liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 45 av 45
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andén, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Allmänmedicin.
    Wiborgh, Meta
    Bergnäsets VC .
    Långa sjukdskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral2008Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 5, s. 369-375Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

       

  • 2.
    Arneson, Hanna
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Arbetsgivarnas rehabiliteringsinsatser och kvinnors återgång i arbete.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 77, s. 421-428Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Arneson, Hanna
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Vidmakthållande av hälsofrämjande processer vid arbetsplatser.2005Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 82, s. 241-254Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Barajas, Josefin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Interventionens olika ansikten - karakterisering utifrån interventionsansatser.2005Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 82, s. 223-240Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Bendtsen, Preben
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, Akutkliniken.
    Johansson, Kjell
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Vart är alkoholpreventionen inom primärvården på väg?2004Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 3, s. 207-213Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Björkman, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från rasbiologi till ärftlighetsskräck: Nils von Hofsten, nätverket och steriliseringsverksamheten2012Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, nr 1, s. 26-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar zoologen Nils von Hofsten (1881-1967) med fokus på hans eugeniska verksamhet i Sverige under första halvan av 1900-talet. Denna verksamhet inbegrep ett betydande inflytande över eugeniska frågor på flera olika nivåer, som till exempel akademisk undervisning i ärftlighetslära med rasbiologisk tillämpning, lobbyverksamhet för ett rasbiologiskt forskningsinstitut samt en steriliseringslag, parlamentariska uppdrag i befolkningskommissionen samt långvarig myndighetsutövning i samband med tillämpningen av steriliseringslagen. Den handlar också om en oväntad konsekvens av den rasbiologiska informationsspridningen: ärftlighetsskräcken. Nils von Hofsten tillhörde ett tidigt rasbiologiskt nätverk, och artikeln betonar nätverkets roll för eugenikens lansering och etablering i Sverige, och för von Hofstens egen eugeniska karriär.

  • 7.
    Bredström, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle.
    Sociokulturellt sammanhang som etnisk skiljelinje i psykiatrisk diagnostik: kulturbegreppet i DSM-52015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 1, s. 47-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I arbetet med revisionen av DSM-5 (2013) betonades vikten av att kulturanpassa diagnosmanualen. Den kulturformulering som fanns i DSM-IV utvärderades, och förslag på förändringar lades fram av experter tillsatta av DSM-5:s styrgrupp. Artikeln visar att den reviderade manualen på flera sätt försöker bemöta tidigare kritik om etnocentrism och individorienterat kulturbegrepp. Trots detta bygger DSM-5 fortfarande på en etnocentrisk uppdelning mellan universella diagnoser och kulturspecifika avvikelser där kultur likställs med icke-västerländsk. Genom att betona sociokulturellt sammanhang bryter kulturavsnitten också med den dominerande symptombaserade förståelsen som annars genomsyrar diagnoskriterierna. Mot denna bakgrund, argumenterar artikelförfattaren, finns det risk att lyhördhet för sociokulturellt sammanhang blir en etnisk skiljelinje i psykiatrisk diagnostik istället för att omfamna alla med psykiskt lidande. 

  • 8.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Arbetsförmåga och anställningsbarhet i teori och praktik2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 5, s. 399-407Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bedömning av arbetsförmåga och anställningsbarhet är centrala uppgifter för välfärdsaktörerna då en person blir sjukskriven. Bedömningarna har betydelse för den enskildes fortsatta förutsättningar att bibehålla en plats i arbetslivet. I artikeln diskuteras vilka svårigheter som uppstår i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i samband med bedömningar av arbetsförmåga och anställningsbarhet inom ramen för de regelverk som gäller.

  • 9.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Arbetslivsinriktad rehabilitering - synsätt och utvecklingsbehov.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 77, s. 388-397Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Faser i arbetslivsinriktad rehabilitering2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 210-219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Arbetslivsinriktad rehabiltering används som begrepp för många olika typer av utredningar och åtgärder som underförstått eller uttalat syftar till att främja återgång i arbete för sjukskrivna. Det är emellertid fruktbart att differentiera mellan olika faser i processen för att tydliggöra bilden avseende vilka aktörer och vilka åtgärder som är lämpliga. Sjukskrivnings- och rehabilteringsprocessen kan indelas i fyra faser från att bli sjukskriven till att vara tillbaka i en aktiv arbetssituation. Med utgångspunkt från dessa faser diskuteras i vilken grad det finns evidens för åtgärder inom respektive fas.

  • 11.
    Ekbladh, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Interventioner för att påverka sjukfrånvaro - en analys av tillvägagångssätt.2005Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 3, s. 210-222Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Interventions used to impact sick leave

    -          An analysis of approaches

    This review concerns intervention research published during the 21st century where the purpose of the interventions was to impact sick leave in work life. The aim of this review was to create a systematic chart of interventions published in scientific journals during the period mentioned above. A second aim was to analyze the procedures in the papers and their overall goal concerning their interventions for papers published in year 2003. The papers were analyzed through Blake and Moutons’ model of intervention approaches. The review resulted in 60 scientific papers with intervention research concerning sick leave. During year 2003, 17 papers were published concerning this topic, which was the most during any year in the 21st century.  The intervention approach that was most common was the “ prescriptive interventions” (n=11). One explanation for this could be that many of the interventions (n=7) were carried out in a health care arena that has a long tradition of an expert authority relation towards the client. Twelve of the papers described disease prevention interventions and five described health promotion interventions. None of the 17 papers had a qualitative approach, which is noteworthy since it has been recommended that a combination of quantitative and qualitative approaches is the best method in intervention evaluation.

  • 12.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prioriteringsprocessen: exempel på övergripande strategier2003Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 80, nr 5, s. 398-405Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13. Grahn, B
    et al.
    Borgquist, Lars
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Allmänmedicin.
    Ekdahl, Christer
    Är rehabilitering kostnadseffektiv?2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 5, s. 445-453Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Hermansson, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Östergötlands Läns Landsting, PC - Psykiatricentrum, FMC - Flyktingmedicinskt centrum.
    Krigsskadade flyktingar på den svenska arbetsmarknaden.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 1, s. 66-72Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Johansson, Gun
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Anpassningar av arbetet vid ohälsa2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 256-264Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att anpassa arbete till ohälsa är ett sätt att hantera bristande överensstämmelse mellan arbetets krav och individens kapacitet. En uppdelning kan göras mellan anpassningsmöjligheter, som "naturligt" finns i arbetet, och modifierat arbete, som innebär förändring av arbetssituationen som ett led i rehabilitering. Studier visar att ju fler anpassningsmöjligheter en person har i arbetet ju större är sannolikheten att han eller hon återgår i arbete efter lång sjukskrivning. Starkt stöd finns även för att modifierat arbete ökar sannolikheten att återgå efter lång sjukskrivning. Modifierat arbete kan dock ge upphov till negativa reaktioner bland arbetskamrater och därmed påverka modifieringarna negativt. Arbetsgivare kan även reagera olika på individers återgång i arbete efter sjukskrivning. Möjligheter till ett modifierat arbete kan t.ex. sammanhänga med en välkomnande attityd från arbetsgivaren.

  • 16.
    Karlsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Social validitet för arbetsförmågebedömningar - vad, hur och varför?2019Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 96, nr 5, s. 665-672Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inom såväl arbetslivsinriktad rehabilitering som försäkringsmedicin förekommer bedömningar av personers arbetsförmåga. Vanligtvis studeras traditionella former av validitet och reliabilitet för dessa metoder, men social validitet är ännu ovanligt. Syftet med artikeln är att beskriva begreppet social validitet och betydelsen av socialt valida bedömningar av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen. Social validitet innefattar huruvida en metod anses vara lämplig, legitim, begriplig och värd mödan. Bedömningsmetoder som har en hög social validitet möjliggör personers förståelse för vad som ska ske vilket i sin tur kan öka deras motivation till att delta, både i bedömningen och i påföljande interventioner. Social validitet är också viktigt att pröva för att undvika att metoder upplevs som irrelevanta eller kränkande.

  • 17.
    Karlsson, Marit
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neurovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, LAH Linköping.
    Milberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Närsjukvården i centrala Östergötland, LAH Linköping.
    Hur vill vi dö? Snabbt, smärtfritt, sederad och med sällskap?: Den goda döden och konsekvenser för sjukvården2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 1, s. 132-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Majoriteten av människor i dagens västerländska samhälle dör en långsam förväntad död till följd av kronisk sjukdom. Under livets sista tid fattas många beslut inom sjukvården, som bidrar till formandet av döendet. Det finns ingen enhetlig beskrivning av vad som utgör en god död, utan detta varierar på grupp- och individnivå. Oomstridda kriterier för en god död är att få dö värdigt och utan lidande, med god livskvalitet och medbestämmande, samt med bevarade sociala relationer. Mer omdiskuterade kriterier för en god död rör personlig acceptans av döden, med kontroll och oberoende, och med fullständigt självbestämmande och uttryckt individualitet. För att sjukvården skall möjliggöra en god död för patienten behövs individualiserad vård baserad på samtal där patienten fått uttrycka sina önskemål.

  • 18.
    Kjellgren, Ceclia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Sweden.
    Nilsson, Doris
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
    Thulin, Johanna
    Linnéuniversitetet, Sweden.
    Implementering av en strukuterad behandlingsmetod vid barnmisshandel-ett tioårsperspektiv2017Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 4, s. 457-476Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ten years ago an evidence based treatment model for families where phy-sical abuse had occurred (CPC-CBT, Combined Parent Child-Cognitive Be-havioral Therapy) was introduced in Sweden. The project was a bottom-up project initiated by social workers. Four teams were initially trained and pro-mising results by treatment follow-up were identified in a pilot study. Further implementation started and so far additional hundred therapists has been trained in the model. More than thousand families have completed treat-ment. Ongoing research examines treatment effects as well as experiences among children who have received treatment. Experiences of referring so-cial workers as well as the process of implementation are reported in this pa-per. Findings are discussed, obstacles as well as supportive factors during the implementation process

  • 19.
    Kristenson, Margareta
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö. Östergötlands Läns Landsting, FHVC - Folkhälsovetenskapligt centrum, Förebygg.med.
    Jarkman, Kristina
    Wingren, Gun
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för molekylär och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.
    Göransson, Anne
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö. Östergötlands Läns Landsting, FHVC - Folkhälsovetenskapligt centrum, Förebygg.med.
    Wärnberg Gerdin, E
    Vang, Johannes
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö. Östergötlands Läns Landsting, FHVC - Folkhälsovetenskapligt centrum, Förebygg.med.
    Häggström, Anita
    Problembaserad inlärning som modell för utbildning i folkhälsovetenskap.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 2, s. 154-159Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Liljegren, Mats
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Att bedriva FoU verksamhet i nätverk.2006Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 83, nr 2, s. 147-155Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Medin, Jennie
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Hälsa, folkhälsa och intervention.2005Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 82, s. 198-209Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Müssener, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Det goda mötet - en viktig del i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen2012Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, nr 2, s. 169-177Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ansvaret för att stötta individer vid återgång i arbete delas mellan flera offentliga aktörer såsom Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den sjukskrivne själv. Studien visar att bemötandet från dessa aktörer påverkar hur personer som varit sjukskrivna hanterar sin situation relaterat till de förändringar som genomförts i sjukförsäkringen samt deras möjlighet att återgå till arbete. Möten där individens styrkor och förmågor på olika sätt lyfts fram tycks påverka självförtroendet och synen på den egna arbetsförmågan. Kritik riktas mot sjukförsäkringssystemet, t.ex. regler och bestämmelser, snarare än mot aktörerna som arbetar i det. I intervjuerna framkommer att systemets utformning i sig bidrar till att de professionella har svårt att se och beakta individuella behov vilket bidrar till orättvisa bedömningar och beslut.

  • 23.
    Müssener, Ulrika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Linderoth, Catarina
    Försäkringskassan, Linköping.
    Kan jag få ett läkarintyg?: - Erfarenheter av telefonrådgivning i primärvården2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 6, s. 539-547Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En stor andel av telefonsamtalen till primärvårdens telefonrådgivning avser andra problem än sjukdom, skada eller medicinska frågor. Sammanlagt deltog 35 sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning i fokusgruppintervjuer. De hade tidigare deltagit i en två dagars utbildning i försäkringsmedicin. Resultaten visar att sjuksköterskorna ansåg att de efter utbildningen ökat sin kunskap om sjukförsäkringen, att de lättare kunde ställa frågor om alternativ till att besöka läkaren och stödja patienten i att fatta beslut om t.ex. egenvård.

  • 24.
    Müssener, Ulrika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svensson, Tommy
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderberg, Elsy
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång i arbete?2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 238-244Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Nikku, Nina
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för sociologi.
    Paternalism inom hälsofrämjande och prevention1993Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 2-3, nr Temanummer Folkhälsa, s. 78-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26.
    Nodenfelt, Lennart
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Begreppet arbetsförmåga2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 220-228Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There are several causes and reasons to why a person lack the ability to take a job or to perform his or her tasks at the work place. Even though nearly all these causes and reasons are well-known, we lack a way of systematicly analysing them. There is a need to understand how they are empirically and logically related to each other. As a reslut of such an analysis we can classify the conditions of work ability and thereby more easily distinguish between different types of reduced work ability. This article is an attempt to contribute to such an analysis.

  • 27.
    Nord, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Med Joker i leken. Om samspelet mellan människa med demens och vårdhund2010Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 87, nr 4, s. 249-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här essän diskuterar hur verksamhet med vårdhund kan relateras till kommunikativa förmågor hos en människa med demens. Den ger exempel på hur verksamheten kan gå till och vilka förmågor som engageras hos en demenssjuk. Diskussionen underbyggs med posthumanistisk teori. Texten bygger på en utvärdering av verksamhet med vårdhund i Uppsala kommun.

  • 28. Nordqvist, C
    et al.
    Holmqvist, C
    Cedersund, E
    Alexanderson, Kristina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Att arbeta med ryggont: en pilotstudie med fokusgrupper.1999Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 76, s. 347-356Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Nordqvist, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Alexanderson, Kristina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Holmqvist, C
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Arbetsgivarens betydelse vid sjukskrivning - om att återgå i arbete.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 5, s. 429-437Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Nordqvist, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Barajas, Josefin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Keberg, K
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Rehabilitering inom Samhall - att finna ett annat arbete.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 77, s. 438-444Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Nordqvist, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Holmqvist, C
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Alexanderson, Kristina
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Socialmedicin och folkhälsovetenskap.
    Att komma igen. Om att återgå i arbete efter sjukskrivning för rygg-, nack- eller skulderbesvär, en pilotstudie med fokusgrupper.2000Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 4, s. 347-356Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Nyström, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Medicinsk informatik.
    Åhlfeldt, Hans
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för medicinsk teknik, Medicinsk informatik.
    Berg, Lars
    Socialstyrelsen Stockholm.
    Datorbaserat stödsystem vid användning av ICF2002Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 79, nr 6, s. 546-549Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Rönnberg, Jerker
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Institutet för handikappvetenskap, IHV.
    Larsson, C
    Memory disorders following subarachnoid haemorrhage(in Swedish)1989Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 66, s. 391-295Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Rönnberg, Jerker
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Institutet för handikappvetenskap, IHV.
    Lyxell, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    När hörseln felar: Talavläsning som kompensatorisk mekanism1989Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 66, s. 167-173Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35.
    Rönnberg, Jerker
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Institutet för handikappvetenskap, IHV.
    Lyxell, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
    When hearing fails: Speechreading as a compensatory alternative? (In swedish)1989Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 66, s. 167-172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 36.
    Seing, Ida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordenfelt, Lennart
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bülow, Pia
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Avstämningsmötet som arena för förhandling om arbetsförmåga.2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 5, s. 408-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 37.
    Skagius, Peter
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindgren, Anne-Li
    Stockholms Universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Avdelningen för Förskollärarutbildning och Förskoleforskning.
    Psykisk ohälsa eller bara livet?: Ungas egna beskrivningar av psykisk ohälsa i en internetbaseradstödverksamhet organiserad av och för ungdomar2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 568-576Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel berör Tilia, en ideell internetbaserad verksamhetsom organiseras av ungdomar och unga vuxna med egen erfarenhet avpsykisk ohälsa. Tilia riktar sig till andra unga som kämpar med sitt psykiskamående och har som ambition att komplettera den formella vården. Dennaartikel fokuserar på hur ungdomars psykiska ohälsa beskrivs på Tilia.se isyfte att närmare studera den språkliga repertoar om psykisk ohälsa sompresenteras på hemsidan. Analysen visar hur de ungas beskrivningarav psykisk ohälsa präglas av ett fritt användande av psykologiskt ochpsykiatriskt expertspråk och en ”normalisering” av olika känslor, somkontrast till det vuxna (expert)samhällets normer och krav. Vidare betonasden stödsökandes egen agens och ungas behov av att bli lyssnade på.

  • 38.
    Strang, Peter
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Palliativmediicin. Östergötlands Läns Landsting, ViN, LAH Linnea.
    Symptomkontrollens betydelse i den palliativa vården.1999Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 3, s. 235-238Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Att implementera rehabiliteringssamverkan: en fallstudie2011Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 88, nr 5, s. 418-427Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Samordningsförbund är en struktur för interorganisatorisk samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan kommun, landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I denna fallstudie har implementeringsprocesser kring samverkansteam i två samordningsförbund studerats, med fokus på utveckling av strategier för implementering, hur berörda organisationer involverades i denna process, samt hur strategierna påverkade hållbarheten i samverkansarbetet. Studien omfattar individuella intervjuer, fokusgrupper och dokumentstudier. Studien visar två olika strategier för implementering med olika utfall. Medan förbund ett försökte (men misslyckades) att implementera specifika samverkansprojekt hade förbund två en bredare interaktiv strategi för att åstadkomma en lokal samverkansstruktur. Denna strategi innebar att ett centralt samverkansteam kunde startas och drivas vidare, med stöd från samtliga parter.

  • 40.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Arbetslivsinriktad rehabilitering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Samverkan kring återgång i arbete: var är arbetsgivarna?2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 265-274Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De senaste decennierna har samverkan mellan myndigheter kring återgång i arbete blivit allt vanligare. Dock ignorerar de svenska samverkansstrukturerna nästan helt arbetsgivarna som samverkanspart, trots att forskningen visar att det är i samverkan med arbetsgivare som samverkan ger bäst effekt. I de fall där sjukskrivna ska rehabiliteras till sitt tidigare arbete är kontakten med arbetsplatsen avgörande, och i de fall där arbetsgivare saknas är kontakten med arbetsmarknadens parter lika central. Om arbetsgivare inte involveras i samverkan är risken därför stor att de samverkande myndigheterna ägnar sig åt att rehabilitera människor till arbeten som inte finns.

  • 41.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Stockholm, Sweden; Avdelningen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall, Sverige.
    Kontakter mellan grupper inom civilsamhällets organisationer2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 528-538Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker i vilken mån det förekommer kontakter mellan grupper som är olika varandra eller inte inom civilsamhällets organisationer och nätverk och om kontakterna samvarierar med lägre fördomar och högre tillit till grupper som är annorlunda en själv. Studien är baserad på en surveyundersökning som är genomförd till ett urval av invånare mellan 18-84 år i 36 svenska kommuner. Totalt deltog drygt 10200 personer i undersökningen. I takt med att mångfalden i samhället ökar framställs arenor som möjliggör kontakter mellan grupper alltmer centrala för den sociala sammanhållningen. Flera tidigare studier pekar på samband mellan exempelvis tillit och ökad livskvalitet, bättre självskattad hälsa. Kontakter mellan grupper inom ramen för civilsamhället förekommer i varierande utsträckning mellan typ av organisationer och kommuner. Resultaten pekar på betydelsen av att kontakterna uppfattas som positiva för tillit och tolerans mellan grupper. Resultaten är i linje med tidigare studier på att yngre är mer benägna att uppfatta kontakter som positiva än äldre.

  • 42.
    Westlander, Gunnela
    et al.
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, Industriell arbetsvetenskap.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Rikscentrum arbetslivsinriktad rehabilitering IHS.
    Hälsofrämjande interventioner. Del 12005Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 82, nr 3, s. 196-266Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Wijma, Barbro
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för barns och kvinnors hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Barn- och kvinnocentrum, Kvinnokliniken i Linköping.
    Persson, Alma
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Genus. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ockander, Marlene
    The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Jönköping University, Sweden.
    Brüggemann, Jelmer
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Upprepad utsatthet - bakgrund av övergrepp hos kvinnor och män och risken att uppleva kränkningar i vården2019Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 96, nr 4, s. 499-518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Forskning visar att var sjätte kvinnlig och var trettonde manlig patient har upplevt kränkningar i vården. En bakgrund av övergrepp ökar risken att som vuxen uppleva sig kränkt i vården. 

    Detta samband analyseras i artikeln liksom dess orsaker och konsekvenser för patienter och vårdgivare. På basen av mångårig interventionsforskning diskuteras även hur vården på både strukturell och individuell nivå kan förhindra att patienter kränks och speciellt patienter med en bakgrund av övergrepp. 

    Ett stort ansvar vilar på vårdens alla ledningsnivåer, från myndighet till klinik, för att skapa förutsättningar i form av tid, kunskap och verktyg så att vårdgivare kan agera mot att patienter kränks. Artikeln beskriver ett antal sådana verktyg.

  • 44.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Junila, Marianne
    University of Oulu, Finland.
    Gränsöverskridande socialmedicin: Vård av finska sjuka barn i Sverige 1942-19492017Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 5, nr 4, s. 610-618Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln handlar en omfattande satsning på att transportera ca 5000 sjuka finska barn till Sverige för vård och behandling under och efter andra världskriget. Sjuktransporterna pågick ända till slutet av 1940-talet. Det var ett projekt som försiggick parallellt med förflyttningar av ca 70 000 finska barn för tillfälliga placeringar i Sverige under kriget. Sjuktransporterna skiljde sig organisatoriskt i den meningen att statliga aktörer från både Finland och Sverige var involverade. Den svenska staten bidrog med ett substantiellt finansiellt stöd. Resultatet blev en gränsöverskridande socialmedicinsk satsning.

  • 45.
    Ålund, Aleksandra
    Department of Sociology, University of Umeå, Sweden.
    Kvinnor vid migrationens vägskäl1987Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 2-3, s. 90-95Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      

1 - 45 av 45
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf