liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 182
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Ahlinder, Jon
    et al.
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Nordgaard, Anders
    Swedish National Forensic Centre (NFC), Linköping, Sweden.
    Wiklund Lindström, Susanne
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Chemometrics comes to court: evidence evaluation of chem–bio threat agent attacks2015In: Journal of Chemometrics, ISSN 0886-9383, E-ISSN 1099-128X, Vol. 29, no 5, p. 267-276Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Forensic statistics is a well-established scientific field whose purpose is to statistically analyze evidence in order to support legal decisions. It traditionally relies on methods that assume small numbers of independent variables and multiple samples. Unfortunately, such methods are less applicable when dealing with highly correlated multivariate data sets such as those generated by emerging high throughput analytical technologies. Chemometrics is a field that has a wealth of methods for the analysis of such complex data sets, so it would be desirable to combine the two fields in order to identify best practices for forensic statistics in the future. This paper provides a brief introduction to forensic statistics and describes how chemometrics could be integrated with its established methods to improve the evaluation of evidence in court.

    The paper describes how statistics and chemometrics can be integrated, by analyzing a previous know forensic data set composed of bacterial communities from fingerprints. The presented strategy can be applied in cases where chemical and biological threat agents have been illegally disposed.

  • 2.
    Ahonen, Nicholas
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mathisen, Rasmus
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gräsrotsfinansiering: rättsliga problem och hur gällande rätt föreslås ändras2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently  correspond with the purposes of crowdfunding.

  • 3.
    Alm, Eva
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Nya krav på miljöbedömningar av planer och program: En väg mot effektivare samhällsplanering och hållbar utveckling?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.

  • 4.
    Ansell, Ricky
    et al.
    Linköping University, Department of Physics, Chemistry and Biology, Biology. Linköping University, Faculty of Science & Engineering. Polismyndigheten - Nationellt Forensiskt Centrum.
    Nordgaard, Anders
    Linköping University, Department of Computer and Information Science, Statistics. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Polismyndigheten - Nationellt Forensiskt Centrum.
    Hedell, Ronny
    Polismyndigheten - Nationellt Forensiskt Centrum.
    Interpretation of DNA Evidence: Implications of Thresholds Used in the Forensic Laboratory2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Evaluation of forensic evidence is a process lined with decisions and balancing, not infrequently with a substantial deal of subjectivity. Already at the crime scene a lot of decisions have to be made about search strategies, the amount of evidence and traces recovered, later prioritised and sent further to the forensic laboratory etc. Within the laboratory there must be several criteria (often in terms of numbers) on how much and what parts of the material should be analysed. In addition there is often a restricted timeframe for delivery of a statement to the commissioner, which in reality might influence on the work done. The path of DNA evidence from the recovery of a trace at the crime scene to the interpretation and evaluation made in court involves several decisions based on cut-offs of different kinds. These include quality assurance thresholds like limits of detection and quantitation, but also less strictly defined thresholds like upper limits on prevalence of alleles not observed in DNA databases. In a verbal scale of conclusions there are lower limits on likelihood ratios for DNA evidence above which the evidence can be said to strongly support, very strongly support, etc. a proposition about the source of the evidence. Such thresholds may be arbitrarily chosen or based on logical reasoning with probabilities. However, likelihood ratios for DNA evidence depend strongly on the population of potential donors, and this may not be understood among the end-users of such a verbal scale. Even apparently strong DNA evidence against a suspect may be reported on each side of a threshold in the scale depending on whether a close relative is part of the donor population or not. In this presentation we review the use of thresholds and cut-offs in DNA analysis and interpretation and investigate the sensitivity of the final evaluation to how such rules are defined. In particular we show what are the effects of cut-offs when multiple propositions about alternative sources of a trace cannot be avoided, e.g. when there are close relatives to the suspect with high propensities to have left the trace. Moreover, we discuss the possibility of including costs (in terms of time or money) for a decision-theoretic approach in which expected values of information could be analysed.

  • 5.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies – Tema Q. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vansinniga brott?: Ropande pigor i samtid och eftervärld2010In: Småländska brott: Brott och straff i Småland under 500 år / [ed] Lennart Johansson, Roddy Nilsson & Håkan Nordmark, Växjö: Historiska föreningen i Kronobergs län , 2010, 1, p. 151-172Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I sexton avsnitt berättas om några av de brott som begåtts i Småland från 1500-talet till mitten av 1950-talet. De skildras ur olika perspektiv och olika brott och brottstyper står i fokus. Bland annat handlar det om Kronobergs läns sista avrättning 1850 och två av den småländska kriminalhistoriens mest omtalade rättsfall, mordet på Anna Johansdotter 1906 och den så kallade Husebyhärvan på 1950-talet

  • 6.
    Asgedom, Aster
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Combating Desertification in Tigray, Ethiopia: Field study on the implementation of the UNCCD in the rural region of Tigray2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 points / 30 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    In this study a field study on the implementation of the United Nations Convention on Combating Desertification (UNCCD) in Tigray, Ethiopia has been carried out. The objective of this thesis is to study in general the implementa-tion of the UNCCD in Ethiopia. This thesis consequently focuses on how these issues are executed in practice at different levels, thus national, regional, district and community levels. However the focus is on some of the highly prioritised action programs that are presumed to facilitate the implementation of the UNCCD, which are the Action Programs for promoting awareness and participation, Action programs to improve institutional organisation and ca-pacity as well as Action program for empowerment of women. These action programs are studied in how they are presented at the National Action Plan (NAP) and Regional Action Plan (RAP) as well as how they are executed at different levels, i.e. at the Federal, Regional, district and Community levels. For this purpose the region of Tigray is chosen.

    The result of this study shows that the vast majority of the respondents in the study areas indicated an awareness of desertification in regard to land degradation. The implementation of NAP at this stage, hasn’t reach all the regions around the country however, three regions in Ethiopia, thus the Afar, Tigray and Amhara regions have been chosen as pilot projects in attempt to implement the NAP at regional level and preparation are made to implement the con-vention at different community levels. Officially these regions have been chosen to launch pilot projects since they are situated in the dryland areas and they match the definition of the UNCCD for severely affected areas. At the re-gional level several pilot projects mainly conservation activities that involved the community members are launched in different parts of Tigray. Many opportunities to increase awareness of the land degradation and empower people are created in order to combat desertification, however the success of these activities varies from district to district and community to community and is dependent on the authorities’ intention, ambition, determination and interest as well as the relation they posses with the community members in the society.

  • 7.
    Askvik, Cecilia
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Swärdh, Elin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Kriterier för kollektiv dominerande ställning i artikel 102 FEUF: - Ett effektivt sätt att hantera problem på oligopolmarknader?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Europeiska unionens (EU) konkurrenslagstiftning syftar till att upprätthålla effektiv konkurrens på EU:s inre marknad. På en marknad där det råder effektiv konkurrens sätts priserna av utbud och efterfrågan. En oligopolmarknad kännetecknas av att oligopolföretagen är ömsesidigt beroende av varandra och att det endast finns ett fåtal verksamma aktörer. På en oligopolmarknad kan fenomenet tyst samordning uppstå som innebär att oligopolföretag samordnar sina beteenden, utan att en uttrycklig överenskommelse har skett. Konsekvensen av tyst samordning är att oligopolföretagen kan höja sina priser, vilka blir högre än priserna på en marknad där det råder effektiv konkurrens.

    I rättspraxis, från både koncentrationsmål och mål om artikel 102 Fördraget om Europeiska unionensfunktionssätt (FEUF), har begreppet kollektiv dominerande ställning utvecklats. Det har i praxis fastslagits att begreppet “flera företag” i artikel 102 FEUF i innebär att två eller flera företag, som är oberoende av varandra i juridiskt hänseende, tillsammans kan uppträda eller agera ekonomiskt som en kollektiv enhet på marknaden. I analysen i denna uppsats framkommer följande för att en kollektiv dominerande ställning ska föreligga: De berörda företagen ska kunna uppträda eller agera som en kollektiv enhet vilket kräver att det föreligger ekonomiska bindningar mellan dem och dessa bindningar ska medföra att företagen kan agera oberoende av konkurrenter, kunder och konsumenter på marknaden. De ekonomiska bindningarna kan utgöras av strukturella bindningar, exempelvis avtal. Vidare krävs det ett genomförande av exempelvis ett avtal som får till följd att företagen kan agera som en kollektiv enhet. De ekonomiska bindningarna kan även utgöras av ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan företagen. Två eller flera företag kan således inneha och missbruka en dominerande ställning enligt artikel 102 FEUF.

    Begreppet kollektiv dominerande ställning aktualiserar ofta en diskussion om artikel 101:s FEUF tillämpningsområde och förutsätter ofta en bedömning av tyst samordning. Tyst samordning är ett problem på oligopolmarknader eftersom det hämmar effektiv konkurrens, och det har sedan länge varit svårt för EU att hantera detta problem. Av analysen i denna uppsats framkommer att kriterierna för begreppet dominerande ställning är otydliga och svåra att bevisa. Vidare framkommer av analysen att dagens rättsläge inte medför att inriktningen på att förbjuda en dominerande ställning är ett effektivt sätt för att hindra konkurrensskadligt beteende på oligopolmarknader.

  • 8.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Investments in the financial sector: Dual listings at the Warsaw Stock Exchange – Misuse of notification requirements?2014Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Bengtsson, Erik
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Nilsson, Cecilia
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Multipel kausalitet: Om förhållandet mellan skaderisk och ansvar vid svårutredd orsaksflerhet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vid tvister som rör skadestånd måste käranden kunna bevisa att ett orsakssamband föreligger

    mellan den svarandes agerande och en uppkommen skada. Vid skadesituationer som präglas

    av multipel kausalitet finns det inte sällan flera potentiella skadevållare samtidigt som det är

    mycket svårt att utreda vem som har gjort vad i skadeförloppet. Följaktligen är det ibland

    endast möjligt att konstatera att en viss händelse medfört risk för skada, vilket resulterar i att

    åläggandet av skadeståndsansvar blir problematiskt eftersom det finns risk att en tänkt

    skadevållare inte alls har orsakat skada. Skadeståndsansvaret ska endast träffa den eller de

    personer som faktiskt har vållat skada, samtidigt kan det tyckas skäligt att den skadelidande

    på något sätt erhåller kompensation. Vidare är det svårt att acceptera en rättsordning där en

    skadevållare kan undgå ansvar endast för att skadesituationen är svårutredd, således måste en

    avvägning göras mellan den kärandens intresse av ersättning och den svarandens intresse av

    att inte få svara för skador som denne inte ha varit vållande till.

    I den här uppsatsen behandlar vi multipel kausalitet, ett kausalitetsproblem som inte återfinns

    i svensk rättspraxis. Vi undersöker huvudsakligen hur problematiken i förhållande till svensk

    rätt men som stöd för analysen drar vi även till viss del slutsatser från ett internationellt

    perspektiv.

  • 10.
    Bergström, Joel
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Konkurrens vid offentlig upphandling: Särskilt avseende oseriösa anbud2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lagarna om offentlig upphandling har som syfte att bidra till att den inre marknaden inom EU upprätthålls. Osund konkurrens förhindrar att offentliga myndigheter gör bra affärer. Förekomsten av oseriösa anbudsgivare och bristande kontroller från upphandlande myndigheter gör att skattepengar som skulle kunna användas inom välfärden går förlorade. Upphandlingsreglerna ska säkerställa att myndighet inte använder offentliga medel på ett otillbörligt sätt och därav säkra att inga leverantörer gynnas eller missgynnas. Upphandlingsreglerna har en lång historisk utveckling och ämnar konstant att bli modernare och enklare samt garantera en rättvis konkurrens mellan leverantörerna.

    Oseriösa anbud kan förekomma i flera olika former. I uppsatsen redogörs för vilka dessa former kan vara, samt hur upphandlande myndighet har möjlighet att med hjälp av upphandlingsreglerna förhindra att sådana anbud antas. Angående förhindrandet av oseriösa anbud leder till att bevisfrågan blir av intresse. Bevisbördans placering gällande ett anbuds seriositet redogörs för med hjälp av främst HFD:s nya domar om onormalt låga anbud men även EU-domstolens praxis. Det spekuleras även över hur den eventuella förseningen av införlivandet av det nya upphandlingsdirektivet kommer att påverka de offentliga upphandlingarna i Sverige.

    I analysen utreds frågeställningarna är det möjligt att förhindra att oseriösa anbud antas och hur påverkar oseriösa anbud konkurrensen vid offentlig upphandling där bland annat slutsatsen blir att upphandlande myndigheters kontroll av leverantörer bör vidgas samt att det är av vikt att uppnå en sund marknad med bra konkurrens, vilket innebär att oseriösa anbud måste motarbetas. I dagsläget får det fortfarande anses oklart gällande begreppen oseriösa anbud samt oseriösa leverantörer, men insikten om att en motarbetning är behövlig för att uppnå EU:s inre marknad, får anses vara upp-märksammad. 

  • 11.
    Bille, Johanna
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Malmberg, Anna-Lisa
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Rekvisiten för renommésnyltning i Marknadsdomstolens praxis2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner.

    Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett.

    Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p. MFL, utan endast renommésnyltning som bedöms enligt generalklausulen, 5 och 6 §§ MFL.

    De rekvisit som vi anser föreligger för renommésnyltning är:

    • Huruvida ett kännetecken är bärare av ett renommé i det sammanhang som det används i.
    • Huruvida kännetecknet kan förknippas med näringsidkaren.
    • Huruvida anknytningen till kännetecknet är obehörig.
    • Huruvida anknytningen även är otillbörlig.
    • Huruvida den utsatte näringsidkaren lider någon skada.
    • Huruvida konsumenternas marknadsöverblick förändras.

    Med hänsyn till att Sverige fick en ny marknadsföringslag 2008 kommer vi avslutningsvis att göra en kort reflektion av hur bedömningen av renommésnyltning eventuellt kommer att förändras på grund av detta.

  • 12.
    Blake Elmvall, Alma
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Missbruk av dominerande ställning på marknaden för digitala sökmotorer – en fallstudie av Google Search: En komparativ studie av amerikansk antitrustlagstiftning och europeisk konkurrensrätt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Konkurrenslagstiftningarna i USA och EU är ledande på konkurrensområdet i världen idag. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning i artikel 102 FEUF och monopolistisk maktposition i section 2 Sherman Act, utgör en central del av de konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA. Reglerna delar många likheter, men de skiljer sig åt till viss del angående reglernas syfte, formulering samt hur de tillämpas av konkurrensmyndigheter och domstolar.

    Den ökande digitaliseringen i samhället, i kombination med teknisk utveckling, har skapat en ny form av marknader, så kallade new economy industries, som skiljer sig åt från traditionella marknader. De nya digitala marknaderna saknar geografiska begränsningar och kännetecknas av innovation som konkurrensmässig drivkraft. Google är den mest använda digitala sökmotorn i EU och USA. Bolaget har varit under utredning av konkurrensmyndigheterna i båda rättsordningar sedan år 2010. Genom att främja sina egna tjänster i sökresultaten, anklagas Google för att hindra konkurrerande aktörer från att beträda marknaden och därmed hämma konkurrensen. Det är första gången som artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act tillämpas på en sökmotor.

    De traditionella verktyg som konkurrensmyndigheterna använder sig av vid utredningar enligt artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act, går dock inte att applicera tillfredsställande på digitala marknader. De konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA har inte anpassats efter de digitala marknadernas särskilda förutsättningar, vilket skapar en osäkerhet kring konkurrensrättens effektivitet. Skillnaderna mellan rättsordningarnas tillämpning av artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act på Googles agerande, grundar sig således främst på de digitala marknadernas särskilda förutsättningar och det osäkra rättsläget. En reformering av de konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA är därför nödvändig, för att säkerställa att digitala marknader i framtiden kan regleras ur ett konkurrensrättsligt perspektiv.

  • 13.
    Blasiusson, Simon
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rehn, Rikard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Passivitetspörsmålet ur svensk rätts perspektiv2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår avhandling är att klargöra vilka rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkännas rättsverkningar. När vi sedermera har utrönt vilka rekvisit som krävs skall vi försöka uppställa en modell. Målet är att den skall fungera som ett hjälpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej.

  • 14.
    Botic, Jenna
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Amorteringskrav - Är delegation av amorteringskrav grundlagsenlig?: – Är delegation av amorteringskrav grundlagsenlig?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Till följd av att hushållens inkomster inte ökar i samma takt som hushållens skulder, har finansinspektionen på senare år strävat efter att införa ett amorteringskrav i svensk rätt. Sverige har även fått påtryckningar från Europeiska unionen att vidta åtgärder för att korrigera den rådande situationen med allt högre belåningsgrader hos hushållen. De flesta är överens om att ett amorteringskrav är en nödvändig åtgärd, dock har kritik riktats mot regleringen av amorteringskravet som Regeringen har föreslagit. Propositionen som lämnats till Riksdagen innebär ett bemyndigande till Finansinspektionen att lämna föreskrifter. Finansinspektionen ska förskriva om amorteringskrav inom uppdraget för makrotillsynen. För att ett bemyndigande ska vara grundlagsenligt får det inte avse något område som räknas upp i 8 kap. 2 § Regeringsformen. I teorin kommer en sanktion på grund av en överträdelse av bestämmelser om amorteringskrav att träffa förhållandet mellan kreditgivare och Finansinspektionen. Kritik har riktats mot att amorteringskravet kommer träffa det område som 8 kap. 2 § 2p. Regeringsformen nämner, förhållandet mellan enskild och det allmänna. Om amorteringskravet skulle anses träffa det nämnda förhållandet innebär det att bemyndigandet inte är grundlagsenligt. Av vikt, för att avgöra huruvida det är inkonstitutionellt eller inte, är en bedömning, om amorteringskrav hör till det offentligrättsliga området eller det civilrättsliga området. Gränsdragningen har tidigare uppmärksammats av Lagrådet, men utan en tydligt lösning på problemet. Många remissinstanser har lämnat svar på förslaget om amorteringskrav, svar som i de flesta fall talar för amorteringskrav men även ifrågasätter huruvida bemyndigandet är konstitutionellt eller inte. Om en statlig utredning hade tillsatts år 2014, när tankarna om amorteringskrav började, hade frågan utretts noggrant och troligtvis hade ett förslag som inte är kan ifrågasättas varit framlagt idag.

  • 15.
    Bröchner, Jan
    et al.
    Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden .
    Åström, Karsten
    Lund University, Sweden .
    Larsson, Stefan
    Lund University, Sweden .
    Intention in Hybrid Organizations: The Diffusion of the Business Metaphor in Swedish Laws2015In: International Journal for the Semiotics of Law, ISSN 0952-8059, E-ISSN 1572-8722, Vol. 28, no 2, p. 371-386Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Recent studies of conceptual metaphors in a legal context have often dealt with the power of embodiment. However, the connotations of culturally originated metaphors could be different when they appear in laws and regulations. In particular, the role of metaphor when the legislator wishes to define intention in hybrid organizations is investigated here. The case studied is how a conceptual metaphor of ‘business’ manifesting itself in the Swedish simile adjective affärsmässig (businesslike) has spread over 40 years. ‘Business’ early on acquired connotations such as impartiality and methodical approach, and can be used metaphorically. Introduced in the regulation of public procurement, ‘businesslike’ was later used to regulate conflicts of interest, restrict state aid and also entered tax legislation. Analysis of Swedish court decisions where ‘businesslike’ occurs shows how the emphasis has shifted from public sector efficiency to neo-liberal principles of competition, while stronger social norms related to environmental effects have led to the term being removed from the Public Procurement Act. Elements of a mixed jurisdiction arise from reliance on EU case-law, and national use of ambiguous cultural metaphors in legal texts and court decisions is a plausible response.

  • 16.
    Cardell, Simon
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Leidefeldt, Philip
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Beskattning av carried interest: En analys av Nordic Capital-fallet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst. Motparterna menar att carried interest ska bedömas som en kapitalinkomst p.g.a. att ersättningen är hänförlig till avkastning på investerat kapital. Härmed råder en rättsosäkerhet för riskkapitalisterna.Syftet med uppsatsen är att analysera rättsområdet beträffande carried interest. En i branschen allmänt vedertagen fondstruktur kommer stegvis presenteras i uppsatsen. Beskrivningen av fondstrukturen innehåller de parter och avtal som finns representerade. Vidare redogörs ett aktuellt rättsfall inom området, det s.k. Nordic Capital–fallet. Andra europeiska länders beskattning av carried interest introduceras för att klargöra skillnader av rättsläget.Vi anser att carried interest är mer hänförlig till inkomstslaget kapital än tjänst p.g.a. den risk som tagits. Det finns visst samband mellan värdetillväxten och rådgivningsbolaget, men det rättfärdigar inte Skatteverkets samt domstolarnas användning av genomsyn. Sverige behöver klargöra dagens rättsläge via ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen eller förtydligande lagtext, förslagsvis till liknande tysk rätt.

  • 17.
    Carlstedt, Rebecca
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johnsson, Lovisa
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elektroniska pengar: En studie av elektroniska pengar och betalningsförfaranden2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska.

     

    En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122.

     

    I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ”kreditpengar”). Vid utredning av de olika betalningsförfarandena, görs hänvisning till tillämplig lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall direkt tillämpbar lagstiftning inte funnits, görs hänvisning till analog tillämpning av lag.

     

  • 18.
    Cerneckis, Gvidas
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Thuresson, Björn
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Begreppet avknoppning används genomgående för att beskriva en form av privatisering som inte sällan innebär att en verksamhet övertas av tidigare anställd personal, som fortsätter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen såväl civilrätt som offentligrätt.

     

    I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag är förbjudet såvida inte synnerliga skäl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebär ett sådant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan påkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebär att domstolen kan upphäva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkställa beslutet innan prövningen har gjorts. Verkställandet sker exempelvis genom att kommunen träffar ett försäljningsavtal med en privat aktör. Kommunen uppträder således som avtalspart gentemot köparen och är bunden av de villkor som i avtalet fattas. Problem uppstår när domstolen upphäver ett beslut om avknoppning som skett till underpris, efter att verkställandet av beslutet i fråga redan har skett. Denna problematik har ställts på sin spets i ett antal fall, där enskilda företag förvärvat fungerande verksamheter till ett pris som, i jämförelse med värderingar i efterhand, har visat sig kraftigt understiga marknadsvärdet. Även om de kommunala besluten om avknoppningar i dessa fall har undanröjts, har det visat sig vara komplicerat att rätta besluten, huvudsakligen på grund av bindande civilrättsliga avtal.

     

    Sammanfattningsvis kan avknoppningar föranleda rättslig problematik som i denna uppsats närmare analyseras. 

  • 19.
    Cerneckis, Gvidas
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Thuresson, Björn
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begreppet avknoppning används genomgående för att beskriva en form av privatisering som inte sällan innebär att en verksamhet övertas av tidigare anställd personal, som fortsätter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen såväl civilrätt som offentligrätt.

    I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag är förbjudet såvida inte synnerliga skäl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebär ett sådant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan påkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebär att domstolen kan upphäva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkställa beslutet innan prövningen har gjorts. Verkställandet sker exempelvis genom att kommunen träffar ett försäljningsavtal med en privat aktör. Kommunen uppträder således som avtalspart gentemot köparen och är bunden av de villkor som i avtalet fattas. Problem uppstår när domstolen upphäver ett beslut om avknoppning som skett till underpris, efter att verkställandet av beslutet i fråga redan har skett. Denna problematik har ställts på sin spets i ett antal fall, där enskilda företag förvärvat fungerande verksamheter till ett pris som, i jämförelse med värderingar i efterhand, har visat sig kraftigt understiga marknadsvärdet. Även om de kommunala besluten om avknoppningar i dessa fall har undanröjts, har det visat sig vara komplicerat att rätta besluten, huvudsakligen på grund av bindande civilrättsliga avtal.

    Sammanfattningsvis kan avknoppningar föranleda rättslig problematik som i denna uppsats närmare analyseras. 

  • 20.
    Colakovic, Aida
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att mäta kvalitet vid offentliga tjänsteupphandlingar: Hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas vid utformning av proportionerliga och transparenta tilldelningskriterier2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.

  • 21.
    Dahlberg, Josephine
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elander, Daniel
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utredningsregeln i svensk skattelagstiftning: En studie av begreppet organisatoriskt nära beträffande näringsbetingade andelar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I vår uppsats har vi tagit del av såväl den befintliga lagtexten som äldre lagtext, vilket rör beskattningsrätten för näringsbetingade andelar. Vi har granskat tillämpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhämtat praxis på området samt läst förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrågat deras ställningstagande i frågan. Vi har även redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom området, däribland de två mest aktuella rättsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt på vår inhämtning av information från gällande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanställt, för att ge våra läsare en djupare förståelse inom ämnet.

  • 22.
    Dahlén, Marianne
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Fredriksson, Martin
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hemmungs Wirtén, Eva
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Editorial Material: Introduction: The Instability of Intellectual Property2015In: Queen Mary Journal of Intellectual Property, ISSN 2045-9807, Vol. 5, no 3, p. 243-246Article in journal (Other academic)
  • 23.
    Danielson, Malin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Law and Legal Philosophy.
    Reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta vid koncerninterna förvärv och i avsaknad av affärsmässiga motiv: - ur ett EG-rättsligt perspektiv2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens huvudsakliga syfte är att belysa den komplexitet begreppet affärsmässighet rymmer och bidra till förståelse för hur synen på begreppet affärsmässighet kan variera beroende på vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker fastställa inom vilka gränser en transaktion ska hålla sig för att anses som affärsmässig och vad som är avgörande för att kunna motivera en räntebetalning på affärsmässiga skäl. Jag prövar också huruvida de nya reglernas krav på att ett förfarande ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att erhålla ränteavdrag är förenligt med EG-rätten, särskilt med hänsyn till etableringsfriheten.

    Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt värde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trätt i kraft och därför ej ännu har blivit föremål för prövning i domstol. I väntan på rättstillämparens bedömning av hur en tillämpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjäna som en sammanfattning av den problematik som uppmärksammats på området samt kanske bidra till att väcka ytterligare frågeställningar kring ämnet. Uppsatsen riktar sig därför till alla läsare som finner intresse i ämnet men som, på grund av ämnets relativt komplexa karaktär, till viss del även är insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden.

  • 24.
    Danielsson, Lovisa
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Regleringen av statligt stöd inom EU: Mot en effektivare kontroll2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det europarättsliga statsstödet utgör en viktig del av konkurrenspolitiken inom Europeiska unionen (EU). Likaså är kontrollen av statsstödet av central betydelse för upprätthållandet av en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden. I takt med EU:s expansion har behovet av en effektiv kontroll ökat.

    Vid genomförandet av en stödåtgärd ska medlemslandet anmäla åtgärden till kommissionen, under förutsättning att uppställda rekvisit uppfylls enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Vidare erfordras kommissionens godkännande av stödet innan medlemslandet kan verkställa åtgärden. Svårigheter kan dock uppkomma vid avgörandet huruvida en stödåtgärd uppfyller samtliga rekvisit och följaktligen omfattas av anmälningsplikten. I synnerhet kan komplikationer föreligga i de fall åtgärden omfattas av ett indirekt stöd, det vill säga när subventionen sker genom indirekt finansiering i form av exempelvis skatteåtgärder. Problemet är således att flertalet medlemsländer inte anmäler stödet, under antagandet att åtgärden inte omfattas av begreppet statsstöd.

    I två nyligen beslutade förhandsbesked av kommissionen, blev Fiat i Luxemburg samt Starbucks i Nederländerna föremål för återkrav på grund av genomförandet av stödåtgärder som inte ansågs förenliga med EU:s regler om statsstöd. Det olovliga statsstödet ska således i enlighet med kommissionens beslut återbetalas. De båda målen avser ett indirekt stöd i form av skatteåtgärder där kommissionen inte erhållit någon anmälan och således inte kunnat godkänna stödåtgärden innan den genomfördes. I kommissionens bedömning användes för första gången nya befogenheter avseende informationsinsamling, vilka infördes i samband med en modernisering av det statliga stödet.

    I uppsatsen redogörs för regleringen av det europarättsliga statsstödet för att undersöka om det krävs en precisering av regelverket, dessutom undersöks hur kommissionens kontroll kan bli mer effektiv ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatsen i framställningen kommer följaktligen ge förslag på hur medlemsländernas medvetenhet om statsstödsreglerna kan förbättras, så att medlemsländerna på förhand kan erhålla vetskapen om klassificeringen av statsstöd. På det sättet kan kommissionen i ett tidigare skede få information om stödåtgärden, vilket sannolikt leder till en effektivisering avseende kommissionens kontroll ur ett ekonomiskt perspektiv.

  • 25.
    Dyring Tingvall, Sofia
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Förhållandet mellan konkurrens- och upphandlingsrätt: – en analys av deras samverkan och möjlighet till parallella tillämpning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar konkurrens- och upphandlingsrätten. Den syftar till att klargöra när det kan uppstå parallell tillämpning av områdena samt att analysera hur de samverkar. Avseende konkurrenslagstiftningen behandlas den s.k. konkurrensbegränsningsregeln, som stadgar att konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag är förbjudna.

    Särskilt behandlas företagsbegreppet och dess avgränsning mot upphandlande myndigheter.

    Avseende företagsbegreppet kan konstateras att det har givits ett vidsträckt tillämpningsområde genom målet Höfner. I målet fastställde EU-domstolen att företagets juridiska form och finansiering saknar betydelse. Genom målet

    FENIN har denna tolkning blivit mer snäv. Av målet FENIN följer exempelvis att kommunala företag vid offentliga upphandlingar kan falla utanför företagsbegreppet när de köper in för intern användning. Det framkommer av målet EasyPay att företag som har en koppling till ett allmännyttigt system behöver kunna särskilja sin verksamhet från systemet för att kunna räknas som företag och omfattas av konkurrensreglerna.

    Målen påvisar att offentliga organ kan undkomma konkurrenslagstiftningen. De visar även att lagstiftningen för att förbjuda konkurrensbegränsande åtgärder inte är tillräckliga. Upphandlande myndigheter kan därför agera konkurrensbegränsande, trots att KL söker förbjuda konkurrensbegränsningar. Det föreligger en skillnad i tillämpning av exempelvis konkurrensbegränsningsregeln, beroende på om det är en privat eller offentlig aktör som agerar. Från en konkurrensrättslig synvinkel är resultatet inte önskvärt, eftersom konkurrensbegränsningar inte är beroende av den som handlar.

    I uppsatsens kapitel om upphandling sätts fokus på de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna: likabehandlingsprincipen, icke-diskrimineringsprincipen, transparensprincipen, principen om ömsesidigt erkännande samt proportionalitetsprincipen. Särskild uppmärksamhet lämnas till det nya upphandlingsdirektivet och dess art. 18 som stadgar konkurrensprincipen. Det kan tänkas att konkurrensprincipen kan komma att fungera som påtryckningsmedel för att upphandlande myndigheter ska ta större hänsyn till konkurrensen.

  • 26.
    Edstroem, Sarah
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Kommersialisering av mänskliga embryonala stamceller: Svart och vitt blir GRÅTT2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Patent på mänskliga embryonala stamceller är en etisk känslig fråga där åsikterna går vitt isär. Problematiken ligger i att när embryonala stamceller utvinns förstörs det aktuella embryot och till följd av detta aktualiseras frågan vilket skyddsvärde som ska tillmätas ett embryo. Frågan är svårbesvarad. I två olika rättsfall har EU-domstolen försökt att definiera begreppet "embryo", men en klar och tydlig definition har ännu inte fastställts.

    Embryonal stamcellsforskning är dyr och tidskrävande. De statliga resurserna räcker inte till och forskningen är därav i behov av externa finansiärer. För att få till exempel ett företag att investera i forskningen, krävs det i normalfallet att de får ett ekonomiskt utbyte för sin investe-ring. Grundtanken är att beviljandet av patent ska uppfylla detta krav, eftersom patent har en ekonomisk funktion. Genom att ha en ensamrätt till att exploatera och kommersialisera en pro-dukt på marknaden, kan det generera i en vinst som inte bara täcker de utgifter företaget fick vid investeringen, utan även ger ett överskott.

    1 c § PL reglerar patent på embryonala stamceller och som tolkningen av paragrafen ser ut idag, går det inte att erhålla patent på uppfinningar med embryonala stamceller som en del av pro-cessen. Denna begränsning av möjligheterna till patentskydd har negativa effekter dels på mark-nadsutvecklingen och dels på FoU i allmänhet. En förändring av 1 c § PL är nödvändig både ur ett forskarperspektiv och ur ett marknadsperspektiv, eftersom de är beroende av varandra för att kunna nå framgång.

    Samhället är i behov av läkemedel och behandlingar som kan tas fram med hjälp av en bra effektiv forskning. Vid en tillåten patentering av mänskliga embryonala stamceller skulle fler storföretag bli intresserade av att investera i forskningen och med större resurser skulle forsk-ningen kunna utvidgas och utvecklingen skulle kunna ske i en snabbare takt.

  • 27.
    Ehrling, Sara
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Ye, Yejie Hans
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    Säkerhetsöverlåtelseborgenärens kreditsäkerhet i byggnad på annans mark2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Institutet säkerhetsöverlåtelse är en pantform som bland annat används vid kreditgivning för byggnad på annans mark. Säkerhetsöverlåtelse är inte lagreglerat men  erkänt genom praxis. Högsta domstolen fastställde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenären uppnår sakrättsligt skydd redan genom ingående av säkerhetsöverlåtelseavtalet.

    Rättsläget gällande säkerhetsöverlåtelseborgenärens utmätningsrätt är emellertid oklart. Inte minst vid säkerhetsöverlåtelsegäldenärens dubbelöverlåtelse visar det sig att säkerhetsöverlåtelseborgenärens möjligheter till utmätning är begränsade. Författarna visar i denna uppsats att begränsningen torde kunna lösas genom bland annat tvångsförsäljning tack vare säkerhetsöverlåtelseborgenärens sakrättsliga skydd till byggnad på annans mark. Uppsatsen behandlar kortfattat hur tolkningen av pantavtalet av byggnad på annans mark bör gå till vid säkerhetsöverlåtelseborgenärens konkurs. Det är författarnas åsikt att en teleologisk tolkning borde vara det mest optimala.

    Uppsatsen behandlar två problem som kan uppstå för säkerhetsöverlåtelseborgenären vid andra borgenärers utmätningsanspråk i byggnaden. Antingen har säkerhetsöverlåtelsen ingåtts före det att andra borgenärer begärt utmätning i byggnaden, eller så har den ingåtts efter. Rättsföljderna i det första fallet har genom NJA 954 A 5 besvarats såtillvida att en säkerhetsöverlåtelse inte utgör något hinder för att utmätning skall kunna ske. Säkerhetsöverlåtelseborgenären har dock genom sitt sakrättsliga skydd rätt att få full betalning för sin fordran före övriga borgenärer. I det andra fallet menar författarna att det sakrättsliga skyddet som fastställts genom 1952 års dom inte kan anses vara tillämpbart. Säkerhetsöverlåtelseborgenären får därmed finna sig i att vara  oprioriterad borgenär, trots säkerhetsöverlåtelseavtalet.

    Åtskilliga utredningar har lagts fram om instiftande av ett registersystem för panträtt i registrerad nyttjanderätt. Emellertid har ingen lagstiftning kommit till stånd främst på grund av ekonomiska skäl. Författarna visar att stora delar av de utredningar som gjorts främst varit inriktade på att ta hänsyn till kredittagarens ställning vid pantsättning av byggnad på annans mark. Detta beror troligtvis, enligt författarna, på att regeringen velat skydda den svagare parten. Det är författarnas uppfattning att de juridiska spörsmål som framläggs genom denna uppsats inte behandlats i utredningen om panträtt i registrerad nyttjanderätt.

  • 28.
    Elsa, Persson
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Ett avdragsförbud för ränteutgifter i gränsöverskridande transaktioner: – En uppsats om implementeringen av åtgärdspunkt 2 från BEPS i svensk lagstiftning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att utreda vad hybrida missmatchningar är och hur dessa används av företag för att skatteplanera. År 2013 fick OECD ett uppdrag av G20-länderna som syftade till att motverka internationell skatteflykt. Arbetet går under namnet BEPS. En del av arbetet med BEPS är att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar. Hybrida missmatchningar innebär att multinationella företag utnyttjar asymmetrier i staters skattesystem i syfte att t.ex. erhålla dubbla avdrag eller göra avdrag för en kostnad utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. BEPS resulterade i 15 åtgärdspunkter med tillhörande rekommendationer varav åtgärdspunkt 2 handlar om att motverka hybrida missmatchningar. Syftet är att neutralisera de skattemässiga effekterna av dessa. För att det ska vara möjligt krävs ändringar i staters nationella lagstiftning och OECD:s modellavtal. Därför har Finansdepartementet under sommaren 2017 lagt fram en promemoria, Nya skatteregler för företagssektorn, som grundar sig på rekommendationerna från BEPS-projektet. Promemorian består bl.a. av ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer för företag som är i intressegemenskap. Förslaget är tänkt att träffa två situationer, dels när företag gör avdrag för samma utgifter två gånger, dels när avdrag medges utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. Vissa av de åtgärdspunkter som OECD presenterade i och med BEPS-projektet kräver ändring i modellavtalet och staters bilaterala/multilaterala dubbelbeskattningsavtal. Som ett led i BEPS-projektet har även ett förslag om ett multilateralt skatteavtal lagts fram.

    Eftersom avdragsförbudet syftar till att antingen neka avdrag eller ta upp en inkomst till beskattning, som egentligen inte skulle ha tagits upp, är frågan om modellavtalet och staters skatteavtal skulle tillåta detta. De flesta skatteavtal som Sverige ingått bygger på modellavtalet. Modellavtalet och dess tillhörande kommentarer anger inget hinder mot att avdrag nekas eller att inkomster tas upp till beskattning. Rätten till avdrag regleras i nationell lagstiftning. 

    Globaliseringen har resulterat i att det inte längre är möjligt för stater att utveckla sina skattesystem utan att ta hänsyn till andra stater. Det behövs ett enhetligt skattesystem i syfte att motverka företags skatteflykt genom hybrida missmatchningar. Därför är det föreslagna avdragsförbudet en del i att implementera BEPS i svensk lagstiftning och i längden att skapa ett mer enhetligt skattesystem i världen. 

  • 29.
    Eriksson, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Wijk Risberg, Stina
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Risk Management: - en studie av två organisationers Risk Managementarbete med fokus på miljö2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Riskmiljön i dagens samhälle är under ständig förändring och påverkar människan i både privat- och arbetslivet. Det blir allt viktigare för företag och organisationer att arbeta förebyggande mot risker som påverkar säkerhetsfrågor, miljöfrågor och ekonomiska intressen. Ett arbetssätt för att analysera och hantera en verksamhets riskmiljö är Risk Management. Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur Helikopterflottiljen Malmen och Scania AB arbetar med Risk Management med fokus på miljöarbete. Studien bygger på två fallstudier som har utförts genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att syftet med Risk Management till viss del skiljer sig åt mellan organisationerna. Scania fokuserar på att förhindra avbrott, och arbetar inte med miljöfrågor i Risk Management, medan Malmen syftar till att skapa en samordnade och heltäckande riskhanteringsfunktion, där miljö är tänkt att ingå. En likhet är att båda organisationerna genom Risk Management vill få personalen riskmedveten. En tanke är att personalen skulle känna större ansvar och förståelse för miljöarbetet om det var en del i Risk Managementarbetet. Respondenterna på båda organisationerna tror att miljöarbetet skulle få positiva fördelar av att integreras i Risk Managementarbetet. Studien visar även att riskarbetet och riskuppfattningar är delvis beroende av organisationskultur- och struktur, vilket gör att en direkt överföring av Risk Management arbetet från en organisation till en annan inte kan göras utan utvärdering och anpassning.

  • 30.
    Farrow, Jacob
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Åberg, Sebastian
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lojalitetsplikten i samarbetsavtal2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.

    Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.

    Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt. Pliktens omfattning och dess utsträckning är dock fortfarande oklar. Plikten är stark sett utifrån såväl det bolagsrättsliga och avtalsrättsliga perspektivet. Vi har även funnit att det ställs ett tämligen högt krav för att principen ska läggas till grund för en jämkning likt 36 § AvtL av oskäliga avtalsvillkor. Det krävs därför mer än bara ett illojalt agerande för att ett avtal ska kunna jämkas. Med tanke på det bakomliggande syftet med ett långvarigt avtal så förefaller det lämpligast att jämka ett samarbetsavtal om en part förfarit illojal.

  • 31.
    Forsberg, Sophie
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Fransson, Maria
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Hållbart strandskydd?: tolkning och tillämpning av strandskyddsbestämmelserna i realtion till hållbar utveckling2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

    Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag. Dock kan dispens från dessa bestämmelser sökas om särskilda skäl föreligger. De flesta kommuner i Sverige har via delegation från länsstyrelsen ansvar för prövning av dispensärenden gällande strandskyddsbestämmelserna.

    Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur kommuner idag tolkar och fattar beslut om dispens utifrån strandskyddsbestämmelserna samt att diskutera hur aspekterna inom hållbar utveckling påverkas av kommunernas tolkningar och beslut. För att uppnå studiens syfte har textanalyser genomförts på Miljöbalkens 7 kapitel, 13–18 §§, propositionen till Miljöbalken (1997/98: 45) samt dispensbeslut från fyra utvalda kommuner. För att ta reda på hur lagen används i praktiken genomfördes kvalitativa intervjuer med tjänstemän från samma kommuner.

    Under studien framkom det bland annat att det finns en problematik i och med att strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige samt att det finns svårigheter vid bedömning och tillämpning av särskilda skäl.

    De slutsatser som dras är bland andra att strandskyddsbestämmelserna ger utrymme för tolkningar vilket leder till att de kan användas för att passa olika intressen i samhället och därigenom gynnar samt missgynnar olika aspekter inom hållbar utveckling.

  • 32.
    Forstorp, Per-Anders
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Culture, Society, Media Production. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Fem essäer om rätt och kommunikation2011 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.

     

  • 33.
    Frankelius, Per
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Business Administration. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Innovationen som tog skruv2015In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 112, no 20–21, p. 985-987Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv.

  • 34.
    Fransson, Emma
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Law and Legal Philosophy. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Can, Madelen
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Law and Legal Philosophy. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Yttrandefrihet efter anställningen: Problematiken kring ansvaret för företagshemligheter2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna. Arbetstagare som får del av företagshemligheter har en skyldighet att inte röja dessa. Problem kan uppstå om anställda inte har klart för sig vilken information i verksamheten som arbetsgivaren vill hemlighålla.

    Vår utgångspunkt kommer att vara den privata sektorn, men eftersom det råder skillnader i rätt till yttrandefrihet för arbetstagare mellan den privata och offentliga sektorn avser vi att göra en kort beskrivning av båda sektorerna. Arbetstagare inom offentlig sektor har en meddelarfrihet och har rätt att vara anonyma vid utlämnande av uppgifter. Skyddet för yttrandefrihet är därmed starkare än för privata arbetstagare.

    Under anställningen har arbetstagare en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Plikten uppkommer i samband med anställningsavtalet och innebär att anställda ska ta hänsyn till de verksamhetsintressen som arbetsgivaren har. Hand i hand med denna skyldighet går tystnadsplikten som uppkommer genom att parterna avtalar om sekretessbestämmelser. Det är en möjlighet för arbetsgivare att säkerställa att arbetstagare inte yttrar viss information rörande verksamheten. Genom att ingå överenskommelser om sekretess kan arbetsgivare i viss utsträckning avtala bort yttrandefrihet för arbetstagare.

    Vi har valt att utreda om det är rimligt att förlänga ansvaret för röjande av företagshemligheter för en före detta arbetstagare. I praktiken spelar 1969 års överenskommelse en betydande roll vid en skälighetsbedömning av en förlängd tystnadsplikt. Avtalet anger riktlinjer för utformningen av konkurrens- och sekretessklausuler i anställningsavtal. Efter en genomgång av avtalet samt praxis har vi kommit fram till att det är vanligt förekommande att avtala om sekretess- och konkurrensbegränsande klausuler som är gällande upp till två år efter avslutad anställning.

  • 35.
    Fredriksson, Mathilda
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Petersson, Frida
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    EU:s nya varumärkesdefinition: En utredning av vad borttagandet av kravet på grafisk återgivning kommer att innebära för möjligheten att registrera okonventionella varumärken2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Graphical representation has been a requirement for registration of non-conventional trade marks since the first step was taken towards a harmonized trade mark regulation in the EU. The requirement for graphical representation was removed as a result of the new trade mark reform. The purpose of this thesis is to illuminate and investigate how the removal of the requirement for graphical representation will affect the possibility to register non-conventional trade marks. The investigation focuses on the following non-conventional trade marks: scent marks, taste marks, sound marks, touch marks, motion marks and holograms.

    The purpose of the requirement for graphical representation has been to determine the precise nature and extent of the protection that the registered mark provides to its proprietor. However, the requirement has led to difficulties regarding registration of non-conventional trade marks, especially trade marks that cannot be perceived visually. The specific problems, regarding graphical representation, for each one of the selected trade marks, are identified through a review of earlier case-law.

    The result of the review of the earlier case-law and a review of the new trade mark definition, make up the foundation of the analysis of the consequences the removal of the graphical representation will have on the possibility to register non-conventional trade marks.

    The result of the analysis indicates that the possibility to register non-conventional trade marks will increase as a result of the removal of the requirement for graphical representation, as it is the graphical representation that has caused most problems for non-conventional trade marks during the registration process. As there is no longer a requirement for the representation to be graphical, it will be possible to use new methods for representation. This will in turn lead to that the criteria the representation must meet, for example that it must be clear and easily accessible, can be better achieved than before.

     

     

  • 36.
    Friis, Eva
    et al.
    Senior lecturer in Sociology of Law, Lund University.
    Åström, Karsten
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Expert Knowledge as a Condition of the Rhetorical Situation in Criminal Cases2017In: Oslo Law Review, E-ISSN 2387-3299, Vol. 4, no 1, p. 28-47Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on the use of expert knowledge as a basis for legal decisions in serious criminal cases. Using a model that describes rhetorical situations, as well as empirical material based on 150 court decisions, the aim is to analyse the conditions surrounding the use of expert evidence in criminal law processes, to what extent and by whom such evidence is used, and how it affects the outcome of the cases. The rhetorical situation in criminal cases is reconstructed to include the exigence (urgent issue that requires addressing) and, thereby, the related discourse, in order to retrieve relevant conditions, which could be identified as evidentially favourable or unfavourable to the suspect and the prosecutor respectively. It is concluded that there is a theoretical imbalance between the parties to the benefit of the defendant. Empirically grounded analysis of the criminal cases shows, however, that the defendant’s theoretical advantage does not correspond to the actual situation in court. The results indicate that the defendant usually adopts a passive stance and therefore does not use favourable constraints effectively. The study also shows that the defendant’s chances of winning the case increase when they use written expert evidence and expert witnesses.

  • 37.
    Friis, Eva
    et al.
    Senior lecturer in Sociology of Law, Lund University.
    Åström, Karsten
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The use of court- and party-appointed experts in legal proceedings in Sweden: the judges experiences and attitudes2017In: Oslo Law Review, E-ISSN 2387-3299, Vol. 4, no 2, p. 63-81Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article focuses on the use of expert knowledge as a basis for legal decisions in serious criminal cases. Using a model that describes rhetorical situations, as well as empirical material based on 150 court decisions, the aim is to analyse the conditions surrounding the use of expert evidence in criminal law processes, to what extent and by whom such evidence is used, and how it affects the outcome of the cases. The rhetorical situation in criminal cases is reconstructed to include the exigence (urgent issue that requires addressing) and, thereby, the related discourse, in order to retrieve relevant conditions, which could be identified as evidentially favourable or unfavourable to the suspect and the prosecutor respectively. It is concluded that there is a theoretical imbalance between the parties to the benefit of the defendant. Empirically grounded analysis of the criminal cases shows, however, that the defendant’s theoretical advantage does not correspond to the actual situation in court. The results indicate that the defendant usually adopts a passive stance and therefore does not use favourable constraints effectively. The study also shows that the defendant’s chances of winning the case increase when they use written expert evidence and expert witnesses.

  • 38.
    Gebrael, Josee
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Hodzic, Ena
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Bristande reglering om flyttstädning: Kriterier för bedömning av hyresvärdens respektive hyresgästens ansvar för lägenhetens skick2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett problem som vi har uppmärksammat i hyreslagen är regleringen om städning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar två typer av förseningar vid överlåtande av lägenhet. 13 § HL reglerar försening som beror på hyresvärden och den gäller endast för nybyggda lägenheter eller lägenheter som gjorts om helt för en ny användning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror på den avträdande hyresgästen som inte utrymt lägenheten i tid.[2]Här menar lagstiftaren att den tillträdande hyresgästen inte kan flytta in i tid på grund av att lägenheten inte är utrymd. Att lägenheten inte är utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lägenheten eller att den frånträdande hyresgästen bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tillträdande hyresgäst. De två omtalade paragrafernas gemensamma nämnare är att om bristen är av väsentlig betydelse har hyresgästen rätt till att säga upp avtalet helt och hållet. En oreglerad lucka i hyreslagen uppstår eftersom paragraferna inte omfattar alla typer av förseningar och begränsar sig till nybyggda lägenheter.

  • 39.
    Gustafsson, Joachim
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Skattemässig neutralitet - till vilket pris?: En analys av Finansdepartementets promemoria Nya regler för företagssektorn gällande ränteavdragsbegränsningar i svensk skattelagstiftning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under ett flertal år har det såväl på nationell som internationell nivå pågått en omfattande diskussion gällande den skattemässiga hanteringen av räntor. OECD har lämnat rekommendationer som behandlar internationell skatteplanering med ränteavdrag och EU-kommissionen har presenterat ett direktiv mot skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag. Ett direktiv som föranlett en lagstiftningsprocess och Finansdepartementets promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. I promemorian föreslås bland annat en insnävning av nuvarande reglering och två olika förslag på hur nya ränteavdragsbegränsningsregler kan komma att utformas i svensk skattelagstiftning. Lagstiftningen föreslås dels eftersom EU:s medlemsstater ska införa en lik-värdig reglering enligt direktivet och att Finansdepartementet vill öka den skattemässiga neut-raliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. I den här framställningen har jag tagit del av promemorian och analyserat huruvida förslagen är förenliga med vad näringslivet kan förvänta sig av en god skattelagstiftning samt hur förslagen skulle kunna justeras för att bidra till en ökad rättssäkerhet och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat.

    I stora drag är en förändring av regelverket välkommen och direktivet öppnar upp för en möjlighet för Sverige att anpassa sig efter internationella standarder. Att Finansdepartementet i sin promemoria föreslår regler med syftet att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital är i sig önskvärt. Finansdepartementet bör dock ställa sig frågan: till vilket pris bör den skattemässiga neutraliteten öka? Direktivet förespråkar jämlika regler för medlemsstaterna, men Finansdepartementet föreslår i sin promemoria en förhållandevis hård reglering jämfört med direktivet och andra länder som tillämpar direktivet. Skattelagstiftningen ska bidra till skattemässig neutralitet, men inte i den mån att konkurrenskraften hos de svenska bolagen avsevärt försämras jämfört med internationella bolag. Förslagen i promemorian bör således ses över och enligt den här framställningens resultat bör strävan efter skattemässig neutralitet reduceras till förmån för den internationella konkurrenskraften. Vidare bör den föreslagna ändringen av den nuvarande regleringen i fråga om riktade ränteavdragsbegränsningar inom intressegemenskap utformas utan oklara rekvisit som ger utrymme för egna tolkningar och godtycke. Att önska sig av en justerad reglering är att den ska tillrättaställa de faktiska problem som 2013 års reglering gett upphov till samt att skattelagstiftningen bör öka förutsebarheten och därmed rättssäkerheten.

  • 40.
    Gustavsson, Josefin
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Modern Slavery Act 2015: om Modern Slavery Act 2015 och dess innebörd för berörda svenska företags hållbarhetsarbete2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Modernt slaveri är ett samlingsbegrepp innefattande människohandel, tvångsarbete och

    slavliknande metoder och utgör ett globalt problem av mycket allvarlig karaktär. Även i

    industriländer såsom Sverige och Storbritannien förekommer offer för modernt slaveri.

    Förekomsten av modernt slaveri är dock som störst i utvecklingsländer, framförallt i Asien, där

    många multinationella företag har sina leverantörer. I oktober år 2015 trädde brittiska Modern

    Slavery Act 2015 i kraft, som omfattar företag verksamma i Storbritannien med en omsättning

    över 36 miljoner pund. Det medför att även stora svenska företag såsom H & M, Sandvik, IKEA

    och Saab omfattas av lagen. Lagen innebär att berörda företag måste publicera ett uttalande för

    varje räkenskapsår avseende de faktiska steg företaget tagit för att säkerställa att modernt slaveri

    varken förekommer inom den egna organisationen eller i dess leverantörskedjor. Har inga

    sådana aktiviteter företagits, måste företaget likväl enligt lagen publicera ett uttalande som i

    sådant fall redovisar just detta. Det ställer krav på företagen och deras hållbarhetsarbete, både

    ur aspekten att det blir enklare för konsumenter att jämföra företag sinsemellan men också

    genom en ökad press på företagen att kunna redovisa faktiska åtgärder.

    I uppsatsen undersöks hur två stora svenska företag, IKEA och Saab, arbetar med socialt

    hållbarhetsarbete idag, i syfte att analysera de troliga konsekvenserna för berörda svenska

    företag av Modern Slavery Act 2015. Vidare besvaras i uppsatsens analys frågan om Sverige

    bör införa motsvarande lagstiftning i syfte att utvidga svenska företags sociala ansvarstagande.

    Slutsatsen är att Modern Slavery Act 2015 kommer innebära att berörda svenska företag är

    tvungna att se över sitt hållbarhetsarbete. Hur stora konsekvenserna blir beror på vilken bransch

    företaget verkar i, vilken förväntan samhället har på företaget sedan tidigare samt hur

    omfattande företagets befintliga hållbarhetsarbete är. Det torde vara en fördel för Sverige att

    införa liknande lagstiftning, framförallt ur aspekten att problemet med modernt slaveri

    konkretiseras, uppmärksammas och uppmuntrar företagen till att vidta faktiska åtgärder.

  • 41.
    Hadzic, Ajdin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Fastighetspaketering: En analys av förfarande fastighetspaketering och de problem som kan uppkomma2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att grundläggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 när förvaltningsrätten och skatterättsnämnden underkände två paketeringar.

    Innan år 2003 var vinster på näringsbetingade andelar inte skattefria. Däremot rådde skattefrihet på liknande andelar i andra länder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med säte i Nederländerna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med säte i Sverige. Moderbolag som av olika skäl ville avyttra en fastighet hade två val. Det ena var att avyttra fastigheten genom direkt försäljning av fastigheten. Det andra var att avyttra fastigheten genom att paketera den i ett bolag och sedan sälja av andelarna skattefritt genom det nederländska holdingbolaget. Förfarandet innefattar två transaktioner. Den första är att moderbolag genom en underprisöverlåtelse avyttrar fastigheten till det av holdingbolaget nyskapade dotterbolaget. Den andra transaktionen var sedan att det nederländska holdingbolaget sålde andelarna i det svenska dotterbolaget till ett pris som motsvarade den förpackade fastighetens marknadsvärde. Genom det förfarande kunde moderbolaget sälja fastigheten skattefritt.

    Eftersom svenska bolag utförde dessa transaktioner i utlandet ansåg lagstiftaren att det kunde urholka den svenska skattebasen. Av den anledningen infördes regler om skattefrihet på kapitalvinst av näringsbetingade andelar år 2003.

    Problemen som dök upp 2011 gäller huruvida det skall finnas en begränsning på antalet fastigheter som får säljas under en och samma transaktion. Förvaltningsrätten i Göteborg och skatterättsnämnden har genom olika skäl underkänt paketeringar. Vidare har skatterättsnämnden i ett förhandsbesked underkänt ett paketeringsförfarande där en fastighetsförvaltande koncern skulle förpacka fem fastigheter och sälja andelarna i bolaget externt till fastigheternas marknadspris.

    Jag har i uppsatsen kommit fram till att det finns ett antal kriterier som ska uppfyllas för att en paketering skall anses godkänd med utgångspunkt ur de beslut som kom under 2011. Jag har kommit fram till att HFD bör besluta i motsats till förvaltningsrätten och skatterättsnämnden sett till syftet med lagen samt den praxis som finns om paketeringar. Jag anser även att det är lagstiftarens uppgift att sätta en gräns för hur många skattefria andelsavyttringar ett bolag kan göra för att minska osäkerheten för bolag som använder sig av förfarandet.

  • 42.
    Hagman, Jill
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Skattskyldighet för inkomst under konkurs: Särskilt om subjekten2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Som nämnts ovan beskattas inte konkursbon för inkomster som influtit efter att gäldenären försatts i konkurs. Detta minskar avsevärt statens möjligheter till skatteintäkter i situationer där gäldenären försatts i konkurs. Skattskyldigheten kvarstår hos konkursgäldenären men det finns oklarheter kring vad dennes skattskyldighet faktiskt omfattar.

    Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga rättsläget gällande skattskyldigheten så som den ser ut idag, samt undersöka bakgrunden till fördelningen av denna skattskyldighet. Vidare avser jag utreda omfattningen av konkursgäldenärens skattskyldighet. Min ambition är även att undersöka och analysera huruvida skattskyldigheten borde vara fördelad på ett annat sätt än idag. De konkreta frågeställningarna som jag kommer att behandla i denna uppsats lyder enligt följande:

    I vilka situationer föreligger skattskyldighet för en konkursgäldenär respektive ett konkursbo?

    Borde fördelningen se ut på ett annat sätt än vad den gör idag?

     

  • 43.
    Hallvede, Jessica
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lundberg, Linnea
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Marknadsandelarnas betydelse för bedömningen av dominerande ställning: En komparativ studie av EU och USA2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Konkurrensrätten är ett rättsområde av stor betydelse runt om i världen. Konkurrensrätten har sina ursprungliga rötter i USA där den fick sitt fäste under det sena 1800-talet. I EU fanns inget lagstadgat förbud mot konkurrensbegränsande beteenden förrän i mitten på 1900-talet. Konkurrensrätten i både EU och USA har som gemensamt syftet att främja en effektiv konkurrens till skydd för företag, kunder, konsumenter och ekonomin. Ett av de centrala förbuden mot konkurrensbegränsande beteenden i EU:s och USA:s lagstiftning utgörs av förbudet mot missbruk av dominerande ställning. En dominerande ställning innebär att ett företag kan agera oberoende av sina konkurrenter. Företag med dominerande ställning förekommer på alla marknader runt om i världen och missbruk av denna maktposition är inte ovanligt. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning och monopolistisk maktposition finns stadgat i artikel 102 FEUF respektive section 2 Sherman Act.

    Bedömningen av om ett företag anses vara dominerande vilar på en rad olika  faktorer, varav marknadsandelar är en betydande faktor. Vilken, och hur stor, betydelse marknadsandelen ensam har förefaller dock enligt praxis variera dels från fall till fall, dels mellan de olika jurisdiktionerna. Det förefaller vara mer vanligt förekommande i EU att ett företag anses vara dominerande grundat på marknadsandelen ensam, än i USA där andra faktorer i vissa fall kan väga tyngre och motbevisa innebörden av en hög marknadsandel.

    Ett steg i bedömningen av ett företags ställning är att avgränsa den relevanta marknaden på vilken företaget agerar. Definitionen av den relevanta marknaden är av stor vikt för bedömningen då den ligger till grund för beräkningen av företagets marknadsandelar.

    Avgränsningen sker på liknande sätt i EU och USA men med vissa skillnader i vilken metod som ska prioriteras.

    Jämförelsen som utgör denna uppsats ämnar inte leda fram till vilken jurisdiktion som har det mest fördelaktiga systemet, utan endast att ställa dem mot varandra för att utröna skillnader och likheter.

  • 44.
    Hansevi, David
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Kommunal planering och miljö: En kvalitativ studie av två svenska kommuners förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 points / 22,5 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten.

    Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar.

    Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän.

    Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.

  • 45.
    Hedborg, Erik
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    EU:s anslutning till Europakonventionen: Problematiken angående medsvarandemekanismen samtgrundläggande rättigheter gentemot skydd av immateriella rättigheter2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i Europarådet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part återstår det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det är förenligt med EU-rättens bestämmelser och principer.

    Syftet med min framställning är att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska områden.

    Konsekvenserna av anslutningen i de områden där kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.

    Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma område kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse från EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillåter inte en överträdelse av EU-domstolens tolkningsföreträde och Europadomstolen kommer att begränsas till att konstatera huruvida bestämmelser i EU-rätten är oförenliga med Europakonventionen. På så sätt bevaras EU-rättens autonomi. Vidare är de båda domstolarnas praxis i de områden jag har undersökt snarlika och därmed blir risken att Europadomstolen kommer att förbise EU-rätten liten.

    Medsvarandemekanismen innebär bland annat att EU får möjligheten att ingripa i mål som medsvarande i fall när en medlemsstat står inför rätta, rörande EU-rätt. Risken som uppstår är att om medsvarandemekanismen inte aktiveras, kan det leda till att EU-rätten förbises. EU har försäkrat att EU alltid kommer att begära att bli medsvarande i mål som gäller EU-rätt. Riskerna för att EU-rätten kommer förbises är dels att kommissionen misslyckas med begäran om att bli medsvarande, dels att Europadomstolen avvisar EU:s deltagande i ett mål. Protokoll 16 innebär att de kontrakterande parternas högsta domstolsinstanser har en möjlighet att begära rådgivande yttranden av Europadomstolen. Problematiken består i att EU-domstolen kan komma att förbises. Medlemsstaterna kommer inte att vända sig först till EU-domstolen och sedan till Europadomstolen när de söker rådgivning. Protokoll 16 behandlar inte nyss nämnda problematik, utan EU- domstolen måste tas upp frågan när de granskar anslutningsfördraget.

  • 46.
    Hedlund, Lena
    Linköping University, Department of Management and Engineering.
    En studie över anpassningen till mervärdesskattedirektivet: särskilt för ideella idrotts- och kulturföreningar2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ideella föreningar är enligt svensk nuvarande lagstiftning, under vissa förutsättningar, befriade från skattskyldighet för såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. I den nuvarande regleringen gäller samma bedömningsgrunder för vad som är skattebefriat i de båda skatteslagen. Detta framgår av den hänvisning som finns i 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) till 7 kap. 7 § första och andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229, IL), Denna koppling kommer att utvecklas längre ned i denna framställning.

    Medan inkomstskatt är en nationell angelägenhet är mervärdesskatt ett av de rättsområden som omfattas av EU:s normgivningsmakt. Sverige har alltså givit upp normgivningsmakten på mervärdesskatteområdet till förmån för EU.3 I juni 2008 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen ansåg bl.a. det vara oförenligt med EU-rätten att låta ideella föreningars ekonomiska verksamhet falla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Vidare ansåg kommissionen att svensk rätt, genom hänvisningen i 4 kap 8 § ML till 7 kap. 7 § IL, ger unionsrättsliga begrepp en innebörd som inte överensstämmer med den EU-rättsliga. En rimlig konsekvens av detta, om det är fallet, är att de unionsrättliga begreppen i mervärdesskattedirektivet inte tolkas enhetligt i alla medlemsstater.

    Med anledning av fördragsbrottsförfarandet tillsatte regeringen en utredning vars uppdrag bl.a. var att bedöma de svenska mervärdesskattereglernas förenlighet med EU-rätten. I uppdraget ingick att utredningen, utifrån den ram som EU-rätten medger, skulle föreslå så långt gående undantag för den ideella sektorn som möjligt. Dessutom skulle utredningen undersöka möjligheten till andra ordningar, för att kompensera de eventuella försämringar för den ideella sektorn som anpassningen till mervärdesskattedirektivet skulle komma att innebära. Vid utformandet av de nya lagförslagen skulle principen om skatteneutralitet och likabehandlingsprincipen särskilt beaktas. Därutöver skulle hänsyn även tas till EU-rättens villkor för statsstöd. Rapporten, Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (mervärdesskatteutredningen), lades fram i början av november 2009. I den föreslås bland annat regeln i 4 kap. 8 § ML slopad. Vissa andra undantag från mervärdesskattskyldighet för den ideella sektorn föreslås bli införda.

    Kommissionens krav på harmonisering av ML till mervärdesskattedirektivet kommer alltså att innebära att tanken bakom gammal svensk föreningstradition, som återspeglas i IL och ML, ska anpassas till EU:s neutralitetssynsätt som återfinns i mervärdesskattedirektivet. För föreningarna och dess funktionärer kommer detta förmodligen att ge upphov till en hel del frågor. Vad kommer anpassning till mervärdesskattedirektivet att innebära för förändringar för den ideella verksamheten i Sverige? Exempelvis är, enligt nuvarande svensk lagstiftning, de allmännyttiga ideella föreningarna skattebefriade för verksamhet som är i ett direkt led eller har naturlig anknytning till föreningens ändamål. Så även det som av hävd utgör finansieringskälla för föreningens ändamål. Mervärdesskattedirektivet anger istället vilka särskilda transaktioner som ska undantas från mervärdesskatteplikt. I vissa fall är undantaget knutet till vilket subjekt som utför transaktionen, i andra fall inte. Vad kommer till följd därav, enligt utredningens förslag, att vara befriat från mervärdesskatteskatteplikt för de ideella föreningarna? Hur stämmer förslaget överens med mervärdesskattedirektivet och hur ställer sig allt detta till principen om skatteneutralitet, som ligger till grund för mervärdesskattedirektivet?

  • 47.
    Henriksson, Edvard
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Superförmånsrättslig ekvilibrism: Att nyansera superförmånsrättens roll och effektivisera företagsrekonstruktioner2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The use of special preferential rights during a corporate reconstruction has been fairly modest. This can partially be explained by the fact that it has been shown to be rather difficult to make practical use of such a special preferential right. One of the reasons why such practical issues can be found is because there has been, and still is, an ongoing discussion about the uncertainty how the contracts that the debtor’s bound by should be treated during a reconstruction. In this thesis I’ve reached the conclusion that not only receivables that emerge from newly engaged legal agreements during the reconstruction are to beneficiate from the protection that a special preferential right creates, but also receivables emerging from older legal agreements. In order for “older” receivables to be protected as a special preferential right they must meet certain criteria. This elaboration of what kind of receivables that can be given this special preference can hopefully result in an increased efficiency in how to execute a corporate reconstruction. If the efficiency would increase, this would create a greater number of successful reconstructions and bankruptcy would no longer be the only insolvency instrument.

  • 48.
    Heyward, Clare
    et al.
    University of Warwick, UK.
    Ödalen, Jörgen
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    A free movement passport for the territorially dispossessed2016In: Climate justice in a non-ideal world / [ed] Clare Heyward, Dominic Roser, Oxford: Oxford University Press, 2016, p. 208-226Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Clare Heyward and Jörgen Ödalen focus on the need for institutional reform to address climate-related injustice for a particular group of victims. They are concerned with the potential lacuna in international law concerning those citizens of states whose entire territories could be submerged by rising sea levels. Heyward and Ödalen refer to these as the the ‘territorially dispossessed’ and argue that they should be provided with a ‘Passport for the Territorially Dispossessed’ which gives its holder a right to choose their new nationality. They compare their proposal with competing ‘quota’ schemes and argue that the PTD is less unjust because its principle of free choice allows the territorially dispossessed to retain a larger measure of control over their destiny.

  • 49.
    Higson, Sofia
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Lindh, Josefine
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Commercial and Business Law.
    Spellicensutredningensförslag till ny spellagstiftning: Förslagets skillnader gentemot gällande rätt ochförslagets förenlighet med EU-rätten2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Som EU-medlem är Sverige förpliktade att följa de direktiv och regler som finns inom unionen. Sverige har dock brustit i tillämpningen av unionens regler på spelområdet och spelmonopolet har fått utstå både nationell och internationell kritik. I mars 2017 utkom Spellicensutredningens En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). Utredningen föreslår att det kritiserade spelmonopolet byts ut mot ett spellicenssystem. Licenssystemet anses bättre kunna tillgodose behoven på en alltmer digitaliserad marknad, samt de krav EU-rätten ställer på den fria rörligheten. Vi vill med denna uppsats belysa för- och nackdelarna med det nya lagförslaget i förhållande till gällande rätt. Därutöver vill vi undersöka om lagförslaget är förenligt med EU-rättens krav på handelsbegränsande åtgärder.

    Vi tar avstamp i en framställning av gällande svensk spellagstiftning. I korthet är lotterilagen en förbudslagstiftning, men regeringen har givits möjligheten att bevilja tillstånd till statliga spelaktörer som har i uppdrag att tillhandahålla spel på ett säkert och sunt sätt. I gällande rätt påvisar vi vissa brister, såsom ineffektiva marknadsförings- och sanktionsregler. Vidare undersöker vi Spellicensutredningens lagförslag. Vi kan konstatera att lagförslaget är en noggrann och gedigen utredning som strävar efter att täppa till de luckor som finns i gällande rätt. Alla bristfälligheter i gällande rätt har emellertid inte åtgärdats. Vår analys av lagförslaget får oss därför att ifrågasätta huruvida lagförslaget i realiteten kommer tillrätta med de problem vi identifierat med gällande rätt.

    Slutligen undersöker vi hur stort utrymme EU:s medlemsländer har att införa begränsande åtgärder på spelområdet inom EU-rättens ramar. Förutom att medlemsländerna har att följa fördragsbestämmelserna som reglerar den fria rörligheten av tjänster, är de också bundna vid EU-domstolens praxis på spelområdet. EU-domstolen har utarbetat vissa principer om det underliggande syftet till begränsande åtgärder, vilka vi undersöker i förhållande till Spellicensutredningens lagförslag. Sammantaget kan vi göra gällande att förslaget i det stora hela är förenligt med vad EU-domstolen i tidigare praxis ställt sig positiv till. I en analys av förslagets enskilda bestämmelser, visar vissa åtgärder dock tecken på att gå utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose målsättningarna.

  • 50.
    Holgersson, Stefan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Information Systems. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Polisens fortsatta trafiksäkerhetsarbete2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trafiksäkerhetsarbetet har under ett flertal år haft en låg prioritet inom polisen. Genom en fokusering på kvantitativa mått har det dock funnits förutsättningar att ge intryck av att trafiksäkerhetsarbetet varit prioriterat, trots att så inte varit fallet. Kvaliteten i arbetet har nämligen inte synliggjorts och huvuddelen av trafiksäkerhetsarbetet har varit något som har utförts genom att utnyttja luckor mellan andra inkommande arbetsuppgifter.

    Det finns positiva signaler på att det finns en ambition inom polisen att anamma ett annat styr‐ och uppföljningssystem. Att införa ett nytt system för att ersätta det gamla systemet som ofta benämnts som ”pinnjakt” har visat sig vara en utmaning eftersom det kräver ett helt annat förhållningssätt, tidsåtgång och kunskap.

    Den pågående stora omorganisationen inom polisen har försvårat införandet av ett nytt styroch uppföljningssystem, men det finns inget som tyder på att det inte skulle gå att tillämpa det förslag som presenterades i tidigare rapport (se TRV 2012/68211 ‐ Holgersson, 2014a). Det finns goda möjlighet att utnyttja polisens volontärer som ett stöd för att formulera mål och följa upp trafiksäkerhetsarbetet i tätort i lokala polisområden.

    På det sätt som svensk polis tidigare har bedrivit sitt trafiksäkerhetsarbete har förutsättningarna varit små för att i tillräcklig utsträckning kunna bidra till att minska antal skadade och döda i trafiken. Att ledningen för den nya polismyndigheten har valt att placera trafikpoliserna på lokalpolisområden istället för att de ska tillhöra specialiserade trafikenheter utgör en stor utmaning för polisens fortsatta trafiksäkerhetsarbete.

    Rapporten initierades genom ett ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond.

1234 1 - 50 of 182
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf