liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 5912
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aarsand, Pål André
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Alternating between online and offline: tags and frame switches as interactional resources2007Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    The present data are based on an ethnographic study of computer use in everyday interactions in a seventh grade class (of 13-14 year-olds). The data were analysed in terms of activity frames and participation frameworks (Goffman 1981), exploring how students deployed online and offline activity frames in their identity performance. It is shown how MSN (online) identities are invoked in subsequent and intermittent face-to-face interaction; a dialogue can start on MSN and continue in faceto-face interaction, and vice versa. This means that frame switches are important features of the students’ identity work. Similarly, the students employed nicknames or tags, that is, textual-visual displays of ‘speaker’ identities, located in the boundary zone between online and offline activities. In terms of participation frameworks, it is also documented ways in which students engaged in crossplay (Goffman 1981), where a ratified participant communicated with a non-ratified participant. Yet, one problem in analysing participation frameworks and particularly byplay and sideplay (Goffman 1981) is that these concepts require that the analyst can identify one dominant activity. This was not possible in the present data. Instead, the data are primarily analysed in terms of borderwork, that here entails frame switchings, crossplay and a strategic use of tags.

  • 2.
    Aarsand, Pål André
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Around the Screen: Computer activities in children’s everyday lives2007Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The present ethnography documents computer activities in everyday life. The data consist of video recordings, interviews and field notes, documenting (i) 16 students in a seventh grade class in a computer room and other school settings and (ii) 22 children, interacting with siblings, friends and parents in home settings. The thesis is inspired by discourse analytical as well as ethnographic approaches, including notions from Goffman (1974, 1981), e.g. those of activity frame and participation framework, which are applied and discussed.

    The thesis consists of four empirical studies. The first study focuses on students’ illegitimate use, from the school’s point of view, of online chatting in a classroom situation. It is shown that the distinction offline/online is not a static one, rather it is made relevant as part of switches between activity frames, indicating the problems of applying Goffman’s (1981) notions of sideplay, byplay and crossplay to analyses of interactions in which several activity frames are present, rather than one main activity. Moreover, it is shown that online identities, in terms of what is here called tags, that is, visual-textual nicknames, are related to offline phenomena, including local identities as well as contemporary aesthetics. The second study focuses on placement of game consoles as part of family life politics. It is shown that game consoles were mainly located in communal places in the homes. The distinction private/communal was also actualized in the participants’ negotiations about access to game consoles as well as negotiations about what to play, when, and for how long. It is shown that two strategies were used, inclusion and exclusion, for appropriating communal places for computer game activities. The third study focuses on a digital divide in terms of a generational divide with respect to ascribed computer competence, documenting how the children and adults positioned each other as people ‘in the know’ (the children) versus people in apprentice-like positions (the adults). It is shown that this generation gap was deployed as a resource in social interaction by both the children and the adults. The forth study focuses on gaming in family life, showing that gaming was recurrently marked by response cries (Goffman, 1981) and other forms of blurted talk. These forms of communication worked as parts of the architecture of intersubjectivity in gaming (cf. Heritage, 1984), indexing the distinction virtual/‘real’. It is shown how response cries, sound making, singing along and animated talk extended the virtual in that elements of the game became parts of the children’s social interaction around the screen, forming something of an action aesthetic, a type of performative action for securing and displaying joint involvement and collaboration. As a whole, the present studies show how the distinctions master/apprentice, public/private, virtual/real and subject/object are indexicalized and negotiated in computer activities.

    List of papers
    1. Alternating between online and offline: tags and frame switches as interactional resources
    Open this publication in new window or tab >>Alternating between online and offline: tags and frame switches as interactional resources
    2007 (English)Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    The present data are based on an ethnographic study of computer use in everyday interactions in a seventh grade class (of 13-14 year-olds). The data were analysed in terms of activity frames and participation frameworks (Goffman 1981), exploring how students deployed online and offline activity frames in their identity performance. It is shown how MSN (online) identities are invoked in subsequent and intermittent face-to-face interaction; a dialogue can start on MSN and continue in faceto-face interaction, and vice versa. This means that frame switches are important features of the students’ identity work. Similarly, the students employed nicknames or tags, that is, textual-visual displays of ‘speaker’ identities, located in the boundary zone between online and offline activities. In terms of participation frameworks, it is also documented ways in which students engaged in crossplay (Goffman 1981), where a ratified participant communicated with a non-ratified participant. Yet, one problem in analysing participation frameworks and particularly byplay and sideplay (Goffman 1981) is that these concepts require that the analyst can identify one dominant activity. This was not possible in the present data. Instead, the data are primarily analysed in terms of borderwork, that here entails frame switchings, crossplay and a strategic use of tags.

    Keywords
    participation framework, activity frames, online activities, offline activities, identities, borderwork.
    National Category
    Other Social Sciences not elsewhere specified
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-14501 (URN)
    Available from: 2007-05-14 Created: 2007-05-14 Last updated: 2010-10-11
    2. Gaming and Territorial Negotiations in Family Life
    Open this publication in new window or tab >>Gaming and Territorial Negotiations in Family Life
    2009 (English)In: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 16, no 4, p. 497-517Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    This article examines territorial negotiations concerning gaming, drawing on video recordings of gaming practices in middle-class families. It explores how private vs public gaming space was co-construed by children and parents in front of the screen as well as through conversations about games. Game equipment was generally located in public places in the homes, which can be understood in terms of parents’ surveillance of their children, on the one hand, and actual parental involvement, on the other. Gaming space emerged in the interplay between game location, technology and practices, which blurred any fixed boundaries between public and private, place and space, as well as traditional age hierarchies.

    Keywords
    computer gaming • family politics • parental involvement • place/space • public/private
    National Category
    Other Social Sciences not elsewhere specified
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-14502 (URN)10.1177/0907568209343879 (DOI)
    Note
    Tidigare titel: Computer gaming and territorial negotiations in family life Available from: 2007-05-14 Created: 2007-05-14 Last updated: 2017-12-13
    3. Computer- and Video games in Family Life: The digital divide as a resource in intergenerational interactions
    Open this publication in new window or tab >>Computer- and Video games in Family Life: The digital divide as a resource in intergenerational interactions
    2007 (English)In: Childhood, ISSN 0907-5682, Vol. 14, no 2, p. 235-256Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    In this ethnographic study of family life, intergenerational video and computer game activities were videotaped and analysed. Both children and adults invoked the notion of a digital divide, i.e. a generation gap between those who master and do not master digital technology. It is argued that the digital divide was exploited by the children to control the game activities. Conversely, parents and grandparents positioned themselves as less knowledgeable, drawing on a displayed divide as a rhetorical resource for gaining access to playtime with the children. In these intergenerational encounters, the digital divide was thus an interactional resource rather than a problem.

    Keywords
    computer games, digital divide, family, knowledge-relations, participation framework, video games
    National Category
    Other Social Sciences not elsewhere specified
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-14503 (URN)10.1177/0907568207078330 (DOI)
    Available from: 2007-05-14 Created: 2007-05-14 Last updated: 2009-04-21
    4. Response cries and other gaming moves: Building intersubjectivity in gaming
    Open this publication in new window or tab >>Response cries and other gaming moves: Building intersubjectivity in gaming
    2009 (English)In: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, Vol. 41, no 8, p. 1557-1575Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    The present study focuses on the ways in which response cries (Goffman, 1981) are deployed as interactional resources in computer gaming in everyday life. It draws on a large-scale data set of video recordings of the everyday lives of middleclass families. The recordings of gaming between children and between children and parents show that response cries were not arbitrarily located within different phases of gaming (planning, gaming or commenting on gaming). Response cries were primarily used as interactional resources for securing and sustaining joint attention (cf. Goodwin, 1996) during the gaming as such, that is, during periods when the gaming activity was characterized by a relatively high tempo. In gaming between children, response cries co-occurred with their animations of game characters and with sound making, singing along, and code switching in ways that formed something of an action aesthetic, a type of aesthetic that was most clearly seen in gaming between game equals (here: between children). In contrast, response cries were rare during the planning phases and during phases in which the participants primarily engaged in setting up or adjusting the game.

    Keywords
    Computer gaming; Response cries; Intersubjectivity; Everyday life; Action aesthetic
    National Category
    Other Social Sciences not elsewhere specified
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-14504 (URN)10.1016/j.pragma.2007.05.014 (DOI)
    Available from: 2007-05-14 Created: 2007-05-14 Last updated: 2010-02-05
  • 3.
    Aarsand, Pål André
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Computer- and Video games in Family Life: The digital divide as a resource in intergenerational interactions2007In: Childhood, ISSN 0907-5682, Vol. 14, no 2, p. 235-256Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this ethnographic study of family life, intergenerational video and computer game activities were videotaped and analysed. Both children and adults invoked the notion of a digital divide, i.e. a generation gap between those who master and do not master digital technology. It is argued that the digital divide was exploited by the children to control the game activities. Conversely, parents and grandparents positioned themselves as less knowledgeable, drawing on a displayed divide as a rhetorical resource for gaining access to playtime with the children. In these intergenerational encounters, the digital divide was thus an interactional resource rather than a problem.

  • 4.
    Aarsand, Pål André
    et al.
    Uppsala University.
    Aronsson, Karin
    Stockholm University .
    Gaming and Territorial Negotiations in Family Life2009In: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 16, no 4, p. 497-517Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines territorial negotiations concerning gaming, drawing on video recordings of gaming practices in middle-class families. It explores how private vs public gaming space was co-construed by children and parents in front of the screen as well as through conversations about games. Game equipment was generally located in public places in the homes, which can be understood in terms of parents’ surveillance of their children, on the one hand, and actual parental involvement, on the other. Gaming space emerged in the interplay between game location, technology and practices, which blurred any fixed boundaries between public and private, place and space, as well as traditional age hierarchies.

  • 5.
    Aarsand, Pål André
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Aronsson, Karin
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Response cries and other gaming moves: Building intersubjectivity in gaming2009In: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, Vol. 41, no 8, p. 1557-1575Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The present study focuses on the ways in which response cries (Goffman, 1981) are deployed as interactional resources in computer gaming in everyday life. It draws on a large-scale data set of video recordings of the everyday lives of middleclass families. The recordings of gaming between children and between children and parents show that response cries were not arbitrarily located within different phases of gaming (planning, gaming or commenting on gaming). Response cries were primarily used as interactional resources for securing and sustaining joint attention (cf. Goodwin, 1996) during the gaming as such, that is, during periods when the gaming activity was characterized by a relatively high tempo. In gaming between children, response cries co-occurred with their animations of game characters and with sound making, singing along, and code switching in ways that formed something of an action aesthetic, a type of aesthetic that was most clearly seen in gaming between game equals (here: between children). In contrast, response cries were rare during the planning phases and during phases in which the participants primarily engaged in setting up or adjusting the game.

  • 6.
    Abdulla, Afrah
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology, Högskolan Väst, Trollhättan, Sweden.
    Readiness or resistance?: Newly arrived adult migrants' experiences, meaning making, and learning in Sweden2017Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places.

    The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to.

    As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion.

  • 7.
    Abidi, L.
    et al.
    Maastricht University, Netherlands.
    Oenema, A.
    Maastricht University, Netherlands.
    Nilsen, Per
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Community Medicine. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
    Anderson, P.
    Maastricht University, Netherlands; Newcastle University, England.
    van de Mheen, D.
    Maastricht University, Netherlands; IVO Addict Research Institute, Netherlands; Erasmus MC, Netherlands.
    Strategies to Overcome Barriers to Implementation of Alcohol Screening and Brief Intervention in General Practice: a Delphi Study Among Healthcare Professionals and Addiction Prevention Experts2016In: Prevention Science, ISSN 1389-4986, E-ISSN 1573-6695, Vol. 17, no 6, p. 689-699Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Despite the evidence base, alcohol screening and brief intervention (ASBI) have rarely been integrated into routine clinical practice. The aim of this study is to identify strategies that could tackle barriers to ASBI implementation in general practice by involving primary healthcare professionals and addiction prevention experts. A three-round online Delphi study was carried out in the Netherlands. The first-round questionnaire consisted of open-ended questions to generate ideas about strategies to overcome barriers. In the second round, participants were asked to indicate how applicable they found each strategy. Items without consensus were systematically fed back with group median ratings and interquartile range (IQR) scores in the third-round questionnaire. In total, 39 out of 69 (57 %) invited participants enrolled in the first round, 214 participants completed the second round, and 144 of these (67 %) completed the third-round questionnaire. Results show that participants reached consensus on 59 of 81 strategies, such as the following: (1) use of E-learning technology, (2) symptom-specific screening by general practitioners (GPs) and/or universal screening by practice nurses, (3) reimbursement incentives, (4) supportive materials, (5) clear guidelines, (6) service provision of addiction care centers, and (7) more publicity in the media. This exploratory study identified a broad set of strategies that could potentially be used for overcoming barriers to ASBI implementation in general practice and paves the way for future research to experimentally test the identified implementation strategies using multifaceted approaches.

  • 8.
    Abrahamsson, Daysury
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture.
    Colombianer på bioduken: Representationen av tre Hollywoodproducerade actionfilmer2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the thesis was to analyse three action films; Collateral Damage from 2002; Clear and Present Danger from 1994; and Scarface from 1983, in order to see how Colombians are represented in these movies.The action genre comprises of different stereotypes where the hero and the villain are represented in conjunction to each other. The analysis is about the way the films content and form are used to uphold the representation of Colombians, but also the villain and the hero more generally.

    Critical Discourse Analysis was used, as main method, and the concepts of denotation and connotation guided the analysis. . The main conclusion is that the three movies reproduced an already established collective stereotype of Latin Americans, stereotype that includes both Colombia and Colombians.

  • 9.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Changing residential mobility rates of older people in Sweden2010Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mellanboendeformer för äldre: av intresse såväl för de äldre som för bostadsföretagen2009In: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, p. 138-156Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra.

    Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden.

    Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor.

    Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas.

  • 11.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Social relations within a senior housing complex –uniting or dividing?2010Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The housing situation as part of everyday life among older people2009Conference paper (Other academic)
  • 13.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad kännetecknar de äldre under kommande årtionden? Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017In: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Regeringskansliet Kommitteservice , 2017Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala Universitet.
    Residential mobility patterns of older people2009Conference paper (Refereed)
  • 15.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elmqvist, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Magnusson Turner, Lena
    Norwegian Social Research (Nova) Oslo, Norge.
    Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar: skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet2014Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.

    Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.

    Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.

    Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.

    Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.

    Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.

    Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.

    Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.

    Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.

    Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.

    Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.

    Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.

    Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.

    Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.

    Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.

  • 16.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Housing plans of the oldest old – Ageing in semi-rural areas2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Many municipalities in rural areas have decreasing population rates. Generally the young move out, increasing the share of older people and influencing the way life is led in rural areas. In this paper focus is on the housing situation and housing plans of the oldest individuals in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden. In order to increase our understanding of the living conditions of an ageing rural population, a postal survey was conducted. In one part of the survey the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions analysed for this study regarded stated reasons for housing decisions and plans. 1386 surveys were sent out, i.e., to all inhabitants aged 80 years and older residing in the ordinary housing market, in the three municipalities, 817 surveys were returned providing a response rate at 60%. The aim was to determine the main reasons for remaining put in a current housing situation or reasons for why relocation could be a future option. Results show that place attachment is strong, 90% of the respondents have lived in the municipality for more than 20 years and 60% have lived in the current dwelling for more than 20 years. Ageing in place is the dominating plan although 23% answered that they do not know what will happen in future. Those that plan to move, want to move to housing that needs less maintenance than the current dwelling and to a more central location.

  • 17.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Politik för det goda åldrandet:: Boendets variationer för äldre och gamla2010In: Samtal pågår...: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg och Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, 1, p. 117-130Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 18.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-ErikLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Lukkarinen Kvist, MirjaliisaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Nord, CatharinaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 20092010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Höstterminen 2009 genomförde vi en forskarutbildningskurs om äldres boende. Kursens huvudsyfte var att kritiskt behandla den mycket varierande forskning om hem, boende, grannskap och åldrandets villkor som pågår. Kursens nav var diskutera och pröva teorier och metoder som innebär att sociala och kulturella förhållande studeras i relation till den fysiska miljöns utformning.

    Uppgiften att studera äldres boende och boendet under åldrandet är närmast outtömlig. Så mycket av livet utspelas och avgörs av var och hur man bor. Bostaden är ett rum för livet som för de flesta ökar i betydelse när man blir gammal. Man tillbringar mer tid i bostaden. Bostadens utformning kan underlätta eller försvåra vardagslivet. Att bli gammal betyder också att förändra sitt förhållningssätt till hemmet och det grannskap där hemmet finns.

    Det säger sig självt att det finns mycket stora variationer mellan olika äldre människors boende – beroende på ålder, livslopp och boendekarriär, sociala förhållanden, ekonomiska resurser, intressen och behov av vardaglig hjälp och stöd. Variationen är lika stor bland de äldre som i andra åldersgrupper, kanske till och med större eftersom det utöver de vanliga bostadsformerna också finns alternativ som är särskilt avsedda för äldre - seniorlägenheter, livsstilsboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.

    Sedan ett femtontal år har det vuxit fram en bostadsmarknad som speciellt vänder sig till äldre eller personer som vill utforma sitt boende så att de passar det liv de vill leva. Man kan se detta som ett sätt för bostadsmarknadens aktörer att möta att antalet äldre blir fler och att detta förhållande kommer att påverka deras verksamhet i en rad avseenden. Forskning om hur de nya boendena utvecklas över tid är betydelsefull. Kommer boende i seniorhus att göra åldrandet mer meningsfullt och bidra till att de som bor där kan utveckla det civila samhället? Eller kommer seniorhusen att förstärka klyftorna mellan olika äldre och avskilja vissa från det omgivande samhället?

    Kursen hade tre teman: Stadsdelen och orten som rum för det lokala livet, det särskilda boendet som rum för hemliv, vård och omsorg samt generation, boende och flyttmönster. Undervisningen och arbetet i kursen byggdes upp av flera delar. En del bestod av föreläsningar och seminarier som syftade till att ge en översikt av den teoretiska litteraturen som behandlar rumsliga fenomen. En del av kursen behandlade hur boendet för äldre har utvecklats och kan komma att utvecklas i förhållande till bostads- och äldrepolitik. En tredje del syftade till att knyta det teoretiska innehållet till praktiken. Tre fältbesök genomfördes i olika bostadsmiljöer för äldre: ett hyreshusområde i Norrköping, ett nytt seniorbonde och ett nyöppnat särskilt boende. En del av kursens bestod av deltagarnas egna arbeten. Kanske var denna del den viktigaste. Var och en skrev en essä om en fråga som engagerade särskilt. I de flesta fall handlade det om att knyta sitt eget pågående avhandlingsarbete eller sin yrkespraktik till en specifik frågeställning inom kursens ram.

    Essäerna kom att handla om en rad olika aspekter av äldres boende. Några tog upp analytiska och teorigenererade frågor som kunde kopplas till bl.a. fältbesöken, några utnyttjade empiri som man samlat i andra sammanhang, några diskuterade äldres boende och omsorg i specifika geografiska eller sociala kontexter. Essäerna behandlar frågor av stor relevans, i flera fall på ett oväntat och idérikt sätt. Därför har vi samlat några av kursens essäer i denna kursantologi.

    Lärare på kursen var Marianne Abramsson, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Catharina Nord, alla från NISAL samt Chris Phillipson från Keele University.

  • 19.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hyden, Lars-ChristerLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Motel-Klingebiel, AndreasLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige.2017Collection (editor) (Other academic)
  • 20.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nord, CatharinaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs. Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar. Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

    Alla författare är medlemmar i Nordiska nätverket för forskning om äldres boende.

  • 21.
    Abusagr, Sophia
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Den svenska integrationen: ett politiskt dilemma2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.

  • 22.
    Achen, Thomas
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den bioetiske udfordring: Et retspolitisk studie om forholdet mellem etik, politik og ret i det lovforberedende arbejde vedrørende bio- og genteknologi i Danmark, Norge og Sverige1997Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Biotechnology and genetic engineering raise a number of new ethical problems. Consequently, over the past 15 years, several European countries, including the Nordic countries, have passed new laws in an attempt to deal with the ethical problems posed by biotechnology. These developments raise the question of how to formulate legislation to regulate both the technical and ethical aspects of biotechnology and genetic engineering. Is it indeed possible to formulate a valid ethical framework in a thoroughly secularised society? How has this been coped with politically? And what is the nature of the relationship between ethics, politics and the law, that emerges from this process? The regulation of biotechnology is very often carried out by legal means in modern society. The thesis shows that the distinction between ethics, politics and the law - inherent in the Scandinavian tradition of legal realism - is not sustained in the law preparatory Process in the fields of biotechnology and genetic engineering in Denmark, Norway and Sweden. The analysis reveals that the tendency for ethics, politics and the law to merge is expressed in the new normative reflexivity which characterizes legislation in this area. The thesis defines this process in terms of four elements: a proceduralisation of ethics, a democratisation of ethics; negotiated development of norms, and a moralisation of politics and the law. These new tendencies suggest a need for a new analytical framework. The thesis argues that reflexive law theory and discourse ethics theory can provide a more adequate understanding of the new normative reflexivity inherent in the legislation examined. In a society characterised by moral, social, cultural and political pluralism it is of profound importance to contemplate how legal and political norms are developed. Furthermore, it is highly pertinent to consider how we can conceive these processes in theoretical terms.

  • 23.
    Ackerholm, Nils
    Linköping University, Department of Computer and Information Science.
    Att stödja utan att styra eller störa: Användbarhetsstudie av personlig anpassning på webbsidor2005Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie.

    Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv.

    På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

  • 24.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Att lära barn berätta2004In: Saga och Sanning. Berättandets konst och berättelsens budskap, Uppsala: Uppsala universitet , 2004, p. 11-17Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Handen, huvudet, ögat.2005In: Det öppna rummet, Pieksämäki, Finland: Söderströms/Atlantis , 2005, p. 299-308Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Om språkets förhållande till kroppen

  • 26.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Måltiden - inte bara mat utan också prat.2004In: Text i arbete: festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005 = Text at work : essays in honour of Britt-Louise Gunnarsson 12 january 2005 / [ed] Ingegerd Bäcklund, Uppsala: Institutionen för nordiska språk , 2004, p. 19-27Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    En litteraturstudie av betydelsen av måltidssamtal.

  • 27.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Nordenstam, Kerstin: Skvaller (1998)2000In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 9, p. 195-199Article in journal (Other academic)
  • 28.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Varför ger vi röst åt de frånvarande?2003In: Grammatik och samtal: studier till minne av Mats Eriksson / [ed] Bengt Nordberg; Mats Eriksson;, Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet , 2003, p. 125-134Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Analys av vilka funktioner som virtuella deltagare har i samtal.

  • 29.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Virtual participants as communicative resources in discussions on gene technology2004In: The IADA Conference,2001, Tübingen: Max Niemeyer Verlag , 2004, p. 275-Conference paper (Refereed)
  • 30.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Virtual participants as communicative resources in discussions on gene technology2004In: Dialogue Analysis VIII: Understanding and Misunderstanding in Dialogue: Selected Papers from the 8th IADA Conference, Göteborg 2001 / [ed] Karin Aijmer, Tübingen: Max Niemeyer Verlag , 2004, p. 275-286Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The present collection of articles, presented at the 8th IADA Conference in Göteborg, focuses on understanding and misunderstanding as dialogic phenomena. The notion of a dialogic grammar and dialogic principles as a framework for understanding human communication and cognition is explored in several contributions. Misunderstanding in dialogue is dealt with in institutional and non-institutional settings, in fiction and film dialogue, from several different theoretical perspectives

  • 31.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    "Who is Talking?" Some Thoughts on Speakers, Voices and Virtual Participants2000In: Creative Crossroads - Electronic Honorary Publication Dedicated to Yvonne Wærn on Her Retirement, Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings universitet , 2000Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

       

  • 32.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Är det verkligen fult att skvallra? Några reflexioner över värderingen av en genre.2000In: Sett och hört :: en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen / [ed] Nordenstam, Kerstin,, Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet , 2000, p. -316Chapter in book (Other academic)
  • 33.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Aronsson, Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Linell, Per
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Discourse of blame. Courtroom construction of social reality from the perspective of the defendant.1988In: Semiotica, ISSN 0037-1998, E-ISSN 1613-3692, Vol. 71, p. 261-284Article in journal (Refereed)
  • 34.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Nilholm, Claes
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    "... so one can plant a little seed" : an analysis of a teacher's way of solving a communicative problem in talks with parents2000In: Nordisk Pedagogik, ISSN 0901-8050, E-ISSN 1504-2995, Vol. 20, no 4, p. 191-205Article in journal (Other academic)
  • 35.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Nilholm, Claes
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Who is Cindy? Aspects of identity work in a teacher-parent-pupil talk at a special school2000In: Text - an interdisciplinary journal for the study of discourse, ISSN 0165-4888, Vol. 20, no 4, p. 545-568Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article presents a case study of one teacher-parent-pupil (TPP) conference. Cindy, the pupil, has Down syndrome. A study of how people with verbal communication problems manage discursive practices that largely rely on the ability to verbally negotiate identity is clearly motivated, both from a theoretical and a more practice-oriented perspective. We found that Cindy's identity is described and talked about in terms of predefined aspects, codified in a written agenda. All participants oriented themselves towards some sort of cultural model of the ideal identity that does not have to be discursively justified. Cindy's identity is not only talked about, but also demonstrated and enacted in interaction. Her self-presentation is mediated by her mother, and this mediation is linked to the sequential organization of the turn-taking system and the way the participation framework becomes organized. Cindy's talked-about and demonstrated identity work does not only concern her as an individual. It is also a relationship presentation. The identity of Cindy as a pupil and a daughter implies a certain identity for a teacher and a mother. To help one's daughter present her identity in a favorable way is to simultaneously display the identity of a good mother. ⌐ Walter de Gruyter.

  • 36.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sachs, Lisbeth
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Framtida skuggor: samtal om risk, prevention och den genetiska familjen2002Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur kommer mitt liv att gestalta sig? Kommer jag att vara frisk och stark? Kan jag göra något för att påverka ödet? Den moderna läkekonsten försöker på olika sätt att besvara sådana frågor. Ständigt utvecklas nya metoder för att tidigt avslöja hälsorisker.

    Att konfronteras med hot om framtida sjukdom kan vara dramatiskt och omtumlande. Så är det för den kvinna som får reda på att den bröstcancer hennes mamma dog av kan vara ärftlig och därmed hota henne själv eller hennes barn. Så är det också för den man som ser livet förkortat när blodprovet avslöjar ett alarmerande värde.

    Men hur påverkas vi av genetisk kartläggning eller upplysning om konsekvenserna av en viss livsstil? Kan kunskap om möjliga sjukdomsförlopp rent av vara skadlig? Hur förstår människor den information som uttrycks i: "Du har 50 procents risk att utveckla cancer"? Den här boken visar hur vanliga människor reagerar i sådana situationer.

  • 37.
    Adelswärd, Viveka
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Norrby, Catrin: Vardagligt berättande. Form, funktion och förekomst (1998).1998In: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 8, p. 214-218Article in journal (Other academic)
  • 38.
    Adelswärd, Viveka
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Styles of success: On impression management as collaborative action in job interviews1988Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The research reported in this study takes both a general descriptive approach - investigating the characteristics of 48 job interviews - and a comparative one - analyzing ways in which those who got a job offer differed from those who did not. Data used in this study are tape recordings of job interviews with applicants for trainee-positions with a large Swedish business corporation. Additional data are tape-recordings of post-interviews made by the researcher with the applicants as well as questionnaires from the interviewers.

    The theoretical nations of self presentation and impression management (Goffman) have been the main points of departure for this study. All communication invalves impression,management. but job interviews focus explicidy on this aspect of interaction. Job interviews can be seen as argumentations where the applicants are actively trying to support their claim that they are perfect for the job. Their argumentations are enacted in a dialogue, however, and the applicants' ways of arguing are thus dependent on the interviewers' contributions to the dialogue. Communication is a constant handling of conflicting demands. The particular solution to these conversational dilemmas manifests itself as a personal style.

    Three main empirical analyses of the data were performed. The first concemed itself with the structure of the job interview. What does it look like and how is it managed? The analyses show that the responsibility for maintaining the global structure lies almost completely with the interviewer, hut that the applicant has the responsibility for managingthe local structure, for feeding interesting detalls in to the interview.

    The second set of analyses was concerned with the ways in which the applicants actively argued for themselves. The results show that the successful applicants qualify their claims more forcefully, by modifications, explicit analysis or humour, for instance. The successfulapplicants also receive more interactive assistance from the interviewers.

    The third set of analyses aimed at investigating some aspects of the interactive elimate in relation to the interviewers' different interviewing styles. The ways in which the interviewers paused and used simultaneous talk had a decisive influence on the length of the applicants' answers. The interactive element of interviewing was once more demonstrated in the analysis of laughter; in the interviews with the successful applicants there was more mutual laughter than in the interviews with the nonsuccessful applicants. The different interviewers' styles were recognized and described accurately by the applicants hut were valued differently.

    The main significance of the study is the demonstration of the interactive element in dialogue. The interviewers are in a certain sense actively creating the grounds on which they are to base their decision to hire the applicants or not.

  • 39.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Holsánová, Jana
    Lunds universitet.
    Wibeck, Victoria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Virtual talk as a communicative resource. Explorations in the field of gene technology2002In: Sprachtheorie und Germanistische Linguistik, ISSN 1218-5736, Vol. 12Article in journal (Other academic)
  • 40.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies.
    Nilholm, Claes
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies.
    Discourse about Children with Mental Disablement: An Analysis of Teacher-Parent Conferences in Special Education Schools1998In: Language and education : an international journal, Vol. 12, no 2, p. 81-98Article in journal (Refereed)
  • 41.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Sachs, Lisbeth
    Linköping University, The Tema Institute.
    Risk Discourse: Recontextualization of numerical values1998In: Text & talk : an interdisciplinary journal of language, discourse & communication studies, ISSN 1860-7330, Vol. 18, no 2, p. 191-210Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

      

  • 42.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Öberg, Britt-Marie
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    The function of laughter and joking in negotiation activities1998In: Humor: An International Journal of Humor Research, ISSN 0933-1719, E-ISSN 1613-3722, Vol. 11, no 4, p. 411-430Article in journal (Refereed)
  • 43.
    Adeniji, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies.
    Alla säger I Love You. Om orden som gör känslor och känsliga formuleringar.2007In: Bang : feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 3, p. 91-93Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om hur orden "jag älskar dig" respektive "I love you" får betydelse både personligt, socialt och politiskt. Exempel hämtas från tv-serierna "Förhäxad" och "Sex and the City" och författaren resonerar kring hur orden skapar affektiva betydelser i kropp och genuspositioner. 

  • 44.
    Adeniji, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies.
    När Brad och Angelina inte ville gifta sig. En berättelse om heterosexuell melankoli och politiska beslut i vardagen.2007In: Bang : feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 1, p. 39-41Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

     Artikeln handlar om skvallerpressens representation av celebriteterna Brad Pitt och Angelina Jolie, och hur deras icke-gifta status producerar moralpanik och genusproblem i den populärkulturella heteronormativiteten. Artikeln tar också upp "äktenskapsfrågan" i en svensk kontext och hur frågan om äktenskapsmotstånd glömts bort av feminismen.  

  • 45.
    Adeniji, Anna
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies.
    Ordningsstörande begär: biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforskning.2001In: Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, ISSN 1100-2573, Vol. 5 1/2, no Både och/ och/ varken eller, p. 54-69Article in journal (Other academic)
  • 46.
    Adli, Abouzeedan
    et al.
    Innovation and Entrepreneurship, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy University of Gothenburg, Sweden.
    Klofsten, Magnus
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Project Innovations and Entrepreneurship. Linköping University, The Institute of Technology. Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Hedner, Thomas
    Innovation and Entrepreneurship, Institute of Medicine Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Internetisation Management as a Facilitator for Managing Innovation in High Technology Smaller Firms2013In: Global Business Review, ISSN 0972-1509, E-ISSN 0973-0664, Vol. 14, no 1, p. 121-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Managing innovation in smaller firms imposes challenges of specific nature. Such challenges include: scarcity of resources for R&D and innovation activities, complexity of scientific fields, coordinating innovation activities with the operational functions of the firm and availability of access to up-to-date scientific excellence. A question of importance should be raised as to how one can use the recent development in information and communication technologies (ITCs) to meet these challenges and to facilitate innovation activities in small and medium-sized enterprises (SMEs), specially the high- technology smaller firms (HTSFs), as these use innovation as their major competitive edge. In this conceptual paper we proposed using a newly introduced management paradigm, namely “internetisation management” to achieve the said. In the article we discussed the different challenges of innovation in HTSFs and how these challenges can be meet when adapting the internetisation management paradigm. The work shed the light on the need for a coupling between management and innovation studies in relation to SMEs while taking in consideration the e-globalized nature of the modern economy. It addresses in a more particular way HTSFs need for that coupling.

  • 47.
    Adolfsson, Anna
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Vigselsamtalet- En studie om samtal mellan präst och brudpar2003Independent thesis Advanced level (degree of Magister)Student thesis
    Abstract [en]

    The purpose of my research is to describe the substance in three different wedding conversations, and study how the role of the priest is designed in these conversations. The foundation of my study contains authentical conversations and interviews from three priests and three couples. My main material is the authentical conversations but the content of the study, with supplementary interviews with the priest and the couple, render possible a perspective analysis of the wedding conversations from both sides.

    My conclusion is that the three priests expresses a different role in each conversation and the couples are powerless in the face of the priests. The dominate conversationsstrategy plays a decisive role for the matter and the character part of the priest in these conversations.

  • 48.
    Adolfsson, Gundula
    Stockholm.
    Förmedlingsforskning: hot eller nödvändighet?1988In: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, no 2, p. 63-66Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Olika vetenskaper har olika sätt och möjligheter att föra ut sina forskningsresultat. I några fall, exempelvis i filosofin eller i högre matematik kan möjligheterna vara obefintliga. Dessa ämnen kännetecknas av en forskning på hög abstraktionsnivå och frånvaron av källmaterial. Kunskaper av denna typ blir givetvis svåra att föra ut till en bredare allmänhet. Bland de humanistiska vetenskaperna finns det sådana med ett konkret källmaterial, exempelvis litteraturvetenskap, konstvetenskap, etnologi, arkeologi eller historia. Källmaterialet i dessa ämnen är forskningens underlag, men också en slags allmängods; oavsett vad vetenskapsmannen tycker kan vi bilda oss en egen uppfattning om en Picassotavla, en Strindbergpjäs eller ett svärd från vikingatiden. Dessa vetenskaper - med sitt mycket konkreta källmaterial - bidrar till att konstituera historieuppfattningar och kulturella normer i samhället.

  • 49.
    Adrian, Stine
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavson, MalenaLinköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Lykke, NinaLinköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    GEXcel Work in Progress Report Volume I: Proceedings from GEXcel Kick-off Conference2007Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    The report gives an introduction to the Linköping-Örebro Centre of Gender Excellence: GEXcel - Gendering EXcellence: Towards a European Centre of Excellence in Transnational and Transdisciplinary Studies of Changing Gender Relations, Intersectionalities and Embodiment.

  • 50.
    Aguirre-Hammarlund, Elias
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Flärdh, Jacob
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Sundqvist, Peter
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Widén, Annika
    Linköping University, Department of Thematic Studies.
    Identitetsskapande i det lokala rummet – Bostadssociologiska perspektiv på livsvillkor och identitet2005Student paper second termStudent thesis
    Abstract [sv]

    Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.

    Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.

    Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

1234567 1 - 50 of 5912
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf