liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 158
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aherdan, Jasmin
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vikten av mänskliga rättigheter i EU:s rättsordning: Särskilt om företagens rätt till en rättvis rättegång vid kommissionens verkställande av konkurrensrätten2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på.

    Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

  • 2.
    Ahlqvist, Sofia
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    CFC-lagstiftningens anpassning till EG-rätten: Vilka är problemområdena och vilka alternativa lösningar finns?2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    En typ av beskattningsregler som finns i de flesta av EU:s medlemsstater är Controlled Foreign Corporation(CFC)-lagstiftning. CFC-lagstiftningen reglerar beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Den svenska CFC-lagstiftning är bl.a. till för att motverka och hindra internationell skatteflykt. Det kan t.ex. handla om svenska företag som äger företag med säte i s.k. skatteparadis eller lågskatteländer.

    CFC-lagstiftning har länge kritiserats för att strida mot dels etableringsfriheten, dels fri rörlighet för kapital. Redan under arbetet med den nya svenska CFC-lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2004 ifrågasattes reglernas kompatibilitet med EG-rätten. I september 2006 avgjorde EG-domstolen ett mål, det s.k. Cadbury Schweppes-målet, rörande den brittiska CFC-lagstiftningens kompatibilitet med gemenskaprätten. Detta avgörande kan antas komma att ha stor betydelse i framtiden, inte bara för Storbritannien, utan även för övriga EU-medlemsländer.

    I uppsatsen analyseras hur den svenska CFC-lagstiftningen kan anpassas efter EG-rätten. Vidare utreds och identifieras de problemområden som finns i dagens uppbyggnad av CFC-lagstiftningen samt analyseras betydelsen och konsekvenserna av Cadbury Schweppes-fallet gällande CFC-lagstiftning som EG-domstolen har avgjort.

  • 3.
    Ahonen, Nicholas
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Löpande informationsgivning från onoterade aktiebolag: Med sikte på gräsrotsfinansierade aktiebolag2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions.

    Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use.

    This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives. 

  • 4.
    Alm, Kalle
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Law and Legal Philosophy. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Konsultens ansvar för skada på byggnad med oventilerad fasad2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    During the later part of the 1900´s and the early part of the 21st century an increasing number of Swedish buildings have sustained damages because of moisture. These damages can be traced back to the usage of the ”Exterior Insulation and finishing system” or ”EIFS” when constructing the outer facade. The main problem when using the EIFS method, is that the facade becomes very susceptible towards moisture. The issue with moisture was completely unknown to the Swedish construction industry, until 2007, when a report from the Swedish National Testing Institute (SP) was released which addressed the problems. The question now arises who, in the construction industry, is to be held liable for these damages.

    In accordance with the standardized contracts that are being used in the construction industry, a fault for which the contractor is liable, only occurs if the contractor has built the construction in such a way that is not in compliance with the contract established between the parties, e.g. the construction differs from blue prints etc. This means that the contractor only is liable for damages which have occurred due to the contractors failure to build the construction in accordance with the contract. Therefore it is of importance to investigate whether the building designer is liable or not. The standardized contracts used for building designers, only regulate the outer limits of the designer ´s liability. Therefore it becomes very important to analyse what the designer has to have done in order to fulfil his duties as a professional. If the designer has not acted in accordance with the duties that are incumbent upon him as a professional, it is reasonable to believe that he has been negligent when designing a facade with the EIFS-method.

    The thesis aims to present the duties that are incumbent upon the designer as a professional, and to determine whether the designer has fulfilled these duties when designing a building using the EIFSmethod. The thesis also aims to investigate whether the designer can be held liable towards other parties than the contracting party.

  • 5.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Aktiebolagsrätt i domstol: En rättsfallsstudie2018In: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2017/18, no 4, p. 785-801Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras en rättsfallskartläggning över bolagsrättsliga domar vid Högsta domstolen eller hovrätterna i under 2013-2017. Studien visar bland annat att oaktat var du bor i Sverige är det lika stor sannolikhet för en aktiebolagsrättslig tvist, att talan i drygt hälften av målen riktas mot styrelseledamöter och att så mycket som en tredjedel av rättsfallen handlar om bolagsledningens personliga betalningsansvar. Studien ger också anledning att diskutera förekomsten och nyttan av empiriskt material inom rättsvetenskapen.

  • 6.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mot en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning2016In: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret, ISSN 1399-140X, no 2-3, p. 108-122Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenterar hon en del av det regleringsteoretiska angreppssätt som används i studien och argumenterar för hur ökad kunskap om regleringstekniska verktyg kan leda till en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning.

  • 7.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    När dispositiva lagregler blir tvingande: om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet2017In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 1, p. 9-22Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.

  • 8.
    Almlöf, Hanna
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag2014In: Ny Juridik, ISSN 1400-3007, no 4, p. 63-79Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bolagsstämma per capsulam är bara början: med samtliga aktieägares samtycke är utrymmet för företagsspecifika lösningar större än vad lagtexten ger uttryck för. I denna artikel skriver Hanna Almlöf, jur.dr, universitetsadjunkt vid Linköpings universitet och forskare vid Ratio och CeFEO, om aktiebolagsrättens osynliga dispositivitet och möjligheter till flexibelt beslutsfattande i aktiebolag.

  • 9.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Haag, Kajsa
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Sund, Lars-Göran
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Center for Family Enterprise and Ownership. Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Divorce and death in the family firm: A business law perspective2010In: European Business Law Review, ISSN 0959-6941, E-ISSN 1875-841X, Vol. 21, no 2, p. 101-118Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Andrén, Björn
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Koncernchefens skadeståndsansvar2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Koncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen. Eftersom en koncernchef som inte är, VD eller styrelseledamot, inte ingår i personkategorin i skadeståndsregeln i 15:1 ABL så träffas han formellt sett inte av denna regel. Även om en direkt tillämpning av 15:1 inte är möjlig på en koncernchef finns det, enligt min mening, starka ändamålsskäl att överväga en analog tillämpning av 15:1 ABL. I uppsatsen redovisas och diskuteras ett antal olika lösningar på koncernchefens ansvar. Slutligen utvärderas nuvarande reglering och förslag till förändringar ges.

  • 11.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Affärsrätt såsom akademiskt forsknings- respektive undervisningsämne2019In: Skrifter till JAN Rambergs minne / [ed] Marie Karlsson-Tuula, Annina H. Persson, Stockholm: Jure, 2019, p. 29-34Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln utgör en beskrivning av innebörden av termen affärsrätt, såsom undervisnings- examens och forskningsämne vid Linköpings universitet, fr.o.m höstterminen 1994.

  • 12.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    JB 2 kap. 1 § 1 st. - ett hinder för funktionsförsäljning?2019In: Festskrift till Göran Millqvist / [ed] Lars Gorton, Lars Heuman, Annina H Persson, Gustaf Sjöberg, Stockholm: Jure, 2019, p. 67-96Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I arikeln analyseras risken för att en av funktionssäljaren på funktionsköparens fastighet installerad flyttbar byggnad får juridisk status av allmänt byggnadstillbehör eller, om sådan status ej inträder, likväl på grund av accession ej får separeras från fastigheten. Innebörden av termerna anbragd inom fastigheten för stadigvarande bruk och uppförd på fastigheten diskuteras ingående. Det samma gäller frågan vem som är tillförare av byggnaden; funktionssäljaren, funktionsköparen eller båda tillsammans. Artikeln avslutas med några synpunkter de lege ferrenda.

  • 13.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Aufsicht über Versicherungsgruppen nach Solvency II2015Conference paper (Other academic)
  • 14.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    EIOPAs riktlinjer och rekommendationer – bindande, icke-bindande eller något bindande?2014Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gruppsolvenskapitalkravet och den bolagsrättsliga verkligheten: En avhandling om spänningen mellan gruppreglerna i Solvens II-regelverket och bolagsrätten i Sverige och Tyskland2018In: Nordisk Försäkringstidskrift, ISSN 0348-6516, E-ISSN 2001-1741, no 4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hierarchy of norms in the Solvency 2 regulatory regime2013Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Normenhierarchie, Kommentar zu §§ 245-249 VAG2018Other (Other academic)
    Abstract [de]

    Kommenterering av utvalda förseskrifter i tyska Versicherungsaufsichtsgesetz i en kommentar som är tillgänglig i databasen beck online

  • 18.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Presentation av avhandlingsämnet2012Conference paper (Other academic)
  • 19.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Presentation av avhandlingsämnet med avseende på metodfrågor2013Conference paper (Other academic)
  • 20.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Solvens 2 – Tillsyn över försäkringsgrupper: Den associationsrättsliga verkligheten för försäkringsgrupper: Ett framställningsproblem2015Conference paper (Other academic)
  • 21.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Solvens II - Tillsyn över försäkringsgrupper2014Conference paper (Other academic)
  • 22.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups: On the Tension Between Regulatory Law and Company Law2018Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal framework. Insurance undertakings that are part of an insurance group must be sufficiently capitalized both at company level and at group level. For the calculation of the group solvency capital requirement, insurance groups are regarded as if they were a single economic entity, whereas company and insolvency law apply a legal entity perspective and focus on each single company that is part of a group. The underlying expectation that excess own funds within a group will be used to support a group undertaking in financial difficulties is not reflected by a corresponding legal obligation.

    This tension between regulatory and company law is discussed in the thesis. The rules on the calculation of the group solvency requirement and the eligibility of own funds at group level are analyzed against the background of German and Swedish company law and possible solutions to align the two areas of law are discussed de lege lata and de lege ferenda. Despite the full harmonization approach of the Solvency II Directive and the aim of reaching supervisory convergence throughout the EU, the study reveals differences in the application of Solvency II in Germany and Sweden.

  • 23.
    Behrendt Jonsson, Britta
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Grönhoff, Edda
    Talanx AG, Germany.
    Interne Modelle nach Solvency II für einen Holding geführten Versicherungskonzern und die hierfür geltenden Rahmenbedingungen: Ueberlegungen zu Corporate-Governance-Anforderungen bei der Inanspruchnahme eines gruppeninternen Modells2011In: Handbuch Solvency II: Von der Standardformel zum Internen Modell, vom Governance-System zu den MaRisk VA / [ed] Christoph Bennemann, Lutz Oehlenberg, Gerhard Stahl, Stuttgart: Schäffer-Poeschel Verlag , 2011, p. 125-137Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Beigler, Louise
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Tvisten om försäkringsskyddet mellan säkerhetskoncernen Securitas och If Skadeförsäkring AB efter händelserna den 11 september 20012006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett av de flygplan som flögs in i World Trade Center i New York, USA, den 11 september 2001 lyfte från Bostons flygplats. Säkerheten på flygplatsen var Globe, ett bolag i Securitaskoncernen, ansvarigt för. Securitaskoncernen, däribland Globe, ville med anledning av att ett antal skadeståndsanspråk, som följde efter attacken den 11 september 2001, ha försäkringsskydd ur det globala försäkringsprogram som Securitaskoncernen tecknat hos If Skadeförsäkring AB. Ett skiljeförfarande inleddes mellan If och Securitas på grund av att If ansåg att försäkringen inte gällde Globe, medan Securitaskoncernen ansåg att den gjorde det. I uppsatsen granskas tvisten och skiljedomen mellan If och Securitas kritiskt. Uppsatsens fokus ligger på de yrkanden i tvisten som gällde försäkringsavtalstecknande och jämkning av försäkringsersättningen. Även tillämpligheten av krigsundantaget i försäkringsvillkoren behandlas. Försäkringsmäklarens roll och premie-pro-ratas storlek skulle ha kunnat leda till en annan utgång i målet varför även dessa aspekter tas upp i uppsatsen i samband att talans upplägg behandlas. Hur premie-pro-rata kan beräknas i globala ansvarsförsäkringsprogram tas upp liksom förslag lämnas på hur pro-ratans storlek i det aktuella målet skulle ha kunnat fastställas. I uppsatsen lämnas vissa förslag på vad underwriters bör beakta i sitt arbete. Förslagen har arbetats fram utifrån den skiljedom som fastslogs mellan parterna, exempelvis vad gäller försäkringsvillkor.

  • 25.
    Bengtsson, Marie
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Informationsplikten: En konsekvensanalys2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    At the turn of the year, a new law of insurance will take effect.

    It will result in an expansion of the obligation for the insurance companies to inform about the insurance conditions. The companies have to inform before the clients enter into a contract, after the clients entered into the contract. This information after clients entered into the contracts brings problems. The insurance companies have to inform about important, unexpected and essential information. These terms are interpreted differently depending who the person is. What’s important to an insurance company isn’t the same for a consumer.

    This new law has been criticized for not being adjusted to the society and the development of the European Union. The development of the European Union brings a bigger market of insurance and more people with different needs. According to my opinion the rules should have looked different if these circumstances had been considered.

    But this new law has sanction, the insurance companies will probably be better with their information, why this law will bring an improvement to the market of insurance.

  • 26.
    Bergström, Sandra
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Rätt till skadestånd enligt upphandlingsreglera: utformning av beviskraven för ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt upphandlingsförfarande2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Rules for damages that are effective are important to create legal security and a public procurement that fulfil economic effectivity. Those rules are effectivly created for example when the demand of evidence is possible for the damaged supplier to fulfil. Yet the rules cannot be too low without leading to an uncertain procurement for the public purchaser. Thus one have to balance the interests of a public purchaser against the interests of a damaged supplier. This balance leads to a public procurement involving rules of damages where the public purchaser cannot escape duty of damages just because the demand of evidence is too hard to fulfil.

  • 27.
    Bingåker, Henrik
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Det klassiska direktivet 2004/18/EG om offentlig upphandling och konkurrensprincipen: Vad innebär skrivningen ”att den upphandlande enheten inte får använda förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen”?2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Through the revised directives, 2004/18/EG (The Classical directive) and 2004/17/EG (The Directive of supply), new rules have been brought in concerning public procurement. The new directives have the purpose to improve the system of regulation to better achieve the purpose with the legislation of public procurement. In both directives new regulations about the new procedures of awarding contracts, Dynamic purchasing systems and Electronic auctions, and the use of Framework agreements have been brought in. In the Classical directive a new procedure of public procurement has been brought in, i.e. so-called Competitive dialogue. In these new regulations there are rules which, among other things, contains the writing “contracting authorities may not use the procedure in such a way as to prevent, restrict or distort competition”. This writing seem to be descended from the rules of limiting competition in article 81 and 82 in the EC-treaty. This thesis is about the meaning of this writing in the Classical directive of public procurement within the law of public procurement. Is the meaning of the writing that a contracting authority may not prevent, restrict or distort competition in a way that is forbidden in article 81 and 82 in the EC-treaty, i.e. will you make an analogue application of the prohibitions in article 81 and 82 in the interpretation of the writing. Alternatively is there a special model in the law of public procurement of what prevents, restricts or distorts competition? This thesis is, in a large extent, focusing on the relationship between “the writing” and article 2 in the Classical directive. Article 2 express the principles of EC-law which is fundamental for the purpose of the law of public procurement to be achieved, i.e. that public procurement is being opened-up to competition. Does the “writing” give any further protection exceeding that protection being given by the principles of EC-law, article 2, for a contracting authority not to distort the competition?

  • 28.
    Bjurström, Erling
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det moderna smakspelet: Tid, smak, mode2016 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Mot slutet av 1600-talet växte det fram ett nytt modernt sätt att se på och förhålla sig till smak. Detta är författarens utgångspunkt för förståelsen av det moderna smakspelet, vars utveckling och omvandlingar följs upp från 1700-talet fram till nutiden. Smaken analyseras från denna utgångspunkt som ett spel, vars föränderliga regler kartläggs och ställs i relation till det mänskliga omdömet och förståelsen av mänsklig praxis. Boken består av tre delar, en inledande essä kring tid, rytm och estetik, en omfattande mittdel där smakspelet dissekeras ur en rad olika infallsvinklar och en avslutande essä där en unik händelse i modets historia analyseras: när hattmodet gick i graven som mass- och konfektionsmode på 1960-talet. 

  • 29.
    Bjurström, Gaëlle
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Samtycke enligt PuL och dataskyddsförordningen2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den ökande användningen av personuppgifter, bland annat för att ”profilera” de registreradeutan deras vetskap, kan innebära en kränkning av den personliga integriteten. De rådande reglerna räcker inte till för att garantera att de registrerade ger ett fritt, aktivt och informerat samtycke till varje tilltänkt behandling av personuppgifter. I detta hänseende förväntasdataskyddsförordningen förstärka skyddet för den registrerades personliga integritet, genom attställa högre krav för att samtycke till personuppgiftsbehandling ska vara giltigt.När det gäller tillämpningen av reglerna angående inhämtning av samtycke till användning avkakor, visar en empirisk studie av svenska och franska webbsidor att, förutom i undantagsfall,tillämpar varken företag eller myndigheter de nu gällande reglerna. Detta innebär dels en riskför kränkning av de registrerades personliga integritet, dels en risk för hårda sanktioner för de personuppgiftsansvariga när dataskyddsförordningen träder i kraft.De registrerade börjar uttrycka oro över den omfattande personuppgiftsbehandling som sker utan deras vetskap och, i brist på öppen och ärlig information från de personuppgiftsansvarigas sida, börjar använda sig av reklamblockerare. Steget är inte långt till att de också börjar användasig av andra verktyg som helt utesluter användning av kakor. En sådan användning fyller dockviktiga statistiska, ekonomiska och praktiska funktioner, både för den personuppgiftsansvarigeoch för den registrerade. Genom att nöja sig med att ge generell information såsom ”vi använderkakor för att ge dig en bättre användarupplevelse” utan att närmare förklara på vilket sätt eller under vilka villkor, förstärker de personuppgiftsansvariga den rådande misstron hos de registrerade. Enligt öppenhetsprincipen som fastställs i dataskyddsförordningen, bör de personuppgiftsansvariga istället tydligt informera de registrerade om vilkapersonuppgiftsbehandlingar som utförs och i vilket syfte. Annars är risken, dels att de personuppgiftsansvariga straffas hårt när dataskyddsförordningen träder i kraft, dels att de registrerade helt vägrar personuppgiftsbehandlingen.

    Företagen har förklarat att de inte följer reglerna på grund av bristande kunskap, vilket bekräftas av en undersökning som har beställts av DELL. För att förklara hur reglerna ska tillämpas gerdärför denna uppsats ett enkelt exempel som visar att det endast krävs några få ändringar för attreglerna ska följas. Det ligger i företagens intresse att tillämpa dessa regler innan dataskyddsförordningen träder i kraft och, med denna, mycket hårdare sanktioner som även gäller vid behandling av icke-känsliga personuppgifter i strid med bestämmelser om samtycke. Detsamma gäller i större utsträckning för myndigheter, som underkastas ännu hårdare krav på grund av den registrerades underlägsna ställning och brist på fritt val. Ett förslag på hur inhämtning av samtycke bör se ut för att respektera dataskyddsförordningens minimikrav ges under rubriken 7.3.2. DELL-exemplet. Viktigast är att den registrerade först får detaljerad information angående varje tilltänkt personuppgiftsbehandling och dess syfte, och sedan har möjlighet att enkelt ge, vägra eller ta tillbaka sitt samtycke till varje tilltänkt personuppgiftbehandling. Utöver dessa minimikrav föreslås i uppsatsen att de personuppgiftsansvariga som befarar att de registrerade vägrar ge sitt samtycke till personuppgiftsbehandling skapar incitament genom att tydligt visa på vilket sätt personuppgiftsbehandlingen innebär en konkret förbättring av de registrerades användarupplevelse. För att motivera de registrerade att ge sitt samtycke till användning av särskilt integritetskränkande kakor, såsom tredjepartskakor som används i reklamsyfte, kan det behövas starkare incitament i form av en ekonomisk kompensation.

  • 30.
    Björk, Caroline
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Principalansvaret med inriktning på att en handling skall vara utförd i tjänsten - en komparativ studie och en kritisk analys av det svenska rättsläget2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Svensk rätt tillämpar ett så kallat principalansvar. Principalansvar innebär ett ansvar för annans culpa och är med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersätta skada som arbetstagaren vållar i tjänsten. Gränsdragningen av vad som skall anses vara ”utfört i tjänsten” är dock inte tydlig i alla situationer. I NJA 2000 s 380 ansågs ett bedrägeri, vilket var utfört av en jurist, inte ha varit utfört i tjänsten. Frågan är dock om tolkningen av ”utfört i tjänsten” i rättsfallet var den mest ändamålsenliga med hänsyn till framtida rättsfall av samma art.

    I uppsatsen redogörs för vad som enligt svensk gällande rätt är att anse som utfört i tjänsten, det vill säga omfånget av rekvisitet. Uppsatsen innehåller även en komparativ del, vari engelsk och tysk rätt behandlas avseende användandet av rekvisitet ”utfört i tjänsten”. Uppsatsen utmynnar i ett ställningstagande huruvida uttrycket enligt författarens mening tolkats rätt eller om det bör tolkas annorlunda mot vad som är fallet idag.

  • 31.
    Blasiusson, Simon
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Den digitala konsumenträtten: Konsumentens rättigheter vid köp av digitala produkter2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen avhandlar konsumentens rättigheter vid köp av digitala produkter. Den enda tillämpliga lagen vid digitala köp för tillfället är Distansavtalslagen, vilken i sig inte ger konsumenten något skydd eftersom ångerrätten inte är tillämpbar på digitala produkter. Vid fel och dröjsmål av digitala produkter är det snarare en analog tillämpning av Konsumentköplagen som blir aktuell. En sådan tillämpning innehåller dock problem såsom att lagen i sig inte är anpassad efter immateriella produkter. Digitala produkter har utöver detta en internationell karaktär vilket inte kan bortses från. Tack vare det starka skyddet i Rom I - förordningen kan ofta en konsument räkna med att erhålla samma skydd som i hemlandet. Det förutsätter dock att produkten omfattas av något skydd, vilket för tillfället avseende digitala produkter är osäkert. Även om en analog tillämpning är aktuell är snarare den bättre lösningen att stifta en ny lag. Det är upp till lagstiftaren att inse att en sådan lag bör införas proaktivt istället för responsivt.

  • 32.
    Blasiusson, Simon
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rehn, Rikard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Passivitetspörsmålet ur svensk rätts perspektiv2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår avhandling är att klargöra vilka rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkännas rättsverkningar. När vi sedermera har utrönt vilka rekvisit som krävs skall vi försöka uppställa en modell. Målet är att den skall fungera som ett hjälpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej.

  • 33.
    Bronner, Viktor
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Karlsson, Olle
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Skyddet mot urholkning av skattebasen – en komparativ studie ur tre perspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skatteplanering med hjälp av avdragsgilla räntekostnader är något som förekommer i hela världen. Vissa länder har försökt motarbeta detta förfarande genom att implementera olika typer av lagstiftningar. Fortfarande kvarstår dock problemet och varje år går man miste om flera miljarder kr i skatteintäkter. Även Sverige har drabbats av dessa otillbörliga räntekostnader och försökt sätta stopp för det genom att år 2013 införa en lagstiftning vars syfte är att skydda den svenska skattebasen. Dessa regler har inte varit så framgångsrika och mycket kritik har riktats mot dem.

    Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling har på order från G20 länder lagt fram ett nytt förslag på hur ett optimalt skydd mot denna skatteplanering ska utformas. Detta förslag kallas ’’Limiting base erosion and profit shifting’’.

    Vår uppgift i denna uppsats blir att analysera både den svenska lagstiftning och OECDs lagförslag samt jämföra deras för- och nackdelar, för att på så sätt avgöra vilket av de båda regelverken som är det mest optimala.

  • 34.
    Bäckman, Richard
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Ersättning för sakskada i följd av trafik, annan än skada på fordon: -särskilt om NJA 2004 s. 566 och NJA 2004 s. 6092005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    The regulations concerning traffic insurance and indemnity for property damage in consequence of traffic can be found in the traffic damage law. In general traffic insurance is compulsory, i.e. every vehicle used in traffic has to be insured. Different rules concerning indemnity are applicable to personal injuries and property damage. The protection offered by the insurance in case of property damage doesn’t stretch as far as it does in case of personal injuries. Damage on a vehicle or on goods transported with the vehicle is as a rule not compensated by the insurance of the vehicle. If that kind of property gets damaged in a collision is it on the other hand possible to receive compensation from the insurance of the other vehicle, provided that carelessness or defectiveness on that side has caused the damage. Also other property damage that the vehicle causes in traffic, for instance when a car hits a building or a bicycle, is compensated by the traffic insurance belonging to the vehicle. Indemnity in consequence of traffic is not regarded as damages, but since the indemnity is determined from the same principles as damages, there is an obvious connection. On account of this strong connection the conceptions and interpretations in tort law are of great importance. Here is an interpretation of what is to be regarded as property damage raised together with the right for a third part to receive indemnity. The question is whether the conception of how to interpret property damage and when a third part is entitled to indemnity has been altered by two new settlements from the Supreme Court in October 2004. This thesis aims foremost at illuminating which consequences these two new cases can have on how to interpret property damage and when a third part is entitled to indemnity after a traffic accident. Before these two legal cases are discussed in detail I’m going to describe when indemnity for property damage, other than damage on vehicle, can be issued in consequence of traffic.

  • 35.
    Cerneckis, Gvidas
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Blockkedjeteknologin på finansiella marknader: Kan blockkedjeteknologin effektivisera handeln med finansiella instrument?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Handeln med finansiella instrument har effektiviserats avsevärt under de senaste decennierna tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Pappersbaserade värdepapper har ersatts av digitala finansiella instrument och investerare kan numera på ett enkelt sätt skapa värdepappersportföljer innehållande komplexa värdepapper från hela världen. En välfungerande och effektiv handel med finansiella instrument förutsätter att förtroendet existerar mellan aktörer på finansiella marknader. Idag säkerställs förtroendet inom finansiella marknader av ett antal olika finansiella intermediärer, vilka ansvarar för olika funktioner såsom clearing, avveckling och kontoföring. Transaktionskedjan avseende finansiella instrument består därmed av flera nivåer och varje enskild transaktion måste genomgå samtliga nivåer. Den finansiella handeln har ökat betydligt i omfattningen och ett betydande antal transaktioner är numera gränsöverskridande. Detta har resulterat i ett tämligen komplext, sammanlänkat och sårbart system, vilket bland annat har synliggjorts under den senaste finanskrisen år 2008.  

     

    Blockkedjeteknologi, vilken är en typ av Distributed Ledger Technology, kan något förenklat ses som en databas eller ett transaktionsregister. Till skillnad från traditionella transaktionsregister, vilka i regel är centraliserade och förvaltas av olika intermediärer, bygger den nya teknologin på ett decentraliserat nätverk av aktörer utan att någon tredje part är ansvarig för verifiering av transaktioner. Blockkedjeteknologin introducerar därmed ett nytt sätt att genomföra transaktioner med digitala tillgångar, genom att förtroendet säkerställs med hjälp av kryptografiska lösningar och ett decentraliserat nätverk. Blockkedjeteknologin anses av många ha en betydande potential att effektivisera transaktionskedjan avseende finansiella instrument genom att exempelvis automatisera förandet av transaktionsregister samt integrera de olika nivåerna inom transaktionskedjan. Tekniken är dock fortfarande i en utvecklingsfas och många olika utmaningar återstår innan tekniken kan komma till användning. I Sverige präglas transaktionskedjan avseende finansiella instrument dessutom av strikta regleringar, varför frågan uppstår om huruvida lösningar baserade på blockkedjetekniken är förenliga med dagens rättsliga ramar.

     

    I denna uppsats diskuteras huruvida och på vilket sätt blockkedjeteknologin skulle kunna effektivisera vissa funktioner inom transaktionskedjan avseende finansiella instrument samt vilka rättsliga frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av den nya tekniken utifrån dagens rättsläge i Sverige. 

  • 36.
    Claesson, Jakob
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Bristande reciprocitet i anledning av forskningsbidrag2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Every year approx. 110 billion SEK is being used In Sweden to finance research. The government contributes with 22 percent, i.e. approx. 25 billion SEK. The universities are equally financed by the government and private contributors.

    The tax laws concerning these contributions are somewhat unclear, and this can generate problems. The two important questions that can arise are if the contribution is deductible, and if the receiver has to declare the income in his taxation. The essay focuses on the situations where the contribution is deductible for the giver and tax free for the receiver, i.e. when there is a lack of reciprocity in the taxation. This generates a lack of tax income for the government, and can lead to tax planning

  • 37.
    Dahlberg, Ulf
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Avtal om tredjepartslogistik- bildande av bolag eller köp av tjänst?2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Thirdpartylogistics and related services are offered by most international logistic companys. Besides the undertaking of mere transports, thirdpartylogistics typically includes the execution of other services such as storage, repacking and assembling the clients products. From a legal point of view agreements concerning thirdpartylgistics raises the issue regarding how to legally classify the agreement in question. The thorough cooperation between the logistic company and its client needed to perform the agreed services could in accordance with Swedish company and partnership regulations give rise to partnership constellation rather than a purchase of a service. This could in turn result in that the parties involved have accepted more far-reaching legal obligations towards one another than wished for or intended.

    In this thesis the above mentioned issues concerning the legal classification of agreement thirdpartylogistics are further exeplored with starting point in Swedish company and partnerhip law. Furthermore are the legal consequences of such classifacation in respect to the concerned parties obligations obligations towards each other thouroughly examined.

    In the thesis it has been found that the most decisive circumstance to consider regarding the legal classifiaction of agreements concerning thirdpartylogistics is the presence or lack of joint earnings between the parties in question. Regarding the legal consequences it has been found that altough there are considerably principle differences between a partnership agreement and purchase dito, the de facto differences however seems to be of a more moderat kind. This could be explained by the extensive use of non-mandatory legislation in Swedish partnership law.

  • 38.
    Dahlberg, Ulf
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Branschpraxis juridiska betydelse i svensk redovisning2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Within Swedish accounting law the non codified good accounting practise has long been an important source of justice as a complement to written law. As a result of the Swedish EC-membership as well as an increasing use of international accounting standards, Swedish accounting law has come to rely more upon a codified law, diminishing the need for and use of good accounting and customary law. Good accounting practise however still continues to serve as an important complement to codified law but its legal significance as source of justice compared to latter is uncertain to say the least. The matter is further complicated due to the fact that there is a close connection between taxation and accounting in Sweden, meaning that not only mere accountong issues have to be considered when trying to decide the importance of good accounting practise.

    In this thesis the above mentioned issue of the importance of good accounting practise as a source of justice within specific branches is investigated on the basis of Swedish and international accounting law and related regulations. Empirical data have further been collected thru use of interviews with accounting professionals. Special consideration has been given to the close connection between accounting and taxation and its implications upon Swedish accounting law and the studied topic.

    Based upon the collected data it has been found that good accounting practise and customary law formally still functions as as a important source of justice, only superseeded by written law. The use and development of customary law within specific branches however seems to be rather uncommon, mostly due to the fact most branches lack the economic incentives as well as the necessary knowledge to develop accounting practises of their own.

  • 39.
    Dahlgren, Karin Emilia
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Kan underåriga ingå rättsligt bindande kreditavtal?2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Problemformulering: Kan underåriga ingå rättsligt bindande kreditavtal?

    Syfte: Med denna uppsats avser jag att undersöka och diskutera huruvida underåriga kan ingå rättsligt bindande kreditavtal, i synnerhet när det handlar om kreditavtal avseende mobiltelefoniabonnemang. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida Kronofogdemyndigheten respektive inkassobolag kan företa indrivningsåtgärder mot en underårig gäldenär.

    Avgränsning: I denna uppsats kommer jag endast att undersöka avtal som den underårige ingår som konsument och som inte rör fast egendom. Undersökningen omfattar endast situationer där den underårige själv tar initiativet till att ingå ett avtal i sitt eget namn. Jag kommer alltså inte att ta hänsyn till situationer där förmyndaren ingår avtal i barnets namn utan att barnet är delaktigt i eller medvetet om rättshandlingen. Inte heller kommer jag att ta hänsyn till situationer där den underårige ingår avtal för förmyndarens räkning, utan dennes kännedom.

    Metod: För att kunna undersöka huruvida underåriga kan ingå rättsligt bindande kreditavtal, har jag använt mig av sedvanlig rättsdogmatisk metod, vilket innebär att jag utifrån gällande lagstiftning, förarbeten, rättspraxis, offentliga utredningar och doktrin beskriver gällande rätt. Uppsatsen utgår från ett barnperspektiv, det vill säga betraktar barn och ungdomar som aktörer och tar hänsyn till deras särskilda behov av skydd. Därför kommer uppsatsen också att ge en översikt över principen om barnets bästa samt ta hänsyn till denna när frågeställningen besvaras.

    Eftersom det finns för lite material och rättspraxis avseende underåriga och kreditavtal, kommer uppsatsen också att behandla andra konsumentavtal, såsom kontantköp, köp på avbetalning samt avtal om hyra av lösa saker. För att kunna beskriva rättsläget för underårigas rättshandlingsförmåga i allmänhet, kommer jag också att undersöka och diskutera huruvida underåriga kan ingå rättsligt bindande konsumentavtal som inte är kreditavtal.

    Resultat: Jag har kommit fram till att avgörande för frågan om ett kreditavtals giltighet som en underårig har ingått, sammanhänger med om rättshandlingen är sedvanlig. En sedvanlig rättshandling kan definieras som en rättshandling som kan företas av en underårig med hänsyn till dennes ålder, varans karaktär och pris, sett i ljuset av hur konsumtionskulturen i samhället ser ut, vid den tidpunkt när rättshandlingen företas. Ett kreditavtal kan anses vara sedvanligt om det inte innebär alltför stora ekonomiska risker (i dagsläget omkring 3000 kronor) och om avtalet rör någonting som innebär nytta för underåriga i allmänhet. För att ett kreditavtal som den underårige har ingått skall bli giltigt, krävs att den underårige är 16 år och har egen arbetsinkomst, eftersom det skulle strida mot god kreditgivningssed att tillåta att den som inte har arbetsinkomst ingår ett kreditavtal. För avtalets giltighet krävs också att förmyndaren har gett den underåriges medkontrahent befogad anledning att anta att ett samtycke förelåg vid avtalets ingående. Näringsidkarens goda tro har ansetts vara skyddsvärd i fråga om kontantavtal, även i fall där det faktiskt inte förelåg något samtycke. Det är således möjligt att näringsidkarens goda tro hade ansetts vara skyddsvärd även i fråga om kreditavtal. Det torde dock strida mot principen om barnets bästa att låta barn på egen hand ingå rättsligt bindande kreditavtal. Lagstiftning som rör barn skall betraktas ur ett barnperspektiv, vilket innebär att vid tillämpning av sådan lagstiftning skall hänsyn tas till att underåriga är svaga konsumenter på marknaden. Det innebär att Kronofogdemyndigheten och inkassobolag inte kan företa indrivningsåtgärder mot underåriga gäldenärer. För inkassobolag stadgas uttryckligen i inkassolagen att det strider mot god inkassosed att företa inkassoåtgärder mot underåriga. För Kronofogdemyndigheten torde gälla att en ansökan om betalningsföreläggande mot en underårig inte kan verkställas, utan måste överlämnas till domstol. Det är sedan upp till den underåriges borgenär att fastställa kravet i en domstolsprocess.

  • 40.
    Danielson, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Law and Legal Philosophy.
    Reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta vid koncerninterna förvärv och i avsaknad av affärsmässiga motiv: - ur ett EG-rättsligt perspektiv2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens huvudsakliga syfte är att belysa den komplexitet begreppet affärsmässighet rymmer och bidra till förståelse för hur synen på begreppet affärsmässighet kan variera beroende på vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker fastställa inom vilka gränser en transaktion ska hålla sig för att anses som affärsmässig och vad som är avgörande för att kunna motivera en räntebetalning på affärsmässiga skäl. Jag prövar också huruvida de nya reglernas krav på att ett förfarande ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att erhålla ränteavdrag är förenligt med EG-rätten, särskilt med hänsyn till etableringsfriheten.

    Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt värde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trätt i kraft och därför ej ännu har blivit föremål för prövning i domstol. I väntan på rättstillämparens bedömning av hur en tillämpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjäna som en sammanfattning av den problematik som uppmärksammats på området samt kanske bidra till att väcka ytterligare frågeställningar kring ämnet. Uppsatsen riktar sig därför till alla läsare som finner intresse i ämnet men som, på grund av ämnets relativt komplexa karaktär, till viss del även är insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden.

  • 41.
    De Geer, Edward
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fair Use Doctrine i svensk musikjuridik: En hypotetisk implementering av Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt. Det svenska rättssystemet uppvisar tendenser till både acceptans av öppna normer och en ovilja att skapa praxis gällande de upphovsrättsliga undantagen, men bör kunna utforma och tillämpa ett allmänt upphovsrättsligt undantag. Uppsatsen konstaterar att det allmänna undantaget bör införas som en generalklausul i 2 kap. URL och att regeringen bör studera denna möjlighet i ett framtida utredningsbetänkande.

  • 42.
    Delis, Andreas
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Konfliktlösning inom elektronisk handel ur ett konsumentperspektiv.2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare. Frågan som uppkommer är hur konsumentskyddet inom EU kan utvecklas för att gynna relationerna mellan konsumenter och företag samt att främja och utveckla den gränsöverskridande handeln på den inre marknaden.

    I uppsatsen kommer läsaren få en inblick i den problematik en konsument ställs inför, när denne hamnar i en konflikt med en näringsidkare angående en produkt eller tjänst som inhandlats via Internet, antingen här i Sverige eller utomlands. Alternativa tvistlösningsmekanismer kommer att undersökas samt i vilken utsträckning lagstiftningen inom konsumentskyddsområdet ger tillräckligt skydd för konsumenter vid e-handel. Tänkt målgrupp för uppsatsen är dels företag som erbjuder e-handel till sina kunder inom segmentet konsumentprodukter, dels jurister eller juridikstuderande som är intresserade av att få en inblick i EU:s konsumentskyddsregler samt hur alternativa tvistlösningssystem kan användas för att lösa denna typ av konflikter.

  • 43.
    Delis, Andreas
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Söderberg, Pontus
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Konstruktionen av spelaravtal inom svensk elitishockey sett ur ett avtalsrättsligt perspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.

    Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.

    Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL. Enligt nuvarande regler inom professionell ishockey bryts det befintliga spelaravtalet med den svenska klubben. Vi har uppmärksammat att intresse finns inom svensk ishockey för en avtalskonstruktion som innebär att ett spelaravtal som brutits av ovanstående orsak skall kunna återupptas vid den tidpunkt ishockeyspelaren avslutar sitt spelaravtal med sin NHL - klubb och återvänder för spel i Sverige. Vi undersöker möjligheterna till detta mot bakgrund av vår inledande utredning och kommer fram till att en sådan avtalskonstruktion är möjlig att skapa genom en klausul i spelaravtalet, som innebär att ett brutet spelaravtal kan återupptas.

    Den andra frågeställningen gäller den klausul som förekommer i svenska ishockeyspelaravtal enligt vilken ishockeyspelare avtalar bort sin reklamrätt till klubben. Ordalydelsen av klausulen som behandlar spelarens reklamrätt i spelaravtalet är enligt vår mening, i förhållande till de betydande ekonomiska värden den kan komma att innebära både för spelaren och klubben, inte tillräckligt specifik. Skulle en konfliktsituation uppstå riskeras klausulen lämnas fri för tolkning. Uppsatsen klarlägger i vilken omfattning spelaren överlåter sin reklamrätt till klubben med hänsyn främst tagen till svensk immaterialrättslig lagstiftning och även med hänsyn till vår inledande utredning. Vi visar på de ekonomiska konsekvenser detta har för spelaren och klubben och vilka intresseavvägningar som kan komma ifråga vid formulerandet av en mer omfattande och specifik klausul.

    Efter en kompletterande diskussion med sakkunniga företrädare för spelare respektive klubb angående dessa två frågeställningar, kommer vi fram till förslag på hur de två klausulerna skulle kunna formuleras i ett spelaravtal.

  • 44.
    Eckerby, Veronica
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    Avkastning: En studie av begreppet avkastning samt rätten till avkastning i olika rättsförhållanden2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.

    Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.

    Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden.

    Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken.

    Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.

  • 45.
    Edvardsson Stiwne, Elinor
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Förändringsprocesser i kommunal organisation: En studie av organisering och meningsskapande i två förvaltningar1997Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Planned change is exercised at different stages; planning, implementation and evaluation. The point of departure for this study is the planning stage of an organisational change in a local government. The planning stage is divided into three theoretical stages; anticipation, culmination and the aftermath. The aim of the study is to inquire into how sense making processes and anticipation of the future were constructed and put into play by two groups, in two different departments during the time that the authorities were planning, communicating and deciding on a new organisation. The groups were selected on such differentiating criteria as tasks, group size, composition and localisation. One group consisted of eight councillors at a local authority housing department. The participants were located at the town hall. The other group consisted of 25 supervisors and administrators in the department for the care of the elderly and the handicapped. The participants in the group were located in local districts. Using an interpretative approach, the data is constantly analysed and interpreted within the theoretical frame of reference of structuration theory, theories of social identity, inter group relations and organisational communication. The results indicate that at the planning stage ideological structures are salient as they are put into play in communication and action. The conclusions made point to the fact that sense making processes are contextual, grounded identity creation and that these processes lie at the heart of how changes are anticipated and how organising strategies are being negotiated.

  • 46.
    Eijvergård, Jessica
    Linköping University, Department of Management and Economics.
    En eller flera skador: det försäkringsrättsliga skadebegreppet2006Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det förekommer att hänvisningar görs till skadebegreppet inom skadeståndsrätten när fråga egentligen är om det försäkringsrättsliga skadebegreppet. Inom försäkringsrätten är det emellertid viktigt att dra en skarpare gräns än inom skadeståndsrätten för vad som skall anses utgöra exempelvis en skada eller en skadehändelse. Det handlar inte enbart om att fastställa huruvida en skada föreligger, utan kanske snarare om att avgöra huruvida försäkringsersättning skall utgå och om att avgränsa/definiera försäkringsgivarens ansvar. Olika försäkringsbolag använder olika skadebegrepp. Ett grundkoncept inom försäkringsrätten är ”en skada, en självrisk, ett försäkringsbelopp”. Härav följer att det är av stor betydelse att avgöra vad som skall anses konstituera en respektive flera skador. I denna uppsats utreds skillnaderna mellan de olika skadebegrepp som tillämpas i försäkringsvillkor och de konsekvenser dessa skadebegrepp har för försäkringsbolagens ansvar. Vidare utreds hur de i försäkringsvillkoren valda skadebegreppen skall tolkas för att avgöra hur flera skador skall behandlas. Dessutom undersöks vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att flera skador tillsammans, försäkringstekniskt, skall behandlas som en.

  • 47.
    Ekberg, Joakim
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Kopplingen mellan civilrätt och skatterätt: Särskilt om beskattning vid överlåtelse av rätt till framtida utdelning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I framställningen undersöks kopplingen mellan civilrätt och skatterätt i syfte att klargöra deinkomstskatterättsliga konsekvenserna vid överlåtelser av rätt till framtida utdelning. Fastän rättsområdet stegvis klarlagts i praxis och doktrin under de senaste tio åren kvarstår ett antal rättsfrågor som berör den ifrågavarande transaktionstypen, varför förhoppningen är att uppsatsen ska utgöra ett signifikant bidrag till den fortsatta forskningen. Rättsläget redogörs för både avseende gällande rätt och hur rättsområdet eventuellt kan komma att utvecklas framöver. Utgångspunkten har varit att faktorer som överlåtarens skattemässiga situation och valet av aktierättsligt system inte bör påverka vare sig möjligheterna till att genomföra transaktionen eller de inkomstskatterättsliga konsekvenserna för förvärvaren. För att illustrera denna utgångspunkt ges betydande utrymme åt kopplingen mellan civilrätten och skatterätten, i ljuset av en kvalitativ rättsfallsstudie av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.

    Av resultatet framgår att rätten till framtida utdelning på aktier i både kupong- och avstämningsbolag under vissa förutsättningar kan överlåtas genom såväl gåva som mot vederlag. Resultatet ger stöd för slutsatsen att frågan om vem som har rätt till utdelningen när den kan disponeras avgörs av civilrättsliga regler, likaså är det civilrätten som sätter en yttre gräns för under hur lång tid rätten till framtida utdelning kan avse. Hur den skattskyldige beskattas torde bero på dennes skattemässiga situation, fastän något sådan principiellt ställningstagande inte uttalats explicit i praxis. I ljuset av framställningens slutsatser, betonas behovet av principföljsam rejudikatbildning från rättstillämparen för att garantera förutsebarhet och rättssäkerhet för de skattskyldiga.

  • 48.
    Elsa, Persson
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Ett avdragsförbud för ränteutgifter i gränsöverskridande transaktioner: – En uppsats om implementeringen av åtgärdspunkt 2 från BEPS i svensk lagstiftning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att utreda vad hybrida missmatchningar är och hur dessa används av företag för att skatteplanera. År 2013 fick OECD ett uppdrag av G20-länderna som syftade till att motverka internationell skatteflykt. Arbetet går under namnet BEPS. En del av arbetet med BEPS är att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar. Hybrida missmatchningar innebär att multinationella företag utnyttjar asymmetrier i staters skattesystem i syfte att t.ex. erhålla dubbla avdrag eller göra avdrag för en kostnad utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. BEPS resulterade i 15 åtgärdspunkter med tillhörande rekommendationer varav åtgärdspunkt 2 handlar om att motverka hybrida missmatchningar. Syftet är att neutralisera de skattemässiga effekterna av dessa. För att det ska vara möjligt krävs ändringar i staters nationella lagstiftning och OECD:s modellavtal. Därför har Finansdepartementet under sommaren 2017 lagt fram en promemoria, Nya skatteregler för företagssektorn, som grundar sig på rekommendationerna från BEPS-projektet. Promemorian består bl.a. av ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer för företag som är i intressegemenskap. Förslaget är tänkt att träffa två situationer, dels när företag gör avdrag för samma utgifter två gånger, dels när avdrag medges utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. Vissa av de åtgärdspunkter som OECD presenterade i och med BEPS-projektet kräver ändring i modellavtalet och staters bilaterala/multilaterala dubbelbeskattningsavtal. Som ett led i BEPS-projektet har även ett förslag om ett multilateralt skatteavtal lagts fram.

    Eftersom avdragsförbudet syftar till att antingen neka avdrag eller ta upp en inkomst till beskattning, som egentligen inte skulle ha tagits upp, är frågan om modellavtalet och staters skatteavtal skulle tillåta detta. De flesta skatteavtal som Sverige ingått bygger på modellavtalet. Modellavtalet och dess tillhörande kommentarer anger inget hinder mot att avdrag nekas eller att inkomster tas upp till beskattning. Rätten till avdrag regleras i nationell lagstiftning. 

    Globaliseringen har resulterat i att det inte längre är möjligt för stater att utveckla sina skattesystem utan att ta hänsyn till andra stater. Det behövs ett enhetligt skattesystem i syfte att motverka företags skatteflykt genom hybrida missmatchningar. Därför är det föreslagna avdragsförbudet en del i att implementera BEPS i svensk lagstiftning och i längden att skapa ett mer enhetligt skattesystem i världen. 

  • 49.
    Engberg, Patrik
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Bergqvist, Fredrik
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Rådighetsavskärandet och förhindrandet av borgenärsbedrägliga transaktioner: Om sakrättens syften och kraven på tradition och denuntiation - generellt och vid närståendetransaktioner2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Skydd mot en överlåtares/pantsättares borgenärer kräver att ett sakrättsligt moment skall ha genomförts. Två av de vanligaste momenten är tradition och denuntiation. Trots att båda dessa moment har en lång historia och vidsträckt tillämpning, är deras innebörd inte helt klar. Det har, i såväl praxis som doktrin, länge varit oklart om det, för att momenten skall anses genomförda, skall ställas krav på att förvärvaren erhåller rådighet över den överlåtna/pantsatta egendomen eller om det räcker med att överlåtarens/pantsättarens rådighet avskärs. Frågan är viktig, eftersom parter som handlar med varandra måste veta vilka åtgärder de skall företa för att undgå att den förvärvade egendom tas i anspråk av överlåtarens/pantsättarens exekutionsborgenärer.

    Oavsett om kravet för sakrättsligt skydd är beroende av förvärvarens erhållna rådighet eller av överlåtarens/pantsättarens avskurna dito uppkommer problem i situationer, i vilka åtgärder för att uppfylla kraven är svåra att företa. Exempel på sådana situationer är rättshandlande mellan olika konstellationer av närstående parter.

    För att öka förståelsen för hur sakrättsligt skydd uppkommer är det av intresse att kartlägga vilka syften som föranlett utformningen av de befintliga sakrättsmomenten. Ett identifierat syfte kan ge ledning i frågan om vad som bör krävas för att sakrättsligt skydd skall uppstå. Åtgärderna som företas skall helt enkelt leda till ett uppfyllande av de bakomliggande syftena.

    I denna framställning har de nuvarande kraven på sakrättsligt moment, både vad gäller närståendetransaktioner och övriga transaktioner, sökts genom analys av praxis. Vilka syften som ligger bakom momenten har identifierats genom förarbeten, praxis och litteratur. En analys har genomförts av hur väl kraven, som ställs på momenten, svarar mot syftena bakom momenten och vissa förslag till förändringar har lagts fram för de situationer som vi anser föranleder problem.

    Slutsatserna av denna studie är att de krav som ställs på momenten på ett relativt bra sätt uppfyller de syften som vi identifierat som de bakomliggande till momenten. Kraven på rådighetsavskärande upprätthålls hårt även vid närståendetransaktioner, vilket leder till att sakrättsligt giltiga transaktioner kan vara nästintill omöjliga att uppnå i vissa situationer. Syftet bakom momenten har ansetts viktigare än möjligheten att i dessa fall företa sakrättsligt skyddade transaktioner.

  • 50.
    Ericsson, Daniel
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Resultatfördelning i enkla bolag: Är det lämpligt att resultatfördelningen i handelsbolag och enkla bolag regleras på samma sätt?2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det enkla bolaget är en egendomlig företeelse i svensk rätt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rätten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rätt är reglerna om enkla bolag influerade av såväl fransk som tysk rätt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 års bolagslag. Enkla bolag kan uppstå mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar är medvetna om att lekmän inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.

    Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och därför saknar rättspersonlighet, vilket innebär att bolaget i sig inte kan ingå avtal. Bolagsmännen i ett enkelt bolag agerar personligen och har, liksom bolagsmännen i ett handelsbolag, personligt ansvar. En väsentlig skillnad är dock att bolagsmännen i ett handelsbolag är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser medan bolagsmännen i enkla bolag binder sig själva direkt gentemot tredje man. En bolagsman i ett enkelt bolag ingår således inte avtal för bolagets räkning utan agerar som om han köper objektet på egen hand och för egen räkning. Detta medför att en tredje man kan kräva bolagsmannen som köpt objektet på köplikviden, men inte övriga bolagsmän. Avsaknaden av rättspersonlighet innebär också att enkla bolag inte kan äga egendom. Egendomen ägs istället av bolagsmännen.

    Reglerna för hur resultat i enkla bolag skall fördelas för det fall att bolagsmännen inte skrivit något bolagsavtal är desamma som reglerna för handelsbolag, detta genom en hänvisning till att resultatfördelningsparagrafen är tillämplig på enkla bolag. Frågan är om det alls kan uppstå någon vinst i en bolagsform som inte utgör en egen rättspersonlighet. Allt ägande sker hos bolagsmännen, det torde således vara rätt att anta att den som äger något har rätt till avkastningen därav. Detta blir emellertid oskäligt för det fall att ena bolagsmannen står för utrustningen i bolaget och den andre med kompetens. Således torde äganderätten ha en viss betydelse.

    För att lösa problematiken måste det ses till andra företeelser inom såväl svensk som skandinavisk (norsk och finsk) rätt. Egendomen i ett enkelt bolag kan inte ägas med samäganderätt eftersom samäganderättslagen inte gäller för det fall att det är fråga om ett enkelt bolag. Inom skatterätten görs genomgående skälighetsvärderingar, ett system som, även om det fungerar bra, knappast skulle vara ekonomiskt försvarbart och skulle ge alltför stor osäkerhet bland såväl domstolar som bolagsmän. I skandinaviska rätten saknas vägledning emedan länderna har inspirerats och influerats av varandra i lagstiftningsarbetet. Vid resultatfördelning och beskattning genomgår det enkla bolaget en slags metamorfos och blir likt ett handelsbolag. Helt likt blir det emellertid inte eftersom enkla bolag inte kan äga sina egna tillgångar.

    Lösningen är att se vinsten i ett enkelt bolag som en egendomsgemenskap som utgör en egen entitet i bolaget och som är oberoende av övriga äganderättsförhållanden i bolaget. Egendomsgemenskapen innebär att den egendom som ingår i egendomsgemenskapen ägs tillsammans av bolagsmännen, till lika del, men att bolagsmännen inte äger specifika lotter i egendomen. Ur det perspektivet torde ingen annan fördelning än fördelning efter huvudtalet vara lämplig, eller ens möjlig. Någon vidare analys av vad parterna bidrar med behövs inte heller eftersom den egendom som uppstår i och med bolagets verksamhet uppstår med egendomsgemenskap och bolagsmännen utgås samarbeta för att generera en vinst, vem som bidragit med maskiner och vem som bidragit med kunskap är ovidkommande. Teorin eliminerar på så vis också problematiken att sätta ett värde på kunskap som bolagsmännen har. Vid ett tillämpande av egendomsgemenskapsmetoden är resultatfördelningsregeln i bolagslagen, det vill säga samma regel som gäller för handelsbolag och som innebär fördelning efter huvudtalet, den mest lämpliga.

    Att egendomsgemenskap föreligger medför ingen inskränkning på bolagsmännens avtals-möjligheter. Det står dem fritt att avtala om hur resultatet, det vill säga egendomsgemenskapen, skall fördelas och det kan göras på samma sätt som förut. Att en egendomsgemenskap uppstår medför emellertid inte att de i praxis erkända skälighetsbedömningarna och domstolens bedömningar av vad som borde avtalats mellan bolagsmännen. Bolagsavtalet fortsätter således att vara centralt och ett klart och tydligt bolagsavtal torde vara det bästa sättet att undvika tvister.

1234 1 - 50 of 158
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf