liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Eriksson (Barajas), Katarina
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Att byta perspektiv: En essä om att använda sina erfarenheter av att ha varit doktorand i sitt arbete som forskarhandledare2006In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 16, no 3, p. 93-99Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I essän utforskas ”den goda handledningen”. Vikten av att utnyttja sina egna erfarenheter av att ha varit doktorand betonas, liksom vikten av att komma ihåg att doktorandens situation inte är identisk med ens egen. Ledord för god handledning är ödmjukhet, tydlighet och öppenhet. I praktiken innebär det att lyssna, att föreslå men inte påtvinga, att ingjuta mod men granska kritiskt och att vara ”chef” i betydelsen arbetsledare. Handledaren ska uppmuntra doktoranden att artikulera sina förväntningar så man kan diskutera dem. Handledaren ska också se till att preliminära arbets- och tidsplaner upprättas.

    I handledningen bör ingå att förmedla hur man hanterar den kritiska miljön inom universitetet och att inte bygga upp hela sin identitet kring forskaridentiteten.

  • 2.
    Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Samuelsson, Joakim
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärande samtal i specialpedagogiska kontexter2007In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 17, no 1-2, p. 51-58Article in journal (Other academic)
  • 3.
    Hultman, Glenn
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Learning and Didactic Science in Education and School (PeDiUS). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Antropologisk didaktik: Noteringar om didaktik som situerad praktik2011In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 20, no 2, p. 69-83Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Definitioner av didaktik (och ämnesdidaktik) görs ibland utifrån referenser utanför och ovanför klassrummets omedelbara skeende. De didaktiska frågorna formuleras i termer av Vad, Hur och Varför (Arfwedson, 1987; Selander, 2010: 202). Man utgår från läroplaner, politik och de olika ämnena när dessa frågor bevaras och problematiseras. Samtidigt finns skolans verklighet i klassrummen, men mera som mottagare av denna problematisering. Denna verklighet kan utgöra utgångspunkten för en inifrån kommande reflektion som utgår från lärare och elever och deras faktiska situation. Detta närmar sig det som Arfwedson (1987) benämner ”genomförandefältet” där jag vill fortsätta diskussionen. Hur får vi ett annat perspektiv på Vad, Hur och Varför som bygger på t ex lärarnas praktik? Är dessa frågor överhuvudtaget realistiska att ställa (i praktiken) och vilka svar kan man förvänta sig? Vad har en undervisning i t ex naturvetenskap för innehåll ur en elevs perspektiv? Och hur ter sig frågan ur lärarens perspektiv i det praktiska skeendet?

    När vi tar del av den tidiga tyska diskussionen om didaktik (Blankertz, 1987) ser jag att mitt intresse liknar det perspektiv som kallas den inlärningsteoretiska (undervisningsteoretiska) modellen (och i viss mån den kulturvetenskapliga) där man menar att man bör ta hänsyn till många faktorer som påverkar undervisningsprocessen. Resonemangen är influerade av ett inlärningspsykologiskt perspektiv, kontrollstrukturer och präglad av tidsandan. I den diskussion som förs i denna text är jag mer begränsad till de inre faktorerna inom genomförandefältet och Blankertz (1987: 35) påpekande att didaktiska problem är komplexa. Här blir begreppet ”didaktisk intuition” centralt (Kroksmark, 1997) i tänkandet kring lärares arbete och det jag själv uppfattat som intelligenta improvisationer (Hultman, 2001).

  • 4.
    Hultman, Glenn
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Schoultz, Jan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder: Handledning och överföring av yrkeskunnande2012In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 22, no 2, p. 335-358Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det som fokuseras i denna artikel är handledningen under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen (VFU). Vi har ett intresse för vad som händer i samspelet mellan handledare och studerande och finner inte tydliga analyser av detta i tidigare studier. Från en omfattande internationell forskningsöversikt (Clarke, Triggs & Nielsen, 2012) kan man dra liknande slutsatser. Forskning om lärarutbildning har sammanfattats vid flera tillfällen. Många forskare påpekar dock att forskningsområdena lärarutbildning respektive lärande ofta är åtskilda (t ex. Oser & Baeriswyl, 2001; Wideen, Mayer– Smith & Moon, 1998). Ahlström & Kallos (1996) fokuserar den svenska forskningen (se även Hegender, 2010) och noterar att forskningen uppmärksammat praktikperiodens betydelse men inte analyserat vadstudenterna lär sig under skolpraktiken. De konstaterar att  undervisningsmönster och uppfattningar om yrket snarare förstärks än ifrågasätts. En studie av Timperley (2001) som ligger inom vårt intresseområde fokuserar på handledares samtal inom ramen för ett träningsprogram i lärarutbildningen. Det finns många studier redovisade men merparten fokuserar på andra aspekter än lärandet och överföringsprocesser.

    Vi är intresserade av hur handledarna delger sitt yrkeskunnande till sina adepter. Med andra ord kombinerar vi här lärarutbildning och lärande.

  • 5.
    Larsson, Staffan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Ett förslag på några kvalitetskriterier för kvalitativa studier1993In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 3, no 4, p. 28-42Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    kriterier för kvalitet i forskning

  • 6.
    Riesbeck, Eva
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärarstudenters problemlösande samtal om matematikundervisning2006In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 16, no 4, p. 21-40Article in journal (Other academic)
  • 7.
    Samuelsson, Joakim
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Teaching and Learning in School, Teacher Education and other Educational Settings. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Pojkar och flickors upplevelser av lärandemiljön och dess betydelse för resultaten i matematik2006In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 16, no 4, p. 67-88Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

      

  • 8.
    Samuelsson, Joakim
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lawrot, Karolina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Didaktik för elever med låsningar i matematik2009In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 18, no 3, p. 337-353Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Idag finns det flera utvärderingar som visar att svenska elever blir allt sämre i matematik jämfört med andra länder och också jämfört med tidigare årskullar (se Timss, 2004; PISA, 2004, 2006). Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17 % av svenska elever i skolår 9 presterar på den lägsta nivån i matematik. Det är ingen orimlig tanke att flera av dessa elever känner olust inför matematiken i skolan.

    Vi vet idag relativt mycket om vad som orsakar oro och olustkänslor för matematik men vi vet mindre om vad som får elever att övervinna sina olustkänslor sina låsningar i arbetet med skolmatematik. I denna artikel redovisas en undersökning med fokus på vuxnas erfarenheter av vilka didaktiska processer som hjälpt dem att övervinna sina låsningar i matematik.

    För att fånga in vuxnas erfarenheter av skolmatematik ombads 197 lärarstudenter i matematik skriva brev till forskarna där de berättade om sig själva på temat ”Jag och matematiken”. Dessa brev blev sedan föremål för analyser i flera omgångar. Resultaten visar att anpassad undervisning, lärarens undervisning och perspektiv på ämnet samt lärarens bemötande har en avgörande betydelse i stödet för att informanterna skulle bli kvitt sina låsningar i matematik.

  • 9.
    Samuelsson, Marcus
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Samuelsson, Joakim
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Yrkeserfarenhetens betydelse: Självskattning av undervisningseffektivitet hos svenska lärare i textilslöjd2011In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 20, no 4, p. 249-272Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel handlar om hur ett urval av svenska lärare i textilslöjd skattat sin förmåga att undervisa vid olika tidpunkter i karriären. Den handlar således om något väldigt centralt för läraryrket, den didaktiska förmågan och dess förändring över tid.

  • 10.
    Sparrman, Anna
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Eriksson (Barajas), Katarina
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Skolbio studerad genom kameralinsen: Erfarenheter från ett forskningsfält.2004In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 14, no 2-3, p. 71-90Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel beskrivs erfarenheter som gjorts före och under en materialinsamling till ett nystartat forskningsprojekt: Från fostran till reflektion - lärares och elevers användning av skolfilm och skolbio. Den initiala planeringen och tillträdet till det nya forskningsfältet diskuteras, med särskilt fokus på de teoretiska och metodologiska omprövningar som insamlingsarbetet resulterat i. I artikeln diskuteras moment som förändrat projektet: till exempel resulterade kontakten med skolbioaktörer i en kartläggning av skolbiofältet och kontakten med potentiella informanter gjorde att perspektivet ändrades från att följa specifika skolbioprojekt till att följa utvalda filmer. Eftersom materialinsamlingen genomfördes i skolmiljö påverkade den pedagogiska verksamheten förutsättningarna för forskarnas användning av videokameror. Därför prövar artikeln även olika förhållningssätt till att använda videokamera vid en etnografisk materialinsamling, och till forskarens roll vid videoinspelning.

  • 11.
    Szczepanski, Anders
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts, Crafts and Design. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dahlgren, Lars Owe
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus2011In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 20, no 1, p. 21-48Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel redovisas lärares uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik.Inledningsvis belyses utomhuspedagogiken utifrån ett teoretiskt perspektiv,med en översikt över tidigare forskning inom området. Denna empiriskastudie visar att begreppet är mångfacetterat med tydliga kopplingartill platsen för lärandet, objektet för och sättet att lära, men även till miljöoch hälsa. Alla respondenter anger vikten av autenticitet, det vill säga avupplevelser av fenomen i sin rätta miljö – kroppen, materien, naturen blirdirekta objekt för lärandet. Behovet av integrering av kroppsrörelse ochsinnlig erfarenhet i skolans ämnen exempelvis matematik och naturorienteringframhålls i respondenternas didaktiska exempel på lärande och undervisningutomhus.

  • 12.
    Szczepanski, Anders
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts, Crafts and Design. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Malmer, Karin
    Nelson, Nina
    Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, Pediatrics. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Center of Paediatrics and Gynaecology and Obstetrics, Department of Paediatrics in Linköping.
    Dahlgren, Lars Owe
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv: En interventionsstudie bland lärare i grundskolan2006In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 16, no 4, p. 89-106Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    I artikeln framförs argument för att förlägga en del av skolans undervisningi utomhusmiljö. Elevernas motivation skulle härigenomkunna öka – utomhusmiljön har i tidigare forskning visat sig hapositiva effekter på välbefinnande såväl som hälsa. I en interventionsstudiei grundskolan fick lärare i försöksgruppen pröva utomhuspedagogikunder handledning (10 halvdagar). I intervjuer efterinterventionen visade sig lärarna ha tämligen klara, om än varierandeuppfattningar av utomhuspedagogikens möjliga särart. Vidmätningar av sinnesstämningen hos lärarna i både interventionsgruppenoch jämförelsegruppen, visade sig sinnesstämningen hasjunkit under det år som förflutit mellan mätningarna. Sänkningenvar dock mindre bland lärarna i interventionsgruppen.

  • 13.
    Åström, I. Maria
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En Delphi-studie av initierade brukaresuppfattningar om karaktärer av integreradnaturvetenskap i senare delen av svensk grundskola2009In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 19, no 3, p. 114-132Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Den här studien undersöker hur experter, väl insatta i den svenska debatten om integrerad NO uppfattar vad integrerad NO är, hur den tillämpas och vilka skäl som finns för att undervisa integrerat i NO istället för att undervisa ämnesuppdelat. Diskussionen om integrerad eller ämnesuppdelad NO hade en kulmen på 1980-talet i Sverige som gav två varianter att undervisa NO på i grundskolan, antingen som ett ämne eller som tre ämnen, biologi, kemi och fysik. Dessa varianter finns åtminstone som två likvärdiga sätt att gradera betyg på. Nu är det aktuellt att ta bort denna möjlighet att sätta NO-betyg eller biologi-, fysik- och kemibetyg, vilket gör det intressant att undersöka hur idén om vad integrerad och ämnesuppdelad NO-undervisning har för likheter och skillnader. Undersökningen är genomförd som en Delphistudie, där de tillfrågade deltagarna anonymt har värderat 30 påståenden om integrerad och ämnesuppdelad undervisning i ett första steg. Svaren sammanställdes med medelvärden och medianer och presenterades för deltagarna i en andra enkätomgång. Informanterna erbjöds möjlighet att ändra sina svar efter att ha tagit del i de övriga deltagarnas värderingar av påståendena i form av centralmått på frågorna. Resultatet av den första undersökningsomgången redovisas i tabell där informanternas sammanlagda bedömning eller skattning av påståendena redovisas. Informanternas svar diskuteras och jämförs med den teori som ursprungligen använts för att konstruera frågorna. Metodiska frågor i samband med undersökningen diskuteras också.

1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf