liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 690
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Gundula
    Stockholm.
    Förmedlingsforskning: hot eller nödvändighet?1988Inngår i: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, nr 2, s. 63-66Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Olika vetenskaper har olika sätt och möjligheter att föra ut sina forskningsresultat. I några fall, exempelvis i filosofin eller i högre matematik kan möjligheterna vara obefintliga. Dessa ämnen kännetecknas av en forskning på hög abstraktionsnivå och frånvaron av källmaterial. Kunskaper av denna typ blir givetvis svåra att föra ut till en bredare allmänhet. Bland de humanistiska vetenskaperna finns det sådana med ett konkret källmaterial, exempelvis litteraturvetenskap, konstvetenskap, etnologi, arkeologi eller historia. Källmaterialet i dessa ämnen är forskningens underlag, men också en slags allmängods; oavsett vad vetenskapsmannen tycker kan vi bilda oss en egen uppfattning om en Picassotavla, en Strindbergpjäs eller ett svärd från vikingatiden. Dessa vetenskaper - med sitt mycket konkreta källmaterial - bidrar till att konstituera historieuppfattningar och kulturella normer i samhället.

  • 2.
    Adolfsson, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för kliniska vetenskaper. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Ortopedkliniken i Linköping.
    Fractures of the Distal Humerus: Total Elbow Arthroplasty (Hemi-Arthroplasty)2014Inngår i: European Surgical Orthopaedics and Traumatology / [ed] George Bentley, Heidelberg: Springer Berlin/Heidelberg, 2014, 3, s. 1407-1422Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This important reference textbook covers the surgical management of all major orthopaedic and traumatological conditions. The book will act as the major source of education and guidance in surgical practice for surgeons and trainees, especially those preparing for higher surgical examinations and the Board of Orthopaedics and Traumatology examinations within and beyond Europe. The emphasis throughout is on the application of current knowledge and research to technical problems, how to avoid operative problems, and how to salvage complications if they occur. The didactic text is complemented by abundant illustrations that highlight the essentials of each clinical scenario. The authors are all recognized international authorities active at congresses and workshops as well as in universities and hospitals across the world. ​

  • 3.
    Ahlqvist, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ivarsson Lilieblad, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892-1914 / I vansinnets gränsland : En studie av de normativa gränsdragningarna vid Vadstenacentralhospital 1849–18582003Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892–1914 Av Cecilia Ahlqvist

    Runt sekelskiftet 1900 synliggjordes den privata sfären mer och ett större intresse för att inplantera hemidealen i samhället märktes. Diskussioner fördes om barns uppfostran samt omhändertagande och särskiljande av barn som inte följde gängse normer. Det fanns redan färdiga ideal om hur ett gott barn skulle formas. Likaså fanns idéer om hur föräldrarna skulle agera för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Genom hjälpinsatser, råd och anvisningar från bl.a. läkare och pedagoger skulle ett gott samhälle skapas.

    Jag vill studera om dessa tidstypiska idéer uttrycks i Folkskolans barntidning och i så fall på vilket sätt. Kan det vara så att tidningen var något mer än ”god nöjesläsning”? Vad hade redaktionen för åsikter och föreställningar? Vad ville man egentligen uppnå med sitt material? För att se ifall tidningen var ett verktyg i uppfostringsprocessen har jag formulerat följande frågeställningar;

    • Hur skilde tidningen på skötsamma och ouppfostrade barn?
    • Hur skulle barnen uppfostras till hälsa och hygien?
    • På vilket sätt handlade förnuftiga vuxna?
    • Hur användes historien som normerande?

    Min förväntning är att dessa frågor kan täcka området som rör just uppfostran. De kommer att ge en bild av hur tidningen tyckte att barn var och hur de borde vara. Vilka egenskaper framhävs och vad bör inte komma fram? De råd som ges angående hälsa och hygien anser jag kunna visa hur man ville kontrollera hela barnet och dess tillvaro. Att jag väljer att föra över fokus på vuxna i de sista frågeställningarna beror på att jag vill se ifall en uttalad barntidning även kunde ha åsikter om hur en god vuxen var. Troligt är att de inte ville att de idéer de förespråkade motverkades av okunniga föräldrar. Det visar även hur barnen reagerade på den normerande vuxne. Jag tror att dessa frågeställningar kommer att vara tillräckliga för att nå tidningens syfte och mål.

  • 4.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
    The horticultural industry: a green-fingered trade in urban, modern, and global society2011Inngår i: Agriculture and forestry in Sweden since 1900: geographical and historical studies / [ed] Hans Antonsson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, s. 158-176Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Ahrland, Åsa
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Olausson, Inger
    Institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala.
    Trädgårdsnäringen: det urbana, moderna och globala samhällets gröna hantverk2011Inngår i: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: studier av de areella näringarnas geografi och histori / [ed] Hans Antonson & Ulf Jansson, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, s. 151-168Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Almgren, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Green Business AB.
    Näringslivets insatser på miljöområdet: För Naturvårdsverket2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uppdraget för denna rapport har varit att beskriva näringslivets insatser på miljöområdet med avseende på vilka miljöfrågor som näringslivet prioriterar, hur företagen organiserar sina insatser och vilka verktyg de använder för att förbättra sin miljöprestanda, hur de ser på några vanliga statliga styrmedel, vilka som är de viktigaste drivkrafterna och hindren till förbättrad miljöprestanda samt att även blicka utanför Sveriges gränser.

    Generationsperspektivet, ungefär 3-års cykler, på miljöfrågorna innebär att det ofta tar lång tid innan ett miljöproblem uppenbarar sig som ett problem. Likaså tar det ofta lång tid att åtgärda upptäckta problem med hänsyn till att de ofta kräver omställningar med nya tekniska lösningar, som inte alltid finns till hands, och som också behöver inför as brett i näringslivet.

    När det gäller den första frågan om vilka de viktigaste miljöfrågorna är för näringslivets del visar denna studie att det främst gäller klimatfrågan och produkternas miljöaspekter i ett värdekedjeperspektiv. Båda frågorna är globala till sin karaktär. De studerade företagen har hög beredskap och har redan påbörjat arbetet att för svensk del bidra till att minska klimatpåverkan. Innebörden av de antagna målen hos de 50 studerade företagen är att företag som verkar i Sverige enligt denna studie ska kunna medverka till att nå den nivå på insatser som IPCC indikerat för år 2050. Det är den tidpunkt som IPCC siktar på i sina senaste utvärderingar. Flera företag har vardera skisserat en trovärdig färdplan för att göra verksamheten koldioxidsnål eller koldioxidneutral till nämnda tidpunkt. Det är känt från andra liknande studier att det f rån näringslivets perspektiv dock också behövs ett politiskt mål av flera skäl, bl a för att regeringar och näringsliv i alla länder ska dra åt samma håll. Det som emellertid är intressant nu är att näringslivet i Sverige enligt denna studie har påbörjat arbetet med att finna lösningar för att nå ett ev kommande politiskt globalt mål. De studerade företagen i Sverige har även i stor utsträckning upprättat egna mål och genomför åtgärder på de områden som de nationella miljökvalitetsmålen täcker, bl a med inriktning på att begränsa förorening av luft- och vattenområden men även på att värna den biologiska mångfalden i jord- och skogsbruk samt att värna och utveckla naturvärden i den bebyggda miljön. Resultaten i form av utsläppsminskningar på de föroreningsanknutna områdena är goda även om det på flera områden återstår insatser att göra. Miljökvaliteten i Sverige på dessa områden påverkas dock främst av verksamhet i länder utanför Sveriges gränser. Den miljöpåverkan som uppstår som följd av den ökade handeln mellan länder är idag svår av kvantifiera på grund brister i lämplig statistik och mätetal. Inriktningen av handeln pekar emellertid på att Sverige exporterar mer varor med goda miljöprestanda, räknat i hela värdekedjan, än importerar varor med dåliga. Utöver nämnda områden har företagen ofta mål för användning av resurser och utveckling av förnybara energikällor.

    När det gäller den andra frågan om företagens egna insatser visar studien att det i rapporten studerade delen av näringslivet i Sverige i betydande omfattning på frivillig väg har infört egna verktyg för att effektivt kunna hantera sina miljöfrågor. Den viktigaste förändringen är att begreppet hållbar utveckling nu har slagit rot. Det medför att miljöfrågorna nu fått en tydligare plats i företagens ledningar i samverkan med andra frågor inom begreppet hållbarhet. De viktiga förebilderna för innebörden av hållbar utveckling är UN Global Compact, OECDs vägledning för multinationella företag och den internationella standarden ISO 26000 om socialt ansvarstagande. Rapporteringen av studerade företagens insatser på hållbarhetsområdet sker i stor utsträckning enligt den modell som utarbetats av GRI (Global Reporting Initiative). Den egna målstyrda verksamheten baseras väsentligen på miljöledningssystem som upprättats med stöd av den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001, inom vilken även lagstyrda insatser hanteras internt . Syftet med sådana miljöledningssystem är att bidra med en effektiv metod att hantera miljöfrågorna i ett företag. Den logik som denna standard har byggt upp, m ed målstyrning som viktigaste komponent, lyser igenom i alla företagens hållbarhetsredovisningar. Det är alltså tydligt att ISO 14001 har fått stort genomslag i den praktiska hanteringen av miljöfrågorna. Vidare är det tydligt att företagen idag fäster sto r vikt vid att värna och utveckla den biologiska mångfalden i skogen. Mer än 70 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige är certifierad enligt något av de stora förekommande certifieringssystemen (FSC/PEFC). Det innebär omfattande åtaganden för skog sägarna att värna om den biologiska mångfalden och att sätta av marker för naturvårdsändamål.

    När det gäller den tredje frågan om näringslivets förhållningssätt till statliga styrmedel har näringslivet i Sverige generellt sett en positiv syn på det regel verk som reglerar deras verksamhet. Efterlevnaden synes vara god av gällande regler. Den statliga individuella, integrerade tillståndsprövningen anses av berörda företag vara ett bra styrmedel. Det gäller även den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Däremot framgår det tydligt av studien att den nuvarande utformningen av tillståndsprövningen enligt berörda företag efter hand har blivit alldeles för omständlig och tidsmässigt utdragen. Idag tar tillståndsprocessen över tre år i genomsnitt. Det bör tydliggöras att inget företag har yrkat på att sänka miljökraven i sig utan framförallt att få tillståndsprocessen att gå fortare. Studien visar att det finns flera sådana möjligheter utan att varken göra avkall på kraven i direktiv från EU eller hänsyn till miljön. Avgiften på kväveoxider har mer eller mindre förlorat sin roll som styrmedel och fungerar numera mest som subvention av energisektorn på bekostnad av skogsindustrin. Det är framförallt skogsindustrin som framför kritik på denna punkt. Vidare ans er berörda företag att handeln med utsläppsrätter enligt EU ETS bör utvidgas till ett globalt system för att kunna bli verkningsfullt.

    När det gäller den fjärde frågan om drivkrafter och hinder för förbättrad miljöprestanda var lagstiftningen den stora drivkraften under 1970- och 1980-talen. Olika marknadsbaserade krav har numera fått en betydligt större roll än tidigare. Kraften i dessa krav skiftar från bransch till bransch och från miljöfråga till miljöfråga. En notering som stödjer tesen om att marknad en tagit över är det faktum att även de i denna undersökning utvalda företag, som inte i någon påtaglig utsträckning styrs av lagstiftning, också har ambitiösa program och planer. En annan bild av samma utveckling är relationen till kunder och andra intressenter. Det framkommer av företagen i studien att de knappast idag kan verka på marknaden samtidigt som förtroendet för företaget sviktar hos kunder och andra intressenter. En viss reservation kan dock vara befogad. Bakom olika marknadsrelaterade krav står ofta myndighetskrav eller lagstiftning. Det motsatta gäller naturligtvis också, dvs bakom lagstiftningskrav finns ofta ytterst ett krav på marknaden. Vidare är det tydligt från studien att d en värdegrund som idag omfattar de flesta svenskar, att värna om miljön, gäller också för företag. Sverige är ett relativt homogent land med en i stora delar gemensam värdegrund. En betydande del av alla insatser för miljön görs därför på helt frivillig väg av ren omtanke om miljön. Också detta bekräftas av det faktum att även de företag som inte omfattas av statliga krav på tillstånd, anmälan eller andra ”skarpa krav” också vidtar åtgärder för att skydda miljön med liknande inriktning och omfattning som de med sådana krav.

    Genomgången av olika verktyg och styrmedel får konsekvenser för de statliga och kommunala myndigheterna. Olika statliga regelverk är inte längre är det enda svaret på förbättrad miljöprestanda hos näringslivet. Det innebär att miljöpolitiken för regering och myndigheter snarare bör vara att skaffa sig ett rimligt förhållningssätt till de olika initiativen på marknaden med innebörd att staten underlättar för och stödjer företag, snarare än reglerar. Efter genomgången i denna rapport är svaret entydigt nej på frågan om det behövs kompletterande styrmedel. Det saknas i varje fall miljömotiv för det.

    Informationen för att besvara frågorna i denna undersökning har främst hämtats från en grupp av 50 stora företag med verksamhet i Sverige. Därutöver har information inhämtat s från intervjuer (11 företag, varav 6 från gruppen av 50), andra tillgängliga undersökningar och litteratur. De 55 företagen utgör inte ett representativt urval av näringslivet idag. Däremot vet vi från tidigare undersökningar att den värdegrund och de insatser som de stora företagen gör efter hand verkar som inspiration för de mindre företagen. Många av de mindre företagen är också leverantörer till de stora och har krav fr ån kunden att förhålla sig till. Det de stora företagen gör idag förmodas vara giltiga för en större del av näringslivet om några år.

  • 7.
    Altintzoglou, Euripides
    et al.
    University of Wolverhampton.
    Fredriksson, MartinLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Revolt and Revolution: The Protester in the 21st Century2016Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the wake of the Arab Spring, Time Magazine named ‘The Protester’, 2011s Person of the Year. Revolts, social unrest and demands for systemic change continue to spread from the anti-austerity street marches in Europe and the progressive ‘No Borders’ global movement, to protests against neoconservative and xenophobic populist movements. Histories are currently being (re)written and he immanence and promise of large scale political revolutions is as present today as ever on our planet.

    As the goals and aspirations of protesters across the world become more heterogeneous and less programmatic, it becomes increasingly hard to say what ‘the protester’ wants and where ‘the revolution’ will take us. This book embraces the ambiguity and heterogeneity of contemporary protest movements, pointing to how the potentials of revolutionary acts reside behind seemingly irrelevant, disorganized outbursts of apparently aimless acts. Giving meaning to the sign carried by a protester of the Occupy Wall Street demonstration: ‘We’re here; we’re unclear; get used to it’.

  • 8.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    ¿Cómo están representados los indígenas y su cultura en los libros escolares suecos en comparación con sus equivalentes colombianos?2007Inngår i: Cuestiones: Revista del Centro de Investigación en Ciencias Sociales, Educación y Artes, ISSN 0121-0947, Vol. 4, nr 8, s. 84-94Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate how the indigenous people and the culture in Latin America is represented in Swedish high school schoolbooks in comparison with their equals in Colombia. The aim is to discover whether there are any differences or similarities between the reproductions in both countries. The theoretical part discusses the difficulties involved to determine both a Latin-American identity as well as a Colombian one. This is due to the fact that identity in Latin America is a product of colonization, which is to say that it came into being through the people who conquered the region because, prior to their arrival, Latin America didn’t exist as we know it. Multiculturalism within the region complicates this construction since different groups and nations construct their memory and ‘wear’ these concepts from which they get their proper sense of the past in function with the present and how it aspires to identify itself with the future. This means that not just one Latin America exists, but many. Part of the problem is, according to some scholars (cf. Díaz Geniz 2004), Latin Americans desire to identify themselves with the ‘other’, meaning the white, the European or the North American. The study concludes that there exists a European point of view in the books of both countries in their way of representing the history of the region.

  • 9.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    El indígena ‘latinoamericano’ en la enseñanza: Representación de comunidad indígena en manuales escolares europeos y latinoamericanos2010Inngår i: Estudios pedagógicos, ISSN 0718-0705, Vol. 36, nr 2, s. 41-50Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [es]

    El presente escrito compara la representación de los indígenas y su cultura en libros escolares en Suecia con sus equivalentes en Colombia. El objetivo es indagar si existen diferencias y similitudes en la reproducción de la comunidad indígena en ambos países. El estudio concluye que aunque los libros escolares de Colombia profundizan en el rendimiento de los hechos, en cuanto a la extensión textual para la descripción y explicación de los hechos, en ambos países es consistente la tendencia a representar a los indígenas como diferentes y considerarlos como inferiores. Específicamente en la forma de explicar su forma de vivir y sus conocimientos, donde encontramos explicaciones de lo que tenían y no tenían, lo que conocían y no conocían: todo hecho desde un punto de vista euro céntrico.

  • 10.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Swedish Colonialism, Exotic Africans and Romantic Anti-Capitalism: Notes on the Comic Series Johan Vilde2016Inngår i: Third Text, ISSN 0952-8822, E-ISSN 1475-5297, Vol. 30, nr 1-2, s. 60-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The award-winning Johan Vilde comic series deals with what has been referred to as a concealed part of Swedish history – namely Sweden’s involvement in the slave trade during the seventeenth century. The protagonist is a cabin boy on a Swedish merchant ship who is forced to escape after being accused of mutiny. After jumping ship, he floats ashore in Cabo Corso – located in modern-day Ghana – where he is eventually adopted by a local clan and grows up in an African kingdom. From there, he will go on to witness the harshness and brutality of the slave trade with his own eyes. Comprising four albums published between 1977 and 1982, the comic aligns itself with, and is a prime popular cultural example of, what can be classified in broad terms as a wave of international solidarity movements in Sweden. What this essay discusses is how the anti-colonial and anti-capitalist underpinnings of the Johan Vilde series rekindle a much older Romanticist position. This essay will argue that this well-intended ethically dimension of attempting to subvert the imperially established border between civilisation and where the wild things roam also relies on a position produced by colonial discourse. 

  • 11.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The Phantom fights Apartheid: New Left Ideology, Solidarity Movements and the Politics of Race2018Inngår i: Inks: The Journal of the Comics Studies Society, ISSN 2473-5205, Vol. 2, nr 3, s. 288-311Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This essay argues that although The Phantom is an American comic about a superhero of British heritage set in a fictional African country filled with colonial nostalgia, it is a leading example of antiracist politics and anti-apartheid protest literature. Since 1972 the Swedish-based scriptwriters of “Team Fantomen” have regularly supplied officially licensed adventures to the Phantom comics around the world. This essay suggests that this shift in the scripts’ geographical origin also altered the politics of the comic: the Swedish creators added social commentary and political thought to the storylines, as the Phantom was redefined in line with New Left ideology. Southern Africa, with societies benighted by institutionalized racism, is inscribed into the plots, which function to inform the reader about the righteousness and validity of the dominant Swedish foreign-policy doctrine of the time. This essay contends that The Phantom played an important part in shaping Swedish public discourse on apartheid, while also helping to establish Sweden as a leading international antiracist voice.

  • 12.
    Anderberg, Stefan
    LUCSUS, Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, Lund University, Sweden.
    Industrialization and environmental development around the Øresund: a long-term perspective on the regional development2009Inngår i: Transcending boundaries: environmental histories from the Øresund region / [ed] Fredrik Björk, Per Eliasson, Bo Poulsen, Malmö: Malmö högskola , 2009, s. 11-33Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Anderson, Anita
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Backman, Stina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Far gifter sig : Individ, struktur och föräldradeprivation i Åtvids och Skeda socken 1848-1864 / Från svartvitt allvar till färgglad folklighet1998Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Far gifter sig: Individ, struktur och föräldradeprivation i Åtvids och Skeda socken 1840-1864 Av Anita Andersson

    Den här uppsatsen skall handla om hur människor från brukssocknen Åtvid och jordbrukssocknen Skeda under mitten av 1800-talet hanterade den situation som förlusten av en förälder försatte dem i, och om det fanns något i själva den samhällsstruktur som dessa människor tillhörde som innebar möjligheter eller begränsningar för hur och varför de handlade som de gjorde.

  • 14.
    Andersson, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lokalhistoria- ett arbetssätt för att få elever intresserade av historia?2002Independent thesis Basic level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt. För att få bakgrund till lokalhistoria och det lokalhistoriska arbetssättet valde vi att göra en litteraturstudie. I denna behandlas begreppet lokalhistoria, historieämnet genom tiderna, synen på historia, samt några pedagogers tankar. Vi tar också upp arbetssätt som vi tror kan vara bra i lokalhistorieundervisningen. För att kunna avgöra om lokalhistoria verkligen är ett fungerande arbetssätt i skolan valde vi att utföra ett lokalhistoriskt projekt ”Linköping 150 år tillbaka”. I examensarbetet beskriver vi projektets genomförande samt en utvärdering.

    Utifrån litteraturstudien och den empiriska undersökningen kan vi dra slutsatsen att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som borde användas mer i historieundervisningen. I lokalhistorisk undervisning har man eleven och dess omgivning som utgångspunkt. Detta leder till ökat intresse då eleverna själva får ställa frågor och reflektera. Andra vinster med denna undervisning är naturliga möjligheter till integrering, elevaktiva arbetssätt, utnyttjande av närmiljön och att man kan befrämja en helhetsbild.

  • 15.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Center for European Studies of Sciences po, Paris, France.
    Rindzeviciute, EgleLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Center for European Studies of Sciences po, Paris, France.
    The Struggle for the Long-Term in Transnational Science and Politics: Forging the Future2015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This book reconsiders the power of the idea of the future. Bringing together perspectives from cultural history, environmental history, political history and the history of science, it investigates how the future became a specific field of action in liberal democratic, state socialist and post-colonial regimes after the Second World War. It highlights the emergence of new forms of predictive scientific expertise in this period, and shows how such forms of expertise interacted with political systems of the Cold War world order, as the future became the prism for dealing with post-industrialisation, technoscientific progress, changing social values, Cold War tensions and an emerging Third World. A forgotten problem of cultural history, the future re-emerges in this volume as a fundamentally contested field in which forms of control and central forms of resistance met, as different actors set out to colonise and control and others to liberate. The individual studies of this book show how the West European, African, Romanian and Czechoslovak "long term" was constructed through forms of expertise, computer simulations and models, and they reveal how such constructions both opened up new realities but also imposed limits on possible futures.

  • 16.
    Andersson, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lokalhistoria: Ett sätt att få elever mer intresserade av SO-undervisningen?1999Independent thesis Basic level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.

  • 17.
    Andersson, Niklas
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Miljövetenskap.
    Att hantera sopor i Ringdansen: En studie av hushållens perspektiv2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ringdansens bostadsområde som är del av Hyresbostäder i Norrköping miljöanpassades under slutet av 1990-talet. Sopstationer med fraktioner för olika avfall infördes. För många hushåll har detta system inneburit problem. Hyresbostäder vill försöka åtgärdaproblemen genom att göra bättre och tydligare information i soprummen.

    Genom intervjustudier undersöks hushållens önskemål och klagomål på det nuvarande systemet, den egna hanteringen av sopor samt motivationen bakom deras handlande. Resultaten visar atthushållen efterfrågar bättre och tydligare information. Vissa av soprummen upplevs som skräpiga och ofräscha. Hushållen sorterar mestadels av pliktkänsla samt av ekonomiska och miljömässiga orsaker.

  • 18.
    Andersson, Peter
    Televerket, Norrköping.
    Telekommunikation förr och nu: med exempel från Östergötland1987Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Andersson, Sten
    Institutionen för Samhällsvetenskap, Linköpings universitet.
    Den fjättrade Clio1989Inngår i: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, nr 2, s. 65-66Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Andersson, Thorbjörn
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur.
    Att Hålla andan vid liv: En komparativ studie av begreppen bruksanda och Gnosjöanda2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären. Dessa sfärer är kopplade till begreppet platsidentitet.

    Traditionen är andans historiska kontext. Hur begreppet har förändrats från dåtid till nutid. Under bruksandan har diskussionen även förts omkring hinder och möjligheter för brukssamhällena. Arbetets sfär handlar om företaget, nätverken och attityder kring arbetet. I detta kapitel upptas även fackföreningens roll för platsens identitet. Sfären om det privata livet ar upp andan betydelse för familjen och kvinnans roll i samhället. Till sist den samhälleliga sfären. Här belyses fritiden och kommunens roll. Fritiden skiljer sig ganska markant i de bägge samhällstyperna, i Gnosjö är frikyrkan stor medan brukssamhället mer kretsar kring sport och då särskilt lagidrotter som fotboll och bandy.

    Uppsatsen syfte är att beskriva begreppen. Vad finns för likheter och skillnader, hur har forskningen beskrivit begreppens betydelse. Gnosjöregionens företag är oftast småföretag med 1 till 5 anställda. Brukssamhällets företag är det dominerande på orten. En likhet utgör andornas patriarkala form. Jobben är mycket betydelsefulla för båda samhällsandorna, I Gnosjö ses fritiden som något dåligt. Främlingar ses inom båda andorna som något annorlunda, vilket medför att utomstående får svårt att bli accepterade i samhället.

    Något håller nu på att hända med de båda platsidentiteterna, vilket medför att de kan bytas ut mot varandra inom en snar framtid. I Gnosjö blir företagandet mer och mer externt samtidigt som de växer i arbetskraft. Brukssamhället går från ett dominerande företag till ett småföretagarsamhälle

  • 21.
    Andrén, Niclas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Laurin, Astrid
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Maktresurser och hegemoni : En redogörelse för maktkampen mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet avdelning 12 i Norrköping 1960-1972 / "Fördomar, vidskepelse och enfald." : En undersökning av spädbarnsdödligheten samt amningens och spädbarnsvårdens inverkan på denna i delar av Distriktsläkarens i Åtvidabergs distrikt och Tjusts provinsialläkardistrikt under åren 1860-18802000Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Maktresurser och hegemoni : En redogörelse för maktkampen mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet avdelning 12 i Norrköping 1960-1972 Av Niclas Andren.

    Den 15 februari 1962 hade Metallindustriarbetareförbundet i Norrköping ett avdelningsmöte. Styrelseledamot Axel Carlsson presenterade ett förbundscirkulär, insamlingen "LO-hjälp över gränserna", ett cirkulär som gått ut till samtliga klubbar. Efter presentationen föreslog kommunisten Karl Andersson att en skrivelse skulle överlämnas till regeringen, där den uppmanas att sänka rustningskostnaderna med tio procent. De medel som på detta sätt insparades borde användas till "kostnadsfri leverans av maskiner och verkstadsutrustning till u-länderna med organisering och förmedling av F.N." Mötet uppskattade dock inte Anderssons förslag, utan beslöt att avslå. Andersson reserverade sig till förmån för sitt förslag.

    Exemplet ovan är ett av många, där man i någon mening kan tala om en konfliktsituation mellan socialdemokrater och kommunister i fackförbunden och där en överväldigande majoritet av medlemmarna ställde sig på socialdemokratins sida. Föreliggande uppsats handlar främst om maktrelationerna mellan SAP och SKPNPK och den kamp om medlemmarnas sympatier som förts inom avdelning 12 i Norrköping. De övergripande frågeställningarna kan sägas vara hur man vinner och upprätthåller dominans inom avdelningen samt varför medlemmarna sympatiserade med SAP och inte med SKP/VPK.

    Då det gäller de nyckelbegrepp som använts som analysinstrument, har främst den italienska marxistiska filosofen och politikern Antonio Gramscis verk tjänat som utgångspunkt, då jag funnit hans teorier beträffande hegemonin varit högst lämpliga att bruka i analyser av detta slag. Termen hegemoni (gegemoniya) förekom redan mot slutet av 1800-talet, främst inom den ryska arbetarrörelsen, men det var onekligen Gramsci som utvecklade det till ett teoretiskt begrepp under åren runt 1930 i Mussolinis fängelser. Hegemonin är idag det begrepp som många människor närmast förknippar med hans namn och som förklarar hur ett visst system kan upprätthålla sin maktställning och bibehålla sitt stöd från de dominerade grupperna. Grarnscis tänkande, tillsammans med Klas Åmarks maktresursbegrepp är lämpliga teoretiska utgångspunkter, då de förefaller komplettera varandra.

    Jag kommer således att undersöka maktrelationerna mellan socialdemokrater och kommunister inom Metallindustriarbetareförbundet, avdelning 12 i Norrköping. Undersökningsperioden omfattar främst sextiotalet, men även de första åren av 1970-talet. Sextiotalet beskrivs ibland som ett decennium där arbetsmarknaden de första fem åren är relativt konfliktfri, medan den senare delen av decenniet präglas av ökande motsättningar och av framväxande proteströrelser som t.ex. FNL-rörelsen och nyvänstern. Dessa rörelser kritiserade hårt det svenska samhället och inte minst socialdemokratin, som i någon mening tvingades till en politisk omorientering.

    Motsättningarna mellan socialdemokratin och kommunisterna gällde bl.a. synen på den politiska demokratin och på det politiska partiets roll liksom olika uppfattningar om vilken taktik som skulle användas mot arbetsgivarna och vilken strategi man skulle förlita sig på i konflikten mellan klasserna. Socialdemokratin anklagade kommunisterna för att sätta enskilda intressen framför den allmänna välfärden. Kommunisterna å andra sidan betraktade socialdemokraterna som arbetarförrädare vilka systematiskt svek arbetarklassen.

  • 22.
    Ankarloo, Bengt
    Lunds universitet.
    Revisionister och nyjakobiner: En historikerstrid inför tvåhundraårsminnet av 17891989Inngår i: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, nr 1, s. 39-42Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Om den stora franska revolutionen har Francois Furet nyligen sagt, att den nu äntligen efter två sekel har blivit ett "kallt" objekt, som man kan studera utan politisk lidelse.- Redan hans egna arbeten visar emellertid, att liket fortfarande kan sprattla. Furet tillhör den inflytelserika grupp av anti-marxistiska "revisionister", som på sistone har levererat ett generalangrepp mot den etablerade bilden av revolutionen som en i första hand socialt betingad omvälvning, en borgerskapets triumf över den gamla ordningen. Den bilden var mycket riktigt Marx', men den har också sedan decennier ingått i våra elementäraste läroböcker och förmodligen också i det allmänna medvetandet långt ut på den svenska högerkanten. Med en viss förenkling kan man säga, att den i sin moderna, lite allmänt historiematerialistiska form härrör från Albert Mathiez, Georges Lefebvre och Albert Soboul, efter varandra innehavare av professuren i revolutionshistoria vid Sorbonne, Soboul tillika aktiv inom clet franska kommunistpartiet. Och det är alltså i harnesk mot dessa nyjakobiner, som motståndarna under de senaste decennierna har slutit sig samman och knutit an till den revisionistiske pionjären, engelsmannen Alfred Cobban.

  • 23.
    Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Galis, Vasilis
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    (Re-)constructing Nuclear Waste Management in Sweden: The Involvement of ConcernedGroups, 1970–20102011Inngår i: Integrated Waste Management - Volume II / [ed] Sunil Kumar, Rijeka, Croatia: InTech , 2011, 1, s. 401-430Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sweden constitutes a leading nation concerning developing technological solutions for final disposal of spent nuclear fuel. The KBS-3 solution that is now to be implemented in Östhammar, northeast of Stockholm, has become a reference concept for the program for sustainable nuclear power within the EU. A common understanding is that the Swedish solution is the outcome of a political culture characterized by consensus making and cooperation. In this paper, we argue that such an understanding is misleading. On the contrary, we show that the Swedish solution is a product of severe conflicts between concerned groups (the antinuclear movement, environmental organizations, local resistance groups, oppositional scientists, journalists, and intellectuals) and the nuclear energy industry. In this paper, we investigate the efforts performed by concerned groups in Sweden and their effects on the KBS-3. The concept of concerned groups describes a dynamic process by which different types of groups transform depending on their negotiability and their participation (or not) in the configuration of technoscientific phenomena. Thus, we also analyze how the critique, actions and research of concerned groups underwent a qualitative transition related to the degree to which they participated in the scientific, technological and political configuration of the final depository for spent nuclear fuel: from radical deconstruction of technoscientific initiatives coming from the nuclear energy industry, to co-construction of the technical solution KBS-3, to a reconstructivist agenda, that is, the production of knowledge and technical solutions potentially usable by nuclear engineers and politicians beyond the research efforts of the nuclear energy industry.

  • 24. Arke, Pia
    et al.
    Jonsson, Stefan
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stories from Scoresbysund: Photographs, Colonisation and Mapping2010 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Copenhagen: Kuratorisk Aktion, 2010. Softcover as issued. 283 pp. Illustrated. Text in English. With texts also in Greenlandic and Danish. New!. Bookseller Inventory # 32221

  • 25.
    Aronson, Torbjörn
    et al.
    Skandinavisk Teologisk Högskola, Uppsala.
    Lejon, Kjell O.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Johannelunds Teologiska Högskola, Uppsala .
    Lindholm, Hans
    Johannelunds Teologiska Högskola, Uppsala .
    Söderlund, Rune
    Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.
    Persson, Magnus
    Pingstförsamlingen United, Malmö.
    Confessio Augustana: Augsburgska Bekännelsen: Nyöversatt och kommenterad2017Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Confessio Augustana utgavs år 1530 och utgör en av den reformatoriska rörelsens centrala dokument och har även använts som en ekumenisk utgångspunkt. Denna utgåva av Augsburgska bekännelsen är en nyöversättning med kommentarer av Rune Söderlund. Utgåvan innehåller även en parafrasering, av Hans Lindholm, som gör texten ännu mer lättillgänglig. Den svenska texten presenteras parallellt med originaltexten på latin.

    Augsburgska bekännelsen är en nyöversättning med kommentarer av Rune Söderlund. Utgåvan innehåller även en parafrasering, av Hans Lindholm, som gör texten ännu mer lättillgänglig. Den svenska texten presenteras parallellt med originaltexten på latin.

  • 26.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De historiska platsernas betydelse2009Inngår i: Platser för en bättre värld: Auschwitz, Ruhr och röda stugor, Lund: Nordic Academic Press , 2009, 1, s. 149-184Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid.I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte fårupprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok.Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.

  • 27.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De svenska historikernas herdaminne2011Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, ISSN 0345-469X, Vol. 131, nr 2, s. 266-272Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Explaining National Museums: Exploring comparative approaches to the study of national museums2010Inngår i: National Museums: Studies from around the World / [ed] Peter Aronsson, Arne Bugge Amundsen, Simon Knell, London: Routledge , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    National Museums" is a major thematic collection of new research papers from around the world. The book is an interrogation of the origins, purpose, organisation, politics, narratives, philosophies, of national museums. It combines new research from both leading and new researchers in the fields of history, museum studies, cultural studies, sociology, history of art, media studies, science and technology studies, and anthropology. Comprising a major comparative analysis of national museums, "National Museums" examines the past, present and the future of the national museum. This volume goes beyond individual histories of national museums and examines the phenomenon on a global scale. For the first time the concept of the national museum is scrutinised in the round.

  • 29.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historia som förebild: Den gode, den onde och den fule2009Inngår i: Platser för en bättre värld: Auschwitz, Ruhr och röda stugor, Lund: Nordic Academic Press , 2009, 1, s. 9-44Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid.I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte fårupprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok.Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.

  • 30.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Historiebrukens ekologi2010Inngår i: Astrid Lindgrens världar i Vimmerby: En studie om kulturarv och samhällsutveckling / [ed] Leif Jonsson, Lund: Nordic Academic Press , 2010, 1, s. 105-120Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad kan hända i ett samhälle där det finns en blomstrande upplevelseindustri kopplad till ett kulturarv? Det är den fråga som författarna till Astrid Lindgrens världar i Vimmerby belyser ur en rad perspektiv. Vimmerby är fokus för deras fallstudie och de skildrar utvecklingen av lokalsamhället och den framväxande besöksnäringen kring Astrid Lindgren och hennes författarskap.Handlingskraften i Vimmerby har mestadels kommit från entreprenörer som ofta inte haft enbart snävt ekonomiska motiv utan också samhällsnyttiga ambitioner. Samtidigt är den ett uttryck för ett samhällsengagemang som har djupa rötter i staden.Kulturarvet i Vimmerby är en unik tillgång för bygden och ger kreativa möten mellan kommersiella och samhällsnyttiga intressen. I Astrid Lindgrens världar i Vimmerby diskuterar en flervetenskaplig forskargrupp bland annat kommunens agerande, lokaltidningens roll och inte minst innevånarnas erfarenheter. Gruppen hämtar lärdomar ur sina givande inblickar i Vimmerbys utveckling genom åren.

  • 31.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Historisk kunskap –: ett begrepp under förändring2012Inngår i: Historiedidaktik i Norden 9.: Del 2: historisk kunskap / [ed] K. G Hammarlund, Malmö, 2012, s. 7-14Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Medeltiden i montern2011Inngår i: Ett nordiskt rum: Historiska och framtida gemenskaper från Baltikum till Barents hav. RJ:s årsbok / [ed] Jenny Björkman, Björn Fjæstad & Jonas Harvard, Stockholm: Makadam , 2011, s. 60-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Norden fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet.Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot.En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom.Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt.

  • 33.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Platser för en bättre värld: Auschwitz, Ruhr och röda stugor2009Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid.I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte fårupprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok.Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.

  • 34.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uses of the Past: Nordic Historical Cultures in a Comparative Perspective2010Inngår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 2, s. 553-563Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    n/a

  • 35.
    Arvidsson, Daniel
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vincent, Jonatan
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Män till sjöss : En studie av manligheter och yrkesidentiteterbland svenska sjömän / Reklam i populärpressen 1952 och 1967 : Reklammakarnas bild av Veckojournalens läsare2004Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Män till sjöss : En studie av manligheter och yrkesidentiteter bland svenska sjömän Av Daniel Arvidsson

    Syftet med denna uppsats är, att utifrån minnesberättelser skrivna av sjömän, undersöka och diskutera (I) sjömäns manlighet och (II) sjömäns yrkesidentitet. Minnesberättelserna uppmanades sjömännen att nedteckna efter ett upprop av Nordiska museet år 1953. Frågorna är följande:

    1. Vad kännetecknade idealbilden av hur en sjöman skulle vara? Med denna frågan vill jag ta reda på hur sjömännen ansåg att en ”äkta” sjöman skulle vara. Jag vill också ta reda på om det fanns olika identitetsideal kopplade till de olika yrkeskategorierna ombord.
    2. Hur uttrycktes manligheten/manligheterna och hur förändrades dessa? Med denna fråga vill jag undersöka den manliga identiteten och om det skedde några förändringar av denna från det att sjömännen gick till sjöss, kring år 1900, till nedtecknandet år 1953.2 Frågan syftar också till att undersöka om  det fanns olika manliga ideal.
    3. Hur bemötte sjömännen de klassiska föreställningarna om bordellbesökande, busiga, alkoholdrickande sjömän med tatueringar? Genom denna fråga vill jag ta reda på hur sjömännen behandlade ”samhällets” stereotypa syn på sjömän. Jag vill undersöka om och eventuellt hur sjömännen kopplade ihop en skötsamhet i jobbet med utsvävningarna i hamnkvarteren.
    4. Varför såg sjömännens identitet(er) ut som den/de gjorde? Genom denna fråga vill jag försöka tränga bakom manligheten och yrkesidentiteten och undersöka om det fanns ett ”system”, som styrde sjömännens identiteter ombord. Jag vill förstå vad som producerade och reproducerade hierarkin ombord.

    Genom förståelse av det förflutna växer kunskapen om det nutida. Vi lever idag i ett samhälle där män, i större utsträckning än kvinnor, besitter makt. Genom denna undersökning hoppas jag väcka tankar, som kan vara applicerbara på dagens mansrespektive kvinnoroller. Detta är dock inget jag diskuterar explicit i min uppsats. Nu följer en kort bakgrund till forskningen om manlighet som sedan leder in i den forskning om manligheter och yrkesidentiteter som använts i min studie.

  • 36.
    Aspengren, Evald
    Pedagogiska institutionen, Linköpings universitet.
    Basbegrepp för SO-didaktisk forskning1989Inngår i: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, nr 2, s. 57-64Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Axelsson, Bodil
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klosterruinen och industrilandskapet: transformationer, iscensättningar, makt och handlingsutrymmen2013Inngår i: Å lage kulturminner - hvordan kulturarv forstås, formes og forvaltas / [ed] Grete Swensen, Oslo: Novus Forlag, 2013, 1, s. 227-248Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Axelsson, Bodil
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM.
    The Poetics and Politics of the Swedish Model for Contemporary Collecting2014Inngår i: Museum and Society, ISSN 1479-8360, Vol. 14, nr 1, s. 14-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Between 1977 and 2011 the Swedish organization Samdok presented a nationwide programme for contemporary museum collecting, including an increasingly flexible intellectual and methodological framework. This article considers Samdok, its evolving programmes and self-presentations. It suggests that Samdok.s selfimage was one of inclusive progressiveness, social engagement and equality. It also suggests that they display four major rhetorical shifts: from an economic rationale to a social and cultural approach; from studies of a welfare state based´on industrial production to fieldwork concerning the adaptation to a postindustrial economy; from modern to post-modern epistemologies; and finally from engineering collecting to networking collecting, connecting contemporary collecting in Sweden to a transnational professional community. It is suggested that the case of Samdok casts light on the ways in which museums negotiate managerial issues, professional values and needs for inspiration and friendship.

  • 39.
    Axelsson, Bodil
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ludvigsson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johanna, Moa and I'm every lesbian: gender, sexuality and class in Norrköping's industrial landscape2018Inngår i: Gender and heritage: performance, place and politics / [ed] Wera Grahn, Ross J. Wilson, London: Routledge, 2018, 1, s. 17-29Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this chapter, we use the competing narratives and performances of four guided walks as the basis for a discussion of heritage in the intersection of gender, sexuality and class in the urban landscape of Norrköping, Sweden. Three of the walks focus on the life of straight, white, working-class women, while one offers a lesbian narrative thus disrupting the other walks. All the walks dealt with are part of recent projects to render female experiences visible so as to connect to current agendas and include them in the heritage for the future. They also testify to the difficulties of incorporating social complexity and intersectionality in heritage productions such as city walks.

  • 40.
    Axelsson, Thom
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brusman, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord / Nätverk - ett användbart historiskt perspektiv?2000Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Självmord i teorin : En analys av olika forskares tolkning av självmord Av Thom Axelsson

    Självmord i all sin tragik tycks vara en av de saker som människorna i alla tider haft svårt att förlika sig med. Det är något som berör alla inblandade med olustiga och vanmäktiga känslor. Därmed är inte sagt att det tolkats och setts på samma sätt genom åren. Ovanstående fall som är hämtat från vårtinget i Fryksdal 1724 ger oss en inblick i hur dåtidens människor såg på självmordet och hur de hanterade det.

    Självmord och självmordsförsök var kriminellt i Sverige ända fram 1864. Trots avkriminaliseringen så tillämpades en särskild begravning för de som tagit sina liv ända till 1908. Självmord nämns i lagen för första gången i Kristofers landslag 1442 och i den kyrkliga lagstiftningen 1571. Självmördarna hörde hemma bland de grova brottslingarna vilket innebar att de gick miste om en kristlig begravning. Enligt kyrkoordningen från 1571 skulle kyrkan inte ens befatta sig med självmördare. Den som begått självmord skulle föras av skarprättaren till skogen och brännas eller grävas ner på galgbacken. Självmordsförsök nämns i lagen först 1734, men har redan tidigare varit straffbart i praxis. Det heter då att den som försökt begå självmord ska plikta med fängelse vid vatten och bröd, spö eller ris, efter omständigheter. Från att under 1600- talet ha setts som ett djävulens verk och ett brott mot Gud gavs det under 1800-talet allt mer psykologiska och medicinska förklaringar.

  • 41.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En oregerlig norsk museipolitisk historia: Recension: Et urejerli mangfold? Lokale og regionale museer som saksfeld i norsk kulturpolitikk 1900 - cirka 1970, av Lise Emilie Fosmo Talleras2009Inngår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift, ISSN 1403-3216, E-ISSN 2000-8325, nr 2, s. 203-209Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Bengtsson, Kristofer
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    "Vi är LHC"- En studie av identitetsarbetet i Linköpings Hockey Club, 1976-20032003Independent thesis Basic level (professional degree)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stärka sin identitet? Mer konkret skulle frågan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkänslan och hur har det arbetet sett ut och förändrats mellan 1976-2003. Tanken är att denna undersökning också ska kunna hjälpa lärare att förstå hur elevers identitet skapas, både i och utanför skolan.

    Analysen genomförs med hjälp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder. Studien visar att LHC arbetat med ett flertal strategier för att stärka sin identitet. Främst handlar det om att värna om de ideal man skapat och bevarat sedan klubben bildades 1976. Det gör man genom att fostra ungdomarna till "rätt" värderingar, värva spelare med noggrannhet, aktivt arbeta med internrekryteringar, eftersträva hockeykunnande i alla delar organisationen, samt balansera mellan ideellt och professionellt.

    I undersökningen visas hur vissa strategier uppkommit, förändrats eller bevarats genom åren. Varje strategi fyller sin unika funktion och riktar sig till olika målgrupper. Vissa strategier är riktade mot de som finns i klubbens periferi. Här hittar vi exempelvis strategierna som ska värva nya medlemmar till gruppen och göra gruppen större. Strategierna som är riktade mot klubben centrum, internrekrytering etcetera, är tänkta att på ett naturligt sätt slussa in nya människor in i Linköpings Hockey Clubs innersta. De människorna ska precis som de igår och de idag, stolt kunna säga: "det är vi som är LHC".

    I skolan är det inte alltid givet att en vi - dem-gruppering för positiva konsekvenser. Det kan visserligen stärka en grupp, men det kan också leda till att fördomar mot andra ökar. I praktiken kan det handla om allt från rivalitet mellan teoretiska och praktiska utbildningar till fördomar om invandrare. Därför är det viktigt att lärare är uppmärksamma på dessa processer så att lärare kan bistå och skydda eleverna i deras identitetsskapande.

  • 43.
    Bengtsson, Staffan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Åsberg, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Enheten för Historia. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den identitetsskapande represenationsfrågan : En studie av i 1900-talets represemationsforskning samt resonemang kring en ny möjlig ansats / Från kvinnohistoria till genushistoria : En undersökning av begrepp och teori inom feministisk vetenskapsdiskurs från 1985-19951998Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den identitetskapande representationsfrågan : En studie av 1900-talets representationsforskning samt resonemang kring en nymöjlig ansats Av Staffan Bengtsson.

    ''Den fråga, som nu är föremålet för vår överläggning, är onekligen den viktigaste. som kan förekomma. Den innefattar varken mer eller mindre, än att grundlägga Senska nationens fram tida öden ... "

    Ovanstående ord fälldes av en ledamot i bondeståndet under en riksdag vid mitten av 1800-talet. Vad som åsyftades var frågan kring den politiska representationens karaktär och hur denna skulle vara organiserad under riksdagens sammankomster.

    När frågan slutligen avgjordes på 1860-talet, och den traditionella ståndsindelningen upphörde, upplöstes också den i medeltiden inrättade samhällsbyggnaden. Därmed torde man i likhet med denne talare kunna stämma in i att få frågor har haft så stor historisk betydelse som just kampen kring en förändrad representation.

    Med detta fastslaget växer också funderingarna kring hur denna process har behandlats av forskarna. Har man lyckats täcka in de möjliga ansatser som finns att tillgå för att öka förståelsen kring den komplexitet som omgärdar ett förkastande av ståndssamhället? Utifrån detta tankefundarnent har det således tyckts mig angeläget att i en något vidare undersökning mer kritiskt granska före liggande problematik.

    Syftet med följande studie låter jag tudela. För det förs ta bär undersökningen på en ambition att åstadkomma en historiografisk kartläggning över 1900-talets representationsforskning; med avsikt på forskningsobjekt, perspektiv och drivkrafter. I detta ligger, om än underordnat, även en strävan att utreda huruvida en statsvetares skildring av frågan skiljer sig från en historikers.

    För det andra ska uppsatsen visa på en annorlunda forskningsansats i ämnet. Utifrån den utgångspunkten ska kulturanalysen behandlas för att reda ut huruvida denna vinkling kan vara ett behjälpligt instrument inom representationsforskningen. Som en exemplifiering av en sådan ansats ska slutligen medelklassens föreställningsvärld i representationsfrågans 1800-tal kortfattat belysas.

  • 44.
    Bennich-Björkman, Li
    et al.
    Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
    Kostic, RolandInstitutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.Likic-Brboric, BrankaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, REMESO - Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Citizens at heart?: perspectives on integration of refugees in the EU after the Yugoslav wars of succession2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This edited volume is based on presentations made at the international conference “Citizens at Heart: Immigrant Integration in a European Perspective”, held at Uppsala University in March 2013. The book is a contribution to the growing literature investigating the aftermath of the violent dissolution of Yugoslavia and the processes of re-settlement and integration experienced by the refugees from Bosnia and Herzegvoina. In the midst of the present war in Syria and the heavy flows of refugees that are currently arriving in Europe, it is timely to revisit the integration experiences and transnational activities of the Bosnians who faced a similar fate some twenty years ago.

  • 45.
    Bergdahl Bulukin, Ewa
    Norbergs kommun.
    Måste Per Stenyxa identifieras?: Om förhistorien i lågstadiets läroböcker1988Inngår i: Kronos : historia i skola och samhälle, ISSN 1100-1208, nr 2, s. 47-56Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad är det för bild som via läromedlen i skolorna förmedlas om vårt förfluma? Vilka uppfatmingar om förhistoriska människor får eleverna med sig från skolan? Vilka syften har vi med historieundervisningen egentligen? Dessa och liknande frågor är svåra att besvara entydigt. De övergripande och allmänna riktlinjerna som läroplanen ger uttryck för, ska översättas till en praktisk kunskapsnivå i läromedlen. Här råder ett välkänt glapp. Läromedlens utformning och innehåll korresponderar inte med läroplanens grundläggande målsättning. Givetvis finns det ytterst få läromedel som uttrycker uppfattningar som går stick i stäv med läroplansintentionerna, men detta är inte tillräckligt. En undvikande av vissa påståenden eller ett överhoppande av svåra och komplicerade händelseförlopp löser inte problemet. Resultatet blir istället en torftighet i texterna som !itår i bjärt kontrast till läroplanens önskade fönnedlingsinnehåll. Det är svårt att förena det objektivt sakliga och vetenskapligt korrekta innehållet i läromedlen med ett levandegörande av stoffot. I den här artikeln vill jag närmare gå in på varför det är så och samtidigt försöka visa hur läromedlen har förändrats under 1900-talet. Eftersom jag är arkeolog, kommer exemplifieringarna uteslutande att hämtas från skolböckernas avsnitt om förhistorien. Till vissa delar bygger de följande resonemangen på en tidigare utgiven rapport: STENÅLDERSLIV - en undersökning av grundskoleelevers uppfattningar om förhistorien. 1985.

  • 46.
    Berggren, Karl-Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi, Teoretisk Fysik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Fors, Cecilia
    Fysikersamfundet 90 år2010Inngår i: Fysikaktuellt, ISSN 0283-9148, nr 2, s. 12-12Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Bergren, Åsa
    et al.
    Institutionen för arkeologi och anti¬kens historia, Lunds universitet, Sverige.
    Nilsson Stutz, Liv
    Oxford College of Emory University, UK.
    Ett utmanat koncept?: Ritualbegreppets möte med arkeologin2010Inngår i: Den rituella människan: Flervetenskapliga Perspektiv / [ed] Anne-Christine Hornborg, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2010, s. 25-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Begreppet ritual är problematiskt. Sedan 1990-talets början har forskningen på området i allt högre grad kommit att ifrågasätta användningen av begreppet (Bell 1992; Humphrey & Laidlaw 1994; Thinès & de Heusch 1995; Stausberg 2002). Samtidigt som tidigare definitioner av begreppet har problematiserats, har det också vidgats till att omfatta allt fler kategorier av handlingar. Ämnet har också rört sig från sin religionshistoriska vagga och blivit en egen disciplin: Ritual Studies, som förutom religionsvetenskap och socialantropologi också inkluderar ämnen som konstvetenskap, teatervetenskap, litteraturvetenskap, etologi, etno-logi, psykologi, sociologi osv. Vi vill här visa att också arkeologin har en plats i denna diskussion.

  • 48.
    Berkesand, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    115 orsaker att dö. Sjukdomshistoria för hembygdsforskare2000Inngår i: Bygd och natur : tidskrift för hembygdsvård, ISSN 0345-7982, nr 4, s. 4-7Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sedan urminnes tider har mänskligheten drabbats av farsoter som orsakat lidande och till sist död. De sjukdomar vi idag enkelt botar med penicillin var dödliga för bara drygt ett halvt sekel sedan. Infektionssjukdomar orsakde de flesta dödsfallen. Dödsorsaker var något som måste anges i dödsattesten. År 1860 hade Sverige 115 olika dödsorsaker och 30 år senare fanns det 302. Vi hade inte blivit sjukare utan vetenskapen hade upptäckt att baktierier orsakade många av de vanligaste infektionssjukdomarna.

    Artikeln listar några av de vanligaste sjukdomarna i vårt land under 1700- till 1900-talet och antalet avlidna i de olika farsoterna. Medicinalverkets klassifiaktionssystem behandlas samt källor och statistik.

    Ur dödsorsakerna finns det mycket information att hämta. De visar levnadsförhållandena i ett samhälle och samhällets status som kan mätas i till exempel spädbarnsdödligheten. Ju lägre spädbarnsdödlighet desto bättre välstånd anses landet ha. Genom dödsorsakerna kan man också kartlägga och följa epidemier som grasserat i vårt land. Även lokal sjukdomsspridning som begränsat sig till ett visst eller vissa områden, så kallade endemier, går att följa.

  • 49.
    Berkesand, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nilsson, HansLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Centrum för lokalhistoria. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Linköpingsbygden: Hembygdsföreningar berättar2004Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Linköpingsområdet finns ett 25-tal hembygdsföreningar. Av dessa medverkar ungefär hälften i denna gemensamma bok. Vi har valt att kalla boken för Linköpingsbygden, ett namn som visserligen använts tidigare, men som ger en bild av vad som avhandlas i boken. I det här sammanhanget har vi kompletterat med en undertitel: Hembygdsföreningar berättar. En titt i innehållsförteckningen vias på det breda område hembygdsföreningarna verkar inom. De medverkande föreningarna representerar några av de miljöer som finns i Linköpings kommun, skogsbygd, slättbygd och stadsmiljö.

  • 50.
    Berner, Boel
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sanningen om faderskapet, via blodet [The truth about fatherhood, via the blood]: ”Lösaktiga kvinnor”, blodgruppsundersökningar och faderskapsmål 1917–1949 [”Loose women”, blood group analysis and paternity cases 1917–1949]2019Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 139, nr 1, s. 34-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks hur vetenskaplig kunskap om blodgruppers nedärvning infogadesi politiska beslut och rättsliga överväganden om påstått faderskap från1920-talets mitt och framåt. Syftet var att skapa rättvisa för kanske felaktigt utpekadefäder till utomäktenskapliga barn och därmed avföra ett uppfattat socialtproblem från dagordningen. Blodanalysens vetenskapliga och rättsliga bevisvärdevar dock omdiskuterat. Dess införande innebar en biologisering av synen på faderskap,och en ökad betydelse av medicinsk expertis i rättsliga beslut.

1234567 1 - 50 of 690
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf