liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 297
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Almgren, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Green Business AB.
    Näringslivets insatser på miljöområdet: För Naturvårdsverket2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppdraget för denna rapport har varit att beskriva näringslivets insatser på miljöområdet med avseende på vilka miljöfrågor som näringslivet prioriterar, hur företagen organiserar sina insatser och vilka verktyg de använder för att förbättra sin miljöprestanda, hur de ser på några vanliga statliga styrmedel, vilka som är de viktigaste drivkrafterna och hindren till förbättrad miljöprestanda samt att även blicka utanför Sveriges gränser.

    Generationsperspektivet, ungefär 3-års cykler, på miljöfrågorna innebär att det ofta tar lång tid innan ett miljöproblem uppenbarar sig som ett problem. Likaså tar det ofta lång tid att åtgärda upptäckta problem med hänsyn till att de ofta kräver omställningar med nya tekniska lösningar, som inte alltid finns till hands, och som också behöver inför as brett i näringslivet.

    När det gäller den första frågan om vilka de viktigaste miljöfrågorna är för näringslivets del visar denna studie att det främst gäller klimatfrågan och produkternas miljöaspekter i ett värdekedjeperspektiv. Båda frågorna är globala till sin karaktär. De studerade företagen har hög beredskap och har redan påbörjat arbetet att för svensk del bidra till att minska klimatpåverkan. Innebörden av de antagna målen hos de 50 studerade företagen är att företag som verkar i Sverige enligt denna studie ska kunna medverka till att nå den nivå på insatser som IPCC indikerat för år 2050. Det är den tidpunkt som IPCC siktar på i sina senaste utvärderingar. Flera företag har vardera skisserat en trovärdig färdplan för att göra verksamheten koldioxidsnål eller koldioxidneutral till nämnda tidpunkt. Det är känt från andra liknande studier att det f rån näringslivets perspektiv dock också behövs ett politiskt mål av flera skäl, bl a för att regeringar och näringsliv i alla länder ska dra åt samma håll. Det som emellertid är intressant nu är att näringslivet i Sverige enligt denna studie har påbörjat arbetet med att finna lösningar för att nå ett ev kommande politiskt globalt mål. De studerade företagen i Sverige har även i stor utsträckning upprättat egna mål och genomför åtgärder på de områden som de nationella miljökvalitetsmålen täcker, bl a med inriktning på att begränsa förorening av luft- och vattenområden men även på att värna den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruk samt att värna och utveckla naturvärden i den bebyggda miljön. Resultaten i form av utsläppsminskningar på de föroreningsanknutna områdena är goda även om det på flera områden återstår insatser att göra. Miljökvaliteten i Sverige på dessa områden påverkas dock främst av verksamhet i länder utanför Sveriges gränser. Den miljöpåverkan som uppstår som följd av den ökade handeln mellan länder är idag svår av kvantifiera på grund brister i lämplig statistik och mätetal. Inriktningen av handeln pekar emellertid på att Sverige exporterar mer varor med goda miljöprestanda, räknat i hela värdekedjan, än importerar varor med dåliga. Utöver nämnda områden har företagen ofta mål för användning av resurser och utveckling av förnybara energikällor.

    När det gäller den andra frågan om företagens egna insatser visar studien att det i rapporten studerade delen av näringslivet i Sverige i betydande omfattning på frivillig väg har infört egna verktyg för att effektivt kunna hantera sina miljöfrågor. Den viktigaste förändringen är att begreppet hållbar utveckling nu har slagit rot. Det medför att miljöfrågorna nu fått en tydligare plats i företagens ledningar i samverkan med andra frågor inom begreppet hållbarhet. De viktiga förebilderna för innebörden av hållbar utveckling är UN Global Compact, OECDs vägledning för multinationella företag och den internationella standarden ISO 26000 om socialt ansvarstagande. Rapporteringen av studerade företagens insatser på hållbarhetsområdet sker i stor utsträckning enligt den modell som utarbetats av GRI (Global Reporting Initiative). Den egna målstyrda verksamheten baseras väsentligen på miljöledningssystem som upprättats med stöd av den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001, inom vilken även lagstyrda insatser hanteras internt . Syftet med sådana miljöledningssystem är att bidra med en effektiv metod att hantera miljöfrågorna i ett företag. Den logik som denna standard har byggt upp, m ed målstyrning som viktigaste komponent, lyser igenom i alla företagens hållbarhetsredovisningar. Det är alltså tydligt att ISO 14001 har fått stort genomslag i den praktiska hanteringen av miljöfrågorna. Vidare är det tydligt att företagen idag fäster sto r vikt vid att värna och utveckla den biologiska mångfalden i skogen. Mer än 70 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige är certifierad enligt något av de stora förekommande certifieringssystemen (FSC/PEFC). Det innebär omfattande åtaganden för skog sägarna att värna om den biologiska mångfalden och att sätta av marker för naturvårdsändamål.

    När det gäller den tredje frågan om näringslivets förhållningssätt till statliga styrmedel har näringslivet i Sverige generellt sett en positiv syn på det regel verk som reglerar deras verksamhet. Efterlevnaden synes vara god av gällande regler. Den statliga individuella, integrerade tillståndsprövningen anses av berörda företag vara ett bra styrmedel. Det gäller även den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Däremot framgår det tydligt av studien att den nuvarande utformningen av tillståndsprövningen enligt berörda företag efter hand har blivit alldeles för omständlig och tidsmässigt utdragen. Idag tar tillståndsprocessen över tre år i genomsnitt. Det bör tydliggöras att inget företag har yrkat på att sänka miljökraven i sig utan framförallt att få tillståndsprocessen att gå fortare. Studien visar att det finns flera sådana möjligheter utan att varken göra avkall på kraven i direktiv från EU eller hänsyn till miljön. Avgiften på kväveoxider har mer eller mindre förlorat sin roll som styrmedel och fungerar numera mest som subvention av energisektorn på bekostnad av skogsindustrin. Det är framförallt skogsindustrin som framför kritik på denna punkt. Vidare ans er berörda företag att handeln med utsläppsrätter enligt EU ETS bör utvidgas till ett globalt system för att kunna bli verkningsfullt.

    När det gäller den fjärde frågan om drivkrafter och hinder för förbättrad miljöprestanda var lagstiftningen den stora drivkraften under 1970- och 1980-talen. Olika marknadsbaserade krav har numera fått en betydligt större roll än tidigare. Kraften i dessa krav skiftar från bransch till bransch och från miljöfråga till miljöfråga. En notering som stödjer tesen om att marknad en tagit över är det faktum att även de i denna undersökning utvalda företag, som inte i någon påtaglig utsträckning styrs av lagstiftning, också har ambitiösa program och planer. En annan bild av samma utveckling är relationen till kunder och andra intressenter. Det framkommer av företagen i studien att de knappast idag kan verka på marknaden samtidigt som förtroendet för företaget sviktar hos kunder och andra intressenter. En viss reservation kan dock vara befogad. Bakom olika marknadsrelaterade krav står ofta myndighetskrav eller lagstiftning. Det motsatta gäller naturligtvis också, dvs bakom lagstiftningskrav finns ofta ytterst ett krav på marknaden. Vidare är det tydligt från studien att d en värdegrund som idag omfattar de flesta svenskar, att värna om miljön, gäller också för företag. Sverige är ett relativt homogent land med en i stora delar gemensam värdegrund. En betydande del av alla insatser för miljön görs därför på helt frivillig väg av ren omtanke om miljön. Också detta bekräftas av det faktum att även de företag som inte omfattas av statliga krav på tillstånd, anmälan eller andra ”skarpa krav” också vidtar åtgärder för att skydda miljön med liknande inriktning och omfattning som de med sådana krav.

    Genomgången av olika verktyg och styrmedel får konsekvenser för de statliga och kommunala myndigheterna. Olika statliga regelverk är inte längre är det enda svaret på förbättrad miljöprestanda hos näringslivet. Det innebär att miljöpolitiken för regering och myndigheter snarare bör vara att skaffa sig ett rimligt förhållningssätt till de olika initiativen på marknaden med innebörd att staten underlättar för och stödjer företag, snarare än reglerar. Efter genomgången i denna rapport är svaret entydigt nej på frågan om det behövs kompletterande styrmedel. Det saknas i varje fall miljömotiv för det.

    Informationen för att besvara frågorna i denna undersökning har främst hämtats från en grupp av 50 stora företag med verksamhet i Sverige. Därutöver har information inhämtat s från intervjuer (11 företag, varav 6 från gruppen av 50), andra tillgängliga undersökningar och litteratur. De 55 företagen utgör inte ett representativt urval av näringslivet idag. Däremot vet vi från tidigare undersökningar att den värdegrund och de insatser som de stora företagen gör efter hand verkar som inspiration för de mindre företagen. Många av de mindre företagen är också leverantörer till de stora och har krav fr ån kunden att förhålla sig till. Det de stora företagen gör idag förmodas vara giltiga för en större del av näringslivet om några år.

  • 2.
    Altun, Nergiz
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dunerholm, Katerina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Palladium: en verksamhetsutvärdering2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna utvärdering syftar till att belysa Palladiumprojektet ur ett antal olika perspektiv. Målet är att analysera hur Palladiums verksamhet har fungerat i relation till de mål och intentioner som fanns i planeringen av projektet, både från kommunpolitikers håll och från brukarna av verksamheten, det vill säga ungdomarna. Vi har undersökt verksamhetens organisation, hur den fungerat och om det finns brister i verksamheten, samt om huruvida det finns ett fortsatt behov av Palladium i Katrineholms kommun. Utvärderingen grundar sig på dokumenten Idéskiss- kultur- och mediehus för unga i Katrineholms kommun, Palladium no smoking, och Palladium - café och kulturhus för unga, ett antal intervjuer med politiker, en tjänsteman och ungdomar som är involverade i projektets verksamhet samt en observation.

  • 3.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carstensen, John
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Emtinger, Bengt Göran
    The National Board of Health and Welfare.
    Costs of informal care for patients in advanced home care: a population based study2003Ingår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 19, nr 4, s. 656-663Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: Several studies have sought to analyze the cost-effectiveness of advanced home care andhome rehabilitation. However, the costs of informal care are rarely included in economic appraisals ofhome care. This study estimates the cost of informal care for patients treated in advanced home careand analyses some patient characteristics that influence informal care costs.Methods: During one week in October 1995, data were collected on all 451 patients in advanced homecare in the Swedish county of O¨ stergo¨ tland. Costs were calculated by using two models: one includingleisure time, and one excluding leisure time. Multiple regression analysis was used to analyze factorsassociated with costs of informal care.Results: Seventy percent of the patients in the study had informal care around the clock during theweek investigated. The patients had, on average, five formal care visits per week, each of which lastedfor almost half an hour. Thus, the cost of informal care constituted a considerable part of the costof advanced home care. When the cost of leisure time was included, the cost of informal care wasestimated at SEK 5,880 per week per patient, or twice as high as total formal caregiver costs. Whenleisure time was excluded, the cost of informal care was estimated at SEK 3,410 per week per patient,which is still 1.2 times higher than formal caregiver costs (estimated at SEK 2,810 per week per patient).Informal care costs were higher among patients who were men, who were younger, who had their ownhousing, and who were diagnosed with cancer.Conclusions: Studies of advanced home care that exclude the cost of informal care substantiallyunderestimate the costs to society, regardless of whether or not the leisure time of the caregiver isincluded in the calculations.

  • 4.
    Andersson Granberg, Tobias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Fredriksson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Pilemalm, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Yousefi Mojir, Kayvan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Effektivt sambruk av kommunala resurser för ökad säkerhet och trygghet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Användandet av så kallade semiprofessionella resurser i räddningsinsatser har blivit allt vanligare i Sverige. En semiprofessionell är en person som fått utökade arbetsuppgifter inom respons och räddning inom ramen för sitt ordinarie yrke. Det kanske mest kända exemplet är väktare som responderar på den kommunala räddningstjänstens ärenden.

    I det projekt som avrapporteras här, är syftet att undersöka vilka yrkesgrupper som skulle passa bra som semiprofessionella, och vad som krävs för att de effektivt ska kunna utföra de nya arbetsuppgifterna, bland annat i form av utbildning och utrustning. Vidare syftar projektet till att utvärdera vilken samhällsnytta semiprofessionella kan bidra med. Som studieobjekt används Norrköpings kommun, och via en aktionsforskningsinspirerad metodansats är målet att projektresultaten ska kunna bidra till en ökad säkerhet och trygghet i kommunen.

    En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder används för att uppnå syftet. Genom workshops identifieras först fyra potentiella yrkesgrupper (räddningstjänstens dagtidspersonal, hemtjänstpersonal, förvaltningsentreprenörer och väktare), för vilka detaljerad data erhålls via fokusgruppsintervjuer. En grupp (räddningstjänstens dagtidspersonal) väljs ut för vidare analys, och ytterligare en workshop genomförs, plus ett experiment i form av en simulerad olycka där semiprofessionella får göra en första insats. En prototyp av ett utlarmningssystem tas fram, inklusive en smartphoneapplikation som de semiprofessionella kan använda för att ta emot och hantera larm. Med hjälp av applikationen utförs ett experiment där historiska larm skickas till potentiella semiprofessionella under två månaders tid, och de får svara på om de kan åka eller inte, samtidigt som deras position noteras. Genom att jämföra deltagarnas uppskattade insatstider med räddningstjänstens historiska, kan möjliga insatstidsförkortningar beräknas. Detta kompletteras med en bedömning av vad de kan bidra med i respektive händelse.

    Bedömningen görs enligt en strukturerad metod av professionell personal från två olika räddningstjänstorganisationer. De beräknade insatstiderna och den skattade förmågan vägs samman till en monetär nytta av den semiprofessionella insatsen.

    Resultatet visar att det finns ett stort antal yrkesgrupper som skulle kunna vara lämpliga att nyttja som semiprofessionella. I rapporten redovisas en lista med 23 grupper som anses ha potential och möjlighet att utföra räddningsinsatser som en del av sitt yrke. Vidare redovisas ett antal utmaningar och möjligheter, baserat på analysen av de fyra utvalda grupperna. En konkret sammanställning har gjorts i form av listor på utbildning och utrustning som krävs för att de effektivt kunna utföra sitt nya uppdrag. Dessa krav är förhållandevis enkla att uppfylla, och handlar om grundläggande utbildning i riskbedömning, brandsläckning och livräddande åtgärder, samt utrustning som tex handbrandsläckare och förbandslåda. Mer utmanande är de organisatoriska förändringar som är nödvändiga för att de semiprofessionella akut ska kunna lämna sina pågående arbetsuppgifter, samt hur utlarmningen ska kunna integreras i de tekniska system som används för professionella räddningsresurser. Vidare visar resultaten att semiprofessionella kan larmas, och förväntas göra nytta på en stor mängd olika typer av händelser, dock främst vid händelser med personskador eller akuta sjukdomsförlopp. Den monetära nyttan av att införa ett fåtal (i snitt 3,4 st) semiprofessionella i Norrköping och Linköpings kommuner beräknades till mellan 600 000 och 2 400 000 kr per år, beroende på hur lång tid det tar för de semiprofessionella ifrån att de får larm tills de påbörjar färden mot händelseplatsen.

    En slutsats från projektet är att semiprofessionella skulle bidra till en ökad säkerhet och trygghet i Norrköping kommun, om de används som förstainsatsresurser, som ett komplement till befintlig professionell räddningspersonal.

  • 5.
    Andersson, Ragnar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle.
    Inclusion of immigrants -- effects of diffent kinds of partnerships2008Ingår i: Partnership: As a Stragegy for Social Innovation and Sustainable Change / [ed] Lennart Svensson, Barbro Nilsson, Stockholm: Santérus Academic Press , 2008, 1, s. 159-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Is partnership as an organisational principle a way to overcome the limitations of project-organisation and its focus on short-term outcomes? Or is the interest in partnership organisations only an expression of a trend or a fashion in the growing market for organisational development in complex situations? In this book 14 scholars get new data and make careful analysis of the partnership organisation both in theory and in practice. They analyse the effectiveness of the partnership organisation in implementing changes and innovation with long-term effects rather than short-term results. The ambition is to address practical dilemmas and problems in the partnership organisation by using different theoretical perspectives - theories about organisational learning, strategies for change, power and empowerment, gender analysis, governance and participation etc. The research presented is valuable in order to achieve deeper understanding of the pros and cons with the partnership organisation. When can it be useful? What kind of problems can be addressed? Which conditions are necessary if the partnership model is to be used? Editors are Lennart Svensson, professor of sociology at the University of Linkoping, Sweden and Barbro Nilsson, Ph.D. and lecturer of pedagogic at the Institution of Behaviour Science learning at the University of Linkoping. Also contributing are Ken Caplan, Leda Stott, Erik Lindhult, Ingela Malqvist, Marianne Parmsund, Ann-Christine Larsson, Maria Bogren, Sofia Wistus, Ragnar Andersson, Hanna Westberg, Anette Scoppetta and Gun Hedlund.

  • 6.
    Andréasson, Ester
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Digitalisering i den offentliga förvaltningen: IT, värden och legitimitet2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vi lever i ett samhälle där elektronisk information och kommunikation får en allt större betydelse både i vardags- och arbetslivet. I föreliggande avhandling studeras den utveckling som innebär att offentliga organisationer digitaliseras, det som kan kallas för e-förvaltning. Utgångspunkten för dessa studier är en vilja att undersöka vilka betydelser värden har i digitaliseringsprocesser i offentliga organisationer. Tre kvalitativa, tolkande, studier har genomförts. En av dessa var en studie av svenska e-förvaltningspolicyer. De två andra delstudierna var fallstudier av digitalisering som företogs i dels Landstinget i Östergötland, dels på Försäkringskassan. Fallstudierna har baserats på intervjuer, dokumentstudier och observationer. Teoretiskt bygger avhandlingens analyser på teorier om offentliga värden, legitimitet samt samspelet mellan teknik och organisation. Analyserna visar på vilka värden som ges betydelse i digitaliseringsprocesser i det offentliga och hur digitaliseringen kan påverka grundläggande demokratiska värden i offentliga organisationer. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre övergripande slutsatser: 1) Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är kontextberoende och sker i ett samspel mellan teknik, policy och förvaltning samt de värden som är knutna till dessa. 2) Utvecklingen mot e-förvaltning ger uttryck för en mångfald av värden, och inspireras och formas av tankegods från olika värdegrunder. 3) Digitaliseringen kan påverka de demokratiska värdenas ställning i offentliga organisationer, och därmed ha betydelse för förvaltningens legitimitet. Avhandlingens centrala kunskapsbidrag är en större förståelse för vilka implikationer e-förvaltningsreformer kan ha för förvaltningens demokratiska och byråkratiska värden och dess legitimitet. Digitaliseringsprocesser är inte värdeneutrala, utan både formas av och formar värden i samspelet mellan teknik, politiska målsättningar och förvaltningens unika organisatoriska och verksamhetsmässiga förutsättningar. En medvetenhet kring digitaliseringens värden är därför betydelsefull när e-förvaltningsreformer initieras och genomförs. Ytterligare forskning om hur de processer ser ut där värden hos teknik och offentliga organisationer formar och präglar varandra kan bidra till att upprätthålla den offentliga förvaltningens legitimitet i en digitaliserad värld.

  • 7.
    Andréasson, Ester
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvecklingen av e-legitimationer i Sverige: – en studie av det privata och det offentligas roller2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta papper är framförallt ett empiriskt explorativt sådant, som behandlar en pågående utvecklingsprocess i offentlig förvaltning.

    Idag samverkar ofta både privata och offentliga aktörer i formande och verkställande av offentlig policy. Exempel på policyområden där detta är vanligt förekommande är skola, äldreomsorg och primärvård. Jag argumenterar i detta papper för att även IT-utveckling i offentlig sektor – e-förvaltning – är ett sådant område där gränserna mellan privat och offentligt suddas ut allt mer.

    I papperet undersöks ett specifikt empiriskt område inom e-förvaltningen – utvecklingen kring en ny struktur för e-legitimationer i Sverige. Denna analyseras med hjälp av Lennart J. Lundqvists privatiseringsmatris, som här används som ett verktyg för att för att åskådliggöra och diskutera hur olika förslag till organisering av infrastruktur för e-legitimationer i Sverige innebär olika former av samspel mellan privata och offentliga organisationer.

    Papperet avslutas med att fyra olika förslag till framtida forskningsinriktningar kring det aktuella forskningsområdet presenteras.

  • 8.
    Assmo, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Public Services Choices When There Are No Alternatives?: A Paradox of New Public Management in Rural Areas2012Ingår i: Journal of Rural and Community Development, ISSN 1712-8277, E-ISSN 1712-8277, Vol. 7, nr 2, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a common decrease in services in rural areas around the world. This is not at least the case regarding public services, since the decreasing population also decreases the resources available for local public services. The aim of this article is to critically analyse challenges of New Public Management in a rural area community in Sweden to discuss the complex double management role (as employer and as service provider) of the rural municipality. The core of NPM is based on a private sector ethos and is thus also heavily influenced by corporate sector techniques and management. In this paradigm cost effectiveness and efficiency become the dominant considerations for how the state is run. It becomes even more problematic in rural areas without a critical mass of customers (former citizens) and additional costs for transportation. This is illustrated by a discussion of local schools. The analysis shows that even non-monetary resources should be taken into account to reach legitimate policy changes in rural communities. This opens for a creative discussion on time-spatial localized policy-making including extending the interpretations of local resources.

     

  • 9.
    Behtoui, Alireza
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Boréus, Kristina
    Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
    Neergaard, Anders
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle.
    Yazdanpanah, Soheyla
    Linköpings universitet.
    Att verka för jämlika arbetsplatser: en studie av jämlikhet och ojämlikhet mellan anställda i äldrevården2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar resultat från en studie på ett antal äldreboenden i en större svensk kommun. Syftet har varit att undersöka hur jämlikhet mellan olika grupper av anställda – i första hand mellan personer i befattningarna undersköterska och sjukvårdsbiträde – kan gynnas.

    Studien har genomförts av fyra forskare och bekostats av det statliga Vetenskapsrådet. Den är alltså varken beställd eller planerad av kommunen ifråga. Forskarna är helt ansvariga för alla delar av studiens uppläggning, genomförande och resultat.

  • 10.
    Bengtsson, Kristofer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Jonson, Carl-Oscar
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Katastrofmedicinskt centrum.
    Prytz, Erik G.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Framtidens skadeplats: intervjuer med landstingens beredskapssamordnare2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att genom intervjuer med beredskapssamordnare från Sveriges landsting försöka skapa en bild av hur uppfattningen var att skadeplatsen såg ut idag och skulle kunna kommat att förändras på sikt. Vidare önskade intervjustudien söka svar på frågor som rörde komplexiteten på skadeplatsen genom att diskutera ledningsförhållanden, samverkan med andra aktörer, alarmerings- och dirigeringsfunktionernas roll i det svenska sjukvårdsystemet samt hur ett möjligt arbete med ett återtagande av förmågan till ett civilt försvar skulle påverka systemet i sin helhet. Överlag har detta syfte uppnåtts genom ett rikt material kring relevanta frågeställningar som belyst ett flertal kritiska aspekter både i dagens situation men även för framtiden.

    Resultatet ger en relativt entydig bild av hur situationen uppfattas på landstingsnivå idag av personalen som behandlar beredskapsfrågorna. Den bild som målas upp fokuserar kanske främst på en upplevd avsaknad av centrala och nationellt övergripande styrningar vilket menligt påverkar förmågan att lyfta ledningsförmågan från regional till nationell nivå vid en större händelse som överstiger den regionala förmågan. Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar av idag är väl anpassad för att hantera händelser inom ramen för det egna länets geografiska område. Befintliga koncept för samverkan och samordning bedöms fungera bra i vardagen, exempelvis vid de vanligaste fallen av skadeplatser: trafik och brand. Detta innebär dock att systemet fungerar väl under förutsättning att händelsen är begränsad i såväl tid och rum som vad avser antalet drabbade. En större händelse eller flera händelser samtidigt på olika platser, särskilt om det finns försvårande faktorer såsom utsläpp av farliga ämnen eller en högre hotbild, skapar försvårande omständigheter som upplevs svårhanterliga idag. I ett framtida scenario upplevs även risken för dessa händelser och terrorattacker att öka. Avhängigheten av IT samt ett samhälle som i allt högre grad förlitar sig på ”just in time”-leveranser gör att sårbarheten har ökat och upplevs fortsätta göra det även i framtiden. Andra viktiga områden som lyfts är nuvarande och befarad framtida brist på kompetent personal samt att utbildnings- och övningsverksamhet inte kan bedrivas i önskvärd utsträckning, delvis på grund av personalbrist och –omsättning.

    Vidare syns den generella uppfattningen vara att det saknas ett tydligt ledarskap på nationell nivå då det sällan, om alls, utkommer några direkta styrningar rörande vad som skall uppnås och i vilken utsträckning. Detta har också påvisats i avsnittet ovan rörande före-, under- och efterperspektivet där det finns en klart övervägande del synpunkter på de två förstnämnda perspektiven. Nationell styrning är alltså något som uppfattas vara efterfrågat och då inte bara avseende ledning under insats utan även i frågor rörande enhetlig utrustning och metodik samt utbildnings- och övningsfrågor. Få respondenter har tagit upp efterperspektivet i någon större utsträckning men då det har förekommit har det framförallt berört erfarenhetshanteringsfrågor och den brist som upplevs finnas inom detta specifika område idag. Erfarenheter från den egna verksamheten, såväl i vardagen som vid insatser vid allvarliga händelser, behöver tas om hand, följas upp och sedan utgöra grund för ett levande utvecklingsarbete.

  • 11.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet, Sweden.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Anders
    Jönköping Business School and The Ratio Institute, Sweden.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Municipally Owned Enterprises as Danger Zones for Corruption?: How Politicians Having Feet in Two Camps May Undermine Conditions for Accountabilit2019Ingår i: Public Integrity, ISSN 1099-9922, E-ISSN 1558-0989, Vol. 21, nr 3, s. 320-352Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The market-inspired reforms of New Public Management have been particularly pronounced in Swedish local government. Notably, municipally owned enterprises (MOEs) have rapidly grown in numbers. Principal-agent theory gives rise to the hypothesis that the massive introduction of MOEs has impacted negatively on the conditions for accountability in Swedish local government. To study this, social network analysis was employed in mapping networks for 223 MOEs in 11 strategically chosen municipalities, covering a total of 732 politicians. The analysis reveals substantial overlaps between principals (representatives of the ultimate stakeholders, citizens) and agents (the boards of the MOEs). Hence, corporatization of public services seems to imply worrisome entanglements between the politicians who are set to steer, govern, and oversee MOEs on the one hand, and the board members of MOEs on the other. The increasing numbers of MOEs may therefore have adverse effects on accountability in important and growing parts of Swedish local government.

  • 12.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjölin, Mats
    Växjö universitet, Växjö, Sverige.
    Öhrvall, Richard
    Institutet för Näringslivsforskning, Stockholm, Sverige.
    Allmän nytta eller egen vinning?: En ESO-rapport om korruption på svenska2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige är inte befriat från korruption och svenskarna upplever i högre utsträckning än medborgarna  i andra nordiska  länder att den offentliga  sektorn  är korrumperad. Det  är ett problem som måste tas på allvar. Många kommunala verksamheter är särskilt sårbara för korruption och det finns tydliga brister i granskningen av kommunernas ekonomi.

    Rapporten tar upp väsentliga frågor på ett enkelt och lättfattligt sätt. Analysen ger också en god vägledning i var problemen kan uppkomma och vilka åtgärder som kan vara ändamålsenliga. Därför är jag övertygad om att rapporten utgör en god grund för den fortsatta diskussionen om korruption i Sverige. Rapportarbetet har följts av en referensgrupp med god insikt i dessa frågor. Ansvarig för gruppen har varit Yvonne Gustafsson, ledamot i ESO:s styrelse. Författarna svarar själva för de slutsatser som presenteras i rapporten.

  • 13.
    Bergh, Andreas
    et al.
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjölin, Mats
    Linnéuniversitetet.
    A Clean House?: studies of corruption in Sweden2016Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Bernhard, Iréne
    et al.
    Högskolan Väst, Trollhättan, Sweden.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Trust in secure public e-services: translating policies into use2012Ingår i: Entrepreneurship, social capital and governance: directions for the sustainable development and competitiveness of regions / [ed] Charlie Karlsson, Börje Johansson and Roger R. Stough, Edward Elgar Publishing, 2012, 1, s. 241-262Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The emerging information society challenges relations between public agencies and citizens in many ways. Providing e-services on the Internet and using other forms of information and communication technologies are basic components of e-government. E-services as such are innovations – even if the service itself existed before – as they are a new way of producing and organizing the service. For secure use and successful implementation of innovations in public contexts, the innovation must be considered legitimate and related to policies. The European Union and all other levels of government form policies, which are translated among the various levels to manage the useful, secure praxis of e-services. Translation in organisational terms takes place across governmental levels in the multi-level governance chain and secondarily from technical to administrative settings. Since the Swedish public administration relies on a dual steering approach, with strong, constitutionally mandated regional and local autonomy, such policies cannot be forced onto regional and local public agencies. Instead, European and national policy statements become soft policy instruments in the local context, and their implications rely on local uptake in the specific setting and on the competencies of the professionals in local public administration. Since this is a new, emerging field of innovative policy and practice, our analysis will build on an inductive methodological approach. The theoretical framework of policy and technology translation allows inclusion of this broad process of changes. Our focus here on the translation process is to highlight translations both across levels in multi-level settings and as constructions of meanings of security. The conclusion is that the organizational settings of multi-level governance are greater constraints than new technology for implementation of public e-services.

  • 15.
    Bjurling, Madelene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Höjdevall, Mikaela
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Funkis, folkhem och förlorade visioner: en tolkning av det sociala kapitalet i ett miljonprogramsområde i Linköping2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför städerna och vilade på funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att många av de hyresgäster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom några år skulle flytta till egna småhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgästerna. Dessa områden präglas idag överlag av många in och utflyttningar. I Sverige finns ett miljonprogramsområde i varje medelstor stad. Dessa områden kännetecknas av samma typ av problematik; hög arbetslöshet, höga ohälsotal och lågt valdeltagande. I den politiska debatten väcks ofta förslag om att man ska bygga om eller riva delar av miljonprogrammen. Andra menar att problemen bekämpas genom att åtgärda makroekonomiska problem i samhället i stort. Få av dessa förslag kretsar kring teorier om socialt kapital och vad det sociala kapitalet enligt vissa välkända statsvetare kan åstadkomma i samhällen. Syftet med denna uppsats är således att kvalitativt beskriva det sociala kapitalet i ett miljonprogramsområde i Linköping. Vi vill även studera huruvida det sociala kapitalet kan bidra till en demokratisk utveckling i stadsdelen. Det är vår förhoppning att våra slutsatser kan generaliseras till andra miljonprogramsområden i Sverige. Det sociala kapitalet beskrivs och analyseras utifrån tretton genomförda intervjuer med tjänstemän och föreningsrepresentanter i stadsdelen. Det görs med teoretisk hjälp av statsvetarna Robert D. Putnam och Bo Rothstein samt sociologen James S. Coleman. Vi kommer fram till att det förekommer stora variationer av socialt kapital i stadsdelen. Det finns en stor mängd av det Putnam kallar för sammanbindande socialt kapital. Samtidigt uppvisar stadsdelen en brist på det överbyggande sociala kapitalet, som på allvar skulle kunna bidra till ett demokratiskt lyft i stadsdelen. Det menar vi beror på etniska grupperingar och stora omflyttningar, som gör det irrationellt att investera i socialt kapital för den enskilde. Särskilda politiska insatser kan av de skälen motiveras i stadsdelen. 

  • 16.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Lunds universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vad krävs i praktiken för att bli docent?2012Ingår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, nr 3, s. 5-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    För att nå framgång i den akademiska världen och på ett lyckosamt sätt konkurrera om begränsade resurser är det rationellt för den enskilde att snabbt söka nå docenttitel. När allt fler forskare försöker bli docenter, samtidigt som nya universitet av statusskäl vill bygga upp en grupp av docenter och professorer, riskerar docenttitelns värde att devalveras. I artikeln undersöker vi om de facto-kraven för docentur i nationalekonomi och statsvetenskap understiger de jure-kraven. Vårt resultat är i huvudsak nekande för såväl nationalekonomer som statsvetare. Däremot varierar de facto-kraven för docentur betänkligt mellan lärosäten, i synnerhet inom statsvetenskapen. Vårt material ger vid handen att de facto-kraven är lägre vid de nyare universiteten, för nationalekonomer är kraven tvärtom lägre vid några av de äldre.

  • 17.
    Brommesson, Douglas
    et al.
    Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karlsson Schaffer, Johan
    Göteborgs universitet, Institutionen för globala studier.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Högskolepedagogiska meriter: En valuta med svag kurs?2017Ingår i: Universitet AB: Om kommodifiering, marknad och akademi / [ed] Marcus Agnafors, Göteborg: Daidalos, 2017, s. 137-176Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.

  • 18.
    Broqvist, Mari
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Asking the public: Citizens´ views on priority setting and resource allocation in democratically governed healthcare2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Resource allocation in publicly funded healthcare systems is inevitably linked with priority setting between different patient groups and between different service areas, so-called meso level priorities. Behind every priority-setting decision (investments, reallocating or rationing), are values affecting both the content of the decisions and how the decisions are made. The importance for priority-setting to reflect social values, has been emphasised for the legitimacy of the healthcare systems and the decision makers. Also important, if supposed to provide enough guidance in practice, is that content values, expressed in ethical principles and criteria, are further operationalised. Few studies exist where Swedish citizens have been asked about priority setting and rationing at meso level, and findings from other countries cannot automatically be transferred to the Swedish context.

    The overall aim of this thesis is to extend and deepen the knowledge of the Swedish citizens´ views on acceptance of rationing in healthcare, on appropriate decision makers for rationing, and on the severity criterion for priority setting. Two qualitative and one mixmethod study were conducted, where citizens were interviewed. Citizens´ views on severity were also compared, both with a Severity Framework, derived from parliamentary-decided ethical principles and used for resource allocation, and with health professionals´ and politicians´ ranking of different aspects of severity in a quantitative, survey study.

    Study I shows that citizen participants perceived that acceptance of rationing at meso level is built on the awareness of priority-setting dilemmas between patient groups. No such spontaneous awareness was found. Depending on reactions of self-interest or solidarity, acceptance was also perceived to be built on acceptable principles for rationing and/or access to alternatives to public care. Study II shows that awareness of the meso level forms the basis for awareness of different risks of unfairness, linked with potential decision makers (even health professionals). Collaborative arrangements were promoted in order to control for such risks, especially the risk of self-interest. Politicians, in contrast to previous studies, were favoured as final decision makers for rationing healthcare. In study III, citizen participants identified the same severity aspects as health professionals and experts had done in the Severity Framework. They contributed with some possible refinements, but also promoted aspects not in line with established ethical criteria for priority setting in Sweden. Study IV shows that citizen respondents differ to a larger proportion compared to politicians´ ranking of severity aspects, than with that of health professionals´. The greatest number of significant differences was found between politicians and health professionals.

    This thesis has several implications. Politicians ought to strive for greater public awareness of the priority-setting dilemma at the meso level in healthcare, both according to the process and the content values behind the decisions. Social values not in accordance to the parliamentary decision indicate a need to facilitate an ongoing dialogue, reason-giving activities and promotion of content values of solidarity. To capture social values on priority setting and rationing, ambitious public deliberation is not the only way. Methodologically stringent research, with a variety of study designs, could contribute in many important ways.

    Delarbeten
    1. To accept, or not to accept, that is the question: citizen reactions to rationing
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>To accept, or not to accept, that is the question: citizen reactions to rationing
    2014 (Engelska)Ingår i: Health Expectations, ISSN 1369-6513, E-ISSN 1369-7625, Vol. 17, nr 1, s. 82-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background  The publicly financed health service in Sweden has come under increasing pressure, forcing policy makers to consider restrictions. Objective  To describe different perceptions of rationing, in particular, what citizens themselves believe influences their acceptance of having to stand aside for others in a public health service. Design  Qualitative interviews, analysed by phenomenography, describing perceptions by different categories. Setting and participants  Purposeful sample of 14 Swedish citizens, based on demographic criteria and attitudes towards allocation in health care. Results  Participants expressed high awareness of limitations in public resources and the necessity of rationing. Acceptance of rationing could increase or decrease, depending on one's (i) awareness that healthcare resources are limited, (ii) endorsement of universal health care, (iii) knowledge and acceptance of the principles guiding rationing and (iv) knowledge about alternatives to public health services. Conclusions  This study suggests that decision makers should be more explicit in describing the dilemma of resource limitations in a publicly funded healthcare system. Openness enables citizens to gain the insight to make informed decisions, i.e. to use public services or to 'opt out' of the public sector solution if they consider rationing decisions unacceptable.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    John Wiley & Sons, 2014
    Nyckelord
    citizen perspective, phenomenography, priority setting, rationing, Sweden
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-104308 (URN)10.1111/j.1369-7625.2011.00734.x (DOI)000330647300010 ()22032636 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2014-02-14 Skapad: 2014-02-14 Senast uppdaterad: 2018-04-03
    2. It takes a giraffe to see the big picture - Citizens' view on decision makers in health care rationing
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>It takes a giraffe to see the big picture - Citizens' view on decision makers in health care rationing
    2015 (Engelska)Ingår i: Social Science and Medicine, ISSN 0277-9536, E-ISSN 1873-5347, Vol. 128, s. 301-308Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Previous studies show that citizens usually prefer physicians as decision makers for rationing in health care, while politicians are downgraded. The findings are far from clear-cut due to methodological differences, and as the results are context sensitive they cannot easily be transferred between countries. Drawing on methodological experiences from previous research, this paper aims to identify and describe different ways Swedish citizens understand and experience decision makers for rationing in health care, exclusively on the programme level. We intend to address several challenges that arise when studying citizens' views on rationing by (a) using a method that allows for reflection, (b) using the respondents' nomination of decision makers, and (c) clearly identifying the rationing level. We used phenomenography, a qualitative method for studying variations and changes in perceiving phenomena. Open-ended interviews were conducted with 14 Swedish citizens selected by standard criteria (e.g. age) and by their attitude towards rationing. The main finding was that respondents viewed politicians as more legitimate decision makers in contrast to the results in most other studies. Interestingly, physicians, politicians, and citizens were all associated with some kind of risk related to self-interest in relation to rationing. A collaborative solution for decision making was preferred where the views of different actors were considered important. The fact that politicians were seen as appropriate decision makers could be explained by several factors: the respondents' new insights about necessary trade-offs at the programme level, awareness of the importance of an overview of different health care needs, awareness about self-interest among different categories of decision-makers, including physicians, and the national context of long-term political accountability for health care in Sweden. This study points to the importance of being aware of contextual and methodological issues in relation to research on how citizens experience arrangements for rationing in health care.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2015
    Nyckelord
    Sweden Health care Rationing Programme level Decision maker Citizens' view Interview Phenomenography
    Nationell ämneskategori
    Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-115129 (URN)10.1016/j.socscimed.2015.01.043 (DOI)000351323500037 ()25638017 (PubMedID)
    Anmärkning

    The authors gratefully acknowledge the contribution made by the participants in this study. This study was supported by the Swedish Federation of County Councils Research Program on Change Processes in Health Care and the Swedish National Centre for Priority Setting in Health Care.

    Tillgänglig från: 2015-03-09 Skapad: 2015-03-09 Senast uppdaterad: 2018-04-03
    3. The meaning of severity - do citizenś views correspond to a severity framework based on ethical principles for priority setting?
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The meaning of severity - do citizenś views correspond to a severity framework based on ethical principles for priority setting?
    2018 (Engelska)Ingår i: Health Policy, ISSN 0168-8510, E-ISSN 1872-6054, Vol. 122, nr 6, s. 630-637, artikel-id S0168-8510(18)30081-2Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The importance for governments of establishing ethical principles and criteria for priority setting in line with social values, has been emphasised. The risk of such criteria not being operationalised and instead replaced by de-contextualised priority-setting tools, has been noted. The aim of this article was to compare whether citizenś views are in line with how a criterion derived from parliamentary-decided ethical principles have been interpreted into a framework for evaluating severity levels, in resource allocation situations in Sweden. Interviews were conducted with 15 citizens and analysed by directed content analysis. The results showed that the multi-factorial aspects that participants considered as relevant for evaluating severity, were similar to those used by professionals in the Severity Framework, but added some refinements on what to consider when taking these aspects into account. Findings of similarities, such as in our study, could have the potential to strengthen the internal legitimacy among professionals, to use such a priority-setting tool, and enable politicians to communicate the justifiability of how severity is decided. The study also disclosed new aspects regarding severity, of which some are ethically disputed, implying that our results also reveal the need for ongoing ethical discussions in publicly-funded healthcare systems.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2018
    Nyckelord
    Citizens views, Directed content analysis, Ethical principles, Priority setting, Severity of ill health, Sweden
    Nationell ämneskategori
    Medicinsk etik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-147772 (URN)10.1016/j.healthpol.2018.04.005 (DOI)000438479000010 ()29728287 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2018-05-14 Skapad: 2018-05-14 Senast uppdaterad: 2019-06-27
  • 19.
    Brusman, Mats
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Leif
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunledningsrum: om rummets betydelse för ledningsarbetet i kommuner2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna bok vill sätta sökarljuset på rumsliga förtsättningar och på vad byggnader och lokaler, deras utformning och historia, kan betyda för kommunledningens praktik. För detta ändamål har vi besökt fjorton kommuner i östra Götaland och där samtalat med kommunledande personer kring rummets betydelse: Finspång, Motala, Linköping, Söderköping, Valdemarsvik, Åtvidaberg, Norrköping, Mjölby, Boxholm, Ödeshög, Vadstena, Ydre, Kinda samt Vimmerby.

  • 20.
    Bäck, Henry
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Larsson, Torbjörn
    Stockholms universitet.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den svenska politiken: Strukturer, processer och resultat2011 (uppl. 3)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I boken ges en bred översikt över statsskicket och politiken. Med utgångspunkt i stats- och samhällsvetenskaplig forskning beskrivs och analyseras staten, EU, kommuner och landsting. Läs mer Det politiska systemet gör det möjligt att fatta gemensamma beslut och skrida till gemensam handling i samhället. Till skillnad från andra system för gemensamt handlande verkar politiken genom att använda makt. För att kunna fånga maktutövningen i ett politiskt system krävs analytiska instrument i form av samhällsvetenskaplig teori. I boken behandlas särskilt det politiska systemets inbyggda kontrollmekanismer och den politiska processen. Formandet av den offentliga politiken illustreras med några centrala politikområden i den moderna svenska politiken. Här beskrivs och analyseras både det formella normativa ramverket och "hur det verkligen går till". För att begripa dagens svenska politik behöver vi kunna göra jämförelser i både tid och rum, och därför anläggs ett historiskt perspektiv och görs utblickar på andra länder.

    Stig Montin, docent i statsvetenskap vid Örebro universitet

  • 21.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur bör sociala insatser tillhandahållas?: en studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna CKS-rapport utgör slutrapporten från projektet ”Servicetjänster inom socialtjänsten” som bedrivits vid Centrum för kommunstrategiska studier, 2014–2016. Projektet har varit ett uppdrag med finansiering från Linköpings kommun. Utifrån studier om Linköpings kommuns organisation för sociala insatser utvecklar Martin Börjeson genom denna rapport en utförlig diskussion om form och innehåll för detta viktiga kommunala verksamhetsområde. Vi hoppas att rapportens syntetiserande resonemang bidrar till en initierad diskussion om sociala insatser och att studiens resultat och slutsatser kan vara ett kunskapsstöd för kommuner som står inför strategiska vägval för detta kommunala ansvar.

    Flera forskare har varit involverade i ”Servicetjänster inom socialtjänsten” och under projekttiden har resultat redovisats genom olika kanaler. Följande skrifter finns att tillgå via CKS eller författarna:

    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – En bakgrundsbeskrivning”, CKS Arbetsnotat 2014-02-26.
    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – Beskrivning av verksamheter”, CKS Arbetsnotat 2014-04-15.
    • Härnbro, Simon & Börjeson, Martin. ”Utveckling av servicetjänster i Linköpings kommun – En redogörelse för, och diskussion kring, utvärderingens uppläggning”, CKS Arbetsnotat 2015-03-20.
    • Börjeson, Martin & Härnbro, Simon. ”Servicetjänster utan biståndsbedömning?”, Uppsats presenterad vid Nordiska FORSA och NOUSA symposiet På spaning efter det sociala arbetets kulturer i Malmö 8-10 oktober 2014.
    • Börjeson, Martin & Härnbro, Simon. ”Vad betyder servicetjänster för brukarna och för det sociala arbetet”, i Ekström-Ulvenäs, Elisabeth m.fl. 2015. Socialtjänst utan biståndsbedömning – en rapport om öppna sociala tjänster. Solna: STQM Management.

    Börjeson, Martin. ”Social services without needs assessment?”, Uppsats presenterad vid NOUSA/FORSA conference Decisions, Outcome & Change in Copenhagen 7-9 november 2016.

    Martin Börjeson som är författare till denna CKS-rapport har presenterat resultat från projektet muntligt vid olika tillfällen. Detta har bland annat skett vid följande arrangemang:

    • ”Lättillgänglig socialtjänst främjar hälsa och ger goda livsvillkor för medborgarna i Linköping”, lunchseminarium i Almedalen, 1 juli 2013.
    • ”Socialtjänst utan biståndsbedömning”, seminarium i Stockholm arrangerat av STQM Management, 24 april 2015.
    • ”Hur bör kommunens sociala insatser organiseras och tillhandahållas? En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten”, Socionomdagarna i Stockholm 16 november 2016.

    Brita Hermelin

    Vetenskaplig ledare, Centrum för kommunstrategiska studier.

  • 22.
    Camen, Carolina
    et al.
    Karlstad University, Sweden.
    Lidestam, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Produktionsekonomi. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Swedish National Rd and Transport Research Institute VTI, Linkoping, Sweden.
    Dominating factors contributing to the high(er) costs for public bus transports in Sweden2016Ingår i: RESEARCH IN TRANSPORTATION ECONOMICS, ISSN 0739-8859, Vol. 59, s. 292-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to deepen the understanding of what are the underlying reasons for the increasing cost of public transport in general and bus services in particular in a Swedish context. Data were collected through in-depth interviews with managers at the bus operators as well as the authority organizations. This paper contributes by identifying nine categories that can be the dominating factors behind the increasing costs of public bus services in Sweden. The identified categories of cost drivers are; of traffic appearance (peak times), greening of buses, age requirements, the contract period, the accessibility customization, special requirements on buses, collective agreements (working time regulation), tendering and contracting process, and finally, counterproductive political governance. It can be concluded that many of the cost drivers originate from the circumstances of the process of public procurement, such as different demands for different regions in Sweden as well as the trade-off between the bus operators wishes for higher flexibility in the contracts and the traffic authorities fear of more risks and thereby higher bids in the end. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 23.
    Carlsson, Julia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mattsson, Jennifer
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lean i äldreomsorg – en cylinderformad kloss i ett fyrkantigt hål?: En fallstudie om huruvida lean är en passande modell för svensk kommunal äldreomsorg2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Managementmodellen lean uppstod i bilindustrin men har applicerats på helt andra typer av branscher, varav offentlig sektor är en av dem. Tidigare forskning visar att lean applicerat på offentliga tjänster passar bättre när tjänsten är av mer homogen karaktär såsom sophantering och parkförvaltning. Ändå visar en kartläggning av lean i Sverige att flest kommuner har implementerat lean inom äldreomsorg - vilket är en heterogen tjänst med höga krav på individanpassning.

    Syftet med den här fallstudien är att undersöka om lean således är en passande managementmodell för kommunal äldreomsorg. Baserat på sju intervjuer i två svenska kommuner har studien utgått från vad som påverkar kommuners möjlighet att arbeta lean på en filosofisk nivå (lean thinking).

    Resultatet visar att lean thinking i sin helhet inte är passande för äldreomsorgen, vilket framför allt beror på att offentliga verksamheter utöver brukaren ser socialnämnden och skattebetalare som kunder, vilket försvårar arbetet med lean som utgår från värde enligt kundens perspektiv. Däremot visar verksamheterna att de genom att arbeta med lean framförallt förbättrar processer som inte involverar brukaren, exempelvis administration och förrådsoch tvätthantering. Det frigör tid till värdeskapande aktiviteter för brukaren. Vi finner också att myndigheten som reglerar svensk äldreomsorg möjliggör för lean-inspirerat arbete inom äldreomsorg, framför allt på grund av arbetet med att utgå och anpassa tjänster till de faktiska behoven för brukaren istället för att begränsas till det redan befintliga tjänsteutbudet.

  • 24.
    Claesson, Pontus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skolutveckling via inspektion?: En effektstudie av erfarenheterna från nationell samt internationell forskning2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den aktuella studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. Källmaterialet bygger på nationell såväl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som är förenade med inspektion. Med utgångspunkt i forskningssituationen har även föräldrars, lärares samt skolledares åsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts. Slutligen har ett resonemang förts kring Skolinspektionens utvecklingspotential, detta särskilt i avseende till självvärdering.

    Vad som framgår är att tvetydiga förhållanden tycks prägla dagens forskning, vilket synliggörs via dess möjligheter till att stimulera skolutveckling. Via forskningen har det däremot framgått att inspektionen kan vara förenad med bieffekter. Dessa härleds till avsiktligt strategiskt planerade beteenden, oavsiktliga strategiska beteenden samt övriga former av bieffekter som uppkommit bland skolorna. Grunden till bieffekterna har i många fall sin förklaring i inspektionsmyndigheternas kontrollfunktion med sitt ansvarsutkrävande. Denna tendens har ökat i samband med inspektionsmyndigheters ökande befogenheter.

    Däremot tycks det finnas potential i självvärdering om den förenas med ett öppet ramverk där skolorna ges möjlighet att uttrycka sina utvecklingsbehov. Detta skulle innebära en viss reform för Skolinspektionen, via en betoning på råd och stöd. I studien presenteras därför en modell för hur mer fruktbara förhållanden kan uppstå via inspektionen.

  • 25.
    Copus, Colin
    et al.
    DeMontfort University, UK.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Formal institutions versus informal decision-making. On parties, delegation and accountability  in local government2013Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 17, nr 1, s. 51-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been argued that formal institutions are weak in local government. It therefore follows that ideal-typical models of formal institutions that are supposed to regulate behavior in local government are poor at capturing what goes on in local politics. By comparing two different institutional settings – Sweden and England – we demonstrate the importance played by political parties in dominating the informal processes that influence de facto decision-making and actual political outcomes in local government. The high degree of informality found in such relatively different systems such as Sweden and England have troublesome implications for democratic accountability. This makes it pressing to explore to what extent citizens’ and party members’ control over local politics is meaningful even at the local level, where parties operate in close proximity to citizens and where public engagement and participation may be expected to perform at its best.

  • 26.
    Drotz, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Kvalitetsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Lean in the Public Sector: Possibilities and Limitations2014Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kraven på effektivitet och kvalitet inom offentlig sektor har aktualiserats under de senaste åren, vilket har ökat behovet av strategier för hur offentlig verksamhet kan förbättras (Denhardt and Denhardt, 2000). Som ett led i detta har konceptet Lean Production, eller bara Lean, fått en allt större spridning, framförallt inom hälsooch sjukvård, men även inom statliga myndigheter, polisväsen, militär och socialtjänst. Lean Production är ett integrerat operationellt och sociotekniskt system med syfte att skapa värde och minska slöseri i verksamheter. Det har utförts en del forskning om Lean i offentlig sektor, men den har varit allt för inriktad på enskilda operationella verktyg och resultat av dessa och det saknas en övergripande kritisk granskning av Lean ur ett helhetsperspektiv.

    Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen om hur Lean används i praktiken och vilka möjligheter och begränsningar som det har inom offentlig sektor. Totalt sju organisationer har studerats, varav två tillverkningsföretag, 3 vårdenheter och 2 kommunala verksamheter. Framförallt har kvalitativa metoder använts, men även inslag av kvantitativa.

    Avhandlingen visar flera möjligheter och begränsningar med Lean inom offentlig sektor. En möjlighet är ett förbättrat flöde, som minskar ledtider och effektivitet i backoffice processer. Dessutom kan nya roller och ansvarsområden leda till förbättrade jobbegenskaper för anställda i offentligt sektor. En begränsning är att Lean är oftare används för att förbättra den tekniska kvalitet än den funktionella, vilket innebär att fokus har lagts på att förbättra den instrumentella prestandan av tjänsterna, snarare än hur de utförs. Det är ofta ett fokus på effektivitet i backoffice i stället för frontoffice processer. Det innebär att Lean initiativ kan bli alltför fokuserade på intern effektivitet och därmed missa viktiga aspekter av användarens upplevda kvalitet.

    Delarbeten
    1. Lean in healthcare from employees' perspectives
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lean in healthcare from employees' perspectives
    2014 (Engelska)Ingår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 28, nr 2, s. 177-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    PURPOSE: The purpose of this paper is to contribute toward a deeper understanding of the new roles, responsibilities, and job characteristics of employees in Lean healthcare organizations.

    DESIGN/METHODOLOGY/APPROACH: The paper is based on three cases studies of healthcare organizations that are regarded as successful examples of Lean applications in the healthcare context. Data were collected by methods including interviews, observations, and document studies.

    FINDINGS: The implementation of Lean in healthcare settings has had a great influence on the roles, responsibilities, and job characteristics of the employees. The focus has shifted from healthcare professionals, where clinical autonomy and professional skills have been the guarding principles of patient care, to process improvement and teamwork. Different job characteristics may make it difficult to implement certain Lean practices in healthcare. Teamwork and decentralization of authority are examples of Lean practices that could be considered countercultural because of the strong professional culture and uneven power distribution, with doctors as the dominant decision makers.

    PRACTICAL IMPLICATIONS: Teamwork, value flow orientation, and company-wide involvement in CI were associated with positive effects on the organizations' working environment, staff development, and organizational performance.

    ORIGINALITY/VALUE: In order to succeed with Lean healthcare, it is important to understand and recognize the differences in job characteristics between Lean manufacturing and healthcare. This paper provides insights into how Lean implementation changes the roles, responsibilities, and job characteristics of healthcare staff and the challenges and implications that may follow from this.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Emerald Group Publishing Limited, 2014
    Nyckelord
    Lean production, healthcare, employees’ role
    Nationell ämneskategori
    Tillförlitlighets- och kvalitetsteknik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-110657 (URN)10.1108/JHOM-03-2013-0066 (DOI)000209891100004 ()25065109 (PubMedID)2-s2.0-84902509126 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2014-09-18 Skapad: 2014-09-18 Senast uppdaterad: 2018-03-09
    2. Lean in social services: possibilities and limitations
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lean in social services: possibilities and limitations
    2014 (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose – With this paper we aim to explore the opportunities and limitations of implementing Lean production in the social service context.

    Methodology/approach – This paper is based on an ongoing longitudinal case study performed in the municipal social services. Several data collection methods have been used. First, we performed interviews with employees and managers in January-June 2012. Second, a questionnaire was sent out to all employees (n=303, response rate = 56%) in June - August 2013. Third, we have participated in numerous education events, improvement meetings, feedback seminars and strategic meetings. Fourth, we have studied protocols from project group meetings and other meetings that were relevant for the Lean work, as well as internal and external information about the Lean work.

    Findings – This paper shows that there are big differences on how Lean can be applied in front-office and back-offices processes. The application of Lean production have a limited value for the improvement of front-office processes that imply a high degree of service characteristics. The limitation of Lean is the absence of principles that can be used to enhance the value creation in the meeting and interaction with users. In back-office processes where service characteristics are less evident, the Lean principles are more suitable and easy to apply. By engaging employees in improvement work Lean helped the social service organization to achieve more coordinated and consistent workflows and thereby shorten handling times and reduce costs.

    Practical implications – Since Lean production was not intended to assure the functional quality of services it needs to be complemented by other improvement activities to enhance the value co-creation with the user. In respect to the current trend of greater involvement of users, citizens and the wider community in public services an important question for the social service providers is not just how to improve the organization, but how to better work with users and other involved persons.

    Originality/value – The current research on Lean in public services is limited to a number of case studies describing success stories from implementing some Lean methods and tools. In our study we take   different approach and analyze Lean production from the distinctive context and purpose of the social service. We discuss how the service characteristics and the technical and functional dimensions of service quality influenced the choice of Lean principles, methods and tools, and what implications it has for improving municipal social services.

    Nyckelord
    Lean production, service characteristics, public sector, social service, improvements
    Nationell ämneskategori
    Tillförlitlighets- och kvalitetsteknik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-110659 (URN)
    Tillgänglig från: 2014-09-18 Skapad: 2014-09-18 Senast uppdaterad: 2015-01-19
    3. The rhetoric and reality of Lean: A multiple case study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The rhetoric and reality of Lean: A multiple case study
    2016 (Engelska)Ingår i: Total quality management and business excellence (Online), ISSN 1478-3363, E-ISSN 1478-3371, Vol. 27, nr 3-4, s. 398-412Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In this paper, we analyse the similarities and differences between the descriptions of Lean found in the extant literature and how it is applied in practice. Using a multiple case study with seven cases from different sectors, we offer seven propositions about Lean as applied in reality and its relation to descriptions in literature. Our results indicate that organisations adopt the general rhetoric, and repeat the message conveyed by Lean proponents, in terms of the rationale for, and expected outcomes of, applying Lean. Furthermore, we see that the decision to implement Lean often precedes the identification of problems in the organisation, which causes a risk of an unfocused change process. Lean initiatives also tend to have a rather narrow scope, which contradicts the holistic view advocated in the literature. This, together with the variation in operationalisation, makes it difficult to predict the outcomes of a Lean initiative. Our study suggests that our findings do not depend on organisation size, sector or industry.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2016
    Nyckelord
    Lean, rhetoric, practice, case study, Lean, retorik, praktik, fallstudie
    Nationell ämneskategori
    Arbetslivsstudier
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-113675 (URN)10.1080/14783363.2015.1004307 (DOI)
    Tillgänglig från: 2015-01-27 Skapad: 2015-01-27 Senast uppdaterad: 2017-12-05
  • 27.
    Edwardsson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kangasvieri, Nadja
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Visionen om staden: att utveckla en stadsvision i dialog med medborgarna2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om Motala kommuns arbete med att ta fram en framtidsvision för staden Motala. Det är alltså ett specifikt fall som står i centrum för rapporten, men de frågor som behandlas är av generellt intresse.

    Rapporten pekar på att visioner och visionsarbete kan ges olika betydelse av olika aktörer. Visionen kan ses som ett riktmärke som ska ge övergripande vägledning för beslutsfattande. Den kan också ses som något som succesivt ska konkretiseras via faktiska beslut och åtgärder. En slutsats är därför att visionsarbete bör åtföljas av en tydlig diskussion om visionens plats i den lokala politiken och planeringen.

    Rapporten pekar också på att samverkan är en arbetsform som värdesätts av i princip alla de som ingår i vårt intervjumaterial. Graden av samverkan i det aktuella projektet beskrivs emellertid som lägre än önskad. Flera av informanterna ger dock uttryck för att det utvecklats en större tillit och ett förbättrat samtalsklimat under projektperioden. En möjlig slutsats är att de parter som ingått i projektet nu är bättre rustade än tidigare att gemensamt formulera strategier och framtidsbilder för staden. Samverkan är då att betrakta som ett resultat i projektet, snarare än en förutsättning eller ett medel. Detta bör också klargöras då samverkansprojekt inleds. Framförallt för att skapa rimliga förväntningar på sådana projekt.

    Rapporten visar att projektet haft en uttalad ambition att involvera medborgarna i arbetet med visionen. Samtidigt ger studiens informanter uttryck för svårigheter att nå en bredare allmänhet, istället för de som i intervjuerna beskrivs som ”proffstyckare”. I arbetet med att skapa förutsättningar för medborgarnas delaktighet behövs en reflektion över varför dessa inte är delaktiga i så stor utsträckning som önskat. I enlighet med tidigare forskning lyfts tid, kompetens och intresse fram som tre viktiga förklaringar till låg grad av deltagande.

    Rapportförfattarna argumenterar avslutningsvis för att arbetet med en vision kan vara alltför abstrakt för att väcka engagemang hos medborgarna. Däremot kan de beslut som fattas i framtiden, mot bakgrund av den nya stadsvisionen, komma att både välkomnas och kritiseras av medborgarna i kommunen. Här är det centralt att protester i efterhand, och protester mot oväntade konsekvenser av visionsarbetet, ses som en del i den löpande medborgardialogen. Även om visionsprojektet i formell mening avslutas, bör det offentliga samtalet om framtidsfrågorna fortsätta.

  • 28.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Kvalitetsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Mätningar för bättre styrning: att synliggöra och hantera variation för styrning och förbättring av offentlig verksamhet2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna metodhandbok handlar om hur variation kan synliggöras och hanteras i offentliga verksamheter ur ett systemperspektiv. Här presenteras och exemplifieras hur man kan arbeta med metoder för att analysera data från olika processer. Innehållet bygger på kunskap om kvalitetsutveckling, mätning och statistik som har sitt ursprung i forskning om kvalitets- och verksamhetsutveckling. I Metodhandboken presenteras olika metoder för att synliggöra variation med exempel från olika offentliga verksamheter. De som bidragit med data är Bolagsverket, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan.

  • 29.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Sennehed Petersson, Marianne
    Agensus AB, Linköping.
    Brofeldt, Carina
    Mjölby kommun.
    Leda för kvalitet: hörnstenar för kvalitetsutveckling i offentlig verksamhet2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kvalitetsutveckling sker inte av sig självt. För att utveckla och förbättra verksamheter krävs systematiska sätt att arbeta med kvalitetshöjande insatser av många individer under lång tid.Leda för kvalitet ger en helhetsbild över centrala frågor som välfärdens tjänsteleverantörer behöver ställa sig i den systematiska kvalitetsutvecklingen. Den ger också förslag på inriktning av angreppssätt och metoder för att komma till rätta med kvalitetsproblem. Till boken finns en arbetsbok som kan användas av hela personalgruppen. Arbetsboken ger, förutom grundläggande kunskaper i kvalitetsarbete som man har nytta av för all framtid, en utmärkt start på det utvecklingsprojekt som just nu är aktuellt att sätta igång med.

  • 30.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Örnerheim, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Public quality – for whom and how?: Integrating public core values with quality management2017Ingår i: Total quality management and business excellence (Online), ISSN 1478-3363, E-ISSN 1478-3371, Vol. 28, nr 3-4, s. 379-389Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Quality management (QM) plays an important role in public organisations’ efforts to create better access to, and effectiveness of, specific services. When transferring QM models from market-based firms to public services provided by public organisations, several basic contrasts and even contradictions must be addressed. Core values of the public sector differ from those of the private sector, but what are the consequences of this distinction? In this article we discuss the importance of four central arguments on public services: rights and access have to be considered; equality is an important facet of public services; coerciveness is a unique feature of public services; and legitimacy can be improved by high-quality services. These arguments have not been discussed explicitly in the context of QM. Adding these central aspects of public services to the QM field could generate more sustainable ways for developing quality and QM in public services in particular and the public sector in general.

  • 31.
    Elmersjö, Magdalena
    et al.
    Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete, Södertörns högskola.
    Sundin, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Värdeskapande med brukarperspektiv, delegering och samverkan i hemtjänst – en fallstudie av Sundsvalls kommun2018Ingår i: Styra och leda med tillit: Forskning och praktik / [ed] Louise Bringselius, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2018, s. 197-220Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet behandlas tillitsstyrning inom hemtjänsten. Det utvecklingsprojekt som studerats är ett förändringsarbete inom hemtjänsten i Sundsvalls kommun. Syftet med kapitlet är att beskrivande organisatoriska förutsättningarna för ökad tillitsstyrning av hemtjänsten i Sundsvall. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer, gruppintervjuer, dokumentstudier och observationer. Materialet har analyserats med hjälp av teoretiska resonemang om Public Value angående hur en organisation kan bli värdeskapande och bidra till samhället utifrån medborgarnas behov. I ett tillits styrande perspektiv förstås värdeskapande med hjälp av tre principer: brukarperspektiv, delegering och samverkan som en del i ett helhetsansvar. Dessa principer tydliggör vilka förutsättningar en värdeskapande organisation behöver.

  • 32.
    Elmqvist, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorgen om landsbygdens äldsta: Kommuner och civilsamhälle i fokus2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.

    Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.

    Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.

    Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.

    Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.

    Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.

    I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.

  • 33.
    Engström, Julia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Digital delaktighet och projektet Digital mediebuss i Östergötland: En studie om politisk styrning, demokrati och delaktighet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines digital inclusion and how it is governed in today’s politics. The main focus is on the region of Östergötland, the municipality of Norrköping and a project called Digital media bus in Östergötland. To give the reader some understanding about digital inclusion the thesis starts with earlier research on digital inclusion, the role of the library in solving this problem about digital divides and how it has been governed before. Then, some background information about Europe and Swedens digital development, their digital agendas, current legislation in Sweden about digital inclusion and two campaign weeks which aim to increase the digital inclusion in Europe and Sweden. The theoretical framework is based on a theory about different policy instruments and from a governance perspective. The theoretical framework interacts with the empirical material in the analysis. The empirical material is based on interviews with two politicians and three public officials, on different regulatory documents and on the project Digital media bus in Östergötland which has been observed during the year of 2016. The empirical material is presented in the sixth chapter called ”There are needs, so there must be solutions!”.

    The result is that digital inclusion is a policy which is hard to govern. Today, it seems like there is mostly soft policy instruments and the way to govern is from a governance perspective – which means that there are a lot of networks and dissemination of information. However, a harder way to govern is requested by the informants because it may release necessary resources to solve the problem with digital exclusion. The project Digital media bus in Östergötland used mostly soft policy instruments in their work with getting children more technical skilled and digital curious. The main outcome from the project is that the problem with digital inclusion has got more attention both in the politics and the official administration, but the project has also shown the importance of cooperation. Lastly in my thesis, I discuss my results and propose some further research about digital inclusion. 

  • 34.
    Eriksson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kunskapsutveckling som etablering: om kvalificerade etableringsinsatser och målgruppsinkludering i myndigheters kunskapsproduktion2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar resultatet av en närstudie av ett projekt som bedrivits vid Enheten för integration och etablering på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Studien har bedrivits genom följeforskning med etnografiska drag, där forskaren på nära håll följt projektets genomförande. Projektet som undersöktes hette ”I centrum av etableringen” och hade två parallella syften:

    1. 1 Att i nära samarbete med myndighetens målgrupp bedriva kunskapsutveckling om deltagares upplevelser av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, och
    2. 2 Att fungera som en etableringsinsats för de fyra nyanlända invandrare som rekryterades att delta i projektet.

    Projektets första syfte utgick från ett upplevt behov av kunskap om hur deltagare i etableringsuppdraget uppfattar sin situation och Arbetsförmedlingens insatser. Målsättningen var att genom en intervjustudie skapa kunskap som utgick från ett tydligt deltagarperspektiv. Fyra deltagare från etableringsuppdraget rekryterades för att genomföra undersökningen och ambitionen var att dessa skulle ges inflytande och kontroll över arbetet, utan att påverkas av ett organisationsperspektiv. De huvudsakliga lärdomarna från projektet i termer av målgruppsinvolvering i kunskapsutveckling kan sammanfattas här:

    • Den kunskap som skapas i samarbete mellan myndighet och målgrupp har potential att skapa en för organisationen ny och okonventionell kunskap som skiljer sig från annan kunskapsproduktion inom organisationen. Se sida 55, 71-73.
    • En förutsättning för att skapa för organisationen unik kunskap är att deltagarna ges hög grad av kontroll över de aspekter av studien som har med frågeformulering, perspektivval och tolkning att göra. Se sida 66-68.
    • Om representanter för målgruppen agerar intervjuare i en undersökning av målgruppens upplevelser kan det ha fördelen att svaren blir mer djupgående och nyanserade, framförallt om det innebär att språkbarriärer i intervjusituationen kan undvikas. Se sida 54-55, 61.
    • Kunskapsutveckling i samarbete innebär en balansgång mellan organisatoriskt ledarskap och deltagarkontroll i arbetsprocessen. Se sida 66-68.
    • Eftersom den kunskap som skapas kan vara av annan karaktär än konventionella kunskapsprodukter inom organisationen kan det vara en utmaning att ta emot och hantera den kunskap som produceras. Se sida 73-75.
    • Kunskapsutveckling i samarbete kan vara mer tids- och arbetskrävande än konventionella forskningsprojekt. Se sida 67, 70.

    Genom att projektet lyckades medge en jämförelsevis hög grad av deltagarkontroll i arbetsprocessen skapades en kunskapsprodukt med ett tydligt deltagarperspektiv. Förutsatt att detta är vad som efterfrågas kan projektet därför ses som ett lyckat exempel på kunskapsutveckling i samarbete. Samtidigt uppstod vissa svårigheter som hade att göra med att planeringen och strukturen i projektet inte var helt anpassad till de individer som rekryterades för att genomföra arbetet. Detta påvisar vikten av att på förhand överväga behoven och rollerna i projektet, liksom vilka aspekter av arbetet som kan medge en högre grad av styrning/ledarskap utan att deltagarperspektivet äventyras. Eftersom projektet varit nyskapande och ovanligt inom det svenska myndighetsväsendet är det dock förståeligt att det varit svårt att på förhand bedöma hur balansen mellan deltagarkontroll/egenansvar och styrning/ ledarskap skulle avvägas.

    Också som etableringsinsats var projektet framgångsrikt och ett halvår efter projektets slut hade samtliga fyra deltagare kvalificerade anställningar inom Arbetsförmedlingen. Genom analysen undersöks hur och varför projektet varit ett stöd i projektmedarbetarnas etablering. De huvudsakliga lärdomar som kan dras från projektet i termer av etableringsinsats kan sammanfattas på följande sätt:

    • Arbetsplatsförlagda etableringsinsatser kan genom en rad mekanismer stödja en deltagare i att närma sig arbetsmarknaden. Mekanismer som identifierats i projektet var:
    1. Formell arbetslivserfarenhet och formella kompetenser som kan dokumenteras på CV.
    2. Utveckling av deltagarnas professionella kompetenser.
    3. Språkutveckling.
    4. Förståelse för hur ett arbetsmarknadssegment är uppbyggt och hur dess arbetsplatser fungerar (i det här fallet det svenska förvaltningssystemet och myndigheten som arbetsplats).
    5. Etablerande av nätverk och kontakter.
    6. En första ingång till en potentiell arbetsgivare.
    7. Ökat självförtroende hos deltagarna.
    8. Praktiskt stöd i det fortsatta arbetssökandet.

    Det är långt ifrån självklart att alla etableringsinsatser ger allt det stöd som listas ovan och projektet I centrum av etableringen kan närmast ses som en form av best practice.

    • En tydlig framgångsfaktor i arbetsplatsförlagda etableringsinsatser är att arbetsuppgifterna är kvalificerade och av deltagarna upplevs som meningsfulla. Se sida 91-92.
    • Kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser är av stor vikt för att stödja deltagare att etablera sig på en arbetsmarknad som motsvarar deras kompetensnivå. Se sida 87, 93.
    • Engagemanget från arbetsgivaren som erbjuder insatsen är av stor betydelse. Se sida 88-89.
    • Mentorskap och handledning framstår som en framgångsfaktor inom kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser. Se sida 98-101.
    • Etableringsinsatsen bör vara tydligt förankrad på arbetsplatsen, där medarbetarnas (liksom deltagarnas) roller och ansvar är tydligt definierade. Se sida 89, 97f.
    • Arbetsgivaren måste vara beredd på att en etableringsinsats inte enbart ger vinster utan samtidigt också kan kräva tid och resurser. Se sida 98-101.

    Att alla deltagarna efter projektets slut fick anställning inom Arbetsförmedlingen inbjuder till tolkningen att det avgörande för etableringen var att deltagarna fick en ingång till en arbetsgivare. Detta är otvivelaktigt en viktig aspekt − samtidigt krävdes ett omfattande arbetssökande för de flesta av deltagarna innan de lyckades bli ordinarie anställda inom myndigheten. Att etableringsinsatsen var förlagd inom Arbetsförmedlingen kan alltså inte ensamt förklara det lyckade utfallet.

    Teoretiskt är det möjligt att dela upp projektets genomförande i två delar utifrån dess två separata syften, men i praktiken har arbetet fortlöpt som ett enhetligt projekt där de två syftena integrerats som olika aspekter av ett och samma arbete. De huvudsakliga lärdomar som kan dras från projektet som helhet kan sammanfattas på följande sätt:

    • I projekt med flera syften är det viktigt att det finns en tydlig och meningsfull länk mellan syftena. Se sida 105-106.
    • Ambitioner kopplade till de olika syftena kan kollidera, vilket gör att kompromisser och avvägningar mellan handlingsalternativ måste göras. Se sida 106f. Projekt med flera syften kan innebära att projektledarrollen blir bredare och mer omfattande. Se sida 110.
    • Vid arbetsplatsförlagda etableringsåtgärder framstår matchningen mellan å ena sidan arbetsplatsens behov och arbetsuppgifternas innehåll, och å andra sidan deltagarens kompetens och möjlighet att bidra, som viktig för ett lyckat utfall. Se sida 106.

    Projektets två syften kan sägas ha varit väl anpassade till varandra genom att varje syfte för sig bidrog till att det andra syftet kunde uppnås. Det fanns således en förtjänstfull synergi mellan de två syftena. Samtidigt visade det sig att de två syftena ibland stod i konflikt med varandra på ett sätt som gjorde att det ena var tvunget att ges företräde framför det andra. En övergripande lärdom som kan dras är därför att projekt som bedrivs med parallella syften bör vara utformade så att de positiva synergieffekterna överskrida potentiella konflikter mellan syftena.

  • 35.
    Eriksson, Niklas H.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Socialt ansvarsfull offentlig upphandling: institutioner och faktorer för framgångsrik implementering2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att identifiera möjliga utfallspåverkande faktorer som möjliggör ett framgångsrikt implementerat utfall avseende social hänsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger på en jämförelse mellan två fall där utfallet utgör den gemensamma nämnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primärt på intervjuer med tjänstemän och politiker i Sigtuna och i Örebro.

    De teoretiska analysverktygen som används i denna uppsats är hämtade från Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har använts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa är spelregler, preferenser och resurser.

    Resultatet visar på att fallen har fler möjliga utfallspåverkande faktorer gemensamma än de har utfallspåverkande faktorer som skiljer dem åt.

    En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frågan om sociala krav har hanterats på ledningsnivå som en strategisk fråga, snarare än som en juridisk eller teknisk fråga.

    Fallen kan även förstås som att behovet av upphandling och behovet av sociala åtgärder har växt fram oberoende av varandra innan själva upphandlingsprocesserna och att det är genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrågan och den sociala frågan har kombinerats. Dock rör det sig inte om en institutionell förändring som katalysator för implementeringen, utan snarare om inkrementell förändring i synen på offentlig upphandling som ett verktyg för social förändring.

  • 36.
    Eriksson, Ola
    et al.
    Kommunalekonomernas förening, Sweden.
    Haglund, Anders
    LifeVision AB, Borås.
    Tagesson, Torbjörn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunal bokföring- och redovisningslag: Kommentar och tolkning2019 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Riksdagen har beslutat om en ny kommunal bokförings- och redovisningslag som ska gälla från och med 2019 och som ersätter tidigare redovisningslag från 1997. Den nya lagen bygger i hög grad på den tidigare lagstiftningen. De huvudsakliga förändringarna som gjorts i lagen är att stora delar av Rådet för kommunal redovisnings normgivning har byggts in i lagen. Strukturen har också förändrats i syfte att, i ännu högre grad, likna motsvarande lagstiftning för privat sektor.

    Kommunal bokförings- och redovisningslag ger en samlad och lättillgänglig beskrivning av den nya lagen genom att samtliga bestämmelser i lagen kommenteras. I kommentarerna görs också utblickar till angränsande lagstiftning, praxis och normer. Boken är ett hjälpmedel i det praktiska redovisningsarbetet – en vägledning helt enkelt. I första hand vänder den sig till praktiker, det vill säga redovisare i kommuner, landsting/regioner, kommunalförbund och revisorer. Den vänder sig också till studerande vid universitet och högskolor, där boken utgör ett viktigt bidrag till redovisningsutbildningarna.

  • 37.
    Erlingsson, Gissur
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utmanare i kommunala val: lokala partier2015Ingår i: Partier och partisystem / [ed] Magnus Hagevi, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, s. 149-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Modelling Secessions from Municipalities2005Ingår i: Scandinavian Political Studies, ISSN 0080-6757, E-ISSN 1467-9477, Vol. 28, nr 2, s. 141-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Under what conditions are quests for secession successful? Current debates in Scandinavia on the appropriate size of municipalities are taken as a point of departure for answering this question. I set out to analyse what processes are triggered through mergers of small political units into larger ones. The Swedish experience is analysed as an empirical illustration. A game-theoretical model is constructed, in which I highlight questions of ideology, power and strategy when analysing secessions. I conclude that mergers, such as those in Sweden between 1952 and 1974, create a built-in conflict in the larger unit. Certain geographical parts of the political unit get the worst of it in a conflict concerning resources, which will create tension based on geographical location. If these conflicts are not solved, questions of secession will inevitably be raised. In the Swedish context the law is phrased in such a way that the government decides whether or not secession will be allowed. The game-theoretical model therefore suggests that campaigns for secession will be successful if the seceding part (SP) (a) meets the required physical criteria (which concern size and financial predisposition), (b) the quest for secession enjoys strong public support and (c) the party in government takes a benevolent view of municipality separations.

  • 39.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Staffan
    Linnéuniversitetet .
    New Public Management and risks for Corruption2012Ingår i: The Social Construction of Corruption in Europe / [ed] Dirk Täzler, Konstadinos Maras and Angelos Giannakopoulos, London: Ashgate, 2012, s. -327Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Demonstrates the suitability of the theory of social constructivism in portraying and analyzing the diversity of the phenomenon of corruption. This title contains case studies of social definitions of corruption in eleven European countries that contribute in different ways to establishing a grounded theory of the phenomenon of corruption.

  • 40.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Flemgård, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att (om)organisera den politiska basorganisationen: om effekter av kommunsammanläggningar och mellankommunala samarbeten2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mitt intresse för kommuner, kommunpolitik och kommunforskning väcktes till liv när jag var statsvetarstudent i slutet av 1990-talet. Under våren 1997 kunde man läsa följande i KommunAktuellt:

    Frågan om delning av kommuner är het. Bara under den senaste veckan hade den diskuterats i minst fyra fullmäktige. Kammarkollegiet dignar under ansökningar, yttranden och andra underlag.

    Under 1990-talet var detta vanligt. Under 1990-talet var flera delningskampanjer framgångsrika (Trosa, Gnesta, Lekeberg, Bollebygd, Nykvarn och Knivsta var kommuner som alla såg dagens ljus under detta årtionde). Utöver det, gick drygt tjugo kommundelar så långt som till en formell ansökan om kommundelning hos Kammarkollegiet – men fick avslag. Jag var skeptisk till den här utvecklingen. Jag misstänkte att det var ett uttryck för ett slags balkanisering och en minskad omsorg för gemensam problemlösning och likvärdighet. Den drev mig till att skriva magisteruppsatsen Kommundelningar: De rikas uttåg från det gemensamma eller demokratins räddning? (Lund: Statsvetenskapliga institutionen).

    1990-talets delningstrend var begriplig i ljuset av det generella omhuldandet av det småskaliga som då rådde. Ett uttryck för det var att den borgerliga regering som vann valet 1991 deklarerade att den skulle underlätta kommundelningar, bäst förkroppsligat av civilminister Inger Davidssons formulering, att en ”viktig del av utvecklingen sker i små, naturliga gemenskaper”. Knappt tio år senare, år 2000, stod Åsa Torstensson (C) i riksdagens talarstol och argumenterade för att Sverige borde ha en kommunstruktur med 100 nya kommuner. I sitt slutbetänkande argumenterade också den Bengt Göranssonska Demokratiutredningen för det goda med kommundelningar. Senaste träffen på sökordet ”kommundelning” bland riksdagens motioner är så sent som 2006. Kerstin Lundgren (C) önskade då underlätta för delning av kommuner. I skrivande stund är det tolv år sedan.

    I föreliggande rapport visar vi att den offentliga debatten har vänt både snabbt och kraftigt på det här området. Allt fler vill se en ny svensk kommunreform med väsentligt större – och därmed färre – kommuner. Mot den bakgrunden har syftet med föreliggande rapport varit att inventera forskning från andra utvecklade demokratier för att se om sammanläggningar har varit ett ändamålsenligt sätt att möta de problem de respektive ländernas kommunsektorer har tampats med. En delambition har också varit att uppmärksamma forskning om förekomst och effekter av mellankommunala samarbeten, för att försöka utröna om det är ett alternativt (eller kompletterande) verktyg.

    Rapporten är skriven på uppdrag av Finansdepartementets kommunenhet, vid Avdelningen för offentlig förvaltning. Undertecknad, Gissur Ó Erlingsson, är projektledare och huvudförfattare. Johan Flemgård var under våren 2018 praktikant vid Centrum för kommunstrategiska studier och assisterade för detta projekt. Under sommaren enrollerades han som forskningsassistent. Hans insatser har mer än väl motiverat medförfattarskap. Johans ansvarsområde har varit materialinsamling liksom skrivande av avsnitten om de ingående ländernas kommunsystem.

    Vi vill här passa på att tacka Torkel Winbladh för kreativa råd och synpunkter under processens gång. Ulf Tynelius och Lisa Hörnström tackas för värdefulla inspel tidigt i arbetet. Under arbetsprocessen har några personer läst delar av manuskriptet. Vi vill här särskilt tacka Jacob Christensen, Gunnar Helgi Kristinsson, Peter Söderlund och Espen D. H. Olsen. Samtal om rapportens övergripande frågor med Eva Mörk och Lovisa Persson har bidragit till att höja kvaliteten på framför allt slutdiskussionen. Anni Martinsdottir ska tackas för att ha korrekturläst en tidig version av manuskriptet, och Anna Valentinsson ska ha ett enormt stort tack för korrektur-, layout- och stilinsatser i arbetets slutskede. Alla kvarstående fel och eventuella misstolkningar är givetvis våra egna.

    En kort not om stil: vi är möjligen överdrivet generösa med originalcitat i manuskriptet. Detta beror inte på lättja. Beslutet grundar sig att politik- och forskningsområdet vi går i clinch med är omgärdat av starka uppfattningar, präglat av normativa kontroverser och är därmed hett omdebatterat. Därför har vi månat om att just ha kvar centrala originalcitat i sitt originalspråk. Det minimerar risken för att vi i efterhand ska kunna beslås med att ha miss- eller övertolkat slutsatser i litteraturen.

    Slutligen är vi mycket ödmjuka inför det faktum att vi kan ha missat viktig grundforskning. Vi har haft en given tidsram för projektet och det är ett digert arbete att söka och sammanfatta forskning från 22 länder. Har nyckelreferenser missats är det olyckligt men givetvis inte medvetet. Vi kan bara beklaga om sådana missar föreligger. Med det sagt önskar vi trevlig läsning.

  • 41.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fogelgren, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Fredrik
    Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    Thomasson, Anna
    Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet, Ekonomihögskolan.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.

    Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.

    • Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.
    • Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.
    • Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.
    • Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade  lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.
    • Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta  fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.
    • ”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
  • 42.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hessling, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur regleras kommunala bolags möjligheter att sponsra?2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ibland uppmärksammas att kommunala bolag sponsrar föreningar och evenemang. Inte sällan är rapporteringen kritisk. Här aktualiseras bland annat vad som är tillåtet, lämpligt och etiskt i relation till sponsringsaktiviteterna. Emellertid är det inte uppenbart vad som gäller: Vad reglerar egentligen kommunala bolags möjligheter att sponsra, och när är det lämpligt för dem att göra det?

    Syftet med föreliggande rapport är tredelat; 1) att identifiera det eller de regelverk kommunala bolag bör förhålla sig till vid sponsringsbeslut, 2) att ge en kvalificerad uppskattning av i vilken utsträckning kommunala bolag förhåller sig till regelverket; och slutligen, att med grund i resultaten från dessa två delstudier, 3) formulera principer avseende hur sponsringsfrågan kan hanteras på ett korrekt och ändamålsenligt sätt lokalt. Målsättningen med detta är att stimulera till en konstruktiv diskussion om reglering och genomförande av sponsring via kommunala bolag.

    Rapportens syften försöker vi uppfylla genom att ta itu med fyra frågeområden:

    • Vilken lagstiftning och vilka principer bör kommuner och deras bolag förhålla sig till när de ska fatta sponsringsbeslut?
    • Har kommunerna i vårt urval policyer och riktlinjer för sponsring?
    • Hur ser faktiska policyer och riktlinjer för sponsring ut, och hur harmonierar dessa med det regelverk som bör reglera möjligheterna att sponsra?
    • I vilken utsträckning sponsrar kommunala bolag och vilka aktörer sponsras?

    Undersökningen utgör en explorativ pilotstudie av sju kommuner som granskas närmare. Studien visar en stor variation avseende på vilken nivå riktlinjer finns och vad dessa innehåller. Någon kommun saknar helt riktlinjer på kommun- och koncernnivå, andra har det bara på koncern- och bolagsnivå; ytterligare några har övergripande riktlinjer för såväl kommunen som de kommunala bolagen. När vi jämför de principer som vi identifierat som reglerande inom området, med vad som faktiskt återfinns i lokala policyer och riktlinjer, är intrycket att dessa inte alltid relaterar till relevanta lagar och principer, och policyer och riktlinjer ser olika ut från kommun till kommun. Detta i sig behöver inte betyda att bolagen bryter mot existerande regelverk. Men risken för regelöverträdelser torde dock minimeras, om relevanta lagar och principer är specificerade i lokala policyer och riktlinjer, liksom att detta gjorts känt ute i organisationerna, i synnerhet bland aktörer som beslutar om sponsring.

    Vi finner vidare att bolag i samtliga kommuner bedriver sponsringsverksamhet, om än i varierande grad. Framförallt rör det sig om sponsring av idrotts- och kulturföreningar, och större evenemang inom kommunen. Inte sällan är elitidrottsföreningar mottagare av sponsring. I de fall där en kommunal sponsringspolicy finns, bedömer vi att denna följs i majoriteten av fallen.

    Att sponsring regelmässigt förekommer i kommunala bolag, och att den – givet vår måttstock – i förekommande fall är svagt reglerad, understryker behovet av kunskapsutveckling. I rapporten växer en bild fram av bolagens sponsringsverksamhet som saknar tydlig ansvars- och beslutsfördelning; och vi noterar sponsring som riktas mot såväl elitidrott som (i enskilda fall) mot enskilda aktiebolag. De två kommuner som saknar kommunala eller koncernspecifika policyer hör dessutom till dem som lägger allra mest pengar inom bolagens respektive sponsringsverksamhet.

    En huvudpoäng är att kommunerna och deras bolag bättre behöver analysera (och externt kommunicera): 1) varför bolagen bedriver sponsringsverksamhet, 2) hur sponsringen ser ut, vilka man väljer att sponsra och vilka motprestationer man får, samt 3) på vilka grunder sponsringen görs i konkreta fall, 4) vem/vilka individer (eller organ) som i slutänden fattar beslut om detta (och med vilket mandat/förankring), och 5) hur sponsringen följs upp och utvärderas. Sammantaget visar våra resultat, och de frågor de ger upphov till, att det finns ett behov av att föra en aktiv diskussion om bolagens sponsringsverksamhet, samt uppmärksamma och sprida goda exempel på hur kommuner hanterat och reglerat frågan lokalt. Att vi funnit kunskapsluckor i flera avseenden, samt viss avvägningsproblematik, pekar på behovet av fördjupad forskning på området.

  • 43.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linde, Jonas
    Department of Comparative Politics at the University of Bergen, Norway.
    Öhrvall, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Research Institute of Industrial Economics, Stockholm, Sweden.
    Distrust in Utopia?: Public Perceptions of Corruption and Political Support in Iceland before and after the Financial Crisis of 20082016Ingår i: Government and Opposition, ISSN 0017-257X, E-ISSN 1477-7053, Vol. 51, nr 4, s. 553-579Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    In the middle of the first decade of the twenty-first century Iceland was ranked as the least corrupt country in the world by Transparency International and enjoyed top positions in most comparative indices of governance and development. In 2008 the banking system collapsed and the country found itself in a serious financial crisis, a crisis which some observers believe was caused by clientelism and other forms of behaviour related to corruption. This article sets out to analyse how the crisis affected general political support and, in particular, the importance of perceptions of corruption in that process. Using survey data we show that political support plummeted after the crisis and that public evaluations of the extent of corruption became the most important determinant of support. The results have implications for how we ought to approach the issue of corruption, even in so-called ‘least corrupt’ settings. The findings also call into question the validity and reliability of frequently used measures of corruption and governance.

  • 44.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linde, Jonas
    University of Bergen, Norway .
    Öhrvall, Richard
    Research Institute of Industrial Economics, Stockholm, Sweden.
    Not so Fair after All? Perceptions of Procedural Fairness and Satisfaction with Democracy in the Nordic Welfare States2014Ingår i: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 37, nr 2, s. 106-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Nordic countries are known for their well-functioning public administrations. In indices measuring control of corruption and the quality of the rule of law, they frequently occupy toppositions. However, as we demonstrate in this article, a country’s top position in comparative indices does not automatically imply that citizens view the state of affairs in the same way as depicted by experts. The observation is in no way trivial: Drawing on theories of procedural fairness, we go on to show—statistically, using individual level data—that widespread public perceptions about the unfairness of civil servants may have a negative effect on the legitimacy of the political system even in so-called high-trust and “least corrupt” settings such as the Nordic ones.

  • 45.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Moodysson, Jerker
    Lunds universitet, Lund Sverige.
    Öhrvall, Richard
    Linnéuniversitetet, Växjö, Sverige.
    Lokal och regional tillväxtpolitik: Vad kan och bör offentliga aktörer göra2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Syssner, Josefina
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ödalen, Jörgen
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strategier för att möta småkommunernas utmaningar2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag har en av fyra kommuner färre än 10 000 invånare. Fallande befolkningstal i många av Sveriges småkommuner gör det svårare att uppfylla välfärdsåtaganden. I denna skrift ges en historisk bakgrund till dagens situation. Därefter inventeras och värderas de vanligaste förslagen på hur dessa utmaningar ska mötas: 1) sammanslagning av kommuner, 2) införande av asymmetriskt styrelseskick samt 3) satsningar på utökad mellankommunal samverkan. Författarna presenterar även en fjärde möjlig strategi: att uppmuntra små och krympande kommuner att aktivt formulera en medveten anpassningspolitik.

  • 47.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De kommunala bolagen och offentlighetsprincipen2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Offentlighetsprincipen beskrivs ofta som en hörnsten i den svenska demokratin. Den innebär bland annat att journalister och medborgare har rätt till tillgång till information om den offentliga verksamheten i stat, kommun och landsting. Den principen tar sig framförallt uttryck i allmänna handlingars offentlighet. Möjligheten att granska makten på det sättet utgör en viktig förutsättning för ansvarsutkrävande, och ansvarsutkrävande är i sin tur en förutsättning för en välfungerande demokrati. Sålunda kan argumenteras, att om offentlighets-principen inte efterföljs, kan det skada demokratins kvalitet.

    Mot den bakgrunden är kommunalt ägda företag av särskilt intresse. År 1995 reformerades möjligheten till insyn i kommunala bolag, så att offentlighetsprincipen också omfattar dem. Lagändringen till trots, har flera studier uppmärksammat hur besvärligt det kan vara för journalister och allmänhet att få ut allmänna handlingar från kommunala bolag. Det är otillfredsställande i ljuset av att kommunala bolag blivit allt fler under perioden 2003–2016, och därigenom fått en ökande betydelse för kommunerna och deras invånare. Att kunna granska offentliga verksamheter som förvaltar stora samhällsvärden är en central förutsättning för ansvarsutkrävande. Det gäller givetvis också verksamheten i kommunalt ägda bolag.

    Emellertid dras huvuddelen av tidigare forskning med ett grundläggande metodologiskt problem. Endast de kommunala bolagen har undersökts. Sålunda görs ingen jämförelse med regelefterlevnaden i kommunal förvaltning. Så, visst, vi vet att kommunala bolag inte är särskilt bra på att följa offentlighetsprincipen. Men vi vet inte om förvaltningar är så mycket bättre.

    I syfte att justera denna skevhet i tidigare forskning, har vi genomfört ett slags ”stresstest”, där vi har begärt ut allmänna handlingar från både kommunala bolag och kommunala förvaltningar. Våra resultat är något överraskande och går delvis emot standardantaganden om sämre tillgänglighet till information om verksamheten i kommunala bolag. Båda driftsformerna tycks nämligen ha ungefär lika stora problem med att uppfylla kriteriet på skyndsam utlämning av det material vi önskade ha: cirka hälften av båda undersökningspopulationerna klarade inte vår måttstock om skyndsamt hanterande av utlämnandet.

    Implikationen av resultaten att man kanske inte enbart ska rikta kritik mot kommunala bolag vad avser öppenhet, insyn och möjlighet till granskning. Givetvis finns förbättringspotential där, det har vi ingen ambition att ifrågasätta. Men kritiken äger större allmängiltighet än så. Trots vackra ord om den svenska offentlighetsprincipen, verkar förvaltningar i praktiken ha brister när det kommer till utlämnande av allmänna handlingar. Rapporten väcker sålunda viktiga och generella frågor om den praktiska och vardagliga efterlevnaden av offentlighetsprincipen.

  • 48.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wittberg, Emanuel
    Linköpings universitet, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier – CKS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    They Talk the Talk – But Do They Walk the Walk?: On the implementation of Right to Information Legislation in Sweden2018Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 22, nr 4, s. 3-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Transparency is recognized as a crucial condition for accountability, good governance and democracy. As right to information (RTI) laws have spread, it has become crucial to ask whether ambitious legislative frameworks translate to de facto transparency. In this article, we test how well local governments in Sweden – a ‘most likely country’ for implementing RTI laws – comply with its comparatively ambitious Public Access to Information and Secrecy Act. As a side effect, we also gauge if New Public Management reforms, exemplified by increased public ownership of enterprises in local government, imply lessened compliance with RTI legislation. Requesting information from 462 randomly selected public administrations and municipally owned enterprises, counterintuitive findings were observed. Fewer than half of the organizations respected the RTI legislation, and no significant differences were found between the public administrations and publicly owned enterprises. The findings have methodological as well as empirical implications. They highlight the importance of not only studying legislative frameworks – as has frequently been done in previous work – but also of analyzing actual implementation of RTI frameworks in everyday situations. Additionally, the findings demonstrate that problems relating to openness can be observed in low corrupt, mature democracies with strong bureaucratic capacity. Lastly, and contrary to conventional wisdom, the findings indicate that publicly owned corporations do not necessarily imply an ‘accountability deficit’.

  • 49.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Politik och förvaltning i svenska kommuner2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den kommunala nivån är en central del i det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och omsätter stora summor och är därför viktiga byggstenar för både välfärdsstatens och demokratins funktionssätt. Denna bok ger en lättillgänglig och översiktlig introduktion till de svenska kommunerna - hur de har vuxit fram och hur de formellt styrs - samt för en löpande diskussion om hur den lokala demokratin i Sverige tycks fungera.

    I boken beskrivs de formella juridiska ramarna för den kommunala verksamheten liksom kommunernas ekonomiska förutsättningar. Med hjälp av fyra exempelkommuner visar författarna hur förutsättningarna att bedriva politik kan skilja sig åt kommuner emellan. Boken tar också upp hur det i praktiken går till när lokalpolitikens formella spelregler ska omvandlas till politik i vardagen; hur de kommunala valen går till och hur aktörerna - lokala partier, tjänstemän samt medborgare - kan påverka kommunala politiska beslut.

    Boken vänder sig i första hand till studenter med statsvetenskap som huvudämne, men lämpar sig också väl för andra kurser och utbildningar som har en inriktning mot den kommunala nivån.

  • 50.
    Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wångmar, Erik
    Linnéuniversitetet.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala universitet.
    Kommunsammanläggningarna 1952-74: Hur blev de politiskt möjliga?2010Ingår i: Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, Vol. 14, nr 3-4, s. 3-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1952–1974 genomfördes ett antal omvälvande förändringar av densvenska kommunstrukturen. På 22 år gick Sverige från 2 498 till 278 kommuner.Hur blir sådana omfattande reformer möjliga? Vi besvarar denna fråga genom attanalysera det politiska spelet bakom reformerna. Vi undersöker (a) de huvudsakligaargumenten för kommunsammanläggningarna, (b) grad av konsensus bakom besluten, (c) om, och i sådant fall vilka alternativ till reformerna som presenterades underde debatter som föregick dem, samt slutligen (d) hur man politiskt lyckades genomdriva dessa reformer. Vi ställer två olika förklaringsmodeller mot varandra; evolutionära förklaringar, som betraktar sammanläggningarna som rationella tillpassningartill förändrade omvärldsförhållanden, ställs mot ett socialt konfliktperspektiv somförklarar sammanläggningarna utifrån deras fördelningseffekter. Vi argumenterar föratt vår analys av de svenska kommunsammanläggningarna ger stöd åt det socialakonfliktperspektivet

123456 1 - 50 av 297
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf