liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 316
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Plans and reasons for relocation among older people.2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 3.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola, Sweden.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola, Sweden.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola, Sweden.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola, Sweden.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet, Sweden.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola, Sweden.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehme, Jakob
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell ekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola, Sweden.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet, Sweden.
    Värbrand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 4.
    Algborn, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elwin, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Roller under verksamhetsförlagd utbildning: Om roller som synliggörs i interaktion mellan lärar­student och handledare2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om lärarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärarstudenter och utgår från följande frågeställningar:

    • Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?
    • Vilka roller kan identifieras bland lärarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?

    Resultaten framhäver att studenterna, på grund av relationens asymmetri, ofta rättar sig efter handledarens agerande och förväntningar. Handledningen sker i de flesta fall på handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga inställning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande. Ett fungerande samspel med handledaren är viktigt för att studenterna ska uppfatta relationen som positiv, dock behöver inte en bra relation innebära en givande handledning. Sju olika rollkaraktärer hos handledarna och sju olika roll­karaktärer hos studenterna har identifierats och presenteras. Resultatet visar att studenten och handledaren påverkar varandra i relationen. Hand­ledaren påverkar dock studenten i högre grad, på grund av den bedömning som VFU innebär.

  • 5.
    Anbäcken, Josef
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Gottfridsson, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Sanktionslös interaktion: En kvalitativ studie om ett anonymt beteende2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens avsikt har varit att undersöka bakomliggande aspekter av samtalsklimatet i onlinespel och även titta på positiva samt negativa aspekter av det sanktionslösa samtalet. Därpå har kulturen varit av intresse, bå de aktörens egen kultur men också onlinekulturen som sådan.Studiens forskningsmetod är av kvalitativ natur, med sju stycken kvalitativa intervjuer som empiri.Då forskarparet har en vid  förförståelse av ämnet har en  kombinerad induktiv och deduktiv ansats tagits. Det har under arbetets gång konstaterats att samtalsklimatet  skiljer sig vitalt under anonymitet och sanktionslöshet. Analysen har varit ett kombinerat micro- och  macroperspektiv där avsikten var att  få en bredare och djupare förståelse av problem området.

  • 6.
    Andersson, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Socialitet – vad är det?: En sociologisk forskningsöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys.

     

    Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma.

  • 7.
    Antelius, Eleonor
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kiwi, Mahin
    Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Etnokulturellt profilerad demensomsorg2016Ingår i: Att leva med demens / [ed] Ingrid Hellström, Lars-Christer Hydén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 143-154Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Avdan, Nazli
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ‘Collaborative Competition’: Stance-taking and Positioning in the European Parliament2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Europaparlamentet (EP) är scenen där vissa frågor rörande mer än 500 miljoner ‘européer’ officiellt debatteras och där politiskt relevanta grupperingar diskursivt konstrueras [co-constructed]. Medan parlamentsmedlemmarna (MEPs) driver sina egna politiska agendor dras gränser mellan grupperna, och dessa gränser förstärks och/eller överträds. Talare intar oavbrutet vad man skulle kunna kalla för olika ‘hållningar’ (stances) för olika grupperingar i relation till vissa förutsatta andra grupperingar, och argumenterar för vad som skiljer ‘jaget/det egna’ (Self) från ‘de andra’ (Others). Denna studie undersöker språkmönster som används av parlamentsledamöterna när de hänger sig åt kontextuellt och historiskt situerade dialogiska processer rörande positionering mellan grupper (intergroup positioning) och stance-taking. Den fokuserar vidare på de strategiska och konkurrensutsatta aktiviteterna grouping (gruppformering), grounding (ung. legitimering av en talares stance) och alignment (när man placerar sig i linje med eller tar avstånd från en annan talares åsikter) för att urskilja den dynamiska konstruktionen av gränser mellan grupper.

    Studien baseras på en korpus av så kallade ‘Blue-card question-answer sequences’ från plenardebatter som hölls i EP under 2011, när statsskuldkrisen hade stabiliserats något men fortfarande utgjorde grunden för många kontroverser.

    Teoretiskt sett bygger studien på Stance-teori (Du Bois, 2007), Positionerings-teori (Davies & Harré, 1990) och ett flertal breda socialkonstruktivistiska infallsvinklar till diskursanalys (Fairclough, 1995).

    Analysen visar att positioneringen mellan de olika grupperingarna i EP framstår som något jag kallar ‘kollaborativ konkurrens’ mellan motstridiga ideologier och politiska agendor. Parlamentsledamöterna manipulerar strategiskt sina motståndares tidigare eller förutsedda yttranden för att positionera sig själva, en gruppering de står för, och därigenom dess meningsmotståndare. Alla deltagare agerar för att upprätthålla och förhandla gränsdragningen mellan grupperna, trots att gränserna nästan aldrig överensstämmer mellan de olika talarna. Diskursivt styckar de av några imaginära territorier, vilket lämnar deras motståndare i vaga positioner.

    När de ställer Blue-card questions använder sig parlamentsledamöterna av en särskild turtagningsorganisation, vilken inbegriper rutinformer av interaktionsenheter (interactional units), tilltal (addressing), hur frågor initieras (question framing), och frågeformer (question forms), av vilka var och en visar sig bidra till stance-taking. En dynamisk modell för stance-taking föreslås, vilket möjliggör en transformation av det kontinuerligt omdefinierade stance-objektet såväl som av de diskursivt konstruerade stance-takers.

    Medan Blue-card questions är avsedda att fungera som en strukturerad procedur för att få fram information från en talare demonstrerar analysen att parlamentsledamöterna lyckas med olika avledande manövrer som tjänar positioneringen mellan grupper. Avhandlingen bidrar på så vis till förståelsen av det diskursiva spelet i Europaparlamentet där parlamentsledamöterna strävar efter att konstruera sociala realiteter som tjänar deras politiska mål.

  • 9.
    Bergnehr, Disa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wells, Michael B.
    Uppsala universitet, Sweden.
    Families and family policies in Sweden2014Ingår i: Handbook of Family Policies Across the Globe / [ed] Mihaela Robila, New York: Springer, 2014, s. 91-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sweden is known as a social welfare state, whereby the people who reside in Sweden are entitled to certain public benefits at little or no cost to the individual. Over the past century, Sweden has reshaped its culture, growing from one of the poorest nations in Europe to a flourishing country that others emulate, especially with respect to their family policies. Sweden has developed several foundational family policies that have helped to encourage equality, while establishing a sense of individuality. Sweden has created similar rights for cohabiters/married couples, as well as for same-sex/opposite-sex couples. Parents receive a generous parental leave package, flexible employment choices, and there is a low gender wage gap, while children receive high-quality childcare, free health care, free dental care, free mental health services, and a substantial child welfare program. Swedish family policies encourage both parents to work and to help each other with household and childcare tasks. Despite the public benefits that Sweden provides for mothers, fathers, and children, there is still a need for further improvements regarding policies on domestic violence, poverty, and child welfare. Assessments of Sweden’s family policies are discussed.

  • 10.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social influence and the timing of parenthood2009Ingår i: Interpersona, ISSN 1981-6472, E-ISSN 1981-6472, Vol. 3, nr 1, s. 61-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a general trend of postponing entry into parenthood in Europe, Scandinavia being no exception. Previous research has suggested a range of reasons for this pattern to emerge, but comparatively little attention has been given the possible impact of the social network on the decision to try for a child. This paper explicates ways in which young Swedish adults in focus group discussions reason about the impact of friends and family in their reproductive decision-making. The analysis is based on a discourse analytical approach and inspired by social influence theory. The result of the focus group data indicates that the desire to maintain belonging and rootedness to friends as well as to kin is influential in procreative decision-making. Friends and family are recurrently referred to in the participants’ reasoning about when parenthood is preferably entered.

  • 11.
    Bergnéhr, Disa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bernhardt, Eva
    Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sweden.
    The non-modern child? Ambivalence about parenthood among young adults2013Ingår i: The Social Meaning of Children and Fertility Change in Europe / [ed] Anne Lisa Ellingsaeter, An-Magritt Jensen & Merete Lie, London and New York: Routledge, 2013, 1, s. 102-119Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present study, we investigate the meanings that having a child connotes for youngadults in Sweden. In a rare research design, we draw on both survey data and focus groupinterviews, and thus we utilize the strengths of both quantitative and qualitative information.The child connotes dependence and stability and is likely to restrict the personal freedom ofits parents, while at the same time children are supposed to make life more meaningful. Thispotentially creates ambivalent feelings about having a child, and possibly also about the(potential) child itself. We investigate and discuss the ambivalence found in the data byasking the following questions: How do men and women answer survey questions about thepositive and negative implications having a child may have on their life? How do men andwomen in focus group interviews reason about the implications a child may have on their life?Both sorts of data provide evidence that young adults in Sweden are concerned aboutrestrictions in their personal freedom as an expected negative consequence of becomingparents. The child connotes dependence and responsibilities in a society where independenceand self-actualization are highly valued, and may thus be referred to as non-modern. Judgingfrom the analysis of the survey data, it seems that young men are more worried aboutrestricted personal freedom than are the young women, and this is the main reason behindtheir feeling more ambivalent. Post-secondary education increases the likelihood that therespondent is ambivalent. The overwhelming majority, of both men and women, in the dataexpect to make the transition to parenthood, at some point in their life, as this is regarded as anatural step to take and that the child adds meaning to life being a symbol of dependence,belonging and social relations – also valued aspects of life. However, they appear to strive topostpone the transition, so that they can enjoy the unrestricted freedom of single life for quitesome time. This ambivalence is likely to contribute to an increasing age of becoming a motheror a father, without necessarily leading to more (final) childlessness. The present studycontributes to the understanding of what notions and ideals young adults face, reproduce andact in relation to. It illuminates contemporary connotations of the child, and the ambivalencethat different meanings of the child may cause.

  • 12.
    Berner, Boel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Tobias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Effektivare vård på distans med multidisciplinära medicinska videokonferenser?2014Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, nr 4, s. 23-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Användning av telemedicin förväntas möjliggöra access till expertråd oavsett var patienten eller läkaren befinner sig geografiskt. I artikeln analyseras, utifrån intervjuer med specialistläkare vid ett universitetssjukhus, hur en form av telemedicin, multidisciplinära videokonferenser mellan olika sjukhus, påverkar beslut och relationer i vården. Begrepp som ”artikuleringsarbete”, ”tyst integrering” och ”skript” används för att förstå beslutsfattandet på distans. Artikeln visar att effektivitet i vården kan tolkas på olika sätt, tar upp hur samarbete mellan specialområden uppfattas samt visar på ambivalenser vad gäller centralisering eller decentralisering av medicinsk kunskap mellan sjukhus med teknikens hjälp.

  • 13.
    Bielsten, Therése
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hellström, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Den bortglömda kroppen2016Ingår i: Att leva med demens / [ed] Ingrid Hellström & Lars-Christer Hydén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, s. 97-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Bjurström, Erling
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Möller, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den nya kulturekonomin: Kreativ ekonomi, kulturellt entreprenörskap och platsmarknadsföring i Norrköping2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har ”kulturen” alltmer beskrivits som en outnyttjad resurs för ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Detta har också varit knutet till föreställningar om en omvandling av samhällsekonomin i stort och uppkomsten av en ny ekonomi, som har beskrivits som en upplevelse- eller kreativ ekonomi. Både utomlands och i Sverige finns det otaliga exempel på kultursatsningar som antingen kan betraktas som uttryck för eller implementeringar av dessa ekonomier. Överlag är dock deras genomslag oklart, inte minst om man ser till kultursektorn. Så är också fallet i Norrköping, som utgör fokus för den här studien av kulturellt och kreativt inriktade verksamheter och satsningar.

    Till viss del kan detta förklaras av att diskursen (talet, diskussionen eller samtalet) om upplevelse- och den kreativa ekonomin bidrar till att lösa upp etablerade föreställningar om och definitioner av kultur, liksom gränserna mellan olika samhälls- och ekonomiska sektorer. Med fokus på upplevelser och kreativitet överskrider dessa ekonomier gränserna mellan olika kulturella genrer, samhällssektorer, näringsgrenar och branscher. Detta återspeglar sig inte minst i anspråken på att vidga synen på kultursektorn genom att omdefiniera den till en kreativ sektor.

    Samtidigt är det långt ifrån klart vad som kan räknas till de ekonomier, samhällssektorer eller näringsgrenar som avgränsas med upplevelse- eller kreativitetsbegreppet. Denna oklarhet diskuteras i den första delen av boken (kapitel 1-3), där också olika teorier kring, förklaringsmodeller till och avgränsningar av upplevelse- och den kreativa ekonomin granskas. Likaså diskuteras de kulturpolitiska konsekvenserna av dessa ekonomiers intåg i kulturlandskapet, med tonvikt vid den kulturpolitik som förts i Norrköping.

    I den andra delen av boken (kapitel 4-8) ställs diskussionen i den första delen i relation till den kreativa ekonomins genomslag och mottagande i några kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping. Vilket genomslag har denna ekonomi fått i staden? Hur förhåller sig de som verkar här inom en presumtiv kreativ sektor till föreställningarna om en kreativ eller upplevelsebaserad ekonomi? Hur ställer sig dem som själva verkar inom denna kreativa sektor till de föreställningar om ekonomisk tillväxt och regional utveckling som har ackompanjerat den tankemässiga etableringen av den? Ser de sig själva som del av eller företrädare för en sådan sektor? Bekräftar deras egna erfarenheter den bild som ofta målas upp av kultur, konst och kreativitet som nya drivkrafter för  ekonomisk tillväxt och regional utveckling? I bokens andra del tas frågeställningar som dessa som utgångspunkt för att ställa kvantitativa avgränsningar av den kreativa sektorn mot hur den framtonar för dem som är verksamma inom den.

    Denna del bygger på sex fallstudier av Norrköpings presumtiva kreativa ekonomi: Norrköpings symfoniorkester, Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska, reklambyrån Anfang och webbdesignfirman Angry Creative. Dessa har dessutom kompletterats med en granskning av och ställts i relation till stadens kulturpolitik. Härigenom har företrädare för etablerade kulturinstitutioner, nya kulturverksamheter, kreativt inriktade företag och den lokala kulturpolitiken fått ge sin syn på förutsättningarna för att bedriva kultur- och kreativt inriktade verksamheter i Norrköping.

    Skillnader ifråga om verksamhetsinriktning, storlek, etablering och finansieringsmöjligheter slog på detta sätt igenom i de synpunkter som redovisas och diskuteras i bokens andra del. Detsamma gäller de synpunkter på villkoren för kulturellt inriktade entreprenörskap som kom fram i studien, inte minst om man ser till de relativt nyetablerade verksamheter som ingick i den: Norrköpings visualiseringscenter, EWK-museet, Museet för glömska och Angry Creative. Likaså varierade kännedomen om, intresset för och synen på den kreativa ekonomin bland representanterna för de olika verksamheterna. Medan vissa gav uttryck åt att känna sig delaktiga i denna ekonomi, markerade andra snarare att de anpassat sig till den i form av ett slags kritisk delaktighet. I ett fall var detta även förenat med en kritisk syn på denna anpassning i sig och ett visst motstånd mot att godta de verklighetsbeskrivningar som ligger till grund för och de kulturpolitiska förväntningar som har knutits till den kreativa ekonomin. Samtidigt stod flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien relativt främmande för talet om en ny kreativ ekonomi och gav uttryck åt en tämligen likgiltig inställning till den.

    Den kritiska delaktigheten och motståndet var mest markant bland de verksamheter som kan räknas till kultursektorns och kulturpolitikens kärnområden, som i detta fall bland annat representerades av nyetablerade musei- och konstverksamheter. Områden som överlag dessutom räknas till ”den kreativa kärnan” i den kreativa ekonomin. Samtidigt återspeglade sig en mer utbredd skepsis gentemot den kreativa ekonomins tendens att vidga synen på kultur och bryta ner gränserna mellan olika kulturella delfält eller genrer, liksom mellan olika samhällssektorer, inklusive dess anspråk på att omvandla kultursektorn till en kreativ sektor. Likaså gav många, inte sällan med hänvisning till egna erfarenheter, uttryck åt en skepsis vad gäller den kommersiella potential som den kreativa ekonomin tillskriver kulturen. Utifrån vad som kom fram i studien tyder inte heller mycket på att den kreativa ekonomin har öppnat nya möjligheter för etablerade kulturinstitutioner eller kulturverksamheter som har haft svårt att få kostnader och intäkter att gå jämnt ut, vilket Norrköpings symfoniorkester, EWK-museet och Museet för glömska utgör exempel på. Å andra sidan är det tydligt att denna ekonomi, såväl tankemässigt som i praktiken, har spelat en betydelsefull roll för satsningar på nya kreativa verksamheter, vilket Norrköpings visualiseringscenter utgör ett mer storskaligt och Angry Creative ett mer småskaligt exempel på.

    Precis som man kan förvänta sig spelar enskilda entreprenörer – eller vad som i en del fall snarare kan betecknas som eldsjälar, eftersom de enligt egen utsago helt är i avsaknad av ekonomiska motiv – en betydelsefull roll för de nysatsningar på kultur- och kreativa verksamheter som ingick i studien. Ingen av dem var dock beredd att, i varje fall inte utan tveksamhet eller reservationer, beteckna sig själv som ”kulturentreprenör”. För dem som uppgav sig sakna ekonomiska motiv var det dock främst själva entreprenörrollen som de hade svårt att identifiera sig med, medan det var prefixet ”kultur” som framstod som problematiskt för dem som redovisade sådana motiv och uttryckligen betraktade sig som entreprenörer.

    Trots att de tveksamma inställningarna till själva beteckningen ”kulturentreprenör” bottnade i olika överväganden gav de på detta sätt uttryck åt en motvilja mot eller obenägenhet att förena vissa synsätt på kultur och ekonomi med varandra. Den roll som föreskrivs för kulturentreprenören, inte minst från politiskt håll, tycks i denna mening fungera som en brytpunkt för överväganden kring kulturens egenvärde och instrumentalisering i förhållande till ekonomiska motiv och drivkrafter. Samma tendens återspeglade sig i synen på kulturbegreppet, där flera av representanterna för de verksamheter som ingick i studien gav uttryck åt en motvilja mot eller oförståelse inför att vidga dess omfång eller omdefiniera gränserna mellan kultur och ekonomi på det sätt som den kreativa ekonomin gått i bräschen för.

    Som bidrag till förståelsen av en pågående förändring av relationen mellan kultur och ekonomi är den kreativa ekonomins status oklar. Som begrepp står den kreativa ekonomin växelvis för att beskriva en sådan förändring, en politiskt och ekonomiskt förankrad strategi för att åstadkomma den och en policy för att implementera den.

  • 15.
    Bodman, Olivia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Lind, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Att arbeta utifrån målsättning på HVB för ensamkommande ungdomar: En kvalitativ studie utifrån personalens och ledningens perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledningen och personalen på två olika HVB (hem för vård och boende) för ensamkommande ungdomar i en mellanstor kommun i Mellansverige, uppfattar samt hanterar den målsättning som kommunen har bestämt att verksamheten ska bedrivas i enlighet med. 

    Studien har den ontologiska ståndpunkten konstruktionism och ett hermeneutiskt förhållningssätt med stöd av fenomenologi och symbolisk interaktionism. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer med informanter som arbetar på två olika HVB. Resultatet visar att personalen och ledningen har olika uppfattningar angående målsättningen. Ledningen uppfattar målsättningen som det dokument som kommer från kommunen. Personalen har en diffus uppfattning av målsättningen. De uppfattar den som arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, regler, genomförande- och vårdplan. Målsättningen hanteras genom att ledningen implementerar målsättningens innehåll genom arbetsbeskrivningar, arbetsrutiner, regler, genomförande- och vårdplan. Personal hanterar målsättningen genom att de gör vad de blivit tillsagda av ledningen. 

  • 16.
    Bohgard, Mats
    et al.
    Lunds universitet.
    Karlsson, StigLuleå tekniska universitet.Lovén, EvaLinköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.Mikaelsson, Lars-ÅkeMittuniversitetet.Mårtensson, LenaKungliga tekniska högskolan.Osvalder, Anna-LisaChalmers tekniska högskola.Rose, LindaKungliga Tekniska högskolan.Ulfvengren, PernillaKungliga Tekniska högskolan.
    Arbete och teknik på människans villkor2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att förstå samspelet mellan människor och mellan människor och teknik, krävs kunskaper inom flera olika områden. Boken inkluderar därför begrepp, kunskaper och metoder från bland annat psykologi, medicin, sociologi, fysik, kemi, ekonomi och juridik.

    Boken vänder sig främst till studerande inom arbetsvetenskap, ergonomi och liknande ämnesbenämningar på tekniska universitets- och högskoleutbildningar. Den passar också yrkesverksamma arbetsmiljöingenjörer, ergonomer och sjukgymnaster med flera.

  • 17.
    Boman, John
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    George Herbert Mead2014Ingår i: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, s. 91-104Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Boman, John
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Romskt samråd i Linköping: Delaktighet i praktiken2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Borg, Ida
    et al.
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Brandén, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Do high levels of home-ownership create unemployment?: Introducing the missing link between housing tenure and unemployment2018Ingår i: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 33, nr 4, s. 501-524Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A large number of studies have demonstrated that the proportion of home-owners in a region tend to be positively associated with the unemployment levels in that region. In this paper, we introduce a missing piece of explaining this commonly found pattern. By analysing individual-level population register data on Sweden, we jointly examine the effects of micro- and macro-level home-ownership on individuals’ unemployment. The findings indicate that even though home-owners have a lower probability of being unemployed, there is a penalty for both renters and home-owners on unemployment in regions with high home-ownership rates. Differences in mobility patterns cannot explain this pattern. However, when labour market size is considered, the higher probability of unemployment in high home-owning regions is drastically reduced. This suggests that high home-ownership regions tend to coincide with small labour markets, affecting the job matching process negatively.

  • 20.
    Bouchard, Karen
    et al.
    Faculty of Education, University of Ottawa, Ottawa, Canada.
    Forsberg, Camilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Smith, David J
    Faculty of Education, University of Ottawa, Ottawa, Canada.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Showing friendship. fighting back, and getting even: resisting bullying victimisation within adolescent girls´friendships2018Ingår i: Journal of Youth Studies, ISSN 1367-6261, E-ISSN 1469-9680, Vol. 21, nr 9, s. 1141-1158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research suggests that about a quarter of bullying incidences occur within friendships. Yet little attention is given to the underlying social processes and wider macro-system forces that shape friendship victimization experiences. Guided by constructivist grounded theory and Wade's work on resistance, this research explored the phenomenon of victimization within adolescent girls’ friendships. Canadian women reflecting on their school-based victimization experiences were interviewed for this study. Results suggest that participants resisted victimization in important ways but that their resistance strategies were negotiated within gender expectations and ambient discursive constructions of resistance and victimization. Our findings illuminate the ways that discourses concealing women's resistance and privileging overt responses to bullying run counter to gendered expectations for resistance, leaving women in a double bind. Consequently, we found that retaliatory relational aggression allowed girls to deny their victim status while complying with gendered expectations for resistance but led to their bullying experiences being normalized and overlooked.

  • 21.
    Brandén, Maria
    Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Gender, Gender Ideology, and Couples’ Migration Decisions2014Ingår i: Journal of family issues, ISSN 0192-513X, E-ISSN 1552-5481, Vol. 35, nr 7, s. 950-971Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Couples generally move to accommodate men?s, rather than women?s, career opportunities. Using Swedish panel data including 1,039 married or cohabiting individuals, this study examines the importance of traditional gender ideology and behavior in explaining this pattern. Two dimensions of gender and migration are examined: (a) the willingness to move for a partner?s career and (b) the likelihood of couple migration for one?s own work or educational opportunities. Findings show that women are more willing to move for their partner?s career. Childless women are more likely to move with their partners to pursue their own work or education than childless men, whereas mothers are less likely to report this than fathers. Gender ideology and division of household responsibilities do not explain the gender differences in migration behavior. They are more important for individuals? willingness to move for their partners, with particularly pronounced gender differences among nonegalitarian respondents.

  • 22.
    Brandén, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Stockholm Univ, Sweden.
    Bygren, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Stockholm Univ, Sweden; Inst Futures Studies, Sweden.
    Gaehler, Michael
    Inst Futures Studies, Sweden; Stockholm Univ, Sweden.
    Can the trailing spouse phenomenon be explained by employer recruitment choices?2018Ingår i: Population, Space and Place, ISSN 1544-8444, E-ISSN 1544-8452, Vol. 24, nr 6, artikel-id e2141Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well known that couples tend to relocate for the sake of the mans career rather than the womans, also known as the trailing spouse phenomenon. The role of employer choices in this process is unknown however. If employers are hesitant to make job offers to women who live a long way from the workplace (e.g., because of work-family balance concerns or a perceived risk that they will not follow through on their applications, or stay hired if employed), this tendency might constitute an underlying mechanism behind the moving premium of partnered men. Ours is the first study to empirically test whether employers prefer geographically distant men over geographically distant women. We sent applications for 1,410 job openings in the Swedish labour market, randomly assigning gender and parental status to otherwise equivalent applications from cohabiting or married women and men and recorded employer callbacks to these. The results indicate that employers in general tend to disfavour job applicants who live a long way from the employers workplace. This tendency is stronger for women, both for mothers and for women with no children. Our estimated effects are imprecise but clearly suggest that employer recruitment choices contribute to the trailing spouse phenomenon by offering men a larger pool of geographically distant jobs. We call for more research on this hitherto ignored mechanism behind the trailing spouse phenomenon.

  • 23.
    Brandén, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Stockholm University, Sweden.
    Duvander, Ann-Zofie
    Stockholm University, Sweden.
    Ohlsson-Wijk, Sofi
    Stockholm University, Sweden.
    Sharing the Caring: Attitude–Behavior Discrepancies and Partnership Dynamics2018Ingår i: Journal of family issues, ISSN 0192-513X, E-ISSN 1552-5481, Vol. 39, nr 3, s. 771-795Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Even though ideals in favor of gender equality in the private sphere are wide spread, discrepancies between ideals and actual behavior are common. Such discrepancies and potential dissatisfaction with gender unequal behavior within a couple are expected to influence partnership dynamics negatively. This study examines how discrepancies between the perceived ideal sharing of parental leave and the actual division of leave, as well as satisfaction with the division are associated with (a) relationship satisfaction, (b) continued childbearing, and (c) union dissolution, using Swedish panel data. The findings cannot confirm an effect of discrepancies on partnership dynamics. However, men who wish they had used a larger share of the parental leave have lower relationship satisfaction, lower continued childbearing, and higher probability of union dissolution. Women are seemingly not affected by their (dis)satisfaction with the division. The findings may reflect a changing father role related to the policy setting and norms in Sweden.

  • 24.
    Brandén, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haandrikman, Karen
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    Who Moves to Whom? Gender Differences in the Distance Moved to a Shared Residence2019Ingår i: European Journal of Population, ISSN 0168-6577, E-ISSN 1572-9885, Vol. 35, nr 3, s. 435-458Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although the migration of couples and families is well examined, the migration that occurs at the start of co-residence has only been minimally studied. This study examines (1) whether women move more often and move over longer distances at the start of co-residence and (2) whether gender differences (if any) stem from compositional differences between women and men, such as gender differences in ties, or if they are the consequence of the within-couple distribution of bargaining power. The analyses are performed on Swedish population register data from 1991 to 2008, including longitudinal information on the residence of all couples who either married or had a child as cohabitants in 2008, backtracking them to the year of union formation. The results indicate that women are more prone to move for the sake of their male partner in the process of union formation than vice versa. If partners lived in close proximity prior to co-residence, the woman’s increased likelihood of moving and longer distance moved is nearly completely explained by power imbalances in the couple. Gender differences in ties only have minor importance in explaining gender differences in these types of migration patterns. If partners lived far apart prior to co-residence, gender differences are particularly pronounced. These differences remain after adjusting for the two partners’ relative resources. We contribute to the family migration literature by suggesting that women’s higher propensity to move and their longer distance moved are indications that even couples’ decisions at the start of co-residence are made in favour of the man’s career.

  • 25.
    Broth, Mathias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Laurier, EricUniversity of Edinburgh.Mondada, LorenzaUniversity of Basel.
    Studies of Video Practices: Video at Work2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The last two decades have seen a rapid increase in the production and consumption of video by both professionals and amateurs. The near ubiquity of devices with video cameras and the rise of sites like YouTube have lead to the growth and transformation of the practices of producing, circulating, and viewing video, whether it be in households, workplaces, or research laboratories.

    This volume builds a foundation for studies of activities based in and around video production and consumption. It contributes to the interdisciplinary field of visual methodology, investigating how video functions as a resource for a variety of actors and professions.

  • 26.
    Bygren, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Stockholm University, Sweden; Institute Future Studies, Sweden.
    Erlandsson, Anni
    Stockholm University, Sweden.
    Gahler, Michael
    Stockholm University, Sweden.
    Do Employers Prefer Fathers? Evidence from a Field Experiment Testing the Gender by Parenthood Interaction Effect on Callbacks to Job Applications2017Ingår i: European Sociological Review, ISSN 0266-7215, E-ISSN 1468-2672, Vol. 33, nr 3, s. 337-348Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In research on fatherhood premiums and motherhood penalties in career-related outcomes, employers discriminatory behaviours are often argued to constitute a possible explanation for observed gender gaps. However, there is as yet no conclusive evidence of such discrimination. Utilizing a field experiment design, we test (i) whether job applicants are subject to recruitment discrimination on the basis of their gender and parenthood status, and (ii) whether discrimination by gender and parenthood is conditional on the qualifications required by the job applied for. We applied for 2,144 jobs in the Swedish labour market, randomly assigning gender and parenthood status to fictitious job applicants. Based on the rate of callbacks, we do not find that employers practise systematic recruitment discrimination on the basis of the job applicants gender or parental status, neither in relation to less qualified nor more highly qualified jobs.

  • 27.
    Chase, Elaine
    et al.
    International Development Centre, University College London, London, UK.
    Otto, Laura
    Institut für Ethnologie und Kulturwissenschaft, University of Bremen, Bremen, Germany.
    Belloni, Milena
    Department of Sociology, University of Trento, Trento, Italy.
    Lems, Annika
    Max-Planck Institute for Social Anthropology, Halle/ Saale, Germany; Institute of Social Anthropology, University of Bern, Bern, Switzerland.
    Wernesjö, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Methodological innovations, reflections and dilemmas: The hidden sides of research with migrant young people classified as unaccompanied minors2019Ingår i: Journal of ethnic and migration studies, ISSN 1369-183X, E-ISSN 1469-9451Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper offers some behind-the-scenes insights drawn from the collective fieldwork experiences of the contributors to this Special Issue. These include reflections on: how decisions about modes of accessing research participants fundamentally shape the research process and outcomes; the pitfalls of only focusing on young people’s migratory experiences while ignoring the multiple other dimensions to their lives; how we can best capture and represent young people’s often paradoxical vulnerability and agency; the relative merits of methodological innovations increasingly integrated into work with marginalised and hard to reach communities; and, finally, our own positionality when conducting research with migrant young people and the importance of taking account of how our own subjective, political, philosophical and ethical standpoints influence our interactions throughout our research endeavours. These contributions seek to promote greater reflexivity and transparency among academics conducting ethnographically driven research with young people in the context of forced migration.

  • 28.
    Chu, Wanjun
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wever, Renee
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Maskinkonstruktion. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Design for Supporting Sustainable Behaviour Retention through Context Change2017Ingår i: Persuasive Technology: Development and implementation of personalized technologies to change attitudes and behaviours: 12th International Conference, PERSUASIVE 2017, Amsterdam, The Netherlands, April 4-6, 2017 Adjunct Proceedings / [ed] Peter W. de Vries, Thomas Van Rompay, Enschede,The Netherlands: Centre for eHealth & Wellbeing Research, Department of Psychology, Health and Technology, University of Twente , 2017, s. 72-73Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Collet, Francois
    et al.
    ESADE Business School, Barcelona, Spain.
    Hedström, Peter
    Institute for Futures Studies, Stockholm, Sweden.
    Old friends and new acquaintances: Tie formation mechanisms in an inter-organizational network generated by employee mobility2013Ingår i: Social Networks, ISSN 0378-8733, E-ISSN 1879-2111, Vol. 35, nr 3, s. 288-299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates mechanisms of tie formation in an interorganizational network generated by the mobility of employees between organizations. We analyze a data set that contains information on all organizations in the Stockholm metropolitan area between 1990 and 2003. We show that the formation of new ties is contingent upon the direction of past ties, and that most connections occur at an intermediate geodesic distance of 2 and 3. The findings highlight the importance of tie direction and indirect connections in research on network dynamics and knowledge exchanges stemming from the mobility of employees across organizations.

  • 30.
    Coopmans, Catelijne
    et al.
    National University of Singapore.
    Button, Graham
    Conseil Scientifique, France.
    Eyeballing Expertise2014Ingår i: Social Studies of Science, ISSN 0306-3127, E-ISSN 1460-3659, Vol. 44, nr 5, s. 758-785Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ‘Tacit’ and ‘explicit’ knowledge, and their relation to expertise, have a long-standing importance within social studies of science and technology. At the centre of the development of thinking about these topics has been the work of Harry Collins and Robert Evans. In this article, we bring to bear observations of the work of people involved in grading eye disease, and their seeming display of expertise, tacit and explicit knowledge, on three thrusts identified in the work of Collins, and Collins and Evans. These thrusts are the following: (1) a concern with the appearance of tacit knowledge in the activities of experts, (2) a commitment to studying expertise as ‘real’ and substantive rather than attributed, and (3) a commitment to promoting the recognition and fostering the management of expertise by providing analytical distinctions regarding expertise and its reliance on tacit knowledge. By considering what is involved in the work of grading eyes, we relocate the interest in tacit and explicit knowledge, and their bearing on expertise, in how expert knowledge is displayed and made recognizable in and through courses of action and interaction.

  • 31.
    Cromdal, Jakob
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Danby, Susan
    Queensland University of Technology, Brisbane, Australia.
    Emmison, Michael
    University of Queensland, Brisbane, Australia.
    Osvaldsson, Karin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Cobb-More, Charlotte
    Queensland University of Technology, Brisbane, Australia.
    "Basically it's the Usual Whole Teen Girl Thing": Stage-of-Life Categories on a Children's and Young people's Helpline2018Ingår i: Symbolic interaction, ISSN 0195-6086, E-ISSN 1533-8665, Vol. 41, nr 1, s. 25-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the practices of membership categorization in the interactions of clients and counselors on a national Australian helpline (Kids Helpline [KHL]) for children and young persons. Our focus is on membership categories drawn from three membership category devices (MCDs): stage-of-life (SOL), age, and family. Analysis draws on data across different contact modalities—email and web-counseling sessions—to examine how category-generated features are relevantly occasioned, attended to, and managed by the parties in the course of interaction. This shows clients' use of MCDs in presenting their trouble and building a relevant case for their grievance. By examining counselors' subsequent receipts of the clients' complaints, we are able to trace some of the cultural knowledge that the clients' categorizations make relevant to the counselors. Moreover, the analysis demonstrates how the inherent flexibility of MCDs allows counselors to exploit these same categorial resources and to re-specify the clients' trouble in a more positive fashion to accomplish counseling work. In explicating how taken-for-granted notions of the lifespan as well as of family relations are mobilized by participants in KHL's sessions, the findings contribute to previous studies of social interaction in counseling, and to research on social identity and categorization more broadly.

  • 32.
    Dahlholm, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Gud fader, hjälten och den heliga andan: En etnografisk studie vid Omris bruk2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att skapa förståelse för hur sociala relationer bevaras och förändras över tid där centrum för relationerna utgörs av en gemensam arbetsplats. Studien berör en bruksort i Sverige som har fått det fiktiva namnet Omri. Sociala relationer kopplat till materiella faktorer är ett ämne som uppsatsen berör både inledningsvis och i en avslutande diskussionsdel.Studiens empiriska material är inhämtat genom kvalitativa intervjuer där anställda på Omris bruk har fått berätta sina upplevelser av brukets blomstringstid.Resultatet visar på upplevda klassmotsättningar som utgörs främst av två grupper – arbetarna och tjänstemännen. Analysens fokus är att förklara hur klasskillnaderna en gång i tiden uppkom på Omris bruk och hur de har bevarats med tiden. Avslutningsvis redogör studien för hur en person, genom sina karismatiska egenskaper kunde bryta upp stora delar av traditionella, klassbetingade beteenden och skapa en, som informanterna beskriver det, mer lättsam tillvaro.

  • 33.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Föräldrar som villkorad resurs: skolans föräldraarbete i mångetniska förorter2016Ingår i: Utbildning, arbete, medborgarskap: strategier för social inkludering i den mångetniska staden / [ed] Magnus Dahlstedt, Fredrik Hertzberg, Susanne Urban, Aleksandra Ålund, Umeå: Borea , 2016, 3, s. 211-238Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Young people in suburbs feel discriminated, but hopeful2017Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 54, nr 4, s. 341-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on research in Swedish multi-ethnic areas, this paper examines discourses of unrest among youth in multi-ethnic, tower-block suburbs. While there is a focus on the mechanisms of racialized social exclusion among the youth, the preoccupation among local actors including social workers, police, principals and representatives of NGOs as is with the area of exclusion itself as causing the problems of urban unrest. Such problematizing highlights broader policy changes in Sweden, where the main responsibility for welfare is put on the individual, rather than on the collective and the state.

  • 35.
    Dahlstedt, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rundqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vesterberg, Viktor
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Citizenship: rights, obligations and changing citizenship ideals2015Ingår i: International Migration and Ethnic Relations: critical Perspectives / [ed] Magnus Dahsltedt and Anders Neergaard, London: Routledge, 2015, s. 86-114Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 36.
    Eaton, Charlie
    et al.
    Department of Sociology, University of California, Berkeley, USA.
    Habinek, Jacob
    Department of Sociology, University of California, Berkeley, USA.
    Goldstein, Adam
    Department of Sociology, University of California, Berkeley, USA.
    Dioun, Cyrus
    Department of Sociology, University of California, Berkeley, USA.
    Santibáñez Godoy, Daniela García
    Department of Sociology, University of California, Berkeley, USA.
    Osley-Thomas, Robert
    Department of Sociology, University of California, Berkeley, USA.
    The Financialization of US Higher Education2016Ingår i: Socio-Economic Review, ISSN 1475-1461, E-ISSN 1475-147X, Vol. 14, nr 3, s. 507-535Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on financialization has been constrained by limited suitable measures for cases outside of the for-profit sector. Using the case of US higher education, we consider financialization as both increasing reliance on financial investment returns and increasing costs from transactions to acquire capital. We document returns and costs across four types of transactions: (i) revenues from endowment investments, (ii) interest payments on institutional borrowing by colleges, (iii) profits extracted by investors in for-profit colleges and (iv) interest payments on student loan borrowing by households. Estimated annual funding from endowment investments grew from $16 billion in 2003 to $20 billion in 2012. Meanwhile financing costs grew from $21 billion in 2003 to $48 billion in 2012, or from 5 to 9% of the total higher education spending, even as interest rates declined. Increases in financial returns, however, were concentrated at wealthy colleges whereas increases in financing costs tended to outpace returns at poorer institutions. We discuss the implications of the findings for resource allocation, organizational governance and stratification among colleges and households.

  • 37.
    Eaton, Charlie
    et al.
    University of California, Department of Sociology, Berkeley, United States.
    Habinek, Jacob
    University of California, Department of Sociology, Berkeley, United States.
    Kumar, Mukul
    Stover, Tamara Lee
    Roehrkasse, Alex
    Thompson, Jeremy
    Swapping Our Future: How Students and Taxpayers Are Funding Risky UC Borrowing and Wall Street Profits2013Ingår i: Berkeley Journal of Sociology, ISSN 0067-5830, Vol. 57, s. 178-199Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Ekelund Åkerström, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Höög, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Det förlängda arbetslivets janusansikte: en kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att befinna sig i gränslandet mellan arbete och pension2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har till syfte att bidra med kunskap och förståelse för individens upplevelse av att befinna sig i gränslandet mellan arbete och pension. Studien har en kvalitativ ansats och har använt intervjuer som datainsamlingsmetod.

    Resultatet visar att motiven till att förlänga eller avsluta arbetslivet kan kopplas till olika behov som måste tillfredsställas, i eller utanför arbetslivet. Vid sidan om dessa behov finns en vilja att bibehålla den livssituation som tidigare varit rådande under individens yrkesverksamma liv.

    Resultatet visar också att informanterna över lag har svårt att identifiera sig med gruppen "pensionärer". Vi ser dock att allt eftersom man avlägsnar sig från den ursprungliga primärgruppen (arbetskollegorna) och närmar sig den nya (pensionärerna), börjar föreställningen om en "pensionär" bli mer lik föreställningen om det egna jaget.

  • 39.
    Ekholm, David
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sport as a Means of Responding to Social Problems: Rationales of Government, Welfare and Social Change2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har idrott alltmer kommit att betraktas som ett socialpolitiskt verktyg med förväntningar om att åstadkomma social förändring och bidra till att lösa sociala problem. I den här avhandlingen undersöks hur den sociala förändringens rationalitet formas i relation till idén om ’idrott som en lösning på sociala problem’. Detta görs genom fyra frågeställningar: (1) Hur har idrott blivit möjligt att betrakta som en lösning på sociala problem? (2) Hur förmodas idrott i praktiken fungera som en lösning på sociala problem? (3) Hur representeras sociala problem när idrott lyfts fram som en lösning? (4) Vilken typ av uppförande, subjektivitet och medborgerliga färdigheter fostras genom att använda idrott som en lösning på social problem? Särskilt fokuseras på styrning av individers uppförande, skapande av gemenskap och sammanhållning samt gränsskapande kring vilka domäner som kan utsättas för förändring. Undersökningarna relateras till mer övergripande förändringar i den svenska välfärdsstatens styrningsrationalitet. Två empiriska material har undersökts: dels den vetenskapliga diskursen, dels olika företrädares beskrivningar av en idrottsbaserad välfärdsintervention för unga i risk för problem och exkludering, en verksamhet som sker i samverkan mellan en social entreprenör, kommun och föreningsliv. Avhandlingen pekar på vikten av teoretiskt driven forskning med konstruktionistiska perspektiv relaterade till välfärdsstatens och socialpolitikens förändring. I den vetenskapliga diskursen lyfts social förändring fram med avseende på individuell förändring genom tillägnande av färdigheter som antas kunna användas även i andra sociala sammanhang. Denna förståelse iscensätter de adresserade problemen som individuella problem. I idrottsledarnas beskrivningar av den sociala interventionen kan ungdomar motiveras individuellt, bygga självförtroende och självkänsla, genom att identifiera sig med positiva förebilder och ledare. Detta blir viktigt för att kunna ”välja rätt väg i livet”. Genom att framställa problem som risker blir de möjliga för individen att undvika. Detta positionerar ungdomarna som själva ansvariga för sin välfärd och inkludering. I politikernas beskrivningar lyfts idrotten fram som ett sätt att skapa gemenskap och sammanhållning som ett svar på spänningar och oro. Genom idrotten (och den sociala entreprenören) kan man mobilisera civilsamhällets föreningsliv vilket associeras med frivillighet, autentiskt ledarskap samt personliga och moraliska band baserade på gemensam identitet. Därmed kan ansvaret för att hantera sociala problem spridas mellan olika aktörer, något som även kan bidra till informalisering och de-professionalisering av det sociala  arbetet. Sammanfattningsvis kan idrott konceptualiseras som en lösning på sociala problem därför att dess praktiker associeras med individuell aktivering samt med ett aktivt civilsamhälle som bygger på moralisk fostran och gemenskap. Den sociala förändringens teknologier och rationalitet pekar ut ‘självet’, ‘gemenskapen’ och ‘platsen’ som de domäner där förändring bedöms vara möjlig. Den sociala förändringens rationalitet bygger på aktivering och ansvarsgörande av ‘självet’ och ‘gemenskapen’. Styrningsrationaliteten bygger på en långtgående kritik av välfärdsstatens sätt att styra där samhället i sin helhet betraktas som målpunkt. Genom sådan diskurs skyms mer genomgående samhällsförändringar. Avhandlingen utforskar empiriskt och illustrerar hur en rad tendenser och mutationer i välfärdsstatens styrningsrationalitet och i det sociala arbetet kommer till uttryck genom ‘idrott som en lösning på sociala problem’.

    Delarbeten
    1. Research on Sport as a Means of Crime Prevention in a Swedish Welfare Context: A Literature Review
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Research on Sport as a Means of Crime Prevention in a Swedish Welfare Context: A Literature Review
    2013 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Sport Studies Forum, ISSN 2000-088X, E-ISSN 2000-088X, Vol. 4, s. 91-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article reviews Swedish research literature on sport as a means to realize social objectives related to crime prevention, contextualized by international literature on the subject. The article examines how Swedish research on sport as a means of crime prevention can be understood in light of international research regarding research questions, theoretical approaches, and content. Utilizing content analysis with inductive category development, the article describes current Swedish and international research, identifies certain characteristics in Swedish research, as well as underlying assumptions. Besides a thorough description acknowledging discrepancies between scientific knowledge in literature and a common sense notion in society about sport as a means of crime prevention, the article highlights five results. First, Swedish research shows great similarities with international research regarding content. Second, previous research is greatly concerned with empirically driven approaches. Third, Swedish research is nonexplicit in terms of crime prevention as a social objective and considers social objectives a potential effect of, rather than a premise for, sport practices. Fourth, Swedish research is focused on primary and secondary prevention. Fifth, there is general lack of Swedish research on sport as a means of crime prevention. In conclusion, the article considers future possible directions in research with respect to characteristics in the traditionally upheld Swedish welfare state regime.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Malmö University, 2013
    Nyckelord
    crime reduction, social problem, social work, sport, welfare, youth, leisure, deviancy
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-99435 (URN)
    Tillgänglig från: 2013-10-18 Skapad: 2013-10-18 Senast uppdaterad: 2017-12-06Bibliografiskt granskad
    2. Sport and crime prevention: Individuality and transferability in research
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Sport and crime prevention: Individuality and transferability in research
    2013 (Engelska)Ingår i: Journal of Sport for Development, ISSN 2330-0574, Vol. 1, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Researchers have examined sport practices as a means of crime prevention. The article reviews the international body of literature on this subject from a social constructionist perspective. By exploring the idea of sport as a means of crime prevention, the article considers what is described on the subject and how these descriptions are articulated. Through a content analysis, the article aims to develop categories and provide an analytical discussion of the findings. The descriptive analysis reveals that, although researchers are most notably critical of putting faith in sport for social objectives, there is research that affirms the role of sport in crime prevention. When sport is upheld as a means of crime prevention, two modes of prevention are emphasised, called the averting-mode and the social change-mode. The discussion focuses primarily on how the dominant social change-mode is articulated and how this social change becomes a meaningful concept as portrayed in discourses on individuality and transferability. The importance and potential consequences of framing crime as a social problem and of framing sport as a solution in response are also discussed. Finally, the article sets out the direction for further research on sport as a means of crime prevention.

    Nyckelord
    Anti-social behaviour, Social problem, Social work, Welfare, Youth
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-102954 (URN)
    Tillgänglig från: 2014-01-08 Skapad: 2014-01-08 Senast uppdaterad: 2016-08-23Bibliografiskt granskad
  • 40.
    Ekström, Veronica
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas.

    Delarbeten
    1. Inte bara kvinna. Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd - konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Inte bara kvinna. Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd - konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck
    2012 (Svenska)Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 35, nr 3, s. 51-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [sv]

    Med startpunkt i Kvinnofridspropositionen från 1997 undersöks i den här artikeln sex statliga propositioner utifrån ett intersektionellt perspektiv. I artikeln diskuteras hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, hur de våldsutsatta kvinnorna framställs och konstrueras samt hur dessa framställningar förhåller sig till lagstiftarens motiveringar till lagstadgat stöd till dessa kvinnor. Analysen fokuseras kring hur kategorier som klass, kön och etnicitet synliggörs i det studerade materialet och hur detta kan förstås i relation till det lagstiftade stöd som formuleras för kvinnorna. I artikeln framkommer att de våldsutsatta kvinnorna framförallt beskrivs som kvinnor. I en del av texterna lyfts grupper av kvinnor (utländska, äldre, missbrukande t ex) upp som särskilt stödbehövande. Det handlar dock inte om en förståelse av hur olika maktstrukturer påverkar kvinnornas utsatthet för våld och deras skilda erfarenheter av konsekvenserna av våldet. Framställningen av den våldsutsatta kvinnan som å ena sidan ”vem som helst” och å andra sidan ”den andra” bidrar sannolikt till att det stöd som formuleras riskerar att inte möta de reella behov av stöd som våldsutsatta kvinnor har.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    DJØF forlag, 2012
    Nyckelord
    Socialtjänstlagen, kvinnomisshandel, mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, stöd, insatser, socialt arbete, intersektionalitet
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-88377 (URN)
    Tillgänglig från: 2013-03-13 Skapad: 2013-02-04 Senast uppdaterad: 2017-12-06Bibliografiskt granskad
    2. Carriers of the Troublesome Violence: The Social Services’ Support for Female Victims of Domestic Violence.
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Carriers of the Troublesome Violence: The Social Services’ Support for Female Victims of Domestic Violence.
    2018 (Engelska)Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 21, nr 1, s. 61-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In Sweden, the social services’ responsibility for abused women has been reinforced and clarified on several occasions since the 1990s. At the same time, the knowledge of their work is undeveloped. This article analyses the social services’ support for female victims of domestic violence with a focus on organisation, based on the concepts of specialisation and specialists. The study consists of qualitative interviews with 16 social workers in eleven municipalities. The study shows great organisational variation between the municipalities, although most have some sort of specialised units or person-bound specialisation. Colleagues, training and  external supervision are factors the social workers emphasise as important in working with female victims of violence, a social problem described as both special and difficult. The different forms of organisation and specialisation influence the support the social services offer abused women.

    Abstract [sv]

    Socialtjänstens ansvar för stöd till våldsutsatta kvinnor har förstärkts och förtydligats under flera tillfällen sedan 1990-talet. Samtidigt är kunskapen om socialtjänstens arbete begränsad. I artikeln analyseras socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor med fokus på organisering, utifrån begreppen specialisering och specialister. Studien består av kvalitativa intervjuer med 16 socialarbetare i 11 kommuner. Studien visar stor organisatorisk variation mellan kommunerna, även om de flesta har någon form av specialiserade enheter eller personbunden specialisering. Kollegor, kompetensutveckling och handledning är faktorer som socialarbetarna lyfter fram som viktiga i arbetet med stöd till våldsutsatta kvinnor, ett arbete som beskrivs som både speciellt och svårt. Organiseringen och specialiseringen påverkar det stöd som socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2018
    Nyckelord
    IPV, domestic violence, social services, crime victims, specialisation, Våld i nära relationer, socialtjänst, brottsoffer, specialisering
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-128994 (URN)10.1080/13691457.2016.1255930 (DOI)000417767400006 ()
    Tillgänglig från: 2016-06-08 Skapad: 2016-06-08 Senast uppdaterad: 2017-12-29Bibliografiskt granskad
    3. Negotiating and Justifying Social Services’ Support for Female Victims of Domestic Violence
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Negotiating and Justifying Social Services’ Support for Female Victims of Domestic Violence
    2017 (Engelska)Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 7, nr 1, s. 18-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The social services in Sweden have become key actors in the field of support for female victims of domestic violence. However, knowledge about what kind of support the social services offer is underdeveloped. The aim of this article is to examine social workers’ perceptions of the needs they meet among female victims of domestic violence, what kind of support they offer to meet these needs, and how they use their discretion to negotiate and justify their work. The article builds on a qualitative analysis of interviews with social workers. The analysis shows that the social workers have a great deal of discretion, as a result of framework legislation and a high status among local politicians and managers. However, both specialization and a lack of available services limit their discretion. What an abused woman is offered or is entitled to is negotiated and justified depending on, for example, which services are available, whether the woman is considered to have own resources (not only financial but also emotional and practical), and if the social worker is available. Three main strategies for reducing workload are identified: increasing demands for authority decisions, transferring responsibility to others, and placing requirements on the abused women’s actions and attitudes.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2017
    Nyckelord
    social services, domestic violence, IPV, discretion, street-level bureaucrats
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-128995 (URN)10.1080/2156857X.2016.1203813 (DOI)
    Tillgänglig från: 2016-06-08 Skapad: 2016-06-08 Senast uppdaterad: 2017-11-30Bibliografiskt granskad
    4. Violence against women - social services support during legal proceedings: [Kvinnor utsatta för våld i nära relationer—socialtjänstens stöd under rättsprocessen]
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Violence against women - social services support during legal proceedings: [Kvinnor utsatta för våld i nära relationer—socialtjänstens stöd under rättsprocessen]
    2015 (Engelska)Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 18, nr 5, s. 661-674Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Social workers and social work have been criticized for failing to address violence against women in adequate ways, of blaming the victim and failing to recognize domestic violence as a problem. At the same time, it is the social services that are responsible for support to abused women, according to amendments in the Social Services Act (2001). This article examines abused women’s own experiences of support in connection with the police investigation of domestic violence. It is a qualitative study with six women who all have received support from the Relationship Violence Center (RVC) in Stockholm. The main findings in the article suggest that support in connection with the judicial process is important. Women’s earlier experiences or preconceptions of the social services might prevent them from accepting support or turning to the social services for help.

     

    Abstract [sv]

    Socialarbetare och socialt arbete har blivit kritiserade för att misslyckas med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt, för att lägga skulden på kvinnan och för att inte se våld mot kvinnor i nära relationer som ett problem. Samtidigt är det socialtjänsten som är ansvarig för att ge stöd till misshandlade kvinnor enligt tilläggen i socialtjänstlagen (2001). I den här artikeln undersöks våldsutsatta kvinnors egna erfarenheter av stöd i samband med polisutredningar om våld i nära relationer. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med sex kvinnor som har fått stöd från Relationsvåldscentrum (RVC). De huvudsakliga resultaten i artikeln visar att stöd i samband med rättsprocessen är viktigt. Kvinnors tidigare erfarenheter eller uppfattningar om socialtjänsten kan hindra dem från att ta hjälp från eller vända sig till socialtjänsten för stöd.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    London: Routledge, 2015
    Nyckelord
    men´s violence against women; abused women; battered women; domestic violence; support
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-110765 (URN)10.1080/13691457.2014.951600 (DOI)000369907600003 ()
    Tillgänglig från: 2014-09-22 Skapad: 2014-09-22 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
  • 41.
    Elliot, David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Bergendahl, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Gränskontroller i Sverige: En diskursanalys av hur det argumenterades kring svenska gränskontroller i svenska tidningar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att generera förståelse för hur verkligheten konstrueras genom skriftliga politiska debattartiklar. Diskursen som undersöks i studien är de gränskontroller som Sveriges regering införde den 18 december 2015. I studien undersöks vilka typer av argument som används och hur de bidrar till konstruktionen av problemet samt hur diskursen förändras över tid. Studien har avgränsats till svenska nyhetstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den studerade perioden är halvårsperioden kring beslutsdatumet för gränskontroller. Studien är kvalitativ och har utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Den metodologiska och teoretiska ansatsen är diskursanalys.

    Studiens resultat genererade tre typer av diskurser: pragmatiska och humanistiska argument, välfärd kontra öppenhet samt ad hominem-argument och fokus på ansvar. Diskursens förändring över tid delades in i tre perioder: från att svenska gränskontroller var avlägset, till fokus på terrorattentaten i Paris, till fokus på svenska gränskontroller.

  • 42.
    Elmqvist, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.

    Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.

    Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.

    Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.

    Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.

    Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.

    I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.

  • 43.
    Engstler, Heribert
    et al.
    Deutschen Zentrums für Altersfragen (DZA), Berlin, Germany.
    Wolf, Tobias
    Deutschen Zentrums für Altersfragen (DZA), Berlin, Germany.
    Motel-Klingebiel, Andreas
    Deutschen Zentrums für Altersfragen (DZA), Berlin, Germany.
    Die Einkommenssituation und -entwicklung Verwitweter in Deutschland2011Ingår i: Vierteljahreshefte zur Wirtschaftsforschung, ISSN 0340-1707, Vol. 80, nr 4, s. 77-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Es mehren sich die Anzeichen, dass die sozialpolitische Erfolgsgeschichte der Beteiligung alter Menschen am gesellschaftlichen Wohlstand ins Stocken geraten ist. So sinken seit Jahren die Beträge der neu bewilligten Altersrenten und das Realeinkommen im Alter. Die überdurchschnittliche Armutsquote alleinlebender alter Menschen lässt vermuten, dass Verwitwete ein erhöhtes Risiko für prekäre Einkommenslagen haben. Zwar begrenzt die Hinterbliebenensicherung in der Gesetzlichen Rentenversicherung (GRV) den Einkommensausfall beim Tod des Versicherten, aber die Rente allein reicht oft nicht zur Sicherung des Lebensstandards aus. Vor diesem Hintergrund untersucht der Beitrag auf der Grundlage des Deutschen Alterssurveys (DEAS) die Entwicklung des Gesamteinkommens verwitweter Frauen und Männer seit Mitte der 90er Jahre und den Einfluss beruflicher und sozialer Determinanten auf die Einkommenshöhe. Die Ergebnisse zeigen eine positive Entwicklung des realen Äquivalenzeinkommens Verwitweter mit Ausnahme der ostdeutschen Witwen. Geschlecht, Landesteil, Sozialschicht, Erwerbsbeteiligung und Alterssicherungszweig sind zentrale Faktoren des Einkommens Verwitweter. Frauen mit nur wenigen Erwerbsjahren (Hausfrauenehen) haben als Verwitwete ein relativ niedriges Einkommen und erhöhtes Armutsrisiko. Überdurchschnittlich ist das Einkommen von Witwern und Verwitweten mit Beamtenversorgung.Read More: http://ejournals.duncker-humblot.de/doi/abs/10.3790/vjh.80.4.77

  • 44.
    Eriksson Maggi, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Restrictions of Movement in Palestine. Intersectional Impacts and Strategies of Resistance.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study I use semi-structured interviews and participant observation, in an intersectional and post-colonial theoretical framework, to look at one specific aspect of the Israeli occupation of the Palestinian territory: the restrictions of movement that are a result of the occupation, and how these influence different groups of the population in different ways, more specifically by analysing intersections of gender and age.  I consider not only restrictions caused by physical barriers, but also barriers caused by fear of violence or detainments and arrests. In the second part of the study I analyse strategies of resistance against the issues caused by the restrictions of movement and their gendered aspects. I show how the effects of the Wall, barriers and restrictions of movement are gendered and age-related, identifying multiple vulnerable locations at different intersections of gender and age. I also demonstrate how both individual strategies of resistance and the possibilities to participate in organised forms of resistance are gendered. 

  • 45.
    Erlandsson, Arvid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, Artur
    Lund Univ, Sweden.
    Tinghög, Gustav
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Västfjäll, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Donations to Outgroup Charities, but Not Ingroup Charities, Predict Helping Intentions Toward Street-Beggars in Sweden2019Ingår i: Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, ISSN 0899-7640, E-ISSN 1552-7395, Vol. 48, nr 4, s. 814-838Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates how donation behavior to charitable organizations and helping intentions toward begging European Union (EU)-migrants are related. This question was tested by analyzing survey responses from 1,050 participants sampled from the general Swedish population. Although the overall results suggested that donations to charitable organizations were positively related to helping intentions toward beggars, the results differed substantially as a function of whether the organization was perceived to focus its efforts on outgroup victims or on ingroup victims. Specifically, whereas donation behavior toward outgroup-focused organizations clearly predicted more helping intentions toward beggars (also when controlling for demographics, education, income, religiosity, and political inclination), donation behavior toward ingroup-focused organizations predicted slightly less helping intentions toward beggars. We conclude that the type of charitable organization a person donates to might tell us more about his or her values and preferences than merely whether or not he or she donates at all.

  • 46.
    Fligstein, Neil
    et al.
    University of California, Berkeley, Department of Sociology.
    Habinek, Jacob
    University of California, Berkeley, Department of Sociology.
    How the American Financial Meltdown of 2008 Caused the Global Financial Crisis2017Ingår i: The Routledge Companion to Banking Regulation and Reform / [ed] Ismail Ertürk and Daniela Gabor, Routledge, 2017, s. 373-397Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The worldwide financial crisis that began in 2007 was set off by the collapse of the subprime mortgage market in the US, which caused widespread banking failures in the US and forced the federal government to provide a massive bailout to the financial sector. The crisis simultaneously reverberated to banks around the world, and eventually brought about a worldwide recession. This paper documents why other countries, especially in Western Europe, were so susceptible to the housing price downturn. We explore various mechanisms by which the financial crisis might have spread including the existence of similar regulatory schemes, government deficits and current account imbalances, trade linkages, and the presence of a housing bubble. We present a surprising result: European banks went down because they were pursuing the same strategies to make profit as the American banks in the same markets. They had joined the market in the US for mortgage-backed securities and funded them by borrowing in the asset-backed-commercialpaper market. When the housing market turned down, they suffered the same fate as their US counterparts. Our study makes a broader theoretical point suggesting that subsequent studies of global finance and financial markets need to consider the identities and strategies of the banks that structure the main markets for different products. This insight has implications for the literatures on financialization, globalization, and the sociology of finance.

  • 47.
    Fligstein, Neil
    et al.
    Department of Sociology, University of California, Berkeley, ,USA.
    Habinek, Jacob
    University of California, Berkeley, Department of Sociology.
    Sucker Punched by the Invisible Hand: The World Financial Markets and the Globalization of the U.S. Mortgage Crisis2014Ingår i: Socio-Economic Review, ISSN 1475-1461, E-ISSN 1475-147X, Vol. 12, nr 4, s. 637-665Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The worldwide financial crisis that began in 2007 was set off by the collapse of the subprime mortgage market in the USA. The crisis simultaneously reverberated to banks around the world, and eventually brought about a worldwide recession. The biggest banks in the developed world got in trouble because they were pursuing the same strategies to make profit as the American banks. They had joined the market in the USA for mortgage-backed securities and funded them by borrowing in the asset-backed commercial paper market. When the housing market turned down, they suffered the same fate as their US counterparts. Financial deregulation played a complex role in this process. Most of the banks that participated in this market came from countries where financial deregulation occurred. But not all banks from countries with financial deregulation entered this market. Countries with high levels of financial deregulation also experienced deeper recessions, suggesting that in the home market, banks had taken on riskier loans as well. Our study makes a broader theoretical point, suggesting that subsequent studies of global finance and financial markets need to consider the identities and strategies of the banks as their tactics explain a lot about how the global markets for different financial products are structured.

  • 48.
    Forsell, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Läromedel i sociologi2017 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Galis, Vasilis
    et al.
    The Swedish Institute for Disability Research, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Lee, Francis
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A Sociology of Treason: The Construction of Weakness2014Ingår i: Science, Technology and Human Values, ISSN 0162-2439, E-ISSN 1552-8251, Vol. 39, nr 1, s. 154-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The process of translation has both an excluding and including character. The analysis of actor networks, the process of mobilizing alliances, and constructing networks is a common and worthwhile focus. However, the simultaneous betrayals, dissidences, and controversies are often only implied in network construction stories. We aim to nuance the construc- tion aspect of actor–network theory (ANT) by shining the analytical searchlight elsewhere, where the theoretical tools of ANT have not yet systematically ventured. We argue that we need to understand every process of translation in relation to its simultaneous process of treason, and to add antonyms for Callon’s problematization, intressement, enrollment, and mobilization. This enables us to describe powerlessness not as a state but as a process. Our case focuses on the network building around mea- sures for disabled people in the construction of the Athens Metro, during the period 1991-1993. The discussion highlights the efforts of disability organizations to intervene in the initial construction works of the metro project and the simultaneous actions of the Greek government to exclude disability organizations from the design process and to disrupt the accessibility-metro actor network. 

  • 50.
    Goldscheider, Frances
    et al.
    University of Maryland, USA.
    Bernhardt, Eva
    Stockholm University, Sweden.
    Brandén, Maria
    Stockholm University, Sweden.
    Domestic gender equality and childbearing in Sweden2013Ingår i: Demographic Research, ISSN 1435-9871, Vol. 29, nr 40, s. 1097-1126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    <b>Background</b>: Sweden, which is among the most gender-equal societies in the world, combines 'modern' family patterns such as unmarried cohabitation, delayed parenthood, high maternal labor force participation, and high break-up rates - all usually linked with low birth rates - with relatively high fertility. Sweden also has a high level of shared parental responsibility for home and children. <b>Objective</b>: After decades of late 20th century research showing that increasing gender equality in the workplace was linked with lower fertility, might gender equality in the home increase fertility? <b>Methods</b>: Using data from the Swedish Young Adult Panel Study (YAPS), we use Cox regression to examine the effects on first, second, and third births of 1) holding attitudes about sharing equally in the care of the home and children, and 2) actual sharing in these domestic tasks. <b>Results</b>: Our analysis shows that, measuring attitudes before the transition to parenthood and actual practice four years later, it is inconsistency between sharing attitudes and the actual division of housework that reduces the likelihood of continued childbearing, especially on second births among women. <b>Conclusions</b>: As women are most likely to confront an inconsistent situation, with egalitarian ideals in a household without equal sharing, it is clear that having a partner who does not share housework is depressing Swedish fertility.

1234567 1 - 50 av 316
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf