liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 424
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adamsson, Eric
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Produkters funktionsskador ur ett skadestånds- och försäkringsrättsligt perspektiv: Om säljares skadeståndsskyldighet när levererade produkter är behäftade med funktionsfel, samt om ansvarsförsäkringens betydelse för funktionsfel2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats behandlas kommersiella säljares skadeståndsansvar när levererade produkter är behäftade med funktionsfel. Funktionsfel i produkter kännetecknas av att felaktiga detaljer från tillverkningen av en beståndsdel orsakar en minskad funktion i slutprodukten. I uppsatsen klarläggs även vilken betydelse ansvarsförsäkringen har för köparens möjligheter att erhålla ersättning när denna drabbats av funktionsskador härledda av köpt felaktig egendom.

    I uppsatsen undersöks ingrediens- och komponentskador ur främst ett skadestånds- och försäkringsrättsligt perspektiv, med avsikten att klargöra säljarens skadeståndsskyldighet i inomobligatoriska förhållanden samt vilka ansvarsgrunder som är aktuella i utomobligatoriska relationer. Även det försäkringsrättsliga skyddet för ingrediens- och komponentskador utreds, samt betydelsen för försäkringsskyddet huruvida den inträffade skadan är en skadeståndsrättslig sakskada eller en skada som ryms inom säljarens köprättsliga felansvar undersöks.

    Uppsatsen innehåller därutöver ett empiriskt avsnitt, vars avsikt är att klarlägga hur de svenska ledande försäkringsbolagens relevanta försäkringsvillkor är utformade samt vilken syn försäkringsbolagen har på begreppet sakskada och funktionsskadeprincipen.

  • 2.
    Ahl, Roy
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Utökat betalningsansvar för medverkande till skattebrott2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 1968 infördes reglerna som idag återfinns i 59 kap. SFL i syfte att förhindra juridiska personer från att förfara oriktigt vad gäller betalning av skatt. Detta personliga betalningsansvar som kan aktualiseras mot företrädare för juridiska personer har diskuterats sedan dess tillkomst. Regleringen är i allra högsta grad rättspolitiskt laddad och således ställs olika intressen mot varandra. Vågskålen innehåller således på ena sidan det all­männas intresse och på den andra näringsidkares rätt att skilja sina tillgångar från den juridiska person­ens.

    Att ingen ska få behålla vinningen av sitt brott torde alla vara rörande överens om, vilket kommer till uttryck i såväl offentliga utredningar som propositioner på området. En brist i den nuvarande regleringen är att medverkande tredje män inte kan göras ersättningsskyldiga för den ekonomiska skada som staten åsamkas genom skattebrott. Förslag till en utökad reglering som träffar även medverkande tredje män har diskuterats under senare år, även om det ännu ej har resulterat i någon lagändring.

    Genom införandet av 36 kap. 1 b § BrB, utvidgat förverkande, har rättskiparen givits ytterligare ett verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Denna regel tillkom år 2008 och kan aktualiseras vid grova skattebrott. Dock har utvidgat förverkande till följd av skattebrott varken åberopats eller prövats sedan paragrafens tillkomst. Detta synes bero på okunskap hos aktuella myndigheter och förhoppningsvis kan verktyget komma att användas i kampen mot den grova skattebrottsligheten inom den närmsta framtiden.

    Det behövs en utvid­g­ning av betalningsansvaret alternativt ett införande av en skadestånds­paragraf i 59 kap. SFL för att kunna komma åt de allmänna medlen som går förlorade genom skattebrott. Det första förslaget, att utöka kretsen betalningsansvariga, är enligt min mening det mest önskvärda, eftersom alternativet rörande en skadeståndsrättslig reglering behäftats med en rad processuella problem till skillnad mot utvidgningsförslaget. Jag anser att genom en sådan utökning av regleringen i komb­i­na­tion med ökad kunskap rörande det rättsliga verktyget utvid­gat förverk­ande, kan kampen mot skattebrottsligheten komma att effektiviseras. Med tanke på de enorma belopp detta handlar om torde det vara av yttersta intresse för sam­hället att en sådan reglering kommer till stånd snarast möjligen, även om den givetvis behöver vara väl genom­arbetad. Dess förenlighet med Europakonventionen måste även beaktas och prövas.

  • 3.
    Ahonen, Nicholas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Löpande informationsgivning från onoterade aktiebolag: Med sikte på gräsrotsfinansierade aktiebolag2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut.

    Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva.

    Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare.

  • 4.
    Ahonen, Nicholas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mathisen, Rasmus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gräsrotsfinansiering: rättsliga problem och hur gällande rätt föreslås ändras2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Crowdfunding is a phenomenon that is subject to a great growth during the recent years, and the growth rate doesn't seem to stagnate. When new legislation named the JOBS Act in the U.S. becomes effective in late 2015, crowd equity will surely become a popular tool for financing businesses. Because crowdfunding great popularity is caused by the possibility to reach out to crowds through the internet, it is a global phenomenon, why it's relevant to examine current legislations in jurisdictions. This thesis covers an examination of Swedish laws of how they govern crowdfunding, and also suggestions on how the laws should be changed to more efficiently  correspond with the purposes of crowdfunding.

  • 5.
    Albinsson, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Försäkring och terrorism2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I Europa samt i vår övriga omvärld har hotet från terrorister under de senaste åren ökat. Därför är det av betydelse att försäkringsskydd finns att tillgå när eller om vi drabbas av terroristers våldshandlingar, för att åtminstone mildra vårt ekonomiska lidande. I denna masteruppsats får läsaren bland annat bekanta sig med vilka försäkringsmöjligheter som de större försäkringsgivarna har att erbjuda privatpersoner samt företag, avseende skada som har orsakats av terrorism. I uppsatsen behandlas försäkringar där skydd mot terrorism undantas helt eller till vissa delar. Detta gör det betydelsefullt att analysera i vilken utsträckning försäkringsbolag har rätt att undanta terrorrisker samt vilket rörelseutrymme försäkringsbolag har beträffande att inte uppställa undantag för nämnda risker. Vidare framförs resonemang om hur samhället påverkas av att försäkringsskydd, i vissa fall, saknas på området samt hur rimligt det är att försäkringsbranschen saknar en gemensam definition av terrorism.

    Terrorism kan ibland klassificeras som krigsliknande händelse. I uppsatsen behandlas därför också frågor om hur klassificeringen teoretiskt sett kan komma att påverka försäkringsersättningen vid ett eventuellt terrorscenario.

  • 6.
    Alexandersson, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bevisbördan avseende skakrav vid offentlig upphandling2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen sammanställer och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna användas som ett inlägg i debatten avseende skakravens användning vid offentlig upphandling i Sverige.

    Användingen av skakrav är vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremålet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser är avgörande för att säkerställa leveransen av föremålet för upphandlingen.

    Frågan om bevisbördans placering får extra stor vikt i en situation där det, till följd av oklara faktiska förhållanden, finns en osäkerhet avseende hur gällande rätt ska tillämpas. Om en part i ett mål har bevisbördan innebär detta att om parten inte kan visa på omständigheter som uppfyller de beviskrav som uppställs, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga. Risken för att en omständighet inte har bevisats tillskrivs med andra ord av den part som har bevisbördan.

    En leverantör som lämnar anbud vid en offentlig upphandling anger att samtliga skakrav är uppfyllda. I normalfallet är också detta meddelande tillräcklig bevisning för att bevisbördan avseende anbudsgivarens skakravsuppfyllelse ska övergå till beställaren. Detta faktum får ett flertal praktiska konsekvenser. Uppsatsens frågeställning syftar till att identifiera och analysera följderna av angivet faktum.

    När skakravsuppfyllelse bevisas genom ett enkelt meddelande i avlämnat anbud föreligger det en risk för att anbud från anbudsgivare som inte uppfyller alla skakrav ändå tilldelas upphandlingskontrakt. Detta är möjligt eftersom en beställare i normalfallet varken har skyldighet eller möjlighet att kontrollera en anbudsgivares faktiska skakravsuppfyllnad. En undersökning av den faktiska skakravsuppfyllnaden eller omfattande krav på att särskilda bevis avseende skakravsuppfyllnaden ska bifogas anbudet kan strida mot de grundläggande principerna för offentlig upphandling.

    En ytterligare följd av rådande rättsläge är att beställaren är till viss del utelämnad till anbudsgivarnas "goda omdöme". Med gott omdöme menas att en leverantör antas avstå från att lämna anbud när denne vet med sig att han inte uppfyller samtliga uppställda skakrav. En annan möjlig följd av att ett vinnande anbud inte i praktiken uppfyller samtliga skakrav är att tilldelningsbeslutet kan bli föremål för överprövning och/eller att syftet med upphandlingen inte uppnås till sin helhet.

    Uppsatsförfattarens anger vissa förslag på lösningar för att minska de friktioner som användingen av skakrav kan ge. Beställaren skulle bland annat kunna ges större möjligheter att begära bevis avseende anbudsgivarnas skakravsuppfyllnad. Ett annat förslag är helt enkelt att minska användningen av skakrav vid offentlig upphandling.

  • 7.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aktiebolagsrätt i domstol: En rättsfallsstudie2018Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2017/18, nr 4, s. 785-801Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras en rättsfallskartläggning över bolagsrättsliga domar vid Högsta domstolen eller hovrätterna i under 2013-2017. Studien visar bland annat att oaktat var du bor i Sverige är det lika stor sannolikhet för en aktiebolagsrättslig tvist, att talan i drygt hälften av målen riktas mot styrelseledamöter och att så mycket som en tredjedel av rättsfallen handlar om bolagsledningens personliga betalningsansvar. Studien ger också anledning att diskutera förekomsten och nyttan av empiriskt material inom rättsvetenskapen.

  • 8.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mot en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning2016Inngår i: Nordisk Tidsskrift for Selskabsret, ISSN 1399-140X, nr 2-3, s. 108-122Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenterar hon en del av det regleringsteoretiska angreppssätt som används i studien och argumenterar för hur ökad kunskap om regleringstekniska verktyg kan leda till en djupare förståelse av aktiebolagsrättens utformning.

  • 9.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    När dispositiva lagregler blir tvingande: om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet2017Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 1, s. 9-22Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.

  • 10.
    Almlöf, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag2014Inngår i: Ny Juridik, ISSN 1400-3007, nr 4, s. 63-79Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bolagsstämma per capsulam är bara början: med samtliga aktieägares samtycke är utrymmet för företagsspecifika lösningar större än vad lagtexten ger uttryck för. I denna artikel skriver Hanna Almlöf, jur.dr, universitetsadjunkt vid Linköpings universitet och forskare vid Ratio och CeFEO, om aktiebolagsrättens osynliga dispositivitet och möjligheter till flexibelt beslutsfattande i aktiebolag.

  • 11.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bjuggren, Per-Olof
    Jonkoping Int Business Sch, Sweden.
    A regulation and transaction cost perspective on the design of corporate law2019Inngår i: European Journal of Law and Economics, ISSN 0929-1261, E-ISSN 1572-9990, Vol. 47, nr 3, s. 407-433Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    For the corporate business model to be successful, it is important to align the interests of those who control and finance the firm. Corporate law has here an important task to fulfill. It offers a legal framework that can facilitate parties to conclude mutually preferable agreements at low transaction costs. The purpose of this paper is to show how to design corporate law to fulfill this task and apply this knowledge to a Swedish case. A two-dimension model that simultaneously considers both the regulation intensity and the level of default of corporate law is presented. The earlier literature treats these dimensions separately. By adding a transaction cost perspective to our model, we assess different regulatory techniques and examine how the Swedish legislation can be amended to help corporations by offering a standard contract that lowers the transaction costs of contracting. This can be achieved if default rules or standards of opt-out character are combined with other regulatory techniques with lower transaction costs such as opt-in alternatives and menus. We also show how our model can be used in other studies as a tool to analyze the design of legal rules.

  • 12.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Kristiansson, Hanna
    Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden2019Inngår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.

  • 13.
    Almlöf, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
    Per-Olof, Bjuggren
    Ratio - Näringslivets forskningsinstitut, Stockholm.
    What Matters in Design of Corporate Law2017Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    For the corporate business model to be successful, it is important to align the interests of thosewho control and finance the firm. Corporate law has here an important task to fulfill. It offers alegal framework that can facilitate for parties to conclude mutually preferable agreements atlow transaction costs. The purpose of the paper is to show how to design corporate law to fulfillthis task. A two-dimension model that simultaneously considers both regulation intensity andthe level of default of the corporate law is presented. Earlier literature treats these dimensionsseparately. By adding a transaction cost perspective to our model, we assess different regulatorytechniques and examine how legislation can help corporations by offering a standard contractthat lowers transaction costs of contracting. This can be achieved through a legislation thatcovers most contingencies and take the heterogeneity of firms into consideration. Furthermore,default rules or standards of opt-out character should be combined with other regulatorytechniques with lower transaction costs such as opt-in alternatives and menus.

  • 14.
    Alvestrand, Erika
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Offentliggörande av regelbunden finansiell information hos svenska aktiemarknadsbolag: Kvartalsrapportens betydelse för en ändamålsenlig reglering2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den svenska regleringen av regelbunden finansiell information återfinns i form av lag och självreglering och syftar till att säkerställa lika information till alla, ökat förtroende, ökad handelsaktivitet, ökad likviditet och långsiktig tillväxt på värdepappersmarknaden. Därtill syftar reglerna till en harmonisering på värdepappersområdet inom EU. På grund av de kostnader och den administrativa börda som kvartalsrapporter anses medföra för framförallt mindre företag, och på grund av de kortsiktiga investeringsstrategier rapporterna anses ge incitament till, har kraven på kvartalsrapporter i den svenska regleringen på senare år minskat. I förevarande uppsats besvaras frågan om ett avskaffat krav på kvartalsrapporter är ändamålsenligt utifrån ett samhällsekonomiskt nyttoperspektiv. Frågan besvaras genom analys av den svenska regleringen av offentliggörande av regelbunden finansiell information och av vilka konsekvenser ett avskaffat krav på kvartalsrapporter kan medföra. Vidare förs ett resonemang de lege ferenda om en ändamålsenlig reglerings utformning och innehåll. För att kunna dra slutsatser om hur företags rapportering påverkas av minskade krav på kvartalsrapporter genomförs dessutom en kvantitativ undersökning av kvartalrapporteringstrender och en kvalitativ undersökning av inställningen till kvartalsrapporter hos företag på Nasdaq Stockholm.

    Utifrån olika ekonomiska teorier om i vilken grad informationsgivning utjämnar informationsasymmetrier på värdepappersmarknaden, kan slutsatser dras om med vilken frekvens regelbunden finansiell information bör offentliggöras och hur omfattande informationen bör vara. Trots investerares oförmåga att processa information och handla rationellt, finns mycket som talar för att informationsgivning i form av kvartalsrapporter utjämnar informationsasymmetrier i viss mån. Kvartalsrapporter är vidare av betydelse på grund av den trygghet offentliggörandet ger investerare. En känsla av trygghet ökar förtroendet för marknaden, vilket är positivt för marknadens kvalité och likviditet. Därtill finns en risk för att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter minskar informationsgivningen från svenska aktiemarknadsbolag, vilket kan påverka effektiviteten på värdepappersmarknaden övervägande negativt. Denna risk tillsammans med kvartalsrapporters betydelse för en fungerande värdepappersmarknad, medför att ett avskaffat krav på kvartalsrapporter inte är ändamålsenligt.

    Resultaten av, de för uppsatsen genomförda undersökningarna, visar dock att företagen anser att dagens krav på kvartalsrapporters innehåll är för detaljerade för framförallt mindre företag och med hänsyn till investerares oförmåga att processa information. Krav på innehållet i kvartalsrapporter bör sålunda ställas relativt lågt för alla företag för att informationsgivningen ska kunna anpassas till företagens unika förutsättningar. Resultaten av undersökningarna visar även att det finns en vilja att fortsätta offentliggöra kvartalsrapporter, även i avsaknad av reglerade krav, vilket talar för att det inte är nödvändigt att ställa höga krav på innehållet i kvartalsrapporter. Regleringen bör fokusera på kvalité snarare än kvantitet.

    För att säkerställa tillräcklig information, förutsebarhet och objektivitet bör en reglering av offentliggörande av regelbunden finansiell information ha utgångspunkt i en allmänt utformad lag, där generella krav på regelbunden finansiell information stadgas. Krav på kvartalsrapporter och dess innehåll bör regleras av självreglering för att på bästa sätt kunna ändras i takt med den snabba utvecklingen på värdepappersområdet.

  • 15.
    Alvestrand, Erika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sofie, Andersson
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Den nya utformningen av 3:12-reglrna: Teoretiska konsekvenser2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De så kallade 3:12-reglerna tillkom i samband med 1990/91 års skattereform i syfte att reglera beskattningen för ägare av fåmansföretag. Det huvudsakliga syftet med reglerna är att förhindra fåmansföretagare från att ta ut utdelning istället för lön för att få skatteförmåner. Från början infördes stränga stoppregler för att i högsta möjliga grad förhindra inkomstomvandling. De stränga reglerna fick oönskade konsekvenser i form av minskad tillväxt i fåmansföretagen. För att öka företagandet och investeringsviljan blev reglerna med åren mer generösa och denna trend har fortsatt ända fram till införandet av de senaste ändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2014.

    I första delen av uppsatsen visar vi bakgrunden till 3:12-reglerna, reglernas utveckling fram till idag samt redogör för skälen till införandet av reglerna och till de ändringar som gjorts.

    I analysen utreder vi huruvida lagstiftarens syfte med 3:12-reglerna kommer att uppnås i teorin med hjälp av de senaste ändringarna. Vi kommer fram till att en utformning av reglerna är en mycket komplex uppgift, där svårigheten ligger i en avvägning mellan att både gynna tillväxt i fåmansföretag, samtidigt som reglerna skall motverka inkomstomvandling. Vi kommer fram till att inkomstomvandling inte får förhindras på stor bekostnad av tillväxten. De ändringar som infördes den 1 januari 2014 tror vi skulle kunna resultera i nya sätt att inkomstomvandla samtidigt som tillväxten inte kommer att gynnas. Exempel på alternativa sätt att utforma reglerna finns även med i den analytiska delen av uppsatsen. För att lösa problematiken kring 3:12-reglerna föreslår vi ett enklare system där reglerna endast bör omfatta de mindre fåmansföretagen för att gynna tillväxt i högre mån.

  • 16.
    Andersson, Ida-Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar: Begreppets innebörd, bevisbördans placering och effekter av det nya upphandlingsdirektivet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom offentlig upphandling strävar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjänster till ett så lågt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. Antagande av anbud som är så låga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlängningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebär en effektiv användning av offentliga medel.

    Huvudregeln är att samtliga anbud som lämnas i en offentlig upphandling ska utvärderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag från huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud. Det råder även viss tveksamhet vad gäller placeringen av bevisbördan för att ett onormalt lågt anbud som kan förkastas föreligger. Osäkerheten avseende innebörden av begreppet onormalt lågt anbud samt bevisbördans placering kan medföra att upphandlande myndigheter sällan utnyttjar möjligheten att förkasta onormalt låga anbud.

    Den slutsats som kan dras vad gäller vad som ska förstås med begreppet onormalt lågt anbud är att det inte är lämpligt att ta fram en generell definition av begreppet. Istället bör en sammantagen bedömning göras för att fastställa huruvida ett onormalt lågt anbud föreligger, eftersom det torde underlätta för upphandlande myndigheter dels att identifiera misstänkt låga anbud, dels att bedöma huruvida de också är onormalt låga. I bedömningen bör hänsyn tas till anbudsgivarens leveransförmåga, marknadspris, nivån på övriga anbud i upphandlingen och anbudets seriositet.

    Vad gäller bevisbördans placering tyder praxis på att EU-domstolen har ansett att bevisbördan bör vara delad mellan parterna medan svenska domstolar har placerat hela bevisbördan hos den upphandlande myndigheten. På grund härav har kan det hävdas att svenska domstolar beslutat i strid med vad EU-domstolen har uttalat, vilket strider mot såväl principen om EU-rättens företräde som lojalitetsplikten. Svenska domstolar har således förbisett både sekundär- och primärrätten. Det är dock sannolikt att placeringen av bevisbördan kommer att justeras av svenska domstolar i och med ett nyligen avgjort mål, där Kammarrätten i Göteborg ålade anbudsgivaren bevisbördan för anbudets seriositet.

    Vidare har ett nytt upphandlingsdirektiv nyligen antagits, i vilket strängare regler om onormalt låga anbud har införts. Genom de strängare reglerna säkerställs bland annat att det råder lika villkor mellan anbudsgivarna, vad gäller efterlevnad av miljö-, social- och arbetsrättslig reglering, vilket torde bidra till främjandet av effektiv konkurrens. Det kan däremot ifrågasättas huruvida artikel 69 om onormalt låga anbud i det nya upphandlingsdirektivet kommer att leda till ökad förutsebarhet, då det inte framgår vad som ska förstås med begreppet onormalt lågt anbud. Utformningen av artikeln i kommissionens ursprungliga förslag gav däremot ledning angående vilka faktorer som kan indikera att ett onormalt lågt anbud föreligger. Det kan därför antas att förslaget skulle ha lett till ökad förutsebarhet avseende vilka faktorer som bör tillmätas betydelse i bedömningen.

    Avslutningsvis, vad gäller frågan om varför det i det nya upphandlingsdirektivet inte föreskrivs ännu strängare regler angående onormalt låga anbud, kan slutsatsen dras att det inte torde vara lämpligt att föreskriva en regel som automatiskt förkastar sådana anbud. En sådan regel riskerar att strida mot likabehandlingsprincipen eftersom den skulle innebära att det kontradiktoriska förfarandet inte skulle tillämpas.

  • 17.
    Andersson, Ida-Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Björk, Miranda
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att godtrosförvärva lösöre: En analys av förvärvarens undersökningsplikt2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I situationer när egendom har överlåtits utan den ursprunglige ägarens tillåtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre bli tillämplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige ägaren och förvärvaren, som ska tillmätas äganderätten till egendom som har överlåtits av någon som inte hade rätt att överlåta egendomen. Exempel på situationer då lagen kan tillämpas är att en person som har lånat egendom överlåter denna till tredje man eller att någon överlåter egendom som är belagd med äganderätts- eller återtagandeförbehåll. I lagen uppställs krav på förvärvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvärv och därmed tillmätas äganderätten till egendomen. Anses förvärvaren ha varit i ond tro vid förvärvet ska egendomen återföras till den ursprunglige ägaren.

    Godtrosförvärvslagen började gälla år 1987 och det har därefter gjorts ändringar vid två tillfällen. Den första ändringen var tänkt att försvåra möjligheten att godtrosförvärva egendom och gäller sedan år 1999. Efter den andra ändringen, år 2003, är det omöjligt att godtrosförvärva stulen egendom. Däremot finns fortfarande möjligheten att godtrosförvärva egendom i de fall överlåtaren lovligen har egendomen i sin besittning, men inte ägde rätt att överlåta den. I dessa fall är dock frågan hur omfattande förvärvarens undersökningsplikt är i praktiken, för att denne ska anses ha varit i god tro vid förvärvet, och om ändringen år 1999 har gjort det svårare att förvärva egendom i god tro.

    Genom vår analys, av främst praxis från både före och efter 1999 års lagändring, visar det sig att det har blivit svårare för privatpersoner att göra godtrosförvärv. På näringsidkare ställs dock samma höga krav som före ändringen, vilka alltid har varit högre än på privatpersoner. Viss typ av egendom anses vara känslig, på grund av dess värde och det faktum att den vanligen är behäftad med äganderätts- eller återtagandeförbehåll. Det krävs därför att förvärvare av sådan egendom vidtar långtgående undersökningar.

    Förvärvaren ska före förvärvet, oavsett vilken typ av egendom det är, kontrollera överlåtarens identitet, fråga överlåtaren om tidigare ägare samt begära att få se kvitto och köpekontrakt från egendomens senaste överlåtelse. I de fall egendomen finns registrerad ska förvärvaren inhämta information från det aktuella registret. Om förvärvaren erhåller kontaktuppgifter till tidigare ägare ska dessa kontaktas. Påstår sig överlåtaren handla för annans räkning måste förvärvaren kontrollera detta med den eventuelle fullmaktsgivaren.

  • 18.
    Andersson, Kalle
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Användning av upphovsrättsskyddade verk i politiska sammanhang: Vad får en upphovsman objektivt anses tåla?2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En upphovsman har enligt 3 § 2 st. upphovsrättslagen (URL) rätt till att dennes verk inte återges till allmänheten med en ändring eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. Denna rättighet kallas respekträtten och utgör en del av vad som brukar kallas för en upphovsmans ideella rättigheter. De ideella rättigheterna i Sverige kan härledas tillbaka till Bernkonventionen (BK) som föreskrev att de stater som signerat konventionen var förpliktade att införa nationella bestämmelser om upphovsmäns ideella rättigheter, och däribland rätten till respekt för verket. De bestämmelser som finns i BK utgör ett minimikrav på vad de signerande staterna måste införa och således kan olika länder erbjuda ett olika starkt ideellrättsligt skydd för upphovsmän. Exempelvis är huvudregeln inom fransk rätt att en upphovsman inte behöver tåla några som helst ändringar i dennes verk. Under sommaren år 2018 samlades runt 600 svenska musiker i ett gemensamt upprop mot att politiska partier använde deras verk i sammanhang som musikerna inte kände att de kunde stå bakom. Ett sådant användande kan i teorin utgöra ett intrång i en upphovsmans respekträtt genom att verket används i ett, för upphovsmannens anseende eller egenart, kränkande sammanhang. Vad som kan utgöra ett kränkande sammanhang ska bedömas i varje enskilt fall enligt en objektiv måttstock. Vid en domstolsprocess ska domstolen genom den objektiva måttstocken komma fram till vad en upphovsman vid varje tillfälle får anses tåla. Det kan således sägas att avsaknaden av en generell schablon kring vad som kan utgöra ett kränkande sammanhang medför en rättsosäkerhet för upphovsmän som känner att deras respekträtt har blivit kränkt. Detta eftersom det på förhand inte går att säga vilka typer av sammanhang som en upphovsman objektiv kan sägas ha blivit kränkt av att förekomma i. Den objektiva intrångsbedömningen såsom den är utformad idag kan även anses bidra till en ojämlik bedömning mellan olika verk inom samma konstform, eftersom ett av kriterierna som ska tas hänsyn till är vilken betydelse verket har i ett konstnärligt och litterärt hänseende. En lösning på den ojämlika bedömningen och den fortsatta rättsosäkerheten kan vara att, likt fransk rätt, införa ett generellt ändringsförbud som även kan tillämpas när ett verk sätts i en främmande kontext. En annan lösning hade varit att i rättspraxis fastställa att förekomsten av ett verk i politiska sammanhang alltid ska anses som kränkande för en upphovsmans anseende eller egenart.

  • 19.
    Andraey, Rebecka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    De nya ränteavdragsbegränsningsreglerna: Reglernas effekt på en koncerns resultatutjämningsmöjligheter utifrån ett neutralitetsperspektiv2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2019 trädde nya skatteregler för företagssektorn i kraft i Sverige för att förhindra skattebaserosion till följd av skatteplanering med ränteavdrag samt en ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital. Den nya regleringen innehåller en generell ränteavdragsbegränsningsregel som återfinns i 24 kap. 24 § IL. Regeln stadgar att ett bolags negativa räntenetto får dras av upp till maximalt 30 procent av avdragsunderlaget. Den nya regleringen baseras på ett EU-direktiv om skatteundandragande och till stor del stämmer de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna överens med vad som stadgas i EU-direktivets artikel fyra. OECD har även lämnat rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning, vari ränteavdragsbegränsningar föreslås i deras åtgärdsplan fyra. I 24 kap. 24 – 29 §§ IL beskrivs det hur avdragsutrymmet beräknas, hur kvarstående negativa räntenetton ska hanteras samt ges en möjlighet för koncerner att kvitta positiva räntenetton mot negativa räntenetton. Problemen som uppdagas med de nya reglerna är att de särskilt kommer påverka koncerner negativt. Detta beror dels på att det är stora multinationella koncerner som primärt är avsedda att träffas av reglerna och dels på grund av att koncernbidragssystemet inte längre kommer kunna fungera helt i enlighet med sitt syfte, det vill säga att skapa skattemässig neutralitet mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett bolag. Denna effekt grundar sig i att avdragsunderlag riskerar att ”fastna” i det koncernbidragsgivande bolaget, till följd av turordningen för tillämpning av koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL och de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna. En annan effekt som förväntas drabba koncerner i högre utsträckning är att de riskerar att permanent gå miste om sina negativa räntenetton. Det uppdagas även att underskottsbolag riskerar att koncernbidragsspärra sitt egenupparbetade underskott om de inte kan få avdrag för sitt negativa räntenetto.  

    Det faktum att reglerna påverkar koncerner särskilt negativt kan ifrågasättas ur ett neutralitetsperspektiv med utgångspunkten att skatteregler inte ska påverka den skattskyldiges val av handlingsalternativ. Vidare kan de nya reglerna diskuteras ur ett neutralitetsperspektiv som baseras på den nationalekonomiska tanken om att bäst resursallokering uppnås om skattereglerna är så neutrala som möjligt. Detta med hänsyn till förarbetenas fokus på ökad samhällseffektivitet, till följd av att reglerna har kombinerats med en generell sänkning av bolagsskattesatsen från 22 till 20,6 procent. Däremot har det inte fokuserats särskilt mycket på effekterna på samhällseffektiviteten vad avser det faktum att lånat kapital genom reglerna blir dyrare. De nya reglerna kan inte motiveras ur ett neutralitetsperspektiv vad avser valet mellan att bedriva sin verksamhet i ett eller flera bolag. Däremot är ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital ett önskvärt syfte som åstadkoms genom lagstiftningen, liksom minskad möjlighet till skatteplanering med ränteavdrag. Särskilda undantagsregler för att mildra effekterna för koncerner har dock tillåtits i direktivet, samt föreslagits i OECD:s rekommendationer. Det är därav överraskande att Sverige har valt att inte anta sådana regler, med tanke på hur mycket hårdare den nya regleringen slår på de koncerner som träffas av den. Neutralitet mellan eget och lånat kapital samt undvikande av skattebaserosion och breddade skattebaser är samtliga önskvärda och legitima målsättningar, som skulle kunna rättfärdiga ett eventuellt avsteg från neutralitet mellan enskilda bolag och koncerner. Däremot är det svårt att rättfärdiga avsteget i förevarande fall, eftersom det inte har införts tillåtna undantagsregler för koncerner i lagstiftningen. Med andra ord, målen hade kunnat åstadkommas fast på en mindre bekostnad av neutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett enda bolag. Det ifrågasätts även om lagstiftaren, genom nya regler, verkligen borde få urholka effektiviteten i tidigare regler. Med detta avses hur ränteavdragsbegränsningarna påverkar koncernbidragssystemets möjlighet att vara effektiv i förhållande till sitt syfte. 

  • 20.
    Annelie, Öhnerud
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Beräkning av skadestånd för sakskada: En undersökning av värderingsmetoder2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en sakskada har uppstått i form av totalskada och det föreligger grund för skadeståndsansvar, aktualiseras frågan om skadeståndets storlek i form av egendomens värde enligt 5 kap. 7 § 1 st. skadeståndslagen. Värdeberäkningen grundas i tre olika värderingsmetoder; dagsvärdeprincipen, försäljningsvärdeprincipen och bruksvärdeprincipen. Vid tillämpningen av dessa metoder är det av betydelse att beakta de bakomliggande syftena med skadestånd. För att fastställa ändamålsenligheten hos de olika metoderna redovisas och diskuteras skadeståndets ändamål. Även de olika värderingsmetoderna redovisas och diskuteras i förhållande till den fastslagna ändamålsenligheten. Slutligen behandlas även Principles on European Tort Law, PETL, för att fungera som ett jämförelseobjekt och ge ytterligare en synvinkel.

    Resultatet av uppsatsen visar att ändamålsenligheten och lämpligheten av de olika värderingsmetoderna skiljer sig åt beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Generellt kan dock sägas att den skadelidandes intresse till återställande i form av återanskaffning av egendom är av stor betydelse för den skadelidande och bör därför beaktas vid skadeståndsberäkningen. Särskilt viktigt bör möjligheten till återanskaffning bli när den skadevållande gjort sig skyldig till brott, trots att det kan innebära att den skadevållandes intressen åsidosätts.

    Dagsvärdeprincipen tillgodoser den skadelidandes intressen, under förutsättning att avdrag för ålder och bruk samt nedsatt användbarhet och annan omständighet inte görs i alltför hög grad. Vid beräkningen får inte heller subjektiva omständigheter rörande den skadelidande medföra att egendom medges lägre värde än likartad egendom. Det borde inte heller ställas för höga krav på den skadelidande att förutse en prisökning. För försäljningsvärdeprincipen gäller att den skadelidandes intressen tillgodoses genom ersättning för beloppet som den skadelidande hade kunnat sälja egendomen för. Vid fastställandet av försäljningsvärdet ska eventuell handelsvinst inkluderas. Slutligen gäller att bruksvärdeprincipen är lämplig när egendomens skick medför ett lågt värde och den skadelidande kan återställas genom ersättning motsvarande hyra för motsvarande egendom.

    Av jämförelsen med PETL framkommer att det finns stora likheter mellan PETL och svensk rätt, men att det även föreligger skillnader. Den största skillnaden mellan regelverken är att värdeberäkningen enligt PETL görs enligt en konkret bedömning, medan bedömningen är abstrakt i svensk rätt. Konsekvensen av förhållandet mellan regelverken medför att det troligtvis är enklare för en skadelidande att erhålla ersättning för ett värde som motsvarar en verklig återanskaffning när skadeståndsbeloppet fastställs enligt PETL. Det finns emellertid ingenting som talar emot möjligheten att i svensk rätt göra en värdeberäkning utirån konkreta omständigheter. En sådan konkret bedömning borde således vara lämplig även inom svensk rätt.

  • 21.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Affärsrätt såsom akademiskt forsknings- respektive undervisningsämne2019Inngår i: Skrifter till JAN Rambergs minne / [ed] Marie Karlsson-Tuula, Annina H. Persson, Stockholm: Jure, 2019, s. 29-34Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln utgör en beskrivning av innebörden av termen affärsrätt, såsom undervisnings- examens och forskningsämne vid Linköpings universitet, fr.o.m höstterminen 1994.

  • 22.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Företagets eget kapital: för juristen och ekonomen2015 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Jurister och ekonomer som arbetar med finansiering, handel med finansiella instrument, företag i ekonomisk kris, företagsanalys eller skattefrågor förväntas kunna integrera juridiska och ekonomiska synsätt och kunskaper. En förståelse av företeelsen företagets eget kapital är en oumbärlig del av denna färdighet. I denna bok till­handahålls redskap för att uppnå sådan förståelse. Boken tar bland annat upp: 

    • juristers respektive ekonomers sätt att beskriva och förstå det som avbildas i en balansräkning,
    • hur den rättsliga regleringen av företagets eget kapital samspelar med redovisningsrätten,
    • de ekonomiska effekter som uppnås med hjälp av/blir följden av associationsrättsliga förfaranden, som berör det egna kapitalet,
    • de förändringar av maktbalansen inom företagsägarkretsen som uppnås med hjälp av/blir följden av dessa förfaranden,
    • den juridiska och ekonomiska innebörden av andelar i bolag och kooperativa ekonomiska föreningar,
    • vilka slags rättshandlingar den företar som förvärvar sådana andelar.

    Företagets eget kapital vänder sig till studenter på jurist- och ekonom­utbildningar och lämpar sig för kurser i associationsrätt, obeståndsrätt, skatterätt, börsrätt, värdepappersrätt, finansiering och extern­redovisning.

    Boken passar väl, även för praktiker med behov av att kombinera juridik och ekonomi.

  • 23.
    Arnesdotter, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    JB 2 kap. 1 § 1 st. - ett hinder för funktionsförsäljning?2019Inngår i: Festskrift till Göran Millqvist / [ed] Lars Gorton, Lars Heuman, Annina H Persson, Gustaf Sjöberg, Stockholm: Jure, 2019, s. 67-96Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I arikeln analyseras risken för att en av funktionssäljaren på funktionsköparens fastighet installerad flyttbar byggnad får juridisk status av allmänt byggnadstillbehör eller, om sådan status ej inträder, likväl på grund av accession ej får separeras från fastigheten. Innebörden av termerna anbragd inom fastigheten för stadigvarande bruk och uppförd på fastigheten diskuteras ingående. Det samma gäller frågan vem som är tillförare av byggnaden; funktionssäljaren, funktionsköparen eller båda tillsammans. Artikeln avslutas med några synpunkter de lege ferrenda.

  • 24.
    Asklöv, Tamina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Generationsskiften: En analys av den skatterättsliga behandlingen av andelsöverlåtelser mellan närstående i jämförelse med andelsöverlåtelser mellan icke närstående i ljuset av mål 6600-15 från Högsta förvaltningsdomstolen2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Beskattningen av kapitalvinster med anledning av generationsskiften omfattas ofta av de särskilda fåmansbeskattningsreglerna i 56-57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Reglerna har utformats med anledning av att det svenska duala skattesystemet, i vilket progressiv beskattning sker i inkomstslaget tjänst och proportionell beskattning sker i inkomstslaget kapital, medfört ett intresse för skattskyldiga att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. Denna risk har ansetts särskilt stor i närståendeförhållanden, varför särskilda begränsningar har införts avseende beskattningen av kapitalvinster vid generationsskiften. Begränsningarna innebär svårigheter vid generationsskiften att uppfylla de villkor enligt 57 kap. IL som medger att beskattning får ske enligt de vanliga kapitalvinstbeskattningsreglerna i IL.

    I juni 2016 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i mål 6600-15 (Målet), vari frågan hade ställts huruvida en kapitalvinst med anledning av ett generationsskifte skulle beskattas enligt de särskilda fåmansbeskattningsreglerna. HFD ansåg att villkoren i 57 kap. IL var uppfyllda för att kapitalvinsten skulle beskattas enligt de vanliga kapitalinkomstreglerna, men att förfarandet stred mot lagstiftningens syfte enligt 2 § lagen (1995:575) mot skatteflykt (SkflL).

    Syftet med framställningen är därför att analysera hur beskattningsreglerna av kapitalvinst med anledning av ett generationsskifte skulle tolkas i anledning av Målet. För att uppnå syftet används en traditionell juridisk metod, enligt vilken innehållet i gällande rätt analyseras och hänsyn därvid tas till rättskällehierarkin. Utifrån analysen är slutsatsen att fåmansbeskattningen innehåller en avsiktlig olikbehandling av beskattningen av andelsöverlåtelser mellan närstående i jämförelse med andelsöverlåtelser mellan externa förvärvare. Denna olikbehandling kan dock inte enligt lagregelns ordalydelse tillämpas på situationer när överlåtaren indirekt äger andelarna. Trots det har HFD i anledning av utgången i Målet utvidgat denna olikbehandling till att även omfatta en sådan situation genom tillämpning av 2 § SkflL, vilket medfört svårigheter för de skattskyldiga att förutse konsekvenser av sina förfaranden. Tillämpningen av 2 § SkflL har dock inte skett i enlighet med de principer som fastställts i tidigare rättspraxis i ämnet. För att räta ut dessa oklarheter bör lagstiftaren utforma regler som på ett mer ändamålsenligt sätt överensstämmer med dess syfte. Detta görs i viss mån i den nya 3:12-utredningen, i vilken den olikbehandling som föreligger vid beskattningen av generationsskiften till skillnad mot ägarskiften mellan externa förvärvare dessutom föreslås utjämnas. 

  • 25.
    Asklöv, Tamina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Brynte, Tim
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skadeståndsansvar för styrelser i aktiebolag: En utredning av betydelsen av avgörandet NJA 2013 s. 117 för aktiebolagsrätten2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I en association, såsom en ekonomisk förening eller ett aktiebolag, har styrelsen uppdraget att sköta verksamheten. Medlemmarna eller ägarna ska därför kunna lita på att uppdraget sköts med omsorg och efter bästa förmåga. De bör även ha möjligheten att ställa styrelsens ledamöter inför rätta, i de fall styrelseledamöterna misslyckas med att vårda bolaget, vilket leder till förmögenhetsskada för associationen. I svensk rätt är litteraturen om skadeståndsansvaret för styrelseledamöter knapp och avgöranden av svensk domstol få. Denna informationsbrist beror på att associationer har ett intresse av att dölja interna konflikter från offentlighetens ögon och därför förlikar alternativt löser dessa konflikter i skiljedomstol genom sekretessbelagda förfaranden. Det är på grund av informationsbristen av stort intresse att reda ut skadeståndsansvaret för styrelsen i aktiebolag.

     

    År 2013 avgjordes i NJA 2013 s. 117 en tvist mellan en bostadsrättsförening och tre styrelsemedlemmar, rörande skadeståndsanspråk. Avgörandet förtydligade rättsläget för ledamöters skadeståndsansvar i en bostadsrättsförening. Av intresse och syftet med uppsatsen är därför att utreda huruvida de fastställda riktlinjerna i rättsfallet samt domslutet har betydelse för rättsläget angående styrelsen i ett aktiebolag. För att kunna komma fram till en slutsats har vi redogjort för grunderna i framför allt aktiebolagsrätt och skadeståndsrätt, men även föreningsrätt. Uppsatsen har avslutats med en analys indelad i fem delfrågor, genom vilka vi har kommit till slutsatsen att rättsfallet, efter vissa hänsynstaganden, går att använda för att klargöra rättsläget för styrelseledamots skadeståndsansvar i aktiebolag.

  • 26.
    Askvik, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Swärdh, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Kriterier för kollektiv dominerande ställning i artikel 102 FEUF: - Ett effektivt sätt att hantera problem på oligopolmarknader?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Europeiska unionens (EU) konkurrenslagstiftning syftar till att upprätthålla effektiv konkurrens på EU:s inre marknad. På en marknad där det råder effektiv konkurrens sätts priserna av utbud och efterfrågan. En oligopolmarknad kännetecknas av att oligopolföretagen är ömsesidigt beroende av varandra och att det endast finns ett fåtal verksamma aktörer. På en oligopolmarknad kan fenomenet tyst samordning uppstå som innebär att oligopolföretag samordnar sina beteenden, utan att en uttrycklig överenskommelse har skett. Konsekvensen av tyst samordning är att oligopolföretagen kan höja sina priser, vilka blir högre än priserna på en marknad där det råder effektiv konkurrens.

    I rättspraxis, från både koncentrationsmål och mål om artikel 102 Fördraget om Europeiska unionensfunktionssätt (FEUF), har begreppet kollektiv dominerande ställning utvecklats. Det har i praxis fastslagits att begreppet “flera företag” i artikel 102 FEUF i innebär att två eller flera företag, som är oberoende av varandra i juridiskt hänseende, tillsammans kan uppträda eller agera ekonomiskt som en kollektiv enhet på marknaden. I analysen i denna uppsats framkommer följande för att en kollektiv dominerande ställning ska föreligga: De berörda företagen ska kunna uppträda eller agera som en kollektiv enhet vilket kräver att det föreligger ekonomiska bindningar mellan dem och dessa bindningar ska medföra att företagen kan agera oberoende av konkurrenter, kunder och konsumenter på marknaden. De ekonomiska bindningarna kan utgöras av strukturella bindningar, exempelvis avtal. Vidare krävs det ett genomförande av exempelvis ett avtal som får till följd att företagen kan agera som en kollektiv enhet. De ekonomiska bindningarna kan även utgöras av ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan företagen. Två eller flera företag kan således inneha och missbruka en dominerande ställning enligt artikel 102 FEUF.

    Begreppet kollektiv dominerande ställning aktualiserar ofta en diskussion om artikel 101:s FEUF tillämpningsområde och förutsätter ofta en bedömning av tyst samordning. Tyst samordning är ett problem på oligopolmarknader eftersom det hämmar effektiv konkurrens, och det har sedan länge varit svårt för EU att hantera detta problem. Av analysen i denna uppsats framkommer att kriterierna för begreppet dominerande ställning är otydliga och svåra att bevisa. Vidare framkommer av analysen att dagens rättsläge inte medför att inriktningen på att förbjuda en dominerande ställning är ett effektivt sätt för att hindra konkurrensskadligt beteende på oligopolmarknader.

  • 27.
    Axelsson, Matilda
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Pettersson, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Godkännande av (oskäliga) avtalsvillkor genom ett knapptryck: vid elektronisk handel över internet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, AvtL,

    tillkom år 1915. Vid denna tidpunkt var det vanligt att avtal ingicks för varje enskilt fall, där

    partsvilja uppkom genom anbud och accept. Numera är det vanligare att avtalen har sådan

    utformning att de kan användas och nå ut till en större massa, denna typ av avtal kallas

    standardavtal. Eftersom standardavtalen är uppbyggda för att fungera i många

    affärssituationer behöver näringsidkarna inte längre ta fram individuellt utformade avtal för

    varje enskild avtalssituation. Standardavtalen har en viktig roll i dagens samhälle och på

    grund av teknikens snabba utveckling har det blivit allt mer vanligt att konsumenter gör sina

    inköp via internet. För att internetköp ska kunna genomföras krävs oftast att konsumenten

    måste godkänna näringsidkarens standardavtal, vilket sker genom ”point and click”.

    Trots att en konsument uttryckligen godkänt näringsidkarens avtalsvillkor genom ett enkelt

    knapptryck, kan villkoren anses som oskäliga vilket i sin tur kan leda till att delar av eller hela

    avtalet kan ogiltighetsförklaras alternativt jämkas. Om ett avtalsvillkor är otydligt utformat

    kan oklarhetsregeln tillämpas och villkoret tolkas därmed till konsumentens fördel.

    Uppsatsen innehåller tre analyser, om huruvida de tre stora och världskända företagen Apple-,

    Facebook- och MacKeepers avtalsvillkor är korrekta och tillåtna med tillämpning av svensk

    rätt. På grund av teknikens snabba utveckling kan vi i Sverige göra köp och ingå avtal med

    exempelvis något av de tre ovan nämnda företagen över internet. I och med att internetköp

    blir allt vanligare, blir också gränsöverskridande handel vanligare. Om gränsöverskridande

    handel genomförs tillämpas EU-rätten genom förordningen EG 593/2008. Eftersom Sverige

    är ett av medlemsländerna i EU är de förpliktade att anpassa lagstiftningen efter EU-rätten. År

    1993 tillkom EU-direktivet om oskäliga villkor i konsumentavtal, 93/13/EEG. Året efter

    tillkom Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, AVLK, för att uppfylla

    de krav som direktivet ställde. För att utreda vilka avtalsvillkor som kan anses vara oskäliga

    gentemot konsumenter i Sverige kan AVLK tillämpas. Förutom AVLK finns det flertalet

    andra lagar som näringsidkaren är skyldig att följa, till exempel Lag (2005:59) om

    distansavtal och avtal utanför affärslokaler och marknadsföringslagen (2008:486).

    Uppsatsen avslutas med kommentarer som kort berör tankar och reflektioner kring de tidigare

    analyserna. Vi har slutligen kommit fram till att svensk rätt, mycket med hjälp av

    kompletterande EU-rätt, har varit tillräcklig vid de avtalsvillkor vi undersökt. Vissa villkor i

    MacKeepers avtal har enligt vår mening varit oskäliga, men avtalsvillkoren har i efterhand

    kunnat förklaras ogiltiga med hjälp av bestämmelsen i 36 § AvtL. Apples och Facebooks

    avtalsvillkor har enligt vår mening varit skäliga.

  • 28.
    Bartelink, Eric J.
    et al.
    Calif State University of Chico, CA 95929 USA.
    Sholts, Sabrina B.
    Smithsonian Institute, DC 20560 USA.
    Milligan, Colleen F.
    Calif State University of Chico, CA 95929 USA.
    Van Deest, Traci L.
    University of Florida, FL 32611 USA.
    Wärmländer, Sebastian
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Stockholm University, Sweden.
    A Case of Contested Cremains Analyzed Through Metric and Chemical Comparison2015Inngår i: Journal of Forensic Sciences, ISSN 0022-1198, E-ISSN 1556-4029, Vol. 60, nr 4, s. 1068-1073Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the 1980s, cremation has become the fastest growing area of the U.S. funeral industry. At the same time, the number of litigations against funeral homes and cremation facilities has increased. Forensic anthropologists are often asked to determine whether the contents of an urn are actually cremated bone, and to address questions regarding the identity of the remains. This study uses both metric and chemical analyses for resolving a case of contested cremains. A cremains weight of 2021.8 g was predicted based on the decedents reported stature and weight. However, the urn contents weighed 4173.5 g. The urn contents also contained material inconsistent with cremains (e.g., moist sediment, stones, ferrous metal). Analysis using XRD and SEM demonstrated that the urn contained thermally altered bone as well as inorganic material consistent with glass fiber cement. Although forensically challenging, cremains cases such as this one can be resolved using a multidisciplinary approach.

  • 29.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aufsicht über Versicherungsgruppen nach Solvency II2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    EIOPA's guidelines and recommendations: mere proposals or some kind of binding law?2014Inngår i: Europarättslig tidskrift, ISSN 1403-8722, nr 2, s. 266-288Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) was established with the task of coordinating the supervisory activities of the national insurance regulators in the EU member states. EIOPA has a significant role in developing the Solvency II system for insurance regulation. One of its tasks is to issue guidelines and recommendations addressed to national supervisors and/or insurance undertakings. This paper examines the legal character of EIOPA’s guidelines and recommendations. After a presentation of the legal framework concerning guidelines, the scope of EIOPA’s competences to issue guidelines is analysed. Against this background, the paper examines whether guidelines constitute binding rules. A critical assessment of existing legal doctrine forms the starting point for a situation-based analysis from an addressee’s perspective. It is suggested that depending both on the content of the guideline and, for insurance undertakings, on the statement given by the competent national supervisor whether a guideline enjoys a presumption of being correct and binding or whether compliance is in the addressee’s discretion.

  • 31.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    EIOPAs riktlinjer och rekommendationer – bindande, icke-bindande eller något bindande?2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gruppsolvenskapitalkravet och den bolagsrättsliga verkligheten: En avhandling om spänningen mellan gruppreglerna i Solvens II-regelverket och bolagsrätten i Sverige och Tyskland2018Inngår i: Nordisk Försäkringstidskrift, ISSN 0348-6516, E-ISSN 2001-1741, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hierarchy of norms in the Solvency 2 regulatory regime2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Investments in the financial sector: Dual listings at the Warsaw Stock Exchange – Misuse of notification requirements?2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Normenhierarchie, Kommentar zu §§ 245-249 VAG2018Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [de]

    Kommenterering av utvalda förseskrifter i tyska Versicherungsaufsichtsgesetz i en kommentar som är tillgänglig i databasen beck online

  • 36.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Presentation av avhandlingsämnet2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Presentation av avhandlingsämnet med avseende på metodfrågor2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Solvens 2 – Tillsyn över försäkringsgrupper: Den associationsrättsliga verkligheten för försäkringsgrupper: Ett framställningsproblem2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Solvens II - Tillsyn över försäkringsgrupper2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Behrendt Jonsson, Britta
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups: On the Tension Between Regulatory Law and Company Law2018Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal framework. Insurance undertakings that are part of an insurance group must be sufficiently capitalized both at company level and at group level. For the calculation of the group solvency capital requirement, insurance groups are regarded as if they were a single economic entity, whereas company and insolvency law apply a legal entity perspective and focus on each single company that is part of a group. The underlying expectation that excess own funds within a group will be used to support a group undertaking in financial difficulties is not reflected by a corresponding legal obligation.

    This tension between regulatory and company law is discussed in the thesis. The rules on the calculation of the group solvency requirement and the eligibility of own funds at group level are analyzed against the background of German and Swedish company law and possible solutions to align the two areas of law are discussed de lege lata and de lege ferenda. Despite the full harmonization approach of the Solvency II Directive and the aim of reaching supervisory convergence throughout the EU, the study reveals differences in the application of Solvency II in Germany and Sweden.

  • 41.
    Behrendt Jonsson, Britta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Grönhoff, Edda
    Talanx AG, Germany.
    Interne Modelle nach Solvency II für einen Holding geführten Versicherungskonzern und die hierfür geltenden Rahmenbedingungen: Ueberlegungen zu Corporate-Governance-Anforderungen bei der Inanspruchnahme eines gruppeninternen Modells2011Inngår i: Handbuch Solvency II: Von der Standardformel zum Internen Modell, vom Governance-System zu den MaRisk VA / [ed] Christoph Bennemann, Lutz Oehlenberg, Gerhard Stahl, Stuttgart: Schäffer-Poeschel Verlag , 2011, s. 125-137Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Bengtsson, Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Nilsson, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Multipel kausalitet: Om förhållandet mellan skaderisk och ansvar vid svårutredd orsaksflerhet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid tvister som rör skadestånd måste käranden kunna bevisa att ett orsakssamband föreligger

    mellan den svarandes agerande och en uppkommen skada. Vid skadesituationer som präglas

    av multipel kausalitet finns det inte sällan flera potentiella skadevållare samtidigt som det är

    mycket svårt att utreda vem som har gjort vad i skadeförloppet. Följaktligen är det ibland

    endast möjligt att konstatera att en viss händelse medfört risk för skada, vilket resulterar i att

    åläggandet av skadeståndsansvar blir problematiskt eftersom det finns risk att en tänkt

    skadevållare inte alls har orsakat skada. Skadeståndsansvaret ska endast träffa den eller de

    personer som faktiskt har vållat skada, samtidigt kan det tyckas skäligt att den skadelidande

    på något sätt erhåller kompensation. Vidare är det svårt att acceptera en rättsordning där en

    skadevållare kan undgå ansvar endast för att skadesituationen är svårutredd, således måste en

    avvägning göras mellan den kärandens intresse av ersättning och den svarandens intresse av

    att inte få svara för skador som denne inte ha varit vållande till.

    I den här uppsatsen behandlar vi multipel kausalitet, ett kausalitetsproblem som inte återfinns

    i svensk rättspraxis. Vi undersöker huvudsakligen hur problematiken i förhållande till svensk

    rätt men som stöd för analysen drar vi även till viss del slutsatser från ett internationellt

    perspektiv.

  • 43.
    Bengtsson, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Privatkopieringsersättning: Ett analogt rättssystem tillämpat i en digital värld2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Upphovsrätten är ett viktigt rättsområde för att främja nyskapande och för att skapa möjligheter för upphovsmännen att erhålla ett ekonomiskt utbyte för sin kreativa insats. En av de praktiskt viktigaste inskränkningarna i upphovsrätten är rätten för var och en att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk, d.v.s. att privatkopiera. Under 1990-talet ansågs det angeläget att på något sätt kompensera upphovsmännen för deras inkomstförlust som uppstod på grund av de nya möjligheterna att snabbt och billigt kopiera olika alster. Reglerna om privatkopieringsersättning infördes därför i 26 k § URL. Regleringen medför en skyldighet för näringsidkare, som tillverkar eller importerar anordningar som är särskilt ägnade för privatkopiering, att betala ersättning till rättighetshavare vars verk därefter har sänts ut i radio eller TV eller givits ut på anordningar genom vilka de kan återges.

    Problemet med den nuvarande lagstiftningen är att den infördes för femton år sedan när anordningarna i huvudsak hade endast en funktion som dominerade användandet. Numera är många anordningar multifunktionella. Möjligheten att lagra privatkopierade verk är endast en funktion av flera. Det har medfört att avgränsningen av vilka anordningar som ska anses särskilt ägnade för privatkopiering är oerhört svår och lagstiftningen är numera ineffektiv och bidrar till ökade kostnader för parterna istället för den kostnadseffektiva lösningen som avsågs. Ett annat system för att kompensera rättighetshavarna p.g.a. privatkopiering är att finansiera ersättningen via statsbudgeten, vilket tillämpas i bl.a. Norge och Finland. Fördelen med ett sådant system är att det är teknikneutralt vilket innebär att det inte behöver avgöras vilka anordningar som faktiskt utnyttjas för privatkopiering, en gränsdragning som skapar stora problem i Sverige.

    Även om vi inte är där än behöver det inte dröja länge förrän i princip all konsumtion av upphovsrättsliga verk sker på digital väg där rättighetshavaren inte drabbas av någon skada, antingen p.g.a. att denne erhåller ersättning genom en licensavgift eller p.g.a. att ingen privatkopiering överhuvudtaget sker. Fram till dess är frågan vilket kompensationssystem som kan säkerställa att rättighetshavarna erhåller tillräcklig ersättning för den privatkopiering som sker oavsett anordning samtidigt som systemet inte medför en orimlig belastning på konsumenterna. Ett statsbudgetfinansierat system är svaret på den frågan och därför bör ett sådant system införas i Sverige.

  • 44.
    Bengtsson, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sundkvist, Rasmus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förhållandet mellan upphovsrätt och missbruk av dominerande ställning The relationship between copyright and abuse of a dominant position Rasmus Sundkvist och Fredrik Bengtsson Handledare: Åsa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Upphovsrätten har som ändamål att skydda innovation och nytänkande genom att ge ensamrätt till litterära och konstnärliga verk. Dessa kan vara mycket betydelsefulla för ett företags ställning på en marknad. Förbudet mot missbruk av dominerande ställning däremot har som ändamål att främja konkurrens genom att förhindra att företag i dominerande ställning snedvrider konkurrensen på marknaden. Det är uppenbart att det kan uppstå en konflikt mellan de olika regelverken eftersom upphovsrätten skyddar en enskild innehavare medan förbudet mot missbruk av dominerande ställning strävar efter att uppnå en öppen och effektiv konkurrens. Ändamålet med det upphovsrättsliga skyddet är inte att hämma konkurrensen, men det kan bli en konsekvens, speciellt om rättighetsinnehavaren är ett företag i dominerande ställning och upphovsrätten utgör ett etableringshinder till marknaden.

    Vårt fokus i uppsatsen har varit att avgöra när en licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk av dominerande ställning. En upphovsrätt kan vara en viktig faktor vid dominansbedömningen på grund av dess utformning som en exklusiv rätt att förfoga över verket. Däremot är det klargjort av EUD att en upphovsrätt inte automatiskt ger en dominerande ställning på en konkurrensrättsligt relevant marknad, eller ens utgör en presumtion för detta. En helhetsbedömning av alla omständigheter måste alltid göras. Den gränsdragning som måste göras mellan dessa två rättsområden är inte självklar och utfallet får ofta stora ekonomiska konsekvenser för de inblandade företagen. Det finns framför allt två fall, Magill och IMS Health, där EUD har avgjort när licensvägran av en upphovsrätt utgör missbruk och genom dessa fastställt tre faktorer som är avgörande för bedömningen; (1) vägran förhindrade tillkomsten av en ny produkt för vilken det fanns en potentiell efterfrågan hos konsumenterna, (2) vägran kunde inte berättigas av objektiva skäl samt (3) vägran var av beskaffenheten att utestänga all konkurrens från den härledda marknaden.

    Det har uppstått en konflikt mellan SJ och MTR på grund av SJ:s vägran att låta MTR sälja biljetter via bokningssystemet på www.sj.se. MTR hävdar att SJ har missbrukat sin dominerande ställning på marknaden genom detta agerande. Vi har undersökt huruvida SJ har en dominerande ställning på marknaden och om bokningssystemet på www.sj.se är upphovsrättsligt skyddat. Slutligen har vi med tillämpning av ovanstående faktorer undersökt huruvida SJ:s beteende utgör missbruk av dominerande ställning.

  • 45.
    Berglund, Emmy
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Försäkringsgivarens regressrätt: särskilt om regressbeloppet och regresskrav mot en medförsäkrad2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En försäkringsgivare som utgivit ersättning för en skada kan inträda i den försäkrades rätt till skadestånd från skadevållaren, sådan rätt kallas regressrätt och regleras huvudsakligen i Lag (2005:104) om försäkringsavtal (FAL) 7 kap. 9 §. Regressrätten ska härledas ur försäkringstagarens rätt till skadestånd, därmed kan inte försäkringsgivaren hamna i bättre rätt mot skadevållaren än vad försäkringstagaren hade. Skadan måste ha orsakats av en tredje man, försäkringsgivaren kan således inte rikta regresskrav mot försäkringstagaren själv. Som försäkringstagare räknas även den som i försäkringsavtalet upptagits som medförsäkrad, den medförsäkrade måste ha ett försäkrat intresse i den försäkrade egendomen för att avtalet ska äga giltighet till förmån för denne.

    Syftet med denna uppsats är att bringa klarhet i vilken utsträckning försäkringsgivare kan tillämpa regressrätten, vem ett regresskrav kan riktas mot och om regressrätten, som FAL antyder, är begränsad till rena skadeståndssituationer. Uppsatsens innehåll baseras på relevant lagstiftning, förarbeten och doktrin. Vem ett försäkringsbolag kan rikta regresskrav mot diskuteras, i synnerhet frågan om regresskrav kan riktas mot någon som är medförsäkrad. Rättsfallen i Securitasfallet (NJA 2001 s. 711) och Spårvagnsfallet (Svea hovrätts dom 2017-12-07, mål T 3492-16) har en central roll för frågan om regresskrav mot medförsäkrad tillåts. Därutöver analyseras vilket belopp försäkringsgivaren har rätt att kräva regressersättning för, centralt för den diskussionen är de olika värderingsregler som tillämpas i egendoms- respektive ansvarsförsäkring, samt frågan om kulansbetalningar, det vill säga om försäkringsgivaren har betalat ut ersättning utan att ha varit skyldig till det, kan ligga till grund för ett regressanspråk.

    Uppsatsen visar att regress mot medförsäkrad som huvudregel inte tillåts. För att kunna skyddas av förbudet mot regresskrav mot medförsäkrad, måste dock den medförsäkrade ha ett försäkrat intresse i vad försäkringen avser. Regressbeloppet kan som högst vara beloppet i den skadeståndsfordran som den skadelidande försäkringstagaren haft gentemot skadevållaren. Kulansbetalningar och försäkringsbolagets egna kostnader till följd av skadan, såsom rättegångskostnader och kostnader för handläggning av ärendet, får inte inkluderas i regressbeloppet. 

  • 46.
    Bergman, August
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dencker, Samuel
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Är så kallade donationer via Twitch skattepliktiga inkomster?: En utredande uppsats om hur de så kallade donationerna erhållna vid streaming på Twitch skall hanteras vid svensk beskattning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De så kallade donationer som erhålls via streaming på Twitch är ett område i svensk skatterätt där oklarhet fortfarande råder. Lagstiftning finns gällande hur gåvor skall behandlas skattemässigt, dock är vägledning till just dessa så kallade donationer som erhålls vid streaming begränsad. Den vägledning som finns i rättskällor är ett förhandsavgörande från Skatterättsnämnden, DNR 85-15/D. Där fastslog nämnden att donationer som erhålls vid streaming inte utgör benefika förvärv enligt 8:2 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) och att de utgör en skattepliktig inkomst. Det är just det som undersökts i denna uppsats. Skall så kallade donationer som erhålls från streaming via Twitch ses som en skattepliktig inkomst och, om så är fallet, hur bör de beskattas enligt svensk lag?

    Uppsatsen beskriver vad Twitch är och dess ekonomiska aspekter. Efter det sker en genomgång av vad som utgör skattepliktiga inkomster. Därefter sker även en genomgång av vad som utgör skattefria inkomster samt gåvor enligt svensk rätt. Slutligen analyseras all den fakta som har samlats för att besvara problemformuleringen i denna uppsats.

    I uppsatsen konstateras att de så kallade donationerna erhållna via streaming inte utgör skattefria inkomster enligt 8:2 IL, på grund av att överföringarna utgör ersättning för streamingen. Sedan undersöks det om överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster enligt IL, då det inte utgör skattefria gåvor. Resultatet av analysen visar att överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster i inkomstslagen näringsverksamhet och tjänst. Vilket inkomstslag de så kallade donationerna skall hänföras till beror på hur streamingen bedrivs.

  • 47.
    Bergsman, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Högfrekvenshandel: En handelsteknik som kräver utveckling av regleringen samt övervakning2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högfrekvenshandel är en växande handelsteknik på de finansiella marknaderna i både Sverige och USA. Genom införandet av EU-direktivet MiFID II i svensk rätt, kommer denna handelsteknik att regleras för första gången i Sverige. Även i USA finns ett regleringsförslag som väntar på att införas. Högfrekvenshandel är något nytt, teknologiskt och kontroversiellt på den finansiella marknaden och dess fördelar och nackdelar debatteras flitigt. I denna uppsats utreds vad högfrekvenshandel egentligen är, hur sådan handel kommer att definieras i lagtext, vilka för- och nackdelar som finns, samt vad de nya regleringarna kommer att innebära.

    En av de frågor som besvaras i uppsatsen är huruvida ett förbud mot högfrekvenshandel bör införas på den svenska marknaden. Svaret på den frågan är nekande. Om ett förbud mot högfrekvenshandel skulle införas, skulle det innebära ett steg tillbaka i såväl den tekniska som den ekonomiska utvecklingen. Den nya svenska regleringen angående högfrekvenshandel är ett viktigt steg för att lagstiftningen ska följa den tekniska utvecklingen. Regleringen kommer dock inte att medföra några nya regler för aktörerna på den finansiella marknaden, utan medför endast att de regler angående högfrekvenshandel som redan finns genom börsernas självreglering blir svensk lag.

    I denna uppsats presenteras både den svenska och den amerikanska finansiella marknaden, anledningen till detta är att skapa en djupare förståelse för den svenska regleringen och utvecklingen på den svenska finansiella marknaden. Den andra frågan som besvaras i uppsatsen har ett komparativt ändamål och tar sikte på vilka skillnader som finns mellan den svenska och den amerikanska marknaden vad gäller högfrekvens- och algoritmhandel. Den andra frågan besvaras löpande i uppsatsen genom jämförelse mellan de aktuella marknaderna. Enligt min åsikt är det inte många skillnader angående högfrekvenshandel på de två olika marknaderna. Till exempel är de risker med högfrekvenshandel som framställs för den svenska marknaden i stor utsträckning samma risker som framställs för den amerikanska marknaden. Jag kan även konstatera att högfrekvenshandel möjliggjordes på liknande sätt på både den svenska och den amerikanska marknaden, nämligen genom regelförändringar som främjade teknologisk utveckling på de finansiella marknaderna.

  • 48.
    Bergsman, Frida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nikic, Radenka
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Insiderinformation: Att förstå, hantera och skydda2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under arbetets gång har vi uppmärksammat att få människor som vi har pratat med är medvetna om vad insiderhandel och insiderinformation innebär. För den som inte har kännedom om dessa begrepp, är det väldigt svårt att se problematiken med insiderhandel.

    I vår uppsats har vi behandlat problem som uppstår vid insiderhandel. Vi har uppmärksammat det faktum att det inte görs någon skillnad mellan att aktivt eller passivt få insiderinformation. Vi anser att det föreligger en stor skillnad mellan att aktivt och passivt få insiderinformation samt att lagstiftningen borde ta hänsyn till detta. Att aktivt få insiderinformation innebär att någon söker information som denne sedan har för avsikt att handla på. Att passivt få insiderinformation, innebär däremot att personen får insiderinformation som denne inte har letat efter, till exempel genom att ofrivilligt höra ett samtal. Problemet som uppstår, är att personen som passivt har tagit del av insiderinformationen, inte vet om det är insiderinformation eller ett rykte. Vi anser att det föreligger stor skillnad mellan att handla på grund av ett rykte och att söka insiderinformation för egen vinning. Vidare har vi även beskrivit skillnaden mellan att ha och få insiderinformation. Vilka är personerna som, med hänsyn till sin position, anses ha insynsställning? Vilka är personerna som kan få insiderinformation?

    Vi har även belyst problem som kan uppstå när statligt förtroendevalda handlar med finansiella instrument. Vi har givit två förslag på hur dessa problem kan lösas. Efter att vi har ställt lösningarna mot varandra, har vi kommit fram till att ett system med en ”svart lista” är det mest lämpliga förslaget.

    Vi har lagt stor vikt vid att alla börsbolag ska sköta hanteringen av insiderinformation på ett korrekt sätt, detta för att undvika insiderbrott och läckage. Ett stort steg mot att hantera insiderinformation på ett korrekt sätt är att föra loggböcker.

  • 49.
    Bergström, Fred
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter: – Hur den uppstår och hur den skall undvika2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds gränsdragningsproblematiken mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. Beroende på vilken benämning ett försäkringsvillkor får kan nämligen påverka i vilken utsträckning försäkringstagarens har rätt till ersättning eller inte. Täcker inte försäkringen en viss avtalad risk (omfattningsbestämmelse) innebär det att ingen ersättning utgår eftersom inget försäkringsfall har inträffat. Har emellertid försäkringstagarna eller annan som kan likställas med denne åsidosatt att iaktta en säkerhetsföreskrift innebär det inte alla gånger att ersättning helt uteblir. Istället görs ett avdrag med 20, 30 eller 100 % beroende på vad som föreskrivs i villkoren. Enligt 4 kap. 11 § FAL får försäkringsbolagen inte formulera villkor som enligt sin lydelse begränsar försäkringsskyddets omfattning när begränsning beror på att den försäkrade t.ex. åsidosatt att följa en säkerhetsföreskrift. När avdrag görs med 20 % vid åsidosättande av en säkerhetsföreskrift är det av stor vikt att kunna urskilja ett sådant villkor från en omfattningsbestämmelse. Utgångspunkt i uppsatsen är rättsfallet T 100–16 i Svea HovR som handlar om en tvist där Länsförsäkringar AB (LF) hävdade att ett villkor skulle vara en omfattningsbestämmelse medan försäkringstagaren hävdade att det istället – i sin helhet – rörde sig om en säkerhetsföreskrift.Syftet med uppsatsen är att försöka klargöra vad det är som avgör att det ena skiljer sig från det andra och hur det skall undvikas att villkor formuleras felaktigt. Utöver ovannämnda rättsfall baserar sig uppsatsen på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin.I analysen utreds hur LF har tolkat gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. I slutsatsen kommer jag fram till att LF enkelt hade kunnat undvika tvisten bara om villkorets innebörd hade preciserats tydligare. Slutligen har jag lämnat förslag på hur LF borde ha formulerat villkoret för att ha att undvikit tvist.

  • 50.
    Bergström, Fred
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Ibrahim, Elias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Lulek, Richard
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Affärsrätt.
    Avtalade överlåtelseförbehålls tredjemansverkningar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Aktieägaravtalet är ett välanvänt styrinstrument i bolag med en begränsad ägarskarasom ger aktieägare möjligheten att inbördes avtala om den interna maktbalansen ochägarstrukturen. Aktieägaravtalet används i många fall till att regleraöverlåtelseförbehåll i form av samtyckes-, förköps- och hembudsklasuler.När vi utreder de sakrättsliga verkningar ett aktieägaravtal kan få utgår vi ifrån attaktieägare B bryter mot ett avtalat förbehåll med aktieägare A genom att överlåtasina aktier till utomstående förvärvare C. Detta aktualiserar frågor om vilkarättigheter aktieägare A har till de aktier som är betingade med förbehåll. Att detdirekt skulle utlösa avtalsrättsliga sanktioner såsom om skadestånd och vite mellanaktieägarna, råder det inga tvivel om i svensk rätt. Om rätten till aktierna skulleprövas av domstol råder den allmänna uppfattningen i svensk rätt att förvärvarengjort ett giltigt förvärv och är den rättmätige ägaren till aktierna.Arvidsson och Sjöman är två författare inom området som fört en argumentation omatt giltigheten av aktieförvärv ska kunna bedömas i enlighet med allmänna avtalsochsakrättsliga principer, i likhet med t.ex. äganderätt till lös egendom och panträtt.Till stöd för sin argumentation använder de sig av ett par äldre HD avgöranden ochett växande stöd i doktrin, och menar att denna möjlighet resulterat i en allmängiltigprincip om begränsat sakrättsligt skydd i vissa fall.I vår uppsats utreder vi doktrinens syn på frågan om överlåtelseförbehåll ska ges ettsakrättsligt skydd och analyserar om ett skydd genom aktieägaravtal ansesnödvändigt.

1234567 1 - 50 of 424
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf