liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
12345 1 - 50 of 229
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aherdan, Jasmin
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vikten av mänskliga rättigheter i EU:s rättsordning: Särskilt om företagens rätt till en rättvis rättegång vid kommissionens verkställande av konkurrensrätten2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på.

    Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahlqvist, Sofia
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    CFC-lagstiftningens anpassning till EG-rätten: Vilka är problemområdena och vilka alternativa lösningar finns?2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.

    CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.

    I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Ahonen, Nicholas
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Löpande informationsgivning från onoterade aktiebolag: Med sikte på gräsrotsfinansierade aktiebolag2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions.

    Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use.

    This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alm, Kalle
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Law and Legal Philosophy. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Konsultens ansvar för skada på byggnad med oventilerad fasad2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    During the later part of the 1900´s and the early part of the 21st century an increasing number of Swedish buildings have sustained damages because of moisture. These damages can be traced back to the usage of the ”Exterior Insulation and finishing system” or ”EIFS” when constructing the outer facade. The main problem when using the EIFS method, is that the facade becomes very susceptible towards moisture. The issue with moisture was completely unknown to the Swedish construction industry, until 2007, when a report from the Swedish National Testing Institute (SP) was released which addressed the problems. The question now arises who, in the construction industry, is to be held liable for these damages.

    In accordance with the standardized contracts that are being used in the construction industry, a fault for which the contractor is liable, only occurs if the contractor has built the construction in such a way that is not in compliance with the contract established between the parties, e.g. the construction differs from blue prints etc. This means that the contractor only is liable for damages which have occurred due to the contractors failure to build the construction in accordance with the contract. Therefore it is of importance to investigate whether the building designer is liable or not. The standardized contracts used for building designers, only regulate the outer limits of the designer ´s liability. Therefore it becomes very important to analyse what the designer has to have done in order to fulfil his duties as a professional. If the designer has not acted in accordance with the duties that are incumbent upon him as a professional, it is reasonable to believe that he has been negligent when designing a facade with the EIFS-method.

    The thesis aims to present the duties that are incumbent upon the designer as a professional, and to determine whether the designer has fulfilled these duties when designing a building using the EIFSmethod. The thesis also aims to investigate whether the designer can be held liable towards other parties than the contracting party.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Aktiebolagsrätt i domstol: En rättsfallsstudie2018In: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2017/18, no 4, p. 785-801Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras en rättsfallskartläggning över bolagsrättsliga domar vid Högsta domstolen eller hovrätterna i under 2013-2017. Studien visar bland annat att oaktat var du bor i Sverige är det lika stor sannolikhet för en aktiebolagsrättslig tvist, att talan i drygt hälften av målen riktas mot styrelseledamöter och att så mycket som en tredjedel av rättsfallen handlar om bolagsledningens personliga betalningsansvar. Studien ger också anledning att diskutera förekomsten och nyttan av empiriskt material inom rättsvetenskapen.

  • 6.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Jönköping International Business School, Sweden.
    Empowering Minority Shareholders2022In: Instruments of EU Corporate Governance: Effecting Changes in the Management ofCompanies in a Changing World / [ed] Hanne S. Birkmose, Mette Neville, Karsten Engsig Sørensen, The Netherlands: Kluwer Law International, 2022, p. 239-260Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of this chapter is to evaluate if company law regulation is in need ofnew instruments to enhance good governance when tacking shareholder conflicts inSMEs. For this purpose, I first need to explore statutory and contractual regulation andits function in situations where there is a disagreement or a conflict between controllingand minority shareholders in owner-managed SMEs. This discussion is divided intothree phases: before an individual becomes a minority shareholder, during theco-ownership, and when a conflict has arisen leading to a collapse of the collaboration. In each of these phases, statutory or contractual regulation can empower the minorityshareholder. The analysis will, however, show that traditional shareholder protectionrules can increase the conflict rather than solve it and hereby hinder the company torun properly. Consequently, I discuss three instruments on how to empower minorityshareholders in SME-conflicts while also promoting good governance.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Internationella Handelshögskolan, Jönköping, Sweden.
    Insynsrätt i ägarledda aktiebolag2020In: Festskrift till Rolf Dotevall / [ed] Marie Karlsson-Tuula, Annina H. Persson, Patrik Lindskoug, Lund: Juristförlaget, Lund, 2020, p. 13-36Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mot en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning2016In: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret, ISSN 1399-140X, no 2-3, p. 108-122Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenterar hon en del av det regleringsteoretiska angreppssätt som används i studien och argumenterar för hur ökad kunskap om regleringstekniska verktyg kan leda till en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning.

  • 9.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    När dispositiva lagregler blir tvingande: om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet2017In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 1, p. 9-22Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag2014In: Ny Juridik, ISSN 1400-3007, no 4, p. 63-79Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bolagsstämma per capsulam är bara början: med samtliga aktieägares samtycke är utrymmet för företagsspecifika lösningar större än vad lagtexten ger uttryck för. I denna artikel skriver Hanna Almlöf, jur.dr, universitetsadjunkt vid Linköpings universitet och forskare vid Ratio och CeFEO, om aktiebolagsrättens osynliga dispositivitet och möjligheter till flexibelt beslutsfattande i aktiebolag.

  • 11.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. CeFEO Ctr Family Entrepreneurship & Ownership, Linkoping, Sweden; Ratio Inst, Linkoping, Sweden.
    Regulation of Shareholder Exits in Closely Held Companies - Reflections from Sweden2022In: EUROPEAN COMPANY AND FINANCIAL LAW REVIEW, ISSN 1613-2548, Vol. 19, no 2, p. 175-202Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The success of closely held companies largely depends on a well-functioning collaboration between the shareholders. Split ambitions, differenced targets and conflicts among owners can create a need to end the collaboration. The owners need a plan for a structural business partner divorce, i.e., regulation of shareholder exits. This study analyze full and partial shareholder exits with the aid of an interview study with eighteen legal advisors. Through a grounded approach to analysis, and with aid of the Nvivo software, different exit situations are identified and categorized. Exit strategies can be regulated in shareholders agreements, in the articles of association, or by legislation. The later alternative, correctly constructed, could reduce transactions costs for the shareholders, as the legislation can serve as a standard contract. This study assesses to what extent the Swedish Companies Act functions as a standard contract for closely held firms on the topic of exit regulation. The study reveals that the Swedish Companies Act is of little help. Instead, the cost of contracting to regulate exits in shareholders agreements is placed on the parties. This calls for legislative change.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Haag, Kajsa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Divorce and death in the family firm: A business law perspective2010In: European Business Law Review, ISSN 0959-6941, E-ISSN 1875-841X, Vol. 21, no 2, p. 101-118Article in journal (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Kristiansson, Hanna
    Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden2020In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.

  • 14.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Jönköping International Business School.
    Madsen, Marina Bitsch
    Aarhus university.
    Dimensions of control in private limited companies2023In: Nordic Company Law: Broadening the Horizon / [ed] Beate Kristine Sjåfjell, Jukka Mähönen, Oslo: Universitetsforlaget, 2023, p. 90-109Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    When reading modern corporate finance literature, the question: ‘Why concentrated ownership?’, appears to puzzle the authors. The question is upside down; it should instead be: ‘Why dispersed ownership?’. Most private companies are closely held, and within these firms, each shareholder has a high degree of control. It is, therefore, interesting to ask what makes shareholders give away, share, or lose control. In this chapter, we broaden our view on control in private companies discussing legal and practical dimensions of control in private limited companies from a Nordic perspective. Using real life cases, we discuss practical dimensions of control, spanning from formal legal control to informal control, including aspects of psychological ownership.

  • 15.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Jönköping International Business School.
    Olsson, Katarina
    Lunds universitet.
    Destinatärernas rättsliga ställning2024In: Et selskapsliv: festskrift til Tore Bråthen / [ed] Kari Birkeland, Gina Bråthen, Monica Viken, Gyldendal Norsk Forlag A/S, 2024Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln diskuteras destinatärernas rättsliga ställning i en stiftelse. Vi utreder begreppet destinatär, gör en kategorisering av destinatärernas rätt utifrån en jämförelse med gåva och avtal samt diskuterar frågan om äganderätt till stiftelseegendomen. Vi kommer fram till att destinatärernas rätt är en rätt sui generis och mot bakgrund av detta diskuteras destinatärernas rättsliga krav mot stiftelsen samt stiftelsens möjlighet till återkrav från destinatären.

  • 16.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Sverige.
    Olsson, Katarina
    Lunds universitet, Sverige.
    Något om stiftelsestyrning: kan stiftelser lära av aktiebolag?2024In: Festskrift till Per Samuelsson / [ed] Johan Adestam; Niklas Arvidsson; David Dryselius; Marcus Utterström, Lund: Juristförlaget i Lund , 2024, p. 33-63Chapter in book (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Östberg, Jessica
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten: Särskilt om minoritetsmissbruk2024In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna artikelserie om två delar undersöks om det i svensk rätt finns en princip om rättsmissbruk, vad den närmare innebär, särskilt utifrån ett aktie­bolagsrättsligt perspektiv, och vilka rättsföljder den kan aktualisera. Vidare analyseras förhållandet till lojalitetsplikten. Syftet är ytterst att utreda om det i svensk aktiebolagsrätt finns en allmän rättsprincip inne­bärande ett förbud mot majoritets- respektive minoritetsmissbruk. I denna Del II av artikelserien fokuserar vi på minoritetsmissbruk.

  • 18.
    Andraey, Rebecka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna: Reglernas effekt på en koncerns resultatutjämningsmöjligheter utifrån ett neutralitetsperspektiv2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2019 trädde nya skatteregler för företagssektorn i kraft i Sverige för att förhindra skattebaserosion till följd av skatteplanering med ränteavdrag samt en ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital. Den nya regleringen innehåller en generell ränteavdragsbegränsningsregel som återfinns i 24 kap. 24 § IL. Regeln stadgar att ett bolags negativa räntenetto får dras av upp till maximalt 30 procent av avdragsunderlaget. Den nya regleringen baseras på ett EU-direktiv om skatteundandragande och till stor del stämmer de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna överens med vad som stadgas i EU-direktivets artikel fyra. OECD har även lämnat rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning, vari ränteavdragsbegränsningar föreslås i deras åtgärdsplan fyra. I 24 kap. 24 – 29 §§ IL beskrivs det hur avdragsutrymmet beräknas, hur kvarstående negativa räntenetton ska hanteras samt ges en möjlighet för koncerner att kvitta positiva räntenetton mot negativa räntenetton. Problemen som uppdagas med de nya reglerna är att de särskilt kommer påverka koncerner negativt. Detta beror dels på att det är stora multinationella koncerner som primärt är avsedda att träffas av reglerna och dels på grund av att koncernbidragssystemet inte längre kommer kunna fungera helt i enlighet med sitt syfte, det vill säga att skapa skattemässig neutralitet mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett bolag. Denna effekt grundar sig i att avdragsunderlag riskerar att ”fastna” i det koncernbidragsgivande bolaget, till följd av turordningen för tillämpning av koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL och de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna. En annan effekt som förväntas drabba koncerner i högre utsträckning är att de riskerar att permanent gå miste om sina negativa räntenetton. Det uppdagas även att underskottsbolag riskerar att koncernbidragsspärra sitt egenupparbetade underskott om de inte kan få avdrag för sitt negativa räntenetto.  

    Det faktum att reglerna påverkar koncerner särskilt negativt kan ifrågasättas ur ett neutralitetsperspektiv med utgångspunkten att skatteregler inte ska påverka den skattskyldiges val av handlingsalternativ. Vidare kan de nya reglerna diskuteras ur ett neutralitetsperspektiv som baseras på den nationalekonomiska tanken om att bäst resursallokering uppnås om skattereglerna är så neutrala som möjligt. Detta med hänsyn till förarbetenas fokus på ökad samhällseffektivitet, till följd av att reglerna har kombinerats med en generell sänkning av bolagsskattesatsen från 22 till 20,6 procent. Däremot har det inte fokuserats särskilt mycket på effekterna på samhällseffektiviteten vad avser det faktum att lånat kapital genom reglerna blir dyrare. De nya reglerna kan inte motiveras ur ett neutralitetsperspektiv vad avser valet mellan att bedriva sin verksamhet i ett eller flera bolag. Däremot är ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital ett önskvärt syfte som åstadkoms genom lagstiftningen, liksom minskad möjlighet till skatteplanering med ränteavdrag. Särskilda undantagsregler för att mildra effekterna för koncerner har dock tillåtits i direktivet, samt föreslagits i OECD:s rekommendationer. Det är därav överraskande att Sverige har valt att inte anta sådana regler, med tanke på hur mycket hårdare den nya regleringen slår på de koncerner som träffas av den. Neutralitet mellan eget och lånat kapital samt undvikande av skattebaserosion och breddade skattebaser är samtliga önskvärda och legitima målsättningar, som skulle kunna rättfärdiga ett eventuellt avsteg från neutralitet mellan enskilda bolag och koncerner. Däremot är det svårt att rättfärdiga avsteget i förevarande fall, eftersom det inte har införts tillåtna undantagsregler för koncerner i lagstiftningen. Med andra ord, målen hade kunnat åstadkommas fast på en mindre bekostnad av neutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett enda bolag. Det ifrågasätts även om lagstiftaren, genom nya regler, verkligen borde få urholka effektiviteten i tidigare regler. Med detta avses hur ränteavdragsbegränsningarna påverkar koncernbidragssystemets möjlighet att vara effektiv i förhållande till sitt syfte. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Andrén, Björn
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Koncernchefens skadeståndsansvar2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Koncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen. Eftersom en koncernchef som inte är, VD eller styrelseledamot, inte ingår i personkategorin i skadeståndsregeln i 15:1 ABL så träffas han formellt sett inte av denna regel. Även om en direkt tillämpning av 15:1 inte är möjlig på en koncernchef finns det, enligt min mening, starka ändamålsskäl att överväga en analog tillämpning av 15:1 ABL. I uppsatsen redovisas och diskuteras ett antal olika lösningar på koncernchefens ansvar. Slutligen utvärderas nuvarande reglering och förslag till förändringar ges.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Affärsrätt såsom akademiskt forsknings- respektive undervisningsämne2019In: Skrifter till JAN Rambergs minne / [ed] Marie Karlsson-Tuula, Annina H. Persson, Stockholm: Jure, 2019, p. 29-34Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln utgör en beskrivning av innebörden av termen affärsrätt, såsom undervisnings- examens och forskningsämne vid Linköpings universitet, fr.o.m höstterminen 1994.

  • 21.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. IEI.
    Betalning - vad är det?2002In: Vänbok till Hans Stenberg: i anledning av 70-årsdagen den 20 november 2002, Linköping: Ekonomiska institutionen, LIU , 2002, p. 9-25Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jag har i tidigare sammanhang hävdat att ordet betalning används i flera betydelser, nämligen som benämning på alla slags faktiska åtgärder varigenom rättshandlingen i betalning kan komma till stånd samt som en, av tillgångsslag oberoende beteckning för de tillgångar betalningsmottagarna tillförs genom en betalning. Samtidigt framhöll jag att rättshandlingen betalning består i att infria en penningfordran/bli befriad från en penningskuld och att t.ex. infriandet av ett icke bindande gåvolöfte avseende pengar, som rättshandling betraktad, inte är betalning trots att infriandet av gåvolöftet sker genom samma slags faktiska åtgärder som de med vilka infriandet av en penningskuld genomförs. Jag fann det därför angeläget att med hjälp av uttrycken rättshandlingen betalning respektive betalningstransaktionen kunna skilja mellan dessa två betydelser hos ordet betalning.

  • 22.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Examination som ett led i juristutbildningen1994In: Juridikundervisningens pedagogik 2 / [ed] Claes Sandgren, Stockholm: Juristförlaget , 1994Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Finansiell leasing1984Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fordringar, Säkerhetsrätter, Konkurs1987Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Funktionsförsäljningsavtals ställning vid konkurs2019In: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, p. 29-50Article in journal (Refereed)
  • 26.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Företagets eget kapital i juridisk och ekonomisk belysning2021 (ed. 2:1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Rättsregler avsedda att skydda associationers eget kapital är centrala för såväl jurister som ekonomer som vill arbeta inom näringslivet. Samtidigt gäller att det krävs en blandning av juridiska och ekonomiska kunskaper för att bli en god användare av kapitalskyddsnormerna. I dessa blandas ekonomiska och juridiska termer och begrepp och speglar än juristers, än ekonomers synsätt på företag och företagande. Boken utgör en bro mellan dessa synsätt och underlättar för läsarna att så att säga bli tvåspråkiga; kunna tala och förstå såväl ”ekonomiska” som ”juridiska”.  Boken är skriven ur perspektivet att läsaren skall att bruka sina inhämtade kunskaper på ett proaktivt sätt. Detta kräver att de sätter rättsliga normers följder, juridiska och ekonomiska, i fokus för sitt lärande. Därför är det grundläggande begrepp respektive konsekvenser som spelar huvudrollerna. Det mellanliggande ledet, rekvisiten i de aktuella rättsliga normerna, nämns – oftast med en hänvisning till lagrum – men diskuteras inte. Skälet till detta är att det redan finns läroböcker som är inriktade på att förmedla den sortens kunskap.

    I förhållande till fföregående upplaga är bokens dispostion avsevärt förändrad i syfte att underlätta läsningen. Av samma skäl har ytterligare figurer samt ett antal textrutor tillkommit. Kapitalskyddets funktion och uppbyggnad har fått större utrymme och lagändringar t.o.m. 1 januari 2021 har beaktats. 

  • 27.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Generell tredjemanspant i konsumentförhållanden2024In: Festskrift till Mikael Möller / [ed] Jonatan Schytzer, Peter Strömgren, Margareta Brattström, Uppsala: Iustus förlag, 2024, 1:1, p. 65-88Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    På kreditmarknaden kan konsumenter uppträda som kredittagare, borgensmän, upplåtare av pant för egen skuld eller upplåtare av pant för tredje mans skuld. Konsumentens behov av skydd när den uppträder i dessa roller uppmärksammades av normgivarna först i fråga om konsumenten som kredittagare. Näst i tur stod konsumenten som borgensman och först därefter som ställare av T-pant. Finansinspektionens allmänna råd avseende vad som utgör god kreditgivningssed har successivt blivit alltmer detaljerade i fråga om kreditgivares agerande mot kredittagare. Det har inte utarbetats motsvarande råd avseende T-pant. De är i det närmaste oförändrade alltsedan 1997. Därmed aktualiseras frågan om de detaljerade råden, om vad som är god kreditgivningssed i förhållande till kredittagare, kan fungera som riktningsgivare vid tolkningen av de mer generellt formulerade råden avseende god kreditgivningssed i förhållande till T-pantsättare. Detta är vad som undersöks i avsnitt 5. Dessförinnan skall i tre korta avsnitt – 2 Omständigheterna i fallet, 3 God kreditgivningssed och 4 Finansinspektioners allmänna råds rättsliga ställning – läggas en grund för undersökningen. 

    Finansinspektionens allmänna råd gäller agerandet mot en kredittagare, mot en borgensman respektive mot en T-pantsättare. Men vad gäller när en konsument i förhållande till en viss kreditgivare förenar rollerna kredittagare, E-pantsättare och, utan att vara tredjemannens medgäldenär, T-pantsättare? Skall prövningen av konsumentens förmåga att spela T-pantsättarens roll ske utan beaktande av att personen skall spela också de två andra rollerna eller är det en samlad bedömning som skall göras? Påverkas bedömningen av T-pantsättarens behov av information inför och efter pantsättningen och i så fall i fråga om vad? Påverkas detta informationsbehov i sin tur av om de kombinerade panträttigheterna är andrahandspanträtter? Med omständigheterna i ett tingsrättsfall som utgångspunkt, kommer jag att diskutera dessa frågor i avsnitt 6. Ambitionen är att undersöka behovet av utförligare råd från Finansinspektionen (i fortsättningen kallad FI) vad gäller kreditgivares agerande inför en konsuments upplåtelse av andrahandspanträtt som utgör generell säkerhet för såväl pantsättarens egna skulder som en tredje mans skulder utan att tredje mannen och T-pantsättaren är medgäldenärer.

     

    Slutsatsen är att den speciella utformning av panträtten som, på bankens initiativ, kom till stånd medför att en konsument näppeligen skulle kunna förstå hela innebörden av sitt åtagande, med mindre än att kreditgivaren omsorgsfullt redogör för de inbyggda riskerna i ett sådant pantarrangemang.  Därför är det angeläget att FI undersöker i vilken omfattning det förekommer att kreditgivare använder sig av generell T-pant i konsumentförhållanden, särskilt i kombination med E-pant och att det rör sig om andrahandspanträtt. En sådan undersökning skulle visa om det är dags att införa nya allmänna råd om T-pant i konsumentförhållanden, till exempel råd som ger skydd mot vad jag kallat ”överpantsättning” och mer preciserade råd om utformningen av informationen om vad just den i det enskilda fallet valda varianten av T-pant innebär för risker för pantsättaren. 

  • 28.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    JB 2 kap. 1 § 1 st. - ett hinder för funktionsförsäljning?2019In: Festskrift till Göran Millqvist / [ed] Lars Gorton, Lars Heuman, Annina H Persson, Gustaf Sjöberg, Stockholm: Jure, 2019, p. 67-96Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I arikeln analyseras risken för att en av funktionssäljaren på funktionsköparens fastighet installerad flyttbar byggnad får juridisk status av allmänt byggnadstillbehör eller, om sådan status ej inträder, likväl på grund av accession ej får separeras från fastigheten. Innebörden av termerna anbragd inom fastigheten för stadigvarande bruk och uppförd på fastigheten diskuteras ingående. Det samma gäller frågan vem som är tillförare av byggnaden; funktionssäljaren, funktionsköparen eller båda tillsammans. Artikeln avslutas med några synpunkter de lege ferrenda.

  • 29.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Moderna betalningsmetoder: betalning och girering1996Book (Other academic)
  • 30.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mötet mellan juridiskt och redovisningsekonomiskt tänkande inom associationsrätten  -  Ett förståelseproblem2022In: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, no 3, p. 11-28Article in journal (Other academic)
  • 31.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nedsättning hos myndighet av försäkringsersättning - tolkning av 1 och 6 §§ nedsättningslagen: Kommentar till Högsta Domstolens avgörande i målet 498-002002In: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, no 4, p. 880-887Article in journal (Other academic)
  • 32.
    Arnesdotter, Ingrid
    Juridiska institutionen; Uppsala.
    Om betalningsinställelse och offentligt ackord1982Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 33.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Om fysiska dokument som abstrakta egendomsobjekts inkarnation2024In: Vänbok till Gertrud Lennander / [ed] Kerstin Calissendorff, Marie Karlsson-Tuula, Annina H. Persson, Hans Renman, Stockholm: Jure Förlag AB , 2024, 1, p. 1-16Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Handel spelar en utomordentligt viktig roll i varje samhälle som bejakar marknadsekonomi. Varuhandel förutsätter tillvaron av egendom. I takt med uppkomsten av nyttigheter som inte har fysisk existens har behovet av att kunna omsätta och pantsättadem lett till en ”egendomisering” av allt fler abstrakta företeelser. Det faktum att det som omsätts eller pantsätts är abstrakta företeelser omöjliggör riskminskning genom till exempel okulär besiktning av egendomsobjektet i fråga eller genom att kontrollera i vems besittning det befinner sig. Över tid har denna omsättningshämmande olägenhet lockat fram rättsliga innovationer. En tidig sådan innebar att fysiska dokument fick rollen som inkarnationer av vissa slags abstrakta egendomsobjekt, nämligen penningfordringar, ägarandelar i aktiebolag och förlagsandelar i kooperativa ekonomiska föreningar. När dessa nyttigheter kom att omsättas i allt större volymer blev kostnaden betydande för den riskminskning som användningen av dokument medförde. Storamängder dokument skulle varje dag transporteras till sina nya ägare eller panträttshavare. Samtidigt medförde uppbyggnaden av digitala system för överförande av information att de tekniska möjligheterna till omfattande registerhållning ökade i synnerligen hög grad samtidigt som kostnaderna för densamma snabbt sjönk. Följden är att ”inkarnations-metoden” har fått stark konkurrens av registreringsbaserade metoder. Enligt min mening är det likväl meningsfullt att i koncentrerad form tydliggöra

    1. det intrikata växelspelet mellan det abstrakta egendomsobjektets faktiska utformning och dokumentets innehåll när en singularsuccessors rätt mot den förpliktade skall fastställas

    2. tydliggöra dokumentens roll som det abstrakta egendomsobjektets fysiska inkarnation, vilken möjliggör användning av traditionsprincipen när det kommer till sakrättsliga konflikter

    3. tydliggöra vilka regler till skydd för den förpliktade som behövts för att de omsättningsfrämjande reglerna inte skall minska tillgången på objekt att omsätta.

  • 34.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Om konvertibla skuldebrev och kvittning vid ackord1994In: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, no 1Article in journal (Other academic)
  • 35.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. IEI.
    Om konvertibla skuldebrev och kvittning vid ackord: juridik och ekonomi1994Book (Other academic)
  • 36.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tillgänglighet och säkerhet: en aktsamhetsnorms omaka föräldrar1997In: Elsa Eschelsson: ad studium et ad laborem incitavit / [ed] Nils Jareborg, Uppsala: Iustus förlag, 1997Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Arnesdotter, Ingrid
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kellgren, Jan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att undervisa och examinera i proaktiv rättsanvändning2022In: Juridiken och den bredare publiken: tvärvetenskaplig undervisning och forskning om rätten / [ed] Magnus Strand, Niklas Selberg, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2022, 1, p. 32-49Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att undervisa och examinera i proaktiv rättsanvändning är långt ifrån detsamma som att undervisa inom den traditionella, reaktiva ”rättsutredande” genren. Det är utmanande (men inte ogörligt) och givande samt i många fall alldeles nödvändigt. Tankearbetet vid reaktiv rättsanvändning startar med fastställandet av vad som hänt, fortsätter med urval av rättsliga normer vars rekvisit kan tänkas vara uppfyllda genom det som hänt och avslutas med en omsorgsfullt genomförd klassisk subsumering vars resultat är detta är rättsföljden. Det som undersöks hör hemma i dåtid och slutresultatet utspelar sig i nutid. Det som undersöks vid proaktiv rättsanvändning hör i stället hemma i framtiden, vad måste göras för att verksamhetsmålet A ska uppnås, och slutresultatet är en i nutid föreliggande handlingsplan. Urvalet av rättsliga normer styrs av vilka slags rättsföljder det är som innebär eller medför att verksamhetsmålet A uppnås och genom omvänd subsumering fastställs vilka åtgärder som handlingsplanen ska innehålla. 

  • 38.
    Arnesdotter, Ingrid
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kellgren, Jan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Åslund, Åsa
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Att starta, driva och vidareutveckla en juristutbildning med en annan inriktning än den som leder till Juristexamen2022In: Vänbok till Hans Eklund: Största möjliga lycka åt största möjliga antal / [ed] Victoria Enkvist, Lotta Lerwall, Sverker Scheutz, Uppsala: Iustus förlag, 2022, 1:1, p. 39-54Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Hans Eklund är sedan många år en eldsjäl inom juridisk utbildning. Därför är vi glada över att få uppvakta honom med en text om juridisk pedagogik.Vi skriver utifrån vår gemensamma erfarenhet (om inalles c. 76 år) av att initiera, utveckla och driva de affärsjuridiska programmen, som är en juristutbildning med en annan inriktning än den som leder till Juristexamen. Här diskuteras programmens första år, frågor kopplade till nya lärares inträde i programmen och programmens nu aktuella utveckling.

  • 39.
    Arnesdotter, Ingrid
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Economics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Seth, Torsten
    Juridiska institutionen, Lund.
    Straffrätt1987Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 40.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    § 245 Anwendungsbereich der Gruppenaufsicht2023Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommentering av § 245 VAG, 23:e upplaga, december 2023

  • 41.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    § 246 Umfang der Gruppenaufsicht2023Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommentering av § 246 VAG

  • 42.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    § 247 Oberstes Mutterunternehmen auf Ebene der Mitglied- oder Vertragsstaaten2023Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommentering av § 247 VAG

  • 43.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    § 248 Oberstes Mutterunternehmen auf nationaler Ebene2023Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommentering av § 248 VAG, 23:e upplaga, december 2023

  • 44.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    § 249 Mutterunternehmen, die mehrere Mitglied- oder Vertragsstaaten umfassen2023Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommentering av § 249 VAG, 23:e upplaga, december 2023

  • 45.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Aufsicht über Versicherungsgruppen nach Solvency II2015Conference paper (Other academic)
  • 46.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    EIOPAs riktlinjer och rekommendationer – bindande, icke-bindande eller något bindande?2014Conference paper (Other academic)
  • 47.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gruppsolvenskapitalkravet och den bolagsrättsliga verkligheten: En avhandling om spänningen mellan gruppreglerna i Solvens II-regelverket och bolagsrätten i Sverige och Tyskland2018In: Nordisk Försäkringstidskrift, ISSN 0348-6516, E-ISSN 2001-1741, no 4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 48.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hierarchy of norms in the Solvency 2 regulatory regime2013Conference paper (Other academic)
  • 49.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Normenhierarchie2023Other (Other academic)
    Abstract [de]

    Kommenterering av utvalda förseskrifter i tyska Versicherungsaufsichtsgesetz i en kommentar som är tillgänglig i databasen beck online, här: inledande avsnitt om hierarkin mellan Solvens 2-direktivet, implementerande och genomförande rätssakter samt rättskällevärdet av EIOPA:s riktlinjer

  • 50.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Personrelaterade undantag i svenska och tyska ansvarsförsäkringar2022In: Uppsatser om ansvarsbegränsande försäkringsvillkor, Stockholm: Jure Förlag AB , 2022, 1, p. 92-129Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar personrelaterade undantag från svenska och tyska ansvarsförsäkringsvillkor, såsom undantaget för skadeståndsanspråk de försäkrade emellan (insured vs. insured-undantaget), koncernundantag eller undantag för anspråk av närstående personer (anhörigundantaget). Villkorsutformningen jämförs och analyseras, t.ex. avseende frågan varför svenska hemförsäkringar vanligtvis inte täcker skadeståndsanspråk sambor emellan medan tyska konsumentansvarsförsäkringar ofta inte innehåller ett motsvarande undantag. Dessutom undersöks skälen bakom personrelaterade undantag. Avslutningsvis ställs olika situationer till diskussion i vilka en restriktiv tolkning eller jämkning av personrelaterade undantag skulle kunna vara motiverad.

12345 1 - 50 of 229
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf