liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andrén, Mats
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att lyssna på barn. Om lyssnandets teori och etik2022Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 40, nr 3, s. 101-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I många samhälleliga sammanhang återkommer en uppmaning att lyssna på barn, inte sällan med hänvisning till FN:s barnkonvention och kanske särskilt artikel 12 om rätten att bli hörd. Men vad innebär det att lyssna på barn? Mängder av böcker om lyssnande till barn som riktar sig till yrkespraktiker och andra som möter barn i sitt vardagsliv publiceras kontinuerligt. Vi saknar emellertid en kritisk diskussion som sätter frågor om lyssnande, lyssnande på barn och det goda lyssnandet i en större teoretisk kontext. Mot den bakgrunden har föreliggande artikel tillkommit. Lyssnandets problematik diskuteras här primärt i relation till monologiska och dialogiska perspektiv på kommunikation samt i relation till olika synsätt på barn (barnsyn) som lika eller olika vuxna. Avslutningsvis pekar vi på etiska implikationer som följer i kölvattnet av olika teoretiska perspektiv på lyssnande och lyssnande på barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Andrén, Mats
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Introduktion: Att lyssna på barn – nya infallsvinklar, nya perspektiv2022Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 40, nr 3, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stöd till barn och föräldrar - introduktion till temanummer2012Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 4, s. 5-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Introduksjon Bergnehr 2012
  • 4.
    Björk-Willen, Polly
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Pramling, Niklas
    Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, Gothenburg, Sweden.
    Simonsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel2018Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 36, nr 3-4, s. 39-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.

  • 5.
    Björk-Willén, Polly
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN).
    Händelser vid datorn. Förskolebarns positioneringsarbete och datorspelets agens2012Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 3-4, s. 75-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att belysa hur barns samspel och subjektpositionering vid datorn relaterar till själva datorspelandet, och vilket agentskap datorspelet kan tillskrivas i förhållande till barns samspel. Med inspiration från posthumanistisk teoribildning betraktar jag här både datorspel och barn som agentiska. Genom detaljerade analyser av ett par barns datorspelande visar jag att aktivitet pågår hela tiden, inte bara mellan barnen, utan också mellan spelet och barnen. Analysen visar hur barnens samspel initieras av datorspelet och hur de för in erfarenheter från sin omvärld för att stärka sin argumentation och sina positioner. Barnen rör sig på så vis mellan olika diskurser som förekommer både utanför och inom förskolan och i datorspelet, och deras

  • 6.
    Halldén, Gunilla
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    "Två decimeter nysnö, perfekt harjaktsväder." Platsen som viktig för möjligheten att framträda.2000Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 2-3, nr Norsk Senter for Barneforskning, Trondheim, Norge, s. 23-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Hydén, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Överlien, Carolina
    Att tvingas lyssna - hur barn bevittnar våld i hemmet2007Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Wallner, Lars
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Att skapa sig själv och andra: Populärkulturen som verktyg för samtal i fritidshemmets vardag2023Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 41, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att som barn gå på fritidshem innebär att möta många andra barn med olika intressen. Pedagoger i fritidshem behöver möta olika behov, intressen och erfarenheter, men även utmana barn att utvecklas i sina intressen. Populärkulturen erbjuder barn möjlighet att dela erfarenheter och kunskap. I denna artikel undersöker vi populärkulturens funktion i barns sociala möten på fritidshemmet. Studien bygger på fältobservationer med fritidshemspersonal (n = 7) och barn (n = 47), i åldrarna 8–9 år. Resultatet visar hur barn genom populärkultur kan ”skapa” sig själva och andra i aspekter som exempelvis genus, ålder, individualitet, grupptillhörighet, värderingar och status. Detta kan ses som problematiskt, då barn inte alltid själva väljer vilka attribut som skapas utifrån den populärkultur de förknippas med. Viss populärkultur kan även strida mot fritidshemmets sociala och pedagogiska uppdrag. Det är därför viktigt att inte oreflekterat begränsa populärkulturen, utan skapa samtal kring detta för att medvetandegöra både barn och vuxna om populärkulturens betydelse i barns liv.

  • 9.
    Josefsson, Jonathan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barndom och Migration, Bokanmälan, Maren Bak och Kerstin von Brömssen red,2014Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 1, s. 73-75Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Lindgren, Anne-Li
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Visuell analys av föreställningar om barn och natur2013Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 2, s. 7-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idag är det vanligt att relatera barn och natur till varandra. Frågan är vad en sådan relation skapar för föreställningar och vad den används till. Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i visuell kultur för att analysera empiriska exempel hämtade från reklam och utomhuspedagogik. Analysen tar fasta på de markörer för ålder, genus och etnicitet som används när barn och natur relateras till varandra. Resultatet visar att det är ljusa barn med låg ålder och utan bestämt kön som används i den här typen av exempel och barnen skapar, tillsammans med framställningar av ren natur och naturlighet, föreställningar om renhet och oskuld. De föreställningar som skapas med hänvisningar till barn används för att ge intryck av hållbarhet medan de samtidigt motiverar konsumtion och vissa pedagogiska idéer. Slutdiskussionen reser frågan om vad som riskeras om barn-natur relationen fortsätter att återskapas på ett okritiskt sätt.

  • 11.
    Lindgren, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköpings universitet.
    ”Nämen vadå, det är ju så här vi lever alltid”: föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om fritiden under covid-19-pandemin2024Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 42, nr 1, s. 35-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln bygger på intervjuer med föräldrar till barn i åldern 7–12 år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och visar hur covid-19-pandemin påverkade fritiden för barnen och deras familjer. Genom ett fokus på de exceptionella förhållanden som rådde under denna period belyser och problematiserar den också fritidens villkor mer generellt. Pandemin sätter de utmaningar familjerna möter i blixtbelysning och åskådliggör en intressant paradox: å ena sidan är de mer beroende än andra av att stöd kan upprätthållas, å andra sidan är de mindre beroende av att offentligt organiserad fritid fungerar. Studien visar att detta hänger samman med hur barn med NPF och deras behov möts under normala omständigheter, då funktionsnormativa (eng. ableist) förväntningar ifråga om socialt samspel, ordning och anpassning sätter gränser för barnens och familjernas aktiviteter. Resultaten pekar på hur det gör barnen beroende av föräldrars närvaro och minskar deras möjligheter att delta i samhället på sina egna villkor, något som kan motverkas genom kunskap, förståelse och stöd.

  • 12.
    Littmarck, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Recension av Anne Lise Ellingsӕter & Karin Widerberg (red.) (2012) Velferdsstatens Familier. Nye sosiologiske perspektiver2013Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 1, s. 83-85Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Littmarck, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Jansson, Magnus
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Bevemyr, Mats
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fritidshemmets fysiska lärmiljöer: Förutsättningar för och planering av inomhusmiljöer för varierade handlingserbjudanden2023Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 41, nr 4, s. 100-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie ligger fokus på svenska fritidshems fysiska lärmiljöer och hur fritidshemslärare beskriver att de arbetar med att utforma och utveckla fritidshemmets miljö och i förlängningen vilka handlingserbjudanden detta kan möjliggöra för eleverna. Studien bygger på samtalspromenader med fritidshemslärare där de olika miljöerna filmats och där lärarna beskrivit sina intentioner med utformningen av dessa. Datamaterialet har analyserats tematiskt. Resultatet visar att möjligheten att råda över lokalerna kan ha betydelse för fritidshemmens möjlighet att erbjuda en variation av fysiska lärmiljöer och handlingserbjudanden. I analysen har återkommande typer av lärmiljöer kunnat urskiljas där fritidshemslärarna planerar för 

    olika handlingserbjudanden. Resultatet visar även att eleverna beskrivs som medskapare av miljöerna och att de finner egna möjligheter till handling i planerade miljöer. Samtidigt visar analyserna också att fritidshemslärarna beskriver hur de reglerar och styr elevernas samspel med miljöerna i linje med olika normer och regler i fritidshemmen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Lundberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Med flicktionen som vägvisare: Teatrala skolflickor i en postfeministisk era2013Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 3, s. 35-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Närvänen, Anna Liisa
    et al.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    På väg att (om)skapa fritidshemskulturer: Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete2014Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 3, s. 9-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien bygger på ett aktionsforskningsprojekt där tre svenska skolor och sammanlagt åtta fritidshemsavdelningar deltog med syfte att lärare på fritidshem skulle initiera, genomföra och utvärdera utvecklingsarbete på det egna fritidshemmet. Det empiriska materialet i artikeln utgörs av de reflektionssamtal med pedagoger som skedde inom ramen för studien. Fokus i artikeln är på gränsdragningar som görs i relation till skola och lärare i skolan, och vad som beskrivs som fritidshemmens kärnverksamhet (aktiviteter), vilket relateras till skapande av fritidshemskulturer och identiteter. Studiens resultat visar att kultur- och identitetsskapande har blivit viktigt i fritidshem, vilket kan bero på omfattande reformer som ägt rum de senaste decennierna. En konsekvens av reformerna är nya krav men också otydlighet i lärarrollen i fritidshem. Lärare som deltog i projektet uttrycker ett starkt intresse att yrkesrollen och det pedagogiska uppdraget i fritidshem måste tydliggöras för att uppfylla läroplanens mål men också för att tillvarata lärares fritidspedagogiska kompetens både i skola och på fritidshem.

  • 16.
    Samuelsson, Tobias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En del av barndomen, en väg till vuxenlivet: Barns arbete i sverige2009Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 3-4, s. 157-172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17.
    Samuelsson, Tobias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Av stor betydelse för ett framtida liv: Föräldrars uppfattningar om varför deras barn skall åka till kollo2015Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 2, s. 27-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Camp For more than a hundred years Swedish children have spent part of their summer holidays at a Summer Camp. The reasons for running Summer Camps have changed over time and have also been described in research. Descriptions of parent’s reasons for sending their children to the camps are missing, however. The present article contributes with knowledge in this very area. In the article we describe and try to understand Swedish parents’ ideas about why they think their children should go to Summer Camp. The parents’ ideas are studied in the light of conceptions of children and youth. The parents ‘perceive the Camp as an important part of childhood, as a timeless place where children get to be children and can develop without the stress of everyday life. A dominating view among the parents is however that their children’s stay at the Camp is a ’project’. The main value of the Camp is said to be that it offers outdoor activities in the open country and promotes good behaviour, something that today’s children are badly in need of, according to their parents. The parents seem to perceive their children’s stay at the Summer Camp – bearer of primitiveness and traditions ¬– as a kind of initiation rite, or as a catalyst for the personal development of children and youth when they are facing life in the future society.

  • 18.
    Sjöberg, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Klädd som ett barn: Barn och barndom i klädbutiker på nätet2016Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, nr 4, s. 39-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det finns samhälleliga normer om att kläder ska vara åldersadekvata och att man ska klä sig i enlighet med sin ålder – inte ”för ungt” eller ”för gammalt”. Frågan är vad det innebär när det kommer till utbudet av kläder för barn. Artikeln granskar hur ålder aktualiseras i tre svenska nätbutiker som specialiserat sig på kläder för barn; vad det är för stildrag som går genom klädutbudet och vad det säger om föreställningar och förväntningar på barn och barndom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Sjöberg, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ”När mor och far ska ha ledigt”: De kommersiella barnpensionatens annonser under åren 1915–19722021Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 39, nr 4, s. 11-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I 1900-talets Sverige kunde föräldrar ordna barntillsyn genom att inackordera barnen på privatakommersiella barnpensionat. Studien undersöker hur marknadsföringen av barnpensionaten såg ut och hur den konstruerade barn och föräldrar som konsumenter. Utifrån analys av 689 annonser publicerade i svensk dagspress mellan åren 1915 och 1972 visar studien att 122 barnpensionat utannonserade barnpensionatsverksamhet och att de främst riktade sig till en välbärgad föräldramålgrupp. Granskningen ger inblick i annonsargumentation om att barn kunde inackorderas under ”längre eller kortare tid” medan föräldrarna skulle göra annat, till exempel resa bort. Professionalitet och hälsosamma och stärkande aspekter av barnpensionatsvistelsen var återkommande beskrivningar av den goda service som erbjöds. Tidigt fanns en barnorienterad retorik där aktiviteter som barn själva skulle kunna tycka vara roliga nämns, men annonstilltalet riktades enbart till vuxna. Annonseringen positionerar barn som en handelsvara som det sker pengatransaktioner kring, vilket låter studien problematisera hur barn involverats i den svenska konsumtionskulturen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Sparrman, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Visuell kultur i barns vardagsliv - bilder, medier och praktiker2002Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 3, s. 21-33Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Söderlind, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Institutet för Framtidsstudier.
    Engwall, Kristina
    Institutet för Framtidsstudier.
    Förbud att arbeta - men alltid dispens: Teaterbarn i 1950-talets Stockholm2009Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 3-4, s. 139-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Barns arbete vid teaterföreställningar i Sverige har reglerats i speciallagstiftning sedan förra sekelskiftet. Lagstiftningen innehöll länge ett allmänt förbud, men dispens kunde sökas. Sådana dispensansökningar handlades på många håll in på 1970-talet av barnavårdsnämden till skillnad från ansökningar rörande annat arbete som bedömdes av Yrkesinspektionen. I denna artikel ligger fokus på Stockholms stads barnavårdsnämnds utredningar under 1950-talet. Studien visar att dispens i princip alltid utfärdades, men också att utredningsförfarandet bidrog till att styra vilka åtgärder som krävdes för att dispens skulle beviljas. Ansvaret för dispenserna gav barnavårdsnämnden inflytande över barns faktiska arbetssituation. Kontroll och omsorg genomsyrade utredningsarbetet. Inte minst moraliska aspekter spelade en viktig roll. Utredningarna blev ett sätt att legitimera tillstånden, trots att lagstiftningen innehöll ett förbud. Synen på teaterarbete präglades genomgående av en komplexitet: det fanns moraliska faror men teaterarbete erbjöd också möjligheter.

  • 22.
    Söderman Lago, Lina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lyssna, höra, agera: Etiska och metodologiska implikationer av att lyssna på barn i utvecklingsforskning2022Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 40, nr 3, s. 24-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I drygt trettio år har FN:s Barnkonvention manat till att barns rättigheter ska efterlevas i alla arenor som berör barn. En av huvudprinciperna i konventionen är barns rätt till delaktighet och i denna text undersöks möjliggörande av detta i forskning. Det empiriska underlaget utgörs av metodologiska reflektioner från projekt där vi arbetat med att tillvarata yngre skolbarns perspektiv i utvecklingsforskning i skolan. Utifrån två fallexempel problematiseras och diskuteras hur barn kan ges delaktighet utifrån Laura Lundys (2007) delaktighetsmodell vilken inrymmer begreppen utrymme, röst, åhörare och inflytande. Utifrån dessa begrepp framkommer att det finns spänningar mellan forskningens långsamhet och betydelsen av snabb och direkt förändring samt att om forskningen ska resultera i reell delaktighet för de deltagande barnen behöver det finnas utrymme för handlingsmöjlighet i projektet. Trots dessa spänningar visar fallexemplen att med reflekterade metodologiska val kan utrymme skapas så att barns röster blir hörda under hela forskningsprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Wiltgren, Layal Kasselias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Import: Ungdomar skapar etniska kategoriseringar2014Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 4, s. 31-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Så gott som all samtida etnicitetsforskning utgår från att etnicitet, likt andra identitetskategorier, är socialtskapad. I denna studie visar jag hur ungdomar i en högstadieskola i utkanten av Stockholm använderden lokalt skapade benämningen import för att humoristiskt benämna människor som har migrerat.Trots att import till viss del syftar på en nylig territoriell förflyttning handlar benämningen framföralltom stil och beteenden. Det är en kategori som är öppen, flytande, rörlig och till viss del inkluderande dåungdomar på ett lekfullt sätt kan ta sig ut och in ur kategorin. Studien bygger på ett årslångt fältarbete itvå åttondeklasser där samtliga ungdomar inom sina familjer har erfarenhet av migration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 24.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Barns perspektiv i forskning om psykisk hälsa - förhållningssätt och utmaningar2012Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 1, s. 9-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln diskuteras barns perspektiv som utmaning och förhållningssätt i forskning om psykisk hälsa och ohälsa hos barn och unga. Utgångspunkten tas i frågan hur barns perspektiv i forskning skiljer sig från barns perspektiv såsom det definieras i politiska sammanhang. Mot bakgrund av de reflekterande kritiska synpunkter som mejslats fram av barn och barndomsforskare idag framträder en viktig skillnad. Den bygger på att forskare synliggör sina teoretiska och metodologiska utgångspunkter när resultat som omfattar barns perspektiv presenteras. Det blir en särskild utmaning när allt fler forskare från ämnen också utanför barn och barndomsforskning börjar utgå ifrån barns perspektiv. Ytterligare en utmaning knyter an till forskningsområdet barns psykiska hälsa och ohälsa. Med stöd av Ian Hackings teoretiska resonemang om ”the looping effects” (Hacking 1995, 1999) diskuteras ett sätt varpå barns perspektiv kan bidra till en breddning av forskning om psykisk hälsa och ohälsa.

1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf