liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 457
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Changing residential mobility rates of older people in Sweden2010Conference paper (Refereed)
  • 2.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Housing Careers2012In: International Encyclopedia of Housing and Home / [ed] Susan J. Smith, Marja Elsinga, Lorna Fox O'Mahony, Ong Seow Eng, Susan Wachter, David Clapham, Oxford: Elsevier, 2012, 385-389 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Housing career is a frequently used term in housing research that describes the residential mobility of households often in relation to housing quality, size, tenure, and location. It can be defined as a series of dwellings occupied by a household during the course of life. Housing policies influence the choices and constraints of individuals acting on the housing market. They vary for different groups depending on factors such as experiences, education, or socioeconomic status. Resources, preferences, and possibilities are concepts used to describe households’ actions on the housing market.

  • 3.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lifestyle Motives as Reasons for Moving to Senior Housing2014In: Nordic Seniors on the Move.: Mobility and Migration in Later Life. / [ed] Anne Leonora Blaakilde & Gabriella Nilsson, Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences , 2014, 51-74 p.Chapter in book (Refereed)
  • 4.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lifestyle motives as reasons for moving to senior housing2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to identify possible life style motives to why a group of older movers chose to move into senior housing. This was done using the results from an interview study with people moving into a senior housing facility. Interviews were conducted prior to and after the move.

  • 5.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mellanboendeformer för äldre: av intresse såväl för de äldre som för bostadsföretagen2009In: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, 138-156 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra.

    Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden.

    Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor.

    Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas.

  • 6.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Older people’s reasons to move or age in place – individual preferences or a housing market issue2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    It is generally known that older people move to a smaller extent than younger age groups. They are less prone to change housing when circumstances such as a change in household size or a change in income occur. Still some of them do move. Older people have different reasons for moving or ageing in place. In this study the aim was to dig deeper into the reasons for why older people act differently in the housing market to investigate whether their actions mainly depend on different individual preferences or issues related to the housing market or possibly other social or physical obstacles. In the study 80 older households aged 55 years or older were interviewed about their housing situation, their housing preferences and their knowledge about different types of housing offered in their local housing market. 55 of the interviewees lived in owner occupied single family housing or ordinary rental housing, 20 had recently moved to a rental senior housing complex and 5 had moved to a rental ‘sheltered’ housing complex. In addition the interviewees were selected from different geographical areas, a medium sized city, one small city, a small town and a countryside area. The results of the study showed that attachment to home and housing preferences were important for their respective actions. Their knowledge about the local housing market and the actual supply of housing suitable for older people influenced their decisions to move. Information about housing for older people such as advertisements and posters, as well as the building of new housing for this group made several of the interviewees decide to move. To some the lack of suitable or affordable housing was a reason to remain in current housing. Yet another group had not considered their housing situation at all and the question of moving or ageing in place was a non-issue.

  • 7.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Plans and reasons for relocation among older people.2015Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Social relations within a senior housing complex –uniting or dividing?2010Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    The Choice of Housing among Seniors - Alternatives to Ageing in Place2008In: European Network for Housing Research. Housing and Living Conditions of Ageing Populations,2008, 2008, 98-98 p.Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In the last decade a growing interest in senior housing has been seen in Sweden. This type of housing in between ageing in place and nursing homes has gained a vivid political interest, evident in the Swedish Government Official Report from December 2007 on housing for seniors. The number of this type of dwellings is increasing as is the demand. Here the aim was to study the variety of housing aimed at seniors as well as the effect recent demographic changes may have had on the supply. The political agenda for housing for seniors has been studied as well as the trends and plans in some municipalities in a southern Swedish county. The amount of high quality senior housing often in attractive locations has increased and is being marketed to middle income active (young) seniors. At the other end of the scale is a group of frail seniors ageing in place but with social needs that cannot be accounted for in their current homes. For them new housing types develop in collaboration with housing companies and social welfare offices in municipalities. In addition there is a group of seniors, active but with low incomes in need of ordinary housing but with the social qualities of senior housing. It is evident that a growing number of municipalities are responding to the changing demography, i.e., an ageing population, by building or planning for new types of senior housing. Having begun in the larger cities often in tenant cooperatives, municipal housing companies are entering this market to a larger extent and senior housing can now be found in medium sized cities as well as in smaller municipalities. A forthcoming issue is what will happen in senior housing as people age and how this will effect the social life on which many are built.

  • 10.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The housing situation as part of everyday life among older people2009Conference paper (Other academic)
  • 11.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    The move into senior housing - reasons and expectations. Results from interviews with inmovers to a new senior housing complex2008In: Nordic Congress of Gerontology, Ageing, dignity and diversity,2008, 2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    A growing interest in senior housing has been seen in Sweden in the last decade. This type of housing in between ageing in place and nursing homes has gained a vivid political interest, evident in the Swedish Government Official Report from December 2007 on housing for seniors. The number of this type of dwellings is increasing as is the demand. In this study the aim was to study the qualities of this housing type making it an attractive housing alternative to seniors. Inmovers to a senior housing complex in municipal housing were interviewed before the move about their reasons for choosing senior housing and their expectations as regard the move. The building has 13 floors, has been completely refurbished and is located near the city centre. The interviews were semi-structured using an inteview guide listing subjects to be covered in an open discussion. Each interview lasted one hour. The interviewees come from a mix of tenures, owner occupation, tenant cooperatives and rental housing. A majority of the inmovers became aware of the housing alternative as they saw the advertisment in the newspaper and had not thought about this type of housing before. Preliminary results show that the fact that the housing complex is specifically aimed at seniors is important as are feelings of security, stability and access to common areas. Accessibility and low levels of maintenance are other factors of importance. The fact that the building has gone through a complete renovation is important to many households and decisive to some. To take part in the construction process, interior design and planning of common areas has been appreciated by many. Most look forward to common activities, to know their neighbours, but privacy is important. In conclusion the importance of the house being available to seniors only has to be stressed.

  • 12.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Changing locations – Central or peripheral moves of seniors’ residential mobility.2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Increasing shares of elderly in European populations have initiated debates about where and how they will reside. Our main hypothesis is that when moving in this phase of life the most common move would be a move from a suburban location in owner occupation to a more centrally located apartment. This would be in line with the discussion that older people when they retire or the children have moved out want to take part in the culture of city living, such as concerts, theatres and museums in addition to enjoying a more convenient type of housing. This we argue, is the assumed residential pattern during the third age and a possible part of a mobility cycle as described by Rossi (1955). There are qualitative and survey studies pointing to such a residential mobility trend among seniors and increased mobility rates among young seniors have been shown statistically. However, quantitative tests showing a central or suburban destination and type of tenure chosen by the movers are still lacking. The aim of this study was to examine the local geographical mobility and tenure choice of older people. The analysis was made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s were followed between 2001 and 2006. Using five distances to the municipal’s population core we concluded that a centralized mobility pattern could be observed among elderly movers in Sweden. The two older cohorts made such moves whereas the majority of the young cohort moved to more peripheral destinations. Also, movers from owner occupation in the cohort born in the 1940s to a larger extent move within owner occupation and make short distance moves. This is further analysed through the use of three case municipalities. Increased knowledge about the mobility rates and residential patterns of the studied cohorts, that constitute two out of nine million people in Sweden, will have an impact on planning issues.

  • 13.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Dept of Human Geography, Stockholm University, Stockholm.
    Changing Preferences with Ageing – Housing Choices and Housing Plans of Older People2016In: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 2016, no 33, 217-241 p., 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries. To increase our understanding of the needs of the ageing population, a nationwide survey stratified on age and municipality type was conducted. Research questions referred to the current housing situation and plans. The aim was to investigate how preferences, location, and/or the type of housing preferred changes with age and if they are housing market dependent. Results of 10-year cohorts show that the most marked change is between the cohort 75–84 years old and the oldest cohort 85+. There is a gradual change over time of moves from large to small housing, from owner-occupation to rented housing. Respondents in the major cities and in the rural or tourism-dependent municipalities are less inclined to move compared to those from other types of municipalities. The study predicts a shortage of rented apartments.

  • 14.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Housing choices and housing plans of older people2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries today. In Sweden housing provision is mainly a matter at the municipal level and although the municipalities do not provide housing themselves, they can facilitate for the actors to realise their housing plans and influence the situation in the housing market. In or-der to do this successfully, knowledge about the housing preferences of the different actors is crucial. Most people today remain in ordinary housing all through life. In Sweden only 5 per cent of the population aged 65 and above move to assisted living. This results in greater de-mands on the housing that is available in the ordinary housing market and on the municipali-ties in ascertaining that suitable housing is being provided. In order to increase our under-tanding of the needs and wants of the ageing population, a survey was conducted in 2013 in which the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions raised regarded the choice of housing location in relation to the respondents’ current housing, similarly the choice of tenure and housing size and if there are differences in the choices made depending of the age of the indi-vidual and in the type of municipality in which they live. The survey was sent out nation-wide, to 4000 people aged 55 years and older resulting in a response rate at 60,7 per cent (2400 individual), the oldest respondent being 103 years old.

    In this study the housing plans as regard location and housing type were in focus. The aim was to distinguish if there is a time in life when the locations and/or the type of housing the respondents would prefer changes, a tipping point. Preliminary results of 10 year cohorts show that the most frequent the movers are those aged 55-65 and 85 and older, the former mainly moving within the same tenure whereas the latter are more likely to change tenure, into rental housing which is more often located in central areas in the municipality.

  • 15.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Housing choices and housing plans of older people – in search of a tipping point.2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries today. In Sweden housing provision is mainly a matter at the municipal level where the municipalities take on the responsibility for facilitating for the different actors to realise their housing plans and for influencing the situation in the housing market. In order to do this successfully, knowledge about the housing preferences of the different actors is crucial. Most people today remain in ordinary housing all through life. In Sweden only 5 per cent of the population aged 65 and above move to assisted living. This results in greater demands on the housing that is available in the ordinary housing market and on the municipalities in ascertaining that suitable housing is being provided. In order to increase our understanding of the needs and wants of the ageing population, a survey named SHIELD, Survey of Housing Intentions among the ELDerly, was conducted in 2013 in which the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions raised regarded the choice of tenure and housing size and were stratified on age and municipality type to certify analyses of these variables. The SHIELD-survey was sent out nation-wide, to 4000 people aged 55 years and older resulting in a response rate at 60,7 per cent (2400 individual). In this study the housing preferences as regard housing, housing location and housing type were in focus in relation to age. The aim was to distinguish if there is a time in life when the preferences, locations and/or the type of housing the respondents would prefer changes, a tipping point. Preliminary results of 10 year cohorts show that the most marked change in preferences and behaviour is between the cohort 75-84 years old and the oldest cohort 85+ but it is also evident from the study that there is a gradual change over time, such as moves from large to small housing, from owner occupation to rental housing that begin already between the first two cohorts, 55–64 and 65–74 years old. The survey shows that in general respondents in the major cities and in the rural or tourism-dependent municipalities are less inclined to move compared to respondents from other types of municipalities.

  • 16.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala Universitet.
    Residential mobility patterns of older people2009Conference paper (Refereed)
  • 17.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University, Stockholm.
    Changing locations: Central or peripheral moves of seniors2015In: Journal of Housing and the Built Environment, ISSN 1566-4910, E-ISSN 1573-7772, Vol. 30, no 4, 535-551 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The increasing proportion of elderly in European populations has prompted debate about where and how they will reside. Our main hypothesis is that when moving in this phase of life the most common move would be one from a suburban location in owner occupation to a more central location. This would be in line with the popular belief that older people, when they retire or when the children have moved out, want to take part in the culture of city living, such as concerts, theatres and museums in addition to enjoying a more convenient type of housing. This, we argue, is the assumed residential pattern during the third age and a possible part of a mobility cycle as described by Rossi (1955). The aim of this study was to examine the local geographical mobility and tenure of older people. The analysis was made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s were followed between 2001 and 2006. Using five distances to the municipal population core a centralized mobility pattern could be observed. The two older cohorts made such moves, whereas the majority of the youngest cohort moved to peripheral destinations. From analysis of three case municipalities, it was shown that movers from owner occupation in the cohort born in the 1940s moved within owner occupation to a greater extent and made short distance moves. This type of knowledge will have an impact on planning issues.

  • 18.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    From suburb to central location – Residential mobility among elderly2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In Sweden an assumption is that older people today, and in particular the baby boomers, are more willing to change residence to accommodate for changing life-styles and poorer health when ageing, than was the case for earlier generations. Often this will include a move from a suburban location to a central location. In interview studies and the popular debate this would suit the idea of modern older people taking part in the culture of the city centre, such as museums, concerts and theatres. There are qualitative and survey studies pointing to such a residential mobility trend among seniors but quantitative tests are to a large extent lacking although increased mobility rates among young seniors have been shown. The aim of this study is to examine, in three case municipalities, if older people leaving owner occupation in the suburb move to apartments in more central locations. The analysis is made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s are followed between 2001 and 2006. Most elderly in Sweden are stayers (75%). However, it can be concluded that in three municipalities a centralized mobility pattern can be observed. Mobility and residential patterns of the studied cohorts will impact planning issues, as they constitute two out of nine million people in Sweden.

  • 19.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    Residential Mobility Patterns of Elderly - Leaving the House for an Apartment2012In: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 27, no 5, 582-604 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    One hypothesis is that, in Sweden, the elderly today are more willing to change residence to accommodate for changing lifestyles and poorer health than in earlier generations. If so, the elderly will change their type of tenure from owner occupation to tenant co-operative or rental housing, which includes more services for residents. The aim of this study is to discover if elderly people move to apartments after leaving single-family housing that they own. Mobility patterns of those born in the 1920s, 1930s and 1940s are analysed to indetify characteristics of satyers and movers, and to determine to what extent the elderly move to rental and tenant co-operative apartments. The analysis is cross-sectional using a register database comprising the Swedish population. Moves were followed between 2001 and 2006. The majority remained in their current dwelling but almost one-quarter moved. Of those, a smaller number moved from owner-occupied housing to a tenant co-operative or rental apartment.

  • 20.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elmqvist, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Magnusson Turner, Lena
    Norwegian Social Research (Nova) Oslo, Norge.
    Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar: skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet2014Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.

    Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.

    Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.

    Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.

    Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.

    Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.

    Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.

    Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.

    Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.

    Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.

    Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.

    Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.

    Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.

    Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.

    Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.

  • 21.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Housing plans of the oldest old – Ageing in semi-rural areas2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Many municipalities in rural areas have decreasing population rates. Generally the young move out, increasing the share of older people and influencing the way life is led in rural areas. In this paper focus is on the housing situation and housing plans of the oldest individuals in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden. In order to increase our understanding of the living conditions of an ageing rural population, a postal survey was conducted. In one part of the survey the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions analysed for this study regarded stated reasons for housing decisions and plans. 1386 surveys were sent out, i.e., to all inhabitants aged 80 years and older residing in the ordinary housing market, in the three municipalities, 817 surveys were returned providing a response rate at 60%. The aim was to determine the main reasons for remaining put in a current housing situation or reasons for why relocation could be a future option. Results show that place attachment is strong, 90% of the respondents have lived in the municipality for more than 20 years and 60% have lived in the current dwelling for more than 20 years. Ageing in place is the dominating plan although 23% answered that they do not know what will happen in future. Those that plan to move, want to move to housing that needs less maintenance than the current dwelling and to a more central location.

  • 22.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Omsorgens skugga - äldres strategier i boendet2012In: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, 125-146 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt.

    Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen.

    Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer.

    Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder. Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 23.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Politik för det goda åldrandet:: Boendets variationer för äldre och gamla2010In: Samtal pågår...: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg och Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, 1, 117-130 p.Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 24.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-ErikLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Lukkarinen Kvist, MirjaliisaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Nord, CatharinaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 20092010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Höstterminen 2009 genomförde vi en forskarutbildningskurs om äldres boende. Kursens huvudsyfte var att kritiskt behandla den mycket varierande forskning om hem, boende, grannskap och åldrandets villkor som pågår. Kursens nav var diskutera och pröva teorier och metoder som innebär att sociala och kulturella förhållande studeras i relation till den fysiska miljöns utformning.

    Uppgiften att studera äldres boende och boendet under åldrandet är närmast outtömlig. Så mycket av livet utspelas och avgörs av var och hur man bor. Bostaden är ett rum för livet som för de flesta ökar i betydelse när man blir gammal. Man tillbringar mer tid i bostaden. Bostadens utformning kan underlätta eller försvåra vardagslivet. Att bli gammal betyder också att förändra sitt förhållningssätt till hemmet och det grannskap där hemmet finns.

    Det säger sig självt att det finns mycket stora variationer mellan olika äldre människors boende – beroende på ålder, livslopp och boendekarriär, sociala förhållanden, ekonomiska resurser, intressen och behov av vardaglig hjälp och stöd. Variationen är lika stor bland de äldre som i andra åldersgrupper, kanske till och med större eftersom det utöver de vanliga bostadsformerna också finns alternativ som är särskilt avsedda för äldre - seniorlägenheter, livsstilsboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.

    Sedan ett femtontal år har det vuxit fram en bostadsmarknad som speciellt vänder sig till äldre eller personer som vill utforma sitt boende så att de passar det liv de vill leva. Man kan se detta som ett sätt för bostadsmarknadens aktörer att möta att antalet äldre blir fler och att detta förhållande kommer att påverka deras verksamhet i en rad avseenden. Forskning om hur de nya boendena utvecklas över tid är betydelsefull. Kommer boende i seniorhus att göra åldrandet mer meningsfullt och bidra till att de som bor där kan utveckla det civila samhället? Eller kommer seniorhusen att förstärka klyftorna mellan olika äldre och avskilja vissa från det omgivande samhället?

    Kursen hade tre teman: Stadsdelen och orten som rum för det lokala livet, det särskilda boendet som rum för hemliv, vård och omsorg samt generation, boende och flyttmönster. Undervisningen och arbetet i kursen byggdes upp av flera delar. En del bestod av föreläsningar och seminarier som syftade till att ge en översikt av den teoretiska litteraturen som behandlar rumsliga fenomen. En del av kursen behandlade hur boendet för äldre har utvecklats och kan komma att utvecklas i förhållande till bostads- och äldrepolitik. En tredje del syftade till att knyta det teoretiska innehållet till praktiken. Tre fältbesök genomfördes i olika bostadsmiljöer för äldre: ett hyreshusområde i Norrköping, ett nytt seniorbonde och ett nyöppnat särskilt boende. En del av kursens bestod av deltagarnas egna arbeten. Kanske var denna del den viktigaste. Var och en skrev en essä om en fråga som engagerade särskilt. I de flesta fall handlade det om att knyta sitt eget pågående avhandlingsarbete eller sin yrkespraktik till en specifik frågeställning inom kursens ram.

    Essäerna kom att handla om en rad olika aspekter av äldres boende. Några tog upp analytiska och teorigenererade frågor som kunde kopplas till bl.a. fältbesöken, några utnyttjade empiri som man samlat i andra sammanhang, några diskuterade äldres boende och omsorg i specifika geografiska eller sociala kontexter. Essäerna behandlar frågor av stor relevans, i flera fall på ett oväntat och idérikt sätt. Därför har vi samlat några av kursens essäer i denna kursantologi.

    Lärare på kursen var Marianne Abramsson, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Catharina Nord, alla från NISAL samt Chris Phillipson från Keele University.

  • 25.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Magnusson Turner, Lena
    NOVA, Norge.
    Flytta eller bo kvar på äldre dar2013In: Bo bra på äldre dar: kunskap kreativitet kvalitet / [ed] Gabriella Wiklund och Stefan Melin, Stockholm: Svensk Byggtjänst , 2013, 78-91 p.Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I "Bo bra på äldre dar. En antologi" behandlar frågor som: Hur vill äldre bo? Hur ska bostadsutbudet kunna anpassas till de äldres skiftande behov och önskemål?

    Nio personer med stor kunskap och lång erfarenhet av äldres boende, utifrån bland annat forskning och planering, ger sina olika perspektiv på bostäder och boendemiljöer som motsvarar äldres behov.

    Författarna har på olika sätt medverkat i det regeringsuppdrag, Bo bra på äldre dar, som Hjälpmedelsinstitutet genomfört 2010-2012. De har lagt samman sina tidigare kunskaper och erfarenheter med det som vuxit fram inom uppdraget.

    Boken vänder sig till alla som på något sätt är engagerade i boende för äldre i kommuner, fastighets- och byggbolag, organisationer med flera. Den är också en angelägenhet för politiker, såväl på nationell som på lokal nivå, och för den intresserade allmänheten som vill fördjupa sina kunskaper i den viktiga framtidsfråga som äldres boende är

  • 26.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nord, CatharinaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs. Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar. Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

    Alla författare är medlemmar i Nordiska nätverket för forskning om äldres boende.

  • 27.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sandstedt, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
    Bostadsmarknad och bostadsformer för andra halvan av livet2012In: Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden / [ed] Marianne Abramsson, Catharina Nord, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, 155-168 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs.

    Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar.

    Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

  • 28.
    Andersson, Eva K
    et al.
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Changing residential mobility rates of older people in Sweden2012In: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 32, no 6, 963-982 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The lifestyle of the baby boomers as retirees has been assumed to differ from older cohorts due to them being financially more stable and having grown up during the welfare state expansion. Many baby boomers live in large houses with gardens that require maintenance and labour. Recent studies have indicated that a growing share of those born in the 1940s in Sweden express a wish to change residence at retirment or in old age. A need to verify such results statistically was identified to confirm whether there has been an increase in residential mobility among older people. As a r esult, moves that took place during 2001-06 of the total cohort born in the 1940s were copared to similar moves by those born in teh 1930s, ten years earlier during 1991-96, i.e. those aged 57–66 in 1996 and 2006. The study used a register database, Geoswede, containing the entire Swedish population. The study shoed increased residential mobility rates among the 1940s cohort compared to the cohort born in the 1930s. However, explanations for the differences between the cohorts were not evident.

  • 29.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Are older people becoming more healthy or less healthy? – the case of Sweden2007Conference paper (Refereed)
  • 30.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Christina Victor, Sasha Scambler and John Bond (2009). The Social World of Older People. Understanding Loneliness and Social Isolation in Later Life. Maidenhead: Open University Press, 262 pp. ISBN 978 0 335 21521 8 (paperback)2010In: International Journal of Ageing and Later Life, ISSN 1652-8670, E-ISSN 1652-8670, Vol. 5, no 2, I-III p.Article in journal (Other academic)
  • 31.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Cyborger i cyberspace2008In: Halve livet: artikler om aldring og livsløp / [ed] Svein Olav Daatland, Bergen: Fagbokforlaget , 2008, 1, 168-174 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [no]

    Boka inneholder artikler som har vært publisert i tidsskriftet Aldring og livsløp, fra oppstarten i 1983 og fram til 2008. Artiklene setter søkelyset på psykologisk aldring, livet i eldre år, levekår, borgerskap, seniorpolitikk, eldreomsorg og aldersforskning i et livsløpsperspektiv.

  • 32.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den som lever längst vinner2013In: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, no 3, 46-47 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 33.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Effekter av åldersdiskriminering2009In: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, no 3, 8-9 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 34.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ensamhet2013In: Socialgerontologi: 2:a upplagan / [ed] Andersson Lars, Lund: Studentlitteratur, 2013Chapter in book (Other academic)
  • 35.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Equal ageing in the future2011Conference paper (Other academic)
  • 36.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hundra nummer av ensamhet2013In: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, no 4, 65-67 p.Article in journal (Other academic)
  • 37.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Inledning2013In: Socialgerontologi / [ed] Lars Andersson, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, 2, 15-17 p.Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping university electronic press.
    International Journal of Ageing and Later Life2015Other (Refereed)
  • 39.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Is closeness to death a threat to human dignity?2011Conference paper (Other academic)
  • 40.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Is it a human right to be old?2013Conference paper (Other academic)
  • 41.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lagförslag om åldersdiskriminering når inte ända fram2012In: Äldre i Centrum, ISSN 1653-3585, Vol. 26, no 4, 44-44 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 42.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Måste vi utplåna den fjärde åldern?2009In: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1:1, 210-221 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel har tre ingångar. Den första tar upp gerontologins kategoriseringar av äldre. Den andra ingången tar upp folkhälsofrågor. Den tredje ingången tar upp existentiella frågor om åldrande och döende. Kapitlet diskuterar den till synes evighetslånga frågan om äldrebilden och vilken verklighet som kan riskera att hamna i skymundan när en annan lyfts fram. I dagsläget förefaller situationen för de mest skröpliga ha hamnat i skuggan av rapporterade hälsoförbättringar bland äldre.

  • 43.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Nya sekretariatet och annat nytt2006In: GeroNord, ISSN 0806-0304, Vol. 15, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 44.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Shop till you drop2007In: GeroNord, ISSN 0806-0304, Vol. 16, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 45.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Social provisions and links to interventions2013Conference paper (Other academic)
  • 46.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Socialgerontologi2013Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna antologi var den första i sitt slag på svenska när den kom ut i sin första upplaga 2002. Den fyllde då ett efterfrågat behov av en grundbok inom området. Sedan dess har flera böcker med olika fokus getts ut, men Socialgerontologi har behållit sin position som ett standardverk. När antologin nu finns i en ny upplaga är den i stort sett sig lik, men givetvis med uppdaterad information.Socialgerontologi handlar om de äldres situation i samhället och hur individuella egenskaper och social miljö tillsammans påverkar den förändringsprocess som åldrandet utgör. Det betyder att social gerontologi är en tvärvetenskap som har en bred kontaktyta mot många ämnesområden: sociologi, psykologi, vårdvetenskap, social omsorg, historia, antropologi, etnologi, ekonomi m.m.Socialgerontologi riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet, men kan säkert vara värdefull även för den intresserade allmänheten.

  • 47.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The fourth age – should it be dismissed?2011Conference paper (Other academic)
  • 48.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Vem får man diskriminera?2007In: GeroNord, ISSN 0806-0304, Vol. 16, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 49.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Vår förening och omvärlden2006In: GeroNord, ISSN 0806-0304, Vol. 15, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 50.
    Andersson, Lars
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    World without LTC institutions: Challenge or fiction?2009Conference paper (Other academic)
1234567 1 - 50 of 457
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf