liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 218
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlinder, Jon
    et al.
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Nordgaard, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish National Forensic Centre (NFC), Linköping, Sweden.
    Wiklund Lindström, Susanne
    Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, Stockholm, Sweden.
    Chemometrics comes to court: evidence evaluation of chem–bio threat agent attacks2015Inngår i: Journal of Chemometrics, ISSN 0886-9383, E-ISSN 1099-128X, Vol. 29, nr 5, s. 267-276Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Forensic statistics is a well-established scientific field whose purpose is to statistically analyze evidence in order to support legal decisions. It traditionally relies on methods that assume small numbers of independent variables and multiple samples. Unfortunately, such methods are less applicable when dealing with highly correlated multivariate data sets such as those generated by emerging high throughput analytical technologies. Chemometrics is a field that has a wealth of methods for the analysis of such complex data sets, so it would be desirable to combine the two fields in order to identify best practices for forensic statistics in the future. This paper provides a brief introduction to forensic statistics and describes how chemometrics could be integrated with its established methods to improve the evaluation of evidence in court.

    The paper describes how statistics and chemometrics can be integrated, by analyzing a previous know forensic data set composed of bacterial communities from fingerprints. The presented strategy can be applied in cases where chemical and biological threat agents have been illegally disposed.

  • 2.
    Ahonen, Nicholas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mathisen, Rasmus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gräsrotsfinansiering: rättsliga problem och hur gällande rätt föreslås ändras2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently  correspond with the purposes of crowdfunding.

  • 3.
    Aitken, Colin
    et al.
    School of Mathematics, University of Edinburgh, Edinburgh, United Kingdom.
    Nordgaard, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Swedish Police Auhtority, National Forensic Centre (NFC).
    Taroni, Franco
    School of Criminal Justice, Université de Lausanne, Lausanne, Switzerland.
    Biedermann, Alex
    School of Criminal Justice, Université de Lausanne, Lausanne, Switzerland.
    A commentary on Likelihood Ratio as Weight of Forensic Evidence: A Closer Look: by Lund, S. P., and Iyer, H. (2017). J. Res. Natl. Inst. Stand. Technol. 122:272018Inngår i: Frontiers in Genetics, ISSN 1664-8021, E-ISSN 1664-8021, Vol. 9, artikkel-id 224Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Alm, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Nya krav på miljöbedömningar av planer och program: En väg mot effektivare samhällsplanering och hållbar utveckling?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.

  • 5.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Per-Olof, Bjuggren
    Ratio - Näringslivets forskningsinstitut, Stockholm.
    What Matters in Design of Corporate Law2017Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    For the corporate business model to be successful, it is important to align the interests of thosewho control and finance the firm. Corporate law has here an important task to fulfill. It offers alegal framework that can facilitate for parties to conclude mutually preferable agreements atlow transaction costs. The purpose of the paper is to show how to design corporate law to fulfillthis task. A two-dimension model that simultaneously considers both regulation intensity andthe level of default of the corporate law is presented. Earlier literature treats these dimensionsseparately. By adding a transaction cost perspective to our model, we assess different regulatorytechniques and examine how legislation can help corporations by offering a standard contractthat lowers transaction costs of contracting. This can be achieved through a legislation thatcovers most contingencies and take the heterogeneity of firms into consideration. Furthermore,default rules or standards of opt-out character should be combined with other regulatorytechniques with lower transaction costs such as opt-in alternatives and menus.

  • 6.
    Andersson, David
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Nationalekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Uppsala universitet.
    Tell, Fredrik
    Department of Business Studies, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    The market for patents in Sweden: Past and present2018Inngår i: Stockholm Intellectual Property Law Review, Vol. 1, nr 2, s. 6-17Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The worldwide revenues from the sale and licensing of patents have soared into the hundreds of billions of dollars in recent years. Consequently, the market for patents has become an important strategic option for firms to stay competitive, both by allowing them to leverage their own intellectual property rights (IPR), but also as a way of accessing important external technology.

    This article analyzes markets for patents in Sweden past and present by presenting and examining data on the market for patents in the 19th century as well more recently available data. We show that the origins of technology trade can be traced back to the 18th century and that an active national market for patents emerged by the end of the 19th century where intermediaries such as patent agencies and specialized marketplaces helped to broker deals between buyers and sellers of inventions.

    By contrast, today the domestic Swedish markets for patents is relatively insignificant, but Swedish firms instead act on international markets for patents. More firms are active on the demand side than on the supply side of the market, which indicates that the impact of a few large firms on the aggregate number is potentially large.

  • 7.
    Andraey, Rebecka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna: Reglernas effekt på en koncerns resultatutjämningsmöjligheter utifrån ett neutralitetsperspektiv2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2019 trädde nya skatteregler för företagssektorn i kraft i Sverige för att förhindra skattebaserosion till följd av skatteplanering med ränteavdrag samt en ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital. Den nya regleringen innehåller en generell ränteavdragsbegränsningsregel som återfinns i 24 kap. 24 § IL. Regeln stadgar att ett bolags negativa räntenetto får dras av upp till maximalt 30 procent av avdragsunderlaget. Den nya regleringen baseras på ett EU-direktiv om skatteundandragande och till stor del stämmer de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna överens med vad som stadgas i EU-direktivets artikel fyra. OECD har även lämnat rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning, vari ränteavdragsbegränsningar föreslås i deras åtgärdsplan fyra. I 24 kap. 24 – 29 §§ IL beskrivs det hur avdragsutrymmet beräknas, hur kvarstående negativa räntenetton ska hanteras samt ges en möjlighet för koncerner att kvitta positiva räntenetton mot negativa räntenetton. Problemen som uppdagas med de nya reglerna är att de särskilt kommer påverka koncerner negativt. Detta beror dels på att det är stora multinationella koncerner som primärt är avsedda att träffas av reglerna och dels på grund av att koncernbidragssystemet inte längre kommer kunna fungera helt i enlighet med sitt syfte, det vill säga att skapa skattemässig neutralitet mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett bolag. Denna effekt grundar sig i att avdragsunderlag riskerar att ”fastna” i det koncernbidragsgivande bolaget, till följd av turordningen för tillämpning av koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL och de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna. En annan effekt som förväntas drabba koncerner i högre utsträckning är att de riskerar att permanent gå miste om sina negativa räntenetton. Det uppdagas även att underskottsbolag riskerar att koncernbidragsspärra sitt egenupparbetade underskott om de inte kan få avdrag för sitt negativa räntenetto.  

    Det faktum att reglerna påverkar koncerner särskilt negativt kan ifrågasättas ur ett neutralitetsperspektiv med utgångspunkten att skatteregler inte ska påverka den skattskyldiges val av handlingsalternativ. Vidare kan de nya reglerna diskuteras ur ett neutralitetsperspektiv som baseras på den nationalekonomiska tanken om att bäst resursallokering uppnås om skattereglerna är så neutrala som möjligt. Detta med hänsyn till förarbetenas fokus på ökad samhällseffektivitet, till följd av att reglerna har kombinerats med en generell sänkning av bolagsskattesatsen från 22 till 20,6 procent. Däremot har det inte fokuserats särskilt mycket på effekterna på samhällseffektiviteten vad avser det faktum att lånat kapital genom reglerna blir dyrare. De nya reglerna kan inte motiveras ur ett neutralitetsperspektiv vad avser valet mellan att bedriva sin verksamhet i ett eller flera bolag. Däremot är ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital ett önskvärt syfte som åstadkoms genom lagstiftningen, liksom minskad möjlighet till skatteplanering med ränteavdrag. Särskilda undantagsregler för att mildra effekterna för koncerner har dock tillåtits i direktivet, samt föreslagits i OECD:s rekommendationer. Det är därav överraskande att Sverige har valt att inte anta sådana regler, med tanke på hur mycket hårdare den nya regleringen slår på de koncerner som träffas av den. Neutralitet mellan eget och lånat kapital samt undvikande av skattebaserosion och breddade skattebaser är samtliga önskvärda och legitima målsättningar, som skulle kunna rättfärdiga ett eventuellt avsteg från neutralitet mellan enskilda bolag och koncerner. Däremot är det svårt att rättfärdiga avsteget i förevarande fall, eftersom det inte har införts tillåtna undantagsregler för koncerner i lagstiftningen. Med andra ord, målen hade kunnat åstadkommas fast på en mindre bekostnad av neutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett enda bolag. Det ifrågasätts även om lagstiftaren, genom nya regler, verkligen borde få urholka effektiviteten i tidigare regler. Med detta avses hur ränteavdragsbegränsningarna påverkar koncernbidragssystemets möjlighet att vara effektiv i förhållande till sitt syfte. 

  • 8.
    Ansell, Ricky
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Biologi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Polismyndigheten - Nationellt Forensiskt Centrum.
    Nordgaard, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Polismyndigheten - Nationellt Forensiskt Centrum.
    Hedell, Ronny
    Polismyndigheten - Nationellt Forensiskt Centrum.
    Interpretation of DNA Evidence: Implications of Thresholds Used in the Forensic Laboratory2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Evaluation of forensic evidence is a process lined with decisions and balancing, not infrequently with a substantial deal of subjectivity. Already at the crime scene a lot of decisions have to be made about search strategies, the amount of evidence and traces recovered, later prioritised and sent further to the forensic laboratory etc. Within the laboratory there must be several criteria (often in terms of numbers) on how much and what parts of the material should be analysed. In addition there is often a restricted timeframe for delivery of a statement to the commissioner, which in reality might influence on the work done. The path of DNA evidence from the recovery of a trace at the crime scene to the interpretation and evaluation made in court involves several decisions based on cut-offs of different kinds. These include quality assurance thresholds like limits of detection and quantitation, but also less strictly defined thresholds like upper limits on prevalence of alleles not observed in DNA databases. In a verbal scale of conclusions there are lower limits on likelihood ratios for DNA evidence above which the evidence can be said to strongly support, very strongly support, etc. a proposition about the source of the evidence. Such thresholds may be arbitrarily chosen or based on logical reasoning with probabilities. However, likelihood ratios for DNA evidence depend strongly on the population of potential donors, and this may not be understood among the end-users of such a verbal scale. Even apparently strong DNA evidence against a suspect may be reported on each side of a threshold in the scale depending on whether a close relative is part of the donor population or not. In this presentation we review the use of thresholds and cut-offs in DNA analysis and interpretation and investigate the sensitivity of the final evaluation to how such rules are defined. In particular we show what are the effects of cut-offs when multiple propositions about alternative sources of a trace cannot be avoided, e.g. when there are close relatives to the suspect with high propensities to have left the trace. Moreover, we discuss the possibility of including costs (in terms of time or money) for a decision-theoretic approach in which expected values of information could be analysed.

  • 9.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vansinniga brott?: Ropande pigor i samtid och eftervärld2010Inngår i: Småländska brott: Brott och straff i Småland under 500 år / [ed] Lennart Johansson, Roddy Nilsson & Håkan Nordmark, Växjö: Historiska föreningen i Kronobergs län , 2010, 1, s. 151-172Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I sexton avsnitt berättas om några av de brott som begåtts i Småland från 1500-talet till mitten av 1950-talet. De skildras ur olika perspektiv och olika brott och brottstyper står i fokus. Bland annat handlar det om Kronobergs läns sista avrättning 1850 och två av den småländska kriminalhistoriens mest omtalade rättsfall, mordet på Anna Johansdotter 1906 och den så kallade Husebyhärvan på 1950-talet

  • 10.
    Asgedom, Aster
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Combating Desertification in Tigray, Ethiopia: Field study on the implementation of the UNCCD in the rural region of Tigray2007Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this study a field study on the implementation of the United Nations Convention on Combating Desertification (UNCCD) in Tigray, Ethiopia has been carried out. The objective of this thesis is to study in general the implementa-tion of the UNCCD in Ethiopia. This thesis consequently focuses on how these issues are executed in practice at different levels, thus national, regional, district and community levels. However the focus is on some of the highly prioritised action programs that are presumed to facilitate the implementation of the UNCCD, which are the Action Programs for promoting awareness and participation, Action programs to improve institutional organisation and ca-pacity as well as Action program for empowerment of women. These action programs are studied in how they are presented at the National Action Plan (NAP) and Regional Action Plan (RAP) as well as how they are executed at different levels, i.e. at the Federal, Regional, district and Community levels. For this purpose the region of Tigray is chosen.

    The result of this study shows that the vast majority of the respondents in the study areas indicated an awareness of desertification in regard to land degradation. The implementation of NAP at this stage, hasn’t reach all the regions around the country however, three regions in Ethiopia, thus the Afar, Tigray and Amhara regions have been chosen as pilot projects in attempt to implement the NAP at regional level and preparation are made to implement the con-vention at different community levels. Officially these regions have been chosen to launch pilot projects since they are situated in the dryland areas and they match the definition of the UNCCD for severely affected areas. At the re-gional level several pilot projects mainly conservation activities that involved the community members are launched in different parts of Tigray. Many opportunities to increase awareness of the land degradation and empower people are created in order to combat desertification, however the success of these activities varies from district to district and community to community and is dependent on the authorities’ intention, ambition, determination and interest as well as the relation they posses with the community members in the society.

  • 11.
    Askvik, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Swärdh, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Kriterier för kollektiv dominerande ställning i artikel 102 FEUF: - Ett effektivt sätt att hantera problem på oligopolmarknader?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Europeiska unionens (EU) konkurrenslagstiftning syftar till att upprätthålla effektiv konkurrens på EU:s inre marknad. På en marknad där det råder effektiv konkurrens sätts priserna av utbud och efterfrågan. En oligopolmarknad kännetecknas av att oligopolföretagen är ömsesidigt beroende av varandra och att det endast finns ett fåtal verksamma aktörer. På en oligopolmarknad kan fenomenet tyst samordning uppstå som innebär att oligopolföretag samordnar sina beteenden, utan att en uttrycklig överenskommelse har skett. Konsekvensen av tyst samordning är att oligopolföretagen kan höja sina priser, vilka blir högre än priserna på en marknad där det råder effektiv konkurrens.

    I rättspraxis, från både koncentrationsmål och mål om artikel 102 Fördraget om Europeiska unionensfunktionssätt (FEUF), har begreppet kollektiv dominerande ställning utvecklats. Det har i praxis fastslagits att begreppet “flera företag” i artikel 102 FEUF i innebär att två eller flera företag, som är oberoende av varandra i juridiskt hänseende, tillsammans kan uppträda eller agera ekonomiskt som en kollektiv enhet på marknaden. I analysen i denna uppsats framkommer följande för att en kollektiv dominerande ställning ska föreligga: De berörda företagen ska kunna uppträda eller agera som en kollektiv enhet vilket kräver att det föreligger ekonomiska bindningar mellan dem och dessa bindningar ska medföra att företagen kan agera oberoende av konkurrenter, kunder och konsumenter på marknaden. De ekonomiska bindningarna kan utgöras av strukturella bindningar, exempelvis avtal. Vidare krävs det ett genomförande av exempelvis ett avtal som får till följd att företagen kan agera som en kollektiv enhet. De ekonomiska bindningarna kan även utgöras av ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan företagen. Två eller flera företag kan således inneha och missbruka en dominerande ställning enligt artikel 102 FEUF.

    Begreppet kollektiv dominerande ställning aktualiserar ofta en diskussion om artikel 101:s FEUF tillämpningsområde och förutsätter ofta en bedömning av tyst samordning. Tyst samordning är ett problem på oligopolmarknader eftersom det hämmar effektiv konkurrens, och det har sedan länge varit svårt för EU att hantera detta problem. Av analysen i denna uppsats framkommer att kriterierna för begreppet dominerande ställning är otydliga och svåra att bevisa. Vidare framkommer av analysen att dagens rättsläge inte medför att inriktningen på att förbjuda en dominerande ställning är ett effektivt sätt för att hindra konkurrensskadligt beteende på oligopolmarknader.

  • 12.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Investments in the financial sector: Dual listings at the Warsaw Stock Exchange – Misuse of notification requirements?2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups: On the Tension Between Regulatory Law and Company Law2018Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal framework. Insurance undertakings that are part of an insurance group must be sufficiently capitalized both at company level and at group level. For the calculation of the group solvency capital requirement, insurance groups are regarded as if they were a single economic entity, whereas company and insolvency law apply a legal entity perspective and focus on each single company that is part of a group. The underlying expectation that excess own funds within a group will be used to support a group undertaking in financial difficulties is not reflected by a corresponding legal obligation.

    This tension between regulatory and company law is discussed in the thesis. The rules on the calculation of the group solvency requirement and the eligibility of own funds at group level are analyzed against the background of German and Swedish company law and possible solutions to align the two areas of law are discussed de lege lata and de lege ferenda. Despite the full harmonization approach of the Solvency II Directive and the aim of reaching supervisory convergence throughout the EU, the study reveals differences in the application of Solvency II in Germany and Sweden.

  • 14.
    Bengtsson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Nilsson, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Multipel kausalitet: Om förhållandet mellan skaderisk och ansvar vid svårutredd orsaksflerhet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid tvister som rör skadestånd måste käranden kunna bevisa att ett orsakssamband föreligger

    mellan den svarandes agerande och en uppkommen skada. Vid skadesituationer som präglas

    av multipel kausalitet finns det inte sällan flera potentiella skadevållare samtidigt som det är

    mycket svårt att utreda vem som har gjort vad i skadeförloppet. Följaktligen är det ibland

    endast möjligt att konstatera att en viss händelse medfört risk för skada, vilket resulterar i att

    åläggandet av skadeståndsansvar blir problematiskt eftersom det finns risk att en tänkt

    skadevållare inte alls har orsakat skada. Skadeståndsansvaret ska endast träffa den eller de

    personer som faktiskt har vållat skada, samtidigt kan det tyckas skäligt att den skadelidande

    på något sätt erhåller kompensation. Vidare är det svårt att acceptera en rättsordning där en

    skadevållare kan undgå ansvar endast för att skadesituationen är svårutredd, således måste en

    avvägning göras mellan den kärandens intresse av ersättning och den svarandens intresse av

    att inte få svara för skador som denne inte ha varit vållande till.

    I den här uppsatsen behandlar vi multipel kausalitet, ett kausalitetsproblem som inte återfinns

    i svensk rättspraxis. Vi undersöker huvudsakligen hur problematiken i förhållande till svensk

    rätt men som stöd för analysen drar vi även till viss del slutsatser från ett internationellt

    perspektiv.

  • 15.
    Bergström, Fred
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter: – Hur den uppstår och hur den skall undvika2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds gränsdragningsproblematiken mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. Beroende på vilken benämning ett försäkringsvillkor får kan nämligen påverka i vilken utsträckning försäkringstagarens har rätt till ersättning eller inte. Täcker inte försäkringen en viss avtalad risk (omfattningsbestämmelse) innebär det att ingen ersättning utgår eftersom inget försäkringsfall har inträffat. Har emellertid försäkringstagarna eller annan som kan likställas med denne åsidosatt att iaktta en säkerhetsföreskrift innebär det inte alla gånger att ersättning helt uteblir. Istället görs ett avdrag med 20, 30 eller 100 % beroende på vad som föreskrivs i villkoren. Enligt 4 kap. 11 § FAL får försäkringsbolagen inte formulera villkor som enligt sin lydelse begränsar försäkringsskyddets omfattning när begränsning beror på att den försäkrade t.ex. åsidosatt att följa en säkerhetsföreskrift. När avdrag görs med 20 % vid åsidosättande av en säkerhetsföreskrift är det av stor vikt att kunna urskilja ett sådant villkor från en omfattningsbestämmelse. Utgångspunkt i uppsatsen är rättsfallet T 100–16 i Svea HovR som handlar om en tvist där Länsförsäkringar AB (LF) hävdade att ett villkor skulle vara en omfattningsbestämmelse medan försäkringstagaren hävdade att det istället – i sin helhet – rörde sig om en säkerhetsföreskrift.Syftet med uppsatsen är att försöka klargöra vad det är som avgör att det ena skiljer sig från det andra och hur det skall undvikas att villkor formuleras felaktigt. Utöver ovannämnda rättsfall baserar sig uppsatsen på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin.I analysen utreds hur LF har tolkat gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. I slutsatsen kommer jag fram till att LF enkelt hade kunnat undvika tvisten bara om villkorets innebörd hade preciserats tydligare. Slutligen har jag lämnat förslag på hur LF borde ha formulerat villkoret för att ha att undvikit tvist.

  • 16.
    Bergström, Joel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Konkurrens vid offentlig upphandling: Särskilt avseende oseriösa anbud2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lagarna om offentlig upphandling har som syfte att bidra till att den inre marknaden inom EU upprätthålls. Osund konkurrens förhindrar att offentliga myndigheter gör bra affärer. Förekomsten av oseriösa anbudsgivare och bristande kontroller från upphandlande myndigheter gör att skattepengar som skulle kunna användas inom välfärden går förlorade. Upphandlingsreglerna ska säkerställa att myndighet inte använder offentliga medel på ett otillbörligt sätt och därav säkra att inga leverantörer gynnas eller missgynnas. Upphandlingsreglerna har en lång historisk utveckling och ämnar konstant att bli modernare och enklare samt garantera en rättvis konkurrens mellan leverantörerna.

    Oseriösa anbud kan förekomma i flera olika former. I uppsatsen redogörs för vilka dessa former kan vara, samt hur upphandlande myndighet har möjlighet att med hjälp av upphandlingsreglerna förhindra att sådana anbud antas. Angående förhindrandet av oseriösa anbud leder till att bevisfrågan blir av intresse. Bevisbördans placering gällande ett anbuds seriositet redogörs för med hjälp av främst HFD:s nya domar om onormalt låga anbud men även EU-domstolens praxis. Det spekuleras även över hur den eventuella förseningen av införlivandet av det nya upphandlingsdirektivet kommer att påverka de offentliga upphandlingarna i Sverige.

    I analysen utreds frågeställningarna är det möjligt att förhindra att oseriösa anbud antas och hur påverkar oseriösa anbud konkurrensen vid offentlig upphandling där bland annat slutsatsen blir att upphandlande myndigheters kontroll av leverantörer bör vidgas samt att det är av vikt att uppnå en sund marknad med bra konkurrens, vilket innebär att oseriösa anbud måste motarbetas. I dagsläget får det fortfarande anses oklart gällande begreppen oseriösa anbud samt oseriösa leverantörer, men insikten om att en motarbetning är behövlig för att uppnå EU:s inre marknad, får anses vara upp-märksammad. 

  • 17.
    Bille, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Malmberg, Anna-Lisa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Rekvisiten för renommésnyltning i Marknadsdomstolens praxis2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner.

    Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett.

    Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p. MFL, utan endast renommésnyltning som bedöms enligt generalklausulen, 5 och 6 §§ MFL.

    De rekvisit som vi anser föreligger för renommésnyltning är:

    • Huruvida ett kännetecken är bärare av ett renommé i det sammanhang som det används i.
    • Huruvida kännetecknet kan förknippas med näringsidkaren.
    • Huruvida anknytningen till kännetecknet är obehörig.
    • Huruvida anknytningen även är otillbörlig.
    • Huruvida den utsatte näringsidkaren lider någon skada.
    • Huruvida konsumenternas marknadsöverblick förändras.

    Med hänsyn till att Sverige fick en ny marknadsföringslag 2008 kommer vi avslutningsvis att göra en kort reflektion av hur bedömningen av renommésnyltning eventuellt kommer att förändras på grund av detta.

  • 18.
    Biszczanik, Kamila
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fängelsets historia2018Inngår i: Kriminalvården. Innanför och utanför. / [ed] Annelie Björkhagen Turesson, Annika Staaf, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 19-30Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Blake Elmvall, Alma
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Missbruk av dominerande ställning på marknaden för digitala sökmotorer – en fallstudie av Google Search: En komparativ studie av amerikansk antitrustlagstiftning och europeisk konkurrensrätt2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Konkurrenslagstiftningarna i USA och EU är ledande på konkurrensområdet i världen idag. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning i artikel 102 FEUF och monopolistisk maktposition i section 2 Sherman Act, utgör en central del av de konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA. Reglerna delar många likheter, men de skiljer sig åt till viss del angående reglernas syfte, formulering samt hur de tillämpas av konkurrensmyndigheter och domstolar.

    Den ökande digitaliseringen i samhället, i kombination med teknisk utveckling, har skapat en ny form av marknader, så kallade new economy industries, som skiljer sig åt från traditionella marknader. De nya digitala marknaderna saknar geografiska begränsningar och kännetecknas av innovation som konkurrensmässig drivkraft. Google är den mest använda digitala sökmotorn i EU och USA. Bolaget har varit under utredning av konkurrensmyndigheterna i båda rättsordningar sedan år 2010. Genom att främja sina egna tjänster i sökresultaten, anklagas Google för att hindra konkurrerande aktörer från att beträda marknaden och därmed hämma konkurrensen. Det är första gången som artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act tillämpas på en sökmotor.

    De traditionella verktyg som konkurrensmyndigheterna använder sig av vid utredningar enligt artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act, går dock inte att applicera tillfredsställande på digitala marknader. De konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA har inte anpassats efter de digitala marknadernas särskilda förutsättningar, vilket skapar en osäkerhet kring konkurrensrättens effektivitet. Skillnaderna mellan rättsordningarnas tillämpning av artikel 102 FEUF och section 2 Sherman Act på Googles agerande, grundar sig således främst på de digitala marknadernas särskilda förutsättningar och det osäkra rättsläget. En reformering av de konkurrensrättsliga regelverken i EU och USA är därför nödvändig, för att säkerställa att digitala marknader i framtiden kan regleras ur ett konkurrensrättsligt perspektiv.

  • 20.
    Blasiusson, Simon
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rehn, Rikard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Passivitetspörsmålet ur svensk rätts perspektiv2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår avhandling är att klargöra vilka rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkännas rättsverkningar. När vi sedermera har utrönt vilka rekvisit som krävs skall vi försöka uppställa en modell. Målet är att den skall fungera som ett hjälpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej.

  • 21.
    Botic, Jenna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Amorteringskrav - Är delegation av amorteringskrav grundlagsenlig?: – Är delegation av amorteringskrav grundlagsenlig?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till följd av att hushållens inkomster inte ökar i samma takt som hushållens skulder, har finansinspektionen på senare år strävat efter att införa ett amorteringskrav i svensk rätt. Sverige har även fått påtryckningar från Europeiska unionen att vidta åtgärder för att korrigera den rådande situationen med allt högre belåningsgrader hos hushållen. De flesta är överens om att ett amorteringskrav är en nödvändig åtgärd, dock har kritik riktats mot regleringen av amorteringskravet som Regeringen har föreslagit. Propositionen som lämnats till Riksdagen innebär ett bemyndigande till Finansinspektionen att lämna föreskrifter. Finansinspektionen ska förskriva om amorteringskrav inom uppdraget för makrotillsynen. För att ett bemyndigande ska vara grundlagsenligt får det inte avse något område som räknas upp i 8 kap. 2 § Regeringsformen. I teorin kommer en sanktion på grund av en överträdelse av bestämmelser om amorteringskrav att träffa förhållandet mellan kreditgivare och Finansinspektionen. Kritik har riktats mot att amorteringskravet kommer träffa det område som 8 kap. 2 § 2p. Regeringsformen nämner, förhållandet mellan enskild och det allmänna. Om amorteringskravet skulle anses träffa det nämnda förhållandet innebär det att bemyndigandet inte är grundlagsenligt. Av vikt, för att avgöra huruvida det är inkonstitutionellt eller inte, är en bedömning, om amorteringskrav hör till det offentligrättsliga området eller det civilrättsliga området. Gränsdragningen har tidigare uppmärksammats av Lagrådet, men utan en tydligt lösning på problemet. Många remissinstanser har lämnat svar på förslaget om amorteringskrav, svar som i de flesta fall talar för amorteringskrav men även ifrågasätter huruvida bemyndigandet är konstitutionellt eller inte. Om en statlig utredning hade tillsatts år 2014, när tankarna om amorteringskrav började, hade frågan utretts noggrant och troligtvis hade ett förslag som inte är kan ifrågasättas varit framlagt idag.

  • 22.
    Bovens, Michael
    et al.
    Zurich Forensic Science Institute, Switzerland.
    Ahrens, Björn
    Federal Criminal Police Office, Wiesbaden, Germany.
    Alberink, Ivo
    Netherlands Forensic Institute, The Hague, Netherlands.
    Nordgaard, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Salonen, Tuomas
    University of Helsinki, Faculty of Science, Department of Mathematics and Statistics.
    Huhtala, Sami
    National Bureau of Investigation, Helsinki, Finland.
    Chemometrics in forensic chemistry — Part I: Implications to the forensic workflow2019Inngår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 301, s. 82-90Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The forensic literature shows a clear trend towards increasing use of chemometrics (i.e. multivariate analysis and other statistical methods). This can be seen in different disciplines such as drug profiling, arson debris analysis, spectral imaging, glass analysis, age determination, and more. In particular, current chemometric applications cover low-dimensional (e.g. drug impurity profiles) and high-dimensional data (e.g. Infrared and Raman spectra) and are therefore useful in many forensic disciplines. There is a dominant and increasing need in forensic chemistry for reliable and structured processing and interpretation of analytical data. This is especially true when classification (grouping) or profiling (batch comparison) is of interest.

    Chemometrics can provide additional information in complex crime cases and enhance productivity by improving the processes of data handling and interpretation in various applications. However, the use of chemometrics in everyday work tasks is often considered demanding by forensic scientists and, consequently, they are only reluctantly used. This article and following planned contributions are dedicated to those forensic chemists, interested in applying chemometrics but for any reasons are limited in the proper application of statistical tools — usually made for professionals — or the direct support of statisticians. Without claiming to be comprehensive, the literature reviewed revealed a sufficient overview towards the preferably used data handling and chemometric methods used to answer the forensic question. With this basis, a software tool will be designed (part of the EU project STEFA-G02) and handed out to forensic chemist with all necessary elements of data handling and evaluation.

    Because practical casework is less and less accompanied from the beginning to the end out of the same hand, more and more interfaces are built in through specialization of individuals. This article presents key influencing elements in the forensic workflow related to the most meaningful chemometric application and evaluation.

  • 23.
    Bright, David
    et al.
    Flinders Univ S Australia, Australia.
    Koskinen, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Univ Manchester, England; Univ Manchester, England; Univ Melbourne, Australia.
    Malm, Aili
    Calif State Univ Long Beach, CA 90840 USA.
    Illicit Network Dynamics: The Formation and Evolution of a Drug Trafficking Network2019Inngår i: Journal of quantitative criminology, ISSN 0748-4518, E-ISSN 1573-7799, Vol. 35, nr 2, s. 237-258Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ObjectivesThe project aims to: (1) investigate structural and functional changes in an Australian drug trafficking network across time to determine ways in which such networks form and evolve. To meet this aim, the project will answer the following research questions: (1) What social structural changes occur in drug trafficking networks across time? (2) How are these structural changes related to roles/tasks performed by network members? (3) What social processes can account for change over time in drug trafficking networks?MethodThe relational data on the network was divided into four two years periods. Actors were allocated to specific roles. We applied a stochastic actor-oriented model to explain the dynamics of the network across time. Using RSiena, we estimated a number of models with the key objectives of investigating: (1) the effect of roles only; (2) the endogenous effect of degree-based popularity (Matthew effect); (3) the endogenous effect of balancing connectivity with exposure (preference for indirect rather than direct connections); (4) how degree-based popularity is moderated by tendencies towards reach and exposure.ResultsPreferential attachment is completely moderated by a preference for having indirect ties, meaning that centralization is a result of actors preferring indirect connections to many others and not because of a preference for connecting to popular actors. Locally, actors seek cohesive relationships through triadic closure.ConclusionsActors do not seek to create an efficient network that is highly centralized at the expense of security. Rather, actors strive to optimize security through triadic closure, building trust, and protecting themselves and actors in close proximity through the use of brokers that offer access to the rest of the network.

  • 24.
    Brynolf, Daniel
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Arbetsrättsliga villkor vid offentlig upphandling: När får och när ska villkoren ställas?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vilka möjligheter en upphandlande myndighet bör ha att ställa arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling är en omdebatterad fråga. I Sverige infördes i januari 2017 ny lagstiftning om offentlig upphandling, vilken kompletterades i juni 2017 med bl.a. ett krav på att myndigheter, i vissa fall, ska ställa arbetsrättsliga villkor. I uppsatsen undersöks de nya bestämmelserna i LOU, för att utreda när arbetsrättsliga villkor får respektive ska ställas vid offentlig upphandling. Vidare undersöks huruvida bestämmelserna är förenliga med EU-rätten, de grundläggande principerna och LOU-direktivets bakomliggande syften.

    Av uppsatsen framgår att en upphandlande myndighet kan ta arbetsrättsliga hänsyn på flera olika sätt i olika moment av upphandlingen och att det skiljer sig från upphandling till upphandling vilka villkor som får ställas. Det framkommer även att kraven för att en upphandlande myndighet ska få ställa arbetsrättsliga villkor som fullgörandevillkor vid en offentlig upphandling är att villkoren ska ha koppling till kontraktsföremålet, vara tydliga och framgå av upphandlingsdokumenten, vara förenliga med de EU-rättsliga principerna, och vara möjliga att kontrollera samt följa upp.

    I vissa fall finns det även ett krav på att en upphandlande myndighet ska ställa arbetsrättsliga villkor såsom fullgörandevillkor. Den upphandlande myndigheten ska ställa arbetsrättsliga villkor vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdena, som inte avser sociala eller andra särskilda tjänster och som har påbörjats 1 juni 2017 eller senare, förutsatt att det är behövligt och villkoren går att fastställa. De krav som den upphandlande myndigheten ska ställa, förutsatt att ovan nämnda rekvisit är uppfyllda, är krav på minimivillkor om lön, semester och arbetstid. Nivåerna ska hämtas från ett centralt kollektivavtal som är allmänt tillämpligt i den aktuella branschen. Nivån får dock inte vara lägre än vad som framgår av lag. Om det inte går att fastställa ett av villkoren behöver inte det villkoret ställas, dock ska de andra ställas. Vidare ska villkoren vara proportionerliga och framgå direkt av upphandlingsdokumenten.

    I uppsatsen framgår dessutom att även om bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor går utöver de krav som ställs i LOU-direktivet torde de vara förenliga med EU-rätten och de grundläggande principerna. Bestämmelserna kan dock inte anses vara förenliga med LOU- direktivets kompletterande mål, att skapa ett enklare regelverk. Även om bestämmelserna inte är förenliga med det kompletterande målet är de befogade eftersom syftet med att ställa arbetsrättsliga villkor, att motverka social dumping och oskäliga arbetsvillkor, torde väga tyngre än att till varje pris skapa ett så enkelt regelverk som möjligt.

  • 25.
    Bröchner, Jan
    et al.
    Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden .
    Åström, Karsten
    Lund University, Sweden .
    Larsson, Stefan
    Lund University, Sweden .
    Intention in Hybrid Organizations: The Diffusion of the Business Metaphor in Swedish Laws2015Inngår i: International Journal for the Semiotics of Law, ISSN 0952-8059, E-ISSN 1572-8722, Vol. 28, nr 2, s. 371-386Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recent studies of conceptual metaphors in a legal context have often dealt with the power of embodiment. However, the connotations of culturally originated metaphors could be different when they appear in laws and regulations. In particular, the role of metaphor when the legislator wishes to define intention in hybrid organizations is investigated here. The case studied is how a conceptual metaphor of ‘business’ manifesting itself in the Swedish simile adjective affärsmässig (businesslike) has spread over 40 years. ‘Business’ early on acquired connotations such as impartiality and methodical approach, and can be used metaphorically. Introduced in the regulation of public procurement, ‘businesslike’ was later used to regulate conflicts of interest, restrict state aid and also entered tax legislation. Analysis of Swedish court decisions where ‘businesslike’ occurs shows how the emphasis has shifted from public sector efficiency to neo-liberal principles of competition, while stronger social norms related to environmental effects have led to the term being removed from the Public Procurement Act. Elements of a mixed jurisdiction arise from reliance on EU case-law, and national use of ambiguous cultural metaphors in legal texts and court decisions is a plausible response.

  • 26.
    Cardell, Simon
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Leidefeldt, Philip
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Beskattning av carried interest: En analys av Nordic Capital-fallet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst. Motparterna menar att carried interest ska bedömas som en kapitalinkomst p.g.a. att ersättningen är hänförlig till avkastning på investerat kapital. Härmed råder en rättsosäkerhet för riskkapitalisterna.Syftet med uppsatsen är att analysera rättsområdet beträffande carried interest. En i branschen allmänt vedertagen fondstruktur kommer stegvis presenteras i uppsatsen. Beskrivningen av fondstrukturen innehåller de parter och avtal som finns representerade. Vidare redogörs ett aktuellt rättsfall inom området, det s.k. Nordic Capital–fallet. Andra europeiska länders beskattning av carried interest introduceras för att klargöra skillnader av rättsläget.Vi anser att carried interest är mer hänförlig till inkomstslaget kapital än tjänst p.g.a. den risk som tagits. Det finns visst samband mellan värdetillväxten och rådgivningsbolaget, men det rättfärdigar inte Skatteverkets samt domstolarnas användning av genomsyn. Sverige behöver klargöra dagens rättsläge via ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen eller förtydligande lagtext, förslagsvis till liknande tysk rätt.

  • 27.
    Carlstedt, Rebecca
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johnsson, Lovisa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elektroniska pengar: En studie av elektroniska pengar och betalningsförfaranden2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har betalning gjorts med kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska.

     

    En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122.

     

    I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ”kreditpengar”). Vid utredning av de olika betalningsförfarandena, görs hänvisning till tillämplig lagstiftning för respektive betalningsmedel eller betalningsinstrument som enligt vår tolkning är tillämpbar. I de fall direkt tillämpbar lagstiftning inte funnits, görs hänvisning till analog tillämpning av lag.

     

  • 28.
    Cerneckis, Gvidas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Thuresson, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Begreppet avknoppning används genomgående för att beskriva en form av privatisering som inte sällan innebär att en verksamhet övertas av tidigare anställd personal, som fortsätter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen såväl civilrätt som offentligrätt.

     

    I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag är förbjudet såvida inte synnerliga skäl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebär ett sådant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan påkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebär att domstolen kan upphäva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkställa beslutet innan prövningen har gjorts. Verkställandet sker exempelvis genom att kommunen träffar ett försäljningsavtal med en privat aktör. Kommunen uppträder således som avtalspart gentemot köparen och är bunden av de villkor som i avtalet fattas. Problem uppstår när domstolen upphäver ett beslut om avknoppning som skett till underpris, efter att verkställandet av beslutet i fråga redan har skett. Denna problematik har ställts på sin spets i ett antal fall, där enskilda företag förvärvat fungerande verksamheter till ett pris som, i jämförelse med värderingar i efterhand, har visat sig kraftigt understiga marknadsvärdet. Även om de kommunala besluten om avknoppningar i dessa fall har undanröjts, har det visat sig vara komplicerat att rätta besluten, huvudsakligen på grund av bindande civilrättsliga avtal.

     

    Sammanfattningsvis kan avknoppningar föranleda rättslig problematik som i denna uppsats närmare analyseras. 

  • 29.
    Cerneckis, Gvidas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thuresson, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Avknoppningar av kommunala verksamheter - i behov av nya regler?2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Begreppet avknoppning används genomgående för att beskriva en form av privatisering som inte sällan innebär att en verksamhet övertas av tidigare anställd personal, som fortsätter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen såväl civilrätt som offentligrätt.

    I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag är förbjudet såvida inte synnerliga skäl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebär ett sådant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan påkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebär att domstolen kan upphäva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkställa beslutet innan prövningen har gjorts. Verkställandet sker exempelvis genom att kommunen träffar ett försäljningsavtal med en privat aktör. Kommunen uppträder således som avtalspart gentemot köparen och är bunden av de villkor som i avtalet fattas. Problem uppstår när domstolen upphäver ett beslut om avknoppning som skett till underpris, efter att verkställandet av beslutet i fråga redan har skett. Denna problematik har ställts på sin spets i ett antal fall, där enskilda företag förvärvat fungerande verksamheter till ett pris som, i jämförelse med värderingar i efterhand, har visat sig kraftigt understiga marknadsvärdet. Även om de kommunala besluten om avknoppningar i dessa fall har undanröjts, har det visat sig vara komplicerat att rätta besluten, huvudsakligen på grund av bindande civilrättsliga avtal.

    Sammanfattningsvis kan avknoppningar föranleda rättslig problematik som i denna uppsats närmare analyseras. 

  • 30.
    Colakovic, Aida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att mäta kvalitet vid offentliga tjänsteupphandlingar: Hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas vid utformning av proportionerliga och transparenta tilldelningskriterier2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.

  • 31.
    Dahlberg, Josephine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elander, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utredningsregeln i svensk skattelagstiftning: En studie av begreppet organisatoriskt nära beträffande näringsbetingade andelar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I vår uppsats har vi tagit del av såväl den befintliga lagtexten som äldre lagtext, vilket rör beskattningsrätten för näringsbetingade andelar. Vi har granskat tillämpliga paragrafer i inkomstskattelagen, inhämtat praxis på området samt läst förarbeten till lagen. Dessutom har vi tagit kontakt med skatteverket och efterfrågat deras ställningstagande i frågan. Vi har även redogjort för och analyserat ett antal relevanta avgöranden inom området, däribland de två mest aktuella rättsfallen, RÅ 2005 ref 48 och RÅ 2008 ref 67. Uppsatsens grund har byggt på vår inhämtning av information från gällande lagar, praxis och förarbeten, vilket vi sedan redogjort och sammanställt, för att ge våra läsare en djupare förståelse inom ämnet.

  • 32.
    Dahlén, Marianne
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Fredriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hemmungs Wirtén, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Editorial Material: Introduction: The Instability of Intellectual Property2015Inngår i: Queen Mary Journal of Intellectual Property, ISSN 2045-9807, Vol. 5, nr 3, s. 243-246Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Danielson, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi.
    Reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta vid koncerninterna förvärv och i avsaknad av affärsmässiga motiv: - ur ett EG-rättsligt perspektiv2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsens huvudsakliga syfte är att belysa den komplexitet begreppet affärsmässighet rymmer och bidra till förståelse för hur synen på begreppet affärsmässighet kan variera beroende på vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker fastställa inom vilka gränser en transaktion ska hålla sig för att anses som affärsmässig och vad som är avgörande för att kunna motivera en räntebetalning på affärsmässiga skäl. Jag prövar också huruvida de nya reglernas krav på att ett förfarande ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att erhålla ränteavdrag är förenligt med EG-rätten, särskilt med hänsyn till etableringsfriheten.

    Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt värde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trätt i kraft och därför ej ännu har blivit föremål för prövning i domstol. I väntan på rättstillämparens bedömning av hur en tillämpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjäna som en sammanfattning av den problematik som uppmärksammats på området samt kanske bidra till att väcka ytterligare frågeställningar kring ämnet. Uppsatsen riktar sig därför till alla läsare som finner intresse i ämnet men som, på grund av ämnets relativt komplexa karaktär, till viss del även är insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden.

  • 34.
    Danielsson, Lovisa
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Regleringen av statligt stöd inom EU: Mot en effektivare kontroll2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det europarättsliga statsstödet utgör en viktig del av konkurrenspolitiken inom Europeiska unionen (EU). Likaså är kontrollen av statsstödet av central betydelse för upprätthållandet av en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden. I takt med EU:s expansion har behovet av en effektiv kontroll ökat.

    Vid genomförandet av en stödåtgärd ska medlemslandet anmäla åtgärden till kommissionen, under förutsättning att uppställda rekvisit uppfylls enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Vidare erfordras kommissionens godkännande av stödet innan medlemslandet kan verkställa åtgärden. Svårigheter kan dock uppkomma vid avgörandet huruvida en stödåtgärd uppfyller samtliga rekvisit och följaktligen omfattas av anmälningsplikten. I synnerhet kan komplikationer föreligga i de fall åtgärden omfattas av ett indirekt stöd, det vill säga när subventionen sker genom indirekt finansiering i form av exempelvis skatteåtgärder. Problemet är således att flertalet medlemsländer inte anmäler stödet, under antagandet att åtgärden inte omfattas av begreppet statsstöd.

    I två nyligen beslutade förhandsbesked av kommissionen, blev Fiat i Luxemburg samt Starbucks i Nederländerna föremål för återkrav på grund av genomförandet av stödåtgärder som inte ansågs förenliga med EU:s regler om statsstöd. Det olovliga statsstödet ska således i enlighet med kommissionens beslut återbetalas. De båda målen avser ett indirekt stöd i form av skatteåtgärder där kommissionen inte erhållit någon anmälan och således inte kunnat godkänna stödåtgärden innan den genomfördes. I kommissionens bedömning användes för första gången nya befogenheter avseende informationsinsamling, vilka infördes i samband med en modernisering av det statliga stödet.

    I uppsatsen redogörs för regleringen av det europarättsliga statsstödet för att undersöka om det krävs en precisering av regelverket, dessutom undersöks hur kommissionens kontroll kan bli mer effektiv ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatsen i framställningen kommer följaktligen ge förslag på hur medlemsländernas medvetenhet om statsstödsreglerna kan förbättras, så att medlemsländerna på förhand kan erhålla vetskapen om klassificeringen av statsstöd. På det sättet kan kommissionen i ett tidigare skede få information om stödåtgärden, vilket sannolikt leder till en effektivisering avseende kommissionens kontroll ur ett ekonomiskt perspektiv.

  • 35.
    Dyring Tingvall, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Förhållandet mellan konkurrens- och upphandlingsrätt: – en analys av deras samverkan och möjlighet till parallella tillämpning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar konkurrens- och upphandlingsrätten. Den syftar till att klargöra när det kan uppstå parallell tillämpning av områdena samt att analysera hur de samverkar. Avseende konkurrenslagstiftningen behandlas den s.k. konkurrensbegränsningsregeln, som stadgar att konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag är förbjudna.

    Särskilt behandlas företagsbegreppet och dess avgränsning mot upphandlande myndigheter.

    Avseende företagsbegreppet kan konstateras att det har givits ett vidsträckt tillämpningsområde genom målet Höfner. I målet fastställde EU-domstolen att företagets juridiska form och finansiering saknar betydelse. Genom målet

    FENIN har denna tolkning blivit mer snäv. Av målet FENIN följer exempelvis att kommunala företag vid offentliga upphandlingar kan falla utanför företagsbegreppet när de köper in för intern användning. Det framkommer av målet EasyPay att företag som har en koppling till ett allmännyttigt system behöver kunna särskilja sin verksamhet från systemet för att kunna räknas som företag och omfattas av konkurrensreglerna.

    Målen påvisar att offentliga organ kan undkomma konkurrenslagstiftningen. De visar även att lagstiftningen för att förbjuda konkurrensbegränsande åtgärder inte är tillräckliga. Upphandlande myndigheter kan därför agera konkurrensbegränsande, trots att KL söker förbjuda konkurrensbegränsningar. Det föreligger en skillnad i tillämpning av exempelvis konkurrensbegränsningsregeln, beroende på om det är en privat eller offentlig aktör som agerar. Från en konkurrensrättslig synvinkel är resultatet inte önskvärt, eftersom konkurrensbegränsningar inte är beroende av den som handlar.

    I uppsatsens kapitel om upphandling sätts fokus på de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna: likabehandlingsprincipen, icke-diskrimineringsprincipen, transparensprincipen, principen om ömsesidigt erkännande samt proportionalitetsprincipen. Särskild uppmärksamhet lämnas till det nya upphandlingsdirektivet och dess art. 18 som stadgar konkurrensprincipen. Det kan tänkas att konkurrensprincipen kan komma att fungera som påtryckningsmedel för att upphandlande myndigheter ska ta större hänsyn till konkurrensen.

  • 36.
    Edstroem, Sarah
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Kommersialisering av mänskliga embryonala stamceller: Svart och vitt blir GRÅTT2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patent på mänskliga embryonala stamceller är en etisk känslig fråga där åsikterna går vitt isär. Problematiken ligger i att när embryonala stamceller utvinns förstörs det aktuella embryot och till följd av detta aktualiseras frågan vilket skyddsvärde som ska tillmätas ett embryo. Frågan är svårbesvarad. I två olika rättsfall har EU-domstolen försökt att definiera begreppet "embryo", men en klar och tydlig definition har ännu inte fastställts.

    Embryonal stamcellsforskning är dyr och tidskrävande. De statliga resurserna räcker inte till och forskningen är därav i behov av externa finansiärer. För att få till exempel ett företag att investera i forskningen, krävs det i normalfallet att de får ett ekonomiskt utbyte för sin investe-ring. Grundtanken är att beviljandet av patent ska uppfylla detta krav, eftersom patent har en ekonomisk funktion. Genom att ha en ensamrätt till att exploatera och kommersialisera en pro-dukt på marknaden, kan det generera i en vinst som inte bara täcker de utgifter företaget fick vid investeringen, utan även ger ett överskott.

    1 c § PL reglerar patent på embryonala stamceller och som tolkningen av paragrafen ser ut idag, går det inte att erhålla patent på uppfinningar med embryonala stamceller som en del av pro-cessen. Denna begränsning av möjligheterna till patentskydd har negativa effekter dels på mark-nadsutvecklingen och dels på FoU i allmänhet. En förändring av 1 c § PL är nödvändig både ur ett forskarperspektiv och ur ett marknadsperspektiv, eftersom de är beroende av varandra för att kunna nå framgång.

    Samhället är i behov av läkemedel och behandlingar som kan tas fram med hjälp av en bra effektiv forskning. Vid en tillåten patentering av mänskliga embryonala stamceller skulle fler storföretag bli intresserade av att investera i forskningen och med större resurser skulle forsk-ningen kunna utvidgas och utvecklingen skulle kunna ske i en snabbare takt.

  • 37.
    Ehrling, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Ye, Yejie Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Säkerhetsöverlåtelseborgenärens kreditsäkerhet i byggnad på annans mark2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Institutet säkerhetsöverlåtelse är en pantform som bland annat används vid kreditgivning för byggnad på annans mark. Säkerhetsöverlåtelse är inte lagreglerat men  erkänt genom praxis. Högsta domstolen fastställde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenären uppnår sakrättsligt skydd redan genom ingående av säkerhetsöverlåtelseavtalet.

    Rättsläget gällande säkerhetsöverlåtelseborgenärens utmätningsrätt är emellertid oklart. Inte minst vid säkerhetsöverlåtelsegäldenärens dubbelöverlåtelse visar det sig att säkerhetsöverlåtelseborgenärens möjligheter till utmätning är begränsade. Författarna visar i denna uppsats att begränsningen torde kunna lösas genom bland annat tvångsförsäljning tack vare säkerhetsöverlåtelseborgenärens sakrättsliga skydd till byggnad på annans mark. Uppsatsen behandlar kortfattat hur tolkningen av pantavtalet av byggnad på annans mark bör gå till vid säkerhetsöverlåtelseborgenärens konkurs. Det är författarnas åsikt att en teleologisk tolkning borde vara det mest optimala.

    Uppsatsen behandlar två problem som kan uppstå för säkerhetsöverlåtelseborgenären vid andra borgenärers utmätningsanspråk i byggnaden. Antingen har säkerhetsöverlåtelsen ingåtts före det att andra borgenärer begärt utmätning i byggnaden, eller så har den ingåtts efter. Rättsföljderna i det första fallet har genom NJA 954 A 5 besvarats såtillvida att en säkerhetsöverlåtelse inte utgör något hinder för att utmätning skall kunna ske. Säkerhetsöverlåtelseborgenären har dock genom sitt sakrättsliga skydd rätt att få full betalning för sin fordran före övriga borgenärer. I det andra fallet menar författarna att det sakrättsliga skyddet som fastställts genom 1952 års dom inte kan anses vara tillämpbart. Säkerhetsöverlåtelseborgenären får därmed finna sig i att vara  oprioriterad borgenär, trots säkerhetsöverlåtelseavtalet.

    Åtskilliga utredningar har lagts fram om instiftande av ett registersystem för panträtt i registrerad nyttjanderätt. Emellertid har ingen lagstiftning kommit till stånd främst på grund av ekonomiska skäl. Författarna visar att stora delar av de utredningar som gjorts främst varit inriktade på att ta hänsyn till kredittagarens ställning vid pantsättning av byggnad på annans mark. Detta beror troligtvis, enligt författarna, på att regeringen velat skydda den svagare parten. Det är författarnas uppfattning att de juridiska spörsmål som framläggs genom denna uppsats inte behandlats i utredningen om panträtt i registrerad nyttjanderätt.

  • 38.
    Elsa, Persson
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ett avdragsförbud för ränteutgifter i gränsöverskridande transaktioner: – En uppsats om implementeringen av åtgärdspunkt 2 från BEPS i svensk lagstiftning2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att utreda vad hybrida missmatchningar är och hur dessa används av företag för att skatteplanera. År 2013 fick OECD ett uppdrag av G20-länderna som syftade till att motverka internationell skatteflykt. Arbetet går under namnet BEPS. En del av arbetet med BEPS är att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar. Hybrida missmatchningar innebär att multinationella företag utnyttjar asymmetrier i staters skattesystem i syfte att t.ex. erhålla dubbla avdrag eller göra avdrag för en kostnad utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. BEPS resulterade i 15 åtgärdspunkter med tillhörande rekommendationer varav åtgärdspunkt 2 handlar om att motverka hybrida missmatchningar. Syftet är att neutralisera de skattemässiga effekterna av dessa. För att det ska vara möjligt krävs ändringar i staters nationella lagstiftning och OECD:s modellavtal. Därför har Finansdepartementet under sommaren 2017 lagt fram en promemoria, Nya skatteregler för företagssektorn, som grundar sig på rekommendationerna från BEPS-projektet. Promemorian består bl.a. av ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer för företag som är i intressegemenskap. Förslaget är tänkt att träffa två situationer, dels när företag gör avdrag för samma utgifter två gånger, dels när avdrag medges utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning. Vissa av de åtgärdspunkter som OECD presenterade i och med BEPS-projektet kräver ändring i modellavtalet och staters bilaterala/multilaterala dubbelbeskattningsavtal. Som ett led i BEPS-projektet har även ett förslag om ett multilateralt skatteavtal lagts fram.

    Eftersom avdragsförbudet syftar till att antingen neka avdrag eller ta upp en inkomst till beskattning, som egentligen inte skulle ha tagits upp, är frågan om modellavtalet och staters skatteavtal skulle tillåta detta. De flesta skatteavtal som Sverige ingått bygger på modellavtalet. Modellavtalet och dess tillhörande kommentarer anger inget hinder mot att avdrag nekas eller att inkomster tas upp till beskattning. Rätten till avdrag regleras i nationell lagstiftning. 

    Globaliseringen har resulterat i att det inte längre är möjligt för stater att utveckla sina skattesystem utan att ta hänsyn till andra stater. Det behövs ett enhetligt skattesystem i syfte att motverka företags skatteflykt genom hybrida missmatchningar. Därför är det föreslagna avdragsförbudet en del i att implementera BEPS i svensk lagstiftning och i längden att skapa ett mer enhetligt skattesystem i världen. 

  • 39.
    Eriksson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Wijk Risberg, Stina
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Risk Management: - en studie av två organisationers Risk Managementarbete med fokus på miljö2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Riskmiljön i dagens samhälle är under ständig förändring och påverkar människan i både privat- och arbetslivet. Det blir allt viktigare för företag och organisationer att arbeta förebyggande mot risker som påverkar säkerhetsfrågor, miljöfrågor och ekonomiska intressen. Ett arbetssätt för att analysera och hantera en verksamhets riskmiljö är Risk Management. Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur Helikopterflottiljen Malmen och Scania AB arbetar med Risk Management med fokus på miljöarbete. Studien bygger på två fallstudier som har utförts genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att syftet med Risk Management till viss del skiljer sig åt mellan organisationerna. Scania fokuserar på att förhindra avbrott, och arbetar inte med miljöfrågor i Risk Management, medan Malmen syftar till att skapa en samordnade och heltäckande riskhanteringsfunktion, där miljö är tänkt att ingå. En likhet är att båda organisationerna genom Risk Management vill få personalen riskmedveten. En tanke är att personalen skulle känna större ansvar och förståelse för miljöarbetet om det var en del i Risk Managementarbetet. Respondenterna på båda organisationerna tror att miljöarbetet skulle få positiva fördelar av att integreras i Risk Managementarbetet. Studien visar även att riskarbetet och riskuppfattningar är delvis beroende av organisationskultur- och struktur, vilket gör att en direkt överföring av Risk Management arbetet från en organisation till en annan inte kan göras utan utvärdering och anpassning.

  • 40.
    Eriksson, Ola
    et al.
    Kommunalekonomernas förening, Sweden.
    Haglund, Anders
    LifeVision AB, Borås.
    Tagesson, Torbjörn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunal bokföring- och redovisningslag: Kommentar och tolkning2019 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Riksdagen har beslutat om en ny kommunal bokförings- och redovisningslag som ska gälla från och med 2019 och som ersätter tidigare redovisningslag från 1997. Den nya lagen bygger i hög grad på den tidigare lagstiftningen. De huvudsakliga förändringarna som gjorts i lagen är att stora delar av Rådet för kommunal redovisnings normgivning har byggts in i lagen. Strukturen har också förändrats i syfte att, i ännu högre grad, likna motsvarande lagstiftning för privat sektor.

    Kommunal bokförings- och redovisningslag ger en samlad och lättillgänglig beskrivning av den nya lagen genom att samtliga bestämmelser i lagen kommenteras. I kommentarerna görs också utblickar till angränsande lagstiftning, praxis och normer. Boken är ett hjälpmedel i det praktiska redovisningsarbetet – en vägledning helt enkelt. I första hand vänder den sig till praktiker, det vill säga redovisare i kommuner, landsting/regioner, kommunalförbund och revisorer. Den vänder sig också till studerande vid universitet och högskolor, där boken utgör ett viktigt bidrag till redovisningsutbildningarna.

  • 41.
    Farrow, Jacob
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Åberg, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lojalitetsplikten i samarbetsavtal2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.

    Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.

    Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt. Pliktens omfattning och dess utsträckning är dock fortfarande oklar. Plikten är stark sett utifrån såväl det bolagsrättsliga och avtalsrättsliga perspektivet. Vi har även funnit att det ställs ett tämligen högt krav för att principen ska läggas till grund för en jämkning likt 36 § AvtL av oskäliga avtalsvillkor. Det krävs därför mer än bara ett illojalt agerande för att ett avtal ska kunna jämkas. Med tanke på det bakomliggande syftet med ett långvarigt avtal så förefaller det lämpligast att jämka ett samarbetsavtal om en part förfarit illojal.

  • 42.
    Folemark, Markus
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Spetz, Gustav
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lojalitetsplikt inom aktiebolagsrätten: En behandling av det aktiebolagsrättsliga förhållandet mellan aktieägare och bolagsföreträdare2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Ordet lojalitet är ett vitt förekommande begrepp som används vid beskrivning av hur olika parter skall förhålla sig samt visa trohet och omsorg mot varandra. Motsatsen till ordet lojalitet brukar vara illojalitet, dock är de inte nödvändigtvis varandras rättsliga motsatser. Ifall en handling inte är lojal innebär det således inte att den nödvändigtvis måste vara illojal.

     

    Inom associationsrätten förekommer ofta begreppet lojalitetsplikt. Begreppet har sitt ursprung i lojalitetsprincipen och används främst för att beskriva hur olika parter inom en association skall uppträda, verka för och behandla varandra. Det kan uppstå problem i samband med en rättslig behandling av lojalitetsplikten, i och med att begreppet inte är definierat på ett nyanserat sätt i den svenska lagstiftningen. Även svensk praxis är relativt begränsad inom området. Således kan det uppstå en gråzon där bolagsföreträdare agerar utan fullständig vetskap om vilka förpliktelser som denne måste förhålla sig till. Ytterligare ett problem som kan uppstå för aktiebolag har sin grund i den potentiellt stora spridningen av aktieägare. Ett stort antal aktieägare kan medföra svårigheter för bolagsföreträdarnas arbete eftersom de måste ta hänsyn till samtliga aktieägares intressen. Att ta hänsyn till dessa skilda intressen kan påverka bolaget och dess företrädare på olika sätt, bland annat hur olika beslut ska fattas. I uppsatsen ställs en del ekonomiska ställningstaganden mot varandra i samband med att olika intressen kolliderar. Det förekommer förklaringar av ekonomiska termer och effekter, följt av resonemang om hur en bolagsföreträdare bör förhålla sig till dessa för att upprätthålla sin lojalitetsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan medföra skadeståndsanspråk, vilket innebär att en bolagsföreträdare bör vara väldigt mån om att följa aktieägarnas direktiv.

     

    Sammanfattningsvis kan alltså den rättsliga gråzonen av lojalitetsbegreppet påverka hur en bolagsföreträdare väljer att agera under utförandet av sitt uppdrag. I uppsatsen kommer vi att förklara och analysera hur en bolagsföreträdare, genom sina handlingar, förhåller sig till sin lojalitetsplikt gentemot bolagets aktieägare. 

  • 43.
    Forsberg, Sophie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Fransson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Hållbart strandskydd?: tolkning och tillämpning av strandskyddsbestämmelserna i realtion till hållbar utveckling2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

    Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag. Dock kan dispens från dessa bestämmelser sökas om särskilda skäl föreligger. De flesta kommuner i Sverige har via delegation från länsstyrelsen ansvar för prövning av dispensärenden gällande strandskyddsbestämmelserna.

    Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur kommuner idag tolkar och fattar beslut om dispens utifrån strandskyddsbestämmelserna samt att diskutera hur aspekterna inom hållbar utveckling påverkas av kommunernas tolkningar och beslut. För att uppnå studiens syfte har textanalyser genomförts på Miljöbalkens 7 kapitel, 13–18 §§, propositionen till Miljöbalken (1997/98: 45) samt dispensbeslut från fyra utvalda kommuner. För att ta reda på hur lagen används i praktiken genomfördes kvalitativa intervjuer med tjänstemän från samma kommuner.

    Under studien framkom det bland annat att det finns en problematik i och med att strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige samt att det finns svårigheter vid bedömning och tillämpning av särskilda skäl.

    De slutsatser som dras är bland andra att strandskyddsbestämmelserna ger utrymme för tolkningar vilket leder till att de kan användas för att passa olika intressen i samhället och därigenom gynnar samt missgynnar olika aspekter inom hållbar utveckling.

  • 44.
    Forstorp, Per-Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fem essäer om rätt och kommunikation2011 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.

     

  • 45.
    Frankelius, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Innovationen som tog skruv2015Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 112, nr 20–21, s. 985-987Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv.

  • 46.
    Fransson, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Can, Madelen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Rätt och rättsfilosofi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Yttrandefrihet efter anställningen: Problematiken kring ansvaret för företagshemligheter2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna. Arbetstagare som får del av företagshemligheter har en skyldighet att inte röja dessa. Problem kan uppstå om anställda inte har klart för sig vilken information i verksamheten som arbetsgivaren vill hemlighålla.

    Vår utgångspunkt kommer att vara den privata sektorn, men eftersom det råder skillnader i rätt till yttrandefrihet för arbetstagare mellan den privata och offentliga sektorn avser vi att göra en kort beskrivning av båda sektorerna. Arbetstagare inom offentlig sektor har en meddelarfrihet och har rätt att vara anonyma vid utlämnande av uppgifter. Skyddet för yttrandefrihet är därmed starkare än för privata arbetstagare.

    Under anställningen har arbetstagare en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare. Plikten uppkommer i samband med anställningsavtalet och innebär att anställda ska ta hänsyn till de verksamhetsintressen som arbetsgivaren har. Hand i hand med denna skyldighet går tystnadsplikten som uppkommer genom att parterna avtalar om sekretessbestämmelser. Det är en möjlighet för arbetsgivare att säkerställa att arbetstagare inte yttrar viss information rörande verksamheten. Genom att ingå överenskommelser om sekretess kan arbetsgivare i viss utsträckning avtala bort yttrandefrihet för arbetstagare.

    Vi har valt att utreda om det är rimligt att förlänga ansvaret för röjande av företagshemligheter för en före detta arbetstagare. I praktiken spelar 1969 års överenskommelse en betydande roll vid en skälighetsbedömning av en förlängd tystnadsplikt. Avtalet anger riktlinjer för utformningen av konkurrens- och sekretessklausuler i anställningsavtal. Efter en genomgång av avtalet samt praxis har vi kommit fram till att det är vanligt förekommande att avtala om sekretess- och konkurrensbegränsande klausuler som är gällande upp till två år efter avslutad anställning.

  • 47.
    Fredriksson, Mathilda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Petersson, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    EU:s nya varumärkesdefinition: En utredning av vad borttagandet av kravet på grafisk återgivning kommer att innebära för möjligheten att registrera okonventionella varumärken2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan det första steget togs mot en harmoniserad varumärkesrätt inom EU har grafisk återgivning varit ett krav vid registrering av varumärken, men kravet på grafisk återgivning försvinner i och med EU:s nya varumärkesreform. Syftet med denna uppsats är att belysa och utreda vad detta kommer att innebära för möjligheten att registrera okonventionella varumärken. Utredningen är inriktad på följande okonventionella varumärken: doftmärken, smakmärken, ljudmärken, känselmärken, rörelsemärken och hologram.

    Syftet med kravet på grafisk återgivning har varit att föremålet för varumärkesskyddet ska fastställas på ett exakt sätt, men kravet har lett till att okonventionella varumärken, särskilt sådana som inte kan uppfattas visuellt, har varit svåra att registrera. Genom en granskning av äldre rättspraxis på området identifieras de specifika problem, avseende den grafiska återgivningen, som finns för vart och ett av de utvalda okonventionella varumärkena.

    Resultatet av granskningen ligger, tillsammans med en analys av den ändrade varumärkesdefinitionen, till grund för utredningen av de konsekvenser som ändringarna, särskilt borttagandet av kravet på grafisk återgivning, kommer att få för möjligheten att registrera okonventionella varumärken.

    Resultatet av analysen indikerar att möjligheten att registrera okonventionella varumärken kommer att öka i och med att det framförallt är den grafiska återgivningen som har orsakat problemen vid registrering. En teknikneutral återgivning gör det möjligt att använda nya återgivningsmetoder, vilket i sin tur leder till att de krav som ställs på återgivningen, bland annat att den ska vara klar och lättillgänglig, kan uppfyllas på ett bättre sätt än tidigare.

  • 48.
    Friis, Eva
    et al.
    Senior lecturer in Sociology of Law, Lund University.
    Åström, Karsten
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Expert Knowledge as a Condition of the Rhetorical Situation in Criminal Cases2017Inngår i: Oslo Law Review, E-ISSN 2387-3299, Vol. 4, nr 1, s. 28-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on the use of expert knowledge as a basis for legal decisions in serious criminal cases. Using a model that describes rhetorical situations, as well as empirical material based on 150 court decisions, the aim is to analyse the conditions surrounding the use of expert evidence in criminal law processes, to what extent and by whom such evidence is used, and how it affects the outcome of the cases. The rhetorical situation in criminal cases is reconstructed to include the exigence (urgent issue that requires addressing) and, thereby, the related discourse, in order to retrieve relevant conditions, which could be identified as evidentially favourable or unfavourable to the suspect and the prosecutor respectively. It is concluded that there is a theoretical imbalance between the parties to the benefit of the defendant. Empirically grounded analysis of the criminal cases shows, however, that the defendant’s theoretical advantage does not correspond to the actual situation in court. The results indicate that the defendant usually adopts a passive stance and therefore does not use favourable constraints effectively. The study also shows that the defendant’s chances of winning the case increase when they use written expert evidence and expert witnesses.

  • 49.
    Friis, Eva
    et al.
    Senior lecturer in Sociology of Law, Lund University.
    Åström, Karsten
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The use of court- and party-appointed experts in legal proceedings in Sweden: the judges experiences and attitudes2017Inngår i: Oslo Law Review, E-ISSN 2387-3299, Vol. 4, nr 2, s. 63-81Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on the use of expert knowledge as a basis for legal decisions in serious criminal cases. Using a model that describes rhetorical situations, as well as empirical material based on 150 court decisions, the aim is to analyse the conditions surrounding the use of expert evidence in criminal law processes, to what extent and by whom such evidence is used, and how it affects the outcome of the cases. The rhetorical situation in criminal cases is reconstructed to include the exigence (urgent issue that requires addressing) and, thereby, the related discourse, in order to retrieve relevant conditions, which could be identified as evidentially favourable or unfavourable to the suspect and the prosecutor respectively. It is concluded that there is a theoretical imbalance between the parties to the benefit of the defendant. Empirically grounded analysis of the criminal cases shows, however, that the defendant’s theoretical advantage does not correspond to the actual situation in court. The results indicate that the defendant usually adopts a passive stance and therefore does not use favourable constraints effectively. The study also shows that the defendant’s chances of winning the case increase when they use written expert evidence and expert witnesses.

  • 50.
    Gebrael, Josee
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Hodzic, Ena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Bristande reglering om flyttstädning: Kriterier för bedömning av hyresvärdens respektive hyresgästens ansvar för lägenhetens skick2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett problem som vi har uppmärksammat i hyreslagen är regleringen om städning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar två typer av förseningar vid överlåtande av lägenhet. 13 § HL reglerar försening som beror på hyresvärden och den gäller endast för nybyggda lägenheter eller lägenheter som gjorts om helt för en ny användning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror på den avträdande hyresgästen som inte utrymt lägenheten i tid.[2]Här menar lagstiftaren att den tillträdande hyresgästen inte kan flytta in i tid på grund av att lägenheten inte är utrymd. Att lägenheten inte är utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lägenheten eller att den frånträdande hyresgästen bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tillträdande hyresgäst. De två omtalade paragrafernas gemensamma nämnare är att om bristen är av väsentlig betydelse har hyresgästen rätt till att säga upp avtalet helt och hållet. En oreglerad lucka i hyreslagen uppstår eftersom paragraferna inte omfattar alla typer av förseningar och begränsar sig till nybyggda lägenheter.

12345 1 - 50 of 218
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf