Artikeln behandlar zoologen Nils von Hofsten (1881-1967) med fokus på hans eugeniska verksamhet i Sverige under första halvan av 1900-talet. Denna verksamhet inbegrep ett betydande inflytande över eugeniska frågor på flera olika nivåer, som till exempel akademisk undervisning i ärftlighetslära med rasbiologisk tillämpning, lobbyverksamhet för ett rasbiologiskt forskningsinstitut samt en steriliseringslag, parlamentariska uppdrag i befolkningskommissionen samt långvarig myndighetsutövning i samband med tillämpningen av steriliseringslagen. Den handlar också om en oväntad konsekvens av den rasbiologiska informationsspridningen: ärftlighetsskräcken. Nils von Hofsten tillhörde ett tidigt rasbiologiskt nätverk, och artikeln betonar nätverkets roll för eugenikens lansering och etablering i Sverige, och för von Hofstens egen eugeniska karriär.
I arbetet med revisionen av DSM-5 (2013) betonades vikten av att kulturanpassa diagnosmanualen. Den kulturformulering som fanns i DSM-IV utvärderades, och förslag på förändringar lades fram av experter tillsatta av DSM-5:s styrgrupp. Artikeln visar att den reviderade manualen på flera sätt försöker bemöta tidigare kritik om etnocentrism och individorienterat kulturbegrepp. Trots detta bygger DSM-5 fortfarande på en etnocentrisk uppdelning mellan universella diagnoser och kulturspecifika avvikelser där kultur likställs med icke-västerländsk. Genom att betona sociokulturellt sammanhang bryter kulturavsnitten också med den dominerande symptombaserade förståelsen som annars genomsyrar diagnoskriterierna. Mot denna bakgrund, argumenterar artikelförfattaren, finns det risk att lyhördhet för sociokulturellt sammanhang blir en etnisk skiljelinje i psykiatrisk diagnostik istället för att omfamna alla med psykiskt lidande.
Assessment of work ability and employability are core tasks for the welfare actors when an individual becomes sick-listed. The assessments are critical for the individual's future possibilities to remain on the labor market. Difficulties to perform these assessments given the structural conditions for the sick-leave and return-to-work process are discussed.
Arbetslivsinriktad rehabiltering används som begrepp för många olika typer av utredningar och åtgärder som underförstått eller uttalat syftar till att främja återgång i arbete för sjukskrivna. Det är emellertid fruktbart att differentiera mellan olika faser i processen för att tydliggöra bilden avseende vilka aktörer och vilka åtgärder som är lämpliga. Sjukskrivnings- och rehabilteringsprocessen kan indelas i fyra faser från att bli sjukskriven till att vara tillbaka i en aktiv arbetssituation. Med utgångspunkt från dessa faser diskuteras i vilken grad det finns evidens för åtgärder inom respektive fas.
- An analysis of approaches
This review concerns intervention research published during the 21st century where the purpose of the interventions was to impact sick leave in work life. The aim of this review was to create a systematic chart of interventions published in scientific journals during the period mentioned above. A second aim was to analyze the procedures in the papers and their overall goal concerning their interventions for papers published in year 2003. The papers were analyzed through Blake and Moutons’ model of intervention approaches. The review resulted in 60 scientific papers with intervention research concerning sick leave. During year 2003, 17 papers were published concerning this topic, which was the most during any year in the 21st century. The intervention approach that was most common was the “ prescriptive interventions” (n=11). One explanation for this could be that many of the interventions (n=7) were carried out in a health care arena that has a long tradition of an expert authority relation towards the client. Twelve of the papers described disease prevention interventions and five described health promotion interventions. None of the 17 papers had a qualitative approach, which is noteworthy since it has been recommended that a combination of quantitative and qualitative approaches is the best method in intervention evaluation.
This article examines how women retrospectively experience the treatment they have received regarding their sexuality from staff during their time in HVB-homes as teenagers. Five women have been interviewed. The results of the study show that the women have a collective experience of shame, guilt, and sexual deviance resulting from the staff’s treatment. Conversations regarding sex, sexuality and sexual abuse were limited by staff in different ways. The treatment caused an ambivalence for the respondents where they both felt they needed to discuss these subjects but also felt a disinclination to discuss them with the staff. The respondents’ experiences testify to a lack of competence in the staff in dealing with sex, sexuality and sexual abuse, and an institutional culture with a lot of avoidant behavior.
Over the last decade, IOPs – a framework for collaboration between municipalities and NGOs – have become a common way of organizing certain welfare services. One area where this institutional arrangement was used early on was in relation to EU/EEA citizens without right of residence. Here, IOPs have provided a “third-way” between a generous and restrictive interpretation of the target group’s social rights. The purpose of this article is to highlight, through interviews with representatives of NGOs, a field of problems related to IOPs. The article is based on case descriptions of IOPs in three municipalities - Gothenburg, Lund and Malmö. Based on these, we argue that IOPs entail a significant volatility in that IOP form establishes a precarious institutional status for certain forms of social work, making these increasingly dependent on local power relations and developments.
Baserad på en etnografisk studie av styrningen av handläggarna inom sjuk-försäkringen reser denna artikel ett antal kritiska frågor om konsekvensernaav den informella styrningen inom Försäkringskassan. Trots självbilden aven formell organisation som fattar ”korrekta” beslut i försäkringsärenden vi-sar studien att den informella styrningen – genom sociala normer, grupptryckoch legitimerande organisationsberättelser – är påtaglig i det dagliga arbetetoch riskerar leda organisationen i en annan riktning är den parlamentarisktbeslutade. Artikeln påtalar att följsamhetsnormen och duktighetskultureninom myndigheten riskerar hota – och inte stärka – rättssäkerheten
Att anpassa arbete till ohälsa är ett sätt att hantera bristande överensstämmelse mellan arbetets krav och individens kapacitet. En uppdelning kan göras mellan anpassningsmöjligheter, som "naturligt" finns i arbetet, och modifierat arbete, som innebär förändring av arbetssituationen som ett led i rehabilitering. Studier visar att ju fler anpassningsmöjligheter en person har i arbetet ju större är sannolikheten att han eller hon återgår i arbete efter lång sjukskrivning. Starkt stöd finns även för att modifierat arbete ökar sannolikheten att återgå efter lång sjukskrivning. Modifierat arbete kan dock ge upphov till negativa reaktioner bland arbetskamrater och därmed påverka modifieringarna negativt. Arbetsgivare kan även reagera olika på individers återgång i arbete efter sjukskrivning. Möjligheter till ett modifierat arbete kan t.ex. sammanhänga med en välkomnande attityd från arbetsgivaren.
Within vocational rehabilitation as well as insurance medicine individuals’ work ability are assessed. Usually traditional types of validity and reliability are studied, but social validity is still unusual.The purpose of this paper is to introduce the concept of social validity and to describe the importance of so-cially valid assessments of work ability. Social validity includes whether met-hods are perceived as appropriate, legitimate, understandable and worth the effort. Assessment methods with high social validity facilitates individuals understanding for procedures and can increase their motivation to participa-te, both in the assessment and in subsequent interventions. Social validity is also important to avoid that methods are perceived as irrelevant or insulting.
Majoriteten av människor i dagens västerländska samhälle dör en långsam förväntad död till följd av kronisk sjukdom. Under livets sista tid fattas många beslut inom sjukvården, som bidrar till formandet av döendet. Det finns ingen enhetlig beskrivning av vad som utgör en god död, utan detta varierar på grupp- och individnivå. Oomstridda kriterier för en god död är att få dö värdigt och utan lidande, med god livskvalitet och medbestämmande, samt med bevarade sociala relationer. Mer omdiskuterade kriterier för en god död rör personlig acceptans av döden, med kontroll och oberoende, och med fullständigt självbestämmande och uttryckt individualitet. För att sjukvården skall möjliggöra en god död för patienten behövs individualiserad vård baserad på samtal där patienten fått uttrycka sina önskemål.
Ten years ago an evidence based treatment model for families where phy-sical abuse had occurred (CPC-CBT, Combined Parent Child-Cognitive Be-havioral Therapy) was introduced in Sweden. The project was a bottom-up project initiated by social workers. Four teams were initially trained and pro-mising results by treatment follow-up were identified in a pilot study. Further implementation started and so far additional hundred therapists has been trained in the model. More than thousand families have completed treat-ment. Ongoing research examines treatment effects as well as experiences among children who have received treatment. Experiences of referring so-cial workers as well as the process of implementation are reported in this pa-per. Findings are discussed, obstacles as well as supportive factors during the implementation process
Artikelns syftar till att undersöka hur examensmålet fokus på barns våldsutsatthet tolkas och implementeras i professionsutbildningar. Det empiriska materialetutgår från en högskolepedagogisk kurs som Barnafrid, Linköpings universitethar genomfört på uppdrag av JÄMY samt två fallbeskrivningarResultat visar på pedagogiska och didaktiska utmaningar som dels handlar omhur ett nytt examensmål ska kunna integreras i fulltecknade utbildningsplaner,dels om hur examensmålet innehåll ska tolkas. I examensmålet finns en hierarkisk ordning där olika våldsformer exempelvis våld mot barn är underordnatmäns våld mot kvinnor. Det krävs därför prioriteringar av vilket våld och målgrupp som ska ingå i undervisningen. Om blivande professioner redan i sinutbildning får uppfattningen att olika former av våld kan särskiljas och vägasmot varandra kan det ge en endimensionell och förenklad syn på våldsutsatthet.
The responsibility to support individuals to return to work is shared between different public organizations such as the healthcare services, the employment- and the social insurance authorities, and the individual on sick leave. This study shows that encounters from these professionals affect sickness absentees' self-confidence and perception of work ability as well as their abilities to handle obstacles during the sick-leave and rehabilitation process. How professionals encounter people on sick leave seem to be affected by the professionals' working conditions, which in its turn are highly influenced by the context in which they operate. Most respondents were critical to the system rather than of the professionals working in it.
Nurses’ knowledge on matters other than medical issues is limited although a growing number of the calls in the telephone services in primary health care deal with the need for a sickness certificate due to other problem than sickness/disease or injury. A two days course in insurance medicine was given to nurses with experiences of telephone advisory services. Data from focus-group interviews including 35 nurses were analysed. Outcomes of the practices of the course highlighted the value of this new knowledge to help nurses to: better understand the sickness insurance system, encounter their patients in a supportive way, getting their patients to be accountable for their own situation, and to improve the collaboration with colleagues.
There are several causes and reasons to why a person lack the ability to take a job or to perform his or her tasks at the work place. Even though nearly all these causes and reasons are well-known, we lack a way of systematicly analysing them. There is a need to understand how they are empirically and logically related to each other. As a reslut of such an analysis we can classify the conditions of work ability and thereby more easily distinguish between different types of reduced work ability. This article is an attempt to contribute to such an analysis.
Den här essän diskuterar hur verksamhet med vårdhund kan relateras till kommunikativa förmågor hos en människa med demens. Den ger exempel på hur verksamheten kan gå till och vilka förmågor som engageras hos en demenssjuk. Diskussionen underbyggs med posthumanistisk teori. Texten bygger på en utvärdering av verksamhet med vårdhund i Uppsala kommun.
This article focuses on professionals who work to support men exposed to partner violence, analyzing the therapeutic strategies that they develop in relation to this specific group of clients. The study is based on semi-struc-tured interviews with professionals from an LGBT support center, a crisis center for men, and a hospital clinic. The analysis shows that informants see many similarities between men ́s experiences of abuse and those of abused women. They do however see a need for therapeutic strategies aimed spe-cifically at men. The analysis describes strategies of naming the violence, repairing trust and shame reduction.
Hälsoinriktning med interprofessionellt och problembaserat lärande harlång tradition vid den medicinska fakulteten (tidigare Hälsouniversitetet) iLinköpings universitet. Denna ämnesinriktning, pedagogik och förhållningssättgenom syrar också det interprofessionella masterprogram som startade2008. Detta har utgångspunkt i behovet av att utveckla en mer hälsofrämjandehälso- och sjukvård för att möta framtidens behov samt utvecklakvalitet och hälsoresultat. Teori och metod för hälsofrämjande, preventionoch förbättrings kunskap är därför centrala delar i alla professionsinriktningarpå masternivå och inte enbart kunskapsområden för folkhälsovetaren. Dettainnebär att alla studenter får en ämnesspecifi k examen med ett folkhälsovetenskapligtperspektiv, och studenterna med inriktning folkhälsovetenskapen fördjupning av dessa kunskaper. Alumni bekräftar att de fått verktyg föratt utveckla kvalitet och hälsoorientering av hälso- och sjukvården som detidigare saknat.
Föreliggande artikel berör Tilia, en ideell internetbaserad verksamhetsom organiseras av ungdomar och unga vuxna med egen erfarenhet avpsykisk ohälsa. Tilia riktar sig till andra unga som kämpar med sitt psykiskamående och har som ambition att komplettera den formella vården. Dennaartikel fokuserar på hur ungdomars psykiska ohälsa beskrivs på Tilia.se isyfte att närmare studera den språkliga repertoar om psykisk ohälsa sompresenteras på hemsidan. Analysen visar hur de ungas beskrivningarav psykisk ohälsa präglas av ett fritt användande av psykologiskt ochpsykiatriskt expertspråk och en ”normalisering” av olika känslor, somkontrast till det vuxna (expert)samhällets normer och krav. Vidare betonasden stödsökandes egen agens och ungas behov av att bli lyssnade på.
Coordination Associations is a structure for cooperation between public actors in the rehabilitation field. In this case study, the implementation processes of two cooperation teams are studied, focusing on strategies for implementation, and how these strategies affected the sustainability of the cooperation. The study illustrate two different strategies with different results; one that tried (but failed) to implement cooperative projects, and one interactive strategy aiming to create a local cooperation structure. The latter strategy resulted in a more successful implementation of the team.
De senaste decennierna har samverkan mellan myndigheter kring återgång i arbete blivit allt vanligare. Dock ignorerar de svenska samverkansstrukturerna nästan helt arbetsgivarna som samverkanspart, trots att forskningen visar att det är i samverkan med arbetsgivare som samverkan ger bäst effekt. I de fall där sjukskrivna ska rehabiliteras till sitt tidigare arbete är kontakten med arbetsplatsen avgörande, och i de fall där arbetsgivare saknas är kontakten med arbetsmarknadens parter lika central. Om arbetsgivare inte involveras i samverkan är risken därför stor att de samverkande myndigheterna ägnar sig åt att rehabilitera människor till arbeten som inte finns.
Mobility of poor people poses a number of challenges to the national welfarestate. The article examines a contemporary example of poverty reductionwithin the EU: Fund for European Aid for the Most Deprived, FEAD. The aimof the article is to provide knowledge about how project staff in FEAD initiativesin Sweden frame their work to meet the needs of poor EU citizens, witha focus on work and self-sufficiency. On the basis of interviews with staff inFEAD projects, the analysis draws attention to how they describe and frametheir work with supporting poor EU citizens in Sweden, by framing the problemsand needs of the target group, as well as dealing with the frameworksguiding the FEAD activities.
Studien undersöker i vilken mån det förekommer kontakter mellan grupper som är olika varandra eller inte inom civilsamhällets organisationer och nätverk och om kontakterna samvarierar med lägre fördomar och högre tillit till grupper som är annorlunda en själv. Studien är baserad på en surveyundersökning som är genomförd till ett urval av invånare mellan 18-84 år i 36 svenska kommuner. Totalt deltog drygt 10200 personer i undersökningen. I takt med att mångfalden i samhället ökar framställs arenor som möjliggör kontakter mellan grupper alltmer centrala för den sociala sammanhållningen. Flera tidigare studier pekar på samband mellan exempelvis tillit och ökad livskvalitet, bättre självskattad hälsa. Kontakter mellan grupper inom ramen för civilsamhället förekommer i varierande utsträckning mellan typ av organisationer och kommuner. Resultaten pekar på betydelsen av att kontakterna uppfattas som positiva för tillit och tolerans mellan grupper. Resultaten är i linje med tidigare studier på att yngre är mer benägna att uppfatta kontakter som positiva än äldre.