Denna fördjupningsrapport fokuserar på barns erfarenheter av sexuella övergrepp på nätet. Rapporten baseras på den tredje epidemiologiska undersökningen om ungdomars sexuella beteenden och erfarenheter på Internet. Unga sex och Internet – i en föränderlig värld är en enkätstudie från 2014 där 5 839 elever i gymnasiets tredje år deltog. Deltagarna tillfrågades om erfarenheter av olika övergrepp av sexuell karaktär på nätet såsom nätgrooming, sexuella övergrepp och sexuella övergreppsbilder.
Resultaten i denna rapport är nya och unika. De ska tolkas med försiktighet då det behövs mer studier inom området. Dock visar resultaten tydliga mönster, som vi till viss del känner igen från både nationell och internationell forskning samt kliniska erfarenheter vi fått ta del av.
Såväl de ungdomar som blivit nätgroomade (23,2 %) som de som blivit utsatta för sexuella övergrepp över nätet senaste året (32 ungdomar av de 330 ungdomar som hade haft sex på nätet) uppvisade en tämligen likartad bild av utsatthet för andra sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk misshandel, känslomässig och fysisk mobbning samt olika former av självskadebeteenden. Till detta kommer att de rapporterade en sämre känslomässig relation till sina föräldrar under uppväxten även om de sociodemografiskt inte skiljde sig från andra ungdomar med få undantag.
Ett viktigt resultat från studien är att vi har kunnat konstatera att dokumentation i form av fotografering och filmning av sexuella övergrepp påverkar den psykiska hälsan negativt. Även osäkerheten om det skett eller inte är förknippad med en ytterligare försämrad psykisk ohälsa jämfört med när övergrepp inte dokumenterats. För de barn/ungdomar vars bilder spritts ökar den psykiska ohälsan ytterligare.
Bilden som målas upp är att denna grupp av ungdomar har en komplex bild av traumatiska erfarenheter och ohälsa och närmast är att betrakta som polytraumatiserade.
Forskningens uppgift är att på ett vetenskapligt sätt belysa olika fenomen i samhället och att utifrån genererade data dra slutsatser och ge rekommendationer för att som i detta fall bidra till en bättre hjälp som i detta fall till en utsatt och belastad grupp barn- och ungdomar.
Vi kan se att dessa ungdomar behöver såväl förebyggande som rehabiliterande insatser.
På det förebyggande planet behövs bättre kunskap om våld och andra former av övergrepp bland alla som arbetar med barn. Utan denna kunskap och professionell utveckling kommer de barn som riskerar att utsättas eller redan blivit utsatta riskera att inte upptäckas i tid, och att inte heller kunna erbjudas adekvata insatser. Detta gäller sannolikt än mer de mest utsatta, bl.a. de grupper som denna fördjupningsrapport fokuserat på.
Barn och unga måste tidigt få kunskap om vad ett sexuellt övergrepp är, vilka rättigheter man har och vad man kan göra om man blir drabbad. Skolan är en utmärkt plats att genomföra denna typ av utbildning. Vi kan se ett behov av en förändrad, moderniserad, sexualundervisning med fokus på relationer, ömsesidighet och respekt för att stärka barn och ungdomars sexuella integritet.
Kunskap om våld och andra övergrepp mot barn behöver integreras i samtliga utbildningar som riktar sig till personer som kommer att arbeta med barn och ungdomar. Detta sker lämpligast genom att ämnet införs i respektive examinationsordningar. Det är också angeläget att fortbilda redan anställd personal inom rättsväsende, socialt arbete, hälso- och sjukvård och skola om våld och sexuella övergrepp mot barn.
Utsatta barn/och ungdomar vänder sig oftast till kompisar och andra jämnåriga för att prata om övergreppen och för att få ett initialt stöd (Svedin et al., 2015; Landberg et al., 2015). Därför måste det till stora satsningar vad gäller kunskap om kompisstöd, vad man t.ex. ska göra om en kompis utsatts. Redan idag finns bra framtaget material (se www.dagsattprataom.se) som behöver spridas vidare till bland annat ungdomsmottagningar och skolan.
Erfarenheterna från intervjuer med ungdomar i EU-projektet SPIRTO (Jonsson et al, 2015c) visar att främsta anledningen till att unga undviker att prata med sina föräldrar om vad de gör på nätet är för att de upplever att föräldrarna kan för lite. Unga efterlyser kunskapsspridning till föräldrar och lärare och andra som arbetar med barn om nätet. Hur nätet fungerar som källa till information och glädje såväl som till de risker som finns på nätet.
Förövarna behöver hjälp och behandling för att minska risken att de utsätter nya barn. Därför är det ytterst viktigt med behandlingsenheter spridda i landet som alla har möjlighet att kontakta.
Resultaten gällande det markant allvarliga hälsoläget för de barn som drabbats av övergrepp på nätet av sexuell karaktär ställer krav på skola, hälso- och sjukvård samt rättsväsende. De drabbade barnen måste prioriteras genom att få snabba utredningar från både polis och socialtjänst följt av möjlighet till bra stöd och behandling. Precis som i huvudrapporten från 2015 (Svedin et al., 2015), finns det anledning att understryka att om barn och ungdomars psykosociala ohälsa är så nedsatt som här framkommer, måste samhället säkerställa att de erbjuds professionellt stöd och hjälp. Många kan behöva högspecialiserad vård. Detta gäller en stor del av de barn och unga som utsatts för våld eller andra övergrepp och är extra angeläget för en polyviktimiserad grupp som den som denna rapport fokuserar på.
I framtiden behövs fler studier med olika metodik för att få en bättre bild och en djupare förståelse för hur övergrepp på nätet av sexuell karaktär påverkar de drabbade barnen.