liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 569
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre, infrastruktur och boende2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenionell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017Ingår i: Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Stockholm Univ, Sweden.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    What about community sustainability? - dilemmas of ageing in shrinking semi-rural areas in Sweden2018Ingår i: Scottish Geographical Journal, ISSN 1470-2541, E-ISSN 1751-665X, Vol. 134, nr 3-4, s. 103-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many municipalities in Sweden have decreasing population rates combined with an increasing proportion of older people. Such a demographic shift will influence the way life is led as the foundation for service provision and social activities becomes undermined. This leads us to question the extent to which shrinking municipalities can be considered socially sustainable. The aim of the paper was to investigate older peoples participation in the local community and to study the perceived changes in the local community as reported by older people and how these are experienced. A postal survey was sent out to all inhabitants aged 80 years and older living in their own household in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden, in total 1386. The response rate was 60%. Thus, focus was on the experiences of the oldest individuals. The research questions analysed for this study concerned the ageing populations social networks, community involvement, car dependence and service provision. The results are used to discuss the social sustainability of the societies in which these people have lived for a long time.

  • 4.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhman, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldres hälsa och livsstil2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén Lars-Christer & Motel Klingebiel Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Ahmed, Ali
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lång, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish Def Res Agcy FOI, Sweden.
    Victimized Twice: A Field Experiment on the Employability of Victims2019Ingår i: Victims & Offenders, ISSN 1556-4886, E-ISSN 1556-4991Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Do employers discriminate against victims? We address this question and present the findings of a field experiment on hiring discrimination against victims. Matched pairs of written job applications for fictitious victims and nonvictims were sent to 1,117 employers in various labor market sectors. The probability of receiving a job interview invite or a job offer from employers was then estimated. Differences in this probability between the victim and nonvictim applicants were interpreted as discrimination. Results show that victims had a significantly lower probability of receiving a job interview invite or a job offer from employers than nonvictims. The extent of discrimination varied with applicants sex and occupational characteristics.

  • 6.
    Alakokkare, Marlene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Andreasson, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Våld i nära relationer: En diskursanalys kring framställningar om våld i nära relationer i tidskriften Socionomen2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet. Resultatet av analysen visar på fyra diskurser som handlar om skuld och skam, genus, det "rena" våldsoffret och dess motsats samt föräldraskap. Dessa diskurser manifesterar olika sätt att samtala om våld i nära relationer som i sin tur kan påverka det sociala arbetet utifrån hur problemet beskrivs. Olika framställningar av våld i nära relationer kan leda till olika bemötanden av klienter i socialt arbete.

  • 7.
    Allvin, Renée
    et al.
    Clinical Skills Centre, Faculty of Medicine and Health, School of Medical Sciences, Örebro University, Örebro.
    Berndtzon, Magnus
    Metodikum - Skill Centre of Medical Simulation Region County Jönköping, Jönköping.
    Carlzon, Liisa
    Simulation Centre West, Department of Research, Education and Development, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Edelbring, Samuel
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Hult, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hultin, Magnus
    Department of Surgical and Perioperative Sciences, Anaesthesiology and Intensive Care, Medical Faculty, Umeå University, Umeå.
    Karlgren, Klas
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm; Department of Research, Education and Development and Innovation, Södersjukhuset Hospital, Stockholm.
    Masiello, Italo
    Department of Clinical Science and Education, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Hospital, Stockholm.
    Södersved Källestedt, Marie-Louise
    Clinical Skills Centre, Centre for Clinical Research, Uppsala University, Västerås.
    Tamás, Éva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland.
    Confident but not theoretically grounded: experienced simulation educators perceptions of their own professional development2017Ingår i: Advances in Medical Education and Practice, ISSN 1179-7258, E-ISSN 1179-7258, Vol. 8, s. 99-108Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Medical simulation enables the design of learning activities for competency areas (eg, communication and leadership) identified as crucial for future health care professionals. Simulation educators and medical teachers follow different career paths, and their education backgrounds and teaching contexts may be very different in a simulation setting. Although they have a key role in facilitating learning, information on the continuing professional development (pedagogical development) of simulation educators is not available in the literature.

    Objectives: To explore changes in experienced simulation educators’ perceptions of their own teaching skills, practices, and understanding of teaching over time.

    Methods: A qualitative exploratory study. Fourteen experienced simulation educators participated in individual open-ended interviews focusing on their development as simulation educators. Data were analyzed using an inductive thematic analysis.

    Results: Marked educator development was discerned over time, expressed mainly in an altered way of thinking and acting. Five themes were identified: shifting focus, from following to utilizing a structure, setting goals, application of technology, and alignment with profession. Being confident in the role as an instructor seemed to constitute a foundation for the instructor’s pedagogical development.

    Conclusion: Experienced simulation educators’ pedagogical development was based on self-confidence in the educator role, and not on a deeper theoretical understanding of teaching and learning. This is the first clue to gain increased understanding regarding educational level and possible education needs among simulation educators, and it might generate several lines of research for further studies.

  • 8.
    Altun, Natalin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jakobsson, Lenita
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Attitydskillnader till homosexualitet: En kvantitativ enkätundersökning bland Norrköpings gymnasieelever i årskurs 1-32013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder gymnasieeleverna i Norrköpings kommun har till homosexualitet, om attityderna till homosexuella män skiljer sig från attityderna till homosexuella kvinnor, samt om attityderna skiljer sig mellan könen. Studien bygger på en enkätundersökning av 208 stycken gymnasieelever i årskurs 1-3 och stickprovet valdes genom klusterurval. Den teoretiska utgångspunken är Anthony Giddens förklaring av Robert Connells genusordning samt en strukturfunktionalistisk förklaring av avvikande beteende. Enkäten konstruerades och analyserades med utgångspunkt i Likert-skalan vilket är ett väletablerat och populärt mätinstrument för attitydundersökningar. Genom att Likert-skalan är en summationsskala erhöll varje respondent en totalpoäng som i sin tur blev en kvantifierad indikator för dess attityd.Resultatet i studien visar att respondenterna har en generellt positiv inställning till homosexualitet. Dock visar studien att attityderna skiljer sig gällande homosexuella män och homosexuella kvinnor, där attityden till homosexuella män är mer negativ. Detta resultat förklaras genom att homosexuella män i genusordningen är motsatsen till idealtypen ”hegemonisk manlighet” samt att mäns handlingar värderas högre än kvinnors, vilket i sin tur kan leda till att attityderna är mer negativa till homosexuella män än till homosexuella kvinnor.

    Resultatet i studien visar vidare att de manliga respondenterna var mer negativa till homosexualitet jämfört med de kvinnliga respondenterna, men även mer negativt inställda till homosexuella män jämfört med homosexuella kvinnor. Detta resultat kopplas samman med genusordningen och förklaras genom det motsatsförhållande som finns mellan heterosexuella män och homosexuella män. För de kvinnliga respondenterna visar resultatet att det inte föreligger någon stor skillnad mellan attityderna till homosexuella män och homosexuella kvinnor. Detta förklaras genom att heterosexuella kvinnor, homosexuella kvinnor och homosexuella män är i underordnad position till den hegemoniska manligheten.

  • 9.
    Alwerud, Einar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Smajic, Melisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Med känslor i portföljen: En kvalitativ studie om socialsekreterare som möterensamkommande barn2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagsläget kommer det ett stort antal ensamkommande barn till Sverige. Då

    målgruppen har vuxit i det svenska samhället har arbetsbelastningen ökat för de

    socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Mot bakgrund av detta anser vi att

    det är ett viktigt område att studera inom socialt arbete. Studien syftar till att belysa

    socialsekreterares möte med ensamkommande barn. Vidare vill vi lyfta fram hur

    socialsekreterarna i studien hanterar de konsekvenser som kan uppstå i ett sådant

    möte.

    Coping-teorin kommer att användas för att förstå vilka strategier socialsekreterare

    använder för att hantera psykiska påfrestningar i arbetet. Då det inte finns mycket

    forskning kring vårt valda problemområde har vi använt oss av tidigare forskning

    som belyser hur yrkesverksamma inom snarlika områden hanterar svåra möten

    med klienter. Utöver det har vi tagit fram forskning kring arbetssituationens

    betydelse för hur en socialsekreterare hanterar konsekvenser i mötet med klienten.

    För att få fram relevant information som svarar på studiens syfte har nio

    semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har analyserats

    med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen fick vi fram tre teman som

    studiens resultatredovisning bygger på. Dessa teman är När världen står på

    tröskeln, Att inte slukas med samt Skillnad på då och nu.

  • 10.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Winman, Thomas
    Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialpedagogik och sociolog, Högskolan i Väst.
    Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamheter2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkbildningen i Sverige har, i en mening, varit oförändrad under lång tid, men som vi ser det sker nu ett trendbrott. Nya intressenter eller nya aktörer börjar ta andelar av den begränsade statsbidragsberättigade folkbildningen. Vad kommer det att leda till? Många inom folkbildningen talar i dag om att folkbildningen är omodern och vi undrar om nyetablerandet av folkbildningsverksamhet är ett tecken på det eller finns det helt andra utgångspunkter för denna (Eriksson, 2008)?

    Det övergripande syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av vad det är som händer. Vi är intresserade av två olika frågeställningar. Den första handlar om varför. Vad finns det för motiv och bevekelsegrunder bakom olika etniska eller religiösa gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter? Vad är det som gör att de väljer en segregerad organisatorisk lösning framför en integrerad sådan?

    Den andra frågan rör processen. Vi vill beskriva den process som lett fram till att muslimer, romer och samer agerar på detta sätt. Här är både processen inom grupperna och processen i samhället av intresse. Vi ställer oss frågan om det finns någon relation mellan dessa processer. Finns det företeelser i samhället i stort som kan förklara vad som sker inom folkbildningen och vice versa? Det är också av intresse att se om det finns likheter eller olikheter i de olika gruppernas processer.

    Frågorna kan preciseras på följande sätt:

    1. Hur kan olika religiösa och etniska gruppers skapande av ”egna” folkbildande verksamheter förstås?
    2. Hur kan den process som lett fram till detta beskrivas; dels utifrån vad som skett och sker i samhället, dels utifrån de olika gruppernas perspektiv?

    För att kunna besvara dessa frågor har vi studerat fyra olika fall, fyra empiriska exempel. Som vi nämnt tidigare har vi valt att studera det romska initiativet att starta en egen folkhögskola i Agnesberg utanför Göteborg, det muslimska initiativet i Kista utanför Stockholm att göra detsamma samt det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vi har dessutom valt att studera samernas situation i detta sammanhang.Muslimerna och romerna har valts med anledning av deras initiativ till egen folkbildande verksamhet, medan samerna valts då deras utveckling skulle kunna tolkas som den motsatta. De har tidigare haft en egen folkhögskola som nu avvecklats. Samerna har status av att vara en nationell minoritet, vilket även romerna har, men inte muslimerna.  Muslimer, romer och samer är dock alla tre exempel på  minoritetsgrupper i det svenska samhället. Detta aktualiserar frågor kring mångkultur, integration/segregation och majoritetssamhällets möte med minoritetsgrupper.

  • 11.
    Aman, Robert
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lundberg, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Winman, Tomas
    Högskolan Väst.
    Associations of Ethnical, Cultural and Religious minorities from a Perspective of Social Pedagogic2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Historically the majority society in Sweden has categorized minority groups out of different inconsistent characteristics. It can be out ethnical or cultural belonging but sometimes it is out of religious believes and the point of departure for those categories can only be understood out of a historical perspective. Examples of those historically well established patterns of categorizations are Romans and Muslims. In the group of Romans there might be several different religions represented, and in the Muslim group there might be several ethnical belongings represented. The categories, Romans and Muslim, are historically often used to distinct people from a belonging to the majority in Sweden which has an excluding effect as it separates us from them. As an answer to this excluding or marginalizing process, the groups themselves have organised their activities within groups of associations. Those associations have served several purposes depending on the specific group of interest, such as education, culture issues, or building up communities of fellowship. From one perspective those associations can be seen as segregated groups which run the risk to strengthen the marginalization for their participants. But the associations themselves argue that they instead have a crucial role for the integration of marginalized categories of citizens, on both a group and an individual level. In this paper we discuss associations which origin from two minority groups (Muslims and Romanise) with a theoretical frame of social pedagogic. They are built upon different categories, ethnicity and religion, but participants themselves says that the need for their associations origin from experiences of exclusion and marginalization from the majority society as well as needs for social cohesion within the groups. The aim is to develop knowledge and discuss the associations own purposes where the dichotomy between adaptation and mobilisation are of certain interest, and moreover, adaptation or mobilisation, to what? Such a question entails a discussion about the relations between minority groups and the majority society. One core question is – how can this kind of associations be understood from a social pedagogical perspective? Is it a place where the groups can experience community or a place where knowledge, traditions and values can be transferred from one generation to another? Or is it more platforms for mobilization and consciousness awareness about the relation to the majority society, where the relations itself are seen as having a great impact on everyday life? The empirical data derives from interviews with stakeholders from the associations and observations of group activities. Theories about participation and communities form the base for our analyses and understandings about the associations own work with issues like education, fosterage, commitment and mobilisation. We also lean on theories about multi-culturally politics of identity to analyse the associations’ relation and position to the surrounding society. The expectations are that the results will show which meaning the associations have for the minority group’s inclusion and relation to the majority society where the question of us and them is significant.

  • 12.
    Anbäcken, Els-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Efterord (fri översättning av japanska titeln)2003Ingår i: Who Cares? Culture, Structure and Agency in Caring for the Elderly in Japan: Japanese family and care seen with Swedish eyes (fri översättning av japanska titeln) / [ed] Hitoshi Asano & Kayoko Minemoto, Tokyo: Chuohoki (Japaneese); Institute of Oriental Languages (English) , 2003, s. 189-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Anbäcken, Els-Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Asano, Hitoshi
    Kwansei Gakuin University, Japan.
    Minemoto, Kayoko
    Osaka University of Human Sciences, Japan.
    "What can be learned from Sweden" (fri översättning av japanska titeln)2003Ingår i: Who Cares? Culture Structure and Agency in Caring for the Elderly in Japan: "Japan`s family and care seen with Swedish eyes" (fri översättning av japansk titel) / [ed] Hitoshi Asano och Kayoko Minemoto, Tokyo: Chuohoki , 2003, s. 159-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Andersson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Mobbning på den digitala arenan: en studie av ungdomars uppfattningar om mobbning via elektroniska kanaler2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.

    Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den pågår överallt och hela tiden, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för mobbare och mobbade. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.

  • 15.
    Andersson, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Kontinuitet och förändring: En diskursanalytisk studie om representationer av terrorism i svensk media före och efter millennieskiftet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har ett historiskt präglat material studerats i syfte att undersöka hur diskursen om terrorism har förändrats över tid, med fokus på hur våldsdåd representeras i svensk media före och efter millennieskiftet. Studien har utgått från följande frågeställningar: hur framställs terrorism i media före och efter millennieskiftet och vad kan eventuella skillnader bero på, vilka politiska effekter kan synliggöras genom bruket av begreppet terrorism i media under dessa tidsperioder, samt vilken signifikans för ideologisk meningsbyggnad ges språket i materialet? Studiens teoretiska och metodologiska ramverk har utgjorts av diskursteori och socialkonstruktivistisk teori, samt diskursanalys med inspiration hämtat ur kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen kan sammanfattas genom att diskursen om terrorism före och efter millennieskiftet har förändrats, samt att diskurser om terrorism har övergått från att innefatta en mångtydig prägel till att bli entydiga - från att ha varit i ett tillstånd av förändring till etablerandet av en diskursiv kontinuitet. Språkbruk är även en viktig del för hur svensk media konstruerar olika diskurser om terrorism, i vilka språket bidrar till att skapa och förmedla ideologiska och politiska identiteter och värden. Terrorism har efter millennieskiftet kommit att representeras som ett entydigt fenomen, vilket möjliggjorts genom etablerandet av en diskursiv hegemoni som inte var möjlig att urskilja i det empiriska materialet som omfattade tiden före millennieskiftet.

  • 16.
    Andersson, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cognitive deafness: The deterioration of phonological representations in adults with an acquired severe hearing loss and its implications for speech understanding2001Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the present thesis was to examine possible cognitive consequences of acquired hearing loss and the possible impact of these cognitive consequences on the ability to process spoken language presented through visual speechreading or through a cochlear implant.

    The main findings of the present thesis can be summarised in the following conclusions: (a) The phonological processing capabilities of individuals who have acquired a severe hearing loss or deafness deteriorate progressively as a function of number of years with a complete or partial auditory deprivation. (b) The observed phonological deterioration is restricted to certain aspects of the phonological system. Specifically, the phonological representations of words in the mental lexicon are of less good quality, whereas the phonological system in verbal working memory is preserved. (c) The deterioration of the phonological representations has a negative effect on the individual's ability to process speech, either presented visually (i.e., speechreading) or through a cochlear implant, as it may impair word recognition processes which involve activation of and discrimination between the phonological representations in the lexicon. (d) Thus, the present research describes an acquired cognitive disability not previously documented in the literature, and contributes to the context of other populations with phonological disabilities by showing that a complete or partial deprivation of auditory speech stimulation in adulthood can give rise to a phonological disability. (e) From a clinical point of view, the results from the present thesis suggest that early cochlear implantation after the onset of an acquired severe hearing loss is an important objective in order to reach a high level of speech understanding with the implant.

    Delarbeten
    1. Phonological Deterioration in Adults with an Acquired Severe Hearing Impairment
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Phonological Deterioration in Adults with an Acquired Severe Hearing Impairment
    1998 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Audiology, ISSN 0107-8593, Vol. 27, nr 49, s. 93-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The study examined the phonological processing skills in a group of adults who have acquired a severe hearing loss in adult life. These severely hearing-impaired individuals performed at a significantly lower level on the rhyme judgement tasks and the letter span task, but on a par with the control group on other cognitive tests. A correlation analysis showed that duration of hearing loss is negatively related to performance on the rhyme judgement tasks and letter span task. The results indicate that the phonological processing skills in individuals who have acquired a severe hearing loss in adult life deteriorates. The results are discussed with respect to theoretical and clinical implications.

    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13496 (URN)
    Tillgänglig från: 2002-10-01 Skapad: 2002-10-01 Senast uppdaterad: 2009-08-17
    2. Deterioration of the phonological processing skills in adults with an acquired severe hearing loss
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Deterioration of the phonological processing skills in adults with an acquired severe hearing loss
    2002 (Engelska)Ingår i: European Journal of Cognitive Psychology, ISSN 0954-1446, Vol. 14, nr 3, s. 335-352Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Phonological processing was examined in a group of individuals with an acquired severe hearing loss and compared to a group of matched normal hearing individuals. The hearing-impaired group was significantly slower and less accurate when performing a visual rhyme-judgement task, and produced fewer rhyming word pairs on a rhyme-generation task than the normal hearing group. In contrast, the hearing-impaired group performed on a par with the normal hearing group on verbal working memory tasks. It is concluded that specific aspects of the phonological system deteriorate in this population as a function of auditory deprivation. In particular, the phonological representations are impaired and this impairment also affects the ability to rapidly perform phonological operations (i.e., analyse and compare). In contrast, phonological processing involved in verbal working memory is preserved in this population.

    Nyckelord
    Hearing loss, phonological processing, working memory, lexicon, phonological representation
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13497 (URN)10.1080/09541440143000096 (DOI)
    Tillgänglig från: 2002-10-01 Skapad: 2002-10-01 Senast uppdaterad: 2009-04-24
    3. Phonological representation and speech understanding with cochlear implants in deafened adults
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Phonological representation and speech understanding with cochlear implants in deafened adults
    Visa övriga...
    1998 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Psychology, ISSN 0036-5564, Vol. 39, nr 3, s. 175-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In the present study cognitive performance in 15 deafened adult cochlear implant candidates was examined and related to level of speech understanding after 12 months of experience with the implant. The implant group performed on par with normal hearing controls in all cognitive tasks used in the study with one exception: Performance was significantly lower in cognitive tasks where use of a phonological representation of sound is a key task-demand. Observations of the implanted individuals' level of speech understanding indicate that only those individuals who, pre-operatively, were in possession of phonological representations comparable to that of normal hearing could follow and understand a speaker that was out of sight. The results are discussed with respect to (a) deterioration in the phonological representation of sounds as a function of absence of external auditory stimulation, and (b) the role of cognitive factors in predicting success in speech understanding with the implant.

    Nyckelord
    Cochlear implants, phonological representation, cognition
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13498 (URN)10.1111/1467-9450.393075 (DOI)
    Tillgänglig från: 2002-10-01 Skapad: 2002-10-01 Senast uppdaterad: 2009-08-19
    4. Cognitive correlates of visual speech understanding in hearing impaired individuals
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Cognitive correlates of visual speech understanding in hearing impaired individuals
    2001 (Engelska)Ingår i: Journal of Deaf Studies and Deaf Education, ISSN 1081-4159, Vol. 6, nr 2, s. 103-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This study examined the extent to which different measures ofspeechreading performance correlated with particular cognitiveabilities in a population of hearing-impaired people. Althoughthe three speechreading tasks (isolated word identification,sentence comprehension, and text tracking) were highly intercorrelated,they tapped different cognitive skills. In this population,younger participants were better speechreaders, and, when agewas taken into account, speech tracking correlated primarilywith (written) lexical decision speed. In contrast, speechreadingfor sentence comprehension correlated most strongly with performanceon a phonological processing task (written pseudohomophone detection)but also on a span measure that may have utilized visual, nonverbalmemory for letters. We discuss the implications of this pattern.

    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-13499 (URN)10.1093/deafed/6.2.103 (DOI)
    Tillgänglig från: 2002-10-01 Skapad: 2002-10-01 Senast uppdaterad: 2016-03-14
  • 17.
    Andersson, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Flicka hjärta flicka: - Ung kärlek i en fiktiv värld2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Under en individs ungdomsår händer det mycket i hans eller hennes liv. Du växer upp, skapar nya relationer och tar död på gamla. Du försöker desperat finna ut vem du är och vad du vill med ditt liv. Du lär känna dig själv och lär dig tycka om dig själv. Du finner ting hos dig själv du tycker illa om och saker du tycker bra om. För många människor, unga som gamla, är litteratur och böcker ett viktigt redskap i detta sökande. Litteraturen spelar inte bara en viktig roll för den personliga utvecklingen utan även för nöjes skull. Du kan fly in i andra världar liksom ta del av en annan människas livsöde. Andra söker sig åt andra håll. Som att spela fotboll eller musik.Sedan sjukdomsstämpeln på homosexualitet togs bort av Socialstyrelsen 1979 har acceptansen och öppenheten kring homosexualitet växt. Tiina Rosenberg kallar det ”Den nya svenska öppenheten”. En avvikande sexualitet är inte längre så betydelsefull hos dagens ungdomar utan vikten ligger i att inte utmana några könsroller. Om du som ung kvinna identifierar dig som lesbisk är det inte en stor sak så längre, så länge du inte utmanar din roll som kvinna.

  • 18.
    Antelius , Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Whose body is it anyway? Verbalization, embodiment, and the creation of narratives2009Ingår i: Health, ISSN 1363-4593, E-ISSN 1461-7196, Vol. 13, nr 3, s. 361-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the creation of narratives between people with severe disabilities and the personnel working with them. It shows that although a co-created narrative of what it means to be severely disabled (the story of dependence) seems to prevail, another narrative (the story of autonomy) is also told, where the story of dependence is rejected by the person with disabilities. However, this story of autonomy only becomes clear if we recognize three central claims: (1) there is a connection between where the physical body of the person with disabilities is positioned in space and what he or she is allowed or able to be and do; (2) since the body is a communicative tool, the moving of the body could be interpreted as a narrative, told through the embodiment of space; and (3) the embodied story can challenge existing social structures. The article highlights the inherent struggle for power within narrations and how the creation of alternative narratives can contest existing social structures.

  • 19.
    Antelius, Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Different Voices - Different Stories: Communication, identity and meaning among people with acquired brain damage2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingens huvudsyfte är att förstå meningsskapande praktiker som personer som drabbats av förvärvad hjärnskada med grava såväl fysiska som kommunikativa funktionshinder använder för att skapa och upprätthålla sin identitet och sitt personskap i relation till andra människor. Studien utgår ifrån att identitet och personskap, också i relation till funktionshinder, är något som skapas och upprätthålls i det pågående samspelet mellan människor i vardagliga situationer och att förmågan att berätta är central för detta identitetsskapande. Därför är det av särskilt intresse att försöka förstå vilka möjligheter personer med grava förvärvade hjärnskador har när det gäller att kommunicera och använda berättandet som ett sätt att presentera sin identitet.

    Studien är etnografisk och baseras på ett årslångt fältarbete bestående av deltagande observationer på ett dagcenter för människor med förvärvade hjärnskador. Insamlade data består av fältanteckningar, informella intervjuer med både deltagare och personal och ca 70 timmar videomaterial.

    Studien visar hur en identitet som ’gravt funktionshindrad’ skapas i det gemensamma berättandet mellan deltagare och personal och att denna identitet verkar innebära att man är beroende av andra för att klara sitt vardagliga liv, åtminstone om man enbart lyssnar till talade berättelser. Likväl visar studien även att det kan råda delade meningar om vad denna identitet som ’gravt funktionshindrad’ kan innebära och att det bland deltagarna finns en strävan att kunna presentera en önskvärd identitet som ”normal” och att en sådan identitet innebär att vara oberoende och självbestämmande. Normalitet måste dock förstås i relation till omgivande samhälle (och de stora, kulturella berättelser som omger oss) och studien visar att normalitet i samband med grava funktionshinder är i det närmaste omöjligt att uppnå då normalitet i relation till sjukdom/kropp innefattar ett hopp om att bli frisk, eller åtminstone bättre. Deltagarna i denna studie har emellertid diagnostiserats som obotliga – det finns inget hopp om förbättring. Detta innebär inte desto mindre att deltagarna ändå försöker berätta sådana berättelser i strävan efter att uppnå en önskvärd identitet. Dock; för att höra denna berättelse krävs ett lyssnande på berättelser som vanligtvis förblir oberättade. En tydlig hierarki mellan olika former av språkanvändning identifieras, där det talade ordet och den talade berättelsen ses som överlägsen. Detta får till konsekvens att de funktionshindrade inte ses som kompetenta aktörer/kommunikatörer pga. av sina svårigheter att kommunicera verbalt och att deras sätt att skapa berättelser, genom förkroppsligande framställningar, inte erkänns som legitima sätt att berätta. Detta diskuteras både i relation till olika praktiska implikationer för vårdinstitutioner och för vidare narrativ forskning.

    Delarbeten
    1. Would you like to use one of these or would you rather be able to talk?: facilitated and/or augmentative communication and the preference for speaking
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Would you like to use one of these or would you rather be able to talk?: facilitated and/or augmentative communication and the preference for speaking
    2009 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 11, nr 4, s. 257-274Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article examines the concepts of identity and personhood in relation to people with severe communicative disabilities. Data gathered at a Swedish day centre for people with acquired brain damage show that three main strategies in communication between able-speaking and impaired-speaking persons can be found; (1) perfunctory, (2) jigsaw puzzle, and (3) conjectural, all three strategies being based on the act of speaking. This article shows why it seems important to talk with one’s own physical voice instead of using augmentative and/or facilitated communication, even when one has a highly impaired speech pattern. I argue that an ideology of spoken language exists within western culture and that such an ideology has practical implications for the (re-)creation of meaning-making strategies in relation to people with severe communicative disorders. Implications for health-care personnel working with communicatively impaired people are also identified, as well as implications for researchers studying this field of interest.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2009
    Nyckelord
    Communicative strategies; disability; ideology of speech; personhood; identify.
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18318 (URN)10.1080/15017410902909100 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-05-18 Skapad: 2009-05-18 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    2. Whose body is it anyway? Verbalization, embodiment, and the creation of narratives
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Whose body is it anyway? Verbalization, embodiment, and the creation of narratives
    2009 (Engelska)Ingår i: Health, ISSN 1363-4593, E-ISSN 1461-7196, Vol. 13, nr 3, s. 361-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article examines the creation of narratives between people with severe disabilities and the personnel working with them. It shows that although a co-created narrative of what it means to be severely disabled (the story of dependence) seems to prevail, another narrative (the story of autonomy) is also told, where the story of dependence is rejected by the person with disabilities. However, this story of autonomy only becomes clear if we recognize three central claims: (1) there is a connection between where the physical body of the person with disabilities is positioned in space and what he or she is allowed or able to be and do; (2) since the body is a communicative tool, the moving of the body could be interpreted as a narrative, told through the embodiment of space; and (3) the embodied story can challenge existing social structures. The article highlights the inherent struggle for power within narrations and how the creation of alternative narratives can contest existing social structures.

    Nyckelord
    Disability, embodiment, narratives, power relations
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18034 (URN)10.1177/1363459308101808 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-05-04 Skapad: 2009-05-04 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    3. The Meaning of the Present: Hope and Foreclosure in Narrations about People with Severe Brain Damage
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Meaning of the Present: Hope and Foreclosure in Narrations about People with Severe Brain Damage
    2007 (Engelska)Ingår i: Medical Anthropology Quarterly, ISSN 0745-5194, E-ISSN 1548-1387, Vol. 21, nr 3, s. 324-342Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In this article, I consider narratives told within a clinical setting. I argue that personnel in a day center for people with acquired brain damage are constantly involved in narrating about the disabled participants. The negotiation of who the participant is, and foremost will be, is in constant negotiation in regard to issues of hope. I further argue that hope is a meaning-making process and, as such, it has been defined as crucially connected to time. Hope has been said to enable a connection between the present and the future, because action taken in the present could bring about (positive) change in the future. However, I show that hope, in relation to narratives told about people with severe disabilities that are considered "incurable," must be understood within a realm of narrative foreclosure. Time seems to have lost the openness of its horizon for these people, and a narrative that tells of immediacy rather than chronology is created, resulting in hope being established within the present.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Wiley InterScience, 2007
    Nyckelord
    Disability, hope, motivation, narrative foreclosure, time
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18319 (URN)10.1525/MAQ.2007.21.3.324 (DOI)
    Tillgänglig från: 2009-05-18 Skapad: 2009-05-18 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
    4. Communicative disability and stories: Towards an embodied conception of narratives
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Communicative disability and stories: Towards an embodied conception of narratives
    2011 (Engelska)Ingår i: Health, ISSN 1363-4593, E-ISSN 1461-7196, Vol. 15, nr 6, s. 588-603Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In this article we show that persons with communicative disabilities are often involved in storytelling that does not necessarily conform to the conventional expectations of what constitutes a narrative. By analyzing the relationship between story and storytelling event, and the relation between what could be called the primary storyteller and the vicarious storyteller, we show that storytellers with communicative disabilities are often quite inventive in finding ways of presenting themselves as competent storytellers even though they may have certain problems vocally animating a coherent, structured story. This lead us to conclude a necessary redefinition of what a narrative is – that it could be performed as well as it could be told – and that such a redefinition stresses methodological issues: in order to be able to study the life stories of people with communicative disabilities we need to use both narrative and ethnographic research methods.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Sage, 2011
    Nyckelord
    communicative disability, narratives, story, storytelling, voice
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-18322 (URN)10.1177/1363459310364158 (DOI)000296746300003 ()
    Tillgänglig från: 2009-05-18 Skapad: 2009-05-18 Senast uppdaterad: 2017-12-13Bibliografiskt granskad
  • 20.
    Antelius, Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The Meaning of the Present: Hope and Foreclosure in Narrations about People with Severe Brain Damage2007Ingår i: Medical Anthropology Quarterly, ISSN 0745-5194, E-ISSN 1548-1387, Vol. 21, nr 3, s. 324-342Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, I consider narratives told within a clinical setting. I argue that personnel in a day center for people with acquired brain damage are constantly involved in narrating about the disabled participants. The negotiation of who the participant is, and foremost will be, is in constant negotiation in regard to issues of hope. I further argue that hope is a meaning-making process and, as such, it has been defined as crucially connected to time. Hope has been said to enable a connection between the present and the future, because action taken in the present could bring about (positive) change in the future. However, I show that hope, in relation to narratives told about people with severe disabilities that are considered "incurable," must be understood within a realm of narrative foreclosure. Time seems to have lost the openness of its horizon for these people, and a narrative that tells of immediacy rather than chronology is created, resulting in hope being established within the present.

  • 21.
    Antelius, Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Would you like to use one of these or would you rather be able to talk?: facilitated and/or augmentative communication and the preference for speaking2009Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 11, nr 4, s. 257-274Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the concepts of identity and personhood in relation to people with severe communicative disabilities. Data gathered at a Swedish day centre for people with acquired brain damage show that three main strategies in communication between able-speaking and impaired-speaking persons can be found; (1) perfunctory, (2) jigsaw puzzle, and (3) conjectural, all three strategies being based on the act of speaking. This article shows why it seems important to talk with one’s own physical voice instead of using augmentative and/or facilitated communication, even when one has a highly impaired speech pattern. I argue that an ideology of spoken language exists within western culture and that such an ideology has practical implications for the (re-)creation of meaning-making strategies in relation to people with severe communicative disorders. Implications for health-care personnel working with communicatively impaired people are also identified, as well as implications for researchers studying this field of interest.

  • 22.
    Anttila, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uttke, Daniela
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sorgen kan inte vänta: En kvalitaiv studie om hur anhöriga bearbetar sorg och kris efter en näratåendes bortgång genom att blogga2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att studera hur anhöriga som befinner sig i sorg och kris efter att ha förlorat en närstående, skriver om det i bloggar. Studien bygger på empiri från fyra olika bloggar och knyter an till Cullbergs (2006) kristeori samt Lundins (1982) teori om sorg och sorgbearbetning. I studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att fånga och tolka hur sorgeprocessen tar sig uttryck i de texter som publiceras i bloggarna.

    Resultaten visade att bloggen fungerade som ett sätt för individen att själv ta makten över sin sorgbearbetning. Bloggen användes som en arena för att med egen kraft läka sina sår istället för att förlita sig på professionella stödjare. Det fanns även en medvetenhet hos de sörjande om att det kunde vara tungt för nätverket att finnas till hands vilket ytterligare gav tyngd till behovet av att blogga för att ventilera sina känslor. Även om varje sorgeprocess är unik så visar resultatet av studien att sorgbearbetning följer liknande mönster som i viss mån påminner om Cullbergs (2006) fyra faser om kris. Lundins (1982) teorier om sorgbearbetning användes för att belysa hur en sorgeprocess kunde se ut samt vilka risk- och skyddsfaktorer som inverkade på sorgeprocessen. Resultaten visade på nätverkets betydelse samt att de sörjande tillägnat sig nya perspektiv på livet som kan förklaras utifrån Lundins teori.

  • 23.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA).
    Denvall, Verner
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige; Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skillmark, Mikael
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, Sverige.
    Wallinder, Magnus
    Socialförvaltningen i Ljungby, Lungby, Sverige; Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA).
    Socialtjänstens kris kräver lösningar2016Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Aronsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Gymnasieungdomars engagemang i samhällsfrågor2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieungdomars upplevda engagemang i samhällsfrågor och hurdetta engagemang kan komma till uttryck. Det empiriska materialet i studien är baserat på kvalitativa intervjuer med13 gymnasieelever. Som bakgrund till ämnet presenterar jag; vad de nationella styrdokumenten säger omsamhällsfrågor, en liten fördjupning om sociala rörelser samt aktuell forskning gällande ungdomars intresse församhällsfrågor och politik. Resultatet av min undersökning visar på ett svagt intresse för samhällsfrågor blandeleverna i stort men att miljöfrågor tycks ha en särställning vad gäller ungdomarnas intresse. Att rösta menade enmajoritet av respondenterna var en självklarhet medan partipolitik eller andra handlingar utav politisk karaktär ejansågs vara så viktiga för dem. De sätt som de intervjuades engagemang främst kom till uttryck på var viadiskussioner om samhällsfrågor i hemmet eller genom att skänka pengar till välgörande ändamål. Mitt resultat pekaräven på att ungdomar kan tänka sig att gå med i någon social rörelse eller bryta mot lagen om de blir engagerade inågon fråga men att gränsen går vid att fysiskt skada en annan människa.

  • 25.
    Asplund, Alvar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Ulván, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Att kunna lite kan göra mycket: Socialarbetarens möten med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har vi valt att fokusera på socialarbetare och deras upplevelser av att interagera med klienter som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis personer med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Aspergers syndrom, autism och/eller Tourettes syndrom. Syftet  var att undersöka tre områden: Vilken kunskap anser sig socialarbetarna behöva om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur kan de tillgodose den kunskap de behöver om funktionsnedsättningarna? Hur upplever de mötet med en person med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur fungerar samarbetet mellan olika instanser när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?  

    Definitionen av begreppet handikapp och funktion utifrån  ett historiskt perspektiv påvisar att synsättet har förändrats över tid. Tidigare forskning visar att i interaktionen i mötet mellan socialarbetaren och klienten visar att socialarbetaren bär på två ansikten, så kallade aspekter. Den första aspekten handlar om hjälp och omtanke och den andra aspekten handlar om administrativa funktioner. Dessa två aspekter kan vara svåra att kombinera I och med deras olikheter. Handläggningen i socialt arbete består av tre faser. Den första handlar om att klienten skall presentera sina problem, den andra att samla in information rörande bakgrund och den tredje fasen handlar om att bestämma vilken insats som är mest lämpad för klienten. Nyare studier visar att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den hjälp och stöd de är i behov av.

    Denna studie är baserad på en kvalitativ metod där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett strategiskt urval med maximal variation för att få mer djupgående svar från våra informanter. Intervjuerna gjordes med sex informanter som var socialarbetare varav alla hade kommit i kontakt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på en daglig basis. Analysen grundade sig i en induktivt driven kvalitativ analys som vi har valt att beskriva noggrant. Den delar vissa likheter med Grounded Theory (GT), men den kan inte riktigt betraktas som GT. Våra resultat visar att kunskapen har ökat över tid, men att det finns svårigheter med samarbetet mellan instanser på grund av bristande kunskap om dessa diagnoser. Med kunskap och interaktion med klienter så upplever våra informanter att deras synsätt har förändrats. De känner sig mer säkra i sin roll som socialarbetare i att möta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Prevalensen av dessa funktionsnedsättningar har ökat. Våra informanter noterade att kvinnor är mer förekommande än tidigare och att diagnostisering kan ske i ett tidigare skede i livet.

  • 26.
    Avby, Gunilla
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ways of understanding evidence-based practice in social work: A qualitative study2014Ingår i: British Journal of Social Work, ISSN 0045-3102, E-ISSN 1468-263X, Vol. 44, nr 6, s. 1366-1383Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This qualitative, empirical study explores and describes the variation in how evidence-based practice (EBP) is understood in social work. A phenomenographic approach to design and analysis was applied. Fourteen semi-structured interviews were conducted with politicians, managers and executive staff in three social welfare offices in Sweden. The main findings suggest that there are qualitatively different ways in which EBP is understood, described in five categories: (i) fragmented; (ii) discursive; (iii) instrumental; (iv) multifaceted; and (v) critical. The outcome space is hierarchically structured with a logical relationship between the categories. However, the informants found it difficult to account for EBP, depending on what was expressed as deficient knowledge of EBP in the organisation, as well as ability to provide a seemly context for EBP. The results highlight the importance of acknowledging these differences in the organisation to compose a supportive atmosphere for EBP to thrive rather than merely assume the case of evidence-based social work. The categories can be utilised as stimuli for reflection in social work practice, and thereby provide the possibility to promote knowledge use and learning in the evolving evidence-based social work.

  • 27.
    Axelsson, Jacqueline
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagring, Amanda
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Livets åskådare: En kvalitativ studie av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer.

     

    Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvinnorna i studien skriver i sina bloggar om sin sjukdom och deras relation till den. Genom att studera kvinnornas texter fann vi tre framträdande tolkningsrepertoarer vilka kvinnorna utgår från när de skriver. Dessa tre Det Ljuva livet, Den andra sidan och Vi anorektiker beskriver vilka diskurser de ser sig själva tillhör och vill tillhöra. Kvinnorna beskriver sig själva befinna sig i tolkningsrepertoaren Den andra sidan, en värld som är skild från den ”normala” livet samt tolkningsrepertoaren Vi Anorektiker en tolkningsrepertoar som beskriver kvinnornas syn på anorektiker. Det ljuva livet beskriver den diskurs som kvinnorna önskar sig tillhöra, en diskurs kring hur det är att vara frisk. Utifrån tolkningsrepertoarerna fann vi de fyra subjektspositionerna Den kluvna, Offret, Mitt namn är Anorexia samt Livskamraten. Dessa positioner visar på de olika identiteter som kvinnan kan inta i de rådande tolkningsrepertoarerna. I subjektspositionerna framställs kvinnan som osäker, rädd och ambivalent. Hon förhåller sig till sin sjukdom på olika sätt beroende på vilken position hon befinner sig i, men genomgående är hennes strävan efter kontroll över sig själv och sin sjukdom.

  • 28.
    Backlund, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Davidsson, Emmie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Det ansiktslösa samtalet: En kvalitativ studie om professionella samtal via internet2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate whether social counselling via chat conversations could meet the criteria for a professional conversation, and how the six social workers who were interviewed felt that it had affected the profession and the clients who are seeking their help.

    Communication, professionality, power, roles and regions are the key topics of this study. A hermeneutic approach has not only influenced the interviews but also the content analysis that was used to encode the results.

    The interviews revealed that the chat conversations was a successful tool but not entirely without difficulties. The initial contact making between the client and the social worker favours the client, since she/he remains anonymous and that was the main advantage of the method. The biggest concern however was that in the anonymity it is not possible to report cases that the social worker are obligated to. The changing of forum does not necessarily affect the professionality but due to the faceless chat conversation an entire dimension of communication disappears because the loss of body language. Therefore, the traditional face-to-face conversation contains a value that is hard to replace

  • 29.
    Behtoui, Alireza
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Neergaard, Anders
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social capital and the educational achievement of young people in Sweden2016Ingår i: British Journal of Sociology of Education, ISSN 0142-5692, Vol. 37, nr 7, s. 947-969Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on Bourdieu’s conceptualization of social capital (the social stratification perspective), this study examines the impact of social capital on the educational outcomes of young people in Sweden, with a focus on the extra-familial aspect of social capital – that is, social capital generated by parental networks and active membership in various social organizations and friendship networks. The results indicate that the class background of respondents is the main predictor of access to all three forms of extra-familial social capital. However, after controlling for class background, the children of racialized immigrant groups are more likely to have access to more types of social capital than others. All three aspects of extra-familial social capital positively influence the educational performance of pupils.

  • 30.
    Bengtsson, Sebastian
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wenkler Garberg, Ludvig
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ”Om morsan fyller år får man fira henne senare”: om hur fotbollsintresserade män konstruerar identitet genom sitt supporterskap2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade män konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgångspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som bråkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och använder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstå och förklara våra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till två olika allsvenska fotbollslag.Vår studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utläsas olika sätt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det är för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet är en naturlig del av deras identitet. Det visar även att närvaron och engagemang på fotbollsmatcher är den mest centrala delen i supporterskapet som identitet. Vidare synliggör den hur supporterskapet är något som fotbollssupportrarna är stolta över. Supporterskapet som en gemenskap visar att supporterskapet är något som skapas och återskapas tillsammans med andra. Både med supportrar till det egna laget men även med supportrar till andra lag. Supporterskapet som något mer än en match visar hur stor vikt fotbollssupportrar lägger vid sitt supporterskap och hur de ofta låter supporterrollen prioriteras före andra roller, till exempel den som sambo eller son. Temat tydliggör också hur en fotbollsmatch är något som påverkar supporterns känslor och välmående både före och efter att den spelats. Supporterskapet under belägring åskådliggör hur fotbollssupportrarna uppfattar den rådande mediebilden som orättvis och felaktig. Temat visar också hur supportrarna förhåller sig till denna bild och hur bilden av sig själva som något negativt ibland får dem att känna sig utpekade. Mediebilden leder till att supportrarna hamnar i en försvarsställning när de kommer i kontakt med folk som inte är supportrar.

  • 31.
    Bengtsson, Staffan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Varför får jag icke följa med dit fram?: Medborgarskapet och den offentliga debatten om dövstumma och blinda 1860–19142005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Different kinds of cultural studies can be used in order to learn more about disability, social policies, attitudes and citizenship. The purpose of this study is to outline some aspects of disability and Swedish society during the 19th century. The ambition is to analyse the issue of the integration of the deaf-mutes and the blind. How did politicians and educators motivate the establishment of compulsory schooling? How was the issue of correction of the body treated? How did they deal with the situation on the labour market? What kind of compensation was contemporary society willing to support? Social policies in the past are likely to be described in terms of control, repression and barriers. This study looks at disability from a more anthropological view which implies the use of hermeneutics, seeking to identify the agent’s own understanding of a problem in order to learn more about how social categorisation and citizenship are integrated and how they change. The use of original sources, such as records from the Swedish parliament and conferences held by experts as well as periodicals, makes this kind of approach possible.

    This thesis argues that disability must be understood as something that is constantly in the arena of a more dialectical struggle where a number of visions and interests have melted together. In the course of state interventionism and growing social justice, citizenship and disability to a greater extent became a question of honour. Being granted certain rights meant that the individual had passed the test and was now sanctioned as disabled, one who deserved the right to rights. This transition promoted a growing group consciousness. A more dialectical approach perforates the border between social control and humanity since they were not always mutually exclusive.

  • 32.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    25 års medlevarskap – perspektiv på behandling2000Ingår i: Miljöterapi – Igår, Idag och Imorgon / [ed] Hagqvist, Anders & Widinghoff, Björn, Lund: Studentlitteratur , 2000, 1, s. 151-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Drygt femtio år har förlupit sedan "Miljöterapi" först dök upp som en trend inom den psykiatriska vården. Nästan trettio år har gått sedan det blev ett hedersbegrepp inom missbrukar- och ungdomsvården. Finns då något kvar att säga? Begreppet används också idag.

    Vad står det för? Och hur ser det psykosociala arbete ut i praktisk utövning, som kallas "Miljöterapi"? Är miljöterapi en metod, en behandlingsideologi, ett förhållningssätt eller en organisationsform? Eller rentav alltihop samtidigt? Varifrån hämtar miljöterapin sina förklaringsmodeller och metodteorier? Boken är avsedd som diskussionsunderlag vid vidareutbildning för behandlingspersonal, men också som grundlitteratur för högskolor och folkhögskolor.

    Samtidigt vill bokens författare bidra till att få mer fart på den kunskapsutvecklande debatten om god och effektiv behandling. De bjuder in läsaren till ett fortsatt samtal utifrån miljöterapins historia, tillämpning idag och tänkbara utvecklingsmöjligheter

  • 33.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En bra förälder2010Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 22, nr 4, s. 30-49Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Unga föräldrar idag påverkas inte bara av barncentrerade föräldraskapsideal, utan också av ideal om att måna om sina egna behov. En god förälder tar inte bara ansvar för sitt barn - han eller hon behöver också ansvara för sig själv och sitt eget välbefinnande.

  • 34.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Föräldraskapets värde2009Ingår i: Barn, barndom och föräldraskap / [ed] Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid and Änggård, Eva, Stockholm: Carlssons , 2009, 1, s. 241-253Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barn, barndom och föräldraskap handlar om några av samhällets viktigaste angelägenheter – barnet och föräldrarna. Detta är områden som vi alla har erfarenheter av och som har betydelse på alla plan i samhället. Frågor som rör barn, barndom och föräldraskap är ständigt närvarande i samhällsdebatt och politik liksom i människors vardag. De är idag också betydelsefulla kunskapsområden och forskning pågår inom en rad olika discipliner. I denna bok medverkar 21 forskare från skilda forskningstraditioner. Utifrån olika perspektiv skriver de om en rad olika frågor: Hur gränserna för vad som är ett barn har dragits historiskt; betydelsen av barns insatser och arbete; barns ställning som medborgare; hur människor, verkliga och fiktiva, förhandlar positioner i de vardagsliv som levs i familjen, förskolan och skolan; synen på föräldraskap och hur föräldrar ser på uppfostran och barns behov. Boken innehåller också texter som diskuterar teoretiska redskap för att utveckla forskning kring barn, barndom, föräldraskap och familj. barn, barndom och föräldraskap är angelägen läsning för alla som av olika skäl intresserar sig för barns villkor och plats i samhället.

    Bokens redaktörer är Ann-Marie Markström, Linköpings universitet; Maria Simonsson, Linköpings universitet; Ingrid Söderlind, Institutet för Framtidsstudier i Stockholm och Linköpings universitet och Eva Änggård, Stockholms universitet.

  • 35.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Unemployment and conditional welfare: Exclusion and belonging in immigrant women's discourse on being long-term dependent on social assistance2016Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 25, nr 1, s. 18-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Long-term unemployment with dependency on social assistance in Sweden has increased and is particularly high among foreign-born persons. The present study explored immigrant recipients' experiences of being welfare reliant. Swedish-Iraqi women's construction of exclusion and belonging in relation to policies and welfare regulations was scrutinised. The women referred to unemployment with frustration, expressing that it renders dependence on social welfare and enforces adherence to the stipulations of the social services. The individual's mobility and agency are restricted and concerted efforts to obtain employment are futile, which increase the sense of exclusion. However, the entitlement to social assistance also engenders feelings of belonging, of being connected to and cared for by the new country. More research is needed to examine the role that social assistance regulations play in forming feelings of belonging and exclusion. It appears essential that political initiatives be taken to reverse the trend of high unemployment among foreign-born persons.

  • 36.
    Bergström, Malin
    et al.
    Stockholm University, Sweden.
    Fransson, Emma
    Stockholm University, Sweden.
    Modin, Bitte
    Stockholm University, Sweden.
    Berlin, Marie
    National Board Health and Welf, Sweden; Stockholm University, Sweden.
    Gustafsson, Per A.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Hjern, Anders
    Stockholm University, Sweden; Karolinska Institute, Sweden.
    Fifty moves a year: is there an association between joint physical custody and psychosomatic problems in children?2015Ingår i: Journal of Epidemiology and Community Health, ISSN 0143-005X, E-ISSN 1470-2738, Vol. 69, nr 8, s. 769-774Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background In many Western countries, an increasing number of children with separated parents have joint physical custody, that is, live equally much in their parents respective homes. In Sweden, joint physical custody is particularly common and concerns between 30% and 40% of the children with separated parents. It has been hypothesised that the frequent moves and lack of stability in parenting may be stressful for these children. Methods We used data from a national classroom survey of all sixth and ninth grade students in Sweden (N=147839) to investigate the association between childrens psychosomatic problems and living arrangements. Children in joint physical custody were compared with those living only or mostly with one parent and in nuclear families. We conducted sex-specific linear regression analyses for z-transformed sum scores of psychosomatic problems and adjusted for age, country of origin as well as childrens satisfaction with material resources and relationships to parents. Clustering by school was accounted for by using a two-level random intercept model. Results Children in joint physical custody suffered from less psychosomatic problems than those living mostly or only with one parent but reported more symptoms than those in nuclear families. Satisfaction with their material resources and parent-child relationships was associated with childrens psychosomatic health but could not explain the differences between children in the different living arrangements. Conclusions Children with non-cohabitant parents experience more psychosomatic problems than those in nuclear families. Those in joint physical custody do however report better psychosomatic health than children living mostly or only with one parent. Longitudinal studies with information on family factors before and after the separation are needed to inform policy of childrens postseparation living arrangements.

  • 37.
    Bevemyr, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Gustafsson, Sara
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Placeringar som havererar: En studie av socialtjänstens uppfattning om sammanbrott i institutionsplaceringar för barn och ungdomar2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar. En bland många saker som studien visar är att det finns organisatoriska orsaker i samhället till sammanbrott av tonårsplaceringar. När olika aktörer runt en ungdom som behöver hjälp inte samarbetar och delar med sig av den kunskap och kompetens som de har så finns risken att detta i ett senare skede leder till sammanbrott eftersom matchningen inte alla gånger blir så bra som den har möjlighet att bli.

  • 38.
    Bečević, Zulmir
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
    Dahlstedt, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Frempong, James
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    (O)tryggheten och framtiden – viljan att göra skillnad2018Ingår i: Förortsdrömmar: Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering / [ed] Magnus Dahlstedt, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, s. 141-162Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel handlar om ungdomar som lever och verkar i två förortsområden i två av landets större städer, och närmare bestämt ungdomarnas sätt att förhålla sig till och navigera bland omgivningens förväntningar om dem och områdena de bor i. Områdena är två av de urbana miljöer som under senare år varit föremål för omfattande – och mestadels negativ – uppmärksamhet i offentlig debatt, inte minst till följd av sociala spänningar och oroligheter som bland annat har involverat ungdomar boende i områdena. Syftet är att analysera ungdomars tolkningar av sin tillvaro och sitt identitetsskapande i förortsområdets kontext, i relation till det omgivande samhällets förväntningar och tolkningar – om dem och om området. Hur förhåller sig ungdomarna till och navigerar bland omgivningens förväntningar och tolkningar om dem och om området? På vilket sätt formar dessa förväntningar och tolkningar ungdomarnas förståelse av sin tillvaro och sin tillhörighet till området – idag och i relation till en kommande framtid?

  • 39.
    Billborn Matsson, Fredrika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindman, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adoption av "samhällets barn": En rättssociologisk studie av adoptionsbeslut gällande familjehemsplacerade barn2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material. Materialet vi använder är beslut från tingsrätten där de olika parterna får lägga fram sin talan kring adoptionen och där ett slutligt beslut fastställs.

    I förarbeten presenteras förslag till lagändringar vilka är inspirerade av rådande trender och opinioner inom samhälle och forskning. Därför anser vi att det som presenteras i förarbeten gällande adoption och som påverkar familjehemsbarn dels är utav samhällelig påverkan. När ett beslut fastställs är det viktigt att skälen till adoptionen har stöd i lagen. Om andra faktorer förutom gällande rätt spelar in på vad parterna åberopar kan dessa vara värda att uppmärksammas och lyftas fram som viktiga aspekter gällande adoption.

    Genom vår studie kunde vi utläsa fyra olika teman i de beslut vi granskade som vi inte kunde återfinna i 4 kap. FB. Dessutom kunde vi finna på motsättningar mellan de olika paragraferna och teman som vi kunde utläsa.

  • 40.
    Bjärehed, Marlene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Wänström, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gini, Gianluca
    Univ Padua, Italy.
    Individual Moral Disengagement and Bullying Among Swedish Fifth Graders: The Role of Collective Moral Disengagement and Pro-Bullying Behavior Within Classrooms2019Ingår i: Journal of Interpersonal Violence, ISSN 0886-2605, E-ISSN 1552-6518, artikel-id UNSP 0886260519860889Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    School bullying is a complex social and relational phenomenon with severe consequences for those involved. Most children view bullying as wrong and recognize its harmful consequences; nevertheless, it continues to be a persistent problem within schools. Previous research has shown that childrens engagement in bullying perpetration can be influenced by multiple factors (e.g., different forms of cognitive distortions) and at different ecological levels (e.g., child, peer-group, school, and society). However, the complexity of school bullying warrants further investigation of the interplay between factors, at different levels. Grounded in social cognitive theory, which focuses on both cognitive factors and social processes, this study examined whether childrens bullying perpetration was associated with moral disengagement at the child level and with collective moral disengagement and prevalence of pro-bullying behavior at the classroom level. Cross-level interactions were also tested to examine the effects of classroom-level variables on the association between childrens tendency to morally disengage and bullying perpetration. The studys analyses were based on cross-sectional self-report questionnaire data from 1,577 Swedish fifth-grade children from 105 classrooms (53.5% girls; M-age = 11.3, SD = 0.3). Multilevel modeling techniques were used to analyze the data. The results showed that bullying perpetration was positively associated with moral disengagement at the child level and with collective moral disengagement and pro-bullying behavior at the classroom level. Furthermore, the effect of individual moral disengagement on bullying was stronger for children in classrooms with higher levels of pro-bullying behaviors. These findings further support the argument that both moral processes and behaviors within classrooms, such as collective moral disengagement and pro-bullying behavior, need to be addressed in schools preventive work against bullying.

  • 41.
    Björk, Amanda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nyström, Lisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    “Det är dags att vi ser våldet i nära relationer som ett mänskligt problem”: En kvalitativ studie om hur våld i nära relationer konstrueras i massmedia2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ.

    Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer.

    Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning.

  • 42.
    Björn, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Ekström, Rebecka
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Mediers framställning av "romer": En diskursanalys2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier.

    Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer".

  • 43.
    Blomberg, Barbro
    et al.
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Life conditions for families, children and young people with disabilities2011Ingår i: Aotearoa New Zealand Social Work, ISSN 1178-5527, Vol. 23, nr 1/2, s. 29-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to analyse life conditions for families with children and young people with disabilities. Special focus is on: legislation, management and organisations, social support and service, housing, education, work and daily activities and leisure activities. The method used is a case study including interviews with parents and professionals. The study also includes an analysis of documents and regulations. The study shows that the support system is transparent and accessible. At the same time managers in the municipalities' social care services interpret their responsibility in different ways thus affecting the support and service for the families. Even though the families have legal rights to a wide range of support and service, the parents have to work to gain access to these and for user influence to be exerted.

  • 44.
    Bogren, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Engstrand, Jim
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Stress - nu och i framtiden: En studie om socionomstudenters stress under studietiden och deras förväntade stress inför det framtida arbete2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka socionomstudenters nuvarande stress under utbildningstiden samt den stress som de känner inför deras framtida arbete. Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning där respondenterna fick beskriva sig själva genom bakgrundsfrågor samt svara på attitydfrågor om hur väl påståenden avseende stämde överens med deras situation. Den teori vi har använt är Karaseks Krav och Kontrollmodell som berör begreppet stress i förhållande till en individs krav och kontroll.

    Vårt resultat visar att socionomstudenter upplever en relativt hög stressnivå under studietiden. Deras stressnivå hade ett samband med kön, deras familjesituation, vilken termin de studerar på samt om de arbetar utöver studierna eller ej. Kvinnorna som svarade visade en tendens till en högre upplevd stress än de män som svarade. De som bodde hos sina föräldrar eller ensamma med barn visade en högre nivå av stress under utbildningen än de som bodde ensamma eller med partner. De som gick i första terminen hade högst medelvärde av stress utav alla terminer. Däremot hittade vi inget samband mellan socionomstudenters upplevda stress och deras ålder.

    Resultatet visar att socionomstudenter även känner en relativt hög nivå av förväntad stress inför arbetslivet. Denna stress har även ett samband med studenternas kön, ålder och om de jobbar utöver studierna. Kvinnor tenderar till att ha en högre förväntad stress än män. Ju äldre socionomstudenterna var desto mindre stress kände de inför arbetslivet. De som jobbade utöver studierna visade en lägre grad av förväntad stress än de som inte jobbade extra. Däremot hittade vi inget samband med studenternas förväntade stress och vilken termin de studerade samt om de hade genomfört en verksamhetsförlagd utbildning under deras studietid. 

    Ett samband fanns mellan den upplevda stressen under utbildningen och den förväntade stressen inför arbetslivet, ju högre stress socionomstudenterna känner under utbildningen desto högre stress känner de inför arbetslivet.

    Nyckelord: Socionomstudenter, Upplevd stress, Förväntad stress, Attityd, Index, Enkät, Socialt arbete, Utbildning

  • 45.
    Bolin, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Szostak, Karina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Samhället ett större hinder än funktionsnedsättning: En kvalitativ studie om konstruktioner av delaktighet för elever med funktionsnedsättningar av skolpersonal i Tanzania2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom den internationella forskningen beskrivs det att barn med funktionsnedsättningar är en särskiltutsatt grupp samt att det, främst i utvecklingsländer, saknas ett större omfång av forskning kringdessa barns situation. Vidare betonas det genom internationella studier att det existerar en avsaknadav dessa, särskilt inom socialt arbete. I de studier som finns lyfts dock hur situationen, för barn medfunktionsnedsättningar samt deras anhöriga, på många sätt är kopplad till hur samhället ställer sig tilldessa individer och deras funktionsnedsättning. Risken för olika former av diskriminering och förtryckfrån familj, skola eller samhället beskrivs vara högre för denna grupp än för andra barn. Enligtforskningen bottnar orättvisan många gånger i en okunskap, vilket leder till en stigmatisering avdessa individer samt deras familjer. Det finns dock forskning som fokuserar på möjligheter tillförbättring inom såväl integration inom skolan som praxis inom arbetet, för att öka delaktigheten förbarn med funktionsnedsättningar. Skolans roll som en viktig plats för dessa barns positiva utvecklingär även något som forskningen inom området betonar.Syftet med studien har varit att undersöka skolpersonalens föreställningar av delaktighet för elevermed funktionsnedsättningar i en tanzanisk kontext. Våra frågeställningar har lyft hur personalenbeskriver elevernas möjlighet till delaktighet i skolan, hur personalen beskriver arbetet med attinkludera eleverna i skolan samt hur personalen beskriver exkludering av eleverna i skolan. Vi valdeatt använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara vårt syfte. Vi utförde sexsemistrukturerade intervjuer med skolpersonal på två stycken skolor för elever medfunktionsnedsättningar i norra Tanzania. Därefter gjorde vi en innehållsanalys och fann via vårafrågeställningar tre följande huvudteman: föreställningar av inkludering och exkludering, lärarnaspraktiska arbete med eleverna och uppdraget att förbereda för ett framtida liv. Dessa teman deladevi i sin tur in i åtta underordnade teman. Den insamlade empirin analyserade vi utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus på begreppen typifieringsscheman samt olikaformer av socialisation.Studiens resultat visar på att de föreställningar som skolpersonalen har gällande elevernasdelaktighet beskrivs i både positiva, men i största utsträckning negativa och begränsande termer. Detyttrar sig främst i personalens föreställningar av elevernas delaktighet sett till hur skolpersonalentalar om eleverna, hur de beskriver arbetet med eleverna samt deras egna föreställningar av vadeleverna är kapabla till och inte. Den bild som våra informanter beskriver har fått oss att inse att detstörsta hindret för dessa elevers möjlighet till delaktighet inte nödvändigtvis är ett resultat av derasfaktiska funktionsnedsättning utan möjligen av den konstruerade bild som andra människor i derasomgivning skapar. Det gäller inte endast skolpersonalen utan även övriga personer i deras omgivning.

  • 46.
    Boman, John
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    KomHall i Kinda kommun: Ett arbetsmarknadsprojekt i praktiken2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Borg, Amanda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Åbom, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Depression på äldreboenden: Enhetschefers upplevelser av arbetet med deprimerade äldre2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning.

    Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg. Vi upplever oss också se att det finns en önskan att lägga över ansvaret på andra yrkeskategorier, och att det i samband med detta tycks finnas en övertro till andras kunskap i ämnet. Utöver detta har vi också upplevt en brist på framförhållning och förståelse för att det behöver finnas utarbetade strategier för att hantera denna problematik redan innan den är ett faktum.

  • 48.
    Bryant, Lia
    et al.
    Social Work and Sociology, School of Psychology, Social Work and Social Policy, University of South Australia.
    Mona, Livholts
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Glocality and social work: methodological responsiveness to moments of rupture2017Ingår i: Social work in a glocalised world / [ed] Mona Livholts, Lia Bryants, London: Routledge, 2017, s. 228-238Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 49.
    Bulow, Pia
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete Hälsohögskolan i Jönköping .
    Thunqvist Persson, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultatet av en forskningsstudie om familjestödjande samtal med barn och föräldrar i familjer där mamma och/eller pappa har psykiska problem som föranleder kontakt med vuxenpsykiatrin. Det studerade familjestödet bygger på ett utvecklat samarbete mellan en landstingsdriven vuxenpsykiatrisk mottagning och en familjeenhet inom socialtjänsten i en medelstor kommun i Mellansverige. Den del av familjestödet som har studerats är den serie samtal som erbjuds genom familjeenheten och som genomförs där.

    Studiens övergripande syfte var att undersöka hur familjestödjande samtal fungerar och organiseras i samspel mellan barn, föräldrar och professionella. Mer specifikt avsåg studien belysa om och hur barn genom dessa samtal får stöd att prata om föräldrars psykiska problem samt huruvida och på vilket sätt familjestödet kan bistå föräldrarna i deras föräldraskap.

    Inom ramen för forskningsstudien samlades data in från 21 familjestödssamtal samt intervjuer med sju föräldrar och fyra barn efter avslutat familjestöd. Dessutom genomfördes sju intervjuer med samtalsledarna som medverkat vid de studerade familjestödssamtalen. Tre familjer följdes genom hela samtalsserien som för dessa familjer omfattade mellan sex och åtta samtal. Samtliga familjestödssamtal spelades in med ljud och bild medan enbart ljud gällde för intervjuerna.

    Familjestödssamtalen analyserades med samtalsanalytiska och narrativa metoder. Viktiga teoretiska utgångspunkter var det som brukar kallas institutionella samtal och teorier om socialt samspel i interaktion. Av betydelse var också tidigare forskning om barnsamtal och familje-samtal som kommunikativ praktik och i institutionella kontexter t.ex. familjeterapi, samt internationella och nationella studier om familjestödjande interventioner av typen Beardslees preventiva familjeinterventionoch den finska kortversionen Föra barnen på tal.

    Analysen av de studerade familjestödssamtalen – som enskilda samtal och som samtalsserier – visar att familjestödet på flera sätt skiljer sig från många andra institutionella samtal som beskrivs i forskningen, genom att till sin karaktär vara samarbetsinriktade och samtidigt både kartläggande och rådgivande. Familjestödet liknar istället mer terapeutiska möten såsom familjeterapeutiska samtal med den avgörande skillnaden att det i familjestödssamtal är föräldrars psykiska problem som står i fokus medan det klassiska i familjeterapi är att barn är den identifierade patienten.

    Inom familjestödet har framför allt föräldrar, men också barn i viss utsträckning, möjlighet till stort inflytande när det gäller upplägg av samtalsserien som trots ett tydligt gemensamt mönster modifieras utifrån varje familjs livsomständigheter och konstellation. Både barn och föräldrar kan också styra vilken information som föras vidare från enskilda samtal till övriga i familjen.

    Att det studerade familjestödet har formen av en serie samtal med det övergripande målet att stödja barn genom att ge föräldrar stöd i att samtala med barnet/barnen om sina psykiska problem, innebär också att de olika samtalen i serien – som sker i varierande konstellationer avseende personer och antal deltagare – knyts till varandra genom ett fokus på barnet/barnen och dess/deras behov av information om föräldrars psykisk hälsa/ohälsa.

    Tre viktiga aspekter på familjestödet som identifierades var: 1) hur det tycktes öka barns möjlighet att prata om föräldrars psykiska problem utifrån sitt behov av information samt att tydliggöra barns position som anhörig med rätt att få vetskap; 2) den lärande dimensionen av familjestödsamtal; och 3) hur familjestödet realiseras genom en balansakt av de professionella men där barn och föräldrar aktivt deltar.

    I relation till andra institutionella samtal med barn och föräldrar, tycktes barnen i familjestödet få sitt perspektiv belyst i relativt hög utsträckning, och barn kom till tals särskilt i barnsamtalen. Ett viktigt tema i familjestödet och speciellt i enskilda samtal med barn, handlade om huruvida barn tog eller kände ett för sin ålder alltför stort ansvar för sin/sina föräldrar. Analysen av barnsamtalen tydliggör dock att det kan krävas mycket samtalstid för att barn på eget initiativ ska ta upp frågor om oro beroende av föräldrars sjukdom. För barn är det krävande att förmedla sina funderingar kring svåra frågor till andra vuxna och särskilt i ett institutionellt sammanhang.

    Samtidigt indikerar analysen att barns roll som anhörig inte är självklar eller oproblematisk då barn i hög grad tycktes medverka utifrån föräldrars önskan snarare än en egen uttalad vilja att delta. Inte heller stod det helt klart att barnen fullt ut förstod vilken typ av samtal de skulle medverka i när de kom till sitt första samtal inom ramen för familjestödet.

    Den lärande dimensionen av familjestödet hör delvis ihop med den seriekoppling som tydligt skedde mellan olika samtal genom att samtalsledare rekapitulerade tidigare möten, återberättade vad andra familjemedlemmar hade sagt i tidigare möten samt upprepade planen för nästkommande samtal liksom målet för familjestödet i sin helhet. I detta märktes även den utmaning det innebar för de professionella när det gällde att anta ett barnperspektiv då flertalet samtal utgjordes av föräldrasamtal. Anläggandet av ett barnperspektiv kan därför ses både som en professionell hållning och som en del av den lärande aspekten i familjestödssamtalen där just barnperspektivet tycktes bidra till att konstituera familjestödet som en helhet genom t.ex. att hålla fokus och att seriekoppla möten.

    Till skillnad från den kamp mellan ett professionellt perspektiv och klientens livsvärlds-perspektiv som ofta beskrivs i tidigare forskning som gällt samtal och samtalsserier inom välfärdsinstitutioner som socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, visar analysen av familjestödet hur samtalsledaren växlar mellan flera olika perspektiv – föräldraperspektivet, barnperspektivet och ett professionellt perspektiv. Detta sker på ett flexibelt sätt anpassat till samtalens dynamik och föräldrars och barns individuella förutsättningar och utgör på övergripande plan den balansakt de professionella utför.

    Analysen av familjestödet visar att det finns tydliga likheter med den struktur som beskrivs för Beardslees preventiva familjeintervention. Därmed kan studien av familjestödet bidra till ökad förståelse också för den typen av samtalsserier med barn och föräldrar och för vilken det saknas naturalistiska studier av autentiska möten.

  • 50.
    Bygdén, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Löfstrand, Isak
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Tankarna och känslorna kan vi prata om ändå: En kvalitativ studie kring skolkuratorers erfarenheter och kunskaper om tjejer som misstänks ha en ätstörning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att belysa hur skolkuratorer beskriver och konstruerar sitt förhållningssätt i situationer då de stöter på tjejer i högstadiet som misstänks ha en ätstörning. Vidare vill vi studera hur skolkuratorerna ser på vikten av kunskaper och erfarenheter av ätstörningar i det hälsofrämjande arbetet på skolan. Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap om huruvida skolkuratorer har de kunskaper som krävs för att arbeta hälsofrämjande mot tjejer som misstänks ha en ätstörning eller om det finns behov av att vidareutveckla dessa kunskaper. För att kunna uppnå syftet med vår studie har vi analyserat vårt empiriska material genom en innehållsanalys. Vidare har vi analyserat vårt empiriska material utifrån Berger och Luckmanns socialkonstruktionistiska teori, främst genom begreppen Typifieringar, Det sociala kunskapsförrådet samt Socialisation. Dessa begrepp har bidragit till en djupare förståelse för hur skolkuratorernas konstruktioner av ätstörningsproblematik i högstadiet påverkar dem i sitt arbete.

     

    De fyra teman som tar sig uttryck i analysen är “Det dolda”, “Tankarna och känslorna kan vi prata om ändå”, “Att vara uppmärksam på små saker” samt “Prioriteringarnas uttryck”. Resultaten av vår studie visar på skolkuratorernas sätt att hantera situationer där tjejer misstänks ha en ätstörning bygger i mångt och mycket på samtalet kring tjejens mående. De erfarenheter och kunskaper om dessa tjejer som beskrivs är varierande, utifrån att det är ett komplext fenomen, men också att erfarenheten kan bidra till kunskap. Skolkuratorerna anser att kunskap är viktigt framförallt vad gäller upptäckandet av en misstänkt ätstörning. I det hälsofrämjande arbetet, vilket handlar huvudsakligen om stöttning, krävs till störst del kunskap kring samtal. I det hälsofrämjande arbetet med ätstörningsproblematik i allmän bemärkelse kan det vidare finnas ett behov av mer specifik kunskap i ämnet.

1234567 1 - 50 av 569
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf