liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 185
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alfredsson, Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Medborgarutbildning på gymnasiet: Religionskunskap som upprätthållare av värdegrunden?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden.

  • 2.
    Almén, Edgar
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Furenhed, Ragnar
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hartman, Sven G.
    Lärarhögskolan, Stockholm.
    Skogar, Björn
    Lärarutbildningen, Karlstad och Södertörn.
    Livstolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik2000Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolans värdegrund har på senare år lyfts fram i många olika sammanhang. Uppgiften att undervisa om religion, etik, och livsfrågor har också debatterats. Detta undervisningsområde hör till skolans svåraste uppgifter - men kanske också till de viktigaste. Denna antologi ger ett bidrag till utvecklingen av ett professionellt lärarkunnande i frågor som gäller skolans värdegrund och undervisning på livsåskådningsområdet.

    Författarna ger utifrån sina respektive kompetensområden en belysning av några av ämnesområdets centrala aspekter.

    De texter som ingår har skrivits särskilt för lärarutbildningen men kan också användas i andra sammanhang. Avsikten har varit att via texterna föra de studerande i kontakt med såväl aktuell forskning som professionell lärarkunskap av annat slag.

  • 3.
    Aman, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kista folkhögskola - den första muslimska folkhögskolan2011Ingår i: Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet?: Tre minoriteters egna bildningsverksamheter / [ed] Robert Aman, Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Thomas Winman, Stockholm: Folkbildningsrådet , 2011, s. 49-67Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är resultatet av ett ettårigt forskningsprojekt som Folkbildningsrådet finansierat. Projektet har genomförts av en grupp forskare vid Linköpings universitet: Lisbeth Eriksson, Martin Lundberg, Thomas Winman och Robert Aman.Forskarna undersöker hur olika religiösa och etniska gruppers skapande av “egna” folkbildande verksamheter kan förstås. I rapporten beskrivs de processer som lett fram till etablerandet av Kista folkhögskola, Agnesbergs folkhögskola, studieförbundet Ibn Rushd samt Samernas utbildningscentrum.

  • 4.
    Andersson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Slöja i skolan?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.

    Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.

  • 5.
    Ankarstrand, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur.
    Hur såg den kyrkliga integrationen ut för de ryssar som grävde Göta Kanal?2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats. Mycket tyder på att de istället var desertörer från Ryssland. Uppsatsen visar på hur dessa ryska män som arbetade vid kanelen mot togs av den svensk lutherska kyrkan. I Ryssland var och är majoriteten av befolkningen ryssortodox. Detta arbete ska försöka belysa och ge en första inblick i vilka det var som kom. Samt att ge en första förståelse i hur de integrerades i Svenska kyrkan och om de anammade den lutherska tron eller om de fick utöva sin ortodoxa tradition. Detta arbete är ett pionjärarbete och en första studie i att kartlägga de ryssar som arbetade med anläggandet av Göta Kanal och som bodde i Östergötland, och Söderköpingstrakten. De församlingar i Söderköpingstrakten som jag valt att fördjupa mig i är; S:t Laurentii (då kallad Söderköping), Skönberga, Drothem och Västra Husby. Övriga församlingar i Söderköpingstrakten har jag inte fördjupat mig i, eftersom inga naturliga förflyttningar skett till eller från dem som jag kunnat följa.

    Efter färdigställandet av kanalen sökte troligen flera av familjerna arbete vid kanalen eller som drängar på gårdar omkring Söderköping.

    Arbetet med insamling av information och kunskap om dessa människor är inte slut i och med denna uppsats. Utsikterna för att finna mer intressant information anses av mig som goda. Det finns stort behov av att kontrollerna andra akter än dem som denna uppsats tar upp.

    Att söka efter människors rötter kan upplevas som att människorna återigen blir levande i någon bemärkelse och en önskan att få lära känna dem ännu mer. Dessa ryssar som jag har fått följa kom till Sverige av någon anledning, arbetade troligen i hopp om att få en bättre tillvaro. Deras tillvaro blev inte i allt att döma någon lyx tillvaro, utan många av dem levde under knappa förhållanden.

  • 6.
    Aronson, Torbjörn
    et al.
    Skandinavisk Teologisk Högskola, Uppsala.
    Lejon, Kjell O.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Johannelunds Teologiska Högskola, Uppsala .
    Lindholm, Hans
    Johannelunds Teologiska Högskola, Uppsala .
    Söderlund, Rune
    Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.
    Persson, Magnus
    Pingstförsamlingen United, Malmö.
    Confessio Augustana: Augsburgska Bekännelsen: Nyöversatt och kommenterad2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Confessio Augustana utgavs år 1530 och utgör en av den reformatoriska rörelsens centrala dokument och har även använts som en ekumenisk utgångspunkt. Denna utgåva av Augsburgska bekännelsen är en nyöversättning med kommentarer av Rune Söderlund. Utgåvan innehåller även en parafrasering, av Hans Lindholm, som gör texten ännu mer lättillgänglig. Den svenska texten presenteras parallellt med originaltexten på latin.

    Augsburgska bekännelsen är en nyöversättning med kommentarer av Rune Söderlund. Utgåvan innehåller även en parafrasering, av Hans Lindholm, som gör texten ännu mer lättillgänglig. Den svenska texten presenteras parallellt med originaltexten på latin.

  • 7.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Identity politics and uses of the past with European national museums2011Ingår i: Nordisk Museologi, ISSN 1103-8152, nr 1, s. 117-124Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The article presents a research project on identity politics in Europe. European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus, www.eunamus.eu) explores the creation and power of the heritage created and presented by European national museums. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.

  • 8.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Museets själ – en motsägelsefull historia2011Ingår i: Fynd. Tidskrift för Göteborgs Stadsmuseen och Fornminnesföreningen i Göteborg, ISSN 0282-7301, nr 1, s. 74-77Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Beckman, Svante
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svenska kyrkan - ett nationellt kulturminne2017Ingår i: Alla dessa kyrkor: kulturvård, religion och politik / [ed] Magdalena Hillström, Eva Löfgren, Ola Wetterberg, Göteborg: Göteborgs universitet , 2017, s. 103-125Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen analyserar innebörden av det nya statskyrkosystem som, vid relationsförändringen kyrka-stat år 2000, ersatte de gamla statskyrkosystemet. I flera avseenden består den gamla ordningen i strid med den deklarerade principen om statens neutralitet i samfundsfrågor. Den viktigaste skillnaden är en religiöst inramad statskyrkoordning har ersatss av en antikvariskt inramad statskyrkoordning,

  • 10.
    Bengtsson, Pernilla
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hur fungerar diakonin?: En studie om Svenska kyrkans diakonala arbete2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska kyrkans diakonala arbete grundar sig på Bibelns evangelietexter om Jesu eget liv och hans förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Diakoni handlar om att omsätta evangeliet i handling och i ord.

        För diakonerna som yrkesgrupp finns inte några direkta riktlinjer, utöver diakonlöftena, att följa som det finns inom många andra yrkesområden. Inte heller har det kyrkliga diakonala arbetet i sin helhet några direkta fasta riktlinjer, utan mycket återstår att tolka och bedömas av de enskilda församlingarna. Detta är intressant med tanke på att diakonerna i Svenska kyrkan vigs till ett ämbete likt präster och biskopar och att dessa båda har ett tydligt ramverk, samt att de var och en också har sina egna förbehållna uppgifter som inte delas med andra. Diakonens arbete är främst förknippat med det karitativa området, men allt som ligger i diakonens ämbetsuppgifter kan och får delas med lekmännen till skillnad från Svenska kyrkans två andra ämbeten.

        Utifrån ett emiskt perspektiv och genom kvalitativ forskningsintervju, med huvudsakligen diakoner försöker studien belysa hur det diakonala arbetet fungerar och lyfta fram de faktorer som sätter prägel på diakonin. Samtliga intervjupersoner är verksamma i ett och samma stift som ligger i södra delen av Sverige. Intervjupersonerna är valda utefter stads- och landsbygdsmiljö för att om möjligt få en större bredd på verksamheten.

  • 11.
    Bergman, Max
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Buddhas lära i skolbänken: En studie om hur buddhismen presenteras i religionsundervisningen samt hur den uppfattasav lärare och elever utifrån ett lärarperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Blåder, Niclas
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gemenskap och mångfald: En ekklesiologisk studie med utgångspunkt i Don S. Brownings metod, där två församlingars tal om identitet och pluralism i den egna församlingen relateras till Dietrich Bonhoeffers teologiska tänkande2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gemenskap är eftersträvansvärt för de flesta människor. Samtidigt är många gemenskaper relativt homogena och likriktade. På ett liknande sätt är många kristna församlingsgemenskaper uppbyggda, dvs. de är gemenskaper där mångfalden får svårt att hävda sig. Kan teologin bidra med öppningar i ett samtal om gemenskap och mångfald i den kristna församlingen och i mänskligt samliv? Denna avhandling utgår från hur man inom två konkreta församlingar i Svenska kyrkan talar om identitet och pluralism och försöker komma till rätta med att man har olika tankefigurer för hur en församlingsgemenskap skall kunna innefatta mångfald. Församlingarnas svårigheter pekar mot ett allmänkyrkligt dilemma, kanske allmänmänskligt: Hur förena gemenskap och mångfald? Dietrich Bonhoeffer är en teolog som i sina skrifter diskuterade just denna problematik, först som ung i avhandlingen Sanctorum Communio, senare som ledare för prästseminariet i Finkenwalde i boken Life Together och slutligen som motståndsman under krigsåren i det som var avsett att bli hans magnum opus, Ethics. Utifrån Bonhoeffers teologiska diskussion blir det viktigt att möta församlingarnas praktiska dilemma genom ansvarigt handlande i den konkreta situationen, att försöka gestalta en församlingsgemenskap som bejakar olikhet, medveten om mångfalden och om att varje handling hotar att utestänga några.

  • 13.
    Blåder, Niclas
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Två församlingars praktiska tänkande om identitet och pluralism2008 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande text är en analys av talet om identitet och pluralism i Olaus Petri och Södertälje-Tveta församlingar. Studien utfördes under åren 2003 och 2004 och har efter det strukturerats och analyserats. Materialet från Örebro Olaus Petri har redan använts i min licentiatavhandling, Den här presenterade texten utgör ”källmaterial” för den doktorsavhandling jag kommer att lägga fram under 2008 med titeln Gemenskap och mångfald. Den som enbart är intresserad av det empiriska materialet kan läsa texten fristående från avhandlingen och på så sätt få en bild av undersökningen. Metodkapitlet tjänar funktionen att göra denna text läsbar och möjlig att förstå. Den som också är intresserad av den teologiska analysen av materialet hänvisas till avhandlingen, där det också kommer att finnas ett mer utbyggt metodkapitel.

    Niclas Blåder

  • 14.
    Bäckstedt, Lena
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Från skuggan av Amun till Jesu ljus.: En historisk resa från fornegyptentill etablerandet av den kristna koptiska kyrkan i Egypten2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning.

    Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.

    Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.

  • 15.
    Carlsten, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur.
    Kvinnan och maktens ämbeten: En studie av argumenten mot kvinnors rätt till prästämbetet i jämförelse med argumenten mot kvinnors tillträde till övriga statliga ämbeten2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.

  • 16.
    Collste, Göran
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Centrum för tillämpad etik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Identity and Pluralism: Ethnicity, Religion and Values2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This publication contains presentations from the workshop “Identity and Pluralism” held at Linköping University in Sweden in June 2008.

    ¨The first article by Reevany Bustami, Ellisha Nasruddin and Sarmila Md Sum offers a critique of the ‘diversity and inclusion’ discussions in the present CSR discourse. In doing so, it seeks to expand the parameters of diversity to include the broader community as well as the supply chain networks within which companies exist. It also examines the issues of diversity and pluralism within the context of multi religious and multi ethnic Malaysian society as well as the continuing debates of affirmative action originated from Malaysia’s New Economic Policy (NEP).

    In their essay on pluralism in Malaysian higher education Ellisha Nasruddin, Reevany Bustami and Ng Sen Fa discuss: 1) key future trends/alternatives within higher education and their cross-impacts; 2) how these trends/alternatives may create undesirable or desirable impact on ethnic pluralism; and 3) roadmap(s) for transformation within higher education vis-a-vis ethnic pluralism.

    What is the role of Christian churches in Malaysia? Göran Wiking discusses the isolationist characteristics inherent in some Malaysian churches and denominations. Secondly, a brief analysis of the phenomenon is attempted: is this a genuine or just a perceived impediment to national integration? Are there in fact indicators to the contrary, whereby a certain degree of ethnic isolation can serve to strengthen identity and foster more wholesome members of the society at large?

    Göran Collste discusses one aspect of Malaysian political pluralism; the policy of affirmative action. Affirmative action is favouring Malays and to be Muslim is one of the requirements for being beneficiary of affirmative action. He points at some problems for the policy of affirmative action in a time with increased religious tensions and an increased emphasis on religious affiliation as identity marker.

    What are the conditions for a real dialogue between members of different ethnic and religious groups? Peter Gan argues that openness to transformation by the other is not strictly speaking an ethic of reducing the other to the self. Rather, it is an orientation that is predicated upon a symmetric self-other relation. In exploring this form of openness, the author attempts to unravel the intricacies embedded within the dialogic process which permeates interethnic, particularly interreligious relations.

    The concept “secular state” is nowadays often used in both everyday discourse and scholarly debate. Often it comes with normative connotations; that the democratic state should be secular. However, the exact meaning of the concept is not clear. In his essay Marcus Agnafors examines different meanings of the concept “secular state”. He also discusses some arguments commonly presented in support of the idea that the state should, in some sense, be secular.

    Finally, Anne-Christine Hornborg’s essay deals with the struggle for identity by an Indian tribe in Canada. She discusses the impact of the so called residential school on contemporary Mi’kmaq life worlds and identities, drawing on interviews from fieldworks conducted in Cape Breton, Nova Scotia.

  • 17.
    Danielsson Hannus, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Presentationen av dopet i konfirmandarbetet: Konfirmandböckers samstämmighet med Svenska kyrkans bekännelseskrifter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av dopet.

    Uppsatsen behandlar frågorna om hur dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra.

    Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig. Detta kan ses i att alla konfirmandböcker har samstämmighet med bekännelseskrifterna, även om det är mindre samstämmighet i de senare konfirmandböckerna. Det finns även pedagogiska riktningar som har betydelse för hur dopet presenteras i de olika böckerna.

    Samstämmigheten med bekännelseskrifterna återfinns i alla konfirmandböcker, men har minskat under undersökningsperioden. De tidiga böckerna i undersökningen har en mer utförlig och tydlig presentation av dopet och större samstämmighet med bekännelseskrifterna. De senare böckerna har en mer otydlig presentation och mindre samstämmighet med bekännelseskrifterna, exempelvis gällande liknelser och dopets gåvor. Innehållsmässigt kan sägas att dopet har gått från att vara något som den döpte ska leva i och som påverkar hennes vardagsliv till en välkomsthälsning in till Guds familj och denna utveckling stämmer inte samman med bekännelseskrifternas presentation av dopet. Tilltalet har gått från att vara sakligt och undervisande till mer inkluderande och uppmuntrande.

  • 18.
    Danielsson Hannus, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Presentationen av dopet i konfirmandarbetet: Konfirmandböckers samstämmighet med Svenska kyrkans bekännelseskrifter2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av dopet.

    Uppsatsen behandlar frågorna om hur dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra.

    Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig. Detta kan ses i att alla konfirmandböcker har samstämmighet med bekännelseskrifterna, även om det är mindre samstämmighet i de senare konfirmandböckerna. Det finns även pedagogiska riktningar som har betydelse för hur dopet presenteras i de olika böckerna.

    Samstämmigheten med bekännelseskrifterna återfinns i alla konfirmandböcker, men har minskat under undersökningsperioden. De tidiga böckerna i undersökningen har en mer utförlig och tydlig presentation av dopet och större samstämmighet med bekännelseskrifterna. De senare böckerna har en mer otydlig presentation och mindre samstämmighet med bekännelseskrifterna, exempelvis gällande liknelser och dopets gåvor. Innehållsmässigt kan sägas att dopet har gått från att vara något som den döpte ska leva i och som påverkar hennes vardagsliv till en välkomsthälsning in till Guds familj och denna utveckling stämmer inte samman med bekännelseskrifternas presentation av dopet. Tilltalet har gått från att vara sakligt och undervisande till mer inkluderande och uppmuntrande.

  • 19.
    Ellen, Bäck
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Anna, Eriksson
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Fördomar och Stolthet: Indentitetskapande funktioner hos ungdomar med muslimsk bakgrund2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This research review ’s aim is to explore what international research highlights as the important factors and components regarding  identity negotiation among adolescents with a Muslim background. The paper concludes  that these adolescents negotiate in response to islamophobic discourses and a demand for assimilation into the dominating society. This causes individuals of Muslim  background to use their religion as an  anchor to operate in a process of  acculturation between different cultures. Within this process strategies of negotiation such as proclamation and masking of  religious identification were evident. These findings are of importance due to the school’s role as a fostering institution in Swedish society and therefore these will be discussed in light of their implications for religious education in Sweden.

  • 20.
    Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Känsla och förnuft: Gymnasielärares uppfattningar av identitet i religionsundervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to analyse upper secondary teachers’ perception of identity within Religious Education in Sweden. Through interviews with seven teachers, the study found that they perceive identity differently regarding the position, function, structure and content of the concept in their education. The different perceptions can be described as different aspects of a spectrum, where the informants emphasised identity either as central starting-point or as an addition. Furthermore, whose identity the Religious Education focused on, according to the teachers, also differed. Some of them depicted the pupils’ own identity and the identity of others as separated parts of the education, while others discussed the possibility and necessity to teach the two aspects in relation to each other. Lastly, there was a difference between the absence of an intersectional perspective and an implicit presence of one, when discussing the structure of an identity. These findings are thereafter discussed in relation to their didactic implications regarding the pupils learning of themselves and of others in the Swedish multicultural society in a self-reflecting process. 

  • 21.
    Eriksson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Barns väg till frälsning i dagens svenska Pingströrelse: En studie av ett teologiskt dubbelseende och en pågående omförhandling2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur dagens svenska Pingströrelse ser på barns väg till frälsning. Vilka teologiska system finns representerade i rörelsen? Vilken teologi bygger dessa på och vilken praktik leder de till i förhållande till barnen? Studien söker också att besvara vilket teologiskt system som dominerar inom rörelsen samt om rörelsens syn på barns väg till frälsning har förändrats över tid. Studien visar att två oförenliga teologiska system, det pelagianska och det arminska, finns representerade i Pingströrelsen och att det pelagianska systemet är mest framträdande. Resultatet pekar på att den svenska Pingströrelsen har en dubbelsyn på barns väg till frälsning vilket leder till en skiftande praktik i förhållande till barnen. Studien utvidgar kort perspektivet och jämför den svenska Pingströrelsens teologi med teologin hos två internationella pingströrelser: Pentecostal World Fellowship och Assemblies of God. Studien avslutas med en uppmaning till den svenska Pingströrelsen att arbeta igenom sin teologi så att den kommer fram till en skarp syn på barns väg till frälsning och därmed till en välgrundad praktik i arbetet bland barnen.

  • 22.
    Evavoll, Robin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik.
    Kvinnor om kvinnor i nytestamentliga berättelser: Vad kvinnliga exegeter lyfter fram i berättelser där Jesus interagerar med kvinnor2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska skolan skall bl.a. vila på en kristen tradition enligt Lgr 11, men benämner inte närmre vems kristna tradition eller hur denna tradition bör ta sin form i klassrummet. Att tolka den kristna traditionen kan göras på många sätt, men för att exemplifiera problematiken i tolkningar så utgår uppsatsen från att belysa hur mångfacetterat ett resultat kan bli även vid ett par utvalda bibelberättelser från en relativt homogen grupp uttolkare. Syftet för den här konsumtionsuppsatsen är att undersöka vad kvinnliga exegeter belyser när de beskriver hur kvinnor interagerar med Jesus i två utvalda berättelser ur Nya testamentets evangelier. Exegeternas beskrivningar utreds också komparativt för att finna skiljaktigheter och liknelser. Vidare förs det även en didaktisk diskussion kopplat till skolans religionsundervisning om hur tolkningar kring en och samma berättelse som didaktiskt medel kan berika undervisningssammanhang i klassrummet.     Resultatet i uppsatsen visar både hur exegeterna har laborerat fram sina tolkningar och vad dessa tolkningar resulterat i för bibelberättelserna. I ett komparativt arbetssätt utvidgar exegeterna kontexten för bibelberättelserna på macronivå för att understödja den närmre analys de för på micronivå. De finner stöd i bl.a. lingvistik, utombibliska dokument och kulturella företeelser för att understödja deras argumentation om kvinnorna i de bibliska berättelserna. Kvinnorna i de båda bibliska berättelserna porträtteras på ett nytt sätt och utmärks av vissa exegeter till både apostel och lärjunge.     Resultatet för den religionsdidaktiska diskussionen utmynnas i både hur elever och främst lärare bör anamma en reflexivitet för att granska sig själva och hur tolkningar görs i vardagen för att kartlägga mönster där exotifiering och maktförskjutningar sker när religioner behandlas i klassrummet. Religionsdidaktikernas pedagogiska verktyg gynnar elevernas analyserande förmågor och kritiska tänkande vid exempelvis komparativa tolkningsövningar av urkunder. Hos läraren uppmanas en självkännedom genom att aktivt kunna belysa hur tolkningar av religioner förs i klassrummet och ifall det görs på någons bekostnad. Genus förs som en diskussionspunkt i förhållande till uppsatsens val att låta kvinnor ta plats och tolka religion. Genom genus kan en androgyn syn på religionsdidaktik framföras och låta en inkludering ske i religionsdiskursen där kvinnor inte längre är en åtskild minoritet inom religion, utan en aktiv och inkluderande part.  

  • 23.
    Ewert, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Liv i den övergivna trädgården?: Tro och sekularisering i Sverige, speglad mot dominerande teorier om sekulariseringsprocesser2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This master thesis summarizes contemporary theories on secularization processes in the Western world, and compares these with the example of Sweden, which by many scholars is considered to be the most secularized country in the Western world.

    I do this by dividing the most influential theorists in five different groups. In each group I explain how the theorists formulate and motivate their positions. These groups are:

    1) The secularization paradigm, where secularization always accompanies modernization. (Therorists: Steve Bruce and Peter Berger (in the 1960s)

    2) The paradigm basically accepted, but revised to depend on existential security, rather than modernisation as such. (Pippa Norris and Ronald Inglehart)

    3) Religion returned in the public sphere. (José Casanova)

    4) The paradigm completely revised. (Peter Berger (after 1990), David Martin, Charles Taylor)

    5) The post-secular society. (Jürgen Habermas, plus others)

    After this theoretical overview I compile empirical studies on the Swedish example, mainly using the scholars Eva Hamberg and Magnus Hagevi. Apart from these, I mainly use material from Sverigeräkningen – a study of all church attendances in Sweden at one weekend in 1999; plus recurrent studies from the SOM Institute at Gothenburg University as well as from World Values Survey.

    This essay concludes that there is good reason to think that the secularization paradigm is in need of revising. However, there still seems to be some truth in all these theoretical models, essentially because they do not necessarily contradict each other, as much as they deal with the issue from slightly different perspectives.

    The empirical studies of Sweden indicate that our country is indeed highly secularized. The reasons for this may be found partly in all of the theoretical models used in this essay. It is also argued that there may be good explanatory power in the market model, where secularization comes not only due to lack in demand, but also to a weakened supply of religion.

  • 24.
    Farholt, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Svensk militär själavård: Den svenska militära själavårdens organisation 1892-2008 samt en komparativ studie av Fältandaktsböckerna 1893, 1940 och 20082010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är dels att beskriva hur själavården varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fältandaktsböcker under denna period utifrån vad de innehåller och vem de vänder sig tilloch om de förändrats över tid.

    Metoden som har använts är 1) litteraturstudier av den militära själavårdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt på perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fältandaktsböcker, vad gäller innehåll ochvem boken vänder sig till. Samt om det skett någon förändring över tid i de tre fältandaktsböckerna utifrån innehåll ochvem de vänder sig till.

    1900-talets militära själavård och dess organisation har präglats av en diskussion om dess berättigande inom försvaret ochhur den i så fall ska utformas. Den har påverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militära själavårdens har efterfrågats men inte fått något konkret uttryck, utan det är Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast.

    Inom den militära själavårdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden.

    Fältandaktsböckerna är tydligt präglade av det samhälle som de finns i. 1893-års fältandaktsbok reflekterar väckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet. 1940 års fältandaktsbok präglas av ett kristet enhetssamhälle i 2:a världskrigets skugga, medan 2008 årsfältandaktsbok finns i ett mångkulturellt samhälle där den kristna tron inte har en självklar roll.

    I Fältandaktsböckerna 1893, 1940 och 2008 får inte den ekumeniska diskussionen något synligt uttryck. Men det mångkulturella synstydligt i Fältandaktsbok 2008 genom att olika världsreligioner får bidra till en till två sidor var.

    Plikt och fosterlandskärlek får ett klart utrymme i 1893 och 1940 medan det i 2008 inte syns alls. Där ligger betoningen istället på denenskildes sökande och tro och behov av tröst i en svår tid.

    1940 och 2008 har förslag på hur ett korum kan utformas, något som inte finns i 1893. Att det finns i 1940 och 2008 men saknas i 1893kan visa på att båda de senare är fast förankrade i den militära organisationen. 1893 har inte den tydliga kopplingen till den militäraorganisationen utan är mer inriktad till den enskilde soldaten.

     

  • 25.
    Fröhler, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för religion och kultur.
    F.T.O. Den Helige Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ”Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan” (F.T.O.), som tillhör den ”Tredje Orden” (TSSF) inom ”The Society of Saint Francis” (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.

    Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.

    Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.

    En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan. Vi kan se i källorna att Ordens syfte och annat typiskt för Orden, korresponderar väl med vad som uttrycks gällande tro, lära och bekännelse i Kyrkolagen 1686 och de, förutom Bibeln, samlade bekännelseskrifterna för den Svenska kyrkan. Genom detta arbete konstaterar vi att ett ordensliv likt F.T.O. kan tillämpas inom ett evangeliskt-lutherskt kyrkosamfund och att det på intet sätt är synonymt med den gärningsfromhet inom klosterväsendet som reformatorerna så tydligt vände sig mot under medeltiden.

  • 26.
    Grahn, Wera
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lokala röster och lokala värden. En studie av Ålgårds kyrka.2007Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Why do people that hardly ever attend at church suddenly become the forefront defenders ofthe church building when it is threatened to be demolished? What does the church mean tothese people that paradoxically enough seems to care about the building though theypreviously never seem to have paid it particular attention? Which values do they assign tothe church if the meaning is not based on Christian values?To get an answer to these questions an investigation has been made in the small village ofÅlgård, in the south-west of Norway. The congregation wished to demolish their church togive place to a new one, but a main part of the non active members of the church wanted tokeep it.The church building has become a symbol of profound existential meaning for the people,without necessary being founded upon a Christian religious belief. These meanings have amore universal character. The building is essential because it is linked to questions of lifeand death and has become the main official space in which to emphasize the importance ofthese moments. However, these rituals and ceremonies can be performed without explicitreference to Christianity and religion.The values ascribed to the church deal on a fundamental level with the way people createthemselves, the place and the local society they live in. They form their own identity, theidentity of the specific place in the landscape as well as the identity of the local community byascribing meaning to the surrounding world. A complex weave of values and meanings is circling around the church building and different parts can be used by different people tocreate themselves. The church building in Ålgård is a basic part of continuous creation of theindividual identities and their worlds.When the existing church is threatened to be demolished and exchanged by a new one, it isnot only the physical building that is threatened. At that moment the individuals, the place aswell as the local communities whole identity is threatening to fall apart. In these post-moderntimes associated with a feeling of social fragmentation, the need to connect to somethingstable and long-lasting seems to increase.

  • 27.
    Gregorius, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Paganism in Sweden2016Ingår i: Western esotericism in Scandinavia / [ed] Henrik Bogdan, Olav Hammer, Leiden: Brill Academic Publishers, 2016, s. 380-389Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Gruvebäck, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    En ny jublande sång?: En studie av det ekumeniska arbetet i samband med 1986 års revision av Den svenska psalmboken2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.

  • 29.
    Gustafson, David M.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    D. L. Moody and Swedes: Shaping Evangelical Identity among Swedish Mission Friends 1867–18992008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The American Dwight L. Moody (1837–1899) was the most famous revivalist of the late 1800s and exercised a wide and lasting influence on the Protestant world, reaching Swedes in Sweden and America. His influence was felt among Swedes despite the fact that he was of English heritage, never visited Sweden or any Scandinavian country, and never spoke a word of the Swedish language. Nevertheless, he became a “hero” revivalist among Swedish Mission Friends in Sweden and America.

    Moody’s early ministry was centered in Chicago, the largest urban population of Swedes in the United States. In 1867, he first came into contact with Swedish immigrants in Chicago known as Mission Friends. The church that he founded, Chicago Avenue Church, later organized a Swedish fellowship. Many Swedes who immigrated to America, a land of religious pluralism, were eager to adopt Moody’s beliefs and methods. Fredrik Franson who joined Moody’s church became a proponent of the American revivalist’s beliefs and methods, spreading them in America, Sweden and other countries. E. A. Skogsbergh, a pioneer of the Mission Covenant in America, adopted Moody’s preaching style so much that he became known as “the Swedish Moody.”

    News of Moody’s large revival campaigns in Great Britain from 1873–1875 traveled quickly to Sweden, making “Mr. Moody” a household name in homes of many Mission Friends. Moody’s sermons published in Sweden were distributed in books, newspapers, and colporteur tracts, and led to the spread of Sweden’s “Moody fever” from 1875–1880. P. P. Waldenström cited Moody as an example of evangelical cooperation in events leading to the founding of Svenska Missionsförbundet (Swedish Mission Covenant). Songs of Moody’s musical partner, Ira D. Sankey, were translated into Swedish by Theodor Truvé and Erik Nyström and sung in homes and mission houses. Moody’s influence extended even to Sweden’s Archbishop Nathan Söderblom who during his college years attended Moody’s student conference at Northfield, Massachusetts. As Mission Friends adopted Moody’s alliance ideal, beliefs, and methods, their religious identity shifted in the direction of Moody’s new American evangelicalism.

  • 30.
    Hagberg, Josefin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Arvsyndsläran – ett tidlöst arv?: – En jämförande litteraturstudie av Svenska kyrkans bekännelseskrifter och moderna resonemang inom Svenska kyrkan2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen redogör för hur resonemanget i Svenska kyrkan förs kring arvsyndsläran under perioden 2000–2015, samt hur utvalda texter ur Svenska kyrkans bekännelseskrifter beskriver arvsynden. Utifrån denna redogörelse görs därefter en hermeneutisk jämförelse av de olika beskrivningarna, för att se vilka resonemang som gjort sig gällande, och hur de ställer sig till arvsyndsläran i jämförelse med de äldre, men för Svenska kyrkan, ännu gällande bekännelserna. Undersökningen vill försöka svara på frågorna.  - Hur förs resonemanget i Svenska kyrkan kring arvsyndsläran under perioden 2000– 2015?  - Vilka likheter och skillnader framträder i en jämförelse med det material om arvsynden som återfinns i Svenska kyrkans bekännelseskrifter?  Det första som kan konstateras är att arvsynden och arvsyndsläran inte har varit det mest aktuella samtalsämnet under den gällande undersökningsperioden.  Det verkar dock finnas en önskan, och ett behov av diskussion i ämnet. Resultatet av mötet mellan de nya och de äldre texterna visar att det skett en förskjutning på vart man lägger fokus. Det är andra aspekter och frågor som betonas, och det går att spåra tre olika linjer, i de resonemang som förts mellan 2000–2015: 1. En helt i enlighet med den lutherska bekännelsen – där man anser att den lutherska bekännelsen håller, och bör stå oemotsagd. 2. En förändringsstävande – där man i extremaste fall vill förända inte bara arvsynden uttrycksmässigt, utan även själva innehållet i arvsyndsläran. 3. En lite mittemellan – där man söker andra uttrycksformer, men står fast vid läran. Denna linje tenderar att vara något undvikande i sin framställning. Trots detta blir slutsatsen att texterna ändå försöker att förmedla samma budskap under ytan, om än på väldigt skilda sätt, och med olika formuleringar och ton, vilket mest tycks beror på andra förutsättningar och en annan kontext.

  • 31.
    Hagberg, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Låt barnen komma till mig: En studie av Svenska kyrkans söndagsskola, avseende några historiska nedslag samt teologiska tankar på nationell nivå och Linköpings stift2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framåt.

    En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling.

    Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil. Guds tilltal till människorna fick stå tillbaka till förmån för mer profana alternativ än kyrkan på söndagarna.

  • 32.
    Harding, Tobias
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Avförtrollningen av Midgård: Tolkiens modernitetskritik och ambivalenta behandling av esoterism i trilogin Härskarringen2010Ingår i: Förborgade tecken: Västerländsk esoterism i skönlitteraturen / [ed] Per Faxneld och Mattias Fyhr, Umeå: H:ström Text & Kultur , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är egentligen esoterism? Kanske kan det sägas vara den världsbild som ligger till grund för praktiker som ritualmagi, alkemi och astrologi. Men det räcker inte som definition. Det är snarare ett sätt att tänka. I Förborgade tecken skärskådas den spännande skärningspunkt där esoterism och skönlitteratur möts. Här möter vi en rad olika författarskap ur såväl den kanoniserade litteraturhistorien som ur den populärkulturella underfåran. Samtida forskare visar oss hur den västerländska esoterismen gjort bestående avtryck i litteraturen, och bokens artiklar behandlar allt ifrån Strindbergs esoteriska biografi till naziesoteriska teman i tysk litteratur. Boken avslutas med en text av Alexander Ahndoril om hur intresset för magisk praktik inspirerat hans eget skrivande.

  • 33.
    Hellberg, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Religionsfriheten i Sverige 1809 – 1951: Från samvetsfri kristen tro till fritt val av religiös tillhörighet i svensk lagstiftning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In 1809 the citizens of Sweden where given the freedom to practice their Christian faith through the Swedish constitution of 1809, 16 §. This proclaimed that there should be religious freedom in Sweden, albeit restricted to Evangelical-Lutheran faith. Although after the law regarding dissenters was passed in 1860 by choosing another church than the Evangelical-Lutheran church you lost some civic rights, for example you could not become a public official. The freedom to choose religious affiliation was given through the Law of Religious Freedom in 1951. The purpose of this study is to evaluate in what way the concept of religious freedom has developed in Swedish law between 1809 and 1951.

    In the background I treat two historical events and one era, with focus upon religious freedom, which have in my opinion influenced the view of religious freedom in Sweden during the chosen period of 1809–1951. These are the Constitution of the United States, the Enlightenment Era in Sweden and also the Universal Declaration of the Human Rights as given by the United Nations.

    In the section about the Constitution of the United States a description of its religious freedom and how it is interpreted is given. This is done since, according to my understanding, the Constitution had great impact on an international level and therefore probably influenced Swedish law during the 19th century.

    The section about the Enlightenment Era in Sweden gives a description of the influence upon Swedish religion from enlightenment philosophy, which can be summarized in the efforts of king Gustav III to achieve religious freedom and also the increased influence of the so called “religious enlightenment movement” (a term used by Carl Arvid Hessler) in Swedish politics and legislation.

    I have included the UN:s Universal Declaration of the Human Rights because I assume it has influenced the Law of Religious Freedom 1951. Since Sweden was one of the nations which signed the declaration it was necessary to reflect this in Swedish law.

    The survey treats the development of religious freedom in Swedish law through the six subjects which conforms to each of the headings. The Law of Burial 1894 is included to exemplify religious freedom in a specific matter.

    This study traces the development of the concept of religious freedom in Swedish law, which can be concluded in three expressions: Freedom of having an Evangelical-Lutheran faith which not contradicts the conscience of the individual; Freedom of choice of Christian affiliation among those approved by the state; and also Freedom of decision of which religion to be a member of, if any.

  • 34.
    Hellberg, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svenska kyrkan och samhällsdebatten - En studie av Svenska kyrkans politiska röst åren 1945-20002012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    [E]n opolitisk "Svenska kyrkan” som mest sysslar med ”religiösa aktiviteter” har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.

    I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar. Den andra som enligt många är gravt eftersatt består av Svenska kyrkans politiskaröst i samhällsdebatten. I en tillbakablick under 1900- och 2000-talet höjer sig flerainomkyrkliga röster som pekar på att Svenska kyrkan alltid bidragit med en röst ute isamhällsdebatten till förmån för alla de människor som glömts bort i samhällets utkanter.Samtidigt vittnar många om att denna kritiska röst åsidosatts och tystnat när inomkyrkligafrågor blivit än viktigare för en folkets kyrka. Behovet av denna samhällskritiska röst tycks havarit stort under det oroliga och otrygga 1900-talet. Detta är också en tid då många pekar påatt Svenska kyrkan förlorar både trovärdighet och alltmer förlorar sin identitet som kyrka.Kanske är det möjligt att återfinna en del av denna identitet i Svenska kyrkanssamhällskritiska röst. Kristendomens samhällskritiska röst finner stöd i Bibeln och i sin långatradition av rättvisearbete. De samhällskritiska inslagen går som en röd tråd genom denkristna kyrkans historia och frågan uppstår då om denna tråd även står att finna inom Svenskakyrkan under åren 1945-2000?

  • 35.
    Hellström, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för svenska och litteratur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jarlert, Anders (Medarbetare/bidragsgivare)
    Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.
    Johnsson, Henrik (Medarbetare/bidragsgivare)
    Århus universitet, Danmark.
    Krook, Caroline (Medarbetare/bidragsgivare)
    Biskop emerita, Svenska kyrkan.
    Liljegren, Lars (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för moderna språk. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Martinsson, Bengt-Göran (Medarbetare/bidragsgivare)
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för svenska och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    van Ooijen, Erik (Medarbetare/bidragsgivare)
    Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet.
    Petri, Sten Magnus (Medarbetare/bidragsgivare)
    Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
    Regnell, Astrid (Medarbetare/bidragsgivare)
    Institutionen för film och litteratur, Linnéuniversitetet.
    Stam, Per (Medarbetare/bidragsgivare)
    Svenska litteratursällskapet i Finland / Strindebergsprojektet, Stockholms universitet.
    Sundberg, Björn (Medarbetare/bidragsgivare)
    Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.
    Söderström, Göran (Medarbetare/bidragsgivare)
    Tron är mitt lokalbatteri: religion och religiositet i August Strindbergs liv och verk2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tron är mitt lokalbatteri skriver August Strindberg i boken Ensam - ett av de sista verken. Tron tar sig många uttryck och strömkällan ger kraft till en mängd olika texter. Citatet ger en ingång till flera av dessa berättelser, och till berättelsen om Strindberg som sökare, mystiker, ateist och kristen. Bilden är mångskiftande.

    Till Damaskus, En Blå bok, Påsk, Mäster Olof, Giftasnovellerna, Sagospelen och Kammarspelen är några av de texter som betraktas ur detta perspektiv, men även hans tid i Frankrike, hans relation till den katolska kyrkan och till andra författare såsom Emanuel Swedenborg och Carl von Linne.

    Ett flertal författare och forskare som under lång tid arbetat med Strindbergs verk och liv medverkar. Avslutar gör biskop em Caroline Krook med en personlig betraktelse över det religiösa sökande som ses i August Strindbergs verk.

  • 36.
    Helmersson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Religionsdidaktiska metoder: En litteraturstudie om icke-konfessionell religionsdidaktik i detmångkulturella klassrummet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.

    Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion. Olika ståndpunkter för hur icke-konfessionalitet ska tolkas utifrån vår kristna bakgrund ställs mot varandra. Att elever kan ha olika kulturell och religiös bakgrundpresenteras som positivt och en möjlighet till ökad inlärning.

    I uppsatsen presenteras hur deliberativa samtal och interaktion kring världsbilder kan vara religionsdidaktiska metoder för att tillgodogöra såväl konfessionella som sekulära elevers behov. Genom att kombinera dessa metoder uppfylls de religionsdidaktiska modellerna förmedlings-, progressions- och hermeneutikdidaktik, vilket möjliggör en god inlärning för eleverna.

    Som del i de presenterade metoderna måste läraren vinnlägga sig om att lära känna eleverna och föra en diskussion med dem om tidigare erfarenheter och vari deras intressen och nyfikenhet ligger. Därefter måste läraren ta till vara på upplysningarna för att genom sina religionsdidaktiska val få till stånd en icke-konfessionell undervisning i det mångkulturella klassrummet.

  • 37.
    Hermansson, Heidi
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Prästfruideal och prästgårdskultur: en historiografisk studie om prästfruns och prästgårdens betydelse för den svenska kyrkan från reformationstidevarvet till början av 1900-talet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att historiografiskt analysera forskning gjord kring prästfrurollen och prästgården som företeelser och institutioner i den svenska kyrkan från reformationstidevarvet till början av 1900-talet. Båda har varit väsentliga delar av den så kallade prästgårdskulturen men tappat mycket av sin betydelse idag, det ställs inte längre några särskilda förväntningar på prästfruars engagemang i församlingen och majoriteten av landets prästgårdar har sålts till privatpersoner. De båda har dessutom varit starkt länkade till varandra. Vad har de haft för funktioner? Hur och varför har dessa funktioner förändrats?

    Prästfrun verkar länge ha varit en anonym person i den svenska kyrkohistorien men har nu börjat träda fram, till exempel i den forskning som utgår från ett genusperspektiv. Jag undrar om och hur tolkningen av prästfrurollen har förändrats.

    Min övergripande frågeställning är följande: vilka funktioner och betydelser har belysts av forskningen kring institutionerna prästfrun och prästgården i den svenska reformerade kyrkan i ett historiskt perspektiv? För undersökningen utgår jag även från följande frågor:

    • Hur och varför förändrades dessa institutioners funktion och betydelse över tid?
    • Hur har prästfrurollen och prästgården behandlats i historieskrivningen?
  • 38.
    Hillström, Magdalena
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The ‘Heritagization’ of the Lutheran Legacy in Sweden – Some Reflections2013Ingår i: Future for Religious Heritage (FRH), Newsletter, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Höglund, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Högstadieelevers attityd till religionsämnet.1999Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion. Religionskunskap uppfattas av många ele-ver som ett ämne vilket handlar mer om andra människor än om dem själva.

  • 40.
    Jensen, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Med öppna ögon: En litteraturstudie om hur islam behandlas och framställs i skolan2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller religionstillhörighet. Frågan är dock om den likvärdiga undervisningen ger en likvärdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i läromedlen och vilken bild ger undervisningen?

    Islam är en religion som växer, både i Sverige och i världen. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar även fördomarna mot muslimerna och den så kallade islamofobin får ett starkare fäste hos många människor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som många av de muslimska ungdomarna känner?

    Denna litteraturstudie försöker besvara dessa två problem tillsammans. Den undersöker vad tidigare forskning säger om hur läromedlen framställer islam, hur muslimska ungdomar upplever sin skolsituation samt hur läraren kan skapa en god religionsundervisning. Aktuell forskning visar att framställningen av islam i läromedlen är vinklad, saknar objektivitet och är, ibland även, felaktig. Tillsammans med en undervisning som inte är kontextualiserad eller mångdimensionell gör detta att flertalet muslimska elever inte känner igen sig själva och sin religion när de läser om islam i skolan. Risken blir stor att undervisningen, istället för att minska fördomarna, ökar dem och gör att islam ses som en bakåtsträvande religion som inte är öppen för förändring.

    De sammanfattande slutsatserna av litteraturstudien blir att det som lärare är av stor vikt att vara medveten om att läromedlen inte är objektiva, utan ofta innefattar ett vinklat innehåll eller ett innehåll som är lätt att misstolka. Läraren behöver här lyfta in andra perspektiv på islam i klassrummet och våga problematisera religionen. Undervisningen bör bygga på öppenhet, kritiskt granskande och diskussion.

  • 41.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Ersta Sköndal högskola.
    Existentiell omsorg i församlingens hägn: Svenska kyrkans roll i livets sista tid2012Ingår i: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson-Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, 1, s. 189-208Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Johansson, Emma
    Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Josef och Maria i Edens lustgård: En undersökning av elevers kunskaper om Bibelns berättelser2001Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka de kunskaper eleverna i år 6 har om de bibliska berättelserna. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att eleverna har hört berättelserna, men kunskaperna är på många håll bristfälliga. I detta arbete betonar jag också vikten av att Bibelns berättelser får utrymme i undervisningen. De är en del av vårt kulturarv, och de förmedlar också de fostransmål som står i Lpo 94.

  • 43.
    Jonsson, Stefan
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karikatyrernas kamp2006Ingår i: Världsbilder, religion, yttrandefrihet och globalisering: ett idésamtal på Södra Teatern den 6 mars 2006, Stockholm: Utrikesdepartementet , 2006, s. 63-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Karlsson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Kristen tradition eller västerländsk humanism: En diskursanalys av skolans värdegrund2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden.

    Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio. Genom undersökningen av styrdokumenten har jag kommit fram till att de värden på vilka värdegrunden vilar är så öppet skrivna att en enhetlig tolkning är omöjlig. På grund av deras vaghet går det inte heller att säga att värdegrunden bygger på vare sig en kristen tradition eller på en västerländsk humanism. Genom värdegrundens vaga formuleringar är det inga problem att lägga in elevernas åsikter under de begrepp som värdegrunden bygger på. Formuleringen ”kristen tradition och västerländsk humanism” mer stjälper än hjälper en tolkning av värdegrunden. Formuleringen inbjuder endast till de två antagonistiska diskursernas motstridiga tolkningar än ger en gemensam grund för värdegrunden.

  • 45.
    Kylhammar, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De svenska litterära Nobelprisen: En essä om den svenska modellen2016Ingår i: Spänning och nyfikenhet / [ed] Gunnel Furuland, Andreas Hedberg, Jerry Määtä, Petra Söderlund, Åsa Warnqvist, Stockholm: Gidlunds förlag , 2016, s. 348-363Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I artikeln analyseras och presenteras pressmottagandet av de svenska litterära nobelprisen i litteratur. Mottagandet analyseras i relation till hur "den svenska modellen", "folkhemmet" uppfattats, tolkats och värderats under skilda epoker.

  • 46.
    Kylhammar, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ein kulturhistorischer Fall für die Abteilung Cold Case: Der schwedische Nobelpreisträger Verner von Heidenstam und der deutsche Kulturattaché Paul Grassman2016Ingår i: Internationale netzwerke: Litterarische und Ästhetische transfers im dreieck Deutschland, Frankreich und Skandinavien zwischen 1870 und 1945 / [ed] Karin Hoff, Udo Schöning, Frédéric Weinmann, Würzburg: Verlag Königshausen & Neumann , 2016, s. 307-327Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I artikeln granskas den tradition som under mer än 80 år förknippas Heidenstam med sympatier för Hitler, nazismen eller det nya Tyskland. Metodiskt prövas att att utföra analysen i enlighet med domsstolslogiken och det juridiska förfaringssättet. Parallellt utvecklas det källkritiska program som hör samman med faktoidbegreppet.

  • 47.
    Larsson, Alexandra
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Tiden är inne, Guds rike är nära: En analys av Markusevangeliet ur ett religionssociologiskt sektperspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att analysera hur Jesus och hans anhängare framställs i Markusevangeliet för att sedan jämföra detta med nutida religionssociologiska teorier kring sekter och karismatiska sektledare. Slutligen diskuteras huruvida det är relevant att definiera Jesus och hans anhängare, så som de framställs i Markusevangeliet, som en sekt.

     

    Utifrån den tolkning som framkommer i denna uppsats så argumenterar jag för att Jesus och hans anhängare till stor del kan betraktas som en sekt vars mål var att undervisa och predika om att Guds rike snart skulle komma. Det går även att till övervägande del placera in gruppen i kategorin revolutionistisk- eller apokalyptisk sekt, även om inte heller detta stämmer till fullo då Jesus lägger större tyngd på omvändelsen än dessa typer av sekter beskrivs göra. Jesus framstår som ledare för denna grupp och hans plats i hierarkin framställs bygga på en karismatisk auktoritet som bekräftas av de mirakel och förutsägelser om framtiden som han beskrivs utföra. Det bör dock understrykas att den modell som använts vid analysen är en definition som främst syftar till att appliceras på nutida religiösa grupper, vilket också kan vara anledningen till att definitionen av hela gruppen som en sekt inte stämmer till fullo, däremot så framkommer det att den tolkning som gjorts i denna uppsats visar att teorier kring karismatisk auktoritet till stor del överensstämmer med bilden av Jesus som framkommer i Markusevangeliet. 

  • 48.
    Larsson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Tro och KASAM: Påverkas känslan av sammanhang av styrkan i den religiösa tron?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöker jag relationen mellan känsla av sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkätundersökning genomförd utifrån ett bekvämt urval. Resultatet från undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron därför inte kan antas påverka KASAM. Dock innebär urvalsmetoden och storleken på urvalet (n = 22) att denna slutsats är osäker och att en större undersökning med bättre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna fastställa om styrkan i den religiösa tron påverkar KASAM.

  • 49.
    Larsson, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De ”riktigt kristna”, deras ”wänner” och ”motståndare”: en lokal- och frikyrkohistorisk studie av Askers baptistförsamlings identitet och mentalitet, 1858−18872007Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.

  • 50.
    Lejon, Kjell
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kulturvetenskaper, KVA. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Carl Olof Rosenius (1816-1868): A Personal Portrait2016Ingår i: The Swedish-American Historical Quarterly, ISSN 0370-028X, Vol. 67, nr 3, s. 121-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1234 1 - 50 av 185
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf