liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 191
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Persson, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.

    Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4. Det inspelade materialet transkriberades och felanalyserades gruppvis och medelvärden för grupperna räknades ut.

    Barnen med CI uppvisade större prosodiska problem vid nonordsrepetition än barnen med språkstörning. Såväl barnen med språkstörning som barnen med CI uppvisade svårigheter med stavelseproduktion, betoningsplacering, ordaccent och vokalkvantitet. Dock gjorde barnen med CI generellt större antal fel samt fler olika typer av fel jämfört med barnen med språkstörning. Alla barnen med CI gjorde någon typ av prosodiskt fel medan 11 av 27 de barnen med språkstörning producerade korrekt prosodi på samtliga nonord. Barn som hade en högre ålder vid implantation uppvisade större prosodiska svårigheter än barn som implanterats vid en lägre ålder

  • 2.
    Adolfsson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Persson, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Äldreriktat tal på boenden för äldre: Förekomst och karaktäristik2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.

    Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades. Inspelningarna klipptes till filer utifrån varje analys syfte. Arbetet antog en datadriven ansats och data studerades utifrån tidigare forskning kring äldreriktat och barnriktat tal.

    I föreliggande studie påvisades att deltagande personal på boende för äldre, i varierande grad, anpassade sin kommunikation inom flera språkliga domäner. Anpassningarna förekom huvudsakligen inom den prosodiska domänen men förekom i viss utsträckning även inom den grammatiska. Anpassningar inom den pragmatiska domänen påvisades till viss del medan anpassningar inom den semantiska domänen ej förekom. Tendenser till talanpassningar förekom hos majoriteten av deltagarna. Följande tillägg av delaspekter till äldreriktat tal föreslås; upprepat användande av namn, mindre samtidigt tal och färre tvekfenomen.

  • 3.
    Ajanovic, Dina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Korjenic, Dalida
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utarbetning av språkpillerböcker skrivna på bosniska/kroatiska/serbiska för barn med BKS som modersmål: En kontrastiv grammatisk analys2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet ”Språkpiller” har utformats genom ett samarbete mellan logopeder och biblioteken i Östergötland. Projektet syftar till att stimulera språket hos barn med språkstörning och fungerar i första hand som ett komplement till logopedisk behandling (Linköpings kommun, 2012).

    Föreliggande studie syftar till att undersöka om bilderböcker skrivna på bosniska/kroatiska/serbiska (BKS) tränar samma grammatiska struktur som motsvarande bilderböcker på svenska gör. Syftet är även att granska huruvida böckerna i föreliggande studie går att rekommendera som träningsmaterial för barn med språkliga svårigheter.

    En kontrastiv analys mellan BKS och svenska har genomförts av totalt tre bilderböcker. Böckerna i studien innehåller skillnader mellan BKS och svenska inom de flesta grammatiska kategorier och stämmer väl överrens med vad som beskrivits i litteraturen. Det föreliggande materialet antas därför kunna användas som träningsmaterial till vissa grammatiska strukturer.

  • 4.
    Alkass Yousef, Sabina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Bergström, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Ordförråd på modersmål hos barn i förskoleklass i Sverige: en jämförelse mellan tvåspråkiga och enspråkiga barn2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samhället kommer vi ofta i kontakt med tvåspråkighet, så även på logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svårt att genomföra språkbedömningar på barn med flera modersmål eller annat modersmål än svenska. Syftet med uppsatsen var att översätta benämningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan använda det för att testa aktivt ordförråd. Passivt ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS. Frågeställningarna var: Hur skiljer sig de två ordförråden hos simultant tvåspråkiga barn från ordförrådet hos enspråkiga barn? Hur skiljer sig det svenska ordförrådet från det arabiska ordförrådet inom gruppen tvåspråkiga barn? Hur ser sambandet mellan fonologiskt och semantiskt ordflöde och ordförråd ut? De tvåspråkiga barnen hade lägre resultat på arabiska än vad de enspråkiga barnen hade på svenska, både vad gäller förståelse och produktion. På svenska presterade de tvåspråkiga barnen praktiskt taget lika högt som de enspråkiga, de var alltså bättre på svenska än på arabiska. Det fanns en stor skillnad mellan grupperna på delen fonologi svenska, där de tvåspråkiga barnen fick signifikant högre resultat än de enspråkiga barnen.

  • 5.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Englund, Stina
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Pragmatisk förmåga hos barn med cochleaimplantat2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett cochleaimplantat (CI) är ett hjälpmedel som gör att personer med grav hörselnedsättning eller personer som är döva får möjlighet att höra och utveckla talat språk. Den pragmatiska förmågan kan vara påverkad. Pragmatik kan i stort betecknas som studiet av språkanvändning i interaktion och pragmatisk förmåga kan beskrivas som ett resultat av individens beteende samt bakomliggande orsaker.

    Syftet med föreliggande studie var att beskriva pragmatisk förmåga hos barn med CI. Ett arbetssätt inspirerat av Conversation Analysis (CA) har använts för att belysa fenomen som förekom i interaktionen.

    I studien deltog sju barn med CI, varav fem flickor och två pojkar. Deltagarna videofilmades när de interagerade med en jämnårig kamrat, respektive en person ur förskolepersonalen eller en förälder. Totalt 14 samtal analyserades och för studien relevanta fenomen belystes. För att inhämta kompletterande information kring barnens samspelsförmåga fylldes Children’s Communication Checklist i av föräldrar och personal.

    Barnen som deltog i studien är en heterogen grupp. Vidare ses inga entydiga mönster vad gäller hörselnedsättning och pragmatiska förmågor. I studien visades att barn med CI använder sig av både generella och specifika begäran om förtydligande. Förståelighet på meningsnivå tycks avspegla hur effektivt samspelet fortskrider då de barn som har hög förståelighet är de som har färre begäranden om förtydligande i samtal. Vidare visar resultaten att de vuxna samtalsdeltagarna använder fler andel specifika begäran om förtydligande i jämförelse med barn med CI.

  • 6.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prembäck, Maja
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utformning och utprovning av ett fonologiskt baserat stavningstest2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle & Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien & Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, & Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes. The study contained 150 pupils in grade 1 and 2 as well as pupils in remedial teaching due to reading and spelling difficulties in the same grades. In addition to spelling, all pupils were tested for reading ability, phonological awareness, nonverbal intelligence and auditory discrimination. Misspellings were analysed with three quantitative and one qualitative classification methods. Results showed that the spelling test based on analyse of medial phonemes captured misspellings to the same extent as the other quantitative classification method.  Pupils in grade 2 received significant higher results in the spelling test than pupils in grade 1. The group of typically developed pupils had significantly better results than the pupils with reading and writing disabilities. Results also showed that real words were significantly easier to spell than non-words. Moreover, significant correlations between spelling and reading ability, and spelling and phonological awareness, were found. The strong correlation between spelling ability and phonological awareness, and the fact that children with reading and writing disabilities performed poorly on spelling of non-words, lead to the conclusion that spelling and phonology are closely related, which is supported by the literature (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007).

  • 7.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Svensson, Erika
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Resultat av oralmotorisk och fonologisk testning: En jämförelsestudie mellan taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tal är det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett språkligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion är en grundläggande förutsättning för talkommunikation (Sjögreen & Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstår kan en tal- eller oralmotorisk diagnos ställs utifrån en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) är ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen & Åsten, 2007). Materialet består av en intervju- och en undersökningsdel som är uppdelade i sex domäner vardera. En av domänerna i undersökningsdelen är tal och består av tre uppgifter A. Talar inte, B. Räkna högt till tio och C. Säg ”pataka pataka pataka”. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den information som erhålls i prövning med taldelen i NOT-S överensstämmer med den information som en bedömning med ett fonologiskt test ger. I studien analyserades inspelningar av 61 ljudfiler där barn i åldern 6:0-8:0 år testas med taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet. Resultatet av fonemtestet transkriberades fonetiskt och utifrån dessa beräknades Percentage of Phonemes Correct. Ett gränsvärde sattes upp för att avgöra vilka som befann sig inom normalvariationen. Dessa resultat jämfördes sedan med barnens resultat på taldelen i NOT-S. Det visade sig att åtta (13,1 %) barn hamnade under gränsvärdet för normalvariation på fonemtestet vilket står i kontrast till 22 (36 %) barn som bedömdes som avvikande på NOT-S taldel enligt de fastställda kriterierna för testet. De båda delarna i NOT-S taldel fångade tillsammans upp 100 % av de som identifierades som avvikande i fonemtestet. Därutöver fångade NOT-S upp 23 % (14 barn) som inte bedömdes som avvikande i fonemtestet. Vid beräkning av taldelen i NOT-S utan den diadochokinetiska uppgiften fångades 62,5 % upp av dem som identifierades av fonemtestet. Alla de barn som fick felfria resultat på fonemtestet fick även det på NOT-S taldel. Utifrån dessa resultat bedöms NOT-S taldel och kortversionen av Stora fonemtestet inte fullt ut ge samma information om barns talavvikelser. 

  • 8.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Ringbert, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Pragmatisk förmåga hos barn med hörselnedsättning: En samtalsanalytisk studie om begäran om förtydligande2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pragmatik är beroende av många förmågor, däribland hörseln. En hörselnedsättning kan ha inverkan på den språkliga utvecklingen och även den pragmatiska förmågan. Syftet med föreliggande arbete var att studera den pragmatiska förmågan gällande begärande om förtydligande hos barn med hörselnedsättning (HNS) i samtal med barn utan känd hörselnedsättning, hädanefter normalhörande (NH). Studien ämnade belysa begäranden om förtydligande i sekventiell analys, samt om skillnader mellan barn med HNS och NH kunde ses. Åtta samtalspar bestående av ett barn med hörselnedsättning och ett barn med normal hörsel studerades. Children’s Communication Checklist (CCC) fylldes i av föräldrar och lärare till barnen med HNS för att utgöra ett komplement i beskrivandet av den pragmatiska förmågan hos barnen med HNS. Conversation Analysis användes för att på ett så öppet sätt som möjligt studera interaktionen och se vilka fenomen som förekom. Samtalsutdragen delades in efter uppgiftsorienterade respektive icke-uppgiftsorienterade samtal beroende på vilka aktiviteter som förekom.

    Resultaten av föreliggande studie visade att barnen med HNS och NH använde sig av både icke-specificerade och specificerade begäranden om förtydligande, och att dessa användes i både uppgiftsorienterat och icke-uppgiftsorienterat samtal. Barnen med HNS använde i större utsträckning det icke-specificerade begärandet "va" i utdragen än vad barnen med NH gjorde. Generella skillnader gällande specificerade begäranden kunde inte ses mellan barn med HNS och barn med NH. Inga tydliga skillnader kunde konstateras mellan barn med HNS och barn med NH gällande vad som föregick respektive följde efter begärandena om förtydligande. Slutligen visades att det inte säkert kan sägas om och hur en hörselnedsättning påverkat den pragmatiska förmågan, även om tendenser i samtalsutdragen indikerar att hörselnedsättningen kan ha inverkat på interaktionen.

  • 9.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Carlsson, Ann
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Utveckling av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning i ett ettårsperspektiv2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förmåga att bearbeta och minnas information ligger till grund för språkförmåga och är en förutsättning för kommande läsutveckling. Läsförmåga är starkt sammankopplad med fonologisk medvetenhet, receptivt ordförråd och arbetsminneskapacitet. På vilket sätt hörselnedsättning hos barn påverkar utveckling av kognitiva färdigheter och sedermera läsförmåga är dock ett område som inte tilldragit sig något större forskningsintresse.

    Syftet med studien var att undersöka förändring av kognitiva färdigheter och läsförmåga hos barn med mild och måttlig hörselnedsättning under ett års tid, samt eventuella samband mellan förmågorna. Årets prestation jämfördes mot tidigare insamlat resultat från åldersmatchade normalhörande barn. Därutöver testades prosodisk förmåga på ordnivå. I studien deltog elva svenska barn i åldrarna 7:6-10:10 år. För att belysa utveckling av nämnda förmågor användes dels det datorbaserade testbatteriet SIPS samt manuella tester.

    Resultaten visar en utvecklingstrend för gruppen barn med hörselnedsättning inom samtliga deltester som mätte arbetsminne och läsförståelse. Lägst grad av utveckling, där prestation låg i nivå med förra årets mätning, var inom fonologiska färdigheter. Vid jämförelse mellan grupperna presterade barnen med hörselnedsättning i allmänhet i nivå med åldersmatchade normalhörande barn inom de testade delområdena. Inom delområdet arbetsminne hade barnen med hörselnedsättning signifikant sämre resultat i hälften av deltesterna än de åldersmatchade normalhörande barnen. Barnen med hörselnedsättning hade år 2009 fler starka samband mellan deltester som mätte kognitiva färdigheter och läsförmåga, i jämförelse mot förra året. Samband fanns också mellan ålder för insättande av hörapparat och ett deltest som mätte avkodningsförmåga. Takeffekter fanns på tester av prosodisk förmåga på ordnivå för barnen med hörselnedsättning.

  • 10.
    Andersson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Buhr, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Normering av test av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination: Hos barn i åldrarna 5;6 - 7;0 år2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats/Examensarbete
    Abstract [sv]

    Oral sensorisk förmåga hos barn kan bland annat utredas genom test av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination. Dessa två test är i nuläget inte särskilt kliniskt utbredda, och normvärden saknas ofta. Föreliggande studie syftade till att fastställa normvärden för dessa två test hos barn mellan 5;6 och 7;0 år. Vidare jämfördes även testresultaten med avseende på åldersgrupp och kön. 103 barn deltog i studien, varav 49 var pojkar och 54 var flickor. Deltagarna delades in i tre åldersgrupper. Resultatet visade signifikanta könsskillnader på test av intraoral stereognosi, där pojkarnas resultat var något sämre än flickornas. Även skillnader mellan två av åldersgrupperna konstaterades gällande intraoral stereognosi. Resultatet visar att en förbättring på testet kan förväntas då barnen har fyllt sex år.

    Angående test av tvåpunktsdiskrimination klarade 73 av de 103 barnen testet felfritt, och överlag presterade barnen mycket bra på testet. Inga skillnader mellan kön eller åldersgrupper noterades beträffande test av tvåpunktsdiskrimination.

    Testresultaten av intraoral stereognosi och tvåpunktsdiskrimination korrelerade inte. Därför är det sannolikt nödvändigt att i utredning utföra båda testen, eftersom det kan röra sig om två olika aspekter av intraoral sensorik.

     

  • 11.
    Andersson, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Nordin, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Normering av Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) för barn 6:0- 8:0 år.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andning, sväljning, tuggning, mimik och artikulation är delar av orofacial funktion (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjogreen, & Asten, 2007). Oralmotoriken är viktig för talproduktion och födointag (Lundeborg Hammarström, 2010). Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) är ett screeningtest som används för att bedöma avvikande orofacial funktion (Bakke et al., 2007). Syftet med studien är att undersöka hur barn med typisk utveckling mellan 6:0- 8:0 år presterar på NOT-S, samt om det föreligger någon ålder- eller könsskillnad i utförandet av uppgifterna. I studien deltog 80 barn och deras föräldrar. Barnen var uppdelade i två åldersgrupper, varav 30 stycken sexåringar och 50 stycken sjuåringar. Testningen genomfördes i skolmiljö och föräldraintervjuer gjordes via telefon. Resultatet visade att barn i åldrarna 6:0- 8:0 år fick en totalpoäng på 1,44 ± 1,16 på NOT-S. Sexåringarna i studien fick en totalpoäng på 1,63 ± 1,16 och sjuåringarna fick en totalpoäng på 1,32 ± 1,15. Det fanns inga signifikanta ålders- eller könskillnader förutom på intervjudelen där en könskillnad mellan sjuåringar uppmättes. De sjuåriga pojkarna hade mer orofaciala problem än flickorna på intervjudelen. Resultaten kan användas som normvärden vid klinisk användning av NOT-S på studerade åldersgrupper.

  • 12.
    Andersson, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordin, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Voice Onset Time among Children with Phonological Impairment.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tal kräver ett samarbete mellan kognitiva, språkliga och motoriska processer. Det kräver även spatial och temporal kontroll av muskler samt samtidig och koordinerad aktivitet av andning, fonation och artikulation (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007; Yorkston, Beukelman, Strand & Bell, 1999; Raphael, Borden & Harris, 2011). Voice Onset Time (VOT) ger en bild av koordinationen mellan fonation och artikulation (Hoit-Dalgaard, Murry & Kopp, 1983). VOT är den mest pålitliga akustiska referensen för att kunna skilja mellan tonande och tonlösa klusiler (Auzou et al., 2000). Engelsktalande barn med fonologisk språkstörning har visat atypiska VOT-mönster (Bond & Wilson, 1980). Syftet med föreliggande studie är att undersöka Voice Onset Time (VOT) hos svensktalande barn med fonologisk språkstörning och utröna huruvida deras VOT-värden skiljer sig från VOT-värden hos barn med typisk språkutveckling. I studien deltog 38 barn i åldrarna 4;2−11;6 fördelade på åtta åldersgrupper och fem fonologiska utvecklingsstadier. Inspelningar av bildbenämning av minimala par skedde på barnens förskola, skola eller logopedmottagning. Resultatet visade att barn med fonologisk språkstörning hade avvikande VOT-värden med stor variation. Det förekom både att grupper kunde och inte kunde producera akustiska skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler. Resultaten var så spridda i barngruppen att ingen direkt utveckling mot vuxenlika värden kunde relateras till ökad ålder för varken utveckling av VOT produktion eller vuxenlik förekomst av förton. Ingen skillnad vad gäller VOT sågs mellan barn i olika fonologiska utvecklingsstadier eller åldrar. Hur mycket ett VOT-värde avvek kunde inte förklaras av ålder, språkliga processer eller hur många korrekta fonem (PPC) som producerades. Av resultaten dras slutsatsen att barn med språkstörning har avvikande VOT-värden som delvis kan hänföras till bristande fonologisk kunskap men framförallt, eftersom variabiliteten i barnens värden inte minskade med ökad ålder kan hänföras till svårigheter med det motoriska genomförandet. 

  • 13.
    Andrasi, Regina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Norén, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Perceptuell och akustisk bedömning av röstfunktion hos barn med tonsillhypertrofi: Effekter av kirurgi2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Över 10 000 patienter tonsillopereras årligen i Sverige, de flesta av dem barn. Den vanligaste kirurgiska metoden har sedan länge varit totalt avlägsnande av tonsillerna, tonsillektomi (TE). Under det senaste decenniet har partiellt borttagande av tonsillvävnad, tonsillotomi (TT) erövrat terräng då operationen är förknippad med lägre postoperativ morbiditet och lägre smärta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om och hur röstfunktionen är påverkad av tonsillhypertrofi hos barn i 4-5 års ålder i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller samt att studera effekterna på röstfunktionen efter två olika typer av kirurgisk behandling, TE respektive TT. I föreliggande studie deltog 67 barn med tonsillhypertrofi som randomiserades till antingen TE eller TT. Ett röstmaterial bestående av ord som till största del bestod av sonoranter samt tre uthållna vokaler spelades in omedelbart före operation samt 6 månader postoperativt. Åttiotvå köns- och åldersmatchade förskolebarn utgjorde två kontrollgrupper. Materialet bedömdes perceptuellt av tre röstlogopeder samt analyserades akustiskt. Barnen med tonsillhypertrofi uppfattas före operation ha högre förekomst av de perceptuella parametrarna heshet, hyponasalitet, och klämd/halsig i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller. Den akustiska analysen i sin tur visar på mer perturbation (jitter (%), shimmer (%) och NHR) hos barnen med tonsillhypertrofi. Efter kirurgisk behandling visar den perceptuella röstbedömningen att det inte föreligger någon signifikant skillnad mellan de barn som genomgått kirurgisk behandling och kontrollerna. Den akustiska analysen visar på att både barnen som genomgått TE och barnen som genomgått TT har mer perturbation i jämförelse med köns- och åldersmatchade kontroller. Vid jämförelse pre- och postoperativt visar röstbedömningen på en minskning av skrovlighet och hyponasalitet för barnen som genomgått TE samt skrovlighet, hyponasalitet och klämd/halsig för barnen som genomgått TT. Den akustiska analysen visar på att det inte föreligger någon större skillnad mellan barnen som genomgått TE och barnen som genomgått TT.

  • 14.
    Arvidsson Schloenzig, Nina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Örneholm, Isabelle
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Att säga det med ord eller bild: En kvalitativ jämförande studie mellan talad kommunikation och kommunikation stöttad av samtalsmatta för personer med Multipel Skleros2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    MS, multipel skleros, är en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan därför tänkas vara i behov av olika former av kommunikationshjälpmedel. Samtalsmatta är ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjälpmedel som avser att underlätta för personer att visa åsikter och göra val. Syftet med denna studie är att utreda samtalsmattans effekt på kommunikation med personer med MS. Frågeställningarna rör huruvida samtalseffektiviteten påverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jämfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar användandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod använts. Två personer med MS har deltagit i två samtal, ett med samtalsmatta och ett med endast verbal kommunikation. Samtalen har sedan utvärderats via bedömningsinstrumentet Effectiveness Framework of Functional Communication (EFFC) för att ge ett mått på samtalseffektivitet. Deltagarna har även genomgått en återkopplande intervju där de har fått beskriva sin upplevelse av de olika kommunikationsformerna. Resultatet för studien visade på högre samtalseffektivitet i de talade samtalen, vilket även var den kommunikationsform som deltagarna prefererade. I vidare analys framkom dock fördelar med samtalsmattan gällande att de samtalen blev mer strukturerade och centrerade till det aktuella samtalsämnet. I diskussionen berörs fördelar och nackdelar med strukturerade samtal. Struktur kan underlätta genom att ge en ram för samtalet, men kan samtidigt kännas begränsande för individen. Uppfattningen av samtal kan även påverkas av tidigare samtalsvanor och de förväntningar som samtalspartnern har på samtalet. Författarna drar slutsatsen att de som ämnar använda samtalsmatta kan nyttja de fördelar som en ökad struktur medför, men måste samtidigt vara medvetna om individens förväntningar och behov.

  • 15.
    Asaid, Dina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Erenmalm, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Logopeders bedömarreliabilitet vid perceptuell röstanalys av utvalda röstexempel: en början till ett referensröstmaterial2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid användning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster är begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrån detta kunna sammanställa en början till ett referensröstmaterial bestående av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frågeställningarna var: Hur samstämmiga i perceptuell röstanalys är bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Är någon eller några av de parametrar som bedömarna är överens om extra framträdande i någon röst så att denna röst kan användas som referensröst? Utifrån en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet. En andra bedömningsomgång genomfördes med tre röstexempel slumpvis utvalda från de 15 röstexemplen i den första bedömningsomgången. Statistiska analyser av logopedernas inter- och intrabedömarreliabilitet gjordes både på alla röstexempel och på samtliga kvalitetsparametrar. Bedömarnas skattningar uppvisade mycket stor spridning i flera röstexempel, vilket inverkade på korrelationernas utfall och kan vid en första anblick ge ett missvisande resultat. En djupare analys av bedömarnas skattningar av enskilda röstparametrar visade på betydligt högre samstämmighet. Utifrån detta resultat tog författarna fram tre potentiella referensröster. Flera av de övriga 12 röstexemplen hade relativt hög interbedömarreliabilitet men då skattningsvärdena var så pass låga för dessa röster valdes de inte ut som referensröster. Trots låga skattningsvärden skulle dessa röstexempel kunna användas som referensröster för att exemplifiera lägre grader av avvikelser. Slutsatsen är att det finns skillnader i hur bedömarna skattat röstexemplen i denna studie och reliabiliteten mellan bedömarna skiftar. Författarna drar även slutsatsen att det är motiverat att fortsätta leta och analysera röstexempel för att få en heltäckande uppsättning referensröster. Metodvalet i denna studie anses vara en framkomlig väg för att fortsätta forma detta referensröstmaterial.

  • 16.
    Asaid, Dina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Erenmalm, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Narrativ förmåga vid afasi: analys av strategier vid gemensamt berättande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Afasi medför påverkan på kommunikationen då den språkliga förmågan är nedsatt, vilket i sin tur inverkar på narrationen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den narrativa förmågan hos personer med afasi genom narrativa intervjuer med personer med afasi och deras partners. Med intervjuerna som utgångspunkt studerades vilka strategier, det vill säga metoder att hantera problem som uppstår i kommunikationen oftast till följd av afasin, som används vid gemensamt berättande i par där en av personerna har afasi samt vilka strategier personen med afasi använder vid självständigt berättande i testsituation. Frågeställningarna var: Vilka strategier används vid gemensamt berättande i par där en av personerna har afasi? Vilka strategier använder personen med afasi vid självständigt berättande i testsituation? Finns det skillnader i det gemensamma och enskilda berättandet vad gäller användningen av strategier? Via samtalsgrupper i södra Sverige för personer med afasi rekryterades fem par till studien. Paren filmades i berättande intervjuer där de fick svara på frågor som uppmuntrade till gemensamt berättande. Utöver intervjun utfördes även en formell testning av personen med afasi med narrationsdelen i A-ning. Både intervjuerna och testningarna transkriberades enligt samtalsanalytiska principer. Resultatet visade att det rådde variation gällande typ av strategier och hur ofta de förekom i parens berättande. De vanligast förekommande strategierna hos personerna med afasi vid gemensamt berättande var repetition, egeninitierad självreparation, ordsökning och gester. Även partners till personerna med afasi använde sig mest av repetition, följt av utökad produktion. Slutsatsen är att personernas med afasi narrationsförmåga i det enskilda berättandet till viss del överensstämde med deras narrationsförmåga i det gemensamma berättandet, samt att det fanns stora skillnader mellan hur personerna med afasi och deras partners använde sig av strategier för att hantera de svårigheter som uppstår i berättandet.

  • 17.
    Backlund, Caroline
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Crona, Maja
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Motoriska begränsningars påverkan på prestationen vid arbetsminnesspanntestning: En undersökning genom nonordsrepetition hos personer med en normalfungerande motorik2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsminnet består av flera komponenter, där den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar då auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. Förmågan att repetera nonord kan berätta något om både barns och vuxnas språkliga utveckling och förmåga. Motoriska begränsningar kan hindra hand- och artikulationsförmågan. Hypoteserna är att: Begränsningarna borde påverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en längre tidsåtgång vid återgivning av en nonordssekvens på grund av den handmotoriska begränsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begränsningen. Eftersom skillnader i minnesförmågor mellan könen inte tidigare redovisats i liknande sammanhang borde inga skillnader förekomma. Syftet med studien var undersöka hur motoriska begränsningar påverkar prestationen vid arbetsminnesspanntest i form av nonordsrepetition. För att kunna besvara det huvudsakliga syfte formulerades några frågeställningar: Hur påverkar motoriska begränsningar den högst uppnådda svårighetsnivån? Hur påverkar motoriska begränsningar prestationen på arbetsminnesspanntest, mätt i tidsåtgången det tar att korrekt återge en nonordssekvens? Hur skiljer sig den högst uppnådda svårighetsnivån mellan könen vid olika motoriska begränsningar? För att besvara våra frågeställningar utformade vi fyra arbetsminnesspanntest som vardera innehöll 12 nonordssekvenser och en kommunikationskarta. Varje test utfördes på 32 studenter som samtliga utsattes för fyra olika betingelser, en betingelse per arbetsminnesspanntest. För att belysa de motoriska begränsningarnas påverkan på prestationen användes SPSS vid uträkningen av insamlade statistiska data. Ett statistiskt signifikant resultat visade en prestationsförsämring vid den finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen samt mellan den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen. Tidsåtgången för att korrekt återge en nonordssekvens skilde sig signifikant mellan de fyra betingelserna. Ett signifikant resultat påvisades vid parvis jämförelse mellan den finmotoriska artikulatoriska och den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen.  Vid jämförelsen av arbetsminnesspannet mellan könen nådde männen genomgående ungefär en halv svårighetsnivå högre än kvinnorna.

  • 18.
    Backlund, Caroline
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wallner, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Stamningsbehandling enligt Lidcombeprogrammet: En långtidsuppföljning av svensktalande förskolebarn2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka långtidseffekten av Lidcombeprogrammet för svenska förskolebarn som stammar samt fastställa om bakgrundsfaktorer påverkar behandlingseffekt. I studien deltog sju svensktalande barn, en flicka och sex pojkar, i åldrarna 7:10–14:2, som alla avslutade det första steget i behandlingen för cirka 2-7 år sedan.Långtidsuppföljningen genomfördes i form av videoinspelningar av barnens tal under samtal med en av författarna samt under en högläsningssituation. Föräldrarna till varje barn fick inför inspelningarna skatta sitt barns stamning på en Severity Rating (SR) Scale. Utvärderingarna användes för att få information om huruvida inspelningarna var representativa för barnens tal idag. Utifrån samtliga inspelningar beräknades sedan den procentuella andelen stammade stavelser (%SS) och denna mätning jämfördes sedan med den procentuella andelen stammade stavelser (%SS) för tidpunkten när behandlingen enligt Lidcombeprogrammet introducerades.Resultatet i föreliggande studie visade att Lidcombeprogrammet har haft effekt på lång sikt för deltagarna i föreliggande studie och resultatet var statistiskt signifikant (z=-2.37, p=0.02). Effektstorleken för dessa beräkningar var 1.05, vilket motsvarar en stor effekt. Inget samband kunde påvisas mellan bakgrundsfaktorer och behandlingseffekt på gruppnivå men resultatet på individnivå påvisar skillnader mellan deltagarna avseende ålder vid stamningsdebut och ålder vid behandlingsstart, eventuellt kan detta ha påverkat behandlingsresultatet för enskilda deltagare.Det här är en av de första långtidsuppföljningarna av svenska förskolebarn som behandlats enligt Lidcombeprogrammet och författarna efterfrågar fler studier.

  • 19.
    Bakke, Merete
    et al.
    Köpenhamns Universitet.
    Bergendal, Birgitta
    Jönköping.
    McAllister, Anita
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Sjogreen, L.
    Göteborg University.
    Asten, P.
    Lovisenberg Diakonale Hospital.
    Development and evaluation of a comprehensive screening for orofacial dysfunction.2007Ingår i: Swedish Dental Journal, ISSN 0347-9994, Vol. 31, nr 2, s. 75-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to develop a comprehensive screening instrument for evaluation of orofacial dysfunction that was easy to perform for different health professionals without special equipment. The Nordic Orofacial Test - Screening (NOT-S), consisting of a structured interview and clinical examination, was developed with a picture manual illustrating the different tasks in the examination. It was first tested in a Swedish version, and later translated to other Nordic languages, and to English.

             The interview reflected six domains, (I) Sensory function, (II) Breathing, (III) Habits, (IV) Chewing and swallowing, (V) Drooling, and (VI) Dryness of the mouth, and the examination included six domains representing (1) The face at rest, and tasks regarding (2) Nose breathing, (3) Facial expression, (4) Masticatory muscle and jaw function, (5) Oral motor function, and (6) Speech. One or more “yes” for impairment in a domain resulted in one point (maximum NOT-S score 12 points).

             The mean NOT-S score (±SD) in 120 patients (3-86 yr), referred to five centers for specialized dental care or speech and language pathology in Sweden, Norway and Denmark, was 4.1±2.6, and 0.4±0.6 in 60 control subjects (3-78 yr). The screening was easy to administer and the time spent 5-13 min. The scores from the clinic-referred sample differed significantly from the controls, and the sensitivity of the screening was 0.96 and specificity 0.63. Repeated evaluations of videotapes of 20 patients by 3 examiners, speech-language pathologists and dentists, with at least two-week intervals, showed inter- and intraexaminer agreement on the points given in the domains at respectively 83% and 92-95% which increased after recalibration to 85% and 95-99%. Kappa values for interexaminer agreement on the NOT-S scores were 0.42-0.44 (i.e. fair), and the method error was 5.3%. To conclude, NOT-S gave a reliable and valid screening for orofacial dysfunction.

  • 20.
    Barrner, Emma
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Evers, Hanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kommunikation hos respiratorvårdade patienter: Upplevelser hos patient och vårdpersonal samt analys av samtal med och utan röstgenerator2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    

    Studies have shown that patients receiving mechanical ventilation in an intensive care unit (ICU), who are entirely dependent on the nursing staff, often experience frustration due to a temporary loss of the voice source. Limited communication is an important factor contributing to patient discomfort. Nursing staff also report communication as frustrating and difficult.

    The aim of the present study is to introduce a neck-type electrolarynx as a communication aid in an ICU, to study the nursing staff experiences of communication with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation, and to examine the patient´s experiences regarding communicative abilities. Communication between a ventilator treated, tracheotomized patient and members of the nursing staff was recorded and analyzed according to principles of Conversation Analysis (CA).

    The results show that several members of the nursing staff experience difficulties communicating with tracheotomized patients receiving mechanical ventilation. A majority believe that the conditions for communication could be improved. The results of CA also indicate that an electrolarynx may be an effective and appropriate communication aid for ventilator treated, tracheostomized patients. Further research is needed to broaden the knowledge of the electrolarynx as a communication aid for these patients.

    Keywords: communication, mechanical ventilation, electrolarynx, patient experience, nursing staff experience, Conversation Analysis (CA).

  • 21.
    Beckman, Elsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jönsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Gesters påverkan på talflytet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Oflyt i tal är något som förekommer hos alla talande människor och likadant är det med gester. Det är dock inte självklart hur de är relaterar till varandra. Det finns få studier inom området och ännu färre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte är att se hur gester påverkar talflytet hos personer med svenska som modersmål och om det finns någon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.

    Studien genomfördes med åtta försökspersoner i åldrarna 20–30 år som har svenska som modersmål. Alla försökspersoner fick individuellt svara på fyra frågor varav två med spatialt innehåll och två med abstrakt innehåll. Under första halvan av testningen fick försökspersonerna använda gester och resterande tid fick de sitta på sina händer för att inte kunna använda gester.

    Resultatet visade att ikoniska gester användes oftare vid spatialt innehåll och metaforiska gester användes mer frekvent vid abstrakt innehåll, vilket var en signifikant skillnad. Ytterligare en signifikant skillnad noterades mellan spatialt och abstrakt innehåll vid mätning av tallängd. Detta oberoende av fri respektive begränsad användning av gester.

    De få studier som gjorts på området ger ingen tydlig bild av hur tal och gester är relaterade till varandra. Denna studie understryker komplexiteten inom området tal och gester.

  • 22.
    Bengtsson, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Utvärdering utav effekten av obturatbehandling vid restspalt/fistel hos barn med total läpp-, käk- och gomspalt2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    On children born with a complete cleft lip and palate (CLP) the repair of the alveolar ridge doesn´t take place before the children are about ten years old. This results in that they have a residual cleft in the alveolar ridge during their early childhood. This residual cleft, and the oronasal fistulas that may appear after the repair of the hard palate, can result in a negative influence on the speech of the children. Thereby it may be necessary with cover for examplewith a palatal plate or an obturator. At the Department of Orthodontics, at Linköping University Hospital, Sweden, some of the children with CLP undergo treatment with sustained palatal fistula obturation in order to cover fistulas or residual clefts. The aim of this study was to evaluate which effect this treatment has on the speech of the children. Outcome measures used were speech and caregivers opinion of the treatment. Potential relevant background factors as fistula size and timing of the treatment were investigated. This study included medical records, recordings of the speech of the children and dental study models of the maxilla from eleven children which had received treatment with sustained palatal fistula obturation. The parents of the children answered a parental report. In the perceptual evaluations of the speech recordings the results indicated that the articulation was improved after treatment in 81.8 % of the children and that the most common types of articulation errors before and after the orthodontic treatment were weak pressure consonants and retraction of dental plosives. It also appeared to be a connection between the age at which the children first had their obturator and how the speech was influenced. Regarding the parents ten of a total of eleven parents reported an improvement of their children´s speech- and/or eating ability and all of the parents would choose to let their children undergo the treatment again if they had the opportunity to choose. Conclusions drawn from this study is that treatment with sustained palatal fistula obturation is an applicable method for children with fistulas/residual clefts since most treated children´s speech benefitted from it.

  • 23.
    Bengtsson, Louise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Sjölund, Pia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Fonologi och rättskrivning hos flerspråkiga barn i årskurs två2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att kunna läsa och skriva behöver barn både kunna diskriminera mellan olika fonem och sätta ihop dessa till en helhet i enlighet med målspråkets regler. Då olika språk har olika språktypologier var det ena syftet att jämföra hur fonologisk produktion och skrivning av svenska språket kunde skilja sig hos barn i årskurs två med arabiska och somaliska som modersmål med en svensk kontrollgrupp som hade svenska som modersmål. Det andra syftet var att undersöka samband kunde finnas mellan fonologi och rättskrivning. Ett expressivt fonologiskt test samt ett rättskrivningstest bestående av nonsensord användes. Resultatet visade att de flerspråkiga grupperna skilde sig från den svenska gruppen beträffande rättskrivning. Jämförelsen mellan resultatet av det expressiva fonologiska testet och resultatet av rättskrivningstestet visade inget samband. Däremot indikerade typen av rättskrivningsfel att de skulle kunna ha fonologiska orsaker.

  • 24.
    Bengtsson, Louise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Sjölund, Pia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Logopedisk afasiintervention: -en studie av journalanteckningar ur ett historiskt perspektiv2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie om afasiinterventionens historia kan bidra med information om hur logopeder arbetar med personer med afasi. Afasi ses som ett paraplybegrepp för symtom på språkstörning som uppkommit efter en förvärvad hjärnskada. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera hur utvecklingen av den logopediska afasiinterventionen har sett ut under åren 1990-1999 och 2000-2010.

    Studien genomfördes genom analys av 83 journaler från två sjukhus i Sverige under en 20-års period. Dessa årtionden jämfördes med varandra och relaterades till aktuell litteratur för att utröna skillnader och trender i den logopediska interventionen.

    Resultatet i föreliggande studie visade att intervention med inriktning mot att återfå den språkliga förmågan är vanligast under både 1990-talet och 2000-talet. Intervention och litteratur inriktad mot kommunikation förefaller öka under 2000-talet. Under 2000-talet dokumenterar logopeder att de ger intervention med inriktning mot kognition. Resultaten i föreliggande studie kan inte generaliseras utan får ses som en inblick i afasiintervention ur ett historiskt perspektiv i Sverige.

  • 25.
    Bergendal, Birgitta
    et al.
    Institute Postgrad Dent Educ, Natl Oral Disabil Centre, SE-55111 Jonkoping, Sweden Umea University, Fac Med, Department Odontol, Umea, Sweden .
    McAllister, Anita
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Rekonstruktionscentrum, Öronkliniken US.
    Stecksen-Blicks, Christina
    Umea University, Fac Med, Department Odontol, Umea, Sweden .
    Orofacial dysfunction in ectodermal dysplasias measured using the Nordic Orofacial Test-Screening protocol2009Ingår i: ACTA ODONTOLOGICA SCANDINAVICA, ISSN 0001-6357, Vol. 67, nr 6, s. 377-381Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To screen orofacial function in people with various ectodermal dysplasia (ED) syndromes and compare with a healthy reference sample. Material and methods. The ED group comprised 46 individuals (30 M and 16 F; mean age 14.5 years, range 3-55). Thirty-two had hypohidrotic ED, while 14 had other ED syndromes. The reference sample comprised 52 healthy individuals (22 M and 30 F; mean age 24.9 years, range 3-55). Orofacial function was screened using the Nordic Orofacial Test-Screening (NOT-S) protocol containing 12 orofacial function domains (maximum score 12 points). Results. The total NOT-S score was higher in the ED group than in the healthy group (mean 3.5 vs. 0.4; pandlt;0.001). The dysfunctions most frequently recorded in the subjects with ED occurred in the domains chewing and swallowing (82.6%), dryness of the mouth (45.7%), and speech (43.5%). Those with other ED syndromes scored non-significantly higher than those with hypohidrotic ED (mean 4.6 vs. 3.0; pandgt;0.05). Conclusions. Individuals with ED scored higher than a healthy reference sample in all NOT-S domains, especially in the chewing and swallowing, dryness of the mouth, and speech domains. Orofacial function areas and treatment and training outcomes need to be more closely evaluated and monitored.

  • 26.
    Berglund, Josefin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hasselquist, Kaisa
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fonologi hos svenska 5- och 6-åringar med typisk språkutveckling: Referensmaterial till det fonologiska testmaterialet LINUS2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett nytt fonologiskt testmaterial, LINUS, är framtaget för svensktalande barn. I föreliggande studie har referensmaterial till den långa versionen av det nya testet insamlats bland barn 5-7 år i en mellanstor kommun i norra Kalmar län. Totalt deltog 124 barn (58 flickor och 66 pojkar) med svenska som modersmål och typisk språkutveckling. Barnen delades upp i två åldersintervall, 5;0-5;11;31 och 6;0-6;11;31 år. Det insamlade materialet analyserades avseende etablering av fonem och konsonantkombinationer, samt förekomst av ordstrukturprocesser. Andelsmått för korrekt uttalade ord (PWC), konsonanter (PCC) och vokaler (PVC) beräknades.Samtliga fonem, utom /s/, var etablerade i båda åldersgrupperna. Fonemet /s/ realiserades med substitutioner eller kvalitativt marginella avvikelser (KMA). I 5-årsgruppen var /s/ etablerat för 84% av deltagarna. Bland 5-åringarna förekom substitutioner av /s/ hos 7% och KMA förekom hos 23%. I 6-årsgruppen var /s/ etablerat till 88%, och det förekom substitutioner hos 3% av 6-åringarna, och KMA förekom hos 16%. Fonemet /r/ visade sig vara ett gränsfall avseende etablering för den yngre åldersgruppen (91%). Den vanligaste ordstrukturprocessen för båda grupperna var assimilationer. Signifikanta skillnader mellan de två åldersgrupperna återfanns avseende assimilationer, p=0,022. Förekomsten av assimilationer minskade med stigande ålder. Tvåkonsonantskombinationer (CC) och trekonsonantskombinationer (CCC) visade sig ej vara påverkade av förenklingar i någon större grad. Dock visade sig CC-kombinationer vara mer utsatta för förenklingar än CCC-kombinationer. Båda åldersgrupperna hade höga andelar korrekt uttalade ord, konsonanter och vokaler. De två grupperna fick följande resultat: PWC för 5-åringar var 93% och 6-åringar 97%. PCC var 98% respektive 99% för grupperna. PVC var 100% för båda åldersgrupperna. Åldersskillnader kunde ses för PWC, dock inte för de andra måtten. Inga könsskillnader noterades.

  • 27.
    Bergman, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Levander, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Återanvändning som kommunikativ resurs: En samtalsanalytisk studie av kommunikation med PECS hos en pojke med diagnosen autism2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    Communicative recycling, to repeat utterances uttered by oneself or others, is a common phenomenon in all societies and languages. The talk of persons with autism often features recycling. The aim of this study was to identify different forms of recycling in communication involving a boy with autism and to describe its functions. Communication between the boy with autism, who used Picture Exchange Communication System (PECS) to communicate, and his parents and teachers was videotaped. The conversations took place in familiar settings, in the boy’s home and at his pre-school. The theoretical approach in the present study was Conversation Analysis (CA). The results provide further support for other studies in that recycling is an important interactional resource for children with limited linguistic capacities. The boy recycled the conversational frames taught in PECS and accommodated these to fit the context. The use of frames also enabled him to communicate with sentences. The transcribed examples exhibited diect as well as delayed recycling of other persons utterances made by the boy. The communicative recycling found in this study fulfilled all parts of the five-folded definition of functions presented by Tannen (1987): facilitating production and comprehension, creating a sense of connection, being a communicative resource enabling interaction and creating coherence as interpersonal involvement. The communicative recycling enabled the boy and his conversational partners to share communicative conventions. The use of recycling in conversations by people with autism may be a step towards a more generative use of language.

  • 28.
    Berntsson, Sandra
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Svemer, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Tidig respektive sen rörbehandling av otosalpingit hos barn med gomspalt: Förekomst av postoperativa rörotiter och språkavvikelse2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Efter insättning av ventilationsrör genom trumhinnan, som behandling av otosalpingit (vätska i mellanörat), är komplikationer i form av rörotiter vanliga. Huruvida de förekommer oftare vid rörsättning före 1 års ålder, jämfört med efter, är omdebatterat. Otosalpingit är vanligt hos barn med gomspalt och kan påverka språkutvecklingen. Genom rörsättning före 1 års ålder kan detta förebyggas. Dock finns skilda åsikter om sambandet mellan otosalpingit och påverkan på språkutvecklingen.

    Syfte: Att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan rörsättning före och efter 1 års ålder hos barn med gomspalt beträffande:

    -          förekomst av postoperativa rörotiter

    -          någon form av språklig avvikelse vid 3 års ålder

    Metod: Journalstudier av 132 barn, varav 128 ingick i frågeställningen om postoperativa rörotiter och 107 i frågeställningen om språkavvikelse.

    Resultat: Ingen signifikant skillnad i förekomst av postoperativa rörotiter mellan barn som fått rör före respektive efter 1 års ålder kunde påvisas; ej heller gällande språkavvikelse vid 3 år.

    Slutsats: Rörsättning före respektive efter 1 års ålder tycks inte påverka förekomst av postoperativa rörotiter, eller förekomst av språkavvikelse vid 3 års ålder.

    Nyckelord: Läpp-, käk-, gomspalt, otosalpingit, rörbehandling, ventilationsrör, tidig och sen rörsättning, postoperativa rörotiter, språkavvikelse.

  • 29.
    Bjuggren, Maja
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nordenberger, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Läs- och skrivinlärning via dator hos elever i årskurs 12011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den formella läs- och skrivundervisningen i Sverige inleds i årskurs 1. Hur läs- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig åt mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en läs- och skrivinlärningsmetod där inlärningen sker via dator.

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvärdera hur ett antal läs-, skriv- och språkförmågor påverkas av Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod via dator jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning.

    I studien deltog totalt 26 elever i årskurs 1 på en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med läs- och skrivinlärning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt läs- och skrivinlärningssätt. Grupperna testades med ett flertal läs-, skriv- och språktest på hösten och våren.

    Resultaten visade att datorklassen hade fler antal deltagare som kvalificerade sig för testning av läsning på samtliga nivåer. Resultaten på skrivtest visade att kontrollgruppen hade bättre läsbarhet av handstil medan datorklassen var bättre på skriftligt berättande på dator.

    Resultaten indikerar att båda inlärningssätten har effekt på läs- och skrivinlärningen hos elever i årskurs 1 och att vart och ett av inlärningssätten stärker olika förmågor inom läsning och skrivning.

  • 30.
    Bjuggren, Maja
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Hadvall, Emmy
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Nordenberger, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Perception och produktion av intonation och rytm hos barn med flerspråkig bakgrund: Testning med ITAP2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prosodi varierar mellan olika språk och innefattar det talade språkets rytm, melodi och dynamik. Flerspråkighet blir allt vanligare i det svenska samhället, vilket gör det viktigt att studera flerspråkighet ur ett logopediskt perspektiv. ITAP är ett icke-språkligt prosodiskt test som prövar perceptions- och produktionsförmåga av intonation och rytm. Testet har hittills testats på en grupp enspråkiga svensktalande barn med typisk språkutveckling.

    Syftet med föreliggande studie var att testa produktion och perception av intonation och rytm hos flerspråkiga barn, med hjälp av ITAP, samt att jämföra resultaten med en enspråkig svensktalande grupp.

    I studien deltog totalt tio barn. Fem barn med svenska och somaliska som språk, samt fem barn med svenska och arabiska som språk. Deltagarna var mellan 4;7 och 9;1 år gamla.

    Resultaten visar att det inte finns några signifikanta skillnader i den totala prestationen mellan den arabiska och den somaliska språkgruppen. Det framkom inte heller några signifikanta skillnader mellan de båda flerspråkiga grupperna jämfört med den svenska kontrollgruppen. Signifikanta skillnader framkom vid jämförelse av perception och produktion inom de båda flerspråkiga grupperna.

    Studien ger ökad kunskap om prosodisk förmåga hos flerspråkiga barn i Sverige, samt om ITAP:s kliniska användbarhet.

  • 31.
    Björhn, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Nordh, Matilda
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    "Har han blå eller röda ögon?": En studie om referentiell kommunikation och ordförråd hos personer med utvecklingsstörning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer. I studien ingick två grupper. Den ena gruppen bestod av personer med utvecklingsstörning som har en kronologisk medelålder på 14:9 år, och kontrollgruppen bestod av barn utan utvecklingsstörning med en kronologisk medelålder på 7:8 år. Båda grupperna hade en mental medelålder på 8:6 år. Barnets kommunikativa strategier skattades av logopedstudenter i en referentiell kommunikationsuppgift och ordförrådsdelen i WISC-IV användes för att kunna jämföra ordförråd. Då idén till föreliggande studie föddes ur Ibertsson et al. studie från 2009 Deaf teenagers with cochlear implants in conversation with hearing peers har samma typer av efterfrågan om förtydligande använts som utgångspunkt i analys. Resultaten visade att personer med utvecklingsstörning kan skilja sig i användandet av olika typer av efterfrågningar från en mentalt åldersmatchad grupp. Vissa typer av efterfrågningar korrelerade signifikant med varandra i högre grad inom kontrollgruppen än inom målgruppen. Prestation på ordförrådstestet skiljde sig inte signifikant mellan grupperna. I jämförelse mellan medelpoäng på ordförrådstestet och typ av reaktion, som visar ordförrådets betydelse för hur personerna reagerar på den utbytta referenten, återfanns ett signifikant resultat i målgruppen.

  • 32.
    Björkheden, Tove
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Gudmundsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Nordlund, Charlotta
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kännedom om och handhavande av Vocal Cord Dysfunction: bland logopeder och läkare i Sverige2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vocal Cord Dysfunction (VCD) karakteriseras av paradoxala stämbandsrörelser vid in- eller utandning och drabbar vanligtvis ungdomar och huvudsakligen kvinnor. I tidigare studier framkom ingen konsensus kring terminologi, definition, etiologi, utredning, differentialdiagnostik, komorbiditet eller behandling. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga kännedom om och handhavande av VCD i Sverige. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland logopeder och läkare och svarsfrekvensen var 79 %. Ur resultatet framkom att flera professioner hade träffat dessa patienter men ingen tydlig remitteringsgång observerades. Majoriteten av respondenterna ansåg att intensiv fysisk ansträngning och psykologisk stress var utlösande faktorer till VCD. Däremot förekom sällan remittering till psykolog eller psykiater. Astma var den mest frekventa diagnosen gällande komorbiditet och feldiagnostisering. Andningsövningar, avspänning/avslappning samt information kring diagnosen inkluderades i behandlingen i hög grad. Läkarna skattade sin kunskapsnivå om VCD högre än logopederna. Flera av respondenterna angav att ökad kunskap och medvetenhet bland vårdpersonal hade bidragit till en ökning av diagnostisering av patienter med misstänkt eller konstaterad VCD. Föreliggande studie visade att det inte fanns någon enighet gällande utredning, komorbiditet, feldiagnostisering och behandling av VCD bland logopeder och läkare i Sverige.

  • 33.
    Björklund, Susanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Karlsson, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Vårdnadshavare till barn med CI: Upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet efter barns CI-operation2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts. Undersökningsmaterialet utgjordes av en enkät vilken konstruerades avförfattarna. Studiens upplägg var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att många domäner/aspekter inom livskvalitet förbättrades efter barnets operation. Vårdnadshavarna upplevde sig i genomsnitt gladare, tryggare, mindre oroliga, kände mindre sorg och isolering från sin omgivning, kunde delta i fler aktiviteter samt upplevde en förbättrad kommunikation. Bakgrundsfaktorer som påverkade livskvaliteten var främst kommunikationsform men även till viss del antal CI, ålder vid upptäckt av hörselskada samt ålder vid första CI. Majoriteten vårdnadshavare upplevde att deras förväntningar inför CI-operationen infriats. Slutsatser som drogs var att livskvaliteten hade förbättrats inom flera områden efter barnets CI-operation.Kommunikationsform var den faktor som hade störst betydelse för vårdnadshavarna på så vis att de vårdnadshavare vars barn kommunicerade med tal upplevde fler positiva aspekter av livskvalitet. Vårdnadshavarnas förväntningar på CI hade till stor del infriats och överträffats. CI innebar för en majoritet av vårdnadshavarna positiva förändringar inom områden som tillexempel kommunikation och socialt liv.

  • 34.
    Björndahl, Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Johansson, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Avkodning gällande ordläsning på svenska och engelska hos svenska typiska läsare och elever med lässvårigheter i årskurs 42013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Olika språk har olika ortografiskt djup och svenska språket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) språk än engelska språket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det främmande språket engelska från lågstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvärspråkliga överföringar mellan en förmåga i modersmålet och samma förmåga i det främmande språket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordläsning) på svenska och engelska hos elever med lässvårigheter och typiska läsare i årskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat på två grupper; 19 elever med lässvårigheter och 29 typiska läsare. Samtliga elever hade svenska som modersmål och eleverna med lässvårigheter hade specialundervisning för sina lässvårigheter. Eleverna genomförde sex avkodningstest, två av avkodningstesten var på engelska och hade en svensk motsvarighet. Eleverna fick även genomföra ett test för fonologisk medvetenhet samt fylla i en enkät om läsning. Resultaten visade att eleverna med lässvårigheter presterade signifikant sämre på samtliga test än de typiska läsarna. Enkäten om läsning visade en skillnad mellan hur grupperna skattat sig och eleverna med lässvårigheter hade även en viss insikt i sina svårigheter. Elever med lässvårigheter som hade avkodningssvårigheter på svensk ordläsning visade sig även ha avkodningssvårigheter på engelsk ordläsning och de elever som presterade bra på svensk avkodning presterade också bra på engelsk avkodning. Sammantaget tyder detta på att det finns vissa tvärspråkliga överföringar.

  • 35.
    Björndahl, Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Johansson, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Röstbehandling: Utvärdering av två typer av röstbehandling genom två självskattningsinstrument2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom svensk logopedi används idag olika former av röstbehandling och en av dessa är resonansrörsmetoden, som är en relativt outforskad behandlingsmetod. Föreliggande studie syftar till att utifrån patienternas självskattning utvärdera två typer av röstbehandling; traditionell svensk röstbehandling och resonansrörsmetoden.

    Patienterna som ingick i studien var diagnostiserade med en funktionell eller funktionellt organisk röststörning och var över 18 år. Innan behandlingen påbörjades slumpades patienterna till endera behandlingsmetod, eller till en grupp som randomiserades efter åtta veckors väntetid. Totala antalet patienter var 19; elva i gruppen som har fått traditionell röstbehandling och åtta i gruppen som har genomgått resonansrörsmetoden. Nio av de 19 patienterna, har även genomgått ett uppföljningsbesök fyra månader efter avslutad behandling. Endast tre patienter ingick i den sent randomiserade gruppen. Utvärderingen av behandlingarna har skett genom användning av självskattningsinstrumenten RHI (Rösthandikappindex) och Swe-VAPP (Swedish Voice Activity and Participation Profile) som patienterna fyllt i före påbörjad behandling och efter avslutad behandling, samt vid uppföljningsbesöket (fyra månader efter avslutad behandling). Den sent randomiserade gruppen fyllde även i de båda självskattningsinstrumenten åtta veckor innan påbörjad behandling.

    Hela gruppen patienter förbättrades signifikant gällande totalpoäng på RHI och Swe-VAPP, samt uppdelat på de två behandlingsmetoderna. Det framkom vissa skillnader mellan patienternas självskattningar inom subkategorierna på de båda instrumenten, dock påvisar resultaten att ingen av behandlingarna hade bättre effekt än den andra. Patienterna i de båda behandlingsgrupperna upplevde en signifikant förbättring efter behandling, samt att förbättringen kvarstod fyra månader efter avslutad behandling, vilket indikerade på att behandlingarna gett effekt över tid.

  • 36.
    Björnestrand, Sophia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kindstrand, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kommunikativa resurser vid afasi: -En samtalsanalytisk studie av återkoppling, repetition och prosodi2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande. Resultaten visade på kommunikativa resurser hos personen med afasi gällande att vara en aktiv lyssnare som stödjer talaren genom återkopplingssignaler, samt som en aktiv deltagare i samtalet genom att initiera reparationer för att samkonstruera förståelse.

  • 37.
    Björnestrand, Sophia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kindstrand, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Samtalsanalys som intervention med en ungdom som använder bliss2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Conversation Analysis (CA) tillhandahåller verktyg för att analysera samtal i vardagen. Ett fåtal studier har använt CA i intervention med personer med afasi och har sett positiva effekter av interventionen. Författarna till föreliggande studie har inte funnit några andra studier där CA används som intervention för andra målgrupper. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om CA kan användas vid intervention med en ungdom som använder sig av bliss i kommunikationen. Huvuddeltagarna i studien, som interventionen baserades på, var en 16-årig flicka som kommunicerar genom bliss, samt hennes assistent. Deltagarna filmades i vardagliga situationer. Videoinspelningarna transkriberades och analyserades huvudsakligen enligt CAs principer av uppsatsförfattarna. Kommunikationsmönster, både välfungerande och mindre välfungerande, konstaterades. Videoinspelningarna, transkriptionerna och analyserna låg sedan till grund för de tre interventionstillfällena där nya videoinspelningar utfördes mellan interventionerna. Under interventionerna diskuterade uppsatsförfattarna, tillsammans med deltagarna, mönster i kommunikationen. Deltagarna fick då ta del av utvalda transkriptioner, videoinspelningar samt analyser som ansågs ha intressanta mönster. De områden som interventionerna fokuserade på var turtagning, reparation, samtalsämne och icke-verbal kommunikation. Resultatet av interventionen i studien visar att vissa mönster i kommunikationen, som uppsatsförfattarna innan interventionen ansåg fungerade mindre bra, nu hade förbättrats i vissa avseenden. Jämförelserna innan samt efter intervention visade att flickan givits mer utrymme att bestämma samtalsämne och ta egna initiativ i kommunikationen efter intervention. Resultatet visade även att CA kan användas för att upptäcka vilka nya blissymboler som skulle behövas som komplement till standardblisskartan. Inom områdena turtagning, reparation och icke-verbal kommunikation konstaterades liknande mönster både före samt efter intervention.

     

  • 38.
    Blumenthal, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Jacobsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Fonologi hos svenska förskolebarn med typisk utveckling2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The present study aims to investigate the phonological development of typically developing monolingual Swedish speaking children aged three to four years. The result could be used in the standardization of a new phonological test material for clinical speech and language pathology assessments. One-hundred and thirty four children aged three and four years (73 girls and 61 boys) were assessed with the new material. The children were tested in kindergartens in three communities in southeastern Sweden. Their assessments were audio recorded, transcribed phonetically and analyzed with Percentage Phonemes Correct (PPC) and Percentage of Words Correct (PWC). An analysis of speech error patterns of substitutions of phonemes, reduction of consonant clusters and word structural deviations was conducted. The data recorded from the children were divided and analyzed in four semi-annual intervals and two annual intervals.

    The result shows a clear developmental trend with children in the older age group having a higher PPC and PWC than the younger children. Significant differences were found between the groups in annual intervals. Significant differences could only be demonstrated between the youngest age group and the other groups at semi-annual intervals. No significant gender differences were observed. Most of the errors of individual phonemes and consonant clusters among children in all age groups were distortions rather than substitutions, but the younger children simplified consonant clusters more often.

  • 39.
    Bylund, Hanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Eriksson, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Översättning och validering av pVHI: för barn 6 till 10 år2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att mellan 6- 9 % av alla barn har någon form av röstproblem. Röstproblem hos barn kan ha olika etiologi och kan drabba alla åldrar. I Sverige har ett standardiserat skattningsformulär riktat till barn med röstproblem och dess målsmän saknats. Syftet med föreliggande studie var att översätta och validera pediatric Voice Handicap Index (pVHI) för svenska barn mellan 6 till 10 år. Studien utfördes genom ett internetbaserat skattningsformulär till barn med målsmän som sökt hjälp för röstbesvär hos logoped/foniater i Sverige samt en matchad kontrollgrupp utan uttalade röstproblem. Experimentgruppen bestod av 13 barn med röstproblem och kontrollgruppen av 29 barn. Skattningsformuläret fylldes i av målsmän i samråd med barnet. Det innehöll 23 påståenden fördelade inom tre domäner; funktionell, kroppslig och emotionell. Sammantagna resultatet av varje barns skattning utgjorde ett total pVHI där 92 var maxpoäng. Vid jämförelser mellan resultaten i den ursprungliga pVHI och föreliggande studie återfanns stora likheter på medelvärden inom de tre domänerna, för total pVHI och för experimentgruppens skattning av omfattning av deras röstproblem på en VAS-skala. Den interna validiteten av den översatta svenska versionen var hög med ett Cronbach's alfa på .95 till .96 inom de olika domänerna. Signifikant skillnad återfanns mellan experimentgrupp och kontrollgrupp inom varje domän. Det var även signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens total- pVHI. Resultaten i föreliggande studie tyder på att översättningen av pVHI var nära den ursprungliga versionen. Dessutom diskriminerar översättningen mellan barn med och utan röstproblem vilket indikerar på god sensitivitet och specificitet, något som är centralt för en bredare användning.

  • 40.
    Carlsson, Jenni
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Åström, Sofia
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Kognitiv och språklig utveckling hos barn med cochleaimplantat i ett longitudinellt perspektiv2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år. Jämförelser gjordes mellan prestationerna hos barnen med CI 2007, 2008 och 2009 samt mellan prestationerna hos barn med CI och normalhörande barn. Resultatet visade att barnen med CI hade en positiv utveckling av prestationerna i test av visuospatialt och komplext arbetsminne samt läsningens avkodningsdel. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av fonologiska representationer, fonologiskt arbetsminne, receptivt ordförråd samt läsförståelse. Den utplanande utvecklingen av fonologiska representationer kan vara en anledning till avsaknaden av positiv utveckling av fonologiskt arbetsminne och receptivt ordförråd.  Trots brister i fonologisk bearbetning kan barn med CI ha en positiv utveckling av läsning när det gäller avkodning. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av läsförståelse vilket kan bero på högre krav på arbetsminne och receptivt ordförråd. En grundlig utredning av varje barn bör göras för att upptäcka individuella styrkor och svagheter.

  • 41.
    Carlsson, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Gerdin, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Påverkas sväljförmågan hos äldre efter utbildning om sväljsvårigheter till omvårdnadspersonal?: En Single Subject- studie av två personer på ett äldreboende2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bland den äldre befolkningen är det relativt vanligt med någon form av sväljsvårigheter, dysfagi. Tidigare studier har visat att mellan 30 och 70 procent av boende inom äldreomsorgen har sväljbesvär. I dagsläget har de flesta äldreboenden i Östergötland inte tillgång till logoped. I föreliggande studie användes metoden Single Subject Experimental Design med upplägget ABB. Flera måltidsobservationer utfördes på de två deltagarna. I dessa observationer studerades tecken på s såsom hostningar, rosslingar, upprepade sväljningar och trögutlöst sväljreflex. Pulsoximeter användes för att öka säkerheten i mätningarna. I interventionsfaserna hölls två föreläsningar om dysfagi för personalen på det berörda äldreboendet. Syftet var att undersöka huruvida dessa föreläsningar förbättrade deltagarnas sväljförmåga. Dysfagi fanns hos båda deltagarna, dock med olika slags symtom. Personalen på boendet konsistensanpassade viss mat som primärt sväljfrämjande åtgärd redan innan studiens början. När detta utfördes hade det en positiv effekt hos båda deltagarna i form av färre tecken på dysfagi vid måltidsobservationerna. Vid föreläsningarna var deltagarantalet lågt, vilket kan ha bidragit till att ingen markant förändring hos deltagarna kunde observeras. Det kan konstateras att ett interventionsupplägg i form av två föreläsningar inte är tillräckligt för att göra skillnad när det gäller dysfagi. Tydligt är dock att behovet av kunskap om dysfagi på äldreboenden är stort.

  • 42.
    Case, Cornelia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Forsberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Uppman, Annemo
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Ordfrekvens och ordformer: Analys av samtal mellan barn i åldersgrupperna 5-8 år respektive 9-12 år2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.

    Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut.

    Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes.

    Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.

  • 43.
    Classon, Gustaf
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Åberg, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Afasi och luktförmåga2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att perceptuellt uppfatta och identifera lukter påverkas av en rad olika kortikala system och kognitva förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida personer med afasi har en luktförmåga som skiljer sig från normalpopulationen och ifall en afasiproblematik påverkar de faktorer som normalt involverar luktförmågan.

             I studien medverkade tio försökspersoner, sex män och fyra kvinnor. Personerna hade varierande grad och typ av afasi och var mellan 42 och 76 år. Deltagarna delades in i åldersgrupper där två personer klassades som yngre och åtta som äldre. Samtliga testdeltagare genomförde två olika lukttest: Odor Threshold Test (OTT), och Swedish Odor Identification Test (SOIT). Testdeltagarnas journaler granskades även för information om skadehistoria samt livsvanor.

              Resultaten visade att 60% av deltagarna hade en nedsatt luktförmåga och att det fanns större resultatskillnader i SOIT än OTT då kön och förekomst/avsaknad av epilepsi testades mot varandra. Inga resultat kunde dock styrkas med statistisk signifikans jämfört med en normalpopulation eller inom gruppen.

  • 44.
    Cronberg, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Westman Näs, Gun
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Perceptuell bedömning av tal före och efter svalglambåplastik hos patienter med velofarynxinsufficiens2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Velofarynxinsufficiens kan påverka talets resonans, artikulation och därmed hur talet uppfattas av omgivningen. Den vanligaste orsaken till velofarynxinsufficiens är någon form av medfödd missbildning i gommen. För att hjälpa patienter med velofarynxinsufficiens erbjuds talförbättrande operationer, där den vanligaste är svalglambåplastik. Syftet med föreliggande studie var att perceptuellt bedöma talet före och efter svalglambåplastik beträffande nasalitet, artikulation och grad av avvikelse samt jämföra två lyssnargruppers skattningar av talets grad av avvikelse. Studien gjordes utifrån preoperativa och postoperativa talinspelningar av 28 patienter som genomgått svalglambåplastik på Universitetssjukhuset i Linköping mellan 2002 och 2007. Talmaterialet transkriberades och analyserades av författarna beträffande nasalitet och artikulation. Patienternas tal bedömdes vara mindre hypernasalt och innehålla färre artikulationsavvikelser postoperativt. Artikulationsavvikelser direkt förknippade med velofarynxfunktion, främst tryckreducerad artikulation, minskade mer än andra artikulationsavvikelser. Lyssnargrupperna utgjordes av logopedstudenter respektive naiva lyssnare. Både logopedstudenter och naiva lyssnare bedömde att talets grad av avvikelse hade minskat efter kirurgi. De naiva lyssnarna upplevde en större förbättring än logopedstudenterna. Resultatet tyder på att svalglambåplastik ger ett mindre avvikande tal såväl som minskning av hypernasalitet och artikulationsavvikelser vilket överensstämmer med tidigare forskning. Föreliggande studie visar även att utbildning i analys av talavvikelser kan påverka upplevelsen av talets grad av avvikelse. Författarna förespråkar därför att utvärdering av talförbättrande kirurgi kompletteras med naiva lyssnares uppfattning i framtida studier.

  • 45.
    Dernroth, Elena
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Röst, tvåspråkighet och röstproblem: Subjektiv upplevelse samt akustisk och perceptuell bedömning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tvåspråkighet kan innebära ändring av röstbeteendet vid växling av språk vilket kan bidra till en ovan röstanvändning och orsaka röstproblem. Studiens syfte är att undersöka hur tvåspråkiga personer upplever sina röster när de talar dels sitt modersmål, dels sitt andraspråk, samt om det finns skillnader som kan identifieras perceptuellt och/eller akustiskt vid växling av språk. I studien undersöks även ifall tvåspråkighet kan vara en bidragande faktor till röstproblem. Fem kvinnor med ryska som modersmål och med svenska som andraspråk, som dessutom lärde sig svenska i vuxen ålder, undersöktes med hjälp av intervjuer, percep tuell  röstbedömning och akustisk analys. Intervjudelen med ”Grounded Theory” som analysmetod belyste deltagarnas upplevelser vid byte av språk. Deltagarnas röstegenskaper analyserades på svenska och ryska vid läsning och spontantal genom perceptuell röstbedömning. SVEA-protokollet användes som analysunderlag vid skattningar gjorda av tre röstlogopeder. Akustisk analys med Praat undersökte medel-F0 och den genomsnittliga tonhöjdsvariationen vid läsning på ryska och svenska. Resultaten i intervjudelen visade att de flesta deltagare upplever att rösten ändras vid byte av språk och att röststyrka är den röstegenskap som ändras mest. Samtalssituation och deltagarnas röstmedvetenhet var viktiga faktorer som påverkade deras upplevelser om den egna röster vid språkbyte. Perceptuell röstbedömning visade att samtliga deltagare ändrar några röstparametrar vid språkväxling, men dock inte genomgående och inte samma parametrar. Akustisk analys visade att samtliga deltagare har skillnader i medel-F0 och genomsnittlig tonhöjdsvariation på svenska och ryska och att skillnaderna är olika stora. Slutsatsen man kan dra är att i den aktuella studien finns det en del tendenser till ändring av röstbeteende vid byte av språk. Logopeder kan behöva vara mer medvetna om att tvåspråkighet kan bidra till ändring av röstbeteende och kan vara en riskfaktor för röstproblem.

  • 46.
    Dernroth, Elena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Aldenholt, Annzofie
    En samtalsanalytisk studie av kommunikativa strategier och professionell interaktion mellan logoped-patient med afasi och arbetsterapeutpatient med afasi2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöks det institutionella samtalet inom vården, med inriktning pålogoped och arbetsterapeut i samspel med gemensam patient. Syftet med studien var attkartlägga de vanligt förekommande kommunikativa strategier som används i detprofessionella samtalet mellan logoped och patient med afasi samt mellan arbetsterapeut ochsamma patient. Specifika frågeställningar var: Vilka kommunikativa strategier används isamtal mellan logoped och patient med afasi och i relationen mellan arbetsterapeut ochsamma patient? Finns det skillnader/likheter mellan hur logopeder och arbetsterapeuterinteragerar med patienter som har afasi?Två patienter i interaktion med varsin logoped och varsin arbetsterapeut, sex personer totalt,spelades in under patientens behandlingstillfällen hos respektive profession. Generella ochspecifika aspekter av det institutionella samtalet analyserades sedan enligt samtalsanalytiskaprinciper.Likheter i användandet av slutna frågor som strategi för att effektivisera kommunikationenkunde ses mellan yrkeskategorierna i studien. Även användandet av utvärderingar var relativtlika mellan yrkesgrupperna.Vissa skillnader synliggjordes i respektive yrkesgrupps sätt att använda repetitioner,reparationer, samkonstruktioner och icke-verbal kommunikation. Gällande användande avkommunikativa hjälpmedel som stöd för patientens förståelse, sågs tydliga skillnader mellanyrkeskategorierna.

  • 47.
    Domeij, Erica
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Eriksson, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Buller ur barns perspektiv: en kartläggning av hur barn upplever ljud- och kommunikationsmiljö på förskola2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier har visat att höga bullernivåer kan vara skadliga för såväl röst, hörsel och språkliginlärning som andra kognitiva förmågor. Höga ljudnivåer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvär. Barns röstorgan kan vara särskilt sårbara då de ännuinte är fullt utvecklade. På många förskolor är bullernivån hög och ogynnsam för både barn ochpersonal och därmed utgör de båda en riskgrupp för att utveckla röstbesvär och hörselskador.Föreliggande studie består av ljudnivåmätningar av två förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femåriga barn. Syftet var att kartlägga hur barnen upplever bulleroch kommunikation på förskola samt relatera det till uppmätta ljudnivåer. Studien ingår i ettstörre nordiskt projekt.Resultatet visar att barnen förefaller ha viss kunskap om bullrets påverkan på hörseln men intealls på rösten. Barnens utsagor speglar att de har viss kunskap om att buller försvårarkommunikation och att de föredrar lägre ljudnivåer. Barnen uttrycker även egna erfarenheter avatt det ibland är svårt att kommunicera på förskolorna. Resultatet av bullermätningarna indikerarockså detta. Utifrån föreliggande studies intervjuer framkommer följande tre teman och sexunderkategorier; egna upplevelser (kroppsliga, emotionella), miljöfaktorer (rumsliga, buller)samt strategier (röst, hörsel). Bullervärden mättes i samtliga rum både med och utan barn ochpersonal närvarande. Ljudnivåer förekom från 60 till 93 dB(A) med barn och personal i rummen.Bullernivåerna låg ofta över 70 dB(A) och det högsta uppmätta värdet var 93 dB(A) i lekrummetvid en gemensam fri lek.

  • 48.
    Ekelund, Lovisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Erhardsdotter, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kommunikation vid demenssjukdom: En studie av samtalsstrategier och positionering i samtal mellan personer med demenssjukdom och vårdpersonal.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Dementia may cause impairment of linguistic abilities, affecting both production and comprehension, which in turn affects communication (Mahendra & Hopper, 2012: Perkins, Whithworth & Lesser, 1998). The aim of the present study was to investigate and describe the communication strategies in everyday conversations between people with dementia and their interlocutors, and to describe the identified interaction phenomena based on a participatory perspective.

    The study was conducted at a home for people with dementia. Three people with known dementia and two health professionals participated in the study. Everyday interactions were filmed, and then transcribed and analyzed according conversation analytic principles. The transcribed data was also analyzed with ideas from positioning theory.

    The present study highlights the presence of trouble sources in communication between the person with dementia and carers and how these are handled by the participants in terms of strategies, competence and positioning. The study shows that all participants use communicative strategies when trouble sources occurs, but also that trouble sources in the conversation sometimes are ignored. How trouble sources are handled affects how participants acknowledge themselves and each other competence and how they position themselves and each other in the conversation. The study also demonstrates that Conversation Analysis can be an important tool to map strenghts and break downs in communication between people with dementia and key interlocutors. That knowledge could then form the basis for designing individual adaptations and strategies to facilitate communication. 

  • 49.
    Elfverson, Cajsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Eriksson, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi.
    Arbetsminnesstrategier i förhållande till ordförråd hos barn med utvecklingsstörning.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförråd och strategianvändning på arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svårare för att minnas visuellt presenterad information med hjälp av en fonologisk strategi, innebärande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsättning vad gäller förmågan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne är viktigt vid förvärvandet av nya ord. Baserat på detta formades vår hypotes om att ett större ordförråd skulle ha ett samband med användande av en fonologisk minnesstrategi.  

         I studien deltog 32 barn med mentala åldrar mellan 5:9–10:9 år. Barnen i gruppen med utvecklingsstörning bestod av 16 barn. Den andra gruppen utgjordes av barn med typisk utveckling, matchade mot barnen med utvecklingsstörning genom icke-verbal ålder. De två grupperna delades i sin tur in i tre åldersgrupper vardera för att dessa skulle kunna jämföras med varandra.  Varje barns ordförråd fastställdes för att jämföra detta med minnesstrategier. Ett speciellt utformat dataprogram hjälpte oss kartlägga gruppernas strategianvändning. De yngre åldersgrupperna i gruppen med utvecklingsstörning visade sig ha ett samband mellan en visuell strategi och ordförrådets storlek.  Det visade sig att kontrollgruppen i signifikant större utsträckning använde sig av en mogen fonologisk strategi i jämförelse med gruppen med utvecklingsstörning. Sammanfattningsvis tycks det finnas samband mellan strategianvändning och ordförrådets storlek.

  • 50.
    Elfverson, Cajsa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hilton Sand, Susanna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Loskog, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Logopedi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Relationen mellan kommunikativa behov i vardagen hos barn med språkstörning och mål med logopedisk intervention2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samtalsanalys har tidigare använts som ett komplement till traditionellt använda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie är att utifrån sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mål med intervention för barn med språkstörning.

    Tre barn med språkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och på förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med föräldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.

    I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mål som sätts upp i logopedisk behandling. På grund av deras fonologiska svårigheter påverkas barnens kommunikation då det ofta uppstår problemkällor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskränks. Reparationsstrategier används av både vuxna och barn för att reda ut de situationer där missförstånd uppstår. Dessa strategier kan, med hjälp av retrospektioner, uppmärksammas och diskuteras i logopedisk intervention i syfte att undvika framtida situationer där barnens svårförståeliga yttranden inte reds ut. 

1234 1 - 50 av 191
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf