliticering, vilket innebär att forskaren använder bilder som en samtalsgrund i en intervju. Studien är baserad på nio intervjuer med 4-5 åringar på en förskola. I resultatet presenteras kategorier som visar på hur barn upplever och tolkar olika miljöer utomhus. Erfarenheter, Sociala interaktioner, Lekmöjligheter, Risker samt Estetiska element är de kategorier som jag tolkat utifrån barnens berättelser. Studien kommer fram till att vi måste ha en medvetenhet kring barns tankar och erfarenheter när vi rör oss eller utformar miljöer i förskolans verksamhet. Barnen använder sig inte av kategoriseringarna natur- och stadsmiljö när de tolkar miljöer.

    Fulltekst (pdf)
    "Havet är som en ledtråd": en studie av förskolebarns upplevelser och tolkningar av miljöer utomhus
  • 47.
    Anttila, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mellanstadieelevers användning av matematiskt språk: En experimentell studie om hur lärares språkanvändning påverkar mellanstadieelevers språkbruk i matematik2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet är att pröva om lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar även till att klargöra om lärares användning av matematiskt språk bidrar till att eleverna kommunicerar på ett matematiskt språk.

    Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras på två språk; vardagsspråk och matematiskt språk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska språket som det språk elever bör kommunicera på. Det framgår även i studien att lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder då lärare ses som elevers språkliga förebild.

    Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt där syftet är att undersöka om elever påverkas av det språk som lärare använder. För att undersöka detta har en experimentell design valts. Elever i en årskurs 4 har observerats när de tillsammans har löst en matematikuppgift. Experimentledaren har manipulerat sitt språk genom att presentera uppgiften på ett matematiskt språk vid ett observationstillfälle och på ett vardagsspråk vid ett annat tillfälle. Syftet med manipuleringen är att se om eleverna påverkas att använda samma språk som läraren använder.

    Resultatet visar att eleverna använde ett vardagsspråk i större utsträckning än det matematiska språket oavsett betingelse. Dock påverkades eleverna att använda ett matematiskt språk i större utsträckning när läraren använde ett matematiskt språk. För att uppmuntra elever att kommunicera på ett matematiskt språk har resultatet från undersökningen visar vikten av att lärare använder ett matematiskt språk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Appelkvist, Anette
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Javed, Sana
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Lärares strategier för att motivera elevers lärande i klassrummet: En kvalitativ intervjustudie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att motivera elever och då särskilt elever med låg motivation är något som lärare ständigt arbetar med. Motivation är ett komplext ämne som det finns mycket litteratur och forskning kring. Dessutom finns flera motivationsteorier med olika infallsvinklar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar lärare har om vad som främjar elevers motivation för lärande. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer vars syfte är att få en djupare kunskap och erfarenhet av fenomen som i detta fall handlar om fenomenet motivation. Våra informanter är verksamma inom skolans tidigare år, årskurs ett till sex. Genom stöd av fenomenografisk analys fick vi fram vårt resultat. Resultatet vi fick utifrån våra intervjufrågor visade både likheter och skillnader. Lärarna har många liknande uppfattningar över vad som påverkar elevers motivation och om hur de kan motivera elever. De metoder lärarna uppgav för att fånga de lågmotiverade eleverna visade likheter men också skillnader beroende på lärarnas olika roller, som specialpedagog och speciallärare. De framhöll vikten av att fånga elevers intresse och att anpassa undervisningen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Artman, Henrik
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    House, David
    KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Design Learning Opportunities in Engineering Education: A case study of students solving an interaction–design task2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    How do engineering students embrace interaction design? We presented two groups of chemical engineering students with an interaction design brief with the task of producing a concept prototype of an interactive artefact. Through interaction analysis of video material we analyse how the students gesture and use concepts adhering to interaction. The students frequently use gestures to enhance idea-generation. Sketches are used sparsely and other design materials were almost not used at all.

  • 50.
    Artman, Henrik
    et al.
    KTH.
    House, David
    KTH.
    Hultén, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Designed by Engineers: An analysis of interactionaries with engineering students compared to interaction design students2014Inngår i: Designs for Learning, ISSN 1654-7608, Vol. 7, nr 2, s. 28-56Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe and analyze learning taking place in a collaborative design exercise involving engineering students. The students per-form a time-constrained, open-ended, complex interaction design task, an “in-teractionary”. A multimodal learning perspective is used. We have performed detailed analyses of video recordings of the engineering students, including classifying aspects of interaction. Our results show that the engineering stu-dents carry out and articulate their design work using a technology-centred approach and focus more on the function of their designs than on aspects of interaction. The engineering students mainly make use of ephemeral com-munication strategies (gestures and speech) rather than sketching in physical materials. We conclude that the interactionary may be an educational format that can help engineering students learn the messiness of design work. We fur-ther identify several constraints to the engineering students’ design learning and propose useful interventions that a teacher could make during an interac-tionary. We especially emphasize interventions that help engineering students retain aspects of human-centered design throughout the design process. This study partially replicates a previous study which involved interaction design students.

1234567 1 - 50 of 1206
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf