liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 149
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abouzeedan, Adli
    et al.
    Innovation and Entrepreneurship, Department of Medicine Sahlgrenska Academy, University of Göteborg, Göteborg, Sweden.
    Hedner, Thomas
    Innovation and Entrepreneurship, Department of Medicine Sahlgrenska Academy, University of.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Innovation and entrepreneurship – new themes for new times2010Ingår i: Annals of Innovation & Entrepreneurship, ISSN 2000-7396, E-ISSN 2000-7396, ISSN ISSN 2000-7396, Vol. 1, nr 1, s. 1-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Throughout history, innovators and entrepreneurs have had a tremendous impact on development, exploration, trade, education, science, and integration. During the 20th century, innovation and entrepre-neurship have been regarded as key drivers in technological progress and productivity development worldwide. New radical innovations from new fields of knowledge such as information and communication technologies and biotechnology have emerged to influence everyday life for most people. Realizing this, policy makers as well as individuals argue that innovative and entrepreneurial change processes need to be further implemented on the micro as well as macro levels in society (Abouzeedan, Busler, & Hedner, 2009; Busenitz, Gomez, & Spencer, 2000). The study of innovation is therefore likely to be an increasingly important topic in, for example, economics, business, entrepreneurship, tech-nology, engineering, medicine, environmental biology, sociology, design, and reregional development (cf. Etzkowitz & Klofsten, 2005).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gustavsson, MariaLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.Fejes, AndreasLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden2017Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Book of Abstracts: 3rd International ProPEL Conference 2017, 14-16 June 2017, Hosted by Linköping University, Sweden
  • 3.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Fejes, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Professional practice, education and learning: A sociomaterial perspective2018Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 40, nr 3, s. 239-241Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Albahari, Alberto
    et al.
    Universidad de Malaga, Spain.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Rubio-Romero, Juan Carlos
    Universidad de Malaga, Spain.
    Science and Technology Parks: A study of value creation for park tenants2019Ingår i: Journal of Technology Transfer, ISSN 0892-9912, E-ISSN 1573-7047, Vol. 44, nr 4, s. 1256-1272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The literature on Science and Technology Parks (STPs) is growing rapidly and, despite the positive impact of STPs on firms found by many studies, it remains unclear how STPs create value for tenants. In this paper, we study the STP supply side through a case study in a Swedish region. We identify two components of the business support provided by parks: a configuration-oriented component, and a process-oriented component. The former refers to the static design of the business support, and the latter to the active, hands-on support provided by parks’ management. Both components must be planned carefully in order to deliver value to tenants. We also discuss some implications for policy and managers.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Science and Technology Parks: A study of value creation for park tenants
  • 5. Autio, Erkko
    et al.
    Robert H, Keely
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    GEORGE G C, Parker
    Michael, Hay
    Entrepreneurial intent among students in Scandinavia and in the USA2001Ingår i: Enterprise and Innovation Management Studies, ISSN 1463-2446, Vol. 2, nr 2, s. 145-160Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An application of the theory of planned behaviour is developed here to analyse factors in. uencing entrepreneurial intent among university students. The study provides a test of the robustness of the intent approach using international comparisons. The samples are from Finland (Helsinki University of Technology), Sweden (Linko¨ping University), USA (Stanford University and University of Colorado, Colorado Springs), and the UK (London Business School). The international comparisons indicate a good robustness of the model. Perceived behavioural control emerges as the most important determinant of entrepreneurial intent.

  • 6.
    Bager-Sjögren, Lars
    et al.
    Swedish Agency for Growth Policy Analysis, Sweden.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Krakowski, Sebastian
    Geneva Business School of Economics and Management, Switzerland.
    Firm growth and survival, from a 14- year perspective: A cohort analysis2017Ingår i: Frontiers of Entrepreneurship Research, ISSN 0740-7416, Vol. 37, nr 16, s. 358-363, artikel-id 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines whether early growth is important for the short- and long-term survival and development of new firms. For this purpose, we use registry data for a specific cohort of Swedish firms that tracks their development until their exit, or up to 14 years, at which point only 8% of the firms remain. We find growth to be clearly associated with increased survival of the firms, that the number of employees (in the previous year) is positively correlated with survival in following years, and somewhat surprisingly, that subsidiaries face a significantly larger hazard of closure than independent firms.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Firm growth and survival, from a 14- year perspective: A cohort analysis
  • 7.
    Bank, Natasha
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Klaus, Fichter
    Borderstep Institute/Oldenburg University, Germany.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Sustainability-profiled incubators and securing the inflow of tenants – the case of Green Garage Berlin2017Ingår i: Journal of Cleaner Production, ISSN 0959-6526, E-ISSN 1879-1786, Vol. 157, s. 76-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Currently there is an attention in research and practise on entrepreneurial ecosystems, and how these, often using incubators, could support sustainable development through new firm start-ups. Despite the popularity of incubators in the literature and practise, few studies have focused on sustainable incubators in general or, more specifically, on processes that ensure a steady flow of tenants. Thus, this paper investigates how sustainable incubators ensures their inflow of tenants, how they organize their activities and whether the incubator environment affect tenant recruitment. A case study approach analysing the sustainability oriented incubator Green Garage Berlin have been used to generate an understanding of selection and recruitment processes as well the influence of external environments. The results show that regional and inter-regional co-operation, together with a well-planned, structured pre-incubation process, are requirements for securing an inflow of tenants to sustainable incubators. Incubator reputation and sufficient long term funding is also a key to success. A good practice case as Green Garage cannot simply be replicated, but require openness to continue the learning process and adapting the knowledge to be transferred to local conditions.

  • 8.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Örebro University, Sweden.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Hasselbladh, Hans
    Örebro University, Sweden.
    Forsberg Kankkunen, Tina
    Stockholm University, Sweden.
    Ekberg, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Occupational Control on Drift—National and Local Intervention in Clinical Work at Emergency Departments2017Ingår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 7, nr 2, artikel-id e1765Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    HELIX Competence Centre – Knowledge for Sustainable Working Life2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to describe HELIX Competence Centre at Linköping University and its work to contribute to sustainable working life. Research in HELIX Competence Centre is based on an interactive approach between researchers from different disciplines and partner organizations, including industrial organizations, public organizations, labour market organizations, and civil society organizations. The research programme includes four research themes: 1) Sustainable development processes in industrial production systems; 2) Growth and development in small enterprises; 3) Sustainable, innovative, and coordinated health and welfare processes; and 4) Diversity and inclusion in working life. Other activities include seminars and partnership meetings with different topics and a yearly HELIX day. The research and activities led by HELIX Competence Centre constitute an approach to integrate social and economic sustainability, produce scientific knowledge, and add value to practice in the partner organizations.

  • 10.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Harlin, Ulrika
    Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. RISE Research Institutes of Sweden, Sweden.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Scaling up and scaling down: Improvisational handling of critical work practices during the COVID-19 pandemic2023Ingår i: Management Learning, ISSN 1350-5076, E-ISSN 1461-7307, artikel-id 135050762211379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to explore improvisational handling of critical work practices during the COVID-19 pandemic and interpret these practices from a learning perspective. Based on an interview study with representatives of private, public and intermediary organisations, the study identified three different types of improvisational handling as responses to the pandemic crisis involving ‘scaling up’ and ‘scaling down’ critical work practices. By ‘scaling up’ and ‘scaling down’, we refer to practices for which, due to the pandemic, it has been imperative to urgently scale up an existing operational process or develop a new process, and alternatively extensively scale down or cease an existing process. The types of improvisational handling differed depending on the discretion of involved actors in terms of the extent to which the tasks, methods and/or results were given beforehand. These types of improvisational handling resulted in temporary solutions that may become permanent after the pandemic. The framework and model proposed in the article can be used as a tool to analyse and learn from the changes in work practices that have been set in motion during the pandemic. Such learning may improve the ability to cope with future extensive crises and other rapid change situations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Harlin, Ulrika
    RISE Res Inst Sweden, Sweden.
    Safsten, Kristina
    Jonkoping Univ, Sweden.
    Interactive research in production start-up-application and outcomes2020Ingår i: Journal of Manufacturing Technology Management, ISSN 1741-038X, E-ISSN 1758-7786, Vol. 31, nr 8, s. 1561-1581Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose The purpose of this paper is to reflect on interactive research as a means to create relevant knowledge in the domain of operations management in general and specifically in the context of production start-up. Design/methodology/approach The reflection on the use of interactive research in production start-ups was based on a study of two completed interactive research projects. The lens for reflection was a framework including context, quality of relationship, quality of the research process itself and outcomes. Findings The context was industrial manufacturing companies in Sweden, with different kind of challenges related to production start-ups, such as collaboration between involved functions and suppliers, competence development and work routines. Indicators of the quality of relationship between researchers and practitioners were initiated development activities and new collaboration between functions, within the company, between companies and in supply chains. The reflection of the quality of the research process itself was based on an interactive research process including four iterative steps with regular follow-ups allowing joint practitioner and researcher reflection on the progress. Identified outcomes included increased awareness and competence on how to deal with production start-ups, improvements of communication, work procedures and structures, better use of competences, increased cross-functional dialogue and cultural understanding. Practical implications - Implications for practitioners are the possibilities for knowledge creation through interactive collaboration in research projects enabling exchange between researchers from complementary fields and other companies dealing with production start-ups. Originality/value The interactive research approach enables joint knowledge creation in a fast-changing context such as production start-ups as well as value-adding results both for practitioners in industry and for academia.

  • 12.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Karltun, Anette
    Avdelningen för logistik och verksamhetsledning, Tekniska Högskolan i Jönköping.
    Eklund, Jörgen
    KTH Royal Institute of Technology.
    Karltun, Johan
    Avdelningen för logistik och verksamhetsledning , Tekniska Högskolan i Jönköping.
    HTO - a concept of humans, technology and organisation in interaction2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Working life of today faces challenges. There is a fast pace in technical and organisational development and continual demands for increased performance. In order to manage the increasing complexity in work systems, there is a need to take a holistic view on operations. One such view is the systems concept of Humans, Technology and Organisation (HTO). The aim of this report is to describe the HTO concept, how it was developed, and how it can be used to develop work and work systems, understand humans at work, and understand contributing factors to organisational performance and individual well-being. The core of the HTO model is human work activity and how it is carried out within a work system consisting of humans, technology and the organisation. Focussing on human work activity generates knowledge about work conditions, needed competences and collective interaction, but also understanding about outcomes of the activities – the systems performance. H, the Humans in the work system, can be understood from different perspectives, for example as biological systems, information processing systems, individuals with unique personal traits and experiences, or as members of social groups. The H can thus in itself be regarded as a sub-system within HTO. In a similar way, T, Technology, includes several facets, such as tangible tools and machinery, intangible IT systems and software, and environmental characteristics that are technologically designed. The same applies for O, Organisation, consisting of both formal aspects (e.g. written work instructions and follow-up systems) and informal aspects (e.g. organisational culture and informal work practice). Applying HTO in practice generates several types of outcomes: 1) HTO to design products shows that it can be beneficial for productivity, quality and individual safety; 2) HTO to analyse and understand complex work may shed light on complex work in practice, the influences between the individual and the work system, and gaps between prescribed, standard work and how it is carried out in practice; 3) HTO to understand safety shows that it is achieved through systems thinking, thus technology needs to be designed to match human capabilities, and HTO barriers should be in place to prevent accidents; and 4) HTO to improve health and productivity may result in workplace redesign, increased individual well-being and business productivity. HTO has several uses, such as a theoretical framework, an analytical tool, and a method for a holistic view on human work, but also as a tool for visualisation and design. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    HTO - A Concept of Humans, Technology and Organisation in Interaction
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 13.
    Berglund, Martina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Smeds, Magdalena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Wangwacharakul, Promporn
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Martin, Jason
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Quality and equality?: A gender perspective on quality management research2019Ingår i: Proceedings of the 22nd QMOD-ICQSS Conference 2019: Leadership Strategies for Quality, Sustainability and Innovation in the 4th Industrial Revolution / [ed] Su Mi Dahlgaard-Park, Jens J. Dahlgaard, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this paper is twofold, to investigate the representatio n of female researchers in QMOD publications and to describe in what way a gender perspective has beenapplied within QMOD publications.

    Design/Methodology/Approach: The paper is based on a literature review an d analysis ofthe papers in the QMOD proceedings for ever y other year from 2012 to 2018. After excluding papers where gender could not be identified for the first or second author, the final sampleincluded 555 papers. The papers were analysed with respect to gender in authorship, nationality, type of paper, QM research area, domain and gender perspective. Analysis of quantitative data was made with SPSS and Chi square testing. The papers with a gender perspective were further categorized through qualitativ e content analysis.

    Findings: The quantitative analysis showed that gender representation of first authors were 43.2% female and 56.8% male. Males accounted for most of the single authored papers (61%). The most common research areas and domains differed between genders. Female studied lean and research on employee and student related areas and the domains education and health care to a greater extent than males. Males, to a greater extent studied quality management in general and reliability and safety related topics and the domain manufacturing. Eighteen papers with a gender perspective were identified. These originated from 13 different countries and there were equal number of female and male first authors . A major topic was customer or user focus in pr oduct or service development with a dominance of papers focusing on the service sector.

    Practical implications: For researchers the results of the study demonstrate that there is stilla general need to increase the awareness of gender issues in QM research, both in terms of ensuring that ge nder issues are integrated in research projects and that any gender is not underrepresented in specific research roles. In product development there may also be a nuntapped potential in further quality development of products and services by focusing more on gender.

    Originality/Value of paper: There are no similar studies within the QM field. Gender is an area receiving increased interest within academia in terms of reques ts from research funding and increased awareness in higher education. The study shows that t here is a need for increased attention on gender issues within QM research.

  • 14.
    Bivall, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindh, Annika
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Students’ interprofessional workplace learning in clinical placement2021Ingår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 11, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students’ learning in the workplace during their clinical placements is an important part of their education to become healthcare professionals. Despite the number of studies of student interprofessional learning in clinical placements, little is still known about the significance of interprofessional learning and how it is facilitated and arranged for to occur. This article aims to investigate interprofessional learning between students collaborating in a workplace-driven arrangement integrated into a clinical placement. A focused ethnographic research approach was applied, comprising observations of ten students participating in the arrangement organised by clinical supervisors on a medical emergency ward at a Swedish university hospital, followed by group interviews. Using a boundary-crossing lens, the article analyses the workplace arrangement, in which students’ learning across professional boundaries and their negotiations around a boundary object were prerequisites to coordinate their interprofessional knowledge and manage emerging challenges while being in charge of care on the ward.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Boonstra, M. D.
    et al.
    Univ Groningen, Netherlands.
    Abma, F. I
    Univ Groningen, Netherlands; Res Ctr Insurance Med, Netherlands.
    Wilming, L.
    Univ Groningen, Netherlands; Res Ctr Insurance Med, Netherlands.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Karlsson, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Brouwer, S.
    Univ Groningen, Netherlands; Res Ctr Insurance Med, Netherlands.
    Social Insurance Literacy of Dutch Workers Receiving Disability Benefits and its Associations with Socio-Economic Characteristics2022Ingår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 32, s. 494-504Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose This study explores the concept social insurance literacy (SIL) and corresponding questionnaire (SILQ) among workers receiving disability benefits and the comprehensibility of the social security institute (SSI), and examines associations with socio-economic characteristics. Methods 1753 panel members of the Dutch SSI were approached to complete the SILQ-NL37. This measure was based on the original SILQ. The SILQ-NL37 contains domains for obtaining, understanding and acting upon information for both individual SIL and system comprehensibility. A higher score means better SIL or comprehensibility. Data on age, gender, education, living situation, Dutch skills and time receiving disability benefits were also collected. With k-means clustering, groups with adequate and limited SIL were created. Associations with socio-economic characteristics were examined with independent t-tests and linear regression analyses for both the total scores and within domain scores. Cronbach alpha and Spearman rhos indicated measurement properties were good to acceptable for the SILQ-NL37. Results Thirty-five percent of the 567 participants were in the group with limited SIL. Higher individual SILQ-NL37 scores were associated with having a partner (p = 0.018) and northeastern living region (p = 0.031). Higher scores for obtaining (p = 0.041) and understanding (p = 0.049) information were associated with female sex, and for acting on information with younger age (p = 0.020). People with limited Dutch skills (p = 0.063) and a partner (p = 0.085) rated system comprehensibility higher. Conclusions According to the SILQ-NL37 scores, about 35% of the panel members have limited ability to obtain, understand and act upon social insurance systems information. Limited SIL is associated with several socio-economic factors. Future researches should study the concept in a more representative sample, and in different countries and social insurance contexts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Cadorin, Eduardo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Bienkowska, Dzamila
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Science Parks - University interaction: A literature2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Throughout the history of Science Parks, many studies have shown that Science Parks have ceased to be mere facilitators of physical spaces, to become important providers of services and resources to their tenants. Considering that skilled professionals are one of the most sought after resources by technology and knowledge intensive firms, Science Parks have dedicated numerous activities and means in order to become even more attractive to talents. In this context, universities situated in or next to Science Parks play a key role in developing and attracting talents to Science Parks and to its firms as well as to the region, functioning as a regional node of a large national and international network of universities. Science Parks and universities are vital parts of the entrepreneurial ecosystem of a region and have many complementarities. In this study, we review the literature regarding the relationship existing between Science Parks and universities and the ways in which they can collaborate. Talent, recruitment, and entrepreneurship issues are addressed as the building blocks of these interactions. Other stakeholders, inside and outside a Science Park, are also analysed in order to widen the perspective to the ecosystem of actors involved, allowing a better understanding of the role, the interests, the means and the implications of each one. The purpose of this study is to understand and qualify the university's role in attracting and developing talent that firms in Science Parks can recruit later on. We identify the types of interactions occurring between Science Parks and their nearby universities. We strive to find what kinds of skills are considered relevant by employers, and to describe the initiatives developed by universities and Science Parks – separately and together – aiming at drawing, developing and retaining talents. We also seek to identify who are the actors involved; private or public organisations, or people embodying specific functions in these organisations. In the end, we recognize and point out policy implications, concerning both universities and Science Parks.

  • 17.
    Cadorin, Eduardo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Bienkowska, Dzamila
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent2019Ingår i: Developing engaged and entrepreneurial universities: theories, concepts and empirical findings / [ed] Thorsten Kliewe, Tobias Kesting, Carolin Plewa, Thomas Baaken, Singapore: Springer, 2019, s. 151-169Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many studies have shown that they have ceased to be mere facilitators of physical spaces to become important providers of services and resources to their tenants. Universities situated in or next to them play a key role in getting engaged in the development and the attraction of talent to Science Parks, to their tenant firms as well as to the region. Considering that skilled professionals are one of the resources that companies seek the most, Science Parks have dedicated numerous activities and means to become even more attractive to talented individuals, who can especially be found in entrepreneurial universities. In this study, we review the literature regarding the interactions existing between Science Parks or their tenants and their local universities. Talent attraction and entrepreneurship issues are addressed as the building blocks of these interactions. We strive to identify types of interactions that could differ in function of the maturity levels of the firms since their aims are not the same: at an early stage, firms tend to focus more on growth, whereas at a later stage, they tend to focus more on their development. We then point out policy implications, concerning both entrepreneurial or engaged universities and Science Parks.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent
  • 18.
    Cadorin, Eduardo
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Johansson, Sten
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Konstruktionsmaterial. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Klofsten, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Future developments for Science Parks: Attracting and developing talent2017Ingår i: Industry and Higher Education, ISSN 2043-6858, Vol. 31, nr 3, s. 156-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the years, science parks have developed and improved their processes to offer better support to their tenants and promote the growth of the region in which they are located. Since regional growth is closely associated with groups of talented people, science parks carry out various activities at the company or individual level to attract and recruit talent. In order to understand how such activities have been and are being performed at Mja¨rdevi Science Park in Sweden, the authors highlight and analyse four talent-related cases. Their aim is to identify how talent can be attracted or recruited and to consider the stakeholders, their relationships and their motivations. The results confirm the importance to a science park of being close to a student community and of being connected to an international network with a well-recognized brand.

  • 19.
    Coetzer, Alan
    et al.
    Edith Cowan University, Perth, Australia.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The owner-manager’s role as a facilitator of informal learning in small businesses2019Ingår i: Human Resource Development International, ISSN 1367-8868, E-ISSN 1469-8374, Vol. 22, nr 5, s. 420-452Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Few studies have examined the owner-manager as a facilitator of learning in small businesses. Furthermore, these studies are typically not framed by distinctive characteristics of small businesses. These limitations of the literature stimulated us to ask: How do the situational opportunities and constraints that emanate from the distinctive characteristics of small businesses affect the small business owner-manager’s role as a facilitator of learning? To address this question, we first conducted a narrative review of existing research on the owner-manager as facilitator of learning in small businesses (10–49 employees). Four themes emerged from our analysis of research findings, including a theme that owner-managers are seldom directly involved in facilitating employees’ learning. Next, we conducted an integrative review of literatures that discuss (a) indirect approaches managers can adopt to facilitate learning; and (b) small business characteristics. We focussed on four high-impact indirect approaches owner-managers can use and examined how employment of each approach might be enabled or constrained by distinctive characteristics of small businesses. The integrative review generated ten research propositions. We also synthesized a conceptual framework that illustrates the main variables to be studied and presumed relationships among them. Based on our analysis of literature, implications for policy and practice are proposed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20. Beställ onlineKöp publikationen >>
    de Almeida Cadorin, Eduardo
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Brazilian Army.
    Science Parks and talent attraction: a study on the development of Science Parks2021Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen studerar Science Parks (SPs) och deras aktiviteter för talangattrahering, med andra ord aktiviteter för att rekrytera talangfulla medarbetare. Studier om SPs berör traditionellt de generella tjänster som SPs erbjuder sina företag, vanligen nya teknikbaserade företag och organisationer. Däremot finns det få tidigare studier inom den akademiska litteraturen om processerna för att attrahera talanger, i synnerhet sådana där analysen mer utgår från SPs försörjningsperspektiv snarare än de lokaliserade företagen och organisationerna (efterfrågeperspektivet). Avhandlingen argumenterar för att flera faktorer påverkar SPs förmåga att attrahera talanger: dels de önskade kvalifikationerna hos medarbetarna, dels hur SPs egna strukturer, processer och intressenter påverkar arbetet. SPs egna aktiviteter för att attrahera talanger fungerar i sammanhanget även som en förmedlare mellan de enskilda företagen och organisationerna och deras potentiella medarbetare.

    Avhandlingen baseras främst på fem publikationer, vilka är samförfattade med andra forskare och innehåller såväl kvalitativa som kvantitativa studier. De huvudsakliga resultaten är att SPs organiserar sina aktiviteter för att attrahera talanger dels utifrån de önskade medarbetaregenskaperna, dels efter mognaden hos de lokaliserade företagen. Samarbeten med olika intressenter ger också SPs företag tillgång till viktiga resurser och därmed möjlighet till tillväxt, vilket i sin tur bidrar till SPs prestation i den roll man har för att utveckla företagen, organisationer och samhället.

    Avhandlingens främsta forskningsbidrag är dess analys av hur olika aktiviteter för talangattrahering påverkar SPs utveckling och följaktligen prestation. Talangattrahering introduceras i avhandlingen som ett konceptuellt element och en modell utvecklas för talangattrahering både (i) ur ett försörjningsperspektiv och (ii) som en förmedlare av SPs prestation. Avhandlingen rekommenderar också att ledningen för SPs stödjer lokaliserade företag i sökandet efter skickliga medarbetare, det vill säga både stödjer företag och individer vilka kan ha särskilda behov och samarbetar med universitet för att exempelvis ge möjlighet till kurser och seminarier inom innovation och entreprenörskap. Detta ger även de lokaliserade företagens tillgång till talanger och kunskap vid universiteten och skapar dessutom en attraktiv omgivning för talangfulla medarbetare.

    Delarbeten
    1. Future developments for Science Parks: Attracting and developing talent
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Future developments for Science Parks: Attracting and developing talent
    2017 (Engelska)Ingår i: Industry and Higher Education, ISSN 2043-6858, Vol. 31, nr 3, s. 156-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Over the years, science parks have developed and improved their processes to offer better support to their tenants and promote the growth of the region in which they are located. Since regional growth is closely associated with groups of talented people, science parks carry out various activities at the company or individual level to attract and recruit talent. In order to understand how such activities have been and are being performed at Mja¨rdevi Science Park in Sweden, the authors highlight and analyse four talent-related cases. Their aim is to identify how talent can be attracted or recruited and to consider the stakeholders, their relationships and their motivations. The results confirm the importance to a science park of being close to a student community and of being connected to an international network with a well-recognized brand.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    London: Sage Publications, 2017
    Nyckelord
    board of students, incubators, science parks, Sweden, talent attraction, talent recruitment
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap Ekonomisk geografi Företagsekonomi Kulturgeografi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-135507 (URN)10.1177/0950422217700995 (DOI)
    Anmärkning

    Over the years, science parks have developed and improved their processes to offer better support to their tenants and promote the growth of the region in which they are located. Since regional growth is closely associated with groups of talented people, science parks carry out various activities at the company or individual level to attract and recruit talent. In order to understand how such activities have been and are being performed at Mja¨rdevi Science Park in Sweden, the authors highlight and analyse four talent-related cases. Their aim is to identify how talent can be attracted or recruited and to consider the stakeholders, their relationships and their motivations. The results confirm the importance to a science park of being close to a student community and of being connected to an international network with a well-recognized brand.

    Tillgänglig från: 2017-03-16 Skapad: 2017-03-16 Senast uppdaterad: 2021-09-15Bibliografiskt granskad
    2. Science Parks and the Attraction of Talents: Activities and Challenges
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Science Parks and the Attraction of Talents: Activities and Challenges
    2020 (Engelska)Ingår i: TRIPLE HELIX, ISSN 2590-0366, Vol. 6, nr 1, s. 36-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This paper explores activities undertaken by Science Parks to attract talent for their tenants. Despite the importance of accessing talent, there are very few studies focusing on this research area. The data in this investigation comes from seven cases studies on talent attraction activities carried out by three Science Parks in Sweden. We show that the parks conduct many different activities to attract talent including headhunting key personnel for start-ups, organising establishment platforms for foreign companies, and facilitating the exchange of knowledge and talent with higher education institutions. Science Parks house companies of different sizes, ages, and business orientations and therefore, park managers should be sensitive to the real needs of tenant firms when performing talent attraction activities.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    BRILL, 2020
    Nyckelord
    Science Park; talent attraction; Triple Helix; incubators; stakeholder; networking arenas
    Nationell ämneskategori
    Företagsekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-169277 (URN)10.1163/21971927-00601002 (DOI)000556733000002 ()
    Anmärkning

    Funding Agencies|CNPq (National Council for Scientific and Technological Development) - BrazilNational Council for Scientific and Technological Development (CNPq); Helix Competence Centre at Linkoping University

    Tillgänglig från: 2020-09-12 Skapad: 2020-09-12 Senast uppdaterad: 2021-09-15
    3. Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent
    2019 (Engelska)Ingår i: Developing engaged and entrepreneurial universities: theories, concepts and empirical findings / [ed] Thorsten Kliewe, Tobias Kesting, Carolin Plewa, Thomas Baaken, Singapore: Springer, 2019, s. 151-169Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many studies have shown that they have ceased to be mere facilitators of physical spaces to become important providers of services and resources to their tenants. Universities situated in or next to them play a key role in getting engaged in the development and the attraction of talent to Science Parks, to their tenant firms as well as to the region. Considering that skilled professionals are one of the resources that companies seek the most, Science Parks have dedicated numerous activities and means to become even more attractive to talented individuals, who can especially be found in entrepreneurial universities. In this study, we review the literature regarding the interactions existing between Science Parks or their tenants and their local universities. Talent attraction and entrepreneurship issues are addressed as the building blocks of these interactions. We strive to identify types of interactions that could differ in function of the maturity levels of the firms since their aims are not the same: at an early stage, firms tend to focus more on growth, whereas at a later stage, they tend to focus more on their development. We then point out policy implications, concerning both entrepreneurial or engaged universities and Science Parks.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Singapore: Springer, 2019
    Nyckelord
    Entrepreneurial university, Engaged university, University-industrial collaboration, Science parks, Human capital
    Nationell ämneskategori
    Företagsekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-160680 (URN)10.1007/978-981-13-8130-0_8 (DOI)9789811381294 (ISBN)9789811381300 (ISBN)
    Tillgänglig från: 2019-10-01 Skapad: 2019-10-01 Senast uppdaterad: 2022-03-15Bibliografiskt granskad
    4. Science Parks, talent attraction and stakeholder involvement: an international study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Science Parks, talent attraction and stakeholder involvement: an international study
    2021 (Engelska)Ingår i: Journal of Technology Transfer, ISSN 0892-9912, E-ISSN 1573-7047, Vol. 46, s. 1-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    One aspect of Science Parks development that has come into focus is the attraction of talent, which could include attracting specific expertise, making it easier for firms to be established and reach skilled workers. In order to encompass different contexts, both economic and cultural, a questionnaire was sent to 120 Science Parks, of which 59 (49%) replied. The study included 22 variables, including eleven independent variables according to Science Park stakeholders and characteristics when selecting talent for tenant firms, five control variables, and six variables of Science Park success dimensions. The results show that the characteristics of talent contribute to the park’s success. Universities are the primary source of talent, and the government has a critical role in promoting collaboration between firms and universities. Therefore, park managers should promote links with local universities and the student community as well as strengthen their relationship with government representatives at all levels to receive the necessary support for park development.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Springer-Verlag New York, 2021
    Nationell ämneskategori
    Företagsekonomi Didaktik Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-160902 (URN)10.1007/s10961-019-09753-w (DOI)000541906100001 ()
    Anmärkning

    Funding agencies: Chalmers University of Technology

    Tillgänglig från: 2019-10-14 Skapad: 2019-10-14 Senast uppdaterad: 2021-09-15Bibliografiskt granskad
    5. Science Parks and talent attraction management: university students as a strategic resource for innovation and entrepreneurship
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Science Parks and talent attraction management: university students as a strategic resource for innovation and entrepreneurship
    2020 (Engelska)Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 28, nr 12, s. 2465-2488Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This paper aims to expand our understanding of talent attraction management in Science Parks with a specific interest in university students/alumni as a human and strategic resource. The underlying rationale is how the links with universities can be supported and how the Science Park management can contribute to successful relationships with universities and university students/alumni, in order to develop tenant firms and the park itself. A questionnaire was sent out in 2018–120 parks. This study includes 25 variables, and four significant regression models are presented. The main finding is that Science Park talent attraction activities act as a mediating variable, which affects the informal and formal partnerships between students and firms/universities as well as how the park management can contribute to successful relationships. By attracting students, tenant firms can have a positive impact on their performance as well as Science Park development.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2020
    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap Företagsekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-163511 (URN)10.1080/09654313.2020.1722986 (DOI)
    Tillgänglig från: 2020-02-06 Skapad: 2020-02-06 Senast uppdaterad: 2021-09-15Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 21.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Berglund, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Sustainable Working Life development through interactive research2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interactive research has emerged as a new approach to collaborative research in working life research, and it is characterized by a continuous joint learning process between the researchers and the practitioners. In this paper we argue that interactive research is a way to advance scientific knowledge about the development of new types of work arrangements and development of sustainable working life. We present the basic ideas and benefits of the interactive research approach, illustrated through a practical case, the HELIX Competence Centre and discuss potential limitation and challenges associated with this form of collaborative research.

  • 22.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Daneryd, Peter
    Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling.
    Lindmark, Jan
    Hållbart sjukdomsförebyggande arbete?: En studie av hur man arbetar med sjukdomsförebyggande arbete i två vårdsystem i USA2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns en stor enighet om att vårdens uppdrag behöver förändras för att möta behoven hos befolkningen på ett bättre sätt. Hälsoläget i de rika delarna av världen är i hög grad beroende av den demografiska utvecklingen (med åldrande befolkning) och våra levnads­vanor, som gör att vi drabbas av livsstilssjukdomar. I WHOs nuvarande globala strategi för “health for all” ingår hörnpelare som integrerad befolkningsorienterad hälso- och sjukvård där aspekter som prevention, sjukdomsförebyggande, patientmedverkan lyfts fram (WHO 2015). I EUs forsknings- och utvecklingsprogram och strategiska planering stödjer man projekt som visar hur man kan identifiera, sprida och stödja ”best practices” för kostnadseffektiv prevention vad beträffar rökning, missbruk av alkohol, övervikt och HIV/AIDS (EU 2016).

    I Sverige har vi utvecklat nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Rikt­linjerna har tagits fram av Socialstyrelsen för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet i vården och därigenom förbättra patienternas levnadsvanor. I riktlinjerna fokuseras fyra områden – tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Landstingen och kommunerna, har sedan introduktionen av riktlinjerna år 2011 arbetat med implemente­ringen. Huvudmännen har kommit olika långt i arbetet men bland annat utifrån den an­strängande situationen i stora delar av den svenska vården har det varit svårt att få till­räckligt genomslag för arbetet. Som ett led i insatserna för att stärka upp det sjukdoms­förebyggande arbetet i Sverige har Socialstyrelsen uppdragit åt Linköpings universitet att belysa hur de sjukdomsförebyggande insatserna hanteras i två framstående hälso- och sjukvårdsorganisationer i USA. Den huvudsakliga frågeställningen är hur man organise­rar arbetet med det sjukdomsförebyggande arbetet. Uppdraget innefattar även en genom­gång av internationell vetenskaplig litteratur med syftet att komplettera de två ovan nämn­da fallstudierna. Socialstyrelsen vill härigenom bidra med ökad kunskap om förutsätt­ningar och metoder för att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i kliniskt arbete, företrädesvis primärvården. Denna studie vill därför bidra till kunskapsunderlag om hur realiseringen av de sjukdomsförebyggande metoderna kan ske.

    En utgångspunkt för att kunna ringa in de relevanta frågeställningarna ur ett svenskt perspektiv är de resultat som identifierats i tidigare rapport Översättning av riktlinjer – Fallstudier av sjukdomsförebyggande metoders genomslag av Elg m.fl. (2016). Här stu­derades fyra svenska vårdsystem och deras väg fram i det sjukdomsförebyggande arbetet. Fokus i föreliggande arbete är i likhet med tidigare studie de strukturer och processer som används för att styra, leda och organisera det sjukdomsförebyggande arbetet. Vi tar således utgångspunkt i slutsatserna från den tidigare studien och undersöker empiriskt hur man försöker utveckla och vidmakthålla lösningar på Southcentral Foundation (SCF) och Intermountain Healthcare (IH), två vårdsystem i USA.

    De studerade verksamheterna arbetar aktivt med sjukdomsförebyggande arbete, men uti­från delvis olika utgångspunkter. En viktig skillnad är att medan Intermountain Health­care successivt, med nya initiativ, utökar sitt uppdrag, så ligger det sjukdomsförebyggan­de arbetet redan inbäddat i Southcentral Foundations grundläggande idé för primärvår­den. Det är också stora skillnader i patientpopulationernas storlek och socioekonomiska förhållanden. I analysen gör vi jämförelser mellan de två verksamheterna för att identi­fiera likheter och särdrag i hur man organiserar styrning och ledning om och för sjuk­domsförebyggande. Genom denna analys identifierar vi angreppssätt och metoder som vi bedömer kan ha betydelse ur ett svenskt perspektiv.

    Fyra, som vi ser det, viktiga dimensioner av hur man i de två fallen arbetar med sjukdoms­förebyggande presenteras i studien, nämligen 1) strategiskt styrnings- och ledningsfokus på frågorna; 2) lärande om sjukdomsförebyggande arbete i vårdens vardag; 3) skapande av tekniska stödsystem och processer som underlättar för sjukdomsförebyggande arbetet i vardagen; samt 4) vikten av att genom fysisk design av vårdens arbetsplatser underlätta integration av arbetsmoment och tekniska stödsystem och därigenom genomförandet av strategier för sjukdomsförebyggande arbete. Vi ser även i fallstudierna hur digitala designlösningar möjliggör för medskapande av sjukdomsförebyggande metoder hos med­borgare och patienter.

    Såväl Intermountain Healthcare som Southcentral Foundation har visioner som betonar vikten av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamheter, vilket för båda inne­bär att det strategiska styr- och ledningsarbetet också har fokus på sjukdomsförebyggande arbete som en naturlig del i verksamhetens uppdrag.

    Men en vision kan bli verkningslös om det inte finns strategier och ägarskap på högsta ledningsnivå, som aktivt arbetar för realisering av frågorna. I diskussionen lyfter vi fram betydelsen av detta aktiva ägarskap i termer av resurssättande, hur man knyter strategiskt viktiga partners till arbetet, hur man på strategisk nivå prioriterar sjukdomsförebyggande bland olika patientgrupper samt hur man också knyter an analys och uppföljning på strateginivå.

    Att man även prioriterar resurser för förbättringsarbete och forskning med inriktning mot sjukdomsförebyggande skapar också en förutsättning för långsiktighet. Det finns som vi ser det en dynamik och ett tilltagande fokus för just dessa frågor. I rapporten vill vi ringa in och sätta fokus på hur realiseringen av det sjukdomsförebyggande arbetet har gått till – vad som kan ligga bakom ett framgångsrik införande. Det är därför de organisatoriska processerna snarare än innehållet som vi tar fasta på och som vi också vill lyfta fram som avgörande för ett långsiktigt hållbart sjukdomsförebyggande arbete.

    Att lära om och för det sjukdomsförebyggande är en viktig del i framgången. Här ser vi exempel från våra fall där man via kontinuerlig träning och utbildning av de professionel­la lär sig att hantera frågorna genom vidareutbildningsinsatser. Det finns även fasta rutiner för att kontinuerligt träffas över organisationsgränser där frågorna diskuteras av kliniskt verksamma. Vi ser också att man proaktivt arbetar med berättelser om vad som kan åstad­kommas genom sjukdomsförebyggande arbete. Därutöver finns på SCF särskilda funktio­ner inom primärvården som är specialister på att åstadkomma beteendeförändring hos patienter. Denna kompetens vill vi särskilt lyfta fram då den skapar goda möjligheter att hantera de ofta komplexa problem som behöver hanteras i primärvården.

    Både SCF och IH arbetar mycket aktivt för att skapa tekniska stödsystem och processer som underlättar arbetet i vardagen. Ett uttryck som används är ”det ska vara lätt att göra rätt” och i våra amerikanska fallstudier arbetas det aktivt med att identifiera lösningar som faktiskt gör det lättare att göra rätt. Det gäller till exempel arbetsprocedurer för sjuk­domsförebyggande som bäddas in i den elektroniska patientjournalen, kriterier för att identifiera patienter som är i behov av förebyggande insatser samt standardiserade analys- och utvärderingsinstrument som underlättar beslut i vardagens vårdproduktion. Före­trädare för de studerade vårdsystemen menar att nya sätt att kommunicera med patienter behöver utvecklas, ett arbete som man anser ännu är i sin linda. Digitaliseringen lyfts fram som en möjliggörare där tid och rum inte är avgörande för god vård.

    Man pekar speciellt inom SCF också på vikten av den fysiska designen av vårdens arbets­platser. Det handlar om arbetsplatsens miljö och hur funktioner och kompetenser fysiskt är arrangerade i förhållande till varandra. När det gäller stöd för patienters sjukdomsföre­byggande arbete spelar dessa frågor en viktig roll. Framförallt ser vi hur man fysiskt sam­lokaliserar team och hur man rumsligt placerar undersökningsrum, samtalsrum och led­ning av primärvårdspersonal i avsikt att försöka optimera arbetet. Devisen ”out of sight, out of control” beskriver väl hur man anstränger sig för att ordna den fysiska miljön så att patienten konkret sätts i centrum. Inom IH breddas uppdraget bland annat genom att eftersträva lokalisering av sjukdomsförebyggande aktiviteter på nya sätt i kultur- och samhällscentrala institutioner. Dessa förebyggande insatser bedrivs inom ramen för det definierade vårduppdraget.

    Sammanfattningsvis, baserat på de reflekterade iakttagelser vi har gjort i de två amerikanska organisationerna, finns det en rad möjligheter till tips och råd som kan underlätta det svenska arbetet med sjukdomsförebyggande. Dessa sammanfattar vi i följande punkter:

    1. Ha en strategisk avsikt – De sjukdomsförebyggande insatserna har strategisk betydelse i de båda studerade vårdsystemens arbete. Ägarskapet i vårdsystemens ledningar är påtagligt. Detta är nödvändigt för att man ska få till ett hållbart arbete. Ta bort det ägarskapet och frågan är förlorad.
    2. Säkra resurser – framförallt säkerställande av kompetens – behöver prio­riteras för att kunna hantera uppdrag som omfattar sjukdomsförebyggande in­satser. Vi ser att både SFC och IH gör strategiska prioriteringar av resurser till primärvården för att detta uppdrag ska kunna få fotfäste.
    3. Balansera styrningen – Frågan om detaljstyrning av de sjukdomsföre­byggande insatserna är komplex och hanteras olika på SCF och IH. På SCF är ansvaret för beslut om vård i primärvården fördelat till integrerade team som gör en kollektiv, professionell bedömning tillsammans med patient och anhöriga om patientens problem och behov av insatser utifrån önskemål och förmåga att ta emot. På IH är processtyrningen mer betydelsefull. Här arbetar man efter vad som kallas ”shared baselines” och ”care process models”, man kommer överens om hur arbete ska utföras och följer sedan upp processvariationer.
    4. Arbeta behovsstyrt med utgångspunkt i kunskap om patientens problem – Analyser av behov hos befolkningen spelar en viktig roll i hur uppdragen formuleras. Här behöver vårdsystemen fortsätta driva och fördjupa forskning och utvecklingsin­satser i syfte att förstå behoven på ett djupare plan. Utredningar från forskare och kvalificerade utredare är förstås en viktig del i detta, men det finns även behov av att involvera patienter och medborgare på en regelbunden basis för att få större förståelse om var och hur insatser bör sättas in. Det kan till exempel göras genom olika former av segmenteringar av patienter med olika önskemål och behov. Kon­kret kan behovsanalyser genomföras t.ex. med fokusgrupper eller patientinflytan­de i olika beslutsorgan.
    5. Utveckla kompetens i förbättringskunskap – Både SCF och IH har bred kunskap om hur man driver förbättringsarbete på säkra och effektiva sätt. Till exempel genomförs pilottester – en form av lärandestyrt förbättringsarbete – i specifika verksamhets­delar för att maximera lärande och minimera effekterna av misstag. De pekar på risker att tidigt i utvecklingsprocesser genomdriva fullskaliga implementeringar – att istället testa i begränsad skala för att se effekter av satsningar. En annan viktig ingrediens i förbättringskunskapens verktygslåda är kompetens om mätningar. Här behöver man förstå och kunna argumentera syfte och vilka mätningar som behöver genomföras samt hur man använder mätningar för olika former av beslut i organisationen.
    6. Konstnärligt utvärdera insatser för sjukdomsförebyggande – De insatser som görs för att förebygga sjukdom behöver utvärderas ur flera perspektiv. Det är viktigt att den personal som utför arbetet också kan delta i eller åtminstone följa processerna för utvärdering. På så sätt ges möjligheter till lärande. Kompetens för att genom­föra utvärderingar bör byggas i vårdsystemet, exempelvis:
    1. Analys av behovsbilden hos befolkningen och verksamhetens bidrag till dess utveckling.
    2. Analys av värdet av insatserna för det egna vårdsystemet.
    3. Proaktiv identifiering av patienter som bedöms ha behov av sjukdomsföre­byggande insatser.
    4. Utvärdering av insatsernas effektivitet utifrån professionens perspektiv.
    5. Utvärdering av insatsernas effektivitet utifrån patientens perspektiv.
    6. Utvärdering av hur ofta insatser genomförs.
    7. Utvärdering av resultat och effekter av insatser.

    Författarna till denna rapport har inspirerats under vår datainsamling och analys. Svenska initiativ som möjliggör fördjupade jämförelser och analyser av svenska primärvårdssys­tem utifrån exempelvis de studerade amerikanska vårdsystemen skulle kunna göras. Vad skulle då framstå som möjliga utvecklingsområden för svensk primärvård på makro-, meso och mikronivå? Vi skulle också gärna se mer lust och möjligheter till systematiska experiment inom svensk primärvård, i det här fallet inom området sjukdomsförebyggande metoder. Sådana experiment kräver naturligtvis design, metodkunskap, förbättringskun­skap, utvärdering och diskussion av resultat.

    Vi menar att såväl fördjupade jämförelser och experimentsituationer bör gå att ordna i samverkan mellan landsting, kommuner, verksamheter och forskarsamhället för att for­mulera frågeställningar, design för aktiviteter, föreslå metoder för utvärdering, ordna kommunikation runt resultat med mera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hållbart sjukdomsförebyggande arbete? – En studie av hur man arbetar med sjukdomsförebyggande arbete i två vårdsystem i USA
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 23.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Gremyr, Ida
    Chalmers tekniska högskola.
    Halldórsson, Árni
    Chalmers tekniska högskola.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Service action research: Review and guidelines2020Ingår i: Journal of Services Marketing, ISSN 0887-6045, E-ISSN 0887-6045, Vol. 34, nr 1, s. 87-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    Conducting research that is both practice- and theory-relevant is important for the service research community. Action research can be a fruitful approach for service researchers studying the transformative role of service research and wanting to make contributions to both the research community and to practical development. By exploring the current use of action research in service research, this study aims to make suggestions for enhancing the contribution to theory and practice development and to propose criteria for research quality for action research in service research.

    Design/methodology/approach

    This study builds on a systematic literature review of the use of action research approaches in service research.

    Findings

    The study makes three main contributions. First, it posits that any action research project needs to consider the four elements of problem identification, theorization, creating guiding concepts and intervention. Second, based on these elements mirrored in service action research, it outlines and analyzes three approaches to action research (i.e. theory-enhancing, concept developing and practice-enhancing). Third, it suggests a move from instrumental to a more conceptual relevance of the research and elaborates on the criteria for research quality.

    Originality/value

    This study contributes to the understanding of how action research may be applied for conducting high-quality collaborative research in services and proposes measures to enhance research quality in action research projects focusing services.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ellström, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Two modes of learning-oriented leadership: a study of first-line managers2018Ingår i: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 30, nr 7, s. 545-561Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this study was to explore what learning-oriented leadership could mean in practice and to identify possible sources of variability in this leadership between first-line managers (FLMs). The empirical basis of the study comprised FLMs in nursing homes for elderly care.

    Design/methodology/approach

    The study was carried out using a sequential mixed-method design based on interviews, observations and documentary analysis.

    Findings

    The study contributes an in-depth analysis of two modes of learning-oriented leadership: development-oriented and production-oriented. The two orientations represent an open and enabling pattern versus a constraining and controlling pattern of leading and organizing employee learning and development. The observed differences in learning-oriented leadership between the FLMs were interpreted in terms of the demands–constraints–choices model proposed by Stewart (1982; 1989).

    Research limitations/implications

    Future research should include data from employees to analyze how the mode of learning-oriented leadership shapes the conditions and opportunities for learning at work.

    Practical implications

    Employee learning and development issues should be clearly linked to business strategies, and it is imperative that senior managers actively support and follow up on FLMs’ work with these issues. Furthermore, there is a strong need for training and development of FLMs – formal and informal – to improve their knowledge of and skills in leading and organizing workplace learning.

    Originality/value

    The study adds to previous research by elaborating what learning-oriented leadership could mean in practice and how it can be theoretically understood.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ellström, Per-Erik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Berglund, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Kock, Henrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Interactive research: Concepts, contributions and challenges2020Ingår i: Journal of Manufacturing Technology Management, ISSN 1741-038X, E-ISSN 1758-7786, Vol. 31, nr 8, s. 1517-1537Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – This paper introduces interactive research as an emerging approach within a broad family of collaborative research approaches in management and organization research. Interactive research is a way to contribute to the dual tasks of long-term theory development and innovation and change processes in organizations. One of the distinguishing features of interactive research is a focus on continuous joint learning processes between the researchers and the involved practitioners. Design/methodology/approach – The basic concepts, contributions and challenges of the interactive research approach are presented and illustrated in the present paper through a practical case, the HELIX Centre. Findings – Interactive research is a way to advance scientific knowledge about the development of new types of work organizations and the development of sustainable operations. The multi-disciplinary and interactive research approach at HELIX has made it possible to reach a high degree of both rigour and relevance in research questions and projects. The authors identified five principles from the HELIX case that were instrumental in accomplishing the dual tasks of interactive research. Originality/value – The interactive research approach is a powerful method of collaboration between different stakeholders throughout the research process. This type of research makes it possible to interact at various levels of research, from the programme level, to research and development projects, to the individual level. The results from interactive research should not only be considered traditionally valid but also valid in relation to organizational and societal needs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Etzkowitz, Henry
    et al.
    International Triple Helix Institute.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Keel, Jisoo
    Stanford University, Science Technology and Society Program, United States of America.
    Kumar, Caleb
    Stanford University, Science Technology and Society Program, United States of America.
    Nelson Smith, Kaden
    Stanford University, Science Technology and Society Program, United States of America.
    Albats, Ekaterina
    School of Business and Management, Lappeenranta University of Technology, Finland.
    Entrepreneurial university dynamics: Structured ambivalence, relative deprivation and institution-formation in the Stanford innovation system2019Ingår i: Technological forecasting & social change, ISSN 0040-1625, E-ISSN 1873-5509, Vol. 141, s. 159-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 27.
    Fagerlind, Anna-Carin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Interventioner inspirerade av basinkomst: förutsättningar i lokal välfärdspolitik och förväntade effekter på livskvalitet och arbetsmarknadsdeltagande2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samordningsförbund arbetar för att underlätta processen mot livskvalitet och arbetsmarknadsdeltagande för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden genom att samordna insatser från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner. Olika hinder har identifierats i denna process, som bland annat har med villkoren för deltagarnas ekonomiska ersättning att göra.

    Syftet med denna rapport är att undersöka förutsättningar för interventioner inspirerade av basinkomst inom ramen för samordningsförbundens verksamhet, och om detta kan vara ett alternativ för att åstadkomma en mera adekvat process för att öka människors livskvalitet och arbetsmarknadsdeltagande. Rapporten diskuterar resultat från basinkomstexperiment i relation till samordningsförbundens verksamhet med ett fokus på konsekvenser för arbete, hälsa och livskvalitet.

    Basinkomst är en idé om en offentligt finansierad inkomst som betalas regelbundet, individuellt och till alla utan vare sig prövning av behov eller krav på något beteende eller prestation i gengäld. Som sådan utgör den en trygg ekonomisk bas ovanpå vilken löneinkomst eller annan offentlig inkomst kan adderas. Den föreslås ofta ligga på existensminimum. Basinkomst argumenteras bland annat kunna hjälpa behövande ur fattigdom, öka jämlikhet, ge alla ”frihet att säga nej” till destruktiva villkor och reducera den psykiska belastning som ekonomisk oro innebär. Kritiker mot basinkomst argumenterar för att det skulle leda till att personer som väljer att inte lönearbeta tillåts utnyttja de som lönearbetar, att det skulle gå emot arbetslinjen genom att inte kräva någon motprestation, och öka risken för (själv)destruktivt beteende. Argumenten för respektive emot basinkomst baseras såväl på empiriska frågor som kan undersökas i experiment, som på etiska ställningstaganden. För en konstruktiv diskussion krävs en tydlig åtskillnad mellan vilka argument som är av empirisk karaktär, och vilka som bygger på etiska eller ideologiska ståndpunkter.

    Intervjuer med personer som arbetar inom Samordningsförbundet i Centrala Östergötlands insatser visar att fyrkantiga och komplicerade regelsystem, liksom olika villkor för ersättning (t.ex. behovsprövning, ersättningskriterier eller krav på motprestation) ökar deltagarnas oro och stress. Dagens system för bistånd och ersättningar riskerar därför att ge en negativ effekt på rehabilitering samt stå i vägen för kompetenshöjande insatser. Samtidigt ges uttryck för farhågor att ett lösare regelsystem och uteblivna krav på motprestation skulle resultera i att deltagare inte längre deltog i insatser, vilket antas vara negativt både för dem själva och för samhället.

    Experiment och insatser med villkorslös, universell och individuell inkomst har genomförts runt om i världen och utvärderats vetenskapligt, ofta med fokus på hälsa och arbete. Ofta är det personer i utsatt socioekonomisk situation som under en begränsad period har fått basinkomst. Resultaten visar att basinkomst ökar sannolikheten för att kunna lämna dåliga anställningsvillkor och söka sig till bättre samt reducera övertidsarbete. I länder med begränsat inkomstskydd vid exempelvis sjukdom eller föräldraskap och med mindre jämlika möjligheter för att studera används basinkomsten i viss utsträckning till detta. Arbetslösa som får basinkomst söker arbeten och arbetar något mer än personer som inte får basinkomst. Ingenstans finns tecken på att mottagare av basinkomst systematiskt slutar arbeta eller engagerar sig i destruktivt beteende. Inkomsten används snarare för investeringar i anställningsbarhet (transportmöjligheter, utbildning, verktyg) och till nödvändigheter. Mottagare av basinkomst rapporterar stora förbättringar i hälsa, främst psykisk. Detta kan relateras till minskad ekonomisk oro och stress, men också till förbättrade möjligheter att delta i samhället och aktiviteter som uppfattas som meningsfulla, till en ökad upplevelse av tillit och möjlighet att kunna ta kontroll över och planera sin tillvaro, sin tid och sin ekonomi. Resultat har också pekat på minskad kriminalitet, förbättrad skolnärvaro för ungdomar, reducerade olyckor och misshandel, och minskade kostnader för sjukvård.

    Basinkomst kan ses som en såväl aktiverande som rehabiliterande åtgärd. Ekonomiska incitament (lön) och hot om negativa konsekvenser utgör en begränsad och bristfällig källa till motivation att arbeta eller delta i produktiva aktiviteter. Basinkomst kan ses som en resurs som både motiverar och skyddar mot stressrelaterad ohälsa. Behovsprövning och krav på motprestation reducerar individens autonomi medan en villkorslös inkomst gör en aktivitet eller ett arbete till ett fritt val, något som främjar motivation och ökar sannolikheten för upplevelser av meningsfullhet. Villkorslösheten förebygger den stress som orsakas av svårbegripliga ersättningskriterier och behovsprövningar, och som kan uppstå när krav på motprestation överstiger individens resurser eller förmågor och därför inte upplevs som hanterbara. 

    Slutsatsen är att basinkomst med fördel kan utgöra en källa till inspiration för en intervention med syftet att förbättra processen mot livskvalitet och arbete. En intervention inspirerad av basinkomst kan se ut på olika sätt. Det grundläggande är inkomstens villkorslöshet och trygghet där ett ekonomiskt minimum garanteras, liksom en vetenskaplig utvärdering av såväl interventionen som nuvarande insatser och villkor i relation till arbetsmarknadsdeltagande och livskvalitet. En sådan intervention kräver en politisk vilja som i första hand är möjlig och sannolik på lokal, snarare än nationell, nivå. Vi uppmanar alla som är beredda att låta sig inspireras av basinkomst för utformningen av interventioner att vidare utforska de juridiska möjligheter som finns exempelvis inom det lokala tolkningsutrymme som finns i Socialtjänstlagen. Möjligheten att delta i samordningsförbundens insatser skulle vid en sådan intervention utgöra ett värdefullt stöd till deltagarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Gendered Vocational Identities – Female Students' Strategies for Identity Formation During Workplace-Based Learning in Male-Dominated Work2021Ingår i: International Journal for Research in Vocational Education and Training, ISSN 2197-8638, Vol. 8, nr 3, s. 334-354Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This article investigates female vocational students' strategies for becoming part of a workplace community, what these strategies are and how they are tied to the formation of vocational identities within male-dominated industrial work. Of particular interest is how female students enrolled on Swedish upper secondary industrial programmes experience workplace-based learning at industrial workplaces as part of their vocational education. The theoretical framework derives from Wenger's concept of community of practice, but his theoretical concept does not explicitly include gender dimensions. Therefore, the concept of community of practice is also combined with Paechter's assumption of gender, whereby femininity and masculinity can be considered as different communities of practice. 

    Methods: The article draws on evidence from a Swedish study based on interviews with 20 female students enrolled on the industrial programme at six upper secondary schools. In this vocational programme, there is a distinct gender distribution and only a small minority of the students on the programme are girls. In the analysis, the focus is on the female students' strategies used during workplace-based learning to become part of the work community which consists almost exclusively of male workers.

    Findings: The female students deliberately negotiated vocational identities as female industrial workers to become accepted in the male-dominated work community. The findings highlight three specific strategies that the female students used: Acting like gender does not matter, acting like boys (not like drama queens), and acting tough and joking around. The female students' strategies were part of – and tied to – a complex vocational identity formation process that featured contradictory requirements. By taking individual responsibility, they identified relevant information for becoming industrial workers and chose to act like boys. The female students saw no problem with being a girl, yet they struggled with implicit, diffuse and hidden gender structures and prejudices in the male-dominated industrial companies. Nevertheless, they strived for what they perceived to be an attractive vocational identity as industrial workers; it was an alternative, atypically feminine way of being that attracted the female students. 

    Conclusions: The study concludes that female students mostly rely on their individual agency when interacting with others in the male-dominated workplace community. A "gendered vocational identity" is formed which shows that the identity formation of female students is a complex double process, in which vocational and gender identities are formed simultaneously and in parallel within the male-dominated workplace. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elevers strategier för lärande av ett yrke på arbetsplatser2018Ingår i: Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv / [ed] Maria Gustavsson och Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 101-117Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Ferm, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Svensson, Louise
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Vocational students' identity formation in relation to vocations in the Swedish industrial sector2019Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, E-ISSN 2242-458X, Vol. 9, nr 2, s. 91-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates vocational identity formation among students studying vocational education programmes that focus on vocations within Sweden’s industrial sector. The empirical material is based on twenty-eight qualitative interviews with students enrolled on industrial programmes at four upper secondary schools. Taking a situated learning perspective as our starting point, the study reveals how the students’ vocational identity formation can be understood by examining their learning trajectories, which are shaped by their social backgrounds, their perceptions of workplace-based learning and industrial vocations, and their thoughts about their vocational futures. The findings demonstrate that students’ vocational identity formation is not a single linear process. On the contrary, three learning trajectories emerged which correspond to three different student groups. The students oriented towards commitment intended to work in industrial vocations, while the students oriented towards flexibility were open to the possibility of careers outside the industrial sector, and the students oriented towards ambivalence had no obvious plans for their vocational futures. In conclusion, this article suggests that in order to better understand the formation of vocational identities, the notions of learning trajectory types and social categorisations need to be considered in greater depth and understood in relation to the upper secondary school environment.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Finnholm, Johanna
    et al.
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Wallo, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Allard, Karin
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Tengblad, Stefan
    Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    An integrative literature review of the HR functions abilities, motivation, and opportunities in relation to organisational change2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Salminen-Karlsson, Minna
    Centrum för genusvetenskap, Uppsala Universitet.
    What is work of equal value?: Job evaluation systems as tools to achieve gender equal pay.2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Gensby, Ulrik
    et al.
    Team Arbejdsliv.
    Limborg, Hans Jørgen
    Team Arbejdsliv.
    Mahood, Quenby
    Institute for Work and Health.
    Ståhl, Christian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Albertsen, Karin
    Team Arbejdsliv.
    Employer Strategies for Preventing Mental HealthRelated Work Disability: A Scoping Review2019Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies, E-ISSN 2245-0157, Vol. 9, nr 1, s. 57-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined Nordic research on psychosocial work environment and disability manage- ment, specifically employer strategies for preventing work disability in common mental disorders (CMDs).A scoping review was performed to identify strategies across several research databases, alongside contact with content experts, hand-searching of non-indexed journals, and internet searches. Identification and selection of relevant studies, charting of data, and collating and sum- marizing of results was done using a six-step framework for conducting scoping reviews. Several key elements and knowledge gaps were identified in current prevention approaches and work- place initiatives across the included studies.We propose a program theory for workplace preven- tion of CMD-related work disability.The program theory may help specify employer strategies, and bridge activities with stakeholders outside the workplace.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Germain, Eloise
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Ahoba-Sam, Rhoda
    Univ Lincoln, England.
    Moghadam-Saman, Saeed
    Univ Stavanger, Norway.
    Evers, Gerwin
    Aalborg Univ, Denmark.
    Doctoral graduates transition to industry: networks as a mechanism? Cases from Norway, Sweden and the UK2021Ingår i: Studies in Higher Education, ISSN 0307-5079, E-ISSN 1470-174X, Vol. 46, nr 12, s. 2680-2695Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Increased public investment in PhD education to drive innovation has led to a recent rapid growth in the number of PhD graduates. Academic labour markets have not developed at the same pace. An ever-larger share of the graduates is finding employment in industry. The transition from academia to industry is not always easy. The present study aims to provide insights into the role played by PhDs networks in the job search after graduation. Our data comprise interviews with industry-employed doctoral graduates in STEM disciplines from Sweden, Norway and the UK. Our findings show that PhDs autonomously built personal networks can help match their specific scientific expertise with labour market demands. We distinguish country-specific patterns and characteristics of the transition, in which regional career paths are more (Scandinavia) or less (the UK) noticeable. The study has practical implications, in particular for PhD students and graduates, related to their career orientation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. HELIX Competence Centre.
    Doctoral education and employment in the regions: the case of Catalonia2019Ingår i: Regional Studies, Regional Science, E-ISSN 2168-1376, Vol. 6, nr 1, s. 299-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Even though the doctoral degree was originally designed for an academic career, there is an increasingly important labour market for doctorate holders outside academia, mainly because of a shortage of job opportunities within it. Doctoral degrees are granted only by universities; thus, universities are the only suppliers of the doctoral workforce to the labour market. Understanding the needs of non-academic employers is thus crucial if universities are to adapt their doctoral education curriculum. Many studies have analyzed labour markets for doctorate holders at national and transnational scales, but few studies focus on the regional scale. The present study explores regional data for Catalonia in Spain on the employment situation of doctorate holders in order to define the characteristics of the regional, non-academic labour market for doctorate holders. Descriptive statistics suggest a high retention rate of doctorate holders within the region and a large part of doctorate holders (two-thirds) having a job that does not require a doctoral degree. This study highlights the existence of a skills mismatch that might be linked to the preference for a better paid or more stable job, or to the lack of development of skills that represent added value in the eyes of employers. These characteristics can be formulated as hypotheses to be tested in further qualitative or quantitative studies. They have several implications for universities, non-academic employers and regional policy-makers, such as the need to work on the valorization of the doctoral degree in the non-academic labour market.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Doctoral education in the entrepreneurial university: enhanced employability?2020Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen undersöker anställningsbarheten för en disputerad person med teoretisk utgångspunkt i en modell av det entreprenöriella universitetet. I de flesta länder är det svårt för nyexaminerade doktorer att komma in på arbetsmarknaden, inte minst för dem som vill fortsätta inom akademin. Traditionellt är en doktorandutbildning utformad för en fortsatt karriär inom akademin, men på grund av de begränsade möjligheterna på arbetsmarknaden krävs doktorandutbildningar med större relevans och som även ger färdigheter inför en icke akademisk karriär. Huvudtesen i denna avhandling är att det entreprenöriella universitetets öppenhet och interaktionen med det omgivande samhället, inte minst med den närliggande regionen, ökar de nydisputerades anställningsbarhet utanför akademin.

    Avhandling baseras på fem publikationer skrivna antingen av en enskild författare eller i samarbete med kollegor och som grundar sig på såväl kvalitativa som kvantitativa studier. Tre huvudsakliga resultat kan lyftas från forskningen: (i) Det entreprenöriella universitetet ökar sitt socioekonomiska inflytande genom att skapa en plattform för samarbete med regionala aktörer, som utvecklas över åren och där mänskligt och ekonomiskt kapital i sig bidrar till att öka och bredda samarbetet ytterligare. (ii) De disputerades anställningsbarhet är en nyckel till det entreprenöriella universitetets möjlighet till socioekonomisk regional påverkan. Detta beror på att de disputerade i ökande utsträckning anställs utanför akademin och sannolikt upplever att det finns en miss-match i kunskaper och färdigheter. (iii) Regionala aktörer kan ta olika typer av initiativ för att öka anställningsbarheten för nyexaminerade doktorer och därmed också öka det entreprenöriella universitetets socioekonomiska inflytande. Mer specifikt bör doktorander och arbetsgivare utanför akademin lära känna varandra bättre. Intermediärer som närliggande forskningsbyar, Science parks, kan ge stöd genom att inrätta olika typer av mötesplatser.

    Avhandlingen bidrar till litteraturen inom området entreprenöriella universitet genom att sätta fokus på doktorander och nyblivna doktorer i skärningspunkten mellan utbildning, forskning och den ’tredje uppgiften’. I avhandlingen ges också rekommendationer: Till universiteten: Utöver att anpassa innehållet i doktorandutbildningen till behoven hos arbetsgivare utanför akademin behöver akademin också lägga tonvikt på marknadsföring så att företagare och organisationer i regionen inser värdet av en doktorsexamen. Till nyblivna doktorer: utvidga kunskaperna om vilka karriärmöjligheter som står till buds och agera entreprenöriellt för att komplettera de brister de upplever i sin utbildning. Till arbetsgivare utanför akademin: samarbeta med universiteten och kommunicera vilka behov de har för att påverka läroplaner och inriktningar.

    Delarbeten
    1. Entrepreneurial university dynamics: Structured ambivalence, relative deprivation and institution-formation in the Stanford innovation system
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Entrepreneurial university dynamics: Structured ambivalence, relative deprivation and institution-formation in the Stanford innovation system
    Visa övriga...
    2019 (Engelska)Ingår i: Technological forecasting & social change, ISSN 0040-1625, E-ISSN 1873-5509, Vol. 141, s. 159-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Elsevier, 2019
    Nationell ämneskategori
    Övrig annan samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-154859 (URN)10.1016/j.techfore.2018.10.019 (DOI)000460990700016 ()2-s2.0-85057023470 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2019-03-01 Skapad: 2019-03-01 Senast uppdaterad: 2020-03-09Bibliografiskt granskad
    2. Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Universities and Science Parks: Engagements and Interactions in Developing and Attracting Talent
    2019 (Engelska)Ingår i: Developing engaged and entrepreneurial universities: theories, concepts and empirical findings / [ed] Thorsten Kliewe, Tobias Kesting, Carolin Plewa, Thomas Baaken, Singapore: Springer, 2019, s. 151-169Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many studies have shown that they have ceased to be mere facilitators of physical spaces to become important providers of services and resources to their tenants. Universities situated in or next to them play a key role in getting engaged in the development and the attraction of talent to Science Parks, to their tenant firms as well as to the region. Considering that skilled professionals are one of the resources that companies seek the most, Science Parks have dedicated numerous activities and means to become even more attractive to talented individuals, who can especially be found in entrepreneurial universities. In this study, we review the literature regarding the interactions existing between Science Parks or their tenants and their local universities. Talent attraction and entrepreneurship issues are addressed as the building blocks of these interactions. We strive to identify types of interactions that could differ in function of the maturity levels of the firms since their aims are not the same: at an early stage, firms tend to focus more on growth, whereas at a later stage, they tend to focus more on their development. We then point out policy implications, concerning both entrepreneurial or engaged universities and Science Parks.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Singapore: Springer, 2019
    Nyckelord
    Entrepreneurial university, Engaged university, University-industrial collaboration, Science parks, Human capital
    Nationell ämneskategori
    Företagsekonomi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-160680 (URN)10.1007/978-981-13-8130-0_8 (DOI)9789811381294 (ISBN)9789811381300 (ISBN)
    Tillgänglig från: 2019-10-01 Skapad: 2019-10-01 Senast uppdaterad: 2022-03-15Bibliografiskt granskad
    3. Doctoral education and employment in the regions: the case of Catalonia
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Doctoral education and employment in the regions: the case of Catalonia
    2019 (Engelska)Ingår i: Regional Studies, Regional Science, E-ISSN 2168-1376, Vol. 6, nr 1, s. 299-318Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Even though the doctoral degree was originally designed for an academic career, there is an increasingly important labour market for doctorate holders outside academia, mainly because of a shortage of job opportunities within it. Doctoral degrees are granted only by universities; thus, universities are the only suppliers of the doctoral workforce to the labour market. Understanding the needs of non-academic employers is thus crucial if universities are to adapt their doctoral education curriculum. Many studies have analyzed labour markets for doctorate holders at national and transnational scales, but few studies focus on the regional scale. The present study explores regional data for Catalonia in Spain on the employment situation of doctorate holders in order to define the characteristics of the regional, non-academic labour market for doctorate holders. Descriptive statistics suggest a high retention rate of doctorate holders within the region and a large part of doctorate holders (two-thirds) having a job that does not require a doctoral degree. This study highlights the existence of a skills mismatch that might be linked to the preference for a better paid or more stable job, or to the lack of development of skills that represent added value in the eyes of employers. These characteristics can be formulated as hypotheses to be tested in further qualitative or quantitative studies. They have several implications for universities, non-academic employers and regional policy-makers, such as the need to work on the valorization of the doctoral degree in the non-academic labour market.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Koenigstein, Germany: Koeltz Scientific Books, 2019
    Nyckelord
    doctoral education, doctorate holders, graduate employment, regional labour market, over-education, job mismatch
    Nationell ämneskategori
    Ekonomisk geografi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-157100 (URN)10.1080/21681376.2019.1584049 (DOI)000470229600001 ()
    Tillgänglig från: 2019-05-28 Skapad: 2019-05-28 Senast uppdaterad: 2023-06-02Bibliografiskt granskad
    4. Aligning doctoral education with local industrial employers needs: a comparative case study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Aligning doctoral education with local industrial employers needs: a comparative case study
    2020 (Engelska)Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 28, nr 2, s. 234-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Doctoral education was primarily designed to answer the human resources needs of academia. However, nowadays, increasing numbers of doctorate holders seek employment outside academia. Accordingly, doctoral education can be one of the means by which universities take part in the development of industry in their regions. This study explores whether and how doctoral-level skills are being adapted to the needs of local industrial employers in two different contexts. Two research and science parks situated next to research-intensive universities in Sweden and Spain were chosen as cases for an exploratory and comparative study. In these parks, local industrial employers conduct Ramp;D activities that make them potentially attractive destinations for doctoral graduates. Similarities in the cases were found regarding the process of adaptation of doctoral education at the adjacent universities to meet the industrial employers needs in the parks. Discrepancies are also highlighted regarding stages of development, institutional settings, geography and culture. Implications for several stakeholders are formulated to improve the process analysed in the study concerning better alignment of doctoral education with industrial employers need for generic skills.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2020
    Nyckelord
    Doctoral education, science and technology parks, university-industry collaboration, generic skills, transferable skills
    Nationell ämneskategori
    Ekonomisk geografi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-159144 (URN)10.1080/09654313.2019.1637401 (DOI)000475016900001 ()2-s2.0-85068804042 (Scopus ID)
    Forskningsfinansiär
    EU, Horisont 2020
    Anmärkning

    Funding Agencies|H2020 Marie Sklodowska-Curie Actions [722295]

    Tillgänglig från: 2019-07-30 Skapad: 2019-07-30 Senast uppdaterad: 2020-03-09Bibliografiskt granskad
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 37.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    The Integration of Collaboration Skills in Doctoral Education2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    As for all sorts of education programs, the first aim in doctoral education is to educate students with the skills they need in their professional life, as researchers in this case. Career opportunities for doctoral graduates can be found, obviously, in academia, but also outside it as employed by a non-academic organisation or as self-employed. For each of these career possibilities, collaboration is crucial. However, collaboration skills are not systematically integrated in doctoral education curricula, or at least not explicitly. Doctoral education thus calls for a reform to integrate the teaching of such skills; and this reform can happen only through the definition of collaboration skills and through the implementation of different kinds of collaboration opportunities.

  • 38.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Transitioning from an economic to a broader social impact: A case study of a Swedish university2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The role of universities in regional development has been intensively debated in both research and practice. The objective of this study was to examine the possible roles of a university in the development of its region over the long term. A case study approach was adopted through the analysis of a rather young university in a provincial region of Sweden. The region is mainly agricultural but has two large cities where industrial and military activities can be found, as well as IT and R&D activities in two Science Parks and the surrounding ecosystems. A review of the literature dealing with entrepreneurial universities and regional development shows that five main models have been proposed to describe the various roles and interactions of universities with their environments: (i) the knowledge factory, (ii) the relational university, (iii) the entrepreneurial university, (iv) the systemic university, and (v) the engaged university. Interviews with key personnel of the university in relation with regional management and regional stakeholders supplement the case. It is argued that the selected case corresponds most closely to the model of a systemic university but also has characteristics of an engaged university. The current case seems to be in transition between these two models, due mainly to external desires for achieving a broader social impact. This case highlights implications for policymakers and university managers in leading a transition process from one university model to another.

  • 39.
    Germain-Alamartine, Eloïse
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Moghadam-Saman, Saeed
    Centre for Innovation Research, UiS Business School, University of Stavanger, Norway.
    Aligning doctoral education with local industrial employers needs: a comparative case study2020Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 28, nr 2, s. 234-254Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Doctoral education was primarily designed to answer the human resources needs of academia. However, nowadays, increasing numbers of doctorate holders seek employment outside academia. Accordingly, doctoral education can be one of the means by which universities take part in the development of industry in their regions. This study explores whether and how doctoral-level skills are being adapted to the needs of local industrial employers in two different contexts. Two research and science parks situated next to research-intensive universities in Sweden and Spain were chosen as cases for an exploratory and comparative study. In these parks, local industrial employers conduct Ramp;D activities that make them potentially attractive destinations for doctoral graduates. Similarities in the cases were found regarding the process of adaptation of doctoral education at the adjacent universities to meet the industrial employers needs in the parks. Discrepancies are also highlighted regarding stages of development, institutional settings, geography and culture. Implications for several stakeholders are formulated to improve the process analysed in the study concerning better alignment of doctoral education with industrial employers need for generic skills.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Gremyr, Ida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Hellström, Andreas
    Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Martin, Jason
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Witell, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The roles of quality departments and their influence on business results2021Ingår i: Total Quality Management and Business Excellence, ISSN 1478-3363, E-ISSN 1478-3371, Vol. 32, nr 7-8, s. 886-897Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the various roles of quality departments and investigates whether their roles have different effects on business results. Based on a survey of quality managers in 211 Swedish organisations, the analysis identifies four roles of quality departments: firefighters, auditors, process improvers, and orchestrators. The roles vary in their predominant adoption of Quality Management practices ranging from a narrow scope focusing on quality management systems to a broader scope based on multiple practices. An analysis was performed to identify how each of the identified roles influences business results. The results show that quality departments with a broad focus that combines both explorative and exploitative quality practices contribute the most to business results.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Bivall, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindh Falk, Annika
    Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för samhälle och hälsa.
    Verksamhetsförlagd utbildning: - mellan högskola och vård- och omsorgsgivare2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     Denna rapport redovisar erfarenheter och lärdomar från ett forskningsprojekt som handlar om att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning som ett led i att möta förändringar inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter. Utmaningar kan gälla organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet och olika vård- och omsorgsgivare, men även förändrade förutsättningar på arbetsplatser som formar verksamhetsförlagd utbildning till innehåll och de möjligheter studenter har till professionellt och interprofessionellt lärande i praktiken. Rapportens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan högskola och vård- och omsorgsgivare, och vad som händer på arbetsplatser när nya arrangemang genomförs för att möjliggöra professionellt och interprofessionellt lärande som ett moment under verksamhetsförlagda utbildning. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor:Hur organiseras verksamhetsförlagd utbildning inom och mellan högskola och vård- och omsorgsgivare?Hur sker samverkan kring organisering av verksamhetsförlagd utbildning?Hur sker studenters professionella och interprofessionella lärande i praktiken under verksamhetsförlagd utbildning?Vilka förutsättningar och utmaningar kan identifieras på organisations- och arbetsplatsnära nivå gällande att finna nya former för verksamhetsförlagd utbildning? 

    Forskningsprojektet omfattar två delstudier genomförda under tidsperioden 2017 till och med 2019. I delstudie 1 ligger fokus på hur verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvårdsutbildningar organiseras och hur aktörer samverkar vid planering och utförande av verksamhetsförlagd utbildning för att tillgodose studenters behov av utbildningsplatser. Det empiriska materialet utgörs av nio intervjuer med centrala aktörer som har till uppgift att organisera verksamhetsförlagd utbildning mellan universitet (medicinsk fakultet) och vård- och omsorgsgivare (en Region och en kommun). I delstudie 2 ligger fokus på studenters professionella och interprofessionella lärande på arbetsplatser. Ett särskilt fokus ligger på arbetsplatsdrivna arrangemang som stödjer studenters interprofessionella lärande, så kallade IPL-arrangemang, som en del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det empiriska materialet baseras på fallstudier genomförda på arbetsplatser inom ett universitetssjukhus och två kommunala omsorgsverksamheter. Datainsamling har skett genom observationer av tre IPL-arrangemang, sju fokusgruppintervjuer med totalt 23 studenter och 13 individuella intervjuer med vårdpersonal/handledare på arbetsplatserna.Resultatet aktualiserar en rad frågor om verksamhetsförlagd utbildning och särskilt arbetsplatsdrivna IPL-arrangemang inom vård- och omsorgsverksamheter. En sådan fråga gäller hur planeringspusslet kan hanteras på ett sätt som underlättar organisering av verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre huvudmännen. Vid sidan av den nära samverkan som finns mellan medicinska fakulteten och Regionen respektive kommunen är det viktigt att fundera över om det finns behov av samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning mellan de tre parterna kring den logistik som krävs för att organisera verksamhetsförlagd utbildning. Att ett sådant behov finns kan avspeglas i den problematik de centrala aktörerna befinner sig i. Trots fokus på långsiktighet genom samverkan mellan utbildning och vård- och omsorgsutövare i olika forum, får det arbetet ofta stryka på foten då arbetet med att lösa ständigt närvarande akuta lägen som finns inom dygnet-runt-verksamheter i praktiken upptar större delen av arbetsutrymmet.En annan central fråga, är frågan varför läkarprogrammet skiljs från övriga vårdprogram när det gäller rutiner för beställning av utbildningsplatser. Detta kan relatera till dels det ovan nämnda dilemmat med samordning av verksamhetsförlagd utbildning, dels till en uppdelning som inte direkt gynnar interprofessionellt lärande mellan studenter från olika utbildningar.

    Interprofessionellt lärande och samarbete lyfts idag fram som både en nödvändighet och en möjlighet för framtidens hälso- och sjukvård i nationella såväl som internationella sammanhang. Med tanke på framtida behov och förändringar, kan man fundera på universitetets roll för att samorganisera professionerna. Interprofessionellt lärande omfattar mer än att träna samarbete utan det förutsätter att studenter – även läkarstudenter, ges möjlighet att över tid få sätta sitt eget yrkesperspektiv gentemot andra professioners perspektiv och på så sätt utveckla en yrkeskunskap om sin profession i förhållande till andra professioner.Slutligen, vill vi lyfta ytterligare en central fråga, som också är i behov av forsknings­mässig uppmärksamhet, gällande vilken status arbetsplatsdriva IPL-arrangemang har i förhållande till ’ordinarie’ verksamhetsförlagd utbildning. Vanligtvis utför studenterna professionsspecifikt arbete utifrån professionsspecifika lärande- och kompetensmål och följer sina handledares arbete med fokus på professionsutveckling till skillnad mot de IPL-arrangemang som redovisats i denna rapport som syftar till att stärka studenters interprofessionella lärande och stimulera samarbete över professionsgränser. Sådana arrangemang tycks följa en egen logik inom vilket samarbetet med andra studenter och professioner är något annat än studenter vanligtvis möter under verksamhetsförlagd utbildning. Sådana arrangemang blir också en angelägenhet för arbetsplatsers eldsjälar – ofta huvudhandledare med ambition att utforma ett nytt interprofessionellt moment utöver ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. På central nivå välkomnas initiativ tagna på arbetsplatser för att stödja interprofessionellt lärande, men endast om utövarna är lojala mot de pedagogiska ramar och lärande mål som ställs av utbildningen. Vikten av dessa lokala IPL-arrangemang stannar vid den nytta de kan tillföra den specifika verksamheten, och på central nivå ses de som “goda exempel” vilka gärna får spridas mellan verksam­heter så att även andra kan ta del av dem, inspireras och göra liknande satsningar. Hur detta är tänkt att ske är mindre uppenbart.Det är mot denna bakgrund empiriskt viktigt att studera IPL-arrangemang som lokalt genomförs på arbetsplatser och de förutsättningar de ger studenter för både professionellt och interprofessionellt lärande under olika betingelser. Arbetsplatsen erbjuder en annan pedagogisk miljö som bygger på att tillämpa teoretiska kunskaper och träna profession­ella och interprofessionella färdigheter som utbildningen avsett att ge, men också på ett professionellt och interprofessionellt lärande som handlar om att socialiseras in i en tilltänkt profession genom att anpassa sig till regler, traditioner och professionella hierarkier som gäller inom hälso- och sjukvården och omsorgsverksamheter.

  • 42.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Creating a co-platform for transformative action2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper’s purpose is to investigate stakeholders’ learning and transformative action when developing a collaboration platform between a Swedish regional authority organisation (RAO) and civil society organisations (CSOs) to provide welfare services. The research questions are:

    1. How is the collaborative coalition organised within and between the RAO and the CSOs?

    2. What challenged learning and transformative action when developing the collaboration platform?

    In this qualitative study, the main data consists of 22 semi-structured interviews and observations of seven general meetings at which RA officials and CO representatives met. The development of the collaboration platform was viewed through the lens of the theory of transformative action through double stimulation. The findings reveal that the signed agreement, stipulating collaboration between the two sectors (public and civil society) became a second stimulus for shared transformative agency after some additional stimuli, but only to a certain extent. Challenges remained in the form of conflicts of motives within each sector and between different hierarchical levels in large organisations, which delayed the development of the collaboration platform. Surprisingly, it was not conflicts of motives between the two sectors, but conflicts of motives within each sector, that were most challenging.

  • 43.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Inledning2018Ingår i: Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv / [ed] Maria Gustavsson och Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, 1, s. 13-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Köpsén, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Yrkesutbildning – mellan skola och arbetsliv2018 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Gymnasial yrkesutbildning utgör en viktig del av det svenska utbildningssystemet och har ett komplext samhälls- och utbildningsuppdrag. Arbetslivet och skolan kan ha skilda förväntningar och målsättningar som ibland är svårförenliga. Yrkesutbildningarna ska å ena sidan svara mot arbetsmarknadens behov av yrkeskunskaper och leda till arbete. De ska å andra sidan även ge en bred allmänutbildning för att främja ett livslångt lärande. Boken belyser balansakten mellan skola och arbetsliv: hur yrkeslärare, elever och handledare på arbetsplatser anpassar och balanserar de politiska kraven och det mångsidiga samhällsuppdraget på lokal nivå. Boken ger ett helhetsperspektiv på gymnasial yrkesutbildning och beskriver bland annat

    • yrkeslärares och handledares pedagogiska och didaktiska utmaningar
    • elevers strategier för lärande på arbetsplatsen
    • behovet av samverkan mellan olika kategorier lärare för ämnesintegrerad och yrkesrelaterad undervisning
    • yrkeslärares behov av kompetensutveckling i sitt yrkesämne.

    Boken bidrar till praktiknära kunskap om gymnasial yrkesutbildning och hur balansakten mellan utbildning och arbetsliv kan förstås och utvecklas. Den är skriven för blivande och redan aktiva yrkeslärare, men vänder sig också till rektorer och skolledare som har ansvar för att samverkan mellan skola och arbetsliv fungerar i yrkesutbildningen.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 45.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Lundqvist, Daniel
    Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Learning conditions supporting the management of stressful work2021Ingår i: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 33, nr 2, s. 81-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – From a workplace learning perspective, the purpose of this paper is to explore the relationship between conditions for learning and stressful work and, to analyse the learning conditions that support the management of stressful work. The model of effort-reward imbalance (ERI) is adopted as an indicator of stressful work by measuring the relationship between Effort and Rewards in work.

    Design/methodology/approach – The material consists of questionnaire data from 4,420 employees in ten public and private organisations in Sweden.

    Findings – The results provide evidence that suggests that some workplace conditions known to enable learning also indicates a comparatively better chance for employees to manage stressful work. An innovative practice reduces the feelings of effort, whereas managerial support and knowledge sharing serve as rewards contributing to appreciation, while competence and career development create rewards in the form of opportunities for progression.

    Practical implications – Workplaces in which there are enabling learning conditions can provide employees with ample resources for managing stressful work.

    Originality/value – This paper explores the complex relationship between workplace learning conditions and the ERI model seen from a workplace learning perspective which has received relatively sparse attention in the literature.

  • 46.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Nilsson, Peter
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Kompetensförsörjning – att attrahera och behålla personal inom svensk hälso- och sjukvård: – exemplet Magnetmodellen2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om kompetensförsörjning inom en stor offentlig hälso- och sjukvårdsorganisation inom en Region. Ett led i Regionens kompetensförsörjningsarbete för att attrahera och behålla vissa yrkesgrupper, särskilt sjuksköterskor har varit att implementera en kompetensförsörjningsmodell som förknippas med magnetsjukhus. Begreppet magnetsjukhus myntades i början av 1980-talet då studier genomfördes för att undersöka varför vissa amerikanska sjukhus var bättre än andra på att attrahera och behålla kvalificerade sjuksköterskor trots en nationell sjuksköterskebrist. Ett magnet­sjukhus beskrivs som en organisation som likt en magnet attraherar och behåller kompetenta sjuksköterskor trots att efterfrågan på yrkesgruppen överstiger utbudet på arbetsmarknaden.Regionens mål att införa magnetmodellen var dels att utveckla och behålla adekvat kompetens, dels att ytterligare förbättra vårdkvaliteten baserad på evidens. Utvecklings- och implementeringsarbetet omfattade inte bara den strategiska ledningsnivån utan inkluderade hela chefskedjan ut till lokala arbetsplatser. Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande rapport att bidra med kunskap om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården genom att närmare följa och analysera:

    • det lednings-/stabsdrivna och organisationsövergripande utvecklingsarbetet med att ta fram och implementera en modell för kompetensförsörjning – en östgötsk version av den så kallade magnetmodellen inom Regionen; samt

    • det arbetsplatsnära arbetet med att attrahera och behålla sjukvårdspersonal på kliniker och arbetsplatser inom Regionens sjukhus. 

    Forskningsprojektet har pågått under tre års tid och omfattar två delstudier. I den första delstudien ligger fokus på det lednings-/stabsdrivna och organisationsövergripande utvecklingsarbetet med att utforma och implementera Regionens version av magnet­modellen. I den andra delstudie ligger fokus på organisering av implementeringsarbetet ut i kärnverksamheten och det arbetsplatsnära utvecklings- och implementeringsarbete som skett i dagligt arbete på kliniker och arbetsplatser inom Regionen. Det totala empiriska materialet som är insamlat består av fältanteckningar från observationer av arbetsgrupper, möten, workshops, intervjuer med HR, utvecklingsledare, chefer och vårdpersonal samt en mängd olika typer av dokument.

    Resultatet visar att det funnits flera utmaningar under utvecklingsarbetet och implemen­teringen av den organisationsövergripande magnetmodellen. Magnetmodellen, och främst den amerikanska originalmodellen förknippats med sjuksköterskeprofessionen och därför har det funnits frustration kring otydligheter och ifrågasättanden av modellen. Något som kan ha bidragit till att utmana implementeringen är den målkonflikt som denna modell härbärgerar – å ena sida fokus på kompetensförsörjning, å andra sidan förbättrad vårdkvalitet. Vilket kan förklaras av att det fanns flera uppfattningar och tolkningar av vad den östgötska varianten egentligen innebar. Implementeringsarbetet handlade mycket om att skapa arenor för erfarenhetsutbyte (arbetsgrupper, workshops och informations­möten) för att skapa möjligheter till lärande och delaktighet kring att anpassa magnet­modellen efter östgötska förhållanden genom att involvera centrumutsedda personer (HR och utvecklingsledare) med ansvar för implementering, chefer och annan sjukvårds­personal. I ett nästa steg erbjuda stöd via gap-analyser för att identifiera och prioritera utvecklingsbehov som utgick från lokala förutsättningar i kärnverksamheten.

    Men resultatet visar också att det som också utmanat implementeringen av den östgötska magnetmodellen har att göra med huruvida kärnverksamheten uppfattar Regionens magnetmodell som en relevant lösning för de kompetensförsörjningsproblem de brottas med. Problem med kompetensförsörjning yttrar sig alltid på arbetsplatsnivå, exempelvis i form av möjligheter eller svårigheter att attrahera och behålla kompetent personal. Resultaten visar att det fanns flera utmaningar där vissa av dessa utmaningar var klinik- och arbetsplatsspecifika, medan andra var mer generella. En sådan mer generell utmaning handlade om hur en organisationsövergripande enhetlighet och standardisering skulle balanseras mot klinikers och enskilda arbetsplatsers lokala förutsättningar och specifika behov av kompetensförsörjning, och därtill andra verksamhetsutvecklingsbehov. Från ett kompetensförsörjningsperspektiv, kan som denna studie visar lokala förutsättningar på klinik- och arbetsplatsnivå i hög grad skilja sig åt. En av de studerade klinikerna var en välmående arbetsplats där många anställda stannat under lång tid och där ett begränsat utflöde av kompetens med råge balanserades av det potentiella inflödet. Kliniken kan med andra ord beskrivas som en magnetklinik som attraherar och behåller sjukvårdspersonal. Kompetensförsörjningsläget vid den andra studerade kliniken, framförallt när det gäller sjuksköterskor, kan beskrivas som en stor utmaning. Över flera års tid hade utflödet av kompetenta sjuksköterskor överstigit inflödet, vilket gjort att de tvingats använda hyrsjuksköterskor från bemanningsföretag.

    Slutsatsen som dras är att den östgötska magnetmodellen kan fungera som ett stöd för kliniker och arbetsplatser för att komma vidare i sitt lokala kompetensförsörjningsarbete, men denna modell kan inte ensamt lösa att attrahera och behålla personal. En lärdom är att kompetensförsörjning, speciellt vid personalbrist, är ett komplext problem som kan ha multipla orsaker. En klinik och arbetsplats kan göra en hel del för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare, men detta kompetensförsörjningsarbete påverkas även direkt och indirekt av regionala, nationella och globala förhållanden. 

  • 47.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Students’ Vocational Learning: Enabling Conditions for Putting Knowledge to Work2018Ingår i: Handbook of Vocational Education and Training: Developments in the Changing World of Work, / [ed] Simon McGrath, Martin Mulder, Joy Papier and Rebecca Suart, Springer, 2018, s. 1-18Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this chapter is to contribute knowledge about school-related and workplace-related conditions that enable students’  vocational learning during workplace-based learning within vocational education. The research underpinning the chapter draws on evidence from a research project on students’  vocational learning in the industrial vocational education program at six different Swedish upper secondary schools. The theoretical concept of recontextualization contributes to uncovering the dynamic conditions that enable students’  vocational learning as they bring knowledge from the school context to the workplace context and back in vocational education programs. The argument is that both school- and workplace-related conditions must support putting knowledge to work in the workplace context. The ways in which different types of knowledge are put to use form the basis for examining how school-related and work-related conditions can support students in their vocational learning. The students’  ways of making sense of workplace-based learning as an extension of their educational program and of putting knowledge to work in the workplace are connected with their identity formation processes. Students use different learning strategies to bridge school-based and workplace-based knowledge that support changes in the workplace. The implications of this study are discussed in terms of potential changes in practices for vocational learning in the context of vocational education.

  • 48.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Halvarsson Lundqvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kompetenslyft för klimatomställning. Kunskapsläge och fortsatta forskningsbehov2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en kunskapsöversikt som ska ge ett underlag till Vinnovas regeringsuppdrag att förbereda genomförande av ett kompetenslyft för klimatomställning. I rapporten fokuseras internationell forskning i syfte att reda ut begrepp, beskriva kunskapsläget, ge intressanta exempel samt visa behov och förutsättningar inför kompetenslyft för klimatomställning i företag.Tre centrala slutsatser baserad på internationell forskning kan dras beträffande behovet av och förutsättningar för kompetenslyft för klimatomställning inom industrin. Den första slutsatsen är att kompetenslyft inom industrin primärt måste utgå från företagens behov av kompetensförsörjning både på kort och lång sikt. Den andra slutsatsen förordar ett helhetsperspektiv implicerande att industrins klimatomställning går i takt med andra omställningssystem för grön omställning inom utbildning och det större demokratiska samhället. Den tredje slutsatsen accentuerar vikten av att bringa klarhet i den begreppsoreda och de potentiella målkonflikter som följer av olika förståelser av grön omställning. Parallellt som dessa slutsatser summeras nedan framhålls områden där det krävs förstärkning av kunskap och forskning. Slutligen sammanfattas sju åtgärdsområden som kan vägleda ett kompetenslyft för klimatomställning i industriföretag.

    Kompetenslyft inom industrin behöver utgå från företagens kompetensbehov

    Forskningsöversiktens slutsatser innebär att kompetenslyft inom företag behöver identifiera efterfrågan på grön kompetens i företag, uppmärksamma övergångar mellan utbildning och gröna jobb/yrken samt informeras av yrkesanalyser av gröna färdigheter, kompetenser och arbeten. För det andra fordrar kompetenslyft för grön omställning inom industrin systematisk kunskap om behov av lärande, och förutsättningar därmed för anställda inom industrin. Genom forskningsöversikten framgår en betydande kunskapslucka gällande grön omställning i förhållande till individers och gruppers motivation och drivkrafter (vilja) för att delta i kompetenslyft. För att möta denna utmaning krävs att incitament och stödstrukturer utvecklas för att främja att anställda väljer att omskola sig till gröna arbetsuppgifter och utvecklar gröna beteenden. Detta pekar också fram mot vikten av flexibla utbildningsinsatser som ibland kan innebära att anställda förbereds för gröna yrken som är i vardande. Exempel på sådana kurser finns numera inom svensk yrkeshögskola som framgent kan förväntas fylla en viktig funktion för flexibla och behovsstyrda utbildningsinsatser. För det tredje identifieras genom analysen av forskningsläget ett relativt förbisett behov av att utveckla mer kunskap om medarbetardriven innovation på arbetsplatser. Det innebär att fler grupper av arbetstagare som inte traditionellt driver innovation på arbetsplatser behöver läras upp och involveras i innovationsarbetet. Arbetstagarnas lärande i det dagliga arbetet måste därför stödjas och det är nödvändigt att de får tillgång till olika former av arbetsplatslärande varvat med inslag av formell utbildning.

    Parallella omställningssystem för industrins klimatomställning behöver gå i takt

    Det nationella utbildningssystemets gröna omställning behöver vara i samklang med den gröna omställning som sker i industriföretag. Behovet av samverkan är ingen nyhet utan förefaller tvärtom vara ett kroniskt problem. Just därför behövs framåtpekande lösningar på hur samordning kan ske mellan utbildningssidans respektive industrins engagemang för klimatomställningen. Rapporten behandlar denna ”stuprörs-problematik” dels på systemnivå, dels på en praktiknära nivå. På systemnivå behöver den oförutsägbarhet och komplexitet som omgärdar grön omställning i företag ses i ett helhetsperspektiv. Denna synvända innebär att företags gröna omställning inte ses som isolerat från den gröna omställning som måste ske i utbildningssystemet. I stället ses industrins klimatomställning som delar i ett omställningssystem där utbildningsinsatser inom nationella utbildningssystem och företag korsbefruktar och överlappar varandra. En modell för ett sådant systemperspektiv indikeras i rapporten (se figur 5.1, sid. 37).På en praktiknära nivå illustrerar forskningsöversikten innovativa forskningsprojekt där utbildningsanordnare inom universitet och yrkesutbildningar i samspel med företag tillsammans utvecklar korta utbildningsinsatser. Exempel är utveckling av skräddarsydda kurser för olika grupper av anställda och utbildningsanordnare och utveckling av digitala plattformar för masspridning av kunskaper om grön omställning. Andra insatser som sticker ut är externa utvecklingsprogram som designats för att stötta företagens gröna omställning eller hur studenter tagit en drivande roll i utvecklingsprojekt för att skapa gröna innovationer inom industriföretag. Företag kan vinna på att bjuda in studenter till arbetsplatser för att stärka kontaktytorna mellan utbildning och företag, och presumtiva medarbetare (studenter). Samtidigt pekar forskningsöversikten på vikten av att projektresultat blir hållbara över tid genom att föras in i och komma till nytta i företagens och utbildningsanordnarens reguljära verksamheter. Annars riskerar samverkansformer att upphöra när projekt avslutas. Ett liknande problem är uppskalning av metoder som utvecklats i samverkan mellan olika aktörer för att stötta företagens gröna omställning. Företagsbehov och metoder finns men det är brist på långsiktiga resurser och planer för att tillhandahålla metoderna och tillgodose behovet. Forskningsöversikten tydliggör också att svensk forskning om samverkan mellan utbildning och industriföretag kopplat till grön omställning är ytterst eftersatt. Det talar för vikten av att utveckla en mer etablerad plattform för sådan forskning.

    Att bringa klarhet i grön omställning

    En betydande utmaning för denna rapport har varit att nå klarhet i den begreppsoreda som utmärker olika diskurser om grön omställning. Försök har därför gjorts för att bättre förstå begreppets olika betydelser och konsekvenser för satsningar på kompetenslyft inom industrin utifrån aktuell forskning. Tekniska färdigheter och kompetenser är grunden för klimatomställning inom industrin men teknikfokus behöver utvidgas med olika typer av relationell kompetens och förändringskompetens vilka påverkar hur tekniska kunskaper tillämpas och utvecklas. Gröna jobb och gröna kvalifikationer kan också vara fruktbara att förstå utmed ett kontinuum av yrken som kräver olika typer av gröna färdigheter. En mer mångfacetterad förståelse av gröna färdigheter och kompetenser kan också bidra till att undvika att gröna jobb främst likställs med jobb inom bio-näringen som varit vanligt i Sverige. Begreppsoredan gällande grön omställning kan också bero på att begreppet används på olika sätt inom policy-områden och på sätt som förstärker kända målkonflikter mellan exempelvis arbetsmiljö och klimatmålsättningar. Arbete med gröna jobb är inte automatiskt lika med god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden för anställda inom industrin. Återkommande i forskningsöversikten betonas att visionen om grön omställning måste relateras till de radikala systemförändringar som måste ske både inom utbildning och arbetsliv för att sociala hållbarhetsmål ska kunna förenas med klimat- och miljöhänsyn i enlighet med Agenda 2030. Det noteras att internationell forskning i andra världsdelar som Asien är mer radikala än Sverige i betoningen på att social och ekonomisk rättvisa samt gröna jobb måste gå hand i hand. Beträffande svenska förhållanden implicerar satsningar på grön omställning inom industrin att olika politikområden i arbetslivet behöver samverka för att uppnå positiva synergieffekter av internationellt sanktionerade ekologiska och sociala målsättningar.

    Rekommendationer

    Följande åtgärdsområden kan vara vägledande så att fler kan ta del av ett kompetenslyft för klimatomställning i industriföretag:·      

    Avsätt tillräckligt med medel för information. Potentialen för ett kompetenslyft att göra verklig skillnad för klimatet börjar i att informationen kommer fram till de som bäst behöver lyftet. Alla företag kommer dock inte själva att söka information även om det finns behov av kompetenshöjning i företaget – gäller framför allt små och medelstora företag. Men de kan nås av information i sina egna nätverk och agera därefter. Därför är det viktigt att de organisationer som befinner sig i företagens närhet informeras. Det finns många myndigheter, organisationer och nätverk som kan agera som informationsbärare. Dessa kan också nyttjas som inspiratörer och insiktsskapare samt lotsa vidare till nationella program så som Produktions- och Omställningslyftet och till utbildningsanordnare både inom och utanför utbildningssystemet.·      

    Skapa korta, flexibla och digitala kurser och utbildningar. Det finns ett tydligt behov av att utveckla korta, flexibla och digitala kurser för företag i samspel med aktörer inom utbildning för att bidra till klimatomställningen. Korta utbildningsinsatser är viktiga för vidareutbildning av anställda, och det kan fordra en mix av olika flexibla utbildningsinsatser, ibland på kort varsel, för att möta företagens kompetensbehov. Att utnyttja digitaliseringens möjligheter och digitala plattformar blir viktigt för att nå större grupper av individer som behöver kompetensutvecklas och omskolas. Yrkeshögskolan är en central nyckelaktör och kan fungera som ett viktigt komplement till det nationella utbildningssystemet för att hantera snabba omställningar inom olika yrken och kompetensbehov för grön omställning. Utbildningsaktörer inom yrkeshögskolan kan organisera kortare utbildningar på plats eller på distans för studerande inklusive vidareutbildningar för anställda inom industrin.·      

    Varva formella utbildningsinsatser och lärande i dagligt arbete och planera parallellt hur nya färdigheter ska användas i befintliga eller nya arbetsuppgifter för att tillgodose företags kompetensförsörjningsbehov. Det finns ett behov av att systematiskt varva olika typer av utbildningsinsatser med lärande i dagligt arbete, det vill säga använda olika typer av hybridmodeller för att kompetensutveckla anställda för klimatomställning i företag. Redan på kort sikt kommer klimatomställningen att innebära massiva behov av kompetensutveckling och omskolning av anställda för att tillgodose företags kompetensförsörjningsbehov. Samtidigt visar forskningen att vilka färdigheter eller kompetenser som behövs är kontextberoende och kan därmed skilja sig betydligt företag emellan. Därför är det viktigt med kompetenskartläggningar och planer för kompetensutveckling som tar hänsyn till företagets strategier för att klara den gröna omställningen och hur nya färdigheter ska användas i befintliga eller nya arbetsuppgifter. Viss kompetens­utveckling kan ske på arbetsplatsen medan för större kompetensutvecklingsbehov krävs utbildningsanordnare utanför företagen vilket försvårar kopplingen mellan den mer formella utbildningen och det dagliga arbetet.·      

    Stärk företagsledningars och chefers kompetens i förändringsledning. Den förändring som behöver ske sett till nya produktions-, organisations- och styrningsprinciper kommer ställa fler krav på företagsledningars och chefers förmåga att leda förändring vid industrins gröna omställning för att nå en klimatomställning. I denna omställning kommer företagsledningar och chefer behöva utöva ett förändrings­stödjande ledarskap, men detta ledarskap får dock inte bli alltför enkelspårigt teknikfokuserad. Vid förändringsledning är det viktigt att det finns en tydlig målbild av vad klimatomställning innebär för företaget. Företagsledningar och chefer har därför en central roll att skapa förutsättningar för delaktighet och att involvera de anställda i diskussionen kring organisationens mål i klimatomställningen. Ett förändringsstödjande ledarskap växer inte fram med automatik, utan företagsledningar och chefer måste ges förutsättningar att lära sig leda en förändring mot grönare produkter och produktionsprocesser. Det pekar fram emot att utbildningsinsatser måste också skräddarsys för olika typer av chefer.·      

    Stärk utbildares, lärares och företagcoachers gröna kompetens. Ska olika hybridlösningar kunna genomföras med stöd av formella utbildningsanordnare utanför företagen är det också rimligt att i ett kompetenslyft för klimatet stärka utbildares, lärares och företagcoachers kompetens. Forskningen har visat att denna grupp kan arbeta med att stärka olika typer av kompetenser i företag såväl som utbildningar. En sådan kompetens är att ha förmåga att medvetandegöra och skapa gröna mindsets. Ett positivt mindset ses som en grundförutsättning eller basen för all grön omställning i företag. Oavsett vilken typ av utbildning eller företagscoachning som avses och vilken typ av kompetens eller färdighet som denna grupp har att stärka, är utbildningsbehovet hos dem själva stort. 

    Följande åtgärdsområden kan vara vägledande för att utveckla former för samverkan kring utbildningsinsatser mellan myndigheter, andra organisationer och industrin.·      

    Utveckla långsiktig samverkan mellan utbildning och företag för att säkerställa industrins framtida kompetensförsörjning. För att minska risken för att kompetenslyftet blir ett tomtebloss krävs långsiktiga utbildningssatsningar för att säkerställa kompetensförsörjning inom industrin som främjar klimatomställningen. Det är därför centralt att det sker en ömsesidig samverkan och ett samlärande mellan utbildning och företag för att identifiera vad industrin har för behov. Universitets- och högre yrkesutbildning har en vital roll för att lägga grunden för ett livslångt lärande samt kritiskt och självständigt tänkande gällande grön omställning som kan föras in i industrierna. Företag kan därför vinna på att bjuda in studenter till arbetsplatser inom industrin för ett ömsesidigt lärande. Goda exempel i forskningsöversikten illustrerar hur studenter kan ta en drivande roll i kunskapsutveckling om grön omställning inom ramen för kontakter med företag.·      

    Bygg broar inom och mellan befintliga samverkansplattformar och nätverk. Det finns en potential att stimulera användning av befintliga myndigheter och organisationer för att fortlöpande identifiera och öka kunskapen om olika typer av behov av utbildning- och kompetenshöjande insatser för grön omställning inom industrin. Kartläggningar av behov av kompetenshöjande insatser behöver också följas av frågor om hur ansvaret – vem/vilka ska betala, styra, organisera och praktiskt driva utbildningar? – ska fördelas mellan olika utbildningsaktörer och företag, inklusive de organisationer som stöttar företagen på olika sätt. Ansvarsfrågan är kritisk då samverkan mellan utbildningsinstitutioner och arbetsliv i forskningslitteraturen beskrivs som ett närmast kroniskt problem.För en mer utförlig beskrivning av rekommendationerna, se kapitel 6 i rapporten.

  • 49.
    Gustavsson, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Sardadvar, Karin
    Wirtschaftsuniversität Wien i Österrike och Humboldt-Universität i Tyskland..
    Delade arbetsturer i kommunal äldreomsorg – erfarenheter, utmaningar och möjligheter2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om delade turer inom svensk kommunal äldreomsorg, och ett särskilt fokus ligger på utmaningar med delade turer och möjligheter att avskaffa delade turer i kommunal äldreomsorg. Det empiriska materialet baseras på 14 intervjuer med 15 personer (chefer, undersköterskor, ledning- och administrationsförträdare samt fackliga företrädare) i en kommun vi kallar A. Dessutom utgörs det empiriska materialet av tre intervjuer från två andra kommuner som kallas Kommun B respektive C. I Kommun A fanns funderingar på att avskaffa delade turer, medan Kommun B och C hade kommit ganska långt i avskaffandet av delade turer inom äldreomsorgen. Kommun B och C förmedlar erfarenheter och lärdomar som de ville delge andra kommuner som var i startgroparna med att avskaffa delade turer. Resultatet visar att avskaffandet av delade turer handlar om att balansera mellan politik och ekonomi. En balans som inte alltid går i takt och kan inrymma inbyggda motstridigheter mellan politikens uppifrånstyrning och lokala verksamheters behov. Politiker har en vilja att avskaffa delade turer inom Kommun A, men de beaktar inte alltid verksamhetens villkor i tillräcklig stor utsträckning, och inte heller vilka konsekvenser deras beslut att ta bort delade turer får för verksamheter. Det innebär att förutsättningar som villkoras av politiker och politiska beslut ska i sin tur omtolkas och genomföras av chefer och undersköterskor i lokala verksamheter. Bristen på information och mindre bra kommunikationsvägar mellan organisationsnivåer skapar osäkerhet inom de lokala verksamheterna kring vad som faktiskt gäller avseende delade turer. Delade turer blev mer aktuellt när Heltidsresan, som ska främja fler heltidsanställningar i kommunen, kom upp på Kommun A:s agenda. Om och i så fall och hur delade turer och Heltidsresan hör ihop finns det många åsikter om. En del menar att de hör ihop för båda berör arbetstids och schemaläggningsfrågor samt styrs av ekonomi, medan andra menar att delade turer och Heltidsresan är två parallella förändringar som inte alls hör ihop eller borde drivas samtidigt.

    Resultatet visar även om delade turer ska avskaffas måste det finnas mer personal – fler huvuden, inte fler timmar. För att utöka personalstyrkan finns det två vägar att gå antingen använda vikarier eller anställa fast personal. Vikarier är nödvändiga för att hantera korttidsfrånvaro, men att förlita sig på vikarier är en oönskad lösning. Vikarier kan vara en börda för de ökar arbetsbelastningen för den ordinarie personalen eftersom de ofta är outbildade, saknar erfarenheter av omvårdnadsarbete och kan inte ens utföra basala arbetsuppgifter som att bädda sängar och tvätta. Kontinuitet i omvårdnadsarbetet är en viktig kvalitetsaspekt som kan vara hotad om mängden vikarier behöver öka när delade turer avskaffas. En lösning för att undvika fler vikarier är som föreslås att skaffa en bemanningspool med fast anställd personal. Oavsett hur arbetspassen ligger kommer det kräva att arbetsuppgifter som idag utförs av vikarier behöver omfördelas till den fast anställda personalen. Konsekvensen av att anställa fler fast anställda för att ta bort delade turer är en förhöjd grundbemanning. Detta kommer i sin tur att kräva en omorganisering för att utnyttja den utökade personalresursen. Samtidig kan en ökad personalresurs leda till överbemanning vilket innebär att det kan vara svårt att utnyttja den ökade personalresursen eftersom det är på morgon och kväll flest arbetsuppgifter behöver utföras av personalen.

    Frågan som aktualiseras är vilka möjligheter som finns för att avskaffa delade turer i Kommun A. Några aspekter som framträtt i empirin kan ge en viss vägledning för ett eventuellt avskaffande av delade turer, nämligen:

    • Ett tydligare ställningstagande

    • Bättre kommunikationsvägar mellan organisatoriska nivåer

    • Utöka chefers handlingsutrymme

    • Ökad frivillhet och individuella lösningar för undersköterskor

    Kommun A behöver göra ett tydligare ställningstagande för i vilken riktning de ska gå och sedan staka ut ett tydligt mål. Bättre kommunikationsvägar och arenor där politiker, kommunledning, fackliga företrädare, chefer och andra skulle kunna träffas möjliggör en utveckling av en mer verksamhetsnära ledning och styrning av den förändring som måste till om delade turer avskaffas – och även när det gäller Heltidsresan. Att utöka chefers handlingsutrymme skulle stimulera deras engagemang och öppna upp för att ta tillvara deras initiativ och lokala lösningar på bemanningsfrågan. En möjlighet som undersköterskorna föreslår är att ta reda på hur många som frivilligt vill arbeta delade turer, och hur många som inte alls vill det. Ett ökat inflytande över arbetstiderna skulle möjliggöra att undersköterskor mer självständigt kan finna anpassade lösningar. Som det är nu kan de vara fast på en schemarad vilken inte direkt inbjuder till spontanitet.

    Från resultatet i denna studie dras slutsatsen att uppfattningen om delade turer är tudelad. Det finns argument som talar för att behålla delade turer respektive argument att ta bort delade turer inom Kommun A. Oavsett vilken väg som väljs – behålla eller ta bort delade turer, visar resultaten att Kommun A behöver ge en tydligare vägledning i vilken riktning de ska gå. Det innebär att de behöver staka ut tydliga mål, tydligare kommunicera och i större utsträckning involvera chefer och vårdpersonal i förändringsarbetet för att ta tillvara lokala arbetsplatsers och verksamheters erfarenheter. Ett tydligare ställningstagande och skapade av större engagemang för förändringsarbete skulle även kunna skapa ett attraktivare arbete inom kommunal äldreomsorg.

  • 50.
    Haidabrus, Bohdan
    et al.
    Sumy State Univ, Ukraine.
    Druzhinin, Eugen
    Natl Aerosp Univ, Ukraine.
    Elg, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre.
    Martin, Jason
    Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling.
    Grabis, Janis
    Riga Tech Univ, Latvia.
    Programs to Boost IT-Readiness of the Machine Building Enterprises2020Ingår i: ADVANCES IN DESIGN, SIMULATION AND MANUFACTURING II, SPRINGER INTERNATIONAL PUBLISHING AG , 2020, s. 75-84Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One of the important aspects of providing the high level of the enterprises competitiveness on the market is existence of the necessary level of IT-readiness. By using the term "IT-readiness" we mean the ability of the enterprise to reach the mission by the most effective use of modern information technologies. There are contradictions between the need of the enterprise operatively to reconstruct design and production structures accordingly to the market condition change and the level of the modern IT use for maintenance of science intensive samples creation projects. The problem situation becomes complicated because of the lack of possibility of the fast development of expensive information support systems through the absence of big financial resources for the machine building enterprises in the conditions of an unstable investment climate and a low level of profitability. It leads to the need of the stage-by-stage IT introduction in the course of a life cycle support of a new equipment creation project that is also a characteristic for the machine building enterprises. It turned out that the high technology development is carried out now under the conditions of essential restrictions of financial resources all around the world. In these conditions one of progressive ideologies is Lean Manufacturing methodology. World experience shows that the success of this ideology introduction is directly connected with an effective use of modern information technologies of the high technology samples design and business management. Thus, an important question is the compliance of the enterprise to the necessary level of IT-readiness which is directly connected with a technological maturity.

123 1 - 50 av 149
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf