liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 4128
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Abraham, Abel
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Om konsten att sälja: En studie om hur företag försöker nå yngre konsumenter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten.

    Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?

    I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse. Dessa diskurser tar upp den unga konsumentens situation och levnadsvillkor, retorikens betydelse för hur man påverkan konsumenterna och användandet av kommunikationsmedel för att nå målgruppen.

  • 2.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.
    Äldre, infrastruktur och boende2017In: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenionell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Changing residential mobility rates of older people in Sweden2010Conference paper (Refereed)
  • 4.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Housing Careers2012In: International Encyclopedia of Housing and Home / [ed] Susan J. Smith, Marja Elsinga, Lorna Fox O'Mahony, Ong Seow Eng, Susan Wachter, David Clapham, Oxford: Elsevier, 2012, 385-389 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Housing career is a frequently used term in housing research that describes the residential mobility of households often in relation to housing quality, size, tenure, and location. It can be defined as a series of dwellings occupied by a household during the course of life. Housing policies influence the choices and constraints of individuals acting on the housing market. They vary for different groups depending on factors such as experiences, education, or socioeconomic status. Resources, preferences, and possibilities are concepts used to describe households’ actions on the housing market.

  • 5.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity .
    Housing Careers in a Changing Welfare State - A Swedish Cohort Study2008In: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 25, no 4, 231-253 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study the housing careers of individuals are related to the development of the Swedish welfare state and its effects on the housing market.The aim of the study was to investigate if the value placed on housing standard, size, tenure and location has changed over time as the welfare state has developed. Twelve individuals in four cohorts born in 1925, 1942, 1955 and 1970 were interviewed. The most evident differences relate to the standard, size and the location of a dwelling. The older cohorts began their housing career in smaller housing with a standard that was the norm at that time. When the most basic housing needs were met, environmental and location aspects began to gain policy interest. These factors were taken into account by the younger cohorts as they entered the housing market, but also among the older as they had progressed through their housing career. A change in housing size as the household grows was not cohort-specific. Tenure was not cohort-specific, but was discussed in terms of freedom that differed between individuals rather than between cohorts.

  • 6.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lifestyle Motives as Reasons for Moving to Senior Housing2014In: Nordic Seniors on the Move.: Mobility and Migration in Later Life. / [ed] Anne Leonora Blaakilde & Gabriella Nilsson, Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences , 2014, 51-74 p.Chapter in book (Refereed)
  • 7.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lifestyle motives as reasons for moving to senior housing2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to identify possible life style motives to why a group of older movers chose to move into senior housing. This was done using the results from an interview study with people moving into a senior housing facility. Interviews were conducted prior to and after the move.

  • 8.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mellanboendeformer för äldre: av intresse såväl för de äldre som för bostadsföretagen2009In: Åldrande, åldersordning, ålderism / [ed] Håkan Jönson, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, 138-156 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra.

    Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden.

    Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor.

    Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas.

  • 9.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Older people’s reasons to move or age in place – individual preferences or a housing market issue2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    It is generally known that older people move to a smaller extent than younger age groups. They are less prone to change housing when circumstances such as a change in household size or a change in income occur. Still some of them do move. Older people have different reasons for moving or ageing in place. In this study the aim was to dig deeper into the reasons for why older people act differently in the housing market to investigate whether their actions mainly depend on different individual preferences or issues related to the housing market or possibly other social or physical obstacles. In the study 80 older households aged 55 years or older were interviewed about their housing situation, their housing preferences and their knowledge about different types of housing offered in their local housing market. 55 of the interviewees lived in owner occupied single family housing or ordinary rental housing, 20 had recently moved to a rental senior housing complex and 5 had moved to a rental ‘sheltered’ housing complex. In addition the interviewees were selected from different geographical areas, a medium sized city, one small city, a small town and a countryside area. The results of the study showed that attachment to home and housing preferences were important for their respective actions. Their knowledge about the local housing market and the actual supply of housing suitable for older people influenced their decisions to move. Information about housing for older people such as advertisements and posters, as well as the building of new housing for this group made several of the interviewees decide to move. To some the lack of suitable or affordable housing was a reason to remain in current housing. Yet another group had not considered their housing situation at all and the question of moving or ageing in place was a non-issue.

  • 10.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Plans and reasons for relocation among older people.2015Conference paper (Other academic)
  • 11.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Social relations within a senior housing complex –uniting or dividing?2010Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    The Choice of Housing among Seniors - Alternatives to Ageing in Place2008In: European Network for Housing Research. Housing and Living Conditions of Ageing Populations,2008, 2008, 98-98 p.Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In the last decade a growing interest in senior housing has been seen in Sweden. This type of housing in between ageing in place and nursing homes has gained a vivid political interest, evident in the Swedish Government Official Report from December 2007 on housing for seniors. The number of this type of dwellings is increasing as is the demand. Here the aim was to study the variety of housing aimed at seniors as well as the effect recent demographic changes may have had on the supply. The political agenda for housing for seniors has been studied as well as the trends and plans in some municipalities in a southern Swedish county. The amount of high quality senior housing often in attractive locations has increased and is being marketed to middle income active (young) seniors. At the other end of the scale is a group of frail seniors ageing in place but with social needs that cannot be accounted for in their current homes. For them new housing types develop in collaboration with housing companies and social welfare offices in municipalities. In addition there is a group of seniors, active but with low incomes in need of ordinary housing but with the social qualities of senior housing. It is evident that a growing number of municipalities are responding to the changing demography, i.e., an ageing population, by building or planning for new types of senior housing. Having begun in the larger cities often in tenant cooperatives, municipal housing companies are entering this market to a larger extent and senior housing can now be found in medium sized cities as well as in smaller municipalities. A forthcoming issue is what will happen in senior housing as people age and how this will effect the social life on which many are built.

  • 13.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The housing situation as part of everyday life among older people2009Conference paper (Other academic)
  • 14.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.
    The housing situation of older people – Issues of investigations2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The housing situation of older people has been on the Swedish political agenda for some time. An increasing ageing population implies a demand for housing in correspodence to their needs. Assisted living facilities decreased with 30 000 places between 2002 and 2016, as a result, the majority of older people age in a dwelling in the ordinary housing market. In 2008 and 2015 respectively two government investigations on older people’s housing were presented. The investigations focused on the need for housing to bridge the gap between ordinary housing and assisted living facilities and issues of affordability and social community but also the lack of accessible housing in particular geographic areas. This paper aims to investigate the origins of the two investigations and relate them to changes in the housing market affecting older people, arguing that the strong emphasis on ageing in place has shifted the responsibility of having a good place to live from general welfare to older individuals themselves.

  • 15.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    The move into senior housing - reasons and expectations. Results from interviews with inmovers to a new senior housing complex2008In: Nordic Congress of Gerontology, Ageing, dignity and diversity,2008, 2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    A growing interest in senior housing has been seen in Sweden in the last decade. This type of housing in between ageing in place and nursing homes has gained a vivid political interest, evident in the Swedish Government Official Report from December 2007 on housing for seniors. The number of this type of dwellings is increasing as is the demand. In this study the aim was to study the qualities of this housing type making it an attractive housing alternative to seniors. Inmovers to a senior housing complex in municipal housing were interviewed before the move about their reasons for choosing senior housing and their expectations as regard the move. The building has 13 floors, has been completely refurbished and is located near the city centre. The interviews were semi-structured using an inteview guide listing subjects to be covered in an open discussion. Each interview lasted one hour. The interviewees come from a mix of tenures, owner occupation, tenant cooperatives and rental housing. A majority of the inmovers became aware of the housing alternative as they saw the advertisment in the newspaper and had not thought about this type of housing before. Preliminary results show that the fact that the housing complex is specifically aimed at seniors is important as are feelings of security, stability and access to common areas. Accessibility and low levels of maintenance are other factors of importance. The fact that the building has gone through a complete renovation is important to many households and decisive to some. To take part in the construction process, interior design and planning of common areas has been appreciated by many. Most look forward to common activities, to know their neighbours, but privacy is important. In conclusion the importance of the house being available to seniors only has to be stressed.

  • 16.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.
    Vad kännetecknar de äldre under kommande årtionden? Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017In: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Abramsson, Marianne
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.
    Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017In: Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Changing locations – Central or peripheral moves of seniors’ residential mobility.2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Increasing shares of elderly in European populations have initiated debates about where and how they will reside. Our main hypothesis is that when moving in this phase of life the most common move would be a move from a suburban location in owner occupation to a more centrally located apartment. This would be in line with the discussion that older people when they retire or the children have moved out want to take part in the culture of city living, such as concerts, theatres and museums in addition to enjoying a more convenient type of housing. This we argue, is the assumed residential pattern during the third age and a possible part of a mobility cycle as described by Rossi (1955). There are qualitative and survey studies pointing to such a residential mobility trend among seniors and increased mobility rates among young seniors have been shown statistically. However, quantitative tests showing a central or suburban destination and type of tenure chosen by the movers are still lacking. The aim of this study was to examine the local geographical mobility and tenure choice of older people. The analysis was made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s were followed between 2001 and 2006. Using five distances to the municipal’s population core we concluded that a centralized mobility pattern could be observed among elderly movers in Sweden. The two older cohorts made such moves whereas the majority of the young cohort moved to more peripheral destinations. Also, movers from owner occupation in the cohort born in the 1940s to a larger extent move within owner occupation and make short distance moves. This is further analysed through the use of three case municipalities. Increased knowledge about the mobility rates and residential patterns of the studied cohorts, that constitute two out of nine million people in Sweden, will have an impact on planning issues.

  • 19.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Dept of Human Geography, Stockholm University, Stockholm.
    Changing Preferences with Ageing – Housing Choices and Housing Plans of Older People2016In: Housing, Theory and Society, ISSN 1403-6096, E-ISSN 1651-2278, Vol. 2016, no 33, 217-241 p., 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries. To increase our understanding of the needs of the ageing population, a nationwide survey stratified on age and municipality type was conducted. Research questions referred to the current housing situation and plans. The aim was to investigate how preferences, location, and/or the type of housing preferred changes with age and if they are housing market dependent. Results of 10-year cohorts show that the most marked change is between the cohort 75–84 years old and the oldest cohort 85+. There is a gradual change over time of moves from large to small housing, from owner-occupation to rented housing. Respondents in the major cities and in the rural or tourism-dependent municipalities are less inclined to move compared to those from other types of municipalities. The study predicts a shortage of rented apartments.

  • 20.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Housing choices and housing plans of older people2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries today. In Sweden housing provision is mainly a matter at the municipal level and although the municipalities do not provide housing themselves, they can facilitate for the actors to realise their housing plans and influence the situation in the housing market. In or-der to do this successfully, knowledge about the housing preferences of the different actors is crucial. Most people today remain in ordinary housing all through life. In Sweden only 5 per cent of the population aged 65 and above move to assisted living. This results in greater de-mands on the housing that is available in the ordinary housing market and on the municipali-ties in ascertaining that suitable housing is being provided. In order to increase our under-tanding of the needs and wants of the ageing population, a survey was conducted in 2013 in which the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions raised regarded the choice of housing location in relation to the respondents’ current housing, similarly the choice of tenure and housing size and if there are differences in the choices made depending of the age of the indi-vidual and in the type of municipality in which they live. The survey was sent out nation-wide, to 4000 people aged 55 years and older resulting in a response rate at 60,7 per cent (2400 individual), the oldest respondent being 103 years old.

    In this study the housing plans as regard location and housing type were in focus. The aim was to distinguish if there is a time in life when the locations and/or the type of housing the respondents would prefer changes, a tipping point. Preliminary results of 10 year cohorts show that the most frequent the movers are those aged 55-65 and 85 and older, the former mainly moving within the same tenure whereas the latter are more likely to change tenure, into rental housing which is more often located in central areas in the municipality.

  • 21.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Housing choices and housing plans of older people – in search of a tipping point.2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Planning for the housing situation of an ageing population is one of the challenges of many countries today. In Sweden housing provision is mainly a matter at the municipal level where the municipalities take on the responsibility for facilitating for the different actors to realise their housing plans and for influencing the situation in the housing market. In order to do this successfully, knowledge about the housing preferences of the different actors is crucial. Most people today remain in ordinary housing all through life. In Sweden only 5 per cent of the population aged 65 and above move to assisted living. This results in greater demands on the housing that is available in the ordinary housing market and on the municipalities in ascertaining that suitable housing is being provided. In order to increase our understanding of the needs and wants of the ageing population, a survey named SHIELD, Survey of Housing Intentions among the ELDerly, was conducted in 2013 in which the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions raised regarded the choice of tenure and housing size and were stratified on age and municipality type to certify analyses of these variables. The SHIELD-survey was sent out nation-wide, to 4000 people aged 55 years and older resulting in a response rate at 60,7 per cent (2400 individual). In this study the housing preferences as regard housing, housing location and housing type were in focus in relation to age. The aim was to distinguish if there is a time in life when the preferences, locations and/or the type of housing the respondents would prefer changes, a tipping point. Preliminary results of 10 year cohorts show that the most marked change in preferences and behaviour is between the cohort 75-84 years old and the oldest cohort 85+ but it is also evident from the study that there is a gradual change over time, such as moves from large to small housing, from owner occupation to rental housing that begin already between the first two cohorts, 55–64 and 65–74 years old. The survey shows that in general respondents in the major cities and in the rural or tourism-dependent municipalities are less inclined to move compared to respondents from other types of municipalities.

  • 22.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala Universitet.
    Residential mobility patterns of older people2009Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University, Stockholm.
    Changing locations: Central or peripheral moves of seniors2015In: Journal of Housing and the Built Environment, ISSN 1566-4910, E-ISSN 1573-7772, Vol. 30, no 4, 535-551 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The increasing proportion of elderly in European populations has prompted debate about where and how they will reside. Our main hypothesis is that when moving in this phase of life the most common move would be one from a suburban location in owner occupation to a more central location. This would be in line with the popular belief that older people, when they retire or when the children have moved out, want to take part in the culture of city living, such as concerts, theatres and museums in addition to enjoying a more convenient type of housing. This, we argue, is the assumed residential pattern during the third age and a possible part of a mobility cycle as described by Rossi (1955). The aim of this study was to examine the local geographical mobility and tenure of older people. The analysis was made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s were followed between 2001 and 2006. Using five distances to the municipal population core a centralized mobility pattern could be observed. The two older cohorts made such moves, whereas the majority of the youngest cohort moved to peripheral destinations. From analysis of three case municipalities, it was shown that movers from owner occupation in the cohort born in the 1940s moved within owner occupation to a greater extent and made short distance moves. This type of knowledge will have an impact on planning issues.

  • 24.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    From suburb to central location – Residential mobility among elderly2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In Sweden an assumption is that older people today, and in particular the baby boomers, are more willing to change residence to accommodate for changing life-styles and poorer health when ageing, than was the case for earlier generations. Often this will include a move from a suburban location to a central location. In interview studies and the popular debate this would suit the idea of modern older people taking part in the culture of the city centre, such as museums, concerts and theatres. There are qualitative and survey studies pointing to such a residential mobility trend among seniors but quantitative tests are to a large extent lacking although increased mobility rates among young seniors have been shown. The aim of this study is to examine, in three case municipalities, if older people leaving owner occupation in the suburb move to apartments in more central locations. The analysis is made using a register database, Geoswede, comprising the total Swedish population. Moves of the cohorts born in the 1920s, 1930s and the 1940s are followed between 2001 and 2006. Most elderly in Sweden are stayers (75%). However, it can be concluded that in three municipalities a centralized mobility pattern can be observed. Mobility and residential patterns of the studied cohorts will impact planning issues, as they constitute two out of nine million people in Sweden.

  • 25.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Eva K
    Department of Human Geography, Stockholm University.
    Residential Mobility Patterns of Elderly - Leaving the House for an Apartment2012In: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 27, no 5, 582-604 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    One hypothesis is that, in Sweden, the elderly today are more willing to change residence to accommodate for changing lifestyles and poorer health than in earlier generations. If so, the elderly will change their type of tenure from owner occupation to tenant co-operative or rental housing, which includes more services for residents. The aim of this study is to discover if elderly people move to apartments after leaving single-family housing that they own. Mobility patterns of those born in the 1920s, 1930s and 1940s are analysed to indetify characteristics of satyers and movers, and to determine to what extent the elderly move to rental and tenant co-operative apartments. The analysis is cross-sectional using a register database comprising the Swedish population. Moves were followed between 2001 and 2006. The majority remained in their current dwelling but almost one-quarter moved. Of those, a smaller number moved from owner-occupied housing to a tenant co-operative or rental apartment.

  • 26.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elmqvist, Anna
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Magnusson Turner, Lena
    Norwegian Social Research (Nova) Oslo, Norge.
    Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar: skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet2014Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.

    Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.

    Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.

    Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.

    Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.

    Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.

    Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.

    Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.

    Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.

    Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.

    Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.

    Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.

    Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.

    Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.

    Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.

  • 27.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life.
    Hagberg, Jan-Erik
    Housing plans of the oldest old – Ageing in semi-rural areas2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

     Many municipalities in rural areas have decreasing population rates. Generally the young move out, increasing the share of older people and influencing the way life is led in rural areas. In this paper focus is on the housing situation and housing plans of the oldest individuals in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden. In order to increase our understanding of the living conditions of an ageing rural population, a postal survey was conducted. In one part of the survey the respondents answered questions about their current housing situation and their housing plans for the future. The research questions analysed for this study regarded stated reasons for housing decisions and plans. 1386 surveys were sent out, i.e., to all inhabitants aged 80 years and older residing in the ordinary housing market, in the three municipalities, 817 surveys were returned providing a response rate at 60%. The aim was to determine the main reasons for remaining put in a current housing situation or reasons for why relocation could be a future option. Results show that place attachment is strong, 90% of the respondents have lived in the municipality for more than 20 years and 60% have lived in the current dwelling for more than 20 years. Ageing in place is the dominating plan although 23% answered that they do not know what will happen in future. Those that plan to move, want to move to housing that needs less maintenance than the current dwelling and to a more central location.

  • 28.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Omsorgens skugga - äldres strategier i boendet2012In: Åldrande och omsorgens gestaltningar: mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, 125-146 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt.

    Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen.

    Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer.

    Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder. Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 29.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Politik för det goda åldrandet:: Boendets variationer för äldre och gamla2010In: Samtal pågår...: från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Tora Friberg och Sabrina Thelander, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier , 2010, 1, 117-130 p.Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hagberg, Jan-ErikLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Lukkarinen Kvist, MirjaliisaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.Nord, CatharinaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rum för åldrande. Essäer om äldres boende: Essäer skrivna i forskarutbildningskursen Äldres boende, NISAL 20092010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Höstterminen 2009 genomförde vi en forskarutbildningskurs om äldres boende. Kursens huvudsyfte var att kritiskt behandla den mycket varierande forskning om hem, boende, grannskap och åldrandets villkor som pågår. Kursens nav var diskutera och pröva teorier och metoder som innebär att sociala och kulturella förhållande studeras i relation till den fysiska miljöns utformning.

    Uppgiften att studera äldres boende och boendet under åldrandet är närmast outtömlig. Så mycket av livet utspelas och avgörs av var och hur man bor. Bostaden är ett rum för livet som för de flesta ökar i betydelse när man blir gammal. Man tillbringar mer tid i bostaden. Bostadens utformning kan underlätta eller försvåra vardagslivet. Att bli gammal betyder också att förändra sitt förhållningssätt till hemmet och det grannskap där hemmet finns.

    Det säger sig självt att det finns mycket stora variationer mellan olika äldre människors boende – beroende på ålder, livslopp och boendekarriär, sociala förhållanden, ekonomiska resurser, intressen och behov av vardaglig hjälp och stöd. Variationen är lika stor bland de äldre som i andra åldersgrupper, kanske till och med större eftersom det utöver de vanliga bostadsformerna också finns alternativ som är särskilt avsedda för äldre - seniorlägenheter, livsstilsboenden, trygghetsboenden och särskilda boenden.

    Sedan ett femtontal år har det vuxit fram en bostadsmarknad som speciellt vänder sig till äldre eller personer som vill utforma sitt boende så att de passar det liv de vill leva. Man kan se detta som ett sätt för bostadsmarknadens aktörer att möta att antalet äldre blir fler och att detta förhållande kommer att påverka deras verksamhet i en rad avseenden. Forskning om hur de nya boendena utvecklas över tid är betydelsefull. Kommer boende i seniorhus att göra åldrandet mer meningsfullt och bidra till att de som bor där kan utveckla det civila samhället? Eller kommer seniorhusen att förstärka klyftorna mellan olika äldre och avskilja vissa från det omgivande samhället?

    Kursen hade tre teman: Stadsdelen och orten som rum för det lokala livet, det särskilda boendet som rum för hemliv, vård och omsorg samt generation, boende och flyttmönster. Undervisningen och arbetet i kursen byggdes upp av flera delar. En del bestod av föreläsningar och seminarier som syftade till att ge en översikt av den teoretiska litteraturen som behandlar rumsliga fenomen. En del av kursen behandlade hur boendet för äldre har utvecklats och kan komma att utvecklas i förhållande till bostads- och äldrepolitik. En tredje del syftade till att knyta det teoretiska innehållet till praktiken. Tre fältbesök genomfördes i olika bostadsmiljöer för äldre: ett hyreshusområde i Norrköping, ett nytt seniorbonde och ett nyöppnat särskilt boende. En del av kursens bestod av deltagarnas egna arbeten. Kanske var denna del den viktigaste. Var och en skrev en essä om en fråga som engagerade särskilt. I de flesta fall handlade det om att knyta sitt eget pågående avhandlingsarbete eller sin yrkespraktik till en specifik frågeställning inom kursens ram.

    Essäerna kom att handla om en rad olika aspekter av äldres boende. Några tog upp analytiska och teorigenererade frågor som kunde kopplas till bl.a. fältbesöken, några utnyttjade empiri som man samlat i andra sammanhang, några diskuterade äldres boende och omsorg i specifika geografiska eller sociala kontexter. Essäerna behandlar frågor av stor relevans, i flera fall på ett oväntat och idérikt sätt. Därför har vi samlat några av kursens essäer i denna kursantologi.

    Lärare på kursen var Marianne Abramsson, Jan-Erik Hagberg, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist och Catharina Nord, alla från NISAL samt Chris Phillipson från Keele University.

  • 31.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.
    Hydén, Lars-ChristerLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.Motel Klingebiel, AndreasLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.
    Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige.2017Collection (editor) (Other academic)
  • 32.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.
    Kelfve, Susanne
    Linköping University.
    Äldres materiella förhållanden2017In: Vem är den äldre - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén Lars-Christer & Motel Klingebiel Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Chapter in book (Other academic)
  • 33.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Magnusson Turner, Lena
    NOVA, Norge.
    Flytta eller bo kvar på äldre dar2013In: Bo bra på äldre dar: kunskap kreativitet kvalitet / [ed] Gabriella Wiklund och Stefan Melin, Stockholm: Svensk Byggtjänst , 2013, 78-91 p.Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I "Bo bra på äldre dar. En antologi" behandlar frågor som: Hur vill äldre bo? Hur ska bostadsutbudet kunna anpassas till de äldres skiftande behov och önskemål?

    Nio personer med stor kunskap och lång erfarenhet av äldres boende, utifrån bland annat forskning och planering, ger sina olika perspektiv på bostäder och boendemiljöer som motsvarar äldres behov.

    Författarna har på olika sätt medverkat i det regeringsuppdrag, Bo bra på äldre dar, som Hjälpmedelsinstitutet genomfört 2010-2012. De har lagt samman sina tidigare kunskaper och erfarenheter med det som vuxit fram inom uppdraget.

    Boken vänder sig till alla som på något sätt är engagerade i boende för äldre i kommuner, fastighets- och byggbolag, organisationer med flera. Den är också en angelägenhet för politiker, såväl på nationell som på lokal nivå, och för den intresserade allmänheten som vill fördjupa sina kunskaper i den viktiga framtidsfråga som äldres boende är

  • 34.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nord, CatharinaLinköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden2012Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs. Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar. Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

    Alla författare är medlemmar i Nordiska nätverket för forskning om äldres boende.

  • 35.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, NISAL - National Institute for the Study of Ageing and Later Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sandstedt, Eva
    Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.
    Bostadsmarknad och bostadsformer för andra halvan av livet2012In: Äldres boende - forskningsperspektiv i Norden / [ed] Marianne Abramsson, Catharina Nord, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, 155-168 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna antologi diskuteras äldres boendeförhållanden utifrån ett samhälls- och individperspektiv. Äldres boende inkluderar såväl kvarboende i vanliga bostäder som boende i bostäder särskilt avsedda för äldre.

    I boken behandlas fysiska och sociala aspekter på boendet, äldres bostadsmarknad och boendepreferenser. De olika kapitlen exemplifierar olika sätt att studera äldre och deras boendesituation och visar på den variation av områden inom vilka forskning om äldres boende bedrivs.

    Tillsammans ger de en bred bild av äldres boendesituation och lyfter fram de frågor som särskilt berör äldre, alltifrån de friska och mer rörliga äldre med stora valmöjligheter till de multisjuka äldre som lever längre med sina sjukdomar.

    Denna heterogenitet ställer stora krav på äldres bostäder och boendemiljöer.Antologin är avsedd att utgöra ett underlag för kurser om äldres boende ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den vänder sig också till aktörer i kommunal produktion av bostäder och omsorg samt andra med intresse för  äldres bostadsfrågor.

  • 36.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division Ageing and Social Change.
    Öhman, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Occupational Therapy.
    Äldres hälsa och livsstil2017In: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén Lars-Christer & Motel Klingebiel Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Abrashi, Agnesa
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sternlund, Annika
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sundberg, Amanda
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Valentinson, Helena
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ”Och så händer det något som förändrar ens liv”: En antologi om omställningar i livet2011Student paper second term, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv är människan en social varelse som lever i ett samhälle som är under ständigt skapande. I det samhälle där individen genom interaktion både formas och skapas är samhälle och individ tätt förenade vilket är den utgångspunkt vi genomgående valt att förhålla oss till i denna antologi. Antologin belyser omställningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ”Ett nytt skede i livet – en studie om identitet och moderskap” och behandlar hur mammor ser på sitt identitetsskapande. Annika Sternlund tar upp adopterades syn på sitt identitetsskapande och sina livsvillkor i bidraget ”Rötterna är där hjärtat rotar sig”. Amanda Sundberg belyser i sitt bidrag ”Som barn var man ju förväntansfull – en studie om individer som immigrerat vid unga år” fem immigranters brott i livet i och med flytten till ett nytt land. Helenas Valentinsons bidrag "Man känner ju i benen och det att man inte är 17 år längre" handlar om de förändringar som sker när en individ blir pensionär. Gemensamt för antologin är även att vi relaterar identitetsskapandet i förhållande till tillhörighet och utanförskap. Slutsatsen för denna studie är att individens livsvillkor påverkas av faser i livet vilket inverkar på identitetsskapandet. På så sätt ses identiteten som något föränderligt.

  • 38.
    Abrashi, Agnesa
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sundberg, Amanda
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvotflyktingar i Sverige: En kvalitativ studie om arbete och samverkan inom flyktingmottagande2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen.

  • 39.
    Abrashi, Getoar
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    En ny arbetsmarknadspolitik2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    Då Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det också klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsäkringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. Arbetslöshetsersättningen ska inte längre vara ett sätt att försörja sig på utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien är således att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionärer. Syftet är också att analysera vilka lösningar Moderaterna presenterar på denna problematik samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för individer som står utanför arbetsmarknaden.

  • 40.
    Abrashi, Getoar
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Unga och arbetslösa: Upplevelser av ungdomsarbetslöshet i en bruksort2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 20 points / 30 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    This thesis focuses on youth unemployment in Finspång, often referred as an industrial community. The theoretical framework of the thesis is based on social constructionism and covers theoretical discourse analysis, intersectionality and social capital. The study is based on qualitative interviews with 7 unemployed individuals between the ages of 19-24 and an interview with an employee at the employment office in the community. The main subject in this thesis is the youngsters experience with unemployment, labour, the employment office, the impacts of social capital and the labour market in the community. The analysis focuses in how the respondents discuss their experienced problems with their unemployment. My analysis shows that unemployed youngsters are willing to work but feels that they’re restrained by their age, sex and lack of adequate social network. The analysis also shows that the youngster’s expectations on the employment office possibilities to help them get a job are unfulfilled which creates a general negative view. It seems that the high expectations of help often are based on communication and/or information problems between the youngsters and the employment office.

  • 41.
    Abusagr, Sophia
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Den svenska integrationen: ett politiskt dilemma2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats. Därmed behöver det ske en förändring inom integrationspolitiken, ansvaret ligger på både den nuvarande borgerliga regeringen men lika väl invånarna i samhället. I detta projektarbete har jag analyserat olika rapporter utifrån Statens offentliga utredningar (SOU) för att på så sätt få en mer övergripande bild av hur integration förts i Sverige. Därtill belyser jag hur regeringspropositionerna ser ut gällande de mål och visioner, som den föregående regeringen, socialdemokraterna, hade för att skapa en god integrationspolitik.

  • 42.
    Abusagr, Sophia
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Synen på mångfald och jämställdhet vid vägverket2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 points / 30 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Research has shown that still today mostly men inhibit the managing director positions and jobs such as electricians, engineers, and road workers, which makes the work situation unequal among those work places. Another issue is that studies show that minority groups have fewer possibilities in comparison with majority inhabitants on the labour market. One reason can be that many companies and organizations lack when it comes to the recruitment process due to prejudices and the applicants for a job who has names such as Ahmed, Carlos and Ali are taken out of the process at first stage.

    The purpose of this research is to study how civil servants at Vägverket (Swedish Road Administration) discuss about diversity and equality. Whereas subjects such as ethnicity and gender will be illuminated.

  • 43.
    Adolfsson Freij, Cecilia
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    Keskisärkkä, Katja
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies.
    "Att en pojke kan leka med dockor, det är inte tokigt": En kvalitativ intervjustudie av pedagogers uppfattningar om begreppet genus och genusmedvetenhet.2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är:

    Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus.

  • 44.
    Agren, Susanna
    et al.
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Jaarsma, Tiny
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Activity and Care. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Strömberg, Anna
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Östergötlands Läns Landsting, Heart and Medicine Center, Department of Cardiology in Linköping.
    Luttik, ML
    Caregiving tasks and caregiver burden over time: effects of an intervention for patients with post-operative heart failure and their partners.2014Conference paper (Refereed)
  • 45.
    Aguirre, Elias
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vem lägger livspusslet?: På jakt efter livspusslets innebörder i media 2009-20112012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This essay studies the concept of "livspusslet", a term in swedish that directly translates as "the jigsaw puzzle of life". In recent public debate it has been used to articulate issues concerning the combination of family life and a professional career. The empirical material consists of newspaper articles from nationwide daily newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between 2009 and 2011. The concept of "livspusslet" relates to the debate about family values, gender equality and the public view on the issue of combining family life with a career. The widespread use of the concept indicates that the social practices surrounding the debate over family policy is shifting. This essay aims to answer questions of what meanings the concept of "livspusslet" is filled with in the studied articles, who has the legitimacy to articulate the problems surrounding the combination of family life and a career and it what matter the meanings of the concept changes from one article to another.

  • 46.
    Ahlberg, Beth Maina
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Carr, Claudette
    University of Westminster, UK.
    Diakite, Madubuko
    El-Tayeb, Fatima
    University of California, San Diego, USA.
    Hübinette, Tobias
    Södertörns University, Sweden.
    Jallow, Momodou
    Kawesa, Victoria
    Linköping University, The Tema Institute, The Department of Gender Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    McEachrane, Michael
    McKnight, Utz
    University of Alabama, USA.
    Neergaard, Anders
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Patel, Shailja
    Sabuni, Kitimbwa
    Afrosvenskarnas riksförbund, Stockholm, Sweden.
    Salami, Minna
    MsAfropolitan.
    Racism Is No Joke: A Swedish Minister and a Hottentot Venus Cake-An Email Conversation2014In: Afro-Nordic landscapes: equality and race in Northern Europe / [ed] Michael McEachrane, New York: Routledge, 2014Chapter in book (Other academic)
  • 47. Ahlberg, M
    et al.
    Bäckman, C
    Jones, C
    Walther, S
    Hollman Frisman, Gunilla
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Division of Nursing Science. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Heart and Medicine Center, Department of Gastroentorology.
    Group communication confirms feelings among partners of former intensive care patients2014Conference paper (Refereed)
  • 48.
    Ahlfors, Mathias
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Sten, Peter
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Finns tiden som behövs?: Ett första steg med implementeringen av den nya läroplanen för fritidshemmet.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction

    In 2016, the National Agency for Education issued new sections in elementary school curricula. Among other things, assignments and purposes were clarified for teachers in the extended school. The amendments take an effect on the first of July of the same year. By these changes the role and status should be improved for the teachers, by giving them more time to the extended school.

    Purpose

    The purpose of this survey is to find out if teachers in the extended school consider that their daily work has changed since the new sections of the curriculum came out, to see how the implementation of the section paragraphs has worked and will continue to work, as well as to investigate how teachers in the extended school, if their status has increased or decreased compared with previous years.

    Method

    We used a quantitative method through a survey, there were 324 replies.

    Results

    What emerges from our results is that the status is perceived to increase slowly but surely. In order to strengthen the profession, more planning time, higher pay and better insight into the activities of colleagues and principals / mandator are needed. What is also evident is that teachers in the extended school have a variety of assignments during the school day, but more time would be needed for the extended school to complete the new chapter of the curriculum.

    Conclusion

    There is still not enough time for the extended school activities. We also think that the status is going in a positive direction.

  • 49.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rehme, Jakob
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Värbrand, Peter
    Linköping University, Department of Science and Technology, Communications and Transport Systems. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1]: Metoder och strategier2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

  • 50.
    Ahlgren-Moritz, Charlotte
    et al.
    Malmö högskola.
    Alm, Anna-Karin
    Malmö högskola.
    Christersson, Cecilia
    Malmö högskola.
    Eikelboom Sällström, Anette
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Esbjörnsson, Mattias
    Malmö högskola.
    Jacobsson, Andreas
    Fakulteten för teknik och samhälle, Malmö högskola.
    Marell, Agneta
    Samverkan och innovation, Umeå universitet.
    Persson, Jeanette
    Innovation och utveckling, Malmö högskola.
    Ramsten, Anna-Carin
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rehme, Jakob
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Reinhold, Mats
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Sjögren, Karin
    Malmö högskola.
    Sörensson, Victoria
    Enheten för externa relationer, Umeå universitet.
    Värbrand, Peter
    Linköping University, Department of Science and Technology, Communications and Transport Systems. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
    Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2]: Möjligheter och utmaningar2016Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.

    Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.

    Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:

    • att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;
    • att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;
    • att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;
    • att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.

    Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.

    Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?

    I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.

    Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.

1234567 1 - 50 of 4128
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf