liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 767
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abrahamsson, Liselott
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Fristående skolor1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.

  • 2.
    Adolfsson, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Hesslid, Anna-Carin
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lärarens matematikundervisning: elevens matematikutveckling? En studie om matematiksvårigheter.2002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetet ger en bild av både lärares och forskares syn på matematiksvårigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka områden i matematiken som elever med matematiksvårigheter har mest problem med samt hur läraren förklarar och underlättar matematiken för dessa elever. Både forskningen och de lärare vi intervjuat är överens om att begreppet matematiksvårigheter är väldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktär.

    I våra intervjuer framkommer att positionssystemet, bråk, procent, enheter, multiplikation och division är de områden som kan ställa till mest problem för elever med matematiksvårigheter. Dessa områden nämns även inom forskningen som möjliga problemområden. För att underlätta matematiken för elever med matematiksvårigheter anser forskarna att det är viktigt att undervisningen utgår från elevernas erfarenheter och förkunskaper. De påpekar också vikten av att undervisningen varieras och bör innefatta såväl laborativa som teoretiska arbetssätt där även diskussioner och gruppuppgifter ska förekomma. För att se på vilken nivå lärarna börjar förklara för elever med matematiksvårigheter gav vi dem tre uppgifter som de fick förklara. Svaren placerades in i fyra kategorier:

    1 Erfarenhet/vardag,

    2. Konkret material,

    3. Rita,

    4. Räkna.

    Resultatet visar att lärarna oftast börjar sin förklaring i kategori fyra. Många hamnar i kategori tre och väldigt få hamnar i kategori ett och två.

  • 3.
    Adolfsson, Lennart
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Föräldrasamverkan i skolan. Ur ett elevperspektiv2004Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sedan folkskolan införande (och troligtvis ännu tidigare) har föräldrar haft synpunkter på deras barns undervisning i skolan. Politiker och andra styrande inom skolan har också förstått vitsen med föräldraengagemang i de egna barnens lärande som en tillgång för skolan. Sällan eller aldrig har eleverna frågats vad de tycker om föräldraengagemang i slan. I samarbete med en lokal skolstyrelse med föräldramajoritet är detta arbete gjort under vårterminen 2003. Syftet med arbetet är att ta reda på vad eleverna tycker om föräldrarnas engagemang i skolan och i klassrummet. Usökningen är avgränsad till att enbart gälla denna enda skola. Som undersökningsmetod har jag använt mig av en kvantitativ enkätundersökning utdelad till ca 250 elever. Av dessa har 91 % svarat, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens.

    Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara psamt ibland. Jag konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mesteniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar.

    Elevers åsikter om föräldrar som bestämmer i skolan är lite tudelad men de flesta tycker att det är bra. Åsikten om evens medbestämmande i skolan varierar över årskurserna, där de lägre kurserna anser sig ha mer att säga till om än de högre. Något som samtliga årskurser var överens om var att utvecklingssamtal var en bra informationskanal. Några nior nämner utvecklingssamtalet som den enda kanalen "att få veta hur det går".

  • 4.
    Adolfsson, Stella
    et al.
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Hult, Camilla
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Med språket som verktyg: En jämförande studie om språkförståelse hos svenska elever och invandrarelever i nionde klass.1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    För att integreras i samhället och för att kunna ta del av medborgerliga rättigheter krävs goda språkkunskaper. Goda språkkunskaper är också ett måste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka språkförståelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av språkförståelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgår att många elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska språket. Det framgår även att det är lätt att överskatta många invandrarelevers färdighet i svenska, eftersom de klarar talspråket bra. Många gånger saknar dock invandrarelever djupare kunskap i det svenska språket och de har även brister i ordförrådet. I vår undersökning ingår 10 svenska elever och 10 elever med invandrarbakgrund, slumpmässigt utvalda från en skola. Dessa genomförde tester av ordförståelse, textförståelse och begreppsförståelse baserat på en lärobokstext i historia. Resultaten visar på en sämre språkförståelse i svenska hos invandrareleverna jämfört med de svenska eleverna. Skillnaden mellan de båda grupperna är speciellt markant när det gäller ordförståelse.

  • 5.
    Adolfsson, Tommy
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    "prygel eller pjosk"Folkskollärarna och disciplinfrågan 1950-19641999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

  • 6.
    Ahlberg, Zandra
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Simon -en tracheotomerad pojkes annorlunda vardag2000Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fokusera på hur en annorlunda elevs vardag ser ut. Jag har intervjuat diverse centrala personer i Si-mons liv inklusive honom själv. Genom observation av Simon i skolan tillsammans med intervjuerna har jag försökt skapa mig en bild av hur det är att leva med ett funktionshinder. Riskerar man att bli mobbad för att man är annor-lunda? I litteraturdelen behandlas funktionshindrade människors situation och rättigheter förr och nu. Handikappbegrep-pets betydelse och hur det används belyses också. I slutdiskussionen jämförs litteratur med empiri och det visar sig att mycket av litteraturen överensstämmer med den verkliga situationen.

  • 7.
    Ahlgren, Britt-Louise
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Motorik och lärande2002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta.

    I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet. Arbetet beskriver även vilken betydelse, reflexerna, perceptionen samt de auditiva och visuella områdena, har för lärandet. Det framkommer vilka problem ett barn kan få om den exempelvis har kvar reflexrester. Det framgår vidare att det finns hjälp att få för de barn som har motoriska problem. Denna hjälp kan de få i form av olika rörelseövningar som kan sättas in av kunnig expertis. Den här typen av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar.

  • 8.
    Ahlgren, Jonna
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Projektet Alfaskolan2003Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik. Vidare definierar jag begrepp som integrering, segregering och differentiering.

    För att få en bild samt en förståelse av Alfaskolan har jag valt att använda mig av fallstudien som metod med pedagogisk fältforskning som ansats. Inom ramen för min metod har jag sedan utfört samtal, observationer och intervjuer. Samtalen har till stor del förts med Birgitta Sundvall, grundaren av Alfaskolan. Intervjuerna har genomförts med två rektorer, fyra lärare, en assistent och en kurator. Mitt resultat visar bland annat att Alfaskolan är ett mycket personligt projekt ur den aspekten att det är en person, Sundvall, som står bakom idén till projektet. En stor del av metoden och arbetssättet bygger dessutom på Sundvalls egen erfarenhet. Alfaskolan har till syfte att stödja och hjälpa barn som av olika anledningar har svårt att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Viktiga faktorer inom Alfaskolan är bland annat miljön, stämningen, konkretion, variation och stimulans av alla sinnen. Utöver detta ska även pedagoger få kunskap om barns olika inlärningsstilar och alternativa metoder. Ett samarbete Alfaskolan och den ordinarie skolan emellan är en förutsättning. Genom detta vill man nå en uppföljning, samt att barnen integreras i den ordinarie klassen. Resultatet från intervjuerna visar dock på en avsaknad av samarbete.

  • 9.
    Ahlstrand, Elisabeth
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärares samarbete - en verksamhet på två arenor: studier av fyra arbetslag på grundskolans högstadium1995Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Around 1980 some important decisions were made regarding the Swedish comprehensive school, which in various ways influenced teachers' work. The school was to be divided into smaller units, so-called work-units. A work-unit was to contain two or more classes of students. As a consequence of this new organisation the teachers were to co-operate in a so called teacher-team, that was responsible for all activities in a work-unit.

    The aim of this thesis is to study teachers' work as regards their participation in and conceptions of collegial co-operation. Focus is on describing and analysing the meeting between external demands on teacher co-operation and the traditional freedom of the teaching profession to plan and carry through teaching individually.

    Four teacher-teams were studied during one year by means of participating observations of their planned conferences. Three teachers from each team were then interviewed about their views on and conceptions of work in teacher-team and of their tasks as teachers. All teachers in the four teams were also asked to keep a diary for one week where all collegial meetings were noted.

    The results indicate that when imposed collegial co-operation was introduced in the school it led to teacher collaboration being distributed into two separate arenas: conference co-operation (the formal arena) and other types of co-operation with colleagues (the informal arena). All teachers use the formal arena to introduce discussions about student welfare. otherwise they are moderately interested in the work in this arena. In the informal arena some teachers act as initiators of ontent, closely related to well-known interests among teachers; instruction and student welfare.

    Teachers express a need for collegial co-operation and they take the opportunity under certain circumstances.

  • 10.
    Ahlström, Hanna
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Barn med Asperger syndrom2003Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever.

    Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering. Andra delen av arbetet är praktiska råd till lärare som arbetar med elever som har Asperger syndrom, vad läraren bör tänka på. Skolans främsta uppgifter, hur klassrummet bör se ut och arbetsmetoder är saker som jag går igenom där.

    Det som jag kommer fram till där är att det är mycket viktigt med struktur och ordning. Alla barn mår bra av att veta hur dagen ser ut, men för barn med Asperger så är det mycket viktigt att dagen följer vissa rutiner. För att barnen ska kunna ha det så bra som möjligt så är det bra att ha mål utsatta för eleven, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är också viktigt med ett personligt dagsschema, så eleven vet vad som kommer att hända under dagen.

  • 11.
    Ahnell, Torbjörn
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Läromedelsanalys matematik A2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rapporter från Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande är traditionell, att eleverna har svårt för problemlösning och att eleverna i hög grad hänvisas till läromedlet. Studier visar också att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lärande, laborativ matematik) påverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns också krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den här studiens syfte så här:

    Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i läromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förändrat sig under perioden 1980-2006.

    Metod: ·Kvalitativ analys av stil och språkbruk.

    ·Andel uppgifter av undersökande karaktär

    ·Andel intresseväckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.

    Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets läromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet då gymnasiet reformerades. Sedan denna brytpunkt syns också en vidareutveckling, där nya läromedel som Den flygande matten väger in tungt.

  • 12.
    Alexandersson, Andreas
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Gymnasieelevers studievanor: Med inriktning mot matematik2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc. En typisk skillnad könen emellan är enligt teorin att flickor bearbetar text i större utsträckning än pojkar, detta kunde även bekräftas i denna uppsats. Denna uppsats visar även att de som bearbetar texten i sina övriga studier även gör det i sina matematikstudier. Uppsatsen visar på att ambitiösa elever tror även att deras klasskamrater är ambitiösa. Elever som ägnar mycket tid åt hemstudier i övriga ämnen ägnar även mycket tid åt matematik. Samband finns även mellan hur aktiv en elev är under lektionstid och hur mycket eleven studerar på fritiden. Ett annat resultat rörande studiehygien är att elever som ser till att rensa sin studieplats från störande element också blir avbrutna i sina studier i mindre utsträckning, dessa elever tycker även att de studerar effektivt, till skillnad från övriga. Slutligen kan sägas att det finns såväl likheter som skillnader mellan könen och gymnasieprogrammen så att något generellt studiemönster för kön eller gymnasieprogram är svårt att ge.

  • 13.
    Allinggård, Maria
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan2002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till.

    De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp. Utifrån litteraturen beskrivs en pedagogisk, psykologisk och en europsykologisk utredningsgång. I metoddelen diskuteras metodval och bortfall och hur det påverkar resultatet.

    Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att en utredning initieras är läs – och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare och skolpersonal är de som oftast initierar en utredning. De framkommer i resultatet att de flesta kommuner har någon form av utredningsteam där ett flertal olika yrkesgrupper ingår.

  • 14.
    Almkvist, Tove
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Grupperspektiv och gruppers utveckling: Tolkning av vad grupperspektiv och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i arbetslag1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Jag har i detta arbete med utgångspunkt från vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv på grupper och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som något heltäckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lärare i arbetslag kan påverkas.Mina frågeställningar är:· Vad kan olika perspektiv på grupper innebära för lärares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebära för lärares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna består av möjliga sätt att se på hur arbetslag och lärare kan påverkas av grupperspektiv och grupputveckling.

  • 15.
    Almén, Edgar
    et al.
    Linköping University, Department of Religion and Culture, Theology and Religious Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Furenhed, Ragnar
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hartman, Sven
    Lärarhögskolan i Stockholm.
    Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan1994Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att undervisa om religion, etik och livsfrågor hör till skolans svåraste uppgifter. Den här antologin är ett bidrag till utvecklingen av ett professionellt lärarkunnande i frågor som gäller skolans undervisning på livsåskådningsområdet. Texterna har skrivits särskilt för lärarutbildningen. Författarna är erfarna pedagoger verksamma inom lärarutbildningen

  • 16.
    Almén, Mikael
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Fysik i år 7-9 Styrdokumentens syn på skolämnet 1962-20002001Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (läroplaner och kursplaner) för fysik har förändrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. från 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom år 2000. Man kan man se är att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över på hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förändrats så att förmågan att kommunicera sina färdigheter blivit ett allt viktigare mått på kunskap.

    Den enskilda skolan och läraren får med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall läras blir allt mer kortfattad.

    De huvudmoment som finns i fysikundervisningen har under hela den undersökta tiden i stort sett varit oförändrade.

    Arbetet gör vidare en kort genomgång av om utvecklingen av kursplanerna har något samband med att intresset för fysik har minskat bland ungdomar. Den slutsats som framkommer är att de brister i kursplaner som anses ligga bakom delar av det minskade intresset i många länder inte finns i de senaste svenska kursplanerna. Därför måste problemet ligga någon annanstans i kedjan än på kursplanenivån.

  • 17.
    Amin, Aisha
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lärande på elevers villkor: En studie om lärande på omvårdnadsprogrammet, med fokus på medicinsk grundkurs.2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a. i allt större utsträckning tar in elevers olika preferenser för inlärning.

  • 18.
    Andersson, Agnetha
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    En studie om flickor och kvinnor på elektrikerutbildningen2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.

    Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.

    Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.

  • 19.
    Andersson, Anna
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Makt och talutrymme i skolan sett ur ett genusperspektiv2001Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan.

    I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen. Avslutningsvis tar jag upp några undersökningar om talutrymme.

    I min empiriska studie har jag observerat talutrymmet, genom att räkna antal repliker, i två olika klasser samt intervjuat deras lärare om olika saker rörande jämställdhet. Bl.a. hur de arbetar med jämställdhet på skolorna och i klassrummen och hur de gör för att utjämna talutrymmet under lektionerna.

    Jag tycker mig se en liten positiv utveckling när det gäller jämställdheten på skolorna och då framförallt när det gäller talutrymmet, t.ex. har skillnaderna mellan pojkars och flickors talutrymme minskat. Det går framåt men sakta.

  • 20.
    Andersson, Bo
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Konflikter mellan aktivt religiösa elever och sekulariserade2002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt.

  • 21.
    Andersson, Carina
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Utomhuspedagogik: en möjlighet till lärande för elever i årskurs 7 - 92004Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna. Jag har i min reflektion över utomhuspedagogik givit förslag på hur man kan öka förutsättningarna för att kunna variera sin teoretiska undervisning med utomhuspedagogik samt gett några lektionsförslag.

  • 22.
    Andersson, Caroline
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Utvecklingssamtal1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att beskriva hur man som lärare kan förbereda sig själv, eleven och föräldrarna inför ett utvecklingssamtal, vilka svårigheter samt positiva faktorer som kan finnas för läraren i ett utvecklingssamtal. Detta är även frågeställningarna i arbetet. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag studerat litteratur som rör ämnet och även genomfört en empirisk undersökning genom att intervjua sex lärare från år 1-6. Resultatet är ganska omfattande med mycket tips på hur man kan förbereda utvecklingssamtalen för att få ut det bästa av dem. Även vad som kan vara svårt och jobbigt för en lärare i utvecklingssamtal och vad som är positivt och roligt med samtalen, finns med i resultatet. En del resultat var väntade medan andra resultat överraskade. I diskussionen förs ett resonemang kring de resultat som uppkommit i arbetet.

  • 23.
    Andersson, Cecilia
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lokal styrelse: ett demokratiskt forum?1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd. I min undersökning har jag intervjuat fem olika skolledare och fått fram deras uppfattningar om föräldrademokrati och medverkan i lokala styrelser. Resultaten visar att skolledare tycker det är bra att föräldrar får insyn i skolan så att de förstår vilket arbete lärare och övrig personal lägger ner utöver lektionstid. Skolledare var överens om att det oftast är de välutbildade och skolintresserade föräldrarna som engagerar sig i förvaltningsråd. En av skolledarna tror att det finns en viss risk med den typ av föräldrar som engagerar sig och det kan resultera i en elitskola.Jag ska i min undersökning försöka få en bild av vilken betydelse föräldrainflytande i s k lokala styrelser har för den framtida skolan. Som titeln lyder så ställer jag frågan i min uppsats;"Lokal styrelse - ett demokratiskt forum?"

  • 24.
    Andersson, Elin
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Detsvenska läroverket skildrat hos några skönlitterära författare2000Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället.

    Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk.

    Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson). Dessa skildrar perioden mellan 1850-tal och 1930-tal.

    En jämförelse mellan den faktiska historiska utvecklingen och den skildrade verkligheten i skönlitteraturen visar att de politiska händelserna till viss del lyser igenom i skönlitteraturen. Exempel på detta är införandet av realexamen samt flickornas entré på läroverken. Vissa fenomen, såsom latinfrågan och bottenskolan, tas inte alls upp i skönlitteraturen.

  • 25.
    Andersson, Ellinor
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Att använda autentisk engelskspråkig skönlitteratur på mellanstadiet2000Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att redogöra för de för- och nackdelar som finns med att använda autentisk engelskspråkig skönlitteratur i undervisningen i engelska på mellanstadiet. Jag ville se om skönlitteratur kan vara ett möjligt alternativ, eller ett komplement, i dagens språkundervisning.

    En stor del av arbetet grundar sig på litteraturstudier. Jag har även valt att basera mitt arbete på en praktisk del, då jag själv testat att arbeta med engelskspråkig skönlitteratur i en årskurs sex. Resultaten av denna testperiod grundar sig dels på mina egna observationer men även på utvärdering av arbetet i klassen, enkätfrågor, kortskrivning om läsningen samt även djupare intervjuer med fyra elever.

    Mitt arbete har fått mig att dra slutsatsen att det är praktiskt genomförbart att arbeta med autentisk engelskspråkig skönlitteratur. Undersökningarna visar att läsningen upplevdes som ett positivt inslag i elevernas engelskundervisning. Majoriteten av eleverna såg läsningen som ett roligt och lärorikt arbetsprojekt och deras arbetsglädje var stor. Samtidigt har jag funnit att arbete med autentisk engelskspråkig skönlitteratur ställer stora krav på lärarens arbetsinsats. Vidare finns det hinder för denna typ av arbete av ekonomisk och praktisk art. Kritiska röster mot läsning av skönlitteratur som metod, hävdar att en sådan arbetsmetod kan vara alltför svår och inte ge eleven tillräckliga grammatiska grunder.

  • 26.
    Andersson, Emma
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lokalhistoria- ett arbetssätt för att få elever intresserade av historia?2002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt. För att få bakgrund till lokalhistoria och det lokalhistoriska arbetssättet valde vi att göra en litteraturstudie. I denna behandlas begreppet lokalhistoria, historieämnet genom tiderna, synen på historia, samt några pedagogers tankar. Vi tar också upp arbetssätt som vi tror kan vara bra i lokalhistorieundervisningen. För att kunna avgöra om lokalhistoria verkligen är ett fungerande arbetssätt i skolan valde vi att utföra ett lokalhistoriskt projekt ”Linköping 150 år tillbaka”. I examensarbetet beskriver vi projektets genomförande samt en utvärdering.

    Utifrån litteraturstudien och den empiriska undersökningen kan vi dra slutsatsen att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som borde användas mer i historieundervisningen. I lokalhistorisk undervisning har man eleven och dess omgivning som utgångspunkt. Detta leder till ökat intresse då eleverna själva får ställa frågor och reflektera. Andra vinster med denna undervisning är naturliga möjligheter till integrering, elevaktiva arbetssätt, utnyttjande av närmiljön och att man kan befrämja en helhetsbild.

  • 27.
    Andersson, Fredrik
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Slöja i skolan?2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.

    Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.

  • 28.
    Andersson, Helén
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Matematik: som eleven ser det Elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning2002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår.

    Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är:

    - Varför har vi matematik i skolan?

    - Vad är matematik?

    - Hur bedrivs matematikundervisning?

    Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

    Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs.

    Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.

  • 29.
    Andersson, Ing-Marie
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lärares ledarskap: lärare som ledare av lärande2001Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer.

    Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen. Ledarskapet har snarare en karaktär av situationsbetingad art. Enligt forskningen har ledarens roll kommit att ändras. Förr kom legitimiteten uppifrån, idag kommer den underifrån och det gäller att "vinna" eleverna eller medarbetarna. Forskarna vill påstå att vi kommit in i ett nytt ledarskapsparadigm. Rollen får karaktären av stödjande hellre än styrande genom att man delar med sig av ledarskapet och makten. Ledarskapet är snarare en relation man erövrar än en position man får. En ledare måste kunna se saker och ting ur flera synvinklar eller perspektiv för att få en så holistisk bild som möjligt.

    Resultatet visar att det finns många likheter men även en del olikheter mellan de båda ledarskapen. När det gäller lärarrollen verkar det som om ämneskunskaperna är underordnade ledarskapet och att det sociala engagemanget är överordnat andra ledarskapsuppgifter. Att vara ledare av lärande är till skillnad från andra ledarroller mer komplext till sin natur. Om andra ledarroller är situationsbetingade så är lärarrollen än mer situationsanpassad och högst personlig. Det är en "tyst" kunskap som man inte kan sätta ord på Att vara lärare är med andra ord en"konst". Att "bli" lärare är en process som aldrig slutar. Det handlar i allra högsta grad om att ha social kompetens, vilket också annan ledarskapsforskning pekar på.

  • 30.
    Andersson, Ingrid
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Analyses of newly qualified teachers' perspectives on learning in social practice2005In: The 1st International Congress of the International Society for Cultural and Activity Research, ISCAR, Acting in changing worlds: learning, communication and minds in intercultural activities,2005, 2005Conference paper (Other academic)
  • 31.
    Andersson, Ingrid
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lärares reflektioner över arbete och lärande2006In: Lärares arbete - Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv: en antologi från en konferens anordnad av Myndigheten för skolutveckling / [ed] Ann-Kristin Boström och Birgitta Lidholt, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling , 2006, p. 69-78Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lärares pedagogiska uppdrag är komplicerat i sig, men det innehåller också relationer mellan lärare, elever och andra aktörer inom utbildningsområdet. Beroende på vilken bakgrund och vilket intresse den betraktande har, går allt att se från en mängd olika perspektiv. Denna antologi om lärares arbete och roll är resultatet av en konferens anordnad av Myndigheten för skolutveckling. De medverkande forskarnas samlade erfarenheter sträcker sig över en stor del av utbildningssystemet och alla har skrivit sina texter utifrån sitt specialområde. Hur hanterar dagens lärare den uppsjö av förväntningar, begränsningar och orimligheter som omger deras yrkesgärningar? Vilka förändringar har skett beroende av omstrukturering och kvalitetskontroll? Antologin riktar sig till lärare, lärarstudenter, forskare och andra intressenter inom och utanför utbildningssystemet

  • 32.
    Andersson, Ingrid
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Newly qualified teachers' reflections on workplace socialization2005In: NERAs 33nd Congress A Nordic Dimension in Education and Research - Myth or Reality,2005, 2005Conference paper (Other academic)
  • 33.
    Andersson, Ingrid
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Social, academic and managerial dimensions of commitment: A Swedish perspective2002In: American Educational Research Association EARA,2002, 2002Conference paper (Other academic)
  • 34.
    Andersson, Ingrid
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    2000In: Perspectives on language and communication in multilingual education / [ed] Kaj Sjöholm & Anna Østern, Vasa: Åbo Akademi University , 2000, p. 91-104Chapter in book (Other academic)
  • 35.
    Andersson, Ingrid
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Andersson, Sven
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    A Sociocultural Analysis of Innovative Learning: Somali Refugees' Construction of Societal Knowledge2002In: American Educational Research Association AERA,2002, 2002Conference paper (Other academic)
  • 36.
    Andersson, Ingrid
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Andersson, Sven
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Micropolitical Perspectives on Newly Qualified Teachers' Reflections2004In: The Positioning of Education in Contemporary Knowledge Society, NERA,2004, 2004Conference paper (Other academic)
  • 37.
    Andersson, Jenny
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Så tänker lärare om elevers självförtroende och identitet2001Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lärare ser på om elevers självförtroende och identitet hör samman med utseendemässiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. Lärarna ser olika på hur elever påverkas av ideal från exempelvis reklamen. Dessutom har lärarna olika sätt att arbeta för stärka elevers självförtroende, i detta arbete kategoriseras lärarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade.

  • 38.
    Andersson, Jessica
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Samverkan mellan skola och polis En kvalitativ intervjustudie av lärares och polisers syn på samarbete mellan skola och polis1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete.

    Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier. För att ge en bakgrund till och söka svar på vad som legitimerar ett samarbete mellan skola och polis utökar jag min teoretiska bakgrund genom att upp vad som finns skrivet om ett samarbete i styrdokument för skolans och polisens verksamhet.

    Resultatet av min intervjustudie visar att lärare och poliser har ett liknande sätt att se på ett samarbete och att de är positivt inställda till en samverkan. Av resultatet framkommer att lärare och poliser skulle vilja ha en utökad samverkan där man samarbetar på många olika sätt t ex genom ömsesidigt informationsutbyte, regelbunden kontakt och i samverkansgrupper. Man ser vinster på en mängd olika plan som exempelvis att barn i riskzonen fångas upp i ett tidigt skede och att barn och föräldrar får en positiv syn på polisen och deras arbete. De intervjuade anser att alla skulle vinna på en samverkan mellan skola och polis, främst barnen. Det framkommer också att man tycker att samarbetet fungerade bättre förr och att man tror att försämrade ekonomiska resurser ligger bakom ett minskat samarbete mellan skola och polis. Lärare och poliser är överens om att det är fel att dra in resurser på detta område.

    Resultatet av min litteraturstudie visar att det finns åtskilligt dokumenterat som indirekt talar för ett samarbete även om det inte direkt står uttryckt i ord. Tydligast uttryckt är detta i litteratur som behandlar polisens arbete och uppgifter.

    Resultatet visar även att viljan till ett samarbete verkar vara större än de resurser som idag finns att tillgå.

  • 39.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lindkvist, Johanna
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Education in Nepal: A study of Nepalese Teachers'Views on their School Situation2000Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to find out what working procedures are used in Nepalese schools. We have also investegated teachers'views on how schools are organised and how the school system is structured in Nepal. Furthermore, we studied what kind of National Curriculum and other official documents that existed in Nepal, to support teachers when planning their teaching. In our study we used an ethnographic approach.

    The literature review and our results show that the teachers in Nepal face several challenges in their profession. We believe that the central power of the government can in a future development be discussed in terms of de-centralisation of the school system. If so, it could be problematised how and what the teachers should teach and how the pupils'final School Leaving Certificate exam should look like.

  • 40.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Melin, Nina
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Elevers upplevelser gällande särskilt stöd i matematik: Ur barns perspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att klarlägga om elever med särskilt stöd i matematik visste varför de fick särskild undervisning. Ett annat syfte var också att ta reda på barnens delaktighet i beslutet och vad de kände angående undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgår från ett barns perspektiv därmed var ambitionen att barnens egna tankar och värderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnå det syftet intervjuade vi sju barn i årskurs fyra. Vi utgick från tre frågeställningar: På vilket sätt har eleven varit delaktig i beslutet om särskilt stöd i matematikundervisning? På vilket sätt har eleven särskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven själv? Vad känner eleven angående särskilt stöd? Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer. Vi bearbetade intervjuerna utifrån de tre frågeställningarna. Resultatet blev sex stycken kategorier dessa är: ingen delaktighet, osäkerhet, stress, arbetsro, utmaning och självförtroende. Den första frågan handlar om att vara delaktig vid beslut om att vara i den lilla gruppen för att få särskilt stöd i matematik. Det visade sig att samtliga elever inte varit delaktiga vid beslutet. Den andra frågan handlar om elevens egen uppfattning om anledningar till varför den var placerad i den lilla gruppen. Samtliga elever hade olika tolkningar. Den tredje frågan handlar om elevens känslor angående att ha särskilt stöd i matematik. Någon elev kände att den lilla gruppen medförde arbetsro då ljudnivån blev lägre med färre elever. Några elever kände hjälplöshet då fröken inte hann med att hjälpa alla. Då läraren lät eleven hoppa över de uppgifter den redan kunde kände eleven att den fick en lagom utmaning. De flesta barn som intervjuades hade en positiv självkänsla när det gällde matematik. Barnen själva ansåg sig vara duktiga på matematik.

  • 41.
    Andersson, Lena
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lokalhistoria: Ett sätt att få elever mer intresserade av SO-undervisningen?1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.

  • 42.
    Andersson, Lena
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Mobbning: metoder för att förebygga och åtgärda i skolan1999Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen.

  • 43.
    Andersson, Magdalena
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    ”Man pratar ju om det som är mest vanligt”: Undervisning om homosexualitet inom sex och samlevnad i årskurs 7-92006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv.

    En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.

    Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor. Utifrån intervjuerna har det visat sig att skolorna organiserar undervisningen om homosexualitet utifrån hur sex- och samlevnadsundervisningen organiseras, varför det undervisas om homosexualitet på olika sätt. I undervisningen om homosexualitet utesluter de lärare som intervjuats till stor del läroböcker. Flertalet av lärarna belyser homosexualitet en till två lektioner och integrering av homosexualitet i hela sex- och samlevnadsundervisningen är ovanligt. På vissa av de studerade skolorna har inte alla elever fått undervisning om homosexualitet. Det finns så ett osynliggörande av homosexualitet och ett exkluderande av homosexuella elever. Generellt tas homosexualitet av lärarna för given och homosexualitet omnämns i regel som en fast identitetskategori istället för något mångtydigt, relationellt och flytande. För lärarna som intervjuats är styrdokumenten inte ett rättsnöre för undervisningen om homosexualitet inom sex och samlevnad.

  • 44.
    Andersson, Malin
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Hur tänker flickor och pojkar om matematik? En enkät- och intervjustudie av elever i år 62002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med det här arbetet har varit att ta reda på vad flickor och pojkar tänker om matematik. Mina frågeställningar har varit: Hur tänker flickor och pojkar om matematik? Hur kan läraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för både flickor och pojkar? För att söka svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och mpiriska studier.

    Arbetet består först av en litteraturgenomgång, där jag tittat på vad tidigare forskning säger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgången kommer den empiriska delen, där resultatet från min enkätundersökning med 76 elever, och resultatet från min intervjuundersökning med 10 elever ingår.

    Flickornas och pojkarnas uppfattningar och tankar om matematiken från min undersökning stämmer i mångt och mycket överens med resultat från tidigare forskning. I min undersökning har jag kommit fram till att eleverna har ett emotionellt förhållningssätt till matematiken, och så ser de matematiken som ett skolämne. Det är viktigt med variation i undervisningen och att eleverna känner att de lär sig något. Nästan alla eleverna är överens om att matematik är ett viktigt ämne, men många har svårt att svara på varför. I min undersökning har jag tittat på likheter och skillnader mellan flickorna och pojkarna. Den största skillnaden jag hittat, är att pojkarna självvärderar sig högre än flickorna på matematiken.

  • 45.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Studies in Adult, Popular and Higher Education.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Recognition of prior learning in teacher education2008In: ECER,2008, 2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

     This paper is focusing on child minders who have entered teacher education. We analyse the impact of their earlier experiences and informal learning, and how it is recognised during the training process. Our theoretical point of departure is taken in a sociocultural perspective. According to Lave and Wenger (1991) learning is not a separate process, related to individual performance, within the individual himself. In a sociocultural perspective, learning is an ongoing process, between people, and central concepts in the perspective are community of practice, peripheral/full participation, trajectory, and identity. The aim of the study is to describe and analyse the participation and trajectories of child minders entering teacher education. The research question is: How do child minders- prior experience and learning get recognition in the first year of a pre-school teacher education? The paper is based on qualitative interviews presenting the perspectives of participating students and their teachers. The results illustrate how the teacher education is situated in two different communities of practice - the practice of university studies and the practice of work. The participation and trajectories of the child minders are different from those of the regular students. In the practice of work they already have a rather central position, based in their background as child minders. In the university studies, their background helps them to enter this practice - their prior (partly tacit) knowledge, and experiences, from working at the pre-school is central in relation to the contents of the programme; they have experiences from working in groups of adults, which is valuable in teacher education; and they have a high degree of motivation for becoming pre-school teachers.

  • 46.
    Andersson, Sara
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Utvecklingssamtal: En jämförelse mellangårdagens kvartsamtal och dagens utvecklingssamtal2002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal.

    Vidare redovisas resultat av intervjuer som är genomförda med fyra lärare som arbetar i år 4-6. Genom intervjuerna kan man få en inblick i dessa lärares syn på kvartsamtal och utvecklingssamtal.

  • 47.
    Andersson, Sven
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Learning in Working Life and Educational Settings.
    Andersson, Ingrid
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Deducing competent practice form theory: the social practices of newly qualified teachers2005In: The 1st International Congress of the International Society for Cultural and Activity Research, ISCAR, Acting in changing worlds: learning, communication and minds in intercultural activities,2005, 2005Conference paper (Other academic)
  • 48.
    Andersson, Therese
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lärares yrkeserfarenheter utanför skolan2001Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare.

    Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt. Flera av de intervjuade ansåg att dessa erfarenheter mest påverkade dem som personer. Alla var överens om att det är viktigt att ha arbetat med något annat.

  • 49.
    Andersson, Therése
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Mellanstadieelevers attityd till svensk grammatik. En jämförelse mellan mellanstadieelevers grammatikuppfattning 1985 och 20022002Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Det är många elever i vår skola som förknippar svenskundervisningen med tråkiga grammatiklektioner. Mitt syfte är att i detta arbete söka svar på bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förändrat inställningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som tråkigt och något nödvändigt ont? Min undersökning bygger på en enkätundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett någon förändring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers inställning till grammatik.

  • 50.
    Andersson, Tina
    et al.
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Eriksson, Carolina
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Learning in a language that isn't one's own: the case of Jamaica A Minor Field Study2001Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [en]

    In this study, titled Learning in a language that isn't one's own - the case of Jamaica, our intention is to give a picture of what the language situation in Jamaica is like. English is the official language in Jamaica, but it is coexisting with Jamacian Creole, which is not admitted as a official language, but it is the language of the people. In this study we try to point out possible factors that have created the language situation of Jamaica. We have mostly focused on the situation at school, all teaching is supposed to be in English. We have observed attitudes among pupils and teachers to English and Jamaican Creole. We will also give general explanations of the terms Pidgin and Creole and we will give a brief history background of Jamaica.

1234567 1 - 50 of 767
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf