liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 28 av 28
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    B Nagy, Dennis
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap.
    Hemmabion fonogrambranchens fiende nummer ett2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt.

  • 2.
    Bjurström, Erling
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hylland, Ole Marius
    Telemark Research Institute, Bø, Norway.
    Musical Nation Bildung: The Twin Enterprises Concerts Norway and Concerts Sweden2018Ingår i: Aesthetics and Politics: A Nordic Perspective on How Cultural Policy Negotiates the Agency of Music and Arts / [ed] Ole Marius Hylland & Erling Bjurström, Cham: Palgrave Macmillan, 2018, 1, s. 25-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    By exploring and comparing the history of the twin enterprises Concerts Norway and Concerts Sweden from the 1960s up till today, Bjurström and Hylland show how efforts to democratise and make high quality music accessible to more people were combined with ideas on the necessity to cultivate them, in line with the tradition of Bildung (cultivation, refinement or liberal education). As cultural policy initiatives the two enterprises are considered as ways of negotiating between aesthetics and politics, which result in valuations and assignments of different values to musical genres. The authors offer a thorough understanding of the factors that contributed to changing these valuations and assignments over time, as well as the overall policy and practices of the two musical cultural policy enterprises.

  • 3.
    Cardell, David
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förhållandet idrott och musik, inte helt klarlagt: Anthony Bateman & John Bale (red) Sporting Sounds: Relationships Between Sport and Music 274 sidor, inb., ill. Abingdon, Oxon: Routledge 2009 ISBN 978-0-415-44367-82009Ingår i: Idrottsforum.org, ISSN 1652-7224, nr 25 novemberArtikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idrott och musik kan förenas som kulturella uttryck, sida vid sida, i lokala, regionala, nationella eller globala kontexter, framsprungna ur behov av att skapa sammanhang mellan uttrycksformer, eller att förmedla känslor, eller att blott berätta om något som ska hända eller har hänt. Idrott och musik förenas också i modern arenasport där musiken har till uppgift att lägga band på åskådarnas otålighet vid avblåsningar, sidbyten, samt före och efter match. I till exempel konståkning är musiken en oskiljbar del av sporten. Tjänstgörande redaktör var spänd på vad den beställda recensionsboken Sporting Sounds skulle bjuda. Det var också den tilltänkte recensenten, idrotts- och kulturstudieforskaren David Cardell. Möjligen blev båda besvikna. Sporting Sounds (Routledge) är en antologi sammanställd av Anthony Bateman och John Bale, och som antologier plägar så spretar också denna i skilda riktningar, utan, menar vår recensent, den nödvändiga, handfasta sammanhållning och vägledning som man nog förväntar sig av dess redaktörer. Cardell har tagit det oväntade steget att i sin recension inkludera hela innehållsförteckningen, i förmodat syfte att visa på de svårigheter som boken erbjuder en recensent. Vi noterar till vår glädje att en av forumets medarbetare, Dan Porsfelt, bidrar med en förkortad version av den text han publicerade i dessa spalter i september 2005. Ytterligare en forumskribent, Henning Eichberg, medverkar med en text. Däremot letar vi förgäves efter en text av Mike Huggins och Keith Gregson, till exempel deras tidigare publicerade ”Northern Songs, Sporting Heroes and Regional Consciousness, c. 1800-c. 1880”.

  • 4.
    Eklund, Robert
    Institutionen för musikvetenskap, Stockholms Universitet.
    Frihetstidens svenska lutenister – fanns dom?1990Ingår i: Musikologen : Musikvetenskaplig bulletin, ISSN 0281-1553, s. 65-67Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5. Eklund, Robert
    Musikens charlatan: En historik över lutan1992Ingår i: Tidskrift för Tidig Musik, ISSN 0280-6177, Vol. 4, s. 5-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6. Eklund, Robert
    Silvius Leopold Weiss und seine Zeit: en rapport från den första internationella lutkongressen i Freiburg 8–13 september 19921993Ingår i: Tidskrift för Tidig Musik, ISSN 0280-6177, nr 1, s. 15-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Eklund, Robert
    Stockholm University, Department of Musicology.
    UUB 20:13 – A Contextual Analysis of a Lute Manuscript1990Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, Vol. 71, s. 122-122Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper studies the Uppsala University Li- brary Manuscript Imhs 20:13, a four-folio lute manuscript for a thirteen-course baroque lute containing two suites – in D sharp minor and G sharp major respectively – and an intabulation of an Affettuoso del Sig re Chelleri. The paper falls into four major parts.

    The first chapter presents the manuscript and summarizes what has been written about it in the literature preceding this paper, including RISM . The watermark is treated in order to confirm or rebut the RISM dating, as well the datings proposed by e.g. Sparr and Rudén.

    The second chapter treats the suites, and surveys their harmonic, melodic and rhythmic treatments as well as usage of ornament signs. A reference material of post-1720 lute composers is compared to the suites as to usage of ornament signs, handwriting, suite compiling and other stylistic traits. This is done in order to place the MS in its contextual scene concerning musical style, technical complexity and also hints at compositional affinities with some of the composers in the reference material.

    The third chapter describes the Affettuoso, the musical style of which differs to a large degree from that of the suites. The music per se is analysed concerning style, as was the case with the suites in chapter two. The composer Chelleri is presented in general, and his connection to Sweden in particular. The Affettuoso exists in nine versions in Sweden, all of which have been put in juxtaposition with the Imhs 20:13 version in order to place the MS in time and place. One of the concordances is associated with a specific person – Carl Leuhusen – whom is briefly accounted for. Invariances be- tween Imhs 20:13 and some of the concordances concerning musical realization suggest a dating for the former. The lack of preserved versions of the Affettuoso in countries other than Sweden suggests a Swedish origin for Imhs 20:13.

    The fourth chapter views all other Swedish lute MSS with 18th century dating, in order to detect similarities. A general search for mid- 18th century Swedish lutenists has revealed the names of three musicians: David Kellner, Carl Gustav von Düben and Christian Ludvig Kuhlau are described and examined as potential authors of 20:13.

    The muscial appendix includes a facsimile of UUB Imhs 20:13, a keyboard transcription of the said MS as well as edited versions of all the concordances of the Affettuoso.

  • 8.
    Eklund, Robert
    Stockholm University, Department of Musicology.
    UUB 20:13 – A Contextual Analysis of a Lute Manuscript1991Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Of the various periods in the lute's history, that which is chronologically closest to us - the 18th century - is ironically the least familiar. The lute is strongly associated with Elisabethan England through well known composers such as John Dowland, and the 17th century French lutenists' influence on the style brise clavecin composers is similarly well documented. However, the generations of German lutenists working after c.1720 are largely unfamiliar today. One explanation is that by this time the lute had lost the preeminence which it had enjoyed in previous centuries, its position as the main chordal-, dynamically flexible instrument having been supplanted by the piano-forte. Also, writers such as Mattheson criticised the lute for being exceptionally hard to play and tune, as well as excessively expensive to maintain.2 Moreover, the gradual abandonment of the continuo concept deprived the lute of its accompanimental role.

    Thus, 18th century lutenists were writing for an increasingly obsolescent instrument. However, they were very productive and technically innovative, and the treasury of 18th century lute music constitutes a rich, interesting and idiomatic contribution to the repertory of the instrument. Few of the works were ever published, however, and the bulk of the repertory is preserved in MSS in various museums and libraries, which thus renders it inaccessible. The notation presents a further difficulty, since virtually all of this music was written in tablature - a notation which few scholars read.

    Although Sweden's contribution to the history of the lute was never major, a relatively large amount of lute music is preserved in Swedish libraries, museums and foundations. Most of these have been treated in a series of articles by Kenneth Sparr in the Swedish Guitar and Lute Society Journal,3 but there are no thorough studies of Swedish lute MSS, with the sole exception of Bengt Hambreaus' Codex Carminum Gallicorum,4 translated into French.

    Furthermore, articles on Swedish lute MSS in international languages are even less common, and consequently knowledge about the music concerned is inaccessible to the international audience of players and scholars.

    The aforementioned situations provided the author with ample justification for writing this paper.

  • 9.
    Eklund, Robert
    Department of Musicology, Stockholm University.
    UUB 20:13 – A Contextual Analysis of a Lute Manuscript: Tablature, Transcription, Concordances1991Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The original ornament signs have been retained in the transcription, with the sole exception of the trill sign, which in the D# minor suite is written tr. due to the original sign's similarity to the double sharp sign; the use of both signs could cause eon.fusion....

  • 10. Eklund, Robert
    Weiss och hans samtid1992Ingår i: Gitarr och luta, ISSN 0283-474X, Vol. 25, nr 4, s. 23-26Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11. Eklund, Robert
    et al.
    Thiel, Mathias
    The Instructions of Johann Christian Beyer1988Ingår i: The Lute - Journal of the Lute Society, ISSN 0952-0759, Vol. XXVIII, s. 34-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Geneid, Ahmed
    et al.
    Department of Otolaryngology and Phoniatrics – Head and Neck Surgery, Helsinki University Hospital and University of Helsinki, Finlan.
    Laukkanen, Anne-Maria
    Speech and Voice Research Laboratory, School of Education, University of Tampere, Finland.
    Eklund, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    McAllister, Anita
    Division of Speech and Language Pathology, Karolinska Institutet, Sweden.
    Kulning: A study of the physiological basis for long-distance sound propagation in Swedish cattle calls2018Ingår i: Proceedings of FONETIK 2016, KTH Royal Institute of TechnologyStockholm, Sweden8-10 June 2016 / [ed] Jens Edlund, Stockholm: Royal Institute of Technology , 2018, s. 25-30Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Swedish cattle call song, kulning, is an example of very marked and far-reaching sound propagation of vocal communication. While earlier studies have investigated the acoustic characteristics of kulning, the present study focuses on its physiological basis from the point of view of vocal fold functionand supralaryngeal posture by applying electroglottography and stroboscopy to two types singing: falsetto (head voice)and kulning. It is shown that kulning, ascompared to falsetto, exhibits a better contact of the vocal folds and a longer glottal closure in the phonation cycle. Nasofiberendoscopy also showedmedial and anteroposterior narrowing of the laryngeal inlet and approximation of the false vocal folds in kulning.

  • 13.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Anna Marie Stirr. 2017. Singing Across Divides: Music and Intimate Politics in Nepal, reviewed by Ingemar Grandin2018Ingår i: Studies in Nepali History and Society, ISSN 1025-5109, Vol. 23, nr 2, s. 485-491Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Art music as transnational practices2010Ingår i: 15th Nordic Migration Research Conference Global Challenges - Local Responses. The Book of programme and abstracts / [ed] Povrzanović Frykman, Maja, Malmö: Malmö University Electronic Publishing, www.mah.se/muep , 2010, s. 72-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is common to map culture onto socially bounded entities such as ethnic groups and nation-states. This conception spills over to migrants and diasporas – the Gurungs have Gurung culture, the Greeks have Greek culture, the Kurdish diaspora has Kurdish culture. This paper looks at exactly the opposite. We will analyze art music as a unified transnational practice that, however, is maintained by a group of people that is fragmented both socially and – except for the common allegiance to their musical art – culturally. They speak different languages, have different religions, belong to different nations. The analysis draws upon two different traditions of transnationalism in art music: Western ”classical music” and Southasian shastriya sangit. Both are constituted within multiple fields interconnected by flows of both people and cultural goods, making up translocal opportunity structures. And moreover, these two cases give historical depth to our understanding of transnational practice: they were, so to say, transnational long before the era of the nation-state.

     

  • 15.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Interpreting Newar musical life2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kultursällskapet regnbågen, k. Mao och kulturarvsvärnets (bakvända) dialektik2012Ingår i: Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002 - 2012 / [ed] Beckman S, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, s. 150-153Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Local cultural activism and the production of public meaning: a Kirtipur case study2011Ingår i: / [ed] Michael Hutt (SOAS, London), Pratyoush Onta (Martin Chautari, Kathmandu), 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Local cultural activism and the production of public meaning: a Kirtipur case study

    Ingemar Grandin, Linköpings universitet, Sweden

    This contribution studies Nepal’s democratic transition as it is articulated and interpreted in local cultural production. The town of Kirtipur is a good case of this. Cultural activism voicing both political and ethnic issues is a longstanding tradition here, and is tied in with other ways of creating public history. To give an example, the names of the four Kirtipur martyrs (shahid) of the Jana Andolan of 1990 are perpetuated not only in memorialising cultural programs but also in the very name of a successful local school.

    Kirtipur cultural activists have navigated through the sometimes turbulent years of post-pancayat Nepal, actively relating to events such as the Jana Andolans and their aftermaths, the Gyanendra era with its curfews, and the advent of the Maovadis. Commenting, arguing, and reflecting upon such events but also upon more general social and cultural conditions, they have performed from makeshift local stages such as a water tank or a crossroads as well as on more formal stages in Kathmandu. As they go by, they forge links and make alliances with people (songwriters, dance directors, in theatre) and organisations (cultural, educational, political) who operate on a translocal or national level. But still the Kirtipur scene remains very much a locally situated practice.

    Beside the ”live” cultural programs, the output of this practice includes media artifacts such as cassettes, cds, video-cds, and recordings and visualisations for broadcasting purposes. In both media artifacts and live programs, songs are the single most important component. New songs are continuously devised, but the Kirtipur cultural activists also draw upon an accumulated, large repertory from which items can be mobilised when the situation so calls for. 

    Grounded in in both historical and local/national contexts, my analysis of this cultural practice and these cultural products aim for the stories they tell about, and the meanings they give to, the sociopolitical conditions, developments and events of the recent decades. My contribution builds upon familiarity with cultural activism, in Kirtipur and on a more national (i.e. Kathmandu) level, and the empirical material has been collected in 2010 as well as intermittently throughout the transition period (and back into the late days of the pancayat era). The data include song texts as copied in notebooks, printed or the like; songs as sung at programs or demonstrated at home (and recorded by me) but also as preserved on local recordings or brought out on commercially available cassettes, cds and videos; programs as observed live and as seen on local recordings. In my study of the local production of public meaning here, not only texts, but also musical resources such as melodies and instruments and the non-verbal statements in dress and dance will be ”decoded”. And finally, not only the artifacts but also the practice of cultural activism itself (as observed and as inferred from interview data) will be ”read” as a running commentary on Nepal’s democratic transition. The very decision to stage a program or write a song at a particular moment can be understood as a statement on how that transition is seen to proceed. 

  • 18.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Music and media in local life: music practice in a Newar neighbourhood in Nepal2011 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This books presents the musical life of the Newar town of Kirtipur, Nepal. Newar musical traditions are prominent in the local musical life, and this heritage is presented in some detail in the book. Between the vivacious peaks of musical activity from the traditional ensembles, however, modern music from radios and cassette-players take over much of the town’s soundscape. So the role of the media in local musical life is the book’s second major theme. A third major theme is how the vibrant ethnic and political movements help shape the town’s musical activity.With their rich and complex civilization, the Newars have given the Kathmandu Valley of Nepal much of its unique culture and cultural heritage. Music and media in local life was first published in 1989, and is still today the only study of Newar musical life in a full book format. This is the second, updated edition of the book.

  • 19.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Music in Newar culture: yesterday, today, tomorrow2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Music of Afghanistan. Professional Musicians in the City of Herat, by John Baily AND The Hidden Musicians. Music-making in an English Town, by Ruth Finnegan. REVIEW1991Ingår i: Ethnos, ISSN 0014-1844, E-ISSN 1469-588X, Vol. 56, nr 1-2, s. 109-111Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    REVEIW: Sugata saurabha. An Epic Poem from Nepal on the Life of the Buddha by Chittadhar Hṛdaya. Translation by Todd T. Lewis & Subarna Man Tuladhar; Introduction and Part II by Todd T. Lewis. Oxford: Oxford University Press 2010. AND Sugata saurabha. An Epic Poem from Nepal on the Life of the Buddha by Chittadhar Hṛdaya. Annotated Newari-English translation and introduction by Todd T. Lewis & Subarna Man Tuladhar. Harvard Oriental Series, vol 67. Cambridge, Mass.: Department of Sanskrit and Indian Studies, Harvard University/Harvard University Press 20072012Ingår i: European Bulletin of Himalayan Research, ISSN 0943-8254, Vol. 40, nr Spring-summer, s. 128-133Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Grandin, Ingemar
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Kultur, samhälle, mediegestaltning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Understanding change in the Newar music culture: the bhajan revisited2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position2010Ingår i: Två sidor av samma mynt?: Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna / [ed] Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson, Lund: Nordic Academic Press , 2010, 1, s. 167-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På de svenska folkhögskolorna har musikkurser blivit det studieområde som attraherar flest deltagare i det särskilda kursutbudet. I detta antologibidrag undersöks hur musikens rum i folkbildningen är konstruerat med avseende på vilka genrer som finns representerade och utbildningsinriktningarnas status och inbördes hierarki. Söktrycket till olika musikgenrer och skolor analyseras och jazzinritningarna visar sig tillerkännas ett särskilt värde bland de aspirerade musikerna. Genom att jämföra deltagarlistor på de mest eftersökta jazzlinjerna vid Skurups och Fridhems folkhögskolor med jazzprisvinnare under 2000-talet visar sig dessa skolor ha nyckelpositioner för att konsekrera det svenska musikfältet inom improvisatorisk musik. Mot slutet av kapitlet väcks frågan om musiklinjerna på folkhögskolorna är i färd att utvecklas mot en form av estetiska collegeutbildningar skiktade mellan högt och lågt, elit- och massutbildningar.

  • 24.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skolning i jazz: Värde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen består av fyra empiriskt orienterade artiklar där studiekarriärer till och från folkhögskolornas musiklinjer studeras. Med utgångspunkt i relationell utbildningssociologi, metodologiskt såväl som teoretiskt, analyseras musiklinjernas sociala rekrytering, inträdesregler och relation till högre utbildning och professionella musikfält. Med hjälp av statistisk från individdataregister och enkätundersökningar riktade till musiklinjeansvariga tecknas en bild av det utbildningslandskap där folkhögskolelinjerna i musik är en del. Genom etnografiskt fältarbete av de mest prestigefyllda jazzlinjerna och deras musikauditions, undersöks hur det går till när urvalet till de dominerande linjerna sker. Resultaten visar hur musiken vuxit till att bli den volymmässigt största inriktningen bland folkhögskolornas särskilda linjer och hur de är att betrakta som intermediärt positionerade i det svenska utbildningslandskapet i musik. Musiklinjerna visar sig hierarkiskt organiserade mellan högt och lågt och differentierade mellan elit- och massutbildningar. Argumentet framförs att man kan betrakta tillgångar i musik som en särskild kapitalform, vad som i avhandlingen benämns ett musikkapital, vilket gradvis differentieras och blir beroende av genrespecifika erkännanden. Selektionen till musiklinjerna i jazz präglas av en serie spänningsförhållanden mellan tradition och förnyelse, teknik och känsla, regelföljande och regelbrott samt mellan institutionella och karismatiska värderingspraktiker.

    Delarbeten
    1. Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position
    2010 (Svenska)Ingår i: Två sidor av samma mynt?: Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna / [ed] Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson, Lund: Nordic Academic Press , 2010, 1, s. 167-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På de svenska folkhögskolorna har musikkurser blivit det studieområde som attraherar flest deltagare i det särskilda kursutbudet. I detta antologibidrag undersöks hur musikens rum i folkbildningen är konstruerat med avseende på vilka genrer som finns representerade och utbildningsinriktningarnas status och inbördes hierarki. Söktrycket till olika musikgenrer och skolor analyseras och jazzinritningarna visar sig tillerkännas ett särskilt värde bland de aspirerade musikerna. Genom att jämföra deltagarlistor på de mest eftersökta jazzlinjerna vid Skurups och Fridhems folkhögskolor med jazzprisvinnare under 2000-talet visar sig dessa skolor ha nyckelpositioner för att konsekrera det svenska musikfältet inom improvisatorisk musik. Mot slutet av kapitlet väcks frågan om musiklinjerna på folkhögskolorna är i färd att utvecklas mot en form av estetiska collegeutbildningar skiktade mellan högt och lågt, elit- och massutbildningar.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Lund: Nordic Academic Press, 2010 Upplaga: 1
    Nyckelord
    Folk high school, Music education, Genre, Elite, Folkhögskola, Musiklinje, Söktryck, Kultur, Rykte, Hierarki, Elit, Musikutbildning
    Nationell ämneskategori
    Musikvetenskap Sociologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-64255 (URN)978-91-85509-55-3 (ISBN)
    Anmärkning

    Original Publication: Erik Nylander, Folkhögskolan som musikaliskt förmak: Om musiklinjer, deras rykte och position, pp 167-189, in Två sidor av samma mynt?: Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna, eds Fay Lundh Nilsson & Anders Nilsson, Nordic Academic Press, ISBN 978-91-85509-55-3, 2010. Copyright: Nordic Academic Press http://www.nordicacademicpress.com/

    Tillgänglig från: 2011-01-21 Skapad: 2011-01-17 Senast uppdaterad: 2014-05-14Bibliografiskt granskad
    2. Mastering the jazz standard: sayings and doings of artistic valuation
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Mastering the jazz standard: sayings and doings of artistic valuation
    2013 (Engelska)Ingår i: American Journal of Cultural Sociology, ISSN 2049-7121, Vol. 2, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article examines music auditions in jazz education and the artistic valuation of music performances by gatekeepers working in two prestigious schools. Using the inherent insecurities of the entry-test situation as a site of ethnographic fieldwork, the article explores the whole chain of valuation needed in order to produce a hierarchical ordinal ranking of the candidates. By drawing attention to the distinction between what is being said and what is being done by the gatekeepers, a structural ambiguity is identified in the selection game: on the one hand, it is dependent on romantic notions of artistic uniqueness (originality, personality, authenticity) and on the other, it relies on the requirements of jurisdiction and equal assessment (numerical grading, standardized repertoire). The artistic doxa of jazz is constituted in opposition to two negative characters, either by framing the candidates as epigones – echoing the standard repertoire too closely – or framing them as heretics, considered as traitors to the local interpretation of the standard.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Yale: Palgrave Macmillan, 2013
    Nyckelord
    jazz; evaluation; audition; music education; gatekeepers; selection
    Nationell ämneskategori
    Sociologi Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-102523 (URN)10.1057/ajcs.2013.13 (DOI)
    Tillgänglig från: 2013-12-12 Skapad: 2013-12-12 Senast uppdaterad: 2014-05-14
    3. Playing with Capital: Inherited and acquired assets in a jazz audition
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Playing with Capital: Inherited and acquired assets in a jazz audition
    2015 (Engelska)Ingår i: Poetics (Amsterdam. Print), ISSN 0304-422X, E-ISSN 1872-7514, Vol. 48, s. 83-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    A common dream among the youth is to become a successful musician. By surveying young aspiring jazz musicians trying to enter a prestigious audition, this paper examines assets and attitudes involved in the formation of a music field. In the study we build on Bourdieusian sociological theory and method in order to map out a space of jazz applicants and characterize the group(s) seeking to enter. Our findings, based on a specific multiple correspondence analysis performed on 211 applicants, suggest that the space of jazz applicants is structured by three important factors: (i) the total volume of music capital, (ii) commitment to the (professional) field of practice and (iii) the familiarity acquired through previous music socialization and training. Using clustering techniques, we further distinguish four distinct groups among the applicants - the Insiders, Outsiders, Inheritors and Underdogs - and reveal the success rate of the groups. We find that the acquisition and enactment of a specific music capital is of particular importance for elite music admissions, while at the same time the sizeable number of musically affluent candidates turns the audition into an event underscored with considerable uncertainty.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2015
    Nyckelord
    Music capital, jazz education, selection, auditions, Bourdieu, cultural production, gatekeepers
    Nationell ämneskategori
    Musikvetenskap Sociologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-106593 (URN)10.1016/j.poetic.2014.12.002 (DOI)000350936100006 ()
    Anmärkning

    On the day of the defence date the status of this article was Manuscript. The original sub title was Inherited and acquiredcapital in jazz school auditioning.

    Tillgänglig från: 2014-05-13 Skapad: 2014-05-13 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
    4. Jazzklass: Folkhögskolan som intermediär utbildningsinstitution
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Jazzklass: Folkhögskolan som intermediär utbildningsinstitution
    2015 (Engelska)Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 1-2, s. 100-126Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
    Abstract [sv]

    I denna utbildningssociologiska studie placeras folkhögskolorna in i det svenska utbildningslandskapet och presenteras som intermediära utbildningsinstitutioner vilka står i relation till studieprogram på gymnasieskolorna samt efterföljande studiealternativ på högskolorna. Först presenteras en kartläggning av volymtillströmningen till folkhögskolorna under den senaste femtonårsperioden, där vi visar att antalet deltagare på allmänna linjer har minskat, medan antalet deltagare på de särskilda linjerna inriktade på musik- och annan estetisk verksamhet har haft betydande volymökningar. Därefter används registerdata från SCB över folkhögskolekohorter mellan åren 2000 och 2002, för att analysera vilka sociala grupper det är som studerat på vilken typ av folkhögskoleutbildning. Resultaten visar att folkhögskolorna används av olika sociala grupper beroende på om man fokuserar på musiklinjer, estetlinjer och allmänna linjer. Ytterligare skillnader i rekryteringen framträder om man jämför olika profiler inom musikområdet. Ett särskilt fokus för analysen är rekryteringen till Skurups och Fridhems jazzlinjer, vilket vi tar som exempel på hur somliga folkhögskoleprogram utvecklats till elitlinjer.

    Nyckelord
    Folkhögskola, klass, rekrytering, selektion, musik, elitutbildning
    Nationell ämneskategori
    Musikvetenskap Sociologi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-106594 (URN)
    Tillgänglig från: 2014-05-13 Skapad: 2014-05-13 Senast uppdaterad: 2017-12-05Bibliografiskt granskad
  • 25.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ways of Reading an Armstrong Quote: Moves in the Sociology of Music2014Ingår i: Jazz, Gender, Authenticity: Proceedings of the 10th Nordic Jazz Research Conference / [ed] Alf Arvidsson, Stockholm: Svenskt visarkiv, 2014, s. 157-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Dalberg, Tobias
    Institutionen för nordiska språk, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS); Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala universitet.
    Jazzklass: Folkhögskolan som intermediär utbildningsinstitution2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 1-2, s. 100-126Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna utbildningssociologiska studie placeras folkhögskolorna in i det svenska utbildningslandskapet och presenteras som intermediära utbildningsinstitutioner vilka står i relation till studieprogram på gymnasieskolorna samt efterföljande studiealternativ på högskolorna. Först presenteras en kartläggning av volymtillströmningen till folkhögskolorna under den senaste femtonårsperioden, där vi visar att antalet deltagare på allmänna linjer har minskat, medan antalet deltagare på de särskilda linjerna inriktade på musik- och annan estetisk verksamhet har haft betydande volymökningar. Därefter används registerdata från SCB över folkhögskolekohorter mellan åren 2000 och 2002, för att analysera vilka sociala grupper det är som studerat på vilken typ av folkhögskoleutbildning. Resultaten visar att folkhögskolorna används av olika sociala grupper beroende på om man fokuserar på musiklinjer, estetlinjer och allmänna linjer. Ytterligare skillnader i rekryteringen framträder om man jämför olika profiler inom musikområdet. Ett särskilt fokus för analysen är rekryteringen till Skurups och Fridhems jazzlinjer, vilket vi tar som exempel på hur somliga folkhögskoleprogram utvecklats till elitlinjer.

  • 27.
    Nylander, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Melldahl, Andreas
    Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
    Playing with Capital: Inherited and acquired assets in a jazz audition2015Ingår i: Poetics (Amsterdam. Print), ISSN 0304-422X, E-ISSN 1872-7514, Vol. 48, s. 83-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A common dream among the youth is to become a successful musician. By surveying young aspiring jazz musicians trying to enter a prestigious audition, this paper examines assets and attitudes involved in the formation of a music field. In the study we build on Bourdieusian sociological theory and method in order to map out a space of jazz applicants and characterize the group(s) seeking to enter. Our findings, based on a specific multiple correspondence analysis performed on 211 applicants, suggest that the space of jazz applicants is structured by three important factors: (i) the total volume of music capital, (ii) commitment to the (professional) field of practice and (iii) the familiarity acquired through previous music socialization and training. Using clustering techniques, we further distinguish four distinct groups among the applicants - the Insiders, Outsiders, Inheritors and Underdogs - and reveal the success rate of the groups. We find that the acquisition and enactment of a specific music capital is of particular importance for elite music admissions, while at the same time the sizeable number of musically affluent candidates turns the audition into an event underscored with considerable uncertainty.

  • 28.
    Tibell, Patrik
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Från digitalt till analogt: En kvalitativ studie av överföringsprocesserna från MIDI till notskrift i symfonisk musik2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study examines how to translate digitally composed symphonic music to note script and how it gets readable and playable. With the help of professional musicians from the Norrköping Symphony Orchestra, teachers from Kulturskolan in Norrköping as well as other musicians, I have learned how I can improve each individual stem in my composition. I also learned how to write for a real musician. My score have been analyzed by composers and a conductor which have given me a more in depth insight into composing symphonic music.

    The theory section describes important MIDI aspects, score preparation and note editing techniques. Thereafter is a section about the symphony orchestra and its instruments’ history and how the situation is today. Furthermore the work process of the conductor and the choral conductor are described as well as the interpretation of the musician. The theory section concludes with a survey on musical factors in relation to experienced emotions.

    The execution section describes how I first worked with the composition to adjust MIDI values in the sequencer program Nuendo 3, then how to write correct note script in the note script program Finale 2009. Thereafter the adjustments I needed to make after interviewing musicians as well as composers and a conductor are described and eventual problems that occurred meanwhile.

    The result section sums up the thoughts and suggestions made by the professional musicians, composers and conductor about the individual parts’ playability and readability. It turned out that the stems were written in the wrong time signature and had a few graphical flaws. The result of the survey on the digital composition experienced by the musicians as well as the composers is described. Most people experienced the piece as warlike.

    The discussion section and conclusion discuss what could have been done differently, what compromises had to be made and what were most difficult to execute. MIDI related issues are discussed that take place in composing digital music and during the translation to note script. Then my opinion regarding how well this method works in translating MIDI to note script is discussed as well as what I would do different in an upcoming project. Lastly I speak about suggested topics for future research.

1 - 28 av 28
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf