liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 6296
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarsand, Pål André
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Alternating between online and offline: tags and frame switches as interactional resources2007Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present data are based on an ethnographic study of computer use in everyday interactions in a seventh grade class (of 13-14 year-olds). The data were analysed in terms of activity frames and participation frameworks (Goffman 1981), exploring how students deployed online and offline activity frames in their identity performance. It is shown how MSN (online) identities are invoked in subsequent and intermittent face-to-face interaction; a dialogue can start on MSN and continue in faceto-face interaction, and vice versa. This means that frame switches are important features of the students’ identity work. Similarly, the students employed nicknames or tags, that is, textual-visual displays of ‘speaker’ identities, located in the boundary zone between online and offline activities. In terms of participation frameworks, it is also documented ways in which students engaged in crossplay (Goffman 1981), where a ratified participant communicated with a non-ratified participant. Yet, one problem in analysing participation frameworks and particularly byplay and sideplay (Goffman 1981) is that these concepts require that the analyst can identify one dominant activity. This was not possible in the present data. Instead, the data are primarily analysed in terms of borderwork, that here entails frame switchings, crossplay and a strategic use of tags.

  • 2.
    Aarsand, Pål André
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Around the Screen: Computer activities in children’s everyday lives2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present ethnography documents computer activities in everyday life. The data consist of video recordings, interviews and field notes, documenting (i) 16 students in a seventh grade class in a computer room and other school settings and (ii) 22 children, interacting with siblings, friends and parents in home settings. The thesis is inspired by discourse analytical as well as ethnographic approaches, including notions from Goffman (1974, 1981), e.g. those of activity frame and participation framework, which are applied and discussed.

    The thesis consists of four empirical studies. The first study focuses on students’ illegitimate use, from the school’s point of view, of online chatting in a classroom situation. It is shown that the distinction offline/online is not a static one, rather it is made relevant as part of switches between activity frames, indicating the problems of applying Goffman’s (1981) notions of sideplay, byplay and crossplay to analyses of interactions in which several activity frames are present, rather than one main activity. Moreover, it is shown that online identities, in terms of what is here called tags, that is, visual-textual nicknames, are related to offline phenomena, including local identities as well as contemporary aesthetics. The second study focuses on placement of game consoles as part of family life politics. It is shown that game consoles were mainly located in communal places in the homes. The distinction private/communal was also actualized in the participants’ negotiations about access to game consoles as well as negotiations about what to play, when, and for how long. It is shown that two strategies were used, inclusion and exclusion, for appropriating communal places for computer game activities. The third study focuses on a digital divide in terms of a generational divide with respect to ascribed computer competence, documenting how the children and adults positioned each other as people ‘in the know’ (the children) versus people in apprentice-like positions (the adults). It is shown that this generation gap was deployed as a resource in social interaction by both the children and the adults. The forth study focuses on gaming in family life, showing that gaming was recurrently marked by response cries (Goffman, 1981) and other forms of blurted talk. These forms of communication worked as parts of the architecture of intersubjectivity in gaming (cf. Heritage, 1984), indexing the distinction virtual/‘real’. It is shown how response cries, sound making, singing along and animated talk extended the virtual in that elements of the game became parts of the children’s social interaction around the screen, forming something of an action aesthetic, a type of performative action for securing and displaying joint involvement and collaboration. As a whole, the present studies show how the distinctions master/apprentice, public/private, virtual/real and subject/object are indexicalized and negotiated in computer activities.

    Delarbeten
    1. Alternating between online and offline: tags and frame switches as interactional resources
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Alternating between online and offline: tags and frame switches as interactional resources
    2007 (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present data are based on an ethnographic study of computer use in everyday interactions in a seventh grade class (of 13-14 year-olds). The data were analysed in terms of activity frames and participation frameworks (Goffman 1981), exploring how students deployed online and offline activity frames in their identity performance. It is shown how MSN (online) identities are invoked in subsequent and intermittent face-to-face interaction; a dialogue can start on MSN and continue in faceto-face interaction, and vice versa. This means that frame switches are important features of the students’ identity work. Similarly, the students employed nicknames or tags, that is, textual-visual displays of ‘speaker’ identities, located in the boundary zone between online and offline activities. In terms of participation frameworks, it is also documented ways in which students engaged in crossplay (Goffman 1981), where a ratified participant communicated with a non-ratified participant. Yet, one problem in analysing participation frameworks and particularly byplay and sideplay (Goffman 1981) is that these concepts require that the analyst can identify one dominant activity. This was not possible in the present data. Instead, the data are primarily analysed in terms of borderwork, that here entails frame switchings, crossplay and a strategic use of tags.

    Nyckelord
    participation framework, activity frames, online activities, offline activities, identities, borderwork.
    Nationell ämneskategori
    Övrig annan samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14501 (URN)
    Tillgänglig från: 2007-05-14 Skapad: 2007-05-14 Senast uppdaterad: 2010-10-11
    2. Gaming and Territorial Negotiations in Family Life
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Gaming and Territorial Negotiations in Family Life
    2009 (Engelska)Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 16, nr 4, s. 497-517Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article examines territorial negotiations concerning gaming, drawing on video recordings of gaming practices in middle-class families. It explores how private vs public gaming space was co-construed by children and parents in front of the screen as well as through conversations about games. Game equipment was generally located in public places in the homes, which can be understood in terms of parents’ surveillance of their children, on the one hand, and actual parental involvement, on the other. Gaming space emerged in the interplay between game location, technology and practices, which blurred any fixed boundaries between public and private, place and space, as well as traditional age hierarchies.

    Nyckelord
    computer gaming • family politics • parental involvement • place/space • public/private
    Nationell ämneskategori
    Övrig annan samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14502 (URN)10.1177/0907568209343879 (DOI)
    Anmärkning
    Tidigare titel: Computer gaming and territorial negotiations in family life Tillgänglig från: 2007-05-14 Skapad: 2007-05-14 Senast uppdaterad: 2017-12-13
    3. Computer- and Video games in Family Life: The digital divide as a resource in intergenerational interactions
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Computer- and Video games in Family Life: The digital divide as a resource in intergenerational interactions
    2007 (Engelska)Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, Vol. 14, nr 2, s. 235-256Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In this ethnographic study of family life, intergenerational video and computer game activities were videotaped and analysed. Both children and adults invoked the notion of a digital divide, i.e. a generation gap between those who master and do not master digital technology. It is argued that the digital divide was exploited by the children to control the game activities. Conversely, parents and grandparents positioned themselves as less knowledgeable, drawing on a displayed divide as a rhetorical resource for gaining access to playtime with the children. In these intergenerational encounters, the digital divide was thus an interactional resource rather than a problem.

    Nyckelord
    computer games, digital divide, family, knowledge-relations, participation framework, video games
    Nationell ämneskategori
    Övrig annan samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14503 (URN)10.1177/0907568207078330 (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-05-14 Skapad: 2007-05-14 Senast uppdaterad: 2009-04-21
    4. Response cries and other gaming moves: Building intersubjectivity in gaming
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Response cries and other gaming moves: Building intersubjectivity in gaming
    2009 (Engelska)Ingår i: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, Vol. 41, nr 8, s. 1557-1575Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The present study focuses on the ways in which response cries (Goffman, 1981) are deployed as interactional resources in computer gaming in everyday life. It draws on a large-scale data set of video recordings of the everyday lives of middleclass families. The recordings of gaming between children and between children and parents show that response cries were not arbitrarily located within different phases of gaming (planning, gaming or commenting on gaming). Response cries were primarily used as interactional resources for securing and sustaining joint attention (cf. Goodwin, 1996) during the gaming as such, that is, during periods when the gaming activity was characterized by a relatively high tempo. In gaming between children, response cries co-occurred with their animations of game characters and with sound making, singing along, and code switching in ways that formed something of an action aesthetic, a type of aesthetic that was most clearly seen in gaming between game equals (here: between children). In contrast, response cries were rare during the planning phases and during phases in which the participants primarily engaged in setting up or adjusting the game.

    Nyckelord
    Computer gaming; Response cries; Intersubjectivity; Everyday life; Action aesthetic
    Nationell ämneskategori
    Övrig annan samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-14504 (URN)10.1016/j.pragma.2007.05.014 (DOI)
    Tillgänglig från: 2007-05-14 Skapad: 2007-05-14 Senast uppdaterad: 2010-02-05
  • 3.
    Aarsand, Pål André
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Computer- and Video games in Family Life: The digital divide as a resource in intergenerational interactions2007Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, Vol. 14, nr 2, s. 235-256Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this ethnographic study of family life, intergenerational video and computer game activities were videotaped and analysed. Both children and adults invoked the notion of a digital divide, i.e. a generation gap between those who master and do not master digital technology. It is argued that the digital divide was exploited by the children to control the game activities. Conversely, parents and grandparents positioned themselves as less knowledgeable, drawing on a displayed divide as a rhetorical resource for gaining access to playtime with the children. In these intergenerational encounters, the digital divide was thus an interactional resource rather than a problem.

  • 4.
    Aarsand, Pål André
    et al.
    Uppsala University.
    Aronsson, Karin
    Stockholm University .
    Gaming and Territorial Negotiations in Family Life2009Ingår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 16, nr 4, s. 497-517Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines territorial negotiations concerning gaming, drawing on video recordings of gaming practices in middle-class families. It explores how private vs public gaming space was co-construed by children and parents in front of the screen as well as through conversations about games. Game equipment was generally located in public places in the homes, which can be understood in terms of parents’ surveillance of their children, on the one hand, and actual parental involvement, on the other. Gaming space emerged in the interplay between game location, technology and practices, which blurred any fixed boundaries between public and private, place and space, as well as traditional age hierarchies.

  • 5.
    Aarsand, Pål André
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aronsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Response cries and other gaming moves: Building intersubjectivity in gaming2009Ingår i: Journal of Pragmatics, ISSN 0378-2166, Vol. 41, nr 8, s. 1557-1575Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study focuses on the ways in which response cries (Goffman, 1981) are deployed as interactional resources in computer gaming in everyday life. It draws on a large-scale data set of video recordings of the everyday lives of middleclass families. The recordings of gaming between children and between children and parents show that response cries were not arbitrarily located within different phases of gaming (planning, gaming or commenting on gaming). Response cries were primarily used as interactional resources for securing and sustaining joint attention (cf. Goodwin, 1996) during the gaming as such, that is, during periods when the gaming activity was characterized by a relatively high tempo. In gaming between children, response cries co-occurred with their animations of game characters and with sound making, singing along, and code switching in ways that formed something of an action aesthetic, a type of aesthetic that was most clearly seen in gaming between game equals (here: between children). In contrast, response cries were rare during the planning phases and during phases in which the participants primarily engaged in setting up or adjusting the game.

  • 6.
    Aarsand, Pål
    et al.
    Norweigan University Of Science and Technology.
    Sparrman, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Visual transcription as socio-technical assemblages2019Ingår i: Visual Communication, ISSN 1470-3572, E-ISSN 1741-3214, ISSN 1470-3572Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With the development of visual digital technologies it has become more common in the social sciences to both use and present research visually. This article explores different strategies for working with and including images in ethnomethodology and conversation analysis (EMCA) transcriptions. The purpose is to investigate how, and if, the ontology of the transcript changes when verbal transcripts become visual transcripts. The article explores what ensures that a transcript is still a transcript and what happens to the reflexive interpretative strategy fundamental to EMCA when new digital technologies make it possible to incorporate images in transcripts. The article’s focus is on the social life of methods as well as methodological productivity showing how images can enact different social ‘realities’ and scientific knowledge.

  • 7.
    Abdulla, Afrah
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology, Högskolan Väst, Trollhättan, Sweden.
    Readiness or resistance?: Newly arrived adult migrants' experiences, meaning making, and learning in Sweden2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser.

    Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot.

    Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.

  • 8.
    Abidi, L.
    et al.
    Maastricht University, Netherlands.
    Oenema, A.
    Maastricht University, Netherlands.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Anderson, P.
    Maastricht University, Netherlands; Newcastle University, England.
    van de Mheen, D.
    Maastricht University, Netherlands; IVO Addict Research Institute, Netherlands; Erasmus MC, Netherlands.
    Strategies to Overcome Barriers to Implementation of Alcohol Screening and Brief Intervention in General Practice: a Delphi Study Among Healthcare Professionals and Addiction Prevention Experts2016Ingår i: Prevention Science, ISSN 1389-4986, E-ISSN 1573-6695, Vol. 17, nr 6, s. 689-699Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Despite the evidence base, alcohol screening and brief intervention (ASBI) have rarely been integrated into routine clinical practice. The aim of this study is to identify strategies that could tackle barriers to ASBI implementation in general practice by involving primary healthcare professionals and addiction prevention experts. A three-round online Delphi study was carried out in the Netherlands. The first-round questionnaire consisted of open-ended questions to generate ideas about strategies to overcome barriers. In the second round, participants were asked to indicate how applicable they found each strategy. Items without consensus were systematically fed back with group median ratings and interquartile range (IQR) scores in the third-round questionnaire. In total, 39 out of 69 (57 %) invited participants enrolled in the first round, 214 participants completed the second round, and 144 of these (67 %) completed the third-round questionnaire. Results show that participants reached consensus on 59 of 81 strategies, such as the following: (1) use of E-learning technology, (2) symptom-specific screening by general practitioners (GPs) and/or universal screening by practice nurses, (3) reimbursement incentives, (4) supportive materials, (5) clear guidelines, (6) service provision of addiction care centers, and (7) more publicity in the media. This exploratory study identified a broad set of strategies that could potentially be used for overcoming barriers to ASBI implementation in general practice and paves the way for future research to experimentally test the identified implementation strategies using multifaceted approaches.

  • 9.
    Abrahamsson, Daysury
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur.
    Colombianer på bioduken: Representationen av tre Hollywoodproducerade actionfilmer2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att analysera tre actionfilmer: Collateral Damage från 2002; Clear and Present Danger från 1994; och Scarface från 1983 för att se hur Colombianer representeras i filmerna. Actiongenren består av olika stereotyper där främst actionhjälten och skurken ställs i relation till varandra. Analysen gick ut på att se på vilket sätt filmernas innehåll och form användes för att framhäva främst representationen av colombianerna, men även skurken och hjälten.

    Som metod användes en kritisk diskursanalys där begreppen denotation och konnotation var vägledande.

    Analysen visade att filmerna reproducerade en redan etablerad kollektiv stereotyp bild av latinamerikaner, som inkluderar både Colombia och colombianer.

  • 10.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Changing residential mobility rates of older people in Sweden2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mellanboendeformer för äldre: av intresse såväl för de äldre som för bostadsföretagen2009Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 138-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra.

    Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden.

    Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor.

    Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas.

  • 12.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social relations within a senior housing complex –uniting or dividing?2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The housing situation as part of everyday life among older people2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vad kännetecknar de äldre under kommande årtionden? Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Regeringskansliet Kommitteservice , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala Universitet.
    Residential mobility patterns of older people2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elmqvist, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Magnusson Turner, Lena
    Norwegian Social Research (Nova) Oslo, Norge.
    Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar: skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.

    Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.

    Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.

    Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.

    Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.

    Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.

    Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.

    Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.

    Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.

    Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.

    Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.

    Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.

    Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.

    Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.

    Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.

  • 17.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Housing plans of the oldest old – Ageing in semi-rural areas2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Many municipalities in rural areas have decreasing population rates. Generally the young move out, increasing the share of older people and influencing the way life is led in rural areas. In this paper focus is on the housing situation and housing plans of the oldest individuals in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden. In order to increase our understanding of the living conditions of an ageing rural population, a postal survey was conducted. In one part of the survey the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions analysed for this study regarded stated reasons for housing decisions and plans. 1386 surveys were sent out, i.e., to all inhabitants aged 80 years and older residing in the ordinary housing market, in the three municipalities, 817 surveys were returned providing a response rate at 60%. The aim was to determine the main reasons for remaining put in a current housing situation or reasons for why relocation could be a future option. Results show that place attachment is strong, 90% of the respondents have lived in the municipality for more than 20 years and 60% have lived in the current dwelling for more than 20 years. Ageing in place is the dominating plan although 23% answered that they do not know what will happen in future. Those that plan to move, want to move to housing that needs less maintenance than the current dwelling and to a more central location.

  • 18.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Politik för det goda åldrandet:: Boendets variationer för äldre och gamla2010Ingår i: Samtal pågår...: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg och Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, 1, s. 117-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hagberg, Jan-ErikLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Lukkarinen Kvist, MirjaliisaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Nord, CatharinaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 20092010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Höstterminen 2009 genomförde vi en forskarutbildningskurs om äldres boende. Kursens huvudsyfte var att kritiskt behandla den mycket varierande forskning om hem, boende, grannskap och åldrandets villkor som pågår. Kursens nav var diskutera och pröva teorier och metoder som innebär att sociala och kulturella förhållande studeras i relation till den fysiska miljöns utformning.

    Uppgiften att studera äldres boende och boendet under åldrandet är närmast outtömlig. Så mycket av livet utspelas och avgörs av var och hur man bor. Bostaden är ett rum för livet som för de flesta ökar i betydelse när man blir gammal. Man tillbringar mer tid i bostaden. Bostadens utformning kan underlätta eller försvåra vardagslivet. Att bli gammal betyder också att förändra sitt förhållningssätt till hemmet och det grannskap där hemmet finns.

    Det säger sig självt att det finns mycket stora variationer mellan olika äldre människors boende – beroende på ålder, livslopp och boendekarriär, sociala förhållanden, ekonomiska resurser, intressen och behov av vardaglig hjälp och stöd. Variationen är lika stor bland de äldre som i andra åldersgrupper, kanske till och med större eftersom det utöver de vanliga bostadsformerna också finns alternativ som är särskilt avsedda för äldre - seniorlägenheter, livsstilsboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.

    Sedan ett femtontal år har det vuxit fram en bostadsmarknad som speciellt vänder sig till äldre eller personer som vill utforma sitt boende så att de passar det liv de vill leva. Man kan se detta som ett sätt för bostadsmarknadens aktörer att möta att antalet äldre blir fler och att detta förhållande kommer att påverka deras verksamhet i en rad avseenden. Forskning om hur de nya boendena utvecklas över tid är betydelsefull. Kommer boende i seniorhus att göra åldrandet mer meningsfullt och bidra till att de som bor där kan utveckla det civila samhället? Eller kommer seniorhusen att förstärka klyftorna mellan olika äldre och avskilja vissa från det omgivande samhället?

    Kursen hade tre teman: Stadsdelen och orten som rum för det lokala livet, det särskilda boendet som rum för hemliv, vård och omsorg samt generation, boende och flyttmönster. Undervisningen och arbetet i kursen byggdes upp av flera delar. En del bestod av föreläsningar och seminarier som syftade till att ge en översikt av den teoretiska litteraturen som behandlar rumsliga fenomen. En del av kursen behandlade hur boendet för äldre har utvecklats och kan komma att utvecklas i förhållande till bostads- och äldrepolitik. En tredje del syftade till att knyta det teoretiska innehållet till praktiken. Tre fältbesök genomfördes i olika bostadsmiljöer för äldre: ett hyreshusområde i Norrköping, ett nytt seniorbonde och ett nyöppnat särskilt boende. En del av kursens bestod av deltagarnas egna arbeten. Kanske var denna del den viktigaste. Var och en skrev en essä om en fråga som engagerade särskilt. I de flesta fall handlade det om att knyta sitt eget pågående avhandlingsarbete eller sin yrkespraktik till en specifik frågeställning inom kursens ram.

    Essäerna kom att handla om en rad olika aspekter av äldres boende. Några tog upp analytiska och teorigenererade frågor som kunde kopplas till bl.a. fältbesöken, några utnyttjade empiri som man samlat i andra sammanhang, några diskuterade äldres boende och omsorg i specifika geografiska eller sociala kontexter. Essäerna behandlar frågor av stor relevans, i flera fall på ett oväntat och idérikt sätt. Därför har vi samlat några av kursens essäer i denna kursantologi.

    Lärare på kursen var Marianne Abramsson, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Catharina Nord, alla från NISAL samt Chris Phillipson från Keele University.

  • 20.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hyden, Lars-ChristerLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Motel-Klingebiel, AndreasLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige.2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nord, CatharinaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs. Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar. Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

    Alla författare är medlemmar i Nordiska nätverket för forskning om äldres boende.

  • 22.
    Abusagr, Sophia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Den svenska integrationen: ett politiskt dilemma2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.

  • 23.
    Achen, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den bioetiske udfordring: Et retspolitisk studie om forholdet mellem etik, politik og ret i det lovforberedende arbejde vedrørende bio- og genteknologi i Danmark, Norge og Sverige1997Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Biotechnology and genetic engineering raise a number of new ethical problems. Consequently, over the past 15 years, several European countries, including the Nordic countries, have passed new laws in an attempt to deal with the ethical problems posed by biotechnology. These developments raise the question of how to formulate legislation to regulate both the technical and ethical aspects of biotechnology and genetic engineering. Is it indeed possible to formulate a valid ethical framework in a thoroughly secularised society? How has this been coped with politically? And what is the nature of the relationship between ethics, politics and the law, that emerges from this process? The regulation of biotechnology is very often carried out by legal means in modern society. The thesis shows that the distinction between ethics, politics and the law - inherent in the Scandinavian tradition of legal realism - is not sustained in the law preparatory Process in the fields of biotechnology and genetic engineering in Denmark, Norway and Sweden. The analysis reveals that the tendency for ethics, politics and the law to merge is expressed in the new normative reflexivity which characterizes legislation in this area. The thesis defines this process in terms of four elements: a proceduralisation of ethics, a democratisation of ethics; negotiated development of norms, and a moralisation of politics and the law. These new tendencies suggest a need for a new analytical framework. The thesis argues that reflexive law theory and discourse ethics theory can provide a more adequate understanding of the new normative reflexivity inherent in the legislation examined. In a society characterised by moral, social, cultural and political pluralism it is of profound importance to contemplate how legal and political norms are developed. Furthermore, it is highly pertinent to consider how we can conceive these processes in theoretical terms.

  • 24.
    Ackerholm, Nils
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap.
    Att stödja utan att styra eller störa: Användbarhetsstudie av personlig anpassning på webbsidor2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie.

    Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv.

    På det hela taget går det inte att säga att personlig anpassning vare sig är bra eller dåligt användbarhetsmässigt utan det avgörs av funktionernas utformning och kontexten. Det viktiga är att ge användaren stöd i sitt användande utan att för den skull styra eller störa hennes användning.

  • 25.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Att lära barn berätta2004Ingår i: Saga och Sanning. Berättandets konst och berättelsens budskap, Uppsala: Uppsala universitet , 2004, s. 11-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Handen, huvudet, ögat.2005Ingår i: Det öppna rummet, Pieksämäki, Finland: Söderströms/Atlantis , 2005, s. 299-308Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om språkets förhållande till kroppen

  • 27.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Måltiden - inte bara mat utan också prat.2004Ingår i: Text i arbete: festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005 = Text at work : essays in honour of Britt-Louise Gunnarsson 12 january 2005 / [ed] Ingegerd Bäcklund, Uppsala: Institutionen för nordiska språk , 2004, s. 19-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    En litteraturstudie av betydelsen av måltidssamtal.

  • 28.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Nordenstam, Kerstin: Skvaller (1998)2000Ingår i: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 9, s. 195-199Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Varför ger vi röst åt de frånvarande?2003Ingår i: Grammatik och samtal: studier till minne av Mats Eriksson / [ed] Bengt Nordberg; Mats Eriksson;, Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet , 2003, s. 125-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Analys av vilka funktioner som virtuella deltagare har i samtal.

  • 30.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Virtual participants as communicative resources in discussions on gene technology2004Ingår i: The IADA Conference,2001, Tübingen: Max Niemeyer Verlag , 2004, s. 275-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Virtual participants as communicative resources in discussions on gene technology2004Ingår i: Dialogue Analysis VIII: Understanding and Misunderstanding in Dialogue: Selected Papers from the 8th IADA Conference, Göteborg 2001 / [ed] Karin Aijmer, Tübingen: Max Niemeyer Verlag , 2004, s. 275-286Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The present collection of articles, presented at the 8th IADA Conference in Göteborg, focuses on understanding and misunderstanding as dialogic phenomena. The notion of a dialogic grammar and dialogic principles as a framework for understanding human communication and cognition is explored in several contributions. Misunderstanding in dialogue is dealt with in institutional and non-institutional settings, in fiction and film dialogue, from several different theoretical perspectives

  • 32.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    "Who is Talking?" Some Thoughts on Speakers, Voices and Virtual Participants2000Ingår i: Creative Crossroads - Electronic Honorary Publication Dedicated to Yvonne Wærn on Her Retirement, Linköping: Tema Kommunikation, Linköpings universitet , 2000Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

       

  • 33.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Är det verkligen fult att skvallra? Några reflexioner över värderingen av en genre.2000Ingår i: Sett och hört :: en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen / [ed] Nordenstam, Kerstin,, Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet , 2000, s. -316Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Aronsson, Karin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Linell, Per
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Discourse of blame. Courtroom construction of social reality from the perspective of the defendant.1988Ingår i: Semiotica, ISSN 0037-1998, E-ISSN 1613-3692, Vol. 71, s. 261-284Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Nilholm, Claes
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    "... so one can plant a little seed" : an analysis of a teacher's way of solving a communicative problem in talks with parents2000Ingår i: Nordisk Pedagogik, ISSN 0901-8050, E-ISSN 1504-2995, Vol. 20, nr 4, s. 191-205Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Nilholm, Claes
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Who is Cindy? Aspects of identity work in a teacher-parent-pupil talk at a special school2000Ingår i: Text - an interdisciplinary journal for the study of discourse, ISSN 0165-4888, Vol. 20, nr 4, s. 545-568Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article presents a case study of one teacher-parent-pupil (TPP) conference. Cindy, the pupil, has Down syndrome. A study of how people with verbal communication problems manage discursive practices that largely rely on the ability to verbally negotiate identity is clearly motivated, both from a theoretical and a more practice-oriented perspective. We found that Cindy's identity is described and talked about in terms of predefined aspects, codified in a written agenda. All participants oriented themselves towards some sort of cultural model of the ideal identity that does not have to be discursively justified. Cindy's identity is not only talked about, but also demonstrated and enacted in interaction. Her self-presentation is mediated by her mother, and this mediation is linked to the sequential organization of the turn-taking system and the way the participation framework becomes organized. Cindy's talked-about and demonstrated identity work does not only concern her as an individual. It is also a relationship presentation. The identity of Cindy as a pupil and a daughter implies a certain identity for a teacher and a mother. To help one's daughter present her identity in a favorable way is to simultaneously display the identity of a good mother. ⌐ Walter de Gruyter.

  • 37.
    Adelsvärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sachs, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Framtida skuggor: samtal om risk, prevention och den genetiska familjen2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kommer mitt liv att gestalta sig? Kommer jag att vara frisk och stark? Kan jag göra något för att påverka ödet? Den moderna läkekonsten försöker på olika sätt att besvara sådana frågor. Ständigt utvecklas nya metoder för att tidigt avslöja hälsorisker.

    Att konfronteras med hot om framtida sjukdom kan vara dramatiskt och omtumlande. Så är det för den kvinna som får reda på att den bröstcancer hennes mamma dog av kan vara ärftlig och därmed hota henne själv eller hennes barn. Så är det också för den man som ser livet förkortat när blodprovet avslöjar ett alarmerande värde.

    Men hur påverkas vi av genetisk kartläggning eller upplysning om konsekvenserna av en viss livsstil? Kan kunskap om möjliga sjukdomsförlopp rent av vara skadlig? Hur förstår människor den information som uttrycks i: "Du har 50 procents risk att utveckla cancer"? Den här boken visar hur vanliga människor reagerar i sådana situationer.

  • 38.
    Adelswärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Norrby, Catrin: Vardagligt berättande. Form, funktion och förekomst (1998).1998Ingår i: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, Vol. 8, s. 214-218Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Adelswärd, Viveka
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Styles of success: On impression management as collaborative action in job interviews1988Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The research reported in this study takes both a general descriptive approach - investigating the characteristics of 48 job interviews - and a comparative one - analyzing ways in which those who got a job offer differed from those who did not. Data used in this study are tape recordings of job interviews with applicants for trainee-positions with a large Swedish business corporation. Additional data are tape-recordings of post-interviews made by the researcher with the applicants as well as questionnaires from the interviewers.

    The theoretical nations of self presentation and impression management (Goffman) have been the main points of departure for this study. All communication invalves impression,management. but job interviews focus explicidy on this aspect of interaction. Job interviews can be seen as argumentations where the applicants are actively trying to support their claim that they are perfect for the job. Their argumentations are enacted in a dialogue, however, and the applicants' ways of arguing are thus dependent on the interviewers' contributions to the dialogue. Communication is a constant handling of conflicting demands. The particular solution to these conversational dilemmas manifests itself as a personal style.

    Three main empirical analyses of the data were performed. The first concemed itself with the structure of the job interview. What does it look like and how is it managed? The analyses show that the responsibility for maintaining the global structure lies almost completely with the interviewer, hut that the applicant has the responsibility for managingthe local structure, for feeding interesting detalls in to the interview.

    The second set of analyses was concerned with the ways in which the applicants actively argued for themselves. The results show that the successful applicants qualify their claims more forcefully, by modifications, explicit analysis or humour, for instance. The successfulapplicants also receive more interactive assistance from the interviewers.

    The third set of analyses aimed at investigating some aspects of the interactive elimate in relation to the interviewers' different interviewing styles. The ways in which the interviewers paused and used simultaneous talk had a decisive influence on the length of the applicants' answers. The interactive element of interviewing was once more demonstrated in the analysis of laughter; in the interviews with the successful applicants there was more mutual laughter than in the interviews with the nonsuccessful applicants. The different interviewers' styles were recognized and described accurately by the applicants hut were valued differently.

    The main significance of the study is the demonstration of the interactive element in dialogue. The interviewers are in a certain sense actively creating the grounds on which they are to base their decision to hire the applicants or not.

  • 40.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Holsánová, Jana
    Lunds universitet.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Virtual talk as a communicative resource. Explorations in the field of gene technology2002Ingår i: Sprachtheorie und Germanistische Linguistik, ISSN 1218-5736, Vol. 12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Nilholm, Claes
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Discourse about Children with Mental Disablement: An Analysis of Teacher-Parent Conferences in Special Education Schools1998Ingår i: Language and education : an international journal, Vol. 12, nr 2, s. 81-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 42.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Sachs, Lisbeth
    Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Risk Discourse: Recontextualization of numerical values1998Ingår i: Text & talk : an interdisciplinary journal of language, discourse & communication studies, ISSN 1860-7330, Vol. 18, nr 2, s. 191-210Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      

  • 43.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Öberg, Britt-Marie
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    The function of laughter and joking in negotiation activities1998Ingår i: Humor: An International Journal of Humor Research, ISSN 0933-1719, E-ISSN 1613-3722, Vol. 11, nr 4, s. 411-430Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 44.
    Adeniji, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus.
    Alla säger I Love You. Om orden som gör känslor och känsliga formuleringar.2007Ingår i: Bang : feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 3, s. 91-93Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om hur orden "jag älskar dig" respektive "I love you" får betydelse både personligt, socialt och politiskt. Exempel hämtas från tv-serierna "Förhäxad" och "Sex and the City" och författaren resonerar kring hur orden skapar affektiva betydelser i kropp och genuspositioner. 

  • 45.
    Adeniji, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus.
    När Brad och Angelina inte ville gifta sig. En berättelse om heterosexuell melankoli och politiska beslut i vardagen.2007Ingår i: Bang : feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 1, s. 39-41Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

     Artikeln handlar om skvallerpressens representation av celebriteterna Brad Pitt och Angelina Jolie, och hur deras icke-gifta status producerar moralpanik och genusproblem i den populärkulturella heteronormativiteten. Artikeln tar också upp "äktenskapsfrågan" i en svensk kontext och hur frågan om äktenskapsmotstånd glömts bort av feminismen.  

  • 46.
    Adeniji, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus.
    Ordningsstörande begär: biteori som kritik av antropologisk sexualitetsforskning.2001Ingår i: Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, ISSN 1100-2573, Vol. 5 1/2, nr Både och/ och/ varken eller, s. 54-69Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Adli, Abouzeedan
    et al.
    Innovation and Entrepreneurship, Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy University of Gothenburg, Sweden.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Hedner, Thomas
    Innovation and Entrepreneurship, Institute of Medicine Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Internetisation Management as a Facilitator for Managing Innovation in High Technology Smaller Firms2013Ingår i: Global Business Review, ISSN 0972-1509, E-ISSN 0973-0664, Vol. 14, nr 1, s. 121-136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Managing innovation in smaller firms imposes challenges of specific nature. Such challenges include: scarcity of resources for R&D and innovation activities, complexity of scientific fields, coordinating innovation activities with the operational functions of the firm and availability of access to up-to-date scientific excellence. A question of importance should be raised as to how one can use the recent development in information and communication technologies (ITCs) to meet these challenges and to facilitate innovation activities in small and medium-sized enterprises (SMEs), specially the high- technology smaller firms (HTSFs), as these use innovation as their major competitive edge. In this conceptual paper we proposed using a newly introduced management paradigm, namely “internetisation management” to achieve the said. In the article we discussed the different challenges of innovation in HTSFs and how these challenges can be meet when adapting the internetisation management paradigm. The work shed the light on the need for a coupling between management and innovation studies in relation to SMEs while taking in consideration the e-globalized nature of the modern economy. It addresses in a more particular way HTSFs need for that coupling.

  • 48.
    Adolfsson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Vigselsamtalet- En studie om samtal mellan präst och brudpar2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med min forskning är att beskriva innehållet i tre olika vigselsamtal, samt studera hur prästrollen konstrueras i dessa samtal. Underlaget för studien består av autentiska samtal och intervjuer från tre präster och tre par. De autentiska samtalen är mitt huvudmaterial, men studiens upplägg, med kompletterande intervjuer med prästen och paret, möjliggör även att vigselsamtalet kan analyseras utifrån bådas perspektiv, så att en uppfattning om bådas syn på samtalet kan ges.

    Det jag har kommit fram till är att de tre prästerna uttrycker skilda prästroller i samtalen och att det är tillsammans med paret i samtalet som makten konstrueras. Prästens dominerande samtalsstrategi är avgörande för vilka ämnen och den prästroll som konstrueras i samtalet.

  • 49.
    Adolfsson, Gundula
    Stockholm.
    Förmedlingsforskning: hot eller nödvändighet?1988Ingår i: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, nr 2, s. 63-66Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Olika vetenskaper har olika sätt och möjligheter att föra ut sina forskningsresultat. I några fall, exempelvis i filosofin eller i högre matematik kan möjligheterna vara obefintliga. Dessa ämnen kännetecknas av en forskning på hög abstraktionsnivå och frånvaron av källmaterial. Kunskaper av denna typ blir givetvis svåra att föra ut till en bredare allmänhet. Bland de humanistiska vetenskaperna finns det sådana med ett konkret källmaterial, exempelvis litteraturvetenskap, konstvetenskap, etnologi, arkeologi eller historia. Källmaterialet i dessa ämnen är forskningens underlag, men också en slags allmängods; oavsett vad vetenskapsmannen tycker kan vi bilda oss en egen uppfattning om en Picassotavla, en Strindbergpjäs eller ett svärd från vikingatiden. Dessa vetenskaper - med sitt mycket konkreta källmaterial - bidrar till att konstituera historieuppfattningar och kulturella normer i samhället.

  • 50.
    Adrian, Stine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavson, MalenaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Lykke, NinaLinköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    GEXcel Work in Progress Report Volume I: Proceedings from GEXcel Kick-off Conference2007Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The report gives an introduction to the Linköping-Örebro Centre of Gender Excellence: GEXcel - Gendering EXcellence: Towards a European Centre of Excellence in Transnational and Transdisciplinary Studies of Changing Gender Relations, Intersectionalities and Embodiment.

1234567 1 - 50 av 6296
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf