liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2623
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aalto, Angelika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle.
    Kiani, Mina
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle.
    En räddare i nöden: En analys av kammarrättens konstruktion av nöd och rätten till nödbistånd2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ingen särskild nödbiståndsparagraf i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) [SoL] utan bedömningen av rätten till nödbistånd regleras i samma paragraf som ekonomiskt bistånd, nämligen SoL 4:1. Syftet med denna studie var att analysera på vilket sätt nöd och rätten till nödbistånd konstrueras av kammarrätten. Dessutom avsåg denna studie att undersöka hur rättssäkerheten för enskilda som söker nödbistånd påverkas genom konstruktionerna av nöd och rätten till nödbistånd. Socialkonstruktionism, rättssociologi samt formell rättssäkerhet och materiell rättssäkerhet är de teoretiska perspektiv och begrepp som användes när studiens empiri analyserades. Sammanlagt analyserades 42 rättsfall från kammarrätten med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Under analysprocessens första steg styrde inte studiens teoretiska utgångspunkter de kategorier som togs fram, utan detta gjordes efteråt. Med hjälp av innehållsanalys urskiljdes följande fyra kategorier: Kapital, Livssituation, Eget ansvar och tidsaspekt samt Byråkrati. De första två kategorierna utgör kammarrättens konstruktion av nöd, medan de andra två kategorierna representerar kammarrättens konstruktion av rätten till nödbistånd. 

    Studiens resultat visar bland annat på att kammarrätten konstruerar nöd utifrån den enskildes kapital, där även individens egna livssituation samt föreställningar i samhället kan påverka kammarrättens bedömning om man befinner sig i nöd eller inte. Kammarrättens konstruktion av rätten till nödbistånd fokuserade på den enskildes egna ansvar för sin privatekonomi. Dessutom påverkade antalet nödlägen samt om nödsituationen ansågs självförvållad eller inte huruvida den enskilde beviljades nödbistånd eller inte, kammarrätten förstärker därmed egenansvarsnormen. I denna konstruktion blev det även tydligt att den enskilde behöver bevisa sin nödsituation genom att bifoga relevanta underlag och dokument i sin ansökan. Att det inte finns ett enhetligt sätt att bedöma nöd kopplas till att SoL beskrivs och tolkas som en ramlag. Konstruktionerna påverkar negativt den formella och materiella rättssäkerheten, eftersom studiens resultat visar att kammarrättens beslut och bedömningar inte är förutsägbara eller överensstämmer med de verkliga förhållandena. Denna studie identifierar att avsaknaden av en nödbiståndsparagraf och tillräckligt med prejudicerande domar om nödbistånd gör det svårt för de enskilda och de professionella inom socialt arbete att bedöma när en nödsituation föreligger samt när den stödsökande har rätt till nödbistånd. Studien visar att dessa vägledningar möjligtvis skulle förbättra rättssäkerheten och förenkla ansökningsprocessen för individen, samt även för dem professionella som handlägger och bedömer nödbiståndsansökningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Aartsen, Marja
    et al.
    Faculty of Social Sciences, VU University Amsterdam, the Netherlands .
    Béland, Daniel
    Johnson-Shoyama School of Public Policy, University of Saskatchewan, Canada .
    Edmondson, Ricca
    School of Political Science and Sociology, National University of Ireland, Galway, Ireland.
    Ginn, Jay
    Institute of Gerontology, Department of Social Science and Medicine, King’s College, London, United Kingdom .
    Komp, Kathrin
    Department of Sociology, Umea University, Sweden.
    Nilsson, Magnus
    Karlstads universitet, Avdelningen för sociala studier, Sweden.
    Perek-Bialas, Jolanta
    Warsaw School of Economics, Jagiellonian University, Poland .
    Sorensen, Penny
    Faculty of Social Sciences, East Anglia University, United Kingdom .
    Weicht, Bernard
    Faculty of Social Sciences, Utrecht University, the Netherlands .
    Ageing in the light of crises: Economic crisis, demographic change, and the search for meaning2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Old age has many images, with the one of a crisis regaining momentum. While images of activity and opportunity gained ground during recent decades, this trend now seems to reverse. The current economic crisis drains the financial resources of older people, which increases old age poverty. Moreover, governments react to the double-pressure of economic crises and population ageing through budget cuts, which reduces support systems for older people. It, moreover, centers public discourses more strongly on social problems associated with old age. Both developments underline the needs associated with old age and draw our attention away from the potentials of old age. In other words, they bring discussions on old age back to the topic of crises. This working paper discusses how the economic crisis affects older people, how governments, labour markets, and families react to the double-pressure of population ageing and economic crisis, and how individuals perceive their old age. It concludes with reflections on the implications of growing crisis-centrism in discussions on old age. Such crisis-centrism can lead us to overlook social inequalities in old age and to neglect the subjective character of the perception of old age. The public image of old age might, thus, be stronger associated with the idea of crisis than what older people’s lived experience suggests.

  • 3.
    Aartsen, Marja
    et al.
    Oslo Metropolitan University, Norway.
    Walsh, Kieran
    National University of Ireland Galway, Ireland.
    Löwenstein, Ariela
    Haifa University, Israel.
    Katz, Ruth
    University of Haifa, Israel.
    Naim, Sigal Pearl
    Yezreel Academic College, Israel.
    Motel-Klingebiel, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wanka, Anna
    Goethe University in Frankfurt am Main, Germany; University of Stuttgart, Germany..
    Urbaniak, Anna
    University of Vienna, Austria.
    Hansen, Thomas
    Oslo Metropolitan University, Norway.
    Vidovićová, Lucie
    Masaryk University, Tjeckien.
    Exclusion from Social Relations in Later Lifeand the Role of Gender: A Heuristic Model2021Ingår i: Gender and Research, ISSN 2570-6578, Vol. 22, nr 1, s. 16-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Being socially connected is a universal human need, but a substantial number ofolder men and women are or become excluded from these connections in later life. Exclusionfrom social relations (ESR) is unwanted as it undermines people’s ability to lead a healthy,active, and independent life. Policies to reduce this form of exclusion have been limited ineffectiveness, due in part to a broader lack of knowledge about the dynamics of socialexclusion in older ages and the intersection of social exclusion with gender constructions. Toadvance our understanding of ESR in later life, we develop a heuristic model based on theoriesand previous empirical studies. Considering the gendered constructing forces of ESR in olderage that can potentially lead to loneliness and reduced health and wellbeing, the modelidentifies individual drivers, such as biopsychosocial conditions, personal standards and life--course transitions, and macro-level drivers, such as norms and welfare state provisions. Thismodel can serve as a conceptual platform for further theoretical development and empiricalstudy on the gendered construction of ESR in later life. While our focus is on drivers of ESRand its outcomes, potential reversed effects are also discussed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abdullahi, Khadra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete.
    Berg, Elvira
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete.
    Projekt Svensk: En kvalitativ studie om migranters identiteter och identitetsprocesser2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att fördjupa kunskapen om hur migranter som kommer till Sverige från länder utanför EU upplever och beskriver sina identitetsprocesser. Vi har använt tre självbiografiska berättelser skrivna av personer med utländsk bakgrund: Sverigevänner (2019), Den udda fågeln (2022) och Min väg från flykting till hela Sveriges polis (2022). Vi har använt en hermenutisk utgångspunkt, en narrativ analysmetod, Jenkins sociala identitetsteori, Goffmans stigmateori, Baumans teori om "Vi" och "De andra", samt Hammarén och Johanssons hybrida identitetsbegrepp.

    Vi kom fram till att identitet ändras i individens interaktion med omgivningen. Studien visar också att faktorer, som kan tolkas ha betydele i identitetsprocesser, är individens sociala positioner, respekt och erkännande, språksvårigheter, relationen med arbetsmarknaden och behärskande av sociala koder, individens annanhet och upplevelsen av grupptillhörighet. Utifrån detta har vi observerat att migranter strävar efter att bli en del av majoritetssamhället, men även upplever att de skulle vilja kunna behålla sin integritet. 

    Studien fokuserar på migranters upplevelser av sina identitetsprocesser. Vi har observerat att för att bli en del av det svenska samhället, krävs det mycket arbete och ansträngning från migrantens sida att utveckla en identitet som passar in i det nya samhället. Vi har likställt detta arbete med ett projekt. Med inspiration från boken Sverigevänner (2019) skriven av Arash Sanari, har vi valt att benämna denna studie till Projekt Svensk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abdullahi, Zahra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle.
    Danielsson Benachir, Chahrazad
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle.
    Porträtteringar av den missbrukande föräldern: En kvalitativ analys av fyra nordiska filmer2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka egenskaper och beskrivningar som ingår i konstruktionen av en missbrukande förälder i fyra nordiska filmer. De studerade filmerna är Trädgårdsgatan (2017), Mig äger ingen (2013), Submarino (2010) och Svinalängorna (2010). Syftet med studien är även att undersöka hur framställningen av familjemedlemmars reaktioner på missbruket i filmerna bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder narrativ metod. Två centrala teoretiska begrepp som används är normalitet och avvikelse för att analysera hur förälderns föräldraskap konstrueras som antingen normalt eller avvikande. Eftersom narrativ metod används analyseras filmerna som berättelser, mer specifikt berättelser om familjer. I studien har vi funnit att den missbrukande föräldern konstrueras genom önskvärda respektive avvikande egenskaper.

    I analysen har vi utifrån nyckelscener och nyckelcitat synliggjort de fem mest utmärkande egenskaperna som föräldern tillskrivits genom filmernas berättelser. Dessa är att vara socialt utsatt, ansvarslös, kontrollös, medveten (kring det som avviker) och känslomässigt nära till sitt barn. Egenskaperna har sorterats efter fem teman och under dessa har vi analyserat varje tillskriven egenskap och hur de bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern i de studerade filmerna. Sammantaget visar vår studie att det är en viss stereotypisk bild av en förälder som förmedlas, men även en komplex sådan. Vår förhoppning med studien är att skapa medvetenhet kring hur film kan framställa, producera och reproducera vissa stereotypa bilder eller föreställningar för ett fenomen, som i detta fall är ett föräldraskap i missbruk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Examensarbete
  • 6.
    Ablahad, Marlen
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur.
    Bära Sorg Föra Liv: En studie om begravningsritualer bland syrianer/assyrier i hemlandet och i Sverige.2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This essay describes the phases of funeral rituals between the Syrian/Assyrian, and compares the homeland with Sweden. It describes the stage of rituals according to Victor Turner schema of separation, margin or limin, and aggregation. The rituals religious significance agrees with Clifford Geertz’s theory about the importance of religious beliefs for the human being

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre, infrastruktur och boende2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenionell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lifestyle Motives as Reasons for Moving to Senior Housing2014Ingår i: Nordic Seniors on the Move.: Mobility and Migration in Later Life. / [ed] Anne Leonora Blaakilde & Gabriella Nilsson, Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences , 2014, s. 51-74Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Plans and reasons for relocation among older people.2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017Ingår i: Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Stockholm Univ, Sweden.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    What about community sustainability? - dilemmas of ageing in shrinking semi-rural areas in Sweden2018Ingår i: Scottish Geographical Journal, ISSN 1470-2541, E-ISSN 1751-665X, Vol. 134, nr 3-4, s. 103-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many municipalities in Sweden have decreasing population rates combined with an increasing proportion of older people. Such a demographic shift will influence the way life is led as the foundation for service provision and social activities becomes undermined. This leads us to question the extent to which shrinking municipalities can be considered socially sustainable. The aim of the paper was to investigate older peoples participation in the local community and to study the perceived changes in the local community as reported by older people and how these are experienced. A postal survey was sent out to all inhabitants aged 80 years and older living in their own household in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden, in total 1386. The response rate was 60%. Thus, focus was on the experiences of the oldest individuals. The research questions analysed for this study concerned the ageing populations social networks, community involvement, car dependence and service provision. The results are used to discuss the social sustainability of the societies in which these people have lived for a long time.

  • 12.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhman, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldres hälsa och livsstil2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén Lars-Christer & Motel Klingebiel Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sparrman, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cromdal, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Evaldsson, Ann-Carita
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Den väsentliga vardagen2009Ingår i: Den väsentliga vardagen: Några diskursanalytiska perspektiv på tal, text och bild, Stockholm: Carlssons , 2009, 1, s. 9-12Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Här ger arton forskare som alla varit doktorander till professor Karin Aronsson sin beskrivning av olika former av vardagliga fenomen. Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för de författare som bidrar i boken är att de är eller har varit doktorander vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang.

  • 14.
    Adolfsson, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle.
    Timan, Anna-Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle.
    Begreppens betydelse: En kvantitativ granskning av beslutsmotiveringar i avslagsärenden inom ekonomiskt bistånd2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har vi samlat in och granskat beslutsmotiveringar från 58 av Sveriges kommuner för att se i vilken omfattning de uppfyller kriterier i 32 § Förvaltningslagen (2017:900) (FL) och om det finns skillnader i uppfyllelse utifrån kommunernas demografiska och ekonomiska förutsättningar med stordriftsfördelar som bakomliggande teori. Vi utgår från sex kommungrupper och visar på skillnader i uppfyllelse mellan dessa kommungrupper.

    Vi har granskat om beslutsmotiveringarna innehåller föreskrifter och omständigheter och om de är skrivna på ett klargörande sätt. Vi visar att det är en betydande andel kommuner som inte uppfyller kriterierna, där vi också har hittat skillnader utifrån vilken kommungrupp de tillhör. Vi har visat att flertalet kommuners beslutsmotiveringar har nivåer av läsbarhet som klassificeras som svåra. Vi har med hjälp av begreppshierarkin synliggjort begreppens betydelse i de granskade beslutsmotiveringarna där vi ser att mer än hälften av kommunernas beslutsmotiveringar har ord från "Svarta listan". Tillsammans kan detta skapa hinder för allmänhetens förståelse och på så sätt riskera att förtroendet för myndigheter minskar. Vi finner i den här studien inga statistiskt signifikanta samband mellan uppfyllelse av kriterierna och kommuners demografiska och ekonomiska förutsättningar. Vår teori om stordriftsfördelar kan utifrån våra analyser inte bekräftas. Sammantaget ger studien insikter om de utmaningar som individer kan komma att möta om de någon gång tar del av beslutsmotiveringar från socialtjänsten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 16.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 17.
    Ahlstrand, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete.
    Hanberger Persson, Elsa
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete.
    “Meningsfullt socialt arbete på distans”: En intervjustudie om socialt arbete på distans under coronapandemin2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ahmad, Sura
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Elmér, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Massa, massa, massa ansvar: En intervjustudie kring förberedelsen inför vuxenblivandet,baserad på sex ungdomars röster2008Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

     

    Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande. Detta resulterar i att dessa ungdomar starkt betonar sitt eget individuella ansvar framför skolans vägledande betydelse. Resultatet av denna studie visar att dessa ungdomar har bristande kunskaper vad gäller den praktiska delen i samhällssystemet samt att deras kunskapsnivå skiljer sig åt beroende på vilka kurser av ämnet samhällskunskap de har läst. Det är tydligt att de som har läst samhällskunskap C besitter mer kunskaper kring det praktiska i samhället. Som blivande samhällskunskapslärare anser vi att eleverna har rätt till denna kunskap oavsett gymnasieprogram, därav borde en obligatorisk kurs som belyser det praktiska aspekterna av samhällssystemet införas under det sista året på gymnasiet.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 19.
    Ahmadi, Elena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Arbetshälsovetenskap.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bergström, Gunnar
    Högskolan i Gävle, Arbetshälsovetenskap.
    Macassa, Gloria
    Högskolan i Gävle, Folkhälsovetenskap.
    A qualitative study of factors that managers in small companies consider important for their wellbeing2023Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 18, nr 1, artikel-id 2286669Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    Given the importance of small businesses for society, and the significance of managers’ wellbeing for employee health, leadership, and business performance, more knowledge is needed on the sources of managers’ wellbeing. This study explored factors within the small business context that were perceived by managers to hinder or enable their wellbeing.

    Methods

    Data were collected through qualitative semi-structured interviews with 20 managers from 12 small companies, and analysed with content analysis.

    Results

    The factors that these managers in small businesses experienced as enhancing or hindering their personal wellbeing covered five categories: demands and resources in the daily managerial work, achievement of results, social factors, organizational factors, and individual factors.

    Conclusions

    The specific context of managerial work in small companies encompasses unique factors. For instance, the small company managers’ wellbeing was affected by vulnerability due to the smallness of the business and the absence of available resources. Simultaneously, a small company context provided a strong social climate and close relationships with employees and customers that strengthened the managers’ wellbeing. The findings suggest that the availability of financial, personnel, and organizational resources varies between small companies of different size, which may have implications for small business managers’ work and wellbeing.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Ahmed, Ali
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lång, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish Def Res Agcy FOI, Sweden.
    Victimized Twice: A Field Experiment on the Employability of Victims2019Ingår i: Victims & Offenders, ISSN 1556-4886, E-ISSN 1556-4991, Vol. 14, nr 7, s. 859-874Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Do employers discriminate against victims? We address this question and present the findings of a field experiment on hiring discrimination against victims. Matched pairs of written job applications for fictitious victims and nonvictims were sent to 1,117 employers in various labor market sectors. The probability of receiving a job interview invite or a job offer from employers was then estimated. Differences in this probability between the victim and nonvictim applicants were interpreted as discrimination. Results show that victims had a significantly lower probability of receiving a job interview invite or a job offer from employers than nonvictims. The extent of discrimination varied with applicants sex and occupational characteristics.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ahmed, Ali
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Salas, Osvaldo
    School of Public Administration, University of Gothenburg, Sweden.
    Religious context and prosociality: an experimental study from Valparaíso, Chile2013Ingår i: Journal for the Scientific Study of Religion, ISSN 0021-8294, E-ISSN 1468-5906, Vol. 52, nr 3, s. 627-637Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Are people more prosocial in a religious context? We addressed this question through an experiment. We randomly placed participants in the control group in a neutral location (a lecture hall), and we placed participants in the experimental group in a religious location (a chapel). The participants then took part in a one-shot three-person public goods game, which measured participants' degree of cooperativeness. The results showed that participants in the experimental group cooperated significantly more than did participants in the control group. Furthermore, participants' beliefs about other participants' cooperativeness were more positive in the experimental group than they were in the control group. Improved expectations of others partially explained the enhanced cooperation in the religious context. We found no main or interaction effect of self-reported religiosity in the experiment.

  • 22.
    Ahorsu, Daniel Kwasi
    et al.
    Hong Kong Polytech Univ, Peoples R China.
    Lin, Chung-Ying
    Natl Cheng Kung Univ, Taiwan.
    Alimoradi, Zainab
    Qazvin Univ Med Sci, Iran.
    Griffiths, Mark D.
    Nottingham Trent Univ, England.
    Chen, Hsin-Pao
    E DA Hosp, Taiwan; I Shou Univ, Taiwan.
    Broström, Anders
    Jonkoping Univ, Sweden.
    Timpka, Toomas
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Regionledningskontoret, Enheten för folkhälsa.
    Pakpour, Amir H.
    Qazvin Univ Med Sci, Iran; Jonkoping Univ, Sweden.
    Cyberchondria, Fear of COVID-19, and Risk Perception Mediate the Association between Problematic Social Media Use and Intention to Get a COVID-19 Vaccine2022Ingår i: Vaccines, E-ISSN 2076-393X, Vol. 10, nr 1, artikel-id 122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Vaccination is the most effective way to control the COVID-19 pandemic, but vaccination hesitancy threatens this effort worldwide. Consequently, there is a need to understand what influences individuals intention to get a COVID-19 vaccine. Restriction of information gathering on societal developments to social media may influence attitudes towards COVID-19 vaccination through exposure to disinformation and imbalanced arguments. The present study examined the association between problematic social media use and intention to get the COVID-19 vaccine, taking into account the mediating roles of cyberchondria, fear of COVID-19, and COVID-19 risk perception. In a cross-sectional survey study, a total of 10,843 residents of Qazvin City, Iran completed measures on problematic social media use, fear of COVID-19, cyberchondria, COVID-19 risk perception, and intention to get a COVID-19 vaccine. The data were analyzed using structural equation modeling (SEM). The results showed that there was no direct association between problematic social media use and intention to get a COVID-19 vaccine. Nonetheless, cyberchondria, fear of COVID-19, and COVID-19 risk perception (each or serially) mediated associations between problematic social media use and intention to get a COVID-19 vaccine. These results add to the understanding of the role of problematic social media use in COVID-19 vaccine hesitancy, i.e., it is not the quantity of social media use per se that matters. This knowledge of the mediating roles of cyberchondria, fear of COVID-19, and COVID-19 risk perception can be used by public health experts and policymakers when planning educational interventions and other initiatives in COVID-19 vaccination programs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Alakokkare, Marlene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Andreasson, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Våld i nära relationer: En diskursanalys kring framställningar om våld i nära relationer i tidskriften Socionomen2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet. Resultatet av analysen visar på fyra diskurser som handlar om skuld och skam, genus, det "rena" våldsoffret och dess motsats samt föräldraskap. Dessa diskurser manifesterar olika sätt att samtala om våld i nära relationer som i sin tur kan påverka det sociala arbetet utifrån hur problemet beskrivs. Olika framställningar av våld i nära relationer kan leda till olika bemötanden av klienter i socialt arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Alakoski, Susanna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Moas stafettpinne2022Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Jag är uppvuxen i ett brandgult hyreshus. Så många ord jag från början inte förstod. Inte ens visste om att de fanns.

    Till exempel ordet humanism. Trots att jag är en person som sovit i sängar skänkta av Lions och har en mamma som använde kyrkans barnverksamhet som barnvakt...

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 25.
    Alakoski, Susanna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Påminnelse2021Ingår i: Socialt arbete: rörelse, motstånd och förändring / [ed] Magnus Dahlstedt, Sabine Gruber, Marcus Herz, Philip Lalander., Lund: Studentlitteratur AB, 2021, 1, Vol. Sidorna 341-358, s. 341-358Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Alexander, Marc
    et al.
    Loughborough University, UK.
    Hofstetter, Emily
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för språk, kultur och interaktion.
    Somewhere to turn to: Signposting in service provision2020Ingår i: Discourse & Communication, ISSN 1750-4813, E-ISSN 1750-4821, Vol. 15, nr 2, s. 119-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates how members of the public are guided or ‘signposted’ out of organisations that they have contacted to third-party agencies. Using conversation analysis, we examine the interactional practices professionals use to signpost callers to external organisations when their concerns do not fit within the remit of the present service. Drawing on a corpus of over 500 calls and meetings at five different institutions in the UK (including mediation services, local council organisations, a housing charity and a politician’s constituency office), we show how the practice of signposting is intertwined with the activities of rejecting the caller’s case for receiving service, while simultaneously offering a service – namely, a redirection to an ostensibly more appropriate service provider. We show how community problems can be treated as warranting assistance along a range of offer-ability (e.g. ‘I will do X for you’, ‘That’s the kind of thing we could do’, ‘Do you want their number?’), and how troubles-tellings without a specific request can be retroactively formulated into an actionable item for an institution. Our findings demonstrate practices for negotiating institutionality itself, through delimiting service remit, and through participants’ orientations to the relevance of service provision as an institutional goal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Alexander, Ödlund Lindholm
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Salience of Issues in Parliamentary Debates: Its Development and Relation to the Support of the Sweden Democrats2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to analyze the salience of issue dimensions in the Swedish parliament debates by the established parties during the rise of the Sweden Democrats Party (SD). Structural topic modeling was used to construct a measurement of the salience of issues, examining the full body of speeches in the Swedish parliament between September 2006 and December 2019. Trend analysis revealed a realignment from a focus on socio-economic to socio-cultural issues in Swedish politics. Cross-correlation analyses had conflicting results, indicating a weak positive relationship between the salience of issues and the support of SD – but low predictive ability; it also showed that changes in the support of SD did lead (precede) changes in the salience of issues in the parliament. The ramifications of socio-cultural issues being the most salient are that so-called radical right-wing populist parties (RRPs), or neo-nationalist parties, has a greater opportunity to gain support. It can make voters more inclined to base their voting decision on socio-cultural issues, which favors parties who fight for and are trustworthy in those issues – giving them more valence in the eyes of the voters.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    The Salience of Issues in Parliamentary Debates_Ödlund Lindholm
    Ladda ner (zip)
    Appendix A
    Ladda ner (zip)
    Appendix B
  • 28.
    Algborn, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elwin, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Roller under verksamhetsförlagd utbildning: Om roller som synliggörs i interaktion mellan lärar­student och handledare2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om lärarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärarstudenter och utgår från följande frågeställningar:

    • Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?
    • Vilka roller kan identifieras bland lärarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?

    Resultaten framhäver att studenterna, på grund av relationens asymmetri, ofta rättar sig efter handledarens agerande och förväntningar. Handledningen sker i de flesta fall på handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga inställning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande. Ett fungerande samspel med handledaren är viktigt för att studenterna ska uppfatta relationen som positiv, dock behöver inte en bra relation innebära en givande handledning. Sju olika rollkaraktärer hos handledarna och sju olika roll­karaktärer hos studenterna har identifierats och presenteras. Resultatet visar att studenten och handledaren påverkar varandra i relationen. Hand­ledaren påverkar dock studenten i högre grad, på grund av den bedömning som VFU innebär.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Roller under verksamhetsförlagd utbildning
  • 29.
    Algborn, Sebastian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Brankovic, Mahir
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Teknologi i den tredje åldern: - Hur relationen mellan äldre och digitalisering avbildas inom forskning och media2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur äldre människors relation till digitaliseringen avbildas inom forskning och media. Detta har gjorts genom att utföra en kvalitativ diskursanalytisk litteraturstudie över 13 st publicerade och referentgranskade forskningsartiklar samt 13 st publicerade artiklar i svenska dagstidningar. Resultaten från de olika diskurserna har sedan jämförts med varandra under ett avsnitt som täcker dess likheter och skillnader. Sammanfattningsvis så avbildas gruppen ”äldre” olika inom forskningsdiskursen och den mediala diskursen, där det finns märkbara skillnader över hur äldre avbildas som grupp i sig, samt vilka vägar som är bäst att gå när det kommer till äldres potentiella bemötande av digitaliseringsprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Allvin, Renée
    et al.
    Clinical Skills Centre, Faculty of Medicine and Health, School of Medical Sciences, Örebro University, Örebro.
    Berndtzon, Magnus
    Metodikum - Skill Centre of Medical Simulation Region County Jönköping, Jönköping.
    Carlzon, Liisa
    Simulation Centre West, Department of Research, Education and Development, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Edelbring, Samuel
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Hult, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hultin, Magnus
    Department of Surgical and Perioperative Sciences, Anaesthesiology and Intensive Care, Medical Faculty, Umeå University, Umeå.
    Karlgren, Klas
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm; Department of Research, Education and Development and Innovation, Södersjukhuset Hospital, Stockholm.
    Masiello, Italo
    Department of Clinical Science and Education, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Hospital, Stockholm.
    Södersved Källestedt, Marie-Louise
    Clinical Skills Centre, Centre for Clinical Research, Uppsala University, Västerås.
    Tamás, Éva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland.
    Confident but not theoretically grounded: experienced simulation educators perceptions of their own professional development2017Ingår i: Advances in Medical Education and Practice, E-ISSN 1179-7258, Vol. 8, s. 99-108Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Medical simulation enables the design of learning activities for competency areas (eg, communication and leadership) identified as crucial for future health care professionals. Simulation educators and medical teachers follow different career paths, and their education backgrounds and teaching contexts may be very different in a simulation setting. Although they have a key role in facilitating learning, information on the continuing professional development (pedagogical development) of simulation educators is not available in the literature.

    Objectives: To explore changes in experienced simulation educators’ perceptions of their own teaching skills, practices, and understanding of teaching over time.

    Methods: A qualitative exploratory study. Fourteen experienced simulation educators participated in individual open-ended interviews focusing on their development as simulation educators. Data were analyzed using an inductive thematic analysis.

    Results: Marked educator development was discerned over time, expressed mainly in an altered way of thinking and acting. Five themes were identified: shifting focus, from following to utilizing a structure, setting goals, application of technology, and alignment with profession. Being confident in the role as an instructor seemed to constitute a foundation for the instructor’s pedagogical development.

    Conclusion: Experienced simulation educators’ pedagogical development was based on self-confidence in the educator role, and not on a deeper theoretical understanding of teaching and learning. This is the first clue to gain increased understanding regarding educational level and possible education needs among simulation educators, and it might generate several lines of research for further studies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Alm, Björn
    Socialantropologiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.
    The un/selfish leader: Changing notions in a Tamil Nadu village2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    'The un/selfish' leader explores notions of selfishness, as they were perceived by people in the village of Ekkaraiyur, Tamil Nadu, India, at a time they associated with thorough changes in their lives.

    Discussing locally held notions about agrarian change, seen as causing the erosion of earlier village loyalties and leading to the emergence of a new type of leaders, the study focus on the censure of the alleged corruption of these leaders. Expressed in a rich repertoire of stories about the ideals of leadership and about the excellence of the past and foreign societies, the censure was routinely voiced in public debates and in everyday conversations.

    Set against a background an increasing role of the state for the people in Ekkaraiyur, the censure of leaders implied a critique of the contemporary society they were taken to represent. Moreover, the study argues that the critique was grounded in evaluations of individualism and selfishness in human nature.

    The study is based on fieldwork carried out in Ekkaraiyur between 1988 and 1990

  • 32.
    Alm Mårtensson, Anna
    et al.
    Länsstyrelsen i Jönköping, Sverige.
    Boström, Anita
    Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet, Sverige.
    Lindmark, Ulrika
    Jönköping University, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, Sverige.
    Lundgren, Charlie
    Länsstyrelsen Västerbotten, Sverige.
    Ludvigsson, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Centrum för social och affektiv neurovetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Psykiatricentrum, Psykiatriska kliniken i Linköping. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Simmons, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Att möta våldsutsatta äldre personer2022Ingår i: Äldre personers utsatthet för våld i nära relationer: Interprofessionella perspektiv / [ed] Lena Östlund, Lund: Studentlitteratur AB , 2022, s. 183-220Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Alnassan, Abdulrahman
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Driving Forces for Changing Attitudes to Immigration in Sweden: A study of the evolution of attitudes towards immigration: A correlational analysis of driving forces from 2002-2018 with a focus on political trust2023Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Research has shown that attitudes to immigration can change due to various factors. In recent years, immigration has become an increasingly polarizing issue in Sweden, with many politicians and parties framing it as intertwined with other issues. Negative framing of immigrants has contributed to more negative attitudes towards immigration among the public. As a result, political trust has emerged as a new and important topic that had not previously been mainly considered in studies of attitudes towards immigration in Sweden. This thesis examines the driving forces behind changing attitudes to immigration in Sweden between 2002-2018. During this period, we witnessed significant events such as 2008 global financial and 2015 refugee crises. The study used data from the European Social Survey (2002-2018) to analyze the correlation between demographic, economy, safety, culture, societal cohesion, political trust, and changes in attitudes towards immigration to answer the research question: What are the driving forces for changing attitudes to immigration in Sweden? The findings suggested that political trust had the most significant effect. Additionally, societal cohesion and political trust were the most changing trends among all the perceptions explored in this research. The study contributes to understanding changing attitudes towards immigration in Sweden and the driving forces behind them to provide valuable insights to address the challenges of immigration. This research deepens our understanding of the multidimensional nature of immigration and provides another explanation to help tackle the challenges of immigration and integration policies.

     

    Keywords: Attitudes towards immigration, political trust, societal cohesion, polarization, Sweden

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Driving Forces for Changing Attitudes to Immigration in Sweden
  • 34.
    Alphonce, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för Socialantropologi.
    Uncovered Faith: Examples of Sunni Muslim Beliefs in Adana, Turkey2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    This essay is about uncovered women's faith and worship in an urban setting in contemporary Turkey. It researches the possibility of any common factors for uncovered Sunni Muslims' faith and worship as well as what parts of classical Muslim faith they have found negotiable. The essay relates to current literature and research on the topic as well as provides an insider perspective based on interviews with Turkish women.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Alphonce, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur.
    Äktenskap i Adana, Turkiet: Attraktion eller arrangemang?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om arrangerade äktenskap och kärleksäktenskap i storstadsmiljö i dagens Turkiet. Den belyser främst hur ett äktenskapsarrangemang går till och huruvida inflyttningen från landsbygd till städer har påverkat dem. Jag använder mig av ett inifrånperspektiv genom att intervjua turkiska kvinnor men gör även kopplingar till artiklar som belyser just moderniseringens effekter på äktenskapsformer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Altermark, Niklas
    et al.
    Lunds universitet.
    Dahlstedt, MagnusLinköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bortom systemskiftet: mot en ny gemenskap2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Det välfärdssamhälle som skapades i Sverige under 1900-talet har under tre decennier omvandlats i snabb takt, med urholkade socialförsäkringssystem, långtgående marknadslösningar inom välfärdens kärnområden och individualisering av sociala problem. I den här populärvetenskapliga antologin diskuterar Sveriges ledande välfärdsforskare hur utvecklingen kan vändas och hur vägarna framåt kan se ut.

  • 37.
    Altun, Natalin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jakobsson, Lenita
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Attitydskillnader till homosexualitet: En kvantitativ enkätundersökning bland Norrköpings gymnasieelever i årskurs 1-32013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder gymnasieeleverna i Norrköpings kommun har till homosexualitet, om attityderna till homosexuella män skiljer sig från attityderna till homosexuella kvinnor, samt om attityderna skiljer sig mellan könen. Studien bygger på en enkätundersökning av 208 stycken gymnasieelever i årskurs 1-3 och stickprovet valdes genom klusterurval. Den teoretiska utgångspunken är Anthony Giddens förklaring av Robert Connells genusordning samt en strukturfunktionalistisk förklaring av avvikande beteende. Enkäten konstruerades och analyserades med utgångspunkt i Likert-skalan vilket är ett väletablerat och populärt mätinstrument för attitydundersökningar. Genom att Likert-skalan är en summationsskala erhöll varje respondent en totalpoäng som i sin tur blev en kvantifierad indikator för dess attityd.Resultatet i studien visar att respondenterna har en generellt positiv inställning till homosexualitet. Dock visar studien att attityderna skiljer sig gällande homosexuella män och homosexuella kvinnor, där attityden till homosexuella män är mer negativ. Detta resultat förklaras genom att homosexuella män i genusordningen är motsatsen till idealtypen ”hegemonisk manlighet” samt att mäns handlingar värderas högre än kvinnors, vilket i sin tur kan leda till att attityderna är mer negativa till homosexuella män än till homosexuella kvinnor.

    Resultatet i studien visar vidare att de manliga respondenterna var mer negativa till homosexualitet jämfört med de kvinnliga respondenterna, men även mer negativt inställda till homosexuella män jämfört med homosexuella kvinnor. Detta resultat kopplas samman med genusordningen och förklaras genom det motsatsförhållande som finns mellan heterosexuella män och homosexuella män. För de kvinnliga respondenterna visar resultatet att det inte föreligger någon stor skillnad mellan attityderna till homosexuella män och homosexuella kvinnor. Detta förklaras genom att heterosexuella kvinnor, homosexuella kvinnor och homosexuella män är i underordnad position till den hegemoniska manligheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    attitydskillnader till homosexualitet
  • 38.
    Alvesson, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Konsensus, kontroll, kritik: Paradigm i forskning om förhållandet mellan teknologi, organisation och arbete1983Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Alwerud, Einar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Smajic, Melisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Med känslor i portföljen: En kvalitativ studie om socialsekreterare som möterensamkommande barn2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagsläget kommer det ett stort antal ensamkommande barn till Sverige. Då målgruppen har vuxit i det svenska samhället har arbetsbelastningen ökat för de socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Mot bakgrund av detta anser vi att det är ett viktigt område att studera inom socialt arbete. Studien syftar till att belysa socialsekreterares möte med ensamkommande barn. Vidare vill vi lyfta fram hur socialsekreterarna i studien hanterar de konsekvenser som kan uppstå i ett sådant möte.

    Coping-teorin kommer att användas för att förstå vilka strategier socialsekreterare använder för att hantera psykiska påfrestningar i arbetet. Då det inte finns mycket forskning kring vårt valda problemområde har vi använt oss av tidigare forskning som belyser hur yrkesverksamma inom snarlika områden hanterar svåra möten med klienter. Utöver det har vi tagit fram forskning kring arbetssituationens betydelse för hur en socialsekreterare hanterar konsekvenser i mötet med klienten. För att få fram relevant information som svarar på studiens syfte har nio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen fick vi fram tre teman som studiens resultatredovisning bygger på. Dessa teman är När världen står på tröskeln, Att inte slukas med samt Skillnad på då och nu.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Winman, Thomas
    Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialpedagogik och sociolog, Högskolan i Väst.
    Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamheter2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkbildningen i Sverige har, i en mening, varit oförändrad under lång tid, men som vi ser det sker nu ett trendbrott. Nya intressenter eller nya aktörer börjar ta andelar av den begränsade statsbidragsberättigade folkbildningen. Vad kommer det att leda till? Många inom folkbildningen talar i dag om att folkbildningen är omodern och vi undrar om nyetablerandet av folkbildningsverksamhet är ett tecken på det eller finns det helt andra utgångspunkter för denna (Eriksson, 2008)?

    Det övergripande syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vad det är som händer. Vi är intresserade av två olika frågeställningar. Den första handlar om varför. Vad finns det för motiv och bevekelsegrunder bakom olika etniska eller religiösa gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter? Vad är det som gör att de väljer en segregerad organisatorisk lösning framför en integrerad sådan?

    Den andra frågan rör processen. Vi vill beskriva den process som lett fram till att muslimer, romer och samer agerar på detta sätt. Här är både processen inom grupperna och processen i samhället av intresse. Vi ställer oss frågan om det finns någon relation mellan dessa processer. Finns det företeelser i samhället i stort som kan förklara vad som sker inom folkbildningen och vice versa? Det är också av intresse att se om det finns likheter eller olikheter i de olika gruppernas processer.

    Frågorna kan preciseras på följande sätt:

    1. Hur kan olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter förstås?
    2. Hur kan den process som lett fram till detta beskrivas; dels utifrån vad som skett och sker i samhället, dels utifrån de olika gruppernas perspektiv?

    För att kunna besvara dessa frågor har vi studerat fyra olika fall, fyra empiriska exempel. Som vi nämnt tidigare har vi valt att studera det romska initiativet att starta en egen folkhögskola i Agnesberg utanför Göteborg, det muslimska initiativet i Kista utanför Stockholm att göra detsamma samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vi har dessutom valt att studera samernas situation i detta sammanhang.Muslimerna och romerna har valts med anledning av deras initiativ till egen folkbildande verksamhet, medan samerna valts då deras utveckling skulle kunna tolkas som den motsatta. De har tidigare haft en egen folkhögskola som nu avvecklats. Samerna har status av att vara en nationell minoritet, vilket även romerna har, men inte muslimerna.  Muslimer, romer och samer är dock alla tre exempel på  minoritetsgrupper i det svenska samhället. Detta aktualiserar frågor kring mångkultur, integration/segregation och majoritetssamhällets möte med minoritetsgrupper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamhet
  • 41.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Winman, Tomas
    Högskolan Väst.
    Associations of Ethnical, Cultural and Religious minorities from a Perspective of Social Pedagogic2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Historically the majority society in Sweden has categorized minority groups out of different inconsistent characteristics. It can be out ethnical or cultural belonging but sometimes it is out of religious believes and the point of departure for those categories can only be understood out of a historical perspective. Examples of those historically well established patterns of categorizations are Romans and Muslims. In the group of Romans there might be several different religions represented, and in the Muslim group there might be several ethnical belongings represented. The categories, Romans and Muslim, are historically often used to distinct people from a belonging to the majority in Sweden which has an excluding effect as it separates us from them. As an answer to this excluding or marginalizing process, the groups themselves have organised their activities within groups of associations. Those associations have served several purposes depending on the specific group of interest, such as education, culture issues, or building up communities of fellowship. From one perspective those associations can be seen as segregated groups which run the risk to strengthen the marginalization for their participants. But the associations themselves argue that they instead have a crucial role for the integration of marginalized categories of citizens, on both a group and an individual level. In this paper we discuss associations which origin from two minority groups (Muslims and Romanise) with a theoretical frame of social pedagogic. They are built upon different categories, ethnicity and religion, but participants themselves says that the need for their associations origin from experiences of exclusion and marginalization from the majority society as well as needs for social cohesion within the groups. The aim is to develop knowledge and discuss the associations own purposes where the dichotomy between adaptation and mobilisation are of certain interest, and moreover, adaptation or mobilisation, to what? Such a question entails a discussion about the relations between minority groups and the majority society. One core question is – how can this kind of associations be understood from a social pedagogical perspective? Is it a place where the groups can experience community or a place where knowledge, traditions and values can be transferred from one generation to another? Or is it more platforms for mobilization and consciousness awareness about the relation to the majority society, where the relations itself are seen as having a great impact on everyday life? The empirical data derives from interviews with stakeholders from the associations and observations of group activities. Theories about participation and communities form the base for our analyses and understandings about the associations own work with issues like education, fosterage, commitment and mobilisation. We also lean on theories about multi-culturally politics of identity to analyse the associations’ relation and position to the surrounding society. The expectations are that the results will show which meaning the associations have for the minority group’s inclusion and relation to the majority society where the question of us and them is significant.

  • 42.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ireland, TimothyFederal University of Paraiba, Brazil.
    Education and Other Modes of Thinking in Latin America2016Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    After long periods of military dictatorships, civil wars, and economic instability, Latin America has changed face, and become the foremost region for counter-hegemonic processes. This book seeks to address contemporary paradigms of education and learning in Latin America. Although the production of knowledge in the region has long been subject to imperial designs and disseminated through educational systems, recent interventions – from liberation theology, popular education, and critical literacy to postcolonial critique and decolonial options – have sought to shift the geography of reason.

    Over the last decades, several Latin American communities have countered this movement by forming some of the most dynamic and organised forms of resistance: from the landless movements in Brazil to the Zapatistas in the Chiapas region of Mexico, from the indigenous social movements in Bolivia to Venezuela’s Chavistas, to mention but a few. The central question to be addressed is how, in times of historical ruptures, political reconstructions, and epistemic formations, the production of paradigms rooted in ‘other’ logics, cosmologies, and realities may renegotiate and redefine concepts of education, learning, and knowledge. Consequently, this book transcends disciplinary, epistemological, and methodological boundaries in education and learning by engagement with ‘other’ paradigms. 

  • 43.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Efterord (fri översättning av japanska titeln)2003Ingår i: Who Cares? Culture, Structure and Agency in Caring for the Elderly in Japan: Japanese family and care seen with Swedish eyes (fri översättning av japanska titeln) / [ed] Hitoshi Asano & Kayoko Minemoto, Tokyo: Chuohoki (Japaneese); Institute of Oriental Languages (English) , 2003, s. 189-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Anbäcken, Els-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Asano, Hitoshi
    Kwansei Gakuin University, Japan.
    Minemoto, Kayoko
    Osaka University of Human Sciences, Japan.
    "What can be learned from Sweden" (fri översättning av japanska titeln)2003Ingår i: Who Cares? Culture Structure and Agency in Caring for the Elderly in Japan: "Japan`s family and care seen with Swedish eyes" (fri översättning av japansk titel) / [ed] Hitoshi Asano och Kayoko Minemoto, Tokyo: Chuohoki , 2003, s. 159-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Anbäcken, Josef
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Gottfridsson, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Sanktionslös interaktion: En kvalitativ studie om ett anonymt beteende2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens avsikt har varit att undersöka bakomliggande aspekter av samtalsklimatet i onlinespel och även titta på positiva samt negativa aspekter av det sanktionslösa samtalet. Därpå har kulturen varit av intresse, bå de aktörens egen kultur men också onlinekulturen som sådan.Studiens forskningsmetod är av kvalitativ natur, med sju stycken kvalitativa intervjuer som empiri.Då forskarparet har en vid  förförståelse av ämnet har en  kombinerad induktiv och deduktiv ansats tagits. Det har under arbetets gång konstaterats att samtalsklimatet  skiljer sig vitalt under anonymitet och sanktionslöshet. Analysen har varit ett kombinerat micro- och  macroperspektiv där avsikten var att  få en bredare och djupare förståelse av problem området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Anderson, Tony
    et al.
    University of Strathclyde, UK.
    Wiggins, Sally
    University of Strathclyde, UK.
    Criticising the critic: Comments on Jahoda's (2012) Critique of discursive social psychology2014Ingår i: Journal for the Theory of Social Behaviour, ISSN 0021-8308, E-ISSN 1468-5914, Vol. 44, nr 1, s. 123-129Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Jahoda (2012) criticizes discursive social psychology (DSP) on several differentgrounds; specifically, he argues that DSP has opaque methodological procedures,is of questionable scientific merit, involves over-interpretation of its data, andimplicitly claims its findings to be universal rather than contextually specific. Wechallenge these criticisms by arguing that observational studies of the kind typicalwithin DSP research have a perfectly valid place within a scientific social psychol-ogy, that the interpretations made by DSP researchers should be seen in thecontext of a temporally extended research process in which they are subject tocriticism and potential replication, and that Jahoda is himself guilty of over-interpretation by inferring claims of universality when such an inference is notwarranted by the data (i.e. the qualitative content of the sample of research papersconsidered by Jahoda).

  • 47.
    Andersson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Mobbning på den digitala arenan: en studie av ungdomars uppfattningar om mobbning via elektroniska kanaler2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.

    Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den pågår överallt och hela tiden, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för mobbare och mobbade. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Andersson, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Kontinuitet och förändring: En diskursanalytisk studie om representationer av terrorism i svensk media före och efter millennieskiftet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har ett historiskt präglat material studerats i syfte att undersöka hur diskursen om terrorism har förändrats över tid, med fokus på hur våldsdåd representeras i svensk media före och efter millennieskiftet. Studien har utgått från följande frågeställningar: hur framställs terrorism i media före och efter millennieskiftet och vad kan eventuella skillnader bero på, vilka politiska effekter kan synliggöras genom bruket av begreppet terrorism i media under dessa tidsperioder, samt vilken signifikans för ideologisk meningsbyggnad ges språket i materialet? Studiens teoretiska och metodologiska ramverk har utgjorts av diskursteori och socialkonstruktivistisk teori, samt diskursanalys med inspiration hämtat ur kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen kan sammanfattas genom att diskursen om terrorism före och efter millennieskiftet har förändrats, samt att diskurser om terrorism har övergått från att innefatta en mångtydig prägel till att bli entydiga - från att ha varit i ett tillstånd av förändring till etablerandet av en diskursiv kontinuitet. Språkbruk är även en viktig del för hur svensk media konstruerar olika diskurser om terrorism, i vilka språket bidrar till att skapa och förmedla ideologiska och politiska identiteter och värden. Terrorism har efter millennieskiftet kommit att representeras som ett entydigt fenomen, vilket möjliggjorts genom etablerandet av en diskursiv hegemoni som inte var möjlig att urskilja i det empiriska materialet som omfattade tiden före millennieskiftet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Andersson, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Socialitet – vad är det?: En sociologisk forskningsöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys.

     

    Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Andersson, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Ecologies of Integrated Modeling: Configuring Policy-Relevance in Swedish Climate Governance2023Ingår i: Frontiers in Climate, E-ISSN 2624-9553, Vol. 5, artikel-id 1159860Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Due to the long timescales and deep uncertainties involved, comprehensive model-building has played a pivotal role in creating shared expectations about future trajectories for addressing climate change processes, mobilizing a network of knowledge-based experts who assist in defining common problems, identifying policy solutions, and assessing the policy outcomes. At the intersection between climate change science and climate governance, where wholly empirical methods are infeasible, numerical simulations have become the central practice for evaluating truth claims, and the key medium for the transport and translation of data, methods, and guiding principles among the actors involved. What makes integrated assessment unique as a comprehensive modeling-effort is that it is explicitly policy-oriented, justified by its policy-relevance. Although recognized by the Intergovernmental Panel on Climate Change as invaluable to their review assessments, the role of integrated modeling in implementations of the Paris Agreement, such as in impact assessments of climate legislation on the national level, is far less known. Taking as its starting-point the boundary-work carried out in public administration, this paper examines how foresight knowledge produced with the help of model-based scenario analysis has been made relevant in Swedish climate policymaking, focusing on the processes by which key indicators for political action become institutionalized through the choice and use of model parameters. It concludes by arguing for an expanded understanding of policy-relevance, beyond institutional approaches and toward a process-based point of view, treating relevance as something in-the-making.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 2623
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf