liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Danielsson, Mattias
    Högskolan i Borås.
    Reell kompetens som resurs i högre utbildning?2011In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 1, no 1, p. 3-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Students’ ”real” or actual competence can be the basis for credits and exemptions in higher education, but is also important in relation to the educational process. Here, real/actual competence as a resource is discussed in both these aspects. The concepts real/actual competence and learning are discussed, as well as the relation between experiences, learning and recognition of competence based on prior learning. Recognition could take place through formal ”validation” where credits are assigned, but also when it is taken account of and makes the learning process in a course/programme easier.

  • 2.
    Bergnéhr, Disa
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 3, p. 173-185Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.

  • 3.
    Ekholm, David
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Handledning av examensarbeten som lärande i the zone of proximal development2012In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, no 2, p. 67-78Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Handledning av examensarbete på socionomprogrammet omgärdas av vissa riktlinjer och av pedagogisk grundsyn. Riktlinjer och pedagogisk grundsyn betonar å ena sidan kommunikativt lärande och samarbetsträning och å andra sidan självständighet och elevaktivitet. Artikeln pekar utifrån en betraktelse av teorin om the zone of proximal development på hur dessa olika fokus kan förstås som av nödvändighet beroende av varandra och som olika delar av samma lärandeprocess: ett överskridande mellan lärande som mellanmänsklig och som självständig aktivitet. Förhållandet mellan lärande som interpsykologisk process och som intrapsykologisk process är här centralt. Vidare diskuterar artikeln detta i förhållande till samspelet mellan handledare och student och problematiserar handledarens roll i konstruktionen av studentens självständighet.

  • 4.
    Jeppsson, Fredrik
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science.
    Haglund, Jesper
    Karlstad universitet, Karlstad, Sweden.
    Sampublicering med studenter: ett sätt att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen2019In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 1, p. 98-111Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Lärarutbildningen uppmärksammas inte sällan för att dess studenter har svårt att uppnå den nivå av akademiskt skrivande som krävs, inte minst vid examensarbeten. Som kontrast till den beskrivningen vill vi lyfta fram motexempel, där lärarstudenters examensarbeten och andra skrivuppgifter har nått en sådan kvalitet att de genom samförfattande med handledare och andra medförfattare har kunnat omarbetas och publiceras som vetenskapliga artiklar eller i mer lärartillvända forum, i vårt fall inom fysikdidaktik. Samförfattande med lärarstudenter kan på så vis vara ett sätt att stärka forskningsförankringen i lärarutbildningen. Förutsättningarna för att kunna lyckas med detta diskuteras, bland annat utifrån att under lärarutbildningen gradvis låta studenterna inlemmas i en praktikgemenskap av ämnesdidaktisk forskning.

  • 5.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Uppsatsetik - om etisk problematik i studenters självständiga arbeten2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 2, p. 103-116Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studenternas självständiga arbeten på grund- och avancerad nivå kan inom vissa utbildningar innefatta studier av och med individer. Arbeten på denna nivå omfattas inte av forskningsetisk prövning. Det blir därför lärosätets, utbildningarnas och de enskilda handledarnas uppgift att förmedla ett forskningsetiskt förhållningssätt.

    Den här artikeln fokuserar på samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar och bygger på en enkät till ett urval utbildningar; intervjuer, samtal och seminarier med erfarna handledare samt intervjuer med studenter. Därutöver har ett antal uppsatser granskats utifrån ett etiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen utgörs av forskningsetisk vägledning, principer och lagstiftning. Utifrån materialet och referensramen görs en kartläggning av de etiska frågeställningar som aktualiseras för studenter och handledare med avseende på insamling, analys och presentation av data och empiri. Artikeln problematiserar i vilken mån forskningsetisk vägledning är tillämplig och tillräcklig för studenters självständiga arbeten.

    Resultatet visar att de intervjuade handledarna inte har en enhetlig inställning till vilka former av datainsamling studenterna bör få göra och att det finns en osäkerhet angående regler och beslutsordning kring detta. Framförallt aktualiseras detta i samband med studenternas val av informatörer och studerade grupper, bland annat vid studier av det som brukar benämnas svaga grupper. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det är kombinationen av syfte, frågeställningar och metod som sammanvägt konstituerar den etiska känsligheten.

  • 6.
    Puskas, Tünde
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Jeppsson, Fredrik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Om forskarhandledningens mål, samförfattarskap och meritering: Några dilemman inom det utbildningsvetenskapliga fältet2017In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 7, no 2, p. 51-62Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Utbildningsvetenskap är ett relativt nytt forskningsfält, men det har redan genomgått en stor förändring sedan sin tillkomst i slutet av nittiotalet. Syftet med att utforma ett nytt vetenskapsområde för lärarutbildning, pedagogisk yrkesverksamhet och lärande i arbetslivet var att utveckla praktiknära forskning i en svensk kontext. Utbildningsvetenskapen har dock utvecklats till ett internationellt orienterat och teoriförankrat fält som liknar de närliggande vetenskapsfälten samhällsvetenskap och humaniora. Skillnaden mellan idéerna kring vad utbildningsvetenskap ursprungligen var tänkt att vara och vad den sedan utvecklades till kan bland annat ses mot bakgrund av ”hetsen” kring publicering, som har medfört att det har blivit allt vanligare att skriva sammanläggningsavhandlingar på engelska än monografier på svenska. Dessa förändringar har i sin tur påverkat hur forskarhandledare ser på sina doktoranders resa mot att bli självständiga forskare. I denna reflektion problematiseras några av de dilemman som forskarhandledare inom fältet möter. Reflektionen utgår från fyra intervjuer med forskarhandledare inom fältet. Forskarhandledningens dilemman kopplas till publiceringsstrategiernas samt hela fältets förändrade karaktär under de senaste tio åren.

  • 7.
    Sparrhoff, Gun
    Linköping University.
    Bokrecension: An Active Student Participation Companion2019In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, no 2, p. 29-31, article id 1734Article, book review (Other academic)
  • 8.
    Vesterberg, Viktor
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Formandet av anställningsbara studenter: En reflektion kring karriärvägledning inom högre utbildning.2015In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 5, no 2, p. 99-105Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Anställningsbarhet har sedan 1990-talet seglat upp som ett policybegrepp av allt större vikt inom arbetsmarknads- och skolpolitiken. Syftet med denna undersökning är att kritiskt diskutera och reflektera kring formandet av anställningsbara studenter – studenter som ska förmås leva upp till, vad som ofta kallas, ”arbetsmarknadens krav”. Diskussionen och analysen utgår från empiriskt material från hemsidan för Linköpings Universitets Karriärcentrum. Diskussionen sker med utgångspunkt i olika maktperspektiv influerade av Michel Foucault. När debatten om fördelar med högre studier alltmer handlar om en nytta för arbetslivet och arbetsgivaren får de program och kurser som inte har en tydlig och direkt koppling till någon given position i arbetslivet, svårare att motivera sin existens. Därav är viljan att skapa anställningsbara studenter en angelägen fråga att kritiskt reflektera kring.

1 - 8 of 8
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf