liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 47 of 47
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ballantyne, Anne Gammelgaard
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Glaas, Erik
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change.
    Schmid Neset, Tina-Simone
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change.
    Wibeck, Victoria
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Centre for Climate Science and Policy Research, CSPR.
    Localizing Climate Change: Nordic Homeowners' Interpretations of Visual Representations for Climate Adaptation2018In: Environmental Communication: A Journal of Nature and Culture, ISSN 1752-4032, E-ISSN 1752-4040, no 5, p. 638-652Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent years, effort has been put into developing various forms of climate visualization to create opportunities for people to explore and learn about local climate change risks and adaptation options. However, how target audiences make sense of such climate visualization has rarely been studied from a communication perspective. This paper analyses how Nordic homeowners made sense of a specific climate visualization tool, the VisAdapt™ tool. Involving 35 homeowners from three cities in 15 group test sessions, this study analyses the interpretive strategies participants applied to make sense of and assess the relevance of the visualized data. The study demonstrates that participants employed a set of interpretive strategies relating to personal experience and well-known places to make sense of the information presented, and that critical negotiation of content played an important role in how participants interpreted the content.

  • 2.
    Björklund, Maria
    et al.
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Logistics & Quality Management. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Paulsson, Ulf
    Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
    Academic papers and theses: to write and present and to act as an oponent2014 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [en]

    An educational method that is becoming all the more common at colleges and universities is that of the seminar. In the seminar, students write academic papers and reports, present them, and act as opponents on each other’s work. The book covers all the sections that are normally included in the seminar. The learning environment of the seminar is based on a scientific way of thinking and on scientific methods. With its point of departure in this foundation, the book aims to provide easily accessible information and advice about the ways in which academic work can be organized and carried out. Furthermore, the book takes up issues regarding layout, presentation of one’s work, opposition, and cheating, as well as criteria used to assess academic papers and theses.

    The book is intended for use on first-cycle levels at university colleges and universities, and within other forms of post-secondary school education.

    There is also a Swedish version of the book with the title: Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera.

  • 3.
    Brage, Christina
    Linköping University, University Library.
    ASSESSING MASTER STUDENTS CITATION BEHAVIOUR BY MINING REFERENCE LISTS IN THESES.: A PILOT STUDY2015In: ICERI2015 Proceedings. 8th International Conference of Education, Research and InnovationSeville, Spain. 18-20 November, 2015, IATED-INT ASSOC TECHNOLOGY EDUCATION A& DEVELOPMEN , 2015, p. 8368-8376Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Entering at a Master’s level means that the student will encounter a level that is more intellectually demanding and more challenging than before. They need to use information sources in various ways and at this stage it is important that they access research and theory-based literature. A primary sign of quality in good research is that it is founded on well proven sources of theory and previous research, and that it utilizes the proper technique of referencing. In order for the students to acquire sufficient search skills, including how to cite and refer, the library offers information literacy training that is timed to happen at the point of need. This requires that they master the research process being able to pose questions and seek answers, to use and apply techniques and research skills, to analyse data, to review literature and write up results in an academic format appropriate to the discipline. According to Carlson (2006, p15), as student’s progress academically, sources cited should demonstrate students' "growing sophistication and ability to think critically in their chosen discipline." But is this really the case? One way to get a sense of this process is to look at what types of sources the graduate students cite in their theses. This study used citation analysis in order to “mine” reference lists obtained from master theses for assessment purposes. The aim of this study is to investigate what kind of information sources master students use in their theses and the author studied the citation patterns in 36 Master's theses.A total of 2173 references were checked and out of them were 886 (40,7%) journal articles. The students used 479 different journals and 378 of them were peer reviewed. 380 (79,3%) journals were kept by the library. 175 (54,6%) book or book chapters were kept by the library out of the 320 used by the students. They also used other sources such as reports of different kind (11,4%), Web pages (0,6%), Grey literature (0,6%) and conference papers (0,2%) to mention a few. Students used 60 references as an average in their theses.Although the accuracy of the citations was beyond the scope of this study, the author noticed a number of problems such as incomplete citations, inconsistent journal title abbreviations and inconsistent use of citation style formats. The author carried out bibliographic searches in order to rectify any incorrect or incomplete citations and this required extra work to correct, but was also indication that we might alter our information literacy training and emphasise more on citing and referencing.Findings indicate that these graduate students surprisingly seems to prefer scholarly journal articles and books or book chapters. The author had anticipated another picture with more references to the Web. This pilot project provided new and important information about the use of collections by master students. The authors learned that the library’s journal coverage is good enough but that the monographic coverage is somewhat less complete. The author will continue to do another study with new theses from 2013-2014 in order to investigate if our new emphasis on citing and referencing had any impact on the inconsistencies that have been seen in the first study and also if the same pattern of information sources used by earlier students occur.References:[1] Carlson, J. (2006), An examination of undergraduate student citation behavior, The Journal of Academic Librarianship 32(1):14-22.

  • 4.
    Brage, Christina
    Linköping University, University Library.
    Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik (CeBIT)2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 106-112Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    CeBIT startade sin verksamhet den 1 april 2000 som en enhet inom Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Agneta Lantz, Christina Brage och Tommy Carlberg var de som planerade den kommande verksamheten. Agneta kom sedan att bli föreståndare för CeBIT. Under åren som gick växte verksamheten och fick ett positivt gensvar både från studenter och från lärarhåll. Centrets övergripande målsättning var att fungera som ett samlande organ för LiUB:s pedagogiska verksamhet och som en spjutspets för pedagogisk förnyelse och utveckling. Man verkade för att utveckla den egna bibliotekarieprofessionen och förbättra informationskompetensen hos bibliotekets användare. Då kompetensförsörjning troligen är den viktigaste frågan för att säkra kvalitet i en organisation måste det finnas utvecklingsmöjligheter i arbetet för personalen, vilket i högsta grad var ett ledord för CeBIT.

    Under uppbyggnadsfasen lades krafterna framför allt på att utveckla och genomföra poänggivande kurser, dels inom programmet för Informations- och medievetenskap (IMV), dels fristående. I CeBIT fanns en viktig resurs i arbetet med att höja beredskapen för det livslånga lärandet. Arbetet med att höja studenternas informationskompetens innebar en breddad pedagogisk uppgift för universitetsbiblioteket, vilket i sin tur ställde högre krav på bibliotekariernas pedagogiska kompetens. Detta gällde i alla planerade och oplanerade möten med bibliotekets användare i informations- och lånediskar, per telefon och via e-post liksom i den regelrätta undervisningen i informationssökning. CeBIT kom att kombinera två områden av stort intresse för bibliotekarier – pedagogik och informationskompetens.

  • 5.
    Brage, Christina
    Linköping University, University Library.
    Från bibliotekskunskap till informationskompetens: Nedslag i användarundervisningens idéhistoria2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 80-101Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid universitet och högskolor förväntas studenterna utveckla förmågor och förhållningssätt som är anpassade till vad som kommer att krävas av dem i ett framtida yrkesliv. De studerande ska tillägna sig förmågan att lära av nya erfarenheter och möta olika situationer i livet utanför universitetet. Att förbereda för det okända och oväntade gäller som mål även för bibliotekets undervisning. Ett centralt inslag i denna förmåga är det vi idag kallar för ”informationskompetens”.

    Begreppet har genom åren diskuterats flitigt och fått olika definitioner. Men oavsett dess innebörd är det något som vi bibliotekarier måste ta ställning till i vårt yrkesverksamma liv. I likhet med de flesta andra begrepp har informationskompetens inte fötts utan en förhistoria. Det är delar av denna historia som jag vill diskutera i detta avsnitt. Nedan följer några nedslag i användarundervisningens historia och den litteratur som fungerat som inspirationskälla vid Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Framför oss har vi en resa via begrepp som bok- och bibliotekskunskap, biblioteksorientering, informationssökning, informationshantering, låntagarundervisning och användarundervisning.

  • 6.
    Brage, Christina
    Linköping University, University Library.
    Mitt liv som Tema-bibliotekarie2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 65-72Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I augusti 1984 flyttade jag ned till Temainstitutionen förlagd till den gamla linnefabriken på Platensgatan 26 där tidigare humanistiska biblioteket hade huserat. Innan dess var jag föreståndare för det ekonomiska biblioteket (KA), numera i salig åminnelse, och före det ansvarig för fjärrlån. Vid den tiden var Tema Teknik och social förändring (Tema T) samt Tema Vatten i natur och samhälle (Tema V), Tema Kommunikation (Tema K) och Tema Hälsa (Tema H) redan etablerade, vilka kom att följas av Tema Barn (Tema B). År 1987 gick flytten upp till Campus Valla och där kom ytterligare två teman att etableras: Tema Genus och Tema Mat (Tema M). På senare år har ytterligare två teman tillkommit: Tema Etnicitet med placering i Norrköping samt Tema Kulturarv och kulturproduktion med delad placering i Linköping och Norrköping. Av olika anledningar har Tema H och Tema M upphört.

    Under åren som passerat har jag varit bibliotekarie för nästan samtliga teman i olika omgångar. Som Tema-bibliotekarie har jag haft möjligheten att på nära håll följa forskningens eller rättare sagt forskares vedermödor och glädjeämnen. Tvärvetenskap är och har alltid varit ett centralt begrepp och kännetecken för institutionen ända sedan dess start i början på 80-talet. De ämnesområden som fanns företrädda inom de teman jag jobbat med var allt ifrån ren naturvetenskap till humaniora. Detta innebar naturligtvis att någon ämnesexpert kunde jag inte vara. Mitt sista uppdrag var att fungera som bibliotekarie för Tema Vatten i natur och samhälle, som numer bytt namn till Tema Miljöförändring.

  • 7.
    Brage, Christina
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Axelsson, Marie-Louise
    Linköping University, University Library.
    Öström, Magdalena
    Linköping University, University Library.
    Teachers as schoollibrarians!?: A case study from Sweden2014In: ICERI2014 Proceedings. 7th International Conference of Education, Research and InnovationSeville, Spain. 17-19 November, 2014, IATED publications , 2014, p. 6264-6269Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    We will present a newly established course where academic librarians teach current teachers to become school librarians. Emphasis will be placed on issues like how to teach information literacy in a school setting; how to use social media; how to instill a more scientific attitude among school librarians (according to the new Education Act of Sweden) and to discuss new emerging roles for school librarians.

    The new Education Act of Sweden states that all pupils, regardless of whether they attend a municipal or independent school, are to have access to a school library. This is a significant political statement regarding the importance of libraries as a teaching resource and also every child’s equal right to have one. But much criticism, from several actors, points out the fact that the text of the act is entirely lacking in information regarding staffing. It is up to the individual principal to decide how many people shall work with the library as a teaching resource and also what kind of qualifications the individual needs as a modern school librarian. No extra funds have been assigned for this purpose; rather the work shall be carried out within the framework of the standard budget.

    Today two thirds of Sweden’s 6078 grammar and upper secondary schools have a library of their own, or a shared or integrated school library that is open to students and is staffed at least one hour per week. But, still over 200,000 pupils do not have access to a school library!Schools are responsible for ensuring that every pupil is able to use modern technology as a tool in searching for information, communication, and learning. Librarians are therefore being given more and more responsibility as information technology advances and they must keep up to date on the latest research techniques and digital equipment. They must be equipped with high levels of IT skills to in order to be able to maximize the use of technology for accessing and disseminating information.

    This means that the role of school librarians will be increasingly focused around the use of digital content in the classroom together with traditional reading comprehension. Today in Sweden current teachers wishing to become school librarians doesn’t need to take any library/information science classes to be licensed as a school librarian. This is deplorable since some of them are totally unaware of, for instance, the concept of information literacy. That means that they lack the knowledge and the pedagogy used in library and information sciences. In order to somewhat rectify this situation we offered a course of 7,5 credits to a couple of municipalities in Sweden. In one of the municipalities the goal is to have a trained librarian at every school. The course consists of different modules such as Knowledge Organization, Critical Thinking Skills, Open Educational Resources, Research Techniques and Academic Writing. Over 50 teachers applied and in January this year we examined the first ones. We would like to share our experiences and discuss further improvement of our course.

  • 8.
    Brage, Christina
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Burman, Emma
    Linköping University, University Library.
    Waldh, Anna Maria
    Linköping University, University Library.
    PEER OBSERVATION OF TEACHING IN A LIBRARY SETTING: A PILOT STUDY2016In: ICERI2016 Proceedings 9th annual International Conference of Education, Research and Innovation, Seville, Spain. 14-16 November, 2016, 2016, p. 6827-6832Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores participant perceptions of the impact of a Peer Observation of Teaching scheme offered to teaching librarians at Linköping University library.Information literacy sessions or support are offered to almost all students in all courses at Linköping University. Instructional duties have become a common expectation for librarians working in academic libraries. As a teaching librarian you normally divide your time between reference services, collection development and information literacy instruction. But without little formal training in the teaching role you can become very insecure. It’s not uncommon that you feel left alone especially in the support of continuing professional development. Therefore it’s necessary for academic librarians to talk and reflect about their teaching. Peer observation through critical friends is one way to demonstrate that we are reflecting on the quality of our teaching, learning and assessment practices. The relationship between critical friends is one that encourages and cultivates constructive critique. But it’s important that the main conditions exists, besides the obvious trust and commitment, namely to have knowledge of the context of the teaching environment. The librarians at Linköping University teach the “same” students and face the same challenges.In preparation for the introduction of a peer observation of teaching scheme, a seminar was offered to staff. Our hope was that the librarians involved could see that this initiative could lead to professional development that improves both teaching practices and hopefully also student performance. Many senior librarians are themselves, experienced, effective teachers and therefore, they were likely to be competent observers of various aspects of the teaching conducted at the library. The librarian requesting observation met the observing librarian to discuss the objectives of the observation. A limited number of focused objectives was chosen that could address specific items on which the librarian desired feedback. The observing librarian attended the library session and took notes on the session with the objectives in mind.We assessed the effort by using two types of data collection tools, a questionnaire and semi-structured interviews. The latter were used to add depth and quality of the data collected in the questionnaire. Information was collected from all participants. The questionnaire consisted of closed questions to gain relevant factual data. A pilot questionnaire was answered and assessed by two critical friends ensuring that the questions were clear and valid. The preliminary results indicated that most of the participants were satisfied with the possibility to be able to self-reflect on how this process positively can impact their teaching skills. The peer observation process seemed to provide both the observee and the observer with the opportunity to mutually enhance the quality of their teaching practice. It also provided an opportunity to disseminate good practice amongst colleagues by sharing thoughts on teaching practice and supporting each other’s development of teaching skills.This process was not about getting everyone to teach in the same way, it was about helping individuals to reflect on and evaluate their own approach to teaching. It was expected that both parties in the observation would benefit from the discussions arising.

  • 9.
    Brage, Christina
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Lantz, Agneta
    Linköping University, University Library.
    Applied Information Literacy and Learning: Curriculum Development for the Next Decade2013In: Worldwide Commonalities and Challenges in Information Literacy Research and Practice: European Conference on Information Literacy, ECIL 2013, Istanbul, Turkey, October 22-25, 2013, Revised Selected Papers / [ed] Serap Kurbanoğlu, Esther Grassian, Diane Mizrachi, Ralph Catts, Sonja Špiranec, Cham Heidelberg New York Dordrecht London: Springer, 2013, p. 359-365Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In 2006 we developed and presented the first version of a model called Applied Information Literacy. The aim of the model was to embed information literacy into research and writing instruction sessions. We tested the model in our information literacy curricula for a couple of years and found it to be too linear. In addition, the information landscape has changed as various forms of social media have become strong players in students’ everyday information world. Therefore there was a need for us to change and simplify our original model, which we present and discuss. According to the students it seems to work well since the new model contributes to their holistic learning resulting in better academic work.

  • 10.
    Brage, Christina
    et al.
    Linköping University.
    Lantz, Agneta
    Linköping University.
    Transferring information literacy skills from higher education into workplace information literacy contexts2014In: ICERI2014 Proceedings7th International Conference of Education, Research and Innovation, Seville, Spain. 17-19 November, 2014: , IATED , 2014, p. 6177-6182Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to highlight the importance of the adjustment of Information Literacy skills training according to the development of new social media and how to prepare current and future generations to live and work in an information and economy-driven society. We would like to present and discuss some ideas on the practice of teaching and learning in the field of Information Literacy by introducing a model suited for higher education and work settings (Lantz & Brage 2006 a; Lantz & Brage 2006 b; Lantz & Brage 2013 a).

  • 11.
    Burman, Emma
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Brage, Christina
    Linköping University, University Library.
    Float or Sink? Implementing Floating Collections – A Case Study2016In: Qualitative and Quantitative Methods in Libraries, QQML, ISSN 2241-1925, E-ISSN 2241-1925, no 5, p. 201-209Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    LiUB consists of five libraries located at four campuses in three cities: Linkoping, Norrkoping and Stockholm. Four of them, located in Linkoping and Norrkoping, were involved in the process. During the years, there has been extensively book transports between different libraries. Sought after books were sent to the requested library, and then sent back to the owning library when returned. In December 2010 Linkoping University Library (LiUB) started to test Floating Collections as a new way of working with the collections. The test was coordinated with the implementation and change to Dewey Decimal Classification (DDC), and every time a new bought book appeared or when a book was transformed into the DDC-collection the floating collection grew. Floating Collections means that a book doesn‘t belong to a certain library. It is shelved where it is returned and therefore it will stay where it is in most demand.

    The placement of books will be user-driven and the sharing of books leads to reduced handling and therefore less wear and tear on items, and also a more economic acquisition method. The reduced handling is connected to reduced number of books in transport when the former routine of sending books back to an owning library is removed. In this case study we have looked at the complete implementation process; from the first discussion, the test-start, the evaluation of the method which includes a staff survey, and finally the Boards decision that Floating Collection will be a permanent way to work with the collections at LiUB. The methodological approach mimics YinΒ‘s (2009) case study model. We also compared LiUB‘s implementation with other libraries experiences in implementing Floating Collection, and to Library 2.0 (Casey & Savastinuk, 2007), as the user needs will decide where the books are shelved. Further, the study is connected to factors that affects the realignment in changing processes and resembles Kotter (1996) and Nutefall‘s and Chadwell‘s (2012) factors for successful realignment.

    The study revealed that staff concerns and other experiences relating to Floating Collection at LiUB are similar to other libraries. A main issue for staff on the negative side is weeding routines, but on the positive side you will find advantages like more user-driven collection, a reduced number of books in transport and a reduced number of purchased items. Some of the negative effects that is expressed in the survey is probably depending on the transformation into DDC and not due to Floating Collection. An example is that the possibility to browse is lost, which is more likely due to DDC, since DDC categorize the topics in a very different way than the former classification system (SAB).

  • 12.
    Burman, Emma
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Nyberg Åkerström, Wolmar
    Uppsala universitet, universitetsbiblioteket.
    Digital humaniora utmanar biblioteket2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Diskussion om vad digital humaniora (DH) betyder för biblioteken. Hur påverkar det den kompetens och infrastruktur som behövs för att stödja forskning och utbildning inom DH. Vad det kan få för konsekvenser för hur man organiserar arbetet.

  • 13.
    Burman, Emma
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Nyberg Åkerström, Wolmar
    Linköping University, University Library.
    Making Sense of Digital Humanities at the Library2019In: Book of abstracts 4th Conference of The Association Digital Humanities in the Nordic Countries: Copenhagen, March 6-8 2019, 2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Introduction. Digitisation of information and methods has brought new possibilities and challenges into all aspects of society and a direction of continued advances is readily apparent in strategic initiatives all the way from European and national funding to directives at individual academic institutions in Sweden. Resources that used to be available only in physical archives are becoming more freely accessible on the internet, far beyond the walls of the library, and in formats that can be read and interpreted by apps and algorithms.

    Nine years ago, digital humanities (DH) was described as “the next big thing” and the concept has later been compared to an allegory of the future of the humanities (Liu, 2012). Today library employees encounter the term in their interactions with education and research alike. The process of understanding and framing the challenges and possibilities that DH has brought into the library has been a topic in parallel initiatives at Linköping University Library and at Uppsala University Library.

    Questions. The purpose of this paper is to draw on the experience of academic libraries to frame the challenges and possibilities of supporting DH in a Nordic context. The paper aims to answer to the following questions from a Nordic academic library perspective:

    • How do we understand to the notion of DH in the library?
    • How do we (re)organise to support researchers and students in DH?

    Background. Burdick (2012) writes that DH has encouraged new ways of conducting research in the humanities and that a possible effect is that traditional boundaries start to blur as collaborations between disciplines form. And the exploding wealth of computers, mobile devices and new communication channels enables global knowledge creation and sharing (Nyberg et al, 2012). As a consequence, the intersection of digital methods, technology and humanities can expand and enhance humanities research with increased accessibility both within and beyond the academic context (Burdick, 2012). Drucker et.al. (2013) and Raffaghelli et.al. (2013) describes DH as a mix of humanities and digital technology. Svensson (2010) define a Centre for Digital Humanities as the place or event where new knowledge is created in the humanities, with digital methods, media and technology. The idea of a place for DH has since been realised in Swedish universities e.g. in Umeå (Humlab) and Lund (Humanities Lab), and the idea of a DH lab is a recognised idea of how DH can be executed.

    Within the library context, the characteristics of the sources and data formats that researchers in the humanities are working with are changing and it is possible to study significantly larger collections of pictures and texts than before (Liu, 2012). The fact that DH is a complex notion and that the conditions are quickly changing with new technology means that libraries have to develop readiness to meet the needs of today as well as those of tomorrow (Sula, 2013).

    Svensson (2010) describes the library as a form of laboratory for humanities research and that knowledge in building collections, information science and IT make libraries a natural and important infrastructure for DH. Zhang et al (2015) studied how information experts can contribute in DH projects and underline the importance of expertise in storage and access, publishing, search, training and innovation. Green (2014) conducted case studies involving five libraries in the USA and show that a close collaboration with the library is necessary to optimise the research process. Wong (2016) stresses the strength in gathering experts and specialists from different fields as a part of bringing DH to its full potential.

    Approach. This paper stems from the experience of practitioners who have been involved in efforts to organise support for DH at two academic libraries in Sweden. The discussion and conclusions are supported by the results of

    • conducting lightly structured interviews, semi-structured observations and document analysis at libraries in the Sweden, Denmark, and the USA
    • surveying how libraries in Sweden, Denmark, Norway and Finland describe their work related to DH
    • designing and evaluating DH-related activities for students and researchers at Uppsala University Library

    The results are interpreted with a life-cycle perspective on research and education and focus on organisation, actors, activities, services, tools and spaces.

    Findings. We confirm that Sula’s (2013) description of DH as a complex notion is valid in the Nordic academic library context as the results show that different people attribute the term with different meanings. There were libraries labelling themselves as not actively supporting DH, while at the same time describing activities that could just as well indicate that they are indeed active. We suggest that it may be useful for libraries to focus on emerging needs in relation to digital sources and methods, interdisciplinary research support, and new media for scholarly communications.

    The result also showed that the surveyed Nordic academic libraries were at an early stage of organising work to support DH and predominantly positioned their activities as collaborations with researchers or participation in networks. Contrasting with the results from academic libraries where DH practices are already well established, we suggest that Nordic libraries can organise to support DH by

    • Positioning staff/services close to active research and education with elements of DH
    • Framing DH activities in the context of today’s goals and responsibilities
    • Engaging staff with technical skills, subject expertise and a learning mindset (Lewis et al, 2015) in DH projects, labs and events
    • Creating digital and physical spaces to support DH tools and practices
    • Adopting and sharing practices and expertise with other libraries and academic infrastructures
  • 14.
    Fejes, Andreas
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Är du fullärd lille vän?: biblioteken och det livslånga lärandet2017In: Den femte statsmakten: bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering / [ed] Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein, Christina Persson, Stockholm: Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi , 2017, p. 291-315Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Friberg, Anneli
    Linköping University, University Library.
    Continuous Usability Testing: The importance of Being Iterative When it Comes to Assessment and Development of the Library’s Digital Services2017In: Proceeding so fthe 2016 Library assessment conference buiLding effective, sustainabLe, PracticaL assessment, october 31–november 2, 2016 Arlington, USA / [ed] Sue Baughman, Steve Hiller, Katie Monroe and Angela Pappalardo, Washington, DC: Association of Research Libraries , 2017, p. 188-194Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The interest for user experience (UX) and usability in libraries has grown rapidly over the past years and has now become an essential tool for developing and assessing a library’s digital services and physical spaces. It is necessary, though, to recognize that UX incorporates much more than just usability. Norman and Nielsen summarize user experience as something that “encompasses all aspects of the end-user’s interaction with the company, its services, and its products” and continues:

    “The first requirement for an exemplary user experience is to meet the exact needs of the customer, without fuss or bother. Next comes simplicity and elegance that produce products that are a joy to own, a joy to use. True user experience goes far beyond giving customers what they say they want, or providing checklist features. In order to achieve high-quality user experience in a company’s offerings there must be a seamless merging of the services of multiple disciplines, including engineering, marketing, graphical and industrial design, and interface design.

    Furthermore, they state that it is important to separate the overall user experience from usability, since the latter “is a quality attribute of the UI [user interface], covering whether the system is easy to learn, efficient to use, pleasant, and so forth.”

    At Linköping University Library (LiUB) we are slowly moving towards a “culture of usability” where users are being observed interacting with both physical and virtual spaces, the way Godfrey advocates, but this paper will only focus on the library’s online presence. The main objective with this paper is to argue for continuous usability testing, as a part of regular library activity.

    Usability testing within the library sector is nothing new per se, but it is usually done in the process of launching a new or redesigned website/UI or implementing a new library system. Most often it has a distinct focus on web development, and is not so much used to develop other services or physical spaces. This is confirmed in numerous articles and UX-blog posts and articles by e.g. Gasparini, Godfrey, Broadwater, and Dominguez, Hamill and Brillat. Sometimes the tests are not conducted by library staff, but by external consultants. Our approach, however, is to use an in-house, continuous process which is applied not only to the library’s website structure, but also to other digital services such as the search box on the library start page and link resolver user interface and the link resolver icon in the discovery tool.

    Rettig asks whether such a thing as “grassroots UX” exists in libraries. She wonders if “the UX hopeful, [who] do not have the mandate or team or job title”, can find “ways to apply UX methods to smaller-scale, day-to-day work in the library?” I am inclined to say that it is possible. A UX perspective can and should be integrated in any development project, big or small. The UX philosophy does not have to be initiated as a top-down initiative, and in a sense LiUB’s systematic way of doing usability testing started out as a grassroots initiative.

  • 16.
    Friberg, Anneli
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Kågedal, Anna
    SLU University, Sweden.
    Experience mapping (or the experience of delivering workshops at UXLibs3)2017In: User experience in libraries: yearbook 2017 / [ed] Andy Priestner, Cambridge: UX Libraries , 2017, p. 191-194Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 17.
    Haikola, Simon
    et al.
    Swedish School of Library and Information Science (SSLIS) at Göteborg University; Högskolan i Borås, Sweden.
    Jonsson, Sara
    Swedish School of Library and Information Science (SSLIS) at Göteborg University; Högskolan i Borås, Sweden.
    State Surveillance on the Internet: The Swedish Debate and the Future Role of Libraries and LIS2007In: Libri (Copenhagen), ISSN 0024-2667, E-ISSN 1865-8423, Vol. 57, no 4, p. 209-218Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article contributes to what we hope will become a vigorous debate on Internet surveillance and privacy issues, ensuring that privacy issues will not be neglected in the future when political propositions on state surveillance are made. The relevant question to ask is not how to protect privacy at all costs, but how a balance can be found between the need of the state to know about its citizens and those same citizens’ need for privacy from state intrusion. This paper explores the future role of the library pertaining to the issue of state sur veillance. After a short introduction, we present the procedure and theoretical background for the article. The latter is grounded on Foucault’s theory on discourse, power and the modern state. We then discuss our two main fi ndings, and fi nally we relate those fi ndings to the library and its future roles, and to library and information science research and teaching. We fi nd one of these roles to be as instigator of and facilitator and forum for a healthy debate on surveillance and privacy issues.

  • 18.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Baurén, Ingegerd (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Eriksson, Per (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    20 frågor om bibliometri2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 137-142Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De flesta yrkesverksamma vid forskningsbibliotek eller inom forskarvärlden har förmodligen på ett eller annat sätt kommit i kontakt med bibliometri, eller åtminstone stött på begreppet. För den som inte är närmare insatt kan dock bibliometrin lätt uppfattas som lite av ett mysterium. Vad går en citeringsanalys egentligen ut på? Vad är det för indikatorer som man talar om inom bibliometrin? Och vad är den ”norska modellen” för någonting?

    För den som i likhet med mig har en något diffus bild av hur bibliometriska analyser går till, hjälper här medlemmar av Linköpings universitetsbiblioteks bibliometrigrupp till att reda ut begreppen. Gruppen tillkom 2007 på initiativ av bibliotekets dåvarande överbibliotekarie Marianne Hällgren. Syftet var att kunna erbjuda enskilda forskare, forskargrupper och fakulteter vid Linköpings universitet bibliometrisk rådgivning och analys. Internationella rankinglistor över lärosäten hade vid den här tiden börjat få större uppmärksamhet och mätning av universitetens forskningsproduktion fick därför allt större betydelse. Vid forskningsbibliotek hade man sedan länge gjort bibliometriska analyser med hjälp av manuella metoder, men nya digitala verktyg tillät nu att mer avancerade analyser utfördes. Vid LiUB valde man att skapa en grupp som jobbade med bibliometri istället för att som på många andra lärosäten tillsätta enskilda tjänster, detta för att göra bibliometriarbetet mindre personberoende. I april 2009 inrättades vid biblioteket avdelningen Publiceringens infrastruktur (PI) med ansvar för bland annat bibliometriverksamheten vid Linköpings universitetsbibliotek.

  • 19.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Biblioteken på Campus Valla2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 38-48Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    När Linköpings högskolas bibliotek vid starten 1969 inrymdes i den gamla linnefabrikens lokaler på Platensgatan 26 var detta endast en temporär lösning. Nybyggnationen på Vallaområdet i början av 1970-talet blev det första steget i att samla högskolans verksamhet vid de tekniska och filosofiska fakulteterna på ett campus. Planer fanns även att Lärarhögskolans verksamhet på sikt skulle förläggas till Valla.

    I anslutning till högskolans nya lokaler behövde således även en biblioteksverksamhet byggas upp. Ett mindre bibliotek med teknisk litteratur och endast ett fåtal läsplatser etablerades i hus A på Valla under 1970 och sommaren 1971 flyttade också bibliotekets centrala funktioner från Platensgatan till det nya campusområdet i Linköpings sydöstra del.

    Högskolans lokalmässiga utbyggnad planerades i så kallade lokal- och utrustningsprogram (LUP). LUP-kommittén för Linköping föreslog i februari 1972 ”en lokalmässig decentralisering av biblioteksservicen inom Vallaområdet”. I de bibliotek som etablerades på Valla finner vi därför de bästa exemplen på Linköpingsmodellens kvartersbibliotek.

  • 20.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    DDR-Kulturcentrum och dess bibliotek2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 148-158Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under det kalla kriget kunde även ett neutralt land som Sverige vara en viktig arena för det maktpolitiska spelet. Från och med 1967 fanns i Stockholm DDR-Kulturcentrum (DDR-Kulturzentrum på tyska), vars syfte var att sprida en positiv bild av Östtyskland (Deutsche Demokratische Republik - DDR) och landets politiska system till den svenska allmänheten. När kulturcentret lades ner i samband med den tyska återföreningen 1990 övertogs det bibliotek som utgjorde en del av DDR-Kulturcentrum av Linköpings universitetsbibliotek (LiUB), där det fick namnet DDR-samlingen.

    Övertagandet och invigningen av samlingen 1990 föranledde en hel del uppmärksamhet i både riks- och lokalpress, men under många år tycks DDR-samlingen ha tilldragit sig litet intresse från såväl forskare som allmänhet. Det massmediala intresset har då och då återupplivats när DDR och dess relationer till Sverige varit på tapeten, men inte sällan har bilden av DDR-samlingen präglats av missförstånd och felaktiga uppgifter. Idag, nästan 30 år efter Östtysklands fall, kan samlingen betraktas som en historisk kvarleva som ger en unik inblick i det forna DDR:s försök att med kultur som vapen påverka den svenska opinionen som ett led i maktkampen mellan öst och väst.

  • 21.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Det förflutnas framtid: Visioner och prognoser vid Linköpings universitetsbibliotek från 1970-tal till 1990-tal2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 171-197Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Framtiden blir sällan precis så som vi föreställer oss den. Detta hindrar dock inte att de flesta verksamheter ägnar sig åt att på något vis försöka förutsäga den kommande utvecklingen. Inom biblioteksvärlden har det länge funnits en livaktig diskussion om vad som står för dörren när det gäller bibliotekens roll, utformning och verksamhet.

    Följande exposé presenterar ett antal visioner, prognoser och scenarier från 1970-, 80- och 90-talen som satts på pränt i olika dokument med anknytning till Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Jag kommer även att göra några nedslag i den nationella och internationella biblioteksdebatten eftersom dessa i vissa fall är intimt kopplade till den lokala LiUB-diskussionen. En tillbakablick på gårdagens framtidsvisioner kan inte bara säga något om dåtiden utan också ge perspektiv på hur vi diskuterar framtiden idag.

  • 22.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    En återblick på Blink: LiUB:s personaltidning2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 164-170Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Blink – Linköpings universitetsbiblioteks personaltidning – kunde i april 1984 komma med ett stort avslöjande: Linköpings universitet skulle omorganisera och biblioteket skulle i den nya organisationen tilldelas en ledande roll. LiU:s informationschef Mats Arwidson citerades: ”Detta är en relativt ny idé som kommit upp i samband med Riksrevisionsverkets översyn av effektivitet i statsförvaltningen”. Biblioteket skulle sättas att styra hela universitetet med motiveringen att det ”varit föregångsman när det gäller  att automatisera och därmed effektivisera den egna verksamheten”. Överbibliotekarien Kari Marklund ställdes mot väggen och fick svara på frågan varför berörda parter inte fått någon tidigare information om detta: ”Hemlighetsmakeriet beror på att förhandlingarna förts på högsta nivå”.

    Att det rörde sig om ett aprilskämt hade Blinks läsare vid det här laget förmodligen insett. De allra flesta nyheter som Blink rapporterade om var dock helt autentiska. Personaltidningen var länge en viktig kanal för  informationsspridningen inom Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). En första personaltidning, LiHB-bladet, startades 1972 men kom endast ut med tre nummer. Ett nytt initiativ i denna väg, LiUBbladet, kom till 1978 och gavs ut till och med 1982.

    Året efter var det så dags för en nystart under titeln Blink (”Bibliotek LINKöping”). Utgivningen av Blink fortlöpte till och med 1997. Följande axplock ur tidningen ger en bild av sådant som varit aktuellt på LiUB, inom biblioteksvärlden och i samhället över lag under de år tidningen gavs ut.

  • 23.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Från datorisering till digitalisering2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 26-36Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I oktober 1985 avrapporterade Kerstin Fridén i Linköpings universitetsbiblioteks personaltidning om det nyligen avslutade LIBCEPT-projektet. Projektets syfte hade varit att utveckla ett datorbaserat lånesystem genom att överföra poster från LIBRIS direkt till en lokal databas. Databasen skulle successivt byggas upp genom att ”knycka” eller genskjuta poster i LIBRIS varje gång en användare sökte i den lokala katalogen efter en bok som fanns i bibliotekets samlingar. I projektet hade förutom LiUB även Örebro högskolas bibliotek, Handelshögskolans bibliotek, Luleå högskolas bibliotek och Studsvikbiblioteket deltagit. Medel hade erhållits från Delegationen för teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning (DFI) och en engelsk konsult hade anlitats för att arbeta med programvaran.

    Trots stora ansträngningar kunde LIBCEPT-projektet inte krönas med framgång. En av stötestenarna var att få programmet som skulle fånga in LIBRIS-posterna att fungera. Enligt den analys som gjordes var den viktigaste anledningen till projektets misslyckande svårigheten att sammankalla de berörda parterna, utspridda som de var i flera städer i två länder. Kerstin Fridén summerade lärdomen av LIBCEPT-projektet med ”att det minsann inte alltid går att realisera goda idéer”.

    Trots projektets misslyckande är LIBCEPT ändå ett bra exempel på den rad av datoriseringsinitiativ som gjordes vid Linköpings universitetsbibliotek under 1980-talet. Denna utveckling hade startat redan med LIBRIS i början av 1970-talet, men det är från och med omkring 1980 som datorer introducerades på bred front i allt fler delar av verksamheten. Idag har datoriseringen efterträtts av en alltmer långtgående digitalisering. Denna begreppsförskjutning fångar ett centralt inslag i bibliotekens utveckling från 1980-tal till 2010-tal.

  • 24.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Färösamlingen2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 146-147Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ejnar Fors Bergström (1892–1976) var en journalist med ett stort engagemang för nordiska frågor; Island och Färöarna inte minst. Med åren byggde han också upp en omfattande samling med böcker om Färöarna och dess kultur publicerade på färöiska och andra nordiska språk, främst danska. Samlingen donerades till Linköpings universitetsbibliotek hösten 1976.

  • 25.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Linköpingsmodellen2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018, p. 12-17Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I juli 1969 tillträdde Hans Baude som överbibliotekarie vid det nyinrättade högskolebiblioteket i Linköping (LiHB). Uppgiften att bygga upp ett högskolebibliotek från grunden innebar en inte oansenlig utmaning men erbjöd också möjligheter att pröva okonventionella lösningar utan att hämmas av tyngande traditioner. Med tanke på förutsättningarna utgjorde innovation också i praktiken en nödvändighet. Resultatet blev det som kom att kallas för Linköpingsmodellen.

  • 26.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    LiUB blir pliktbibliotek2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 102-105Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) blev genom en ny lag om pliktexemplar från och med januari 1979 det sjunde biblioteket i Sverige att motta pliktexemplar från landets tryckerier och förlag. På så vis kommer så gott som allt tryckt material som ges ut i landet biblioteket till del. Pliktleveranserna kom att fylla en viktig funktion för bibliotekets litteraturförsörjning men innefattade inte det bevarandeuppdrag som dittills gällt som pliktleveransernas huvudsyfte.

    Pliktleveranser reglerades från början i 1661 års kansliordning och fungerade delvis som ett statligt censurverktyg. Med tiden blev den viktigaste funktionen istället att bevara det tryckta kulturarvet. Mellan 1776 och 1949 utgjorde tryckfrihetsförordningen det ramverk i vilket bestämmelserna om pliktleveranserna reglerades. Den första lagen om pliktexemplar tillkom 1949 (SFS 1949:166), vilken ersattes med en ny 1978 (SFS 1978:487).

    Kungliga biblioteket (KB) var först med att erhålla funktionen som  pliktbibliotek 1661. Även universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund har sedan sent 1600-tal erhållit pliktleveranser. Under 1900-talet har också universitetsbiblioteken i Göteborg och Umeå erhållit denna status, och slutligen Stockholms och Linköpings universitetsbibliotek i enlighet med beslutet från 1978. Av dessa bibliotek är endast KB och Lunds UB ålagda att spara på allt material för all framtid medan de andra pliktbiblioteken erhåller ”biblioteksexemplar”, även kallade bruksexemplar eller regionexemplar, utan medföljande bevarandeansvar. Dessa exemplar hanteras dock ganska olika på de olika biblioteken.

  • 27.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    LiUB och LIBRIS2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 18-25Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I Linköpings universitetsbiblioteks historia spelar LIBRIS en alldeles unik roll, liksom vice versa. LIBRIS, en förkortning av Library Information System, känner vi idag som Sveriges nationella bibliotekskatalog. En första skiss över systemet presenterades 1969 i ett betänkande från den av Universitetskanslerämbetet tillsatta kommittén för ADB i forskningsbibliotek. Utvecklingsarbetet av det som kom att bli LIBRIS anförtroddes Statskontoret med direktören Ingvar Lindberg i spetsen och representerar ett första steg i datoriseringen av de svenska forskningsbiblioteken.

    Linköpings högskolas bibliotek (LiHB) blev genom sin status som försöksbibliotek för LIBRIS under 1970-talet känt som ett modernt spjutspetsbibliotek. Denna ställning sågs inte med blida ögon inom alla delar av den svenska biblioteksvärlden där det ännu förekom en utbredd skepsis mot att introducera datorer i biblioteksarbetet.

  • 28.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    ”Småningom började det likna ett bibliotek”2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 8-11Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    ”Det fanns inga hyllor och inga böcker.” Det bibliotek som startade 1967 för att betjäna den nyinrättade universitetsfilialen på Sveagatan i Linköping var  till en början kanske inte så mycket att skryta med. Detta åtminstone enligt vittnesmål från dem som var med om bibliotekets första uppbyggnadsfas. Det inledande citatet härstammar från en av de allra första på plats, Monika Rudbeck.

    Filialer i en rad städer utanför de traditionella universitetsorterna var ett sätt för statsmakterna att möta de ökande behoven av högre utbildning i 1960-talets Sverige. Varje filial var underordnad ett av de redan etablerade lärosätena. I Linköpingsfilialens fall var det Stockholms universitet som utgjorde huvudman. Ännu idag finns det böcker i Linköpings universitetsbiblioteks samlingar som berättar om denna tid. En oval stämpel med texten ”Stockholms universitet – Kursbibl. i Linköping” skvallrar om LiUB:s ursprung...

  • 29.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Stolpesamlingen2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 159-161Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sven Stolpe (1905–1996) utgjorde under sin levnad något av ett eget fenomen i den svenska offentligheten. Som författare, kulturdebattör, forskare, lärare, tevekändis och katolsk konvertit stod han ständigt i blickfånget. Delar av Stolpes privatbibliotek har i två omgångar övertagits av Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Ett bestånd av fransk- och tyskspråkig skönlitteratur köptes av Institutionen för språk och kultur vid Linköpings universitet 2003 och donerades till biblioteket. Det franskspråkiga materialet omfattade ungefär tre fjärdedelar av böckerna, motsvarande 2448 band medan det tyskspråkiga omfattade 816 band. År 2011 övertog LiUB även böcker inom litteraturhistoria som tillhört Stolpe. Katalogiserade exemplar har stämplats ”Stolpe” på titelbladet.

  • 30.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Utbildningssektorns bibliotek2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 49-57Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med Högskolereformen i juli 1977 (H-77) inordnades lärar- och förskollärarutbildningarna i högskolan. H-77 innebar även att högskolebiblioteken underställdes de lokala lärosätenas styrelser.

    För LiUB:s del innebar det att Lärarhögskolans bibliotek i Linköping, Slöjdlärarseminariets bibliotek i Linköping och Förskollärarseminariets bibliotek i Norrköping blev en del av dess organisation. Dessa bibliotek skiljde sig på flera sätt från de kvartersbibliotek som hade inrättats i början av 1970-talet på Valla. De har bland annat beskrivits som mer lika skol- eller folkbibliotek i sina rutiner än de datoriserade kvartersbiblioteken i A-huset och B-huset. Studenterna utgjorde deras helt dominerande användarkategori.

    Inom Linköpings universitetsbiblioteks organisation användes ”Utbildningssektorn” eller ”U-sektorn” som gemensam benämning på denna grupp av bibliotek. Till U-sektorn räknades även det beteendevetenskapliga bibliotek som hörde till Institutionen för pedagogik och psykologi, vars upprinnelse var en helt annan än lärarutbildningsbibliotekens.

  • 31.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Wessénsamlingen2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 144-145Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) tillhör inte de svenska bibliotek som kan stoltsera med omfattande samlingar av inkunabler, handskrifter och andra rariteter. Bibliotekets samlingar byggdes från början istället upp med ett starkt fokus på forskningens och undervisningens omedelbara behov, i synnerhet den tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. LiUB har länge haft en restriktiv policy när det gäller att förvärva specialsamlingar, men har ändå genom bland annat donationer och inköp kommit att införliva enskilda samlingar av kulturhistoriskt intresse.

    En av bibliotekets specialsamlingar innehåller språkvetenskapliga böcker som tillhört Elias Wessén (1889–1981). Wessén var forskare och språkman, född i Linderås i Småland men uppvuxen i Högby utanför Mjölby där fadern var kyrkoherde. Efter läroverksstudier i Linköping blev Wessén student i Uppsala, där han disputerade 1914. År 1928 tillträdde han som professor i nordiska språk vid Stockholms högskola, numera Stockholms universitet. Han var initiativtagare till Svenska språknämnden, som instiftades 1944. År 1947 inträdde han i Svenska Akademien som efterträdare till Tor Andræ på stol nummer 16.

    Wessénsamlingen omfattar böcker om svenska dialekter, äldre historia, litteraturhistoria och religion, likväl som ordböcker, främst över nordiska språk, och ett brett spektrum av språkvetenskapliga arbeten.

  • 32.
    Igelström, Peter
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Brage, ChristinaLinköping University, University Library.
    Söderholm, Anne (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Berkesand, Peter (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Lawrence, David (Contributor)
    Linköping University, University Library.
    Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år2018Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) firar år 2019 sitt 50-årsjubileum. År 1969 grundades Linköpings högskolas bibliotek, som 1975 blev universitetsbibliotek.

    Med hjälp av ett antal nedslag baserade på personliga hågkomster, intervjuer, dokument och publicerat material skildras i denna jubileumsskrift bibliotekets första 50 år. Linköpings högskolas bibliotek blev under 1970-talet känt för den så kallade Linköpingsmodellen och för försöken med bibliotekssystemet LIBRIS. Datoriseringens och digitaliseringens betydelse fram till våra dagar kan knappast överskattas.

    Boken berättar om ett antal av de kvartersbibliotek som funnits vid LiUB: bland annat de vid Campus Valla och de lärar- och förskollärarutbildningsbibliotek som blev en del av LiUB i samband med högskolereformen 1977. I två personligt hållna bidrag skildras det medicinska bibliotek som byggdes upp vid det 1986 grundade Hälsouniversitetet och bibliotekariens roll vid den tvärvetenskapliga Temainstitutionen. Under 1990-talet expanderade LiU i Norrköping och de kvartersbibliotek som tidigare funnits i staden slogs 1998 samman till Campus Norrköpings bibliotek.

    Andra bidrag skildrar användarundervisningens idéhistoria och hur den återspeglas i de undervisningsupplägg som praktiserats vid LiUB sedan början av 1970-talet. År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek genom en lagändring mottagare av pliktexemplar, vilket förändrade förutsättningarna för bibliotekets litteraturförsörjning. Andra verksamheter knutna till LiUB som skildras är det Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik som under det tidiga 2000-talet arrangerade poänggivande kurser och det 1996 inrättade elektroniska förlaget LiU E-Press. I en intervju berättar personal om det bibliometriarbete som sedan 2007 utförs vid Linköpings universitetsbibliotek.

    I boken presenteras också några specialsamlingar, däribland DDR-samlingen och Stolpesamlingen.

    Temat i bokens avslutande del är framtidsvisioner och återblickar. Hur har man föreställt sig bibliotekets framtid i det förgångna? Hur har universitetsbibliotekets roll förändrats och vad står för dörren under den närmaste framtiden?

  • 33.
    Lantz, Agneta
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Brage, Christina
    Linköping University, University Library.
    Managing Knowledge Management through Information Literacy2006In: Proceedings of the 10th World Multi-Conference on Systemics, Cybernetics and Informatics, WMSCI 2006; Jointly with the 12th International Conference on Information Systems Analysis and Synthesis, ISAS 2006, vol. VI / [ed] Nagib Callaos, Dale Zinn, Michael J. Savoie, Xiangpei Hu, Raymond Hill and Hirohide Haga, Orlando: International Institute of Informatics ans Systemics , 2006, p. 207-211Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This article highlights how to promote the management of knowledge for optimal organizational learning through Information Literacy. Information literacy is seen as core competencies to organizational learning. We would like to present our Master's Programme in Technology-Design-Communication and discuss how we through this programme could incorporate Information Literacy into organisations, making the best out of ICT and information seeking skills.

  • 34.
    Lawrence, David
    Linköping University, University Library.
    Slutord2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 198-200Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Man pratar ofta om bibliotek som en statisk verksamhet där tiden står stilla och verksamheten är likadan år efter år. I verkligheten, vilket också framgår i bidragen i denna bok, utvecklas biblioteken hela tiden i en dialog med möjligheter och den omgivande utvecklingen inom universitetsvärlden, biblioteksvärlden, forskningsvärlden och undervisningen. Detta är något som jag själv slagits av under mina drygt tio år inom forskningsbiblioteksvärlden, varav de senaste två som överbibliotekarie vid Linköpings universitetsbibliotek. Säkert är att så kommer det att fortsätta vara....

  • 35.
    Loman, Stina
    Svensk Biblioteksförening.
    Hon skuggar publiken2018In: Biblioteksbladet, ISSN 1651-5447, no 3, p. 29-32Article in journal (Other academic)
    Abstract [no]

    Vilket bibliotek möter dina besökare? Hittar de vad de söker? Ett sätt attfå svar är att testa biblioteket på användarna. Anneli Friberg på Linköpingsuniversitetär en av dem som jobbat längst med UX i biblioteket.

  • 36.
    Lundberg, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dahlquist, Lisa
    Lund University, Lund, Sweden.
    Sanctuary Practices in Scandinavian Transnational Cities: The Case of Public Libraries2018In: Journal of Human Rights Practice, ISSN 1757-9619, E-ISSN 1757-9627, Vol. 10, no 1, p. 142-158Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article explores sanctuary practices within public institutions by examining instances where public libraries in Denmark (Copenhagen), Norway (Oslo) and Sweden (Malmö) open up their services for persons who lack residence permits on state territory (so-called irregular migrants). Public libraries in this study are understood to be public spheres where the right to information and the freedom of expression are safeguarded. Such spheres, where rights are provided are primarily open to citizens or other people with authorised residence. Hence, when public libraries offer their services to irregular migrants, this is a demonstration of how public institutions representing the sovereign may engage in contestations of deportation regimes produced by the sovereign. Such ‘enactments of sanctuary’, we argue, open up new meanings of Arendt’s notion of ‘the right to have rights’. Through an in-depth case study in Malmö, Sweden, the article suggests that a new role is emerging for local institutions as providers of ‘transnational’ rights decoupled from any territorial basis. Rather than being linked to nationhood, the institutional role in democracies may be constitutive of rights in the present context: the right to equal access to information and freedom of expression. An equally progressive development can be found in Norway; however, this is not the case in Denmark which could be understood as a reflection of Denmark’s more restrictive approach to immigration in general. 

  • 37.
    Mazya, Vladimir
    Linköping University, Department of Mathematics, Mathematics and Applied Mathematics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    ELLIPTIC EQUATIONS IN CONVEX DOMAINS2018In: St. Petersburg Mathematical Journal, ISSN 1061-0022, E-ISSN 1547-7371, Vol. 29, no 1, p. 155-164Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A short survey of a series of results by the author, partly obtained in collaboration with Yu. Burago.

  • 38.
    Mäntykangas, Arja
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Omstedt, Britt
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Implementing Innovation Management2012In: Book of Abstracts: Qualitative and Quantitative Methods in Libraries QQML 2012 / [ed] Anthi Katsirikou, 2012, p. 1-6Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In this paper, we will reflect on implementing innovation in Library and Information Science in Boras, Sweden. In our role as lecturers in Library and Information science we develop courses trying to match the complex needs of the Swedish society, and even in relation to the needs in Europe in change. The starting point for our reflexion on the needs of innovation is the statement made by Octavia-Luciana Porumbeanu in her article Implementing Knowledge Management in Romanian Academic Libraries: Identifying the Elements that Characterize their Organisational Culture (2010, p. 549): one of the most useful solutions that can be adopted in order to survive and to be successful in a society is to implement a knowledge management process, this is specially true of countries like Romania, with a rapidly developing economy, following the collapse of the post-war communist regime. We mean that even Sweden is struggling for survival and success, from their point of view being a well-done country. It is not enough with knowledge only; there is also a need of innovation. There are many people having knowledge and good skills but how to stimulate and learn the students to take advantage of their brain and possibilities out there, perhaps when organizing the knowledge of other people in their future role? In this paper we will present an ongoing case about an ongoing development with focus on a course called Project management, development and evaluation. In focus in this discussion there is the need of developing the often so called library culture, new kind of managers and the ability to add value to ideas in a way that is derivate from the reality. In other words, also, there is a need for implementing innovation management processes. We will develop our case from the educational theories and the nature of innovation and societal innovation system improvement in Sweden, and especially at the Swedish school of a library and information science in Boras.

  • 39.
    Omstedt, Britt
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan, Borås.
    Mäntykangas, Arja
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan, Borås.
    Lehikoinen, Lotta
    Drivhuset Borås.
    Redskap i en föränderlig biblioteksvärld: kan man lära innovation och entreprenörskap i bibliotekarieutbildningen?2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som lärare på bibliotekarieprogrammet i Borås och ansvariga för kursen Projektledning, utveckling och utvärdering 7.5 hp. har vi anledning att fundera över hur vi kan bidra till att rusta studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap för arbete inom en kommande och, förmodat, alltmer föränderlig biblioteksvärld. Inspirerat av ett tidigare samarbetsprojekt mellan Högskolan och Drivhuset inleddes ett samarbete med organisationen Drivhuset i Borås för att stödja studenternas benägenhet att utveckla sina innovativa, kreativa förmågor, om-sätta  dem i projektidéer och att våga tro på sina egna idéer. Man kan se detta som ett undersökande i om det går att utveckla entreprenörskap/intraprenörskap i en miljö där ordet entreprenör  inte ofta används eller kanske uppfattas ha negativa förtecken.

  • 40.
    Persson, Sassa
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Svenningsson, Maria
    Linköping University, University Library.
    Librarians as advocates of social media for researchers: a social media project initiated by Linköping University Library, Sweden2017In: Librarian as communicator: case studies and international perspectives / [ed] Helen Fallon, Graham Walton, Abingdon: Routledge, 2017, p. 198-208Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Librarians at Linköping University help researchers keep abreast of developments in their fields and to increase the visibility of their work. Strategic, professional use of social media ought to be an essential part of a researcher's communication strategy. This article investigates the level of awareness of the professional use of social media amongst LiU researchers. The investigation showed that use of social media was not significant, however a small number saw potential. The purpose of this article is threefold: first to evaluate the potential of using social media as a tool for communicating research outside LiU. Secondly, the article presents a study in which views of LiU researchers on social media were ascertained via seminar discussions, informal feedback and interviews. The study has a case study approach involving eight researchers. Thirdly, the article covers how LiU Library created a web-based information package to support researchers in social media use.

  • 41.
    Rosell, Mikael
    Linköping University, University Library.
    NoPlagiat: Helps students to avoid plagiarism and copyright issues2016In: ICERI2016 : Proceedings 14th-16th Noivember 2016 : 9th International Conferende of Education, Research and Innovation / [ed] Louis Gómez Chova, A López Martínez and I Candel Torres, IATED Academy , 2016, p. 7390-7397Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In January 2014, a self-study tutorial for undergraduate students about how to avoid plagiarism and copyright issues was launched at Linköping University, Sweden. The self-study guide was developed by the Library in collaboration with the University’s Disciplinary Board Committee.

    The purpose of NoPlagiat is that undergraduate students at Linköping University can learn on their own more about how to avoid plagiarism and learn more about copyright laws and understand how they may use other people's material.

    In this paper we wish to share our experience with the work of designing, promoting and updating the NoPlagiat tutorial. We also want to discuss how our expectations turned out in reality and the feedback we have gotten from our users.

    The reason why we started to create a self-study tutorial was a general experience among library staff that they got more and more questions from undergraduate students related to copyright, plagiarism and referencing. Another reason was that plagiarism was the most common reason, 460 cases of a total of 801, why undergraduate students ended-up in the Disciplinary Board at Swedish universities and colleges 2012 [1]. This made it clear that there was a need for major preventive measures for students within the field of plagiarism and copyright.

    The tutorial was created with the web development tool Macromedia Dreamweaver. It consists of five modules and at the end of each module the students’ knowledge is tested with some exercises. The modules are: What is plagiarism?, Referencing, Quoting, Paraphrasing and Copyright.

    Our hope was that it would become mandatory in some courses at the university for undergraduate students foremost during their first year of study. One idea was that the students could do NoPlagiat on their own, for example before a session and during the lesson thereafter teachers and students could then have a deeper discussion regarding the topics in the guide. If all undergraduate students at Linköping University went through the NoPlagiat tutorial they would learn more about what plagiarism is and could thus avoid getting into disciplinary difficulties.

      To accomplish this we promoted the NoPlagiat tutorial in different forums at the university during spring 2014. We e.g. presented the tutorial at a library board meeting. One direct effect of this was that the NoPlagiat tutorial became mandatory the same year in an introduction course to university studies at the faculty Science and Engineering/the Institute of Technology. We also sent email to all the program committees and managers on the four faculties of the university were we presented the NoPlagiat tutorial and recommended them to use it in courses in their education programs. A follow-up survey was sent to the program committees and managers during April and May 2015 but had a very low response rate. Unfortunately from the responses we received we learned that the program committees didn’t think that the tutorial would fit in in their courses. I’m sorry to say that no respondent mentioned that NoPlagiat was used or discussed during a session. One program invited us to present the self-study tutorial on their department meeting. Our conclusion of this survey is that we probably need to promote NoPlagiat even better so it will be used mandatory in not only one but all four faculties of the university.

  • 42.
    Rydbeck, Kerstin
    et al.
    Institutionen för ABM, Uppsala universitet.
    Nordvall, Henrik
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Inledning2015In: Perspektiv på folkbildning: Fyra forskares tankar om folkligt bildningsarbete / [ed] Kerstin Rydbeck & Henrik Nordvall, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015, p. 9-15Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad menas med folkbildning? Den korta men mångbottnade frågan utgör stommen i denna bok. Vi kan förvisso konstatera att folkbildning i Sverige är ett område som ges ett betydande statligt stöd, vilket ligger till grund för den omfattande verksamhet som organiseras av studieförbund och folkhögskolor. Årligen deltar därigenom omkring 638 000 individer i studiecirklar. Folkhögskolorna har varje år omkring 29 000 deltagare på sina längre kurser och 84 000 på de korta. Men vad säger detta egentligen om folkbildningens innebörder? Begreppet förkommer ju även i andra sammanhang, långt bortom statsbidragsberättigade cirklar och kurser. Det kan exempelvis dyka upp när Fredrik Lindströms tv-program om språk eller svenskhet ska karakteriseras eller när någon anses ha avslöjat en vidskeplig föreställning om hur saker ligger till. Folkbildning kan även, om vi läser Nationalencyklopedin, vara ett ”samlingsbegrepp som rör människors insikter” av ett särskilt slag. Därtill kan vi också notera att relationen mellan folkbildning och folkrörelser tycks vara något som ofta kommer i förgrunden i talet om folkbildning.

  • 43.
    Spehar, Andera
    et al.
    Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
    Omstedt, Britt
    Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.
    Hitch hiker’s guide to the EU bureaucracy 15 hp: Framgångsrik integrering av statsvetares och bibliotekariers kompetenser i undervisning på Europaprogrammet2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta arbete beskrivs ett framgångsrikt och givande samarbete mellan lärare/forskare och bibliotekarier vid Göteborgs universitet. 2006 inleddes det gemensamma arbetet med att utveckla en helt ny typ av kurs inom ramen för europaprogrammet där lärare/ forskare svarar för hälften av kurspoängen, 7,5 hp, och bibliotekarierna för de övriga 7,5 hp. Förutom författarna har även följande personer arbetat med kursen: Linda Berg, lektor vid statsvet. inst. GU samt Anna Isaksson, Joakim Lennartsson och Gunnar Oxelquist, samtliga bibliotekarier vid Göteborgs UB.

    Hösten 2011 ges kursen Praktisk Europakunskap för sjätte gången. De tre år den gått har den fått mycket uppskattning från studenter och var dessutom mottagare av GU:s pedagogiska lag pris hösten 2010.

    För båda parter har denna samverkan  bidragit till lösningar på tidigare upplevda problem inom respektive verksamhet.

  • 44.
    Söderholm, Anne
    et al.
    Linköping University, University Library.
    Igelström, Peter
    Linköping University, University Library.
    Campus Norrköpings bibliotek: de första 20 åren2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 73-77Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 2017 firade Campus Norrköping 20 år, ett jubileum som lördagen den 18 mars uppmärksammades med populärvetenskapliga föreläsningar, guidade turer, öppet hus och filmvisningar. På Campus Norrköpings bibliotek (CNB) visades Sanna drömmar i kvarteret Oron, Toumo Haapalas film om invigningen av Campus Norrköping i september 1998.

    Och nog fanns det anledning att fira! Satsningen på ett samlat campus för Linköpings universitet (LiU) i Norrköping inleddes med regeringens sysselsättningsproposition i juni 1996. Tre civilingenjörsutbildningar och tre filosofiska magisterprogram etablerades nu i Norrköping. Liksom ett nytt campusgemensamt bibliotek. Under åren har LiU:s expansion i Norrköping lett till att antalet studenter vuxit från 1400 vårterminen 1997 till cirka 5000 idag och antalet anställda från 150 till 500, vilket motsvarar en femtedel av verksamheten vid hela Linköpings universitet.

    Vad har då kännetecknat Campus Norrköpings bibliotek under de första 20 åren av dess existens?

  • 45.
    Wallheim, Henrik
    Svenska barnboksinstitutet.
    From Complex Reality to Formal Description: Bibliographic Relationships and Problems of Operationalization in RDA2016In: Cataloging & Classification Quarterly, ISSN 0163-9374, E-ISSN 1544-4554, Vol. 54, no 7, p. 483-503Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Resource Description and Access (RDA) provides a system of instructions for recording relationships between resources by means of a controlled vocabulary of relationship designators. This article examines the system and a selection of relationship designators, focusing especially on whether the designators are defined in operationally satisfactory ways. The designators are compared to corresponding categories in literary theorist Gérard Genette's taxonomy of intertextual relationships. The analysis shows that although some of the selected designators are satisfactorily operationalized, most are not. A fundamental problem is that the emphasis is on how to record machine-readable data, not on how this data reflects reality.

  • 46.
    Wallheim, Henrik
    Uppsala universitet, Institutionen för ABM.
    Katalogen som tolkningsredskap: Bibliografiska relationer i Resource Description and Access (RDA), med särskild hänsyn till operationaliseringsproblem2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The new cataloging code Resource Description and Access (RDA) provides a system of instructions for recording relationships between related resources by means of a controlled vocabulary of relationship designators. The purpose of this two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies is to examine the construction of this system, as well as its theoretical foundation. One theoretical point of departure is the necessity of operational definitions for consistent identification of bibliographic relationships. Another such point of departure is that the theoretical model on which RDA is based (the FRBR model) is not a complete description of the biblio­graphic universe, but merely a limited representation of a set of assumptions about that universe.

    The thesis first examines Barbara B. Tillett's and Richard P. Smiraglia's theories and taxonomies of bibliographic relationships. The analysis shows that, in spite of their claims to provide a theoretical basis for consistent treatment of bibliographic relationships, neither Tillett nor Smiraglia offers operationally applicable definitions.

    The thesis then turns to RDA in order to examine the instructions and the list of relationship designators. After an introductory survey of RDA chapters 24 to 28, the possibility to record relationship designators at different entity levels is discussed. Remarkably, RDA neither provides instructions for how to choose between the entity levels, nor does it point out what this choice signifies.

    Finally, a selection of relationship designators representing content relationships is examined. The selected designators are analysed and compared to corresponding categories in literary theorist Gérard Genette's attempt to classify intertextual relationships. The analysis shows that though some of the selected designators are satisfactorily operationalized, most are not.

  • 47.
    Welander, Eva Sofia
    Linköping University, University Library.
    Biblioteket integrerat i utbildningen: mina år på MB och HUB2018In: Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek 50 år / [ed] Peter Igelström och Christina Brage, Linköping: Linköpings universitetsbibliotek , 2018, p. 58-64Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Som nyutbildad bibliotekarie började jag i januari 1984 på Linköpings universitets medicinska bibliotek vid Regionsjukhuset i Linköping. Jag anställdes i princip bara för att sätta upp böcker under två månader och var tvungen att avbryta en projektanställning på Länsstyrelsen för arbetslösa bibliotekarier, eftersom det här var ett vikariat för en ”riktig” tjänst. Det var jag bara glad för, för bland uppgifterna på Länsstyrelsen ingick att katalogisera tunna rapporter från inventeringar runt om i länet av kalkkärlsväxter och annan flora, och katalogisering var inte riktigt min grej.

    Jag hade valt inriktningen för folk- och skolbibliotekarie vid Bibliotekshögskolan, inte vetenskaplig bibliotekarie, men tänkte att jag till nöds nog kunde sätta upp lite böcker på Medicinska biblioteket under två månader. Men jag blev kvar och 2003 blev jag avdelningschef efter Kerstin Fridén.

1 - 47 of 47
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf