liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 63
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre, infrastruktur och boende2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenionell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The housing situation of older people – Issues of investigations2017Ingår i: Book of abstracts, 2017, s. 51-51Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The housing situation of older people has been on the Swedish political agenda for some time. An increasing ageing population implies a demand for housing in correspodence to their needs. Assisted living facilities decreased with 30 000 places between 2002 and 2016, as a result, the majority of older people age in a dwelling in the ordinary housing market. In 2008 and 2015 respectively two government investigations on older people’s housing were presented. The investigations focused on the need for housing to bridge the gap between ordinary housing and assisted living facilities and issues of affordability and social community but also the lack of accessible housing in particular geographic areas. This paper aims to investigate the origins of the two investigations and relate them to changes in the housing market affecting older people, arguing that the strong emphasis on ageing in place has shifted the responsibility of having a good place to live from general welfare to older individuals themselves.

  • 3.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vad kännetecknar de äldre under kommande årtionden? Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Regeringskansliet Kommitteservice , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldre, generationsperspektiv och sociala nätverk2017Ingår i: Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén, Lars-Christer & Motel Klingebiel, Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgenationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Stockholm Univ, Sweden.
    Hagberg, Jan-Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    What about community sustainability? - dilemmas of ageing in shrinking semi-rural areas in Sweden2018Ingår i: Scottish Geographical Journal, ISSN 1470-2541, E-ISSN 1751-665X, Vol. 134, nr 3-4, s. 103-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many municipalities in Sweden have decreasing population rates combined with an increasing proportion of older people. Such a demographic shift will influence the way life is led as the foundation for service provision and social activities becomes undermined. This leads us to question the extent to which shrinking municipalities can be considered socially sustainable. The aim of the paper was to investigate older peoples participation in the local community and to study the perceived changes in the local community as reported by older people and how these are experienced. A postal survey was sent out to all inhabitants aged 80 years and older living in their own household in three small, semi-rural municipalities in southern Sweden, in total 1386. The response rate was 60%. Thus, focus was on the experiences of the oldest individuals. The research questions analysed for this study concerned the ageing populations social networks, community involvement, car dependence and service provision. The results are used to discuss the social sustainability of the societies in which these people have lived for a long time.

  • 6.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hyden, Lars-ChristerLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.Motel-Klingebiel, AndreasLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige.2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kelfve, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldres materiella förhållanden2017Ingår i: Vem är den äldre - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén Lars-Christer & Motel Klingebiel Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Abramsson, Marianne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öhman, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Äldres hälsa och livsstil2017Ingår i: Vem är den äldre? - Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] Abramsson, Marianne; Hydén Lars-Christer & Motel Klingebiel Andreas, Stockholm: Nationell Kvalitetsplan för Äldreomsorgen , 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Andersson, Eva K.
    et al.
    Stockholm Univ, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Malmberg, Bo
    Stockholm Univ, Sweden.
    Patterns of changing residential preferences during late adulthood2019Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 39, nr 8, s. 1752-1781, artikel-id PII S0144686X18000259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Earlier research on residential mobility has demonstrated a tendency for the young old of the 55+ population to prefer peripheral locations, whereas older age groups choose central locations. Here, we present survey results indicating that such late-adulthood differences in preferences are supported by age-related shifts corresponding to differences in housing preferences expressed by individuals in peripheral as well as central locations in Sweden. A sample of 2,400 individuals aged 55 years and over was asked to select the seven most important characteristics of a dwelling from a list of 21 alternatives (Survey of Housing Intentions among the ELDerly in Sweden (SHIELD), 2013). The preferences expressed were used as dependent variables in logistic regressions to determine to what extent the housing preferences of older people are linked to age, gender, socio-economic status and type of geographical area. The results demonstrated a close link between neighbourhood characteristics and housing preferences. Owning the dwelling, having a garden and access to nature were stressed as important by individuals living in non-metropolitan middle-class areas and in suburban elite areas. The youngest cohort expressed similar preferences. Older age groups instead stressed the importance of an elevator, single-storey housing and a good design for independent living; preferences that have similarities to those expressed by individuals living in large cities and smaller urban centres where such housing is more readily available.

  • 10.
    Antelius, Eleonor
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hydén, Lars-ChristerLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Living with dementia: Relation, responses and agency in everyday life2017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Traditionally, dementia has been defined primarily in terms of loss: loss of cognitive and communicative competencies, loss of identity, loss of personal relationships. People living with dementia have been portrayed as increasingly dependent on others, with their loved ones seen more as care givers than as spouses, children and relatives. However, in the last two decades this view of the person living with dementia as an 'empty vessel' has been increasingly challenged, and the focus has shifted from one of care to one of helping people to live with dementia. With contributions from an international range of expert authors, Living with Dementia strongly advocates this new perspective through in-depth discussion of what people with dementia and their loved ones can do, and how they can actively make use of remaining resources. Topics covered include: how to involve people with dementia in collaborative activities in the home, and the benefits this has on their cognitive and communicative abilities ways in which identity can be presented and preserved through storytelling, and the impact on identity of moving from home into residential care the benefits of a 'citizenship' approach to dementia: of recognising that a person living with dementia is an active agent, with the right to self-determination and the ability to exert power over their own lives. This important new contribution to the dementia debate is truly enlightening reading for students across the full range of health and social care disciplines, and offers a fresh perspective to existing practitioners and those who care for people with dementia.

  • 11.
    Antelius, Eleonor
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kiwi, Mahin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Strandroos, Lisa
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ethnographic methods for understanding practices around dementia among culturally and linguistically diverse people2018Ingår i: Social research methods in dementia studies: inclusion and innovation / [ed] John Keady, Lars-Christer Hydén, Ann Johnson, Caroline Swarbrick, Abingdon, Oxon: Routledge, 2018, s. 121-139Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    Linnaeus Univ, Sweden; Italian Natl Inst Hlth and Sci Ageing, Italy.
    Poli, Arianna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Italian Natl Inst Hlth and Sci Ageing, Italy.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus Univ, Sweden; Swedish Family Care Competence Ctr, Sweden; Eurocarers, Germany.
    Andreasson, Frida
    Linnaeus Univ, Sweden; Swedish Family Care Competence Ctr, Sweden.
    Salzmann, Benjamin
    Italian Natl Inst Hlth and Sci Ageing, Italy; Wir Pflegen eV, Germany.
    Doehner, Hanneli
    Eurocarers, Germany; Wir Pflegen eV, Germany.
    Papa, Roberta
    Italian Natl Inst Hlth and Sci Ageing, Italy.
    Efthymiou, Areti
    Eurocarers, Germany; Cyprus Univ Technol, Cyprus.
    Valenza, Silvia
    Italian Natl Inst Hlth and Sci Ageing, Italy.
    Pelliccioni, Giuseppe
    Italian Natl Inst Hlth and Sci Ageing, Italy.
    Lamura, Giovanni
    Italian Natl Inst Hlth and Sci Ageing, Italy.
    Usage and Usability of a Web-based Program for Family Caregivers of Older People in Three European Countries: A Mixed-Methods Evaluation2018Ingår i: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 36, nr 5, s. 232-241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    InformCare is a European Web platform that supports informal caregivers of older people by providing access to online information and professional and peer support. The aim of this study was to assess the usage and usability of a psychosocial Web-based program carried out in three European countries (Italy, Sweden, and Germany). A mixed-methods sequential explanatory design was adopted, comprising baseline and postintervention assessments, as well as combined thematic content analysis of results and focus group findings. A convenience sample of 118 caregivers was enrolled, of whom 94 used the services offered by the program at least once. The subsamples in the three countries used the platform in different ways, with a predominance of passive strategies (eg, seeking information and reading other peoples comments) for Italian caregivers, and more active usage by Swedish and German caregivers. The usability assessment showed that the platform was perceived well by Italian and German caregivers, whereas technical problems affected the Swedish samples experiences. Focus group data highlighted user satisfaction with the online support and reliability of the environment. Recommendations for practitioners are to ensure digital training for caregivers who have lower confidence in use of the Internet, to involve different healthcare professionals in the provision of professional support, and to adequately manage online community building.

  • 13. Bulow, Pia
    et al.
    Persson-Thunqvist, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull: Familjestöd som professionell praktik2019Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 26, nr 1, s. 43-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Bulow, Pia
    et al.
    Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete Hälsohögskolan i Jönköping .
    Thunqvist Persson, Daniel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar resultatet av en forskningsstudie om familjestödjande samtal med barn och föräldrar i familjer där mamma och/eller pappa har psykiska problem som föranleder kontakt med vuxenpsykiatrin. Det studerade familjestödet bygger på ett utvecklat samarbete mellan en landstingsdriven vuxenpsykiatrisk mottagning och en familjeenhet inom socialtjänsten i en medelstor kommun i Mellansverige. Den del av familjestödet som har studerats är den serie samtal som erbjuds genom familjeenheten och som genomförs där.

    Studiens övergripande syfte var att undersöka hur familjestödjande samtal fungerar och organiseras i samspel mellan barn, föräldrar och professionella. Mer specifikt avsåg studien belysa om och hur barn genom dessa samtal får stöd att prata om föräldrars psykiska problem samt huruvida och på vilket sätt familjestödet kan bistå föräldrarna i deras föräldraskap.

    Inom ramen för forskningsstudien samlades data in från 21 familjestödssamtal samt intervjuer med sju föräldrar och fyra barn efter avslutat familjestöd. Dessutom genomfördes sju intervjuer med samtalsledarna som medverkat vid de studerade familjestödssamtalen. Tre familjer följdes genom hela samtalsserien som för dessa familjer omfattade mellan sex och åtta samtal. Samtliga familjestödssamtal spelades in med ljud och bild medan enbart ljud gällde för intervjuerna.

    Familjestödssamtalen analyserades med samtalsanalytiska och narrativa metoder. Viktiga teoretiska utgångspunkter var det som brukar kallas institutionella samtal och teorier om socialt samspel i interaktion. Av betydelse var också tidigare forskning om barnsamtal och familje-samtal som kommunikativ praktik och i institutionella kontexter t.ex. familjeterapi, samt internationella och nationella studier om familjestödjande interventioner av typen Beardslees preventiva familjeinterventionoch den finska kortversionen Föra barnen på tal.

    Analysen av de studerade familjestödssamtalen – som enskilda samtal och som samtalsserier – visar att familjestödet på flera sätt skiljer sig från många andra institutionella samtal som beskrivs i forskningen, genom att till sin karaktär vara samarbetsinriktade och samtidigt både kartläggande och rådgivande. Familjestödet liknar istället mer terapeutiska möten såsom familjeterapeutiska samtal med den avgörande skillnaden att det i familjestödssamtal är föräldrars psykiska problem som står i fokus medan det klassiska i familjeterapi är att barn är den identifierade patienten.

    Inom familjestödet har framför allt föräldrar, men också barn i viss utsträckning, möjlighet till stort inflytande när det gäller upplägg av samtalsserien som trots ett tydligt gemensamt mönster modifieras utifrån varje familjs livsomständigheter och konstellation. Både barn och föräldrar kan också styra vilken information som föras vidare från enskilda samtal till övriga i familjen.

    Att det studerade familjestödet har formen av en serie samtal med det övergripande målet att stödja barn genom att ge föräldrar stöd i att samtala med barnet/barnen om sina psykiska problem, innebär också att de olika samtalen i serien – som sker i varierande konstellationer avseende personer och antal deltagare – knyts till varandra genom ett fokus på barnet/barnen och dess/deras behov av information om föräldrars psykisk hälsa/ohälsa.

    Tre viktiga aspekter på familjestödet som identifierades var: 1) hur det tycktes öka barns möjlighet att prata om föräldrars psykiska problem utifrån sitt behov av information samt att tydliggöra barns position som anhörig med rätt att få vetskap; 2) den lärande dimensionen av familjestödsamtal; och 3) hur familjestödet realiseras genom en balansakt av de professionella men där barn och föräldrar aktivt deltar.

    I relation till andra institutionella samtal med barn och föräldrar, tycktes barnen i familjestödet få sitt perspektiv belyst i relativt hög utsträckning, och barn kom till tals särskilt i barnsamtalen. Ett viktigt tema i familjestödet och speciellt i enskilda samtal med barn, handlade om huruvida barn tog eller kände ett för sin ålder alltför stort ansvar för sin/sina föräldrar. Analysen av barnsamtalen tydliggör dock att det kan krävas mycket samtalstid för att barn på eget initiativ ska ta upp frågor om oro beroende av föräldrars sjukdom. För barn är det krävande att förmedla sina funderingar kring svåra frågor till andra vuxna och särskilt i ett institutionellt sammanhang.

    Samtidigt indikerar analysen att barns roll som anhörig inte är självklar eller oproblematisk då barn i hög grad tycktes medverka utifrån föräldrars önskan snarare än en egen uttalad vilja att delta. Inte heller stod det helt klart att barnen fullt ut förstod vilken typ av samtal de skulle medverka i när de kom till sitt första samtal inom ramen för familjestödet.

    Den lärande dimensionen av familjestödet hör delvis ihop med den seriekoppling som tydligt skedde mellan olika samtal genom att samtalsledare rekapitulerade tidigare möten, återberättade vad andra familjemedlemmar hade sagt i tidigare möten samt upprepade planen för nästkommande samtal liksom målet för familjestödet i sin helhet. I detta märktes även den utmaning det innebar för de professionella när det gällde att anta ett barnperspektiv då flertalet samtal utgjordes av föräldrasamtal. Anläggandet av ett barnperspektiv kan därför ses både som en professionell hållning och som en del av den lärande aspekten i familjestödssamtalen där just barnperspektivet tycktes bidra till att konstituera familjestödet som en helhet genom t.ex. att hålla fokus och att seriekoppla möten.

    Till skillnad från den kamp mellan ett professionellt perspektiv och klientens livsvärlds-perspektiv som ofta beskrivs i tidigare forskning som gällt samtal och samtalsserier inom välfärdsinstitutioner som socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, visar analysen av familjestödet hur samtalsledaren växlar mellan flera olika perspektiv – föräldraperspektivet, barnperspektivet och ett professionellt perspektiv. Detta sker på ett flexibelt sätt anpassat till samtalens dynamik och föräldrars och barns individuella förutsättningar och utgör på övergripande plan den balansakt de professionella utför.

    Analysen av familjestödet visar att det finns tydliga likheter med den struktur som beskrivs för Beardslees preventiva familjeintervention. Därmed kan studien av familjestödet bidra till ökad förståelse också för den typen av samtalsserier med barn och föräldrar och för vilken det saknas naturalistiska studier av autentiska möten.

  • 15.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Rapp, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holmquist, Carin
    Handelshögskolan i Stockholm, Sweden.
    Sundin, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Old Age as a Market Advantage: The Example of Staffing Agencies in Sweden2017Ingår i: Ageing, Organisations and Management : Constructive Discourses and Critical Perspectives / [ed] Aaltio, Iiris; Mills, Albert J.; Helms Mills, Jean, Cham, Switzerland: Palgrave Macmillan, 2017, 1, s. 183-210Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 16.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sverker, Annette M.
    Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rehabgruppen NSC.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Bridging between social and medical perspectives: Old people´s experiences of a new health care model. 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ågren, Axel
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Äldre människor i ensamhet och gemenskap2017Ingår i: Vem är den äldre?: Äldrebilder i ett åldrande Sverige / [ed] M. Abramsson, L-C. Hydén, A. Motel-Klingebeil, Stockholm: Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, NISALn , 2017, 1, s. 73-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet innehåller en sammanställning över kunskapsläget när det gäller äldre personers upplevelse av ensamhet. Ensamhet kanbeskrivas som en negativ känsla vilken uppkommer och hörsamman med människors brist på sociala relationer. Det kan röra sig om brister när det gäller relationernas antal och/eller kontinuitet. Ensamhet är ett komplext fenomen, och mätningar av andelenäldre som upplever negativ ensamhet ger olika resultat beroende påstudie. Studier genomförda i Sverige har visat att cirka 10 procentav gruppen äldre (65+) uppger att de ofta har en känsla avensamhet. Till detta kan läggas att cirka 40 procent uppger att de ibland upplever ensamhet. Det finns ännu få svenska effektstudierav de satsningar som genomförts med syfte att motverka äldresensamhet.

  • 18.
    Dahlberg, Lena
    et al.
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Andersson, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lennartsson, Carin
    Aging Research Center, Karolinska Institutet, Solna, Sweden; Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Long-term predictors of loneliness in old age: results of a 20-year national study2018Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 22, nr 2, s. 190-196Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The understanding of social phenomena is enhanced if individuals can be studied over longer periods. Regarding loneliness in old age, there is a general lack of longitudinal research. The aim of this study was to examine whether there is an association between loneliness in old age and social engagement 20 years earlier, as stated by life course theory and the convoy model.

    METHOD: Data from the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (2002 and 2011 data collection waves) and the Swedish Level of Living Survey (1981 and 1991 data collection waves) were used. The sample included 823 individuals with an average age of 62.2 years at baseline and 82.4 years at follow-up.

    RESULTS: Each form of social engagement in old age was significantly associated with the same form of social engagement 20 years earlier. Close forms of social engagement were associated with loneliness in old age; as were more distant forms of social engagement, but only when they were considered solely in old age.

    CONCLUSION: Patterns of social engagement in old age were established at least 20 years earlier and close forms of social engagement are long-term predictors of loneliness, although current social engagement tended to be more influential on loneliness. The study underlines the importance of interventions targeted at close relationships that can provide social support in old age.

  • 19.
    Harding, Andrew J. E.
    et al.
    Univ Lancaster, England.
    Morbey, Hazel
    Univ Lancaster, England.
    Ahmed, Faraz
    Univ Lancaster, England.
    Opdebeeck, Carol
    Manchester Metropolitan Univ, England.
    Wang, Ying-Ying
    Univ Lancaster, England.
    Williamson, Paula
    Univ Liverpool, England.
    Swarbrick, Caroline
    Univ Manchester, England.
    Leroi, Iracema
    Univ Manchester, England.
    Challis, David
    Univ Manchester, England.
    Davies, Linda
    Univ Manchester, England.
    Reeves, David
    Univ Manchester, England.
    Holland, Fiona
    Univ Manchester, England.
    Hann, Mark
    Univ Manchester, England.
    Hellström, Ingrid
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Burns, Alistair
    Univ Manchester, England.
    Keady, John
    Univ Manchester, England; Greater Manchester Mental Hlth NHS Fdn Trust, England.
    Reilly, Siobhan
    Univ Lancaster, England.
    Developing a core outcome set for people living with dementia at home in their neighbourhoods and communities: study protocol for use in the evaluation of non-pharmacological community-based health and social care interventions2018Ingår i: Trials, ISSN 1745-6215, E-ISSN 1745-6215, Vol. 19, artikel-id 247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The key aim of the study is to establish an agreed standardised core outcome set (COS) for use when evaluating non-pharmacological health and social care interventions for people living at home with dementia. Methods/design: Drawing on the guidance and approaches of the Core Outcome Measures in Effectiveness Trials (COMET), this study uses a four-phase mixed-methods design: 1 Focus groups and interviews with key stakeholder groups (people living with dementia, care partners, relevant health and social care professionals, researchers and policymakers) and a review of the literature will be undertaken to build a long list of outcomes. 2 Two rounds of Delphi surveys will be used with key stakeholder groups. Statements for the Delphi surveys and participation processes will be developed and informed through substantial member involvement with people living with dementia and care partners. A consensus meeting will be convened with key participant groups to discuss the key findings and finalise the COS. 3 A systematic literature review will be undertaken to assess the properties of tools and instruments to assess components of the COS. Measurement properties, validity and reliability will be assessed using the Consensus-based Standards for the Selection of Health Measurement (COSMIN) and COMET guidance. 4 A stated preference survey will elicit the preferences of key stakeholders for the outcomes identified as important to measure in the COS. Discussion: To the best of our knowledge, this study is the first to use a modified Delphi process to involve people living with dementia as a participant group. Though the study is confined to collecting data in the United Kingdom, use of the COS by researchers will enhance the comparability of studies evaluating non-pharmacological and community-based interventions.

  • 20.
    Hellström, Ingrid
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dementia as chronic illness: Maintaining involvement in everyday life2017Ingår i: Living with Dementia: Relations, Responses and Agency in EverydayLife / [ed] L-C Hydén & E. Antelius, London: Palgrave Macmillan, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 21.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dementia, Embodied Memories, and the Self2018Ingår i: Journal of consciousness studies, ISSN 1355-8250, E-ISSN 2051-2201, Vol. 25, nr 7-8, s. 225-241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Researchers in cognition and linguistics have in the last couple of decades argued that more complex memories of the kind often called episodic memories are embodied and are multimodal. This is something that is interesting in the field of persons living with, for example, neurodegenerative dementia. In this article the interest is on how bodily gestures can be used to make sense of episodic memories that cannot be verbally communicated by persons with dementia. Empirical examples are discussed with a focus on the use of bodily gestures and how the stories are connected to identities and a sense of self. A key conclusion is that embodied resources like bodily gestures can be used to construct and communicate a sense of self. It further indicates that modal aspects of memories are central in the communicative sense-making process. Finally, the examples demonstrate how embodied episodic memories can be used to present and sustain a sense of self

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-01-01 11:02
  • 22.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Narrative Matters in Medical Contexts across Disciplines2018Ingår i: Biography, ISSN 0162-4962, E-ISSN 1529-1456, Vol. 41, nr 1, s. 152-154Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    n/a

  • 23.
    Hydén, Lars-Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Forsblad, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Collaborative Remembering in Dementia: A Focus on Joint Activities2017Ingår i: Collaborative Remembering: Theories, Research, and Applications / [ed] Michelle L. Meade, Celia B. Harris, Penny Van Bergen, John Sutton, and Amanda J. Barnier, Oxford University Press, 2017, s. 436-455Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter we consider collaborative remembering and joint activates in everyday life in the case of people living with dementia.

    First, we review past research of practices that scaffolds the participation of persons with dementia in everyday chores under different stages of dementia diseases. We do so by suggesting three analytical types of scaffolding: when the scaffolding practices (i) frame the activity, (ii) guide actions, or (iii) are part of repair activities. Second, we review two aspects of collaborative remembering that are especially important in the case of dementia: training of scaffolding practices, and the sustaining and presentation of identities through collaborative storytelling. Finally, theoretical and methodological tendencies of the research field are summarized and future research needs are formulated.

  • 24.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Lunds universitet.
    Harnett, Tove
    Lunds universitet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Rethinking the concept of successful aging: A disability studies approach2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Lunds universitet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skilda upplevelser och möjlighetshorisonter bland äldre brukare av äldreomsorg och LSS-insatser2018Ingår i: Äldreomsorger i Sverige: Lokala variationer och generella trender / [ed] Håkan Jönson & Marta Szebehely, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, 1, s. 75-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skilda upplevelser och möjlighetshorisonter bland äldre brukare av äldreomsorg och LSS-insatser2018Ingår i: Äldreomsorger i Sverige: Lokala variationer och generella trender / [ed] Håkan Jönson & Marta Szebehely, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, s. 75-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Kelfve, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Univ Stockholm, Sweden.
    Fors, Stefan
    Univ Stockholm, Sweden.
    Lennartsson, Carin
    Univ Stockholm, Sweden.
    Getting better all the time? Selective attrition and compositional changes in longitudinal and life course studies2017Ingår i: Longitudinal and life course studies, ISSN 1124-9064, E-ISSN 1757-9597, Vol. 8, nr 1, s. 104-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Longitudinal surveys are valuable tools for investigating health and social outcomes across the life course. In such studies, selective mortality leads to changes in the social composition of the sample, but little is known about how selective survey participation affects the sample composition, in addition to the selective mortality. In the present paper, we followed a Swedish cohort sample over six waves 1968-2011. For each wave we recalculated the distribution of baseline characteristics in the sample among i) the sample still alive and ii) the sample still alive and with complete follow-up. The results show that the majority of the compositional changes in the cohort were modest and driven mainly by mortality. However, for some characteristics, class in particular, the selection was considerable and in addition, was substantially compounded by survey non-participation. We suggest that sample selections should be taken into account when interpreting the results of longitudinal studies, in particular when researching social inequalities.

  • 28.
    Kelfve, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Karolinska Inst, Sweden; Stockholm Univ, Sweden.
    Wastesson, Jonas
    Karolinska Inst, Sweden; Stockholm Univ, Sweden.
    Fors, Stefan
    Karolinska Inst, Sweden; Stockholm Univ, Sweden; Karolinska Inst, Sweden.
    Johnell, Kristina
    Karolinska Inst, Sweden; Stockholm Univ, Sweden.
    Morin, Lucas
    Karolinska Inst, Sweden; Stockholm Univ, Sweden.
    Is the level of education associated with transitions between care settings in older adults near the end of life? A nationwide, retrospective cohort study2018Ingår i: Palliative Medicine: A Multiprofessional Journal, ISSN 0269-2163, E-ISSN 1477-030X, Vol. 32, nr 2, s. 366-375Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: End-of-life transitions between care settings can be burdensome for older adults and their relatives. Aim: To analyze the association between the level of education of older adults and their likelihood to experience care transitions during the final months before death. Design: Nationwide, retrospective cohort study using register data. Setting/participants: Older adults (65 years) who died in Sweden in 2013 (n = 75,722). Place of death was the primary outcome. Institutionalization and multiple hospital admissions during the final months of life were defined as secondary outcomes. The decedents level of education (primary, secondary, or tertiary education) was considered as the main exposure. Multivariable analyses were stratified by living arrangement and adjusted for sex, age at time of death, illness trajectory, and number of chronic diseases. Results: Among community-dwellers, older adults with tertiary education were more likely to die in hospitals than those with primary education (55.6% vs 49.9%; odds ratio (OR) = 1.21, 95% confidence interval (CI) = 1.14-1.28), but less likely to be institutionalized during the final month before death (OR = 0.83, 95% CI = 0.76-0.91). Decedents with higher education had greater odds of remaining hospitalized continuously during their final 2 weeks of life (OR = 1.12, 95% CI = 1.02-1.22). Among older adults living in nursing homes, we found no association between the decedents level of education and their likelihood to be hospitalized or to die in hospitals. Conclusion: Compared with those who completed only primary education, individuals with higher educational attainment were more likely to live at home until the end of life, but also more likely to be hospitalized and die in hospitals.

  • 29.
    Kiwi, Mahin
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Iranian relatives' attitudes towards culturally profiled nursing homes for individuals living with dementia2017Ingår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses Iranian family members attitudes towards the culturally profiled nursing home, their relationships with the staff, the obstacles, their hopes and their fears. This study is based on qualitative research using 29 semi-structured interviews with family members who had previously been informal caregivers, as well as using fieldwork, all in the same nursing home. The interviews were analysed by the three steps of content analysis. The results show the identification of three main categories with nine main subcategories. The categories and subcategories in the table clarify and explain how the interviewees tended to compare the situation in Iran with that in Sweden, how they perceived the situation in Sweden and finally how they also saw the culturally profiled nursing home.

  • 30.
    Kiwi, Mahin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Antelius, Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Deciding upon Transition to Residential Care for Persons Living with Dementia: why Do Iranian Family Caregivers Living in Sweden Cease Caregiving at Home?2018Ingår i: Journal of Cross-Cultural Gerontology, ISSN 0169-3816, E-ISSN 1573-0719, Vol. 33, nr 1, s. 21-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research has shown how filial piety is strong among people of Iranian background and that traditional Iranian culture result in most families’ preferring to care for their elderly (and sick) family members at home. While acknowledging this, this article highlights what living in diaspora could mean in terms of cultural adaption and changing family values. By interviewing people with Iranian background living in Sweden (n = 20), whom all have been former primary caregivers to a relative living with dementia, we are able to show how the decision to cease caregiving at home is taken, and what underlying factors form the basis for such decision. Results indicate that although the existence of a Persian profiled dementia care facility is crucial in the making of the decision, it is the feeling of ‘sheer exhaustion’ that is the main factor for ceasing care at home. And, we argue, the ability to make such a decision based upon ‘being too tired’ must be understood in relation to transition processes and changes in lifestyle having an affect upon cultural values in relation to filial piety. Because, at the same time the changes on cultural values might not change accordingly among the elderly who are the ones moving into residential care, resulting in them quite often being left out of the actual decision.

  • 31.
    Kvarnström, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Självpresentationer i vårdteam2016Ingår i: Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner / [ed] Johan Berlin, Håkan Sandberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2:1, s. 163-186Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel diskuteras hur teamets identitet och medlemmarnas självuppfattning skapas och formas genom språkliga förhandlingar och positioneringar mellan och inom gruppen och gentemot gruppens omgivning. Vilka ord väljer teammedlemmar när de talar om sig själva och om teamet? Beskrivningarna visar att dessa ”självpresentationer” kan vara en resurs för medlemmarna i det tvärprofessionella teamet i det vardagliga arbetet.

  • 32.
    Larsson, Elias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ekström, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Recycling narratives as a joint accomplishment in interaction with people with dementia2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This presentation focuses on recycling of stories in conversations involving people with dementia. In dementia, communicative ability gradually deteriorates as the disease progresses typically leading to profound decline of communicative skills in the late stage. Of all of the domains affected by dementia diseases, communication is one of the areas where people with dementia and their caregivers experience most challenges. A significant characteristic for persons with dementia is a tendency to tell the same stories over and over (e.g. Hydén et al., 2013). While the significance conversational partners have on the organization of stories told by people with dementia are highly recognized (e.g. Hydén, et al., 2013; Hydén, 2011), how conversational partners to people with dementia orient toward recycling of stories are still in need of further investigation. In previous research, the phenomenon of recycling stories is mainly credited to the person with dementia. In our present study, we would like to propose another parallel point of view in which caregivers also tend to recycle stories repetitively in conversation with persons with dementia. We argue that recycling of stories in interaction involving people with dementia is a highly collaborative activity, and sometimes even initiated by conversational partners to people with dementia. In this presentation, we focus on how recycling of stories are sequentially organized is ordinary interaction between people with dementia and professional caregivers. The data consist of video recordings of 4 dyads (one person diagnosed with dementia and a professional caregiver in each dyad) totaling approximately 2,5 hours of recordings. In the analyses, we have focused specifically on how the telling of recycled stories is initiated in conversation, and what kind of feedback such stories receive. Our analyses show that recycled stories told by persons with dementia receive strong interactional support from conversational partners by, for example, the use of responses signaling newness and surprise (cf. Hydén et al., 2013). Conversational partners are also actively involved in the telling of recycled stories by, for example, asking guiding questions expanding the stories and use prompting techniques in cases where the person with dementia seem to have difficulties telling the whole story. In our analyses, we have also seen examples where conversational partners to people with dementia not only support the telling of recycled stories, but actually initiate such stories by instructing the person with dementia to talk about a specific topic.

  • 33.
    Machat-From, Laura
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Identity, Old(er) Age and Migrancy: A Social Constructionist Lens2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ldentitetsforskning rörande etnicitet och migration har huvudsakligen fokuserat på yngre medan identitetsforskning kring äldre och åldrande inte har fokuserat på utrikesfödda. Som en konsekvens därav har identitetsforskningen inte studerat hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans, en lucka som denna avhandling avser att fylla. Avhandlingen utgår ifrån en socialkonstruktionistisk förståelse av identitet som situationsbunden och formad genom samspelet mellan hur man definierar sig själv (internt) och hur andra definierar en (externt). Frågorna som väcks genom detta perspektiv och som avhandlingen fokuserar på är: När (i vilka situationer) och i förhållande till vem verkar hög(re) ålder respektive invandrarskap bli betydelsefulla för identifikationer? Hur verkar identitetskategorierna hög(re) ålder och invandrarskap förhandlas? Det empiriska materialet består av djupintervjuer med 24 utrikesfödda äldre (13 män, 11 kvinnor) i åldrarna mellan 55 och 79 som har bott i Sverige mellan 18 och 61 år. lntervjupersonerna kommer från 12 olika länder med olika upplevt kulturellt avstånd från Sverige. Resultaten tyder på att identifikationer med hög(re) ålder och invandrarskap är dynamiska och flexibla snarare än nödvändigtvis permanent meningsfulla, och får därmed betydelse i vissa situationer och i förhållande till särskilda andra. Externa definitioner verkar inte alltid stämma överens med interna definitioner. Oavsett hur hög(re) ålder och invandrarskap är konstruerade så framstår de som förhandlingsbara. Avhandlingen bidrar därmed till identitetsforskningen genom att studera hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans och belyser dessutom hur det socialkonstruktionistiska perspektivet tillåter oss att se variation och föränderlighet där stabilitet annars förutsätts.

  • 34.
    Machat-From, Laura
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Negotiating the Identity Categories of Old(er) Age and Migrancy: A Social Constructionist Lens2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Given the concurrent trends of population ageing and the globalization of international migration, more and more people are ageing in countries other than the ones in which they were born. The resulting growing number of older migrants has led to an increased interest in this population both in social gerontology and in migration and ethnic studies. One area of research in which this has become apparent is in the small but growing literature on identity among older migrants. What this literature thus far has not yet examined together are the two identity categories of old(er) age and migrancy (i.e. perceived difference from the native population resulting from migration). The present paper departs from a social constructionist understanding of identity as accomplished in the interplay between internal (self-)definitions and external definitions (by others). When (in what situations) and in relation to whom are identities pertaining to old(er) age and migrancy asserted or ascribed? How are the identity categories of old(er) age and migrancy negotiated? The presentation is based upon empirical material in the form of 24 interviews with individuals aged between 55 and 79 who were born in 12 different countries and have lived in Sweden between 18 and 61 years. The overall aim of the presentation is to shed light onto how the identity categories of old(er) age and migrancy are negotiated.

  • 35.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg2018Ingår i: Journal of Care Research, ISSN 2387-5976, E-ISSN 2387-5984, Vol. 4, nr 2, s. 165-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet.

    Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner.

    Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

  • 36.
    Mahrs Träff, Annsofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Ann-Christine
    The Research and Development Unit for Eastern Östergötland, Norrköping, Sweden.
    Abramsson, Marianne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists2018Ingår i: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: Physical activity has been described as important for the well-being of all individuals, including the very old. The aim of this study was to investigate how physical activity is performed at assisted living facilities, the situations in which older people were and wanted to be physically active and the role of the physiotherapist at each facility.

    Methods: To achieve this aim, an ethnographic study including observations and interviews was conducted at four assisted living facilities.

    Results: The results show that physical activity neither was an issue in focus at any of the assisted living facilities, nor were recommendations on physical activity followed. Individuals that were able to exercise themselves could do so, whereas those in need of assistance had but limited possibilities to be physically active. There was a need for physical activity that the staff do not necessarily and sufficiently identify.

    Conclusion: The study illustrated that there were major variations in how older people engaged in physical activity and how physical activities were part of everyday life. Physiotherapists played no clear role at the facilities, especially with regard to preventive exercise. Older individuals were not involved in determining which activities should be made available to the residents.

  • 37.
    Mahrs-Träff, Annsofie
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ”Fysisk aktivitet –att röra sig och må väl.” Villkor och dilemman för äldres fysiskaaktivitet: En observations- och intervjustudie2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet beskrivs vara positiv både för den fysiska och den psykiska hälsan för personer i alla åldrar. Det finns rekommendationer för hur mycket fysisk aktivitet människor bör ägna sig åt varje dag. Idag finns även rekommendationer för fysisk aktivitet framtagna för personer som bor i särskilt boende.

    Syftet med avhandlingen är att belysa olika aspekter av fysisk aktivitet i särskilt boende utifrån dem som bor där, dem som arbetar i verksamheten samt utifrån förutsättningarna i den fysiska miljön. Tidigare forskning visar vikten av att vara fysiskt aktiv, samt att det finns risk för passivitet när människor flyttar till särskilt boende. Det är därför angeläget att undersöka villkoren för fysisk aktivitet i den speciella miljö som det särskilda boendet utgör.

    En etnografisk metod har använts där observationer, intervjuer och informationsbroschyrer utgjort det empiriska materialet.

    Resultatet visar att äldre personer och personal i särskilt boende inte definierar begreppet fysisk aktivitet på samma sätt utan att det finns olika uppfattningar om vad begreppet innebär. De kulturer och normer som påverkar hur personalen tänker kring fysisk aktivitet har betydelse. Det finns därvid även en acceptans för att äldres individuella önskemål inte alltid kan tillgodoses. Fysioterapeuten förefaller inte ha en tydlig roll på det särskilda boendet, speciellt inte när det gäller preventiva insatser. De rekommendationer för fysisk aktivitet som finns används sällan och uppnås inte heller. Den fysiska miljön har dock betydelse för om fysisk aktivitet främjas eller förhindras. Det finns ett antal faktorer som kan uppfattas främjande eller begränsande för individens möjlighet att vara fysiskt aktiv. De fysiska faktorerna går i vissa fall att påverka från att utgöra en begränsande faktor till att förändras och bli en främjande faktor. Det finns en skillnad när det gäller omfattningen av fysisk aktivitet på det boende som har lokaler som är avsedda för just detta ändamål, i jämförelse med enheter där sådana lokaler saknas.

    Delarbeten
    1. Perceptions of physical activity among elderly residents and professionals in assisted living facilities
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Perceptions of physical activity among elderly residents and professionals in assisted living facilities
    2017 (Engelska)Ingår i: European Review of Aging and Physical Activity, ISSN 1813-7253, E-ISSN 1861-6909, Vol. 14, artikel-id 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Physical activity is often described as being important for people of all ages, but what different people mean when they talk about physical activity is unclear. A phenomenographic method was used to analyze how 13 older people and 17 professionals answer the question, "If I say physical activity, what does the concept mean to you?" as part of semi-structured interviews conducted in four assisted living facilities in two different municipalities. We identified a number of different perceptions of physical activity, with the older people and professionals having different responses. Elderly and professionals alike, define physical activity as a requirement for life and as an opportunity to maintain the body although they define the concepts in different ways. Elderly define the concept as a way to create meaning and the professionals have the attitude that the concept means everyday activities. The concept of physical activity may be defined in many different ways. This study has shown that elderly and professionals do not define physical activity in the same way. Therefore, professionals need to be aware of these differences when talking with elderly about individual needs in everyday life.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    SPRINGER HEIDELBERG, 2017
    Nyckelord
    Older people; Residential care; Qualitative interviews; Phenomenography; Variation of perceptions; Descriptive categories
    Nationell ämneskategori
    Socialt arbete
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-135717 (URN)10.1186/s11556-017-0171-9 (DOI)000394341900001 ()28203305 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2017-03-17 Skapad: 2017-03-17 Senast uppdaterad: 2018-09-11
    2. Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists
    2018 (Engelska)Ingår i: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Epub ahead of print
    Abstract [en]

    Aim: Physical activity has been described as important for the well-being of all individuals, including the very old. The aim of this study was to investigate how physical activity is performed at assisted living facilities, the situations in which older people were and wanted to be physically active and the role of the physiotherapist at each facility.

    Methods: To achieve this aim, an ethnographic study including observations and interviews was conducted at four assisted living facilities.

    Results: The results show that physical activity neither was an issue in focus at any of the assisted living facilities, nor were recommendations on physical activity followed. Individuals that were able to exercise themselves could do so, whereas those in need of assistance had but limited possibilities to be physically active. There was a need for physical activity that the staff do not necessarily and sufficiently identify.

    Conclusion: The study illustrated that there were major variations in how older people engaged in physical activity and how physical activities were part of everyday life. Physiotherapists played no clear role at the facilities, especially with regard to preventive exercise. Older individuals were not involved in determining which activities should be made available to the residents.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2018
    Nyckelord
    Physiotherapy, participation, elderly care, ethnography, observations, interviews
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Sjukgymnastik Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-151021 (URN)10.1080/21679169.2018.1465120 (DOI)2-s2.0-85046025809 (Scopus ID)
    Tillgänglig från: 2018-09-11 Skapad: 2018-09-11 Senast uppdaterad: 2018-09-13Bibliografiskt granskad
    3. Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg
    2018 (Svenska)Ingår i: Journal of Care Research, ISSN 2387-5976, E-ISSN 2387-5984, Vol. 4, nr 2, s. 165-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet.

    Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner.

    Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

    Abstract [en]

    Physical activity is described in the literature as positive and important, and has come into focus in recent years. An activity-based theoretical approach dominates in Swedish eldercare, and there are also international recommendations on physical activity for older people. Nevertheless, few studies have explored how the need for physical activity is satisfied at assisted living facilities.

    The aim of this study was to investigate how professionals working in eldercare think about and act to promote physical activities for elderly people. The empirical data consists of observations and interviews conducted at four assisted living facilities in two different Swedish municipalities.

    The results show how cultures and norms are important for how professionals think and act regarding physical activity. There is a contradiction between how professionals discuss elderly people’s need for support for physical activity and how they act in their day-to-day work. There seems to be an acceptance that elderly people’s individual needs cannot be met if professionals have other tasks to perform.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Universitetsforlaget, 2018
    Nyckelord
    Professional role, older people’s requests, routines, norms, Professional role, older people’s requests, routines, norms, Personalens roll, äldres önskemål, rutiner, normsystem
    Nationell ämneskategori
    Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-151022 (URN)10.18261/issn.2387-5984-2018-02-12 (DOI)
    Tillgänglig från: 2018-09-11 Skapad: 2018-09-11 Senast uppdaterad: 2018-09-14Bibliografiskt granskad
  • 38.
    Majlesi, Ali Reza
    et al.
    Stockholm Univ, Sweden.
    Ekström, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Spatiotemporal arrangement of objects in activities with people with dementia2019Ingår i: Logopedics, Phoniatrics, Vocology, ISSN 1401-5439, E-ISSN 1651-2022, Vol. 44, nr 1, s. 31-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This study shows how the spatial organization of objects and their use may impact locally produced order of activities and how that can affect the accomplishment of everyday activities by people with dementia. Methods: The study is based on ethnomethodological conversation analysis of eight and a half hours of video recordings in three different settings. Eighteen sequences of activities identified were multimodally transcribed and analyzed. Results: The availability or non-availability of objects, their arrangements and manipulations play a crucial role in the management of the order of activities and may present both challenges and facilitations for people with dementia. The organizations of objects directly influence the order of the activity, and the objects potential use may afford actions that deviate from the trajectory and the order of the main activity. Conclusions: One of the significant uses of objects is how they contribute to the perceptual field where attention is organized for building actions. Participants in activities modify the perceptual field by manipulating objects in the material surrounds in response to the relevancies resulting from the unfolding activities. Therefore, spatial contingency is significant in the accomplishment of activities by people with dementia. As it is not self-evident that verbal instructions may result in the instructed actions accordingly, the rearrangement of objects and making them timely available to people with dementia may increase the possibilities of keeping the order of the activities intact.

  • 39.
    Marcusson, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Medicinska och geriatriska akutkliniken.
    Nord, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Johansson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Närsjukvården i centrala Östergötland, Rörelse och Hälsa.
    Alwin, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Dannapfel, Petra
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Thomas, Kristin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Poksinska, Bozena
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Sverker, Annette
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Rehabiliteringsmedicinska kliniken.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Cedersund, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kelfve, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Motel-Klingebiel, Andreas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hellstrom, Ingrid
    Norrkoping Univ, Sweden.
    Kullberg, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Böttiger, Ylva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Diagnostikcentrum, Klinisk farmakologi.
    Dong, Huan-Ji
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Peolsson, Anneli
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för fysioterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Wass, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).
    Lyth, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Regionstyrelsen, Enheten för forskningsstöd Ledningsstaben.
    Andersson, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Regionstyrelsen, Enheten för forskningsstöd Ledningsstaben.
    Proactive healthcare for frail elderly persons: study protocol for a prospective controlled primary care intervention in Sweden2019Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 5, artikel-id e027847Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction The provision of healthcare services is not dedicated to promoting maintenance of function and does not target frail older persons at high risk of the main causes of morbidity and mortality. The aim of this study is to evaluate the effects of a proactive medical and social intervention in comparison with conventional care on a group of persons aged 75 and older selected by statistical prediction.

    Methods and analysis In a pragmatic multicentre primary care setting (n=1600), a prediction model to find elderly (75+) persons at high risk of complex medical care or hospitalisation is used, followed by proactive medical and social care, in comparison with usual care. The study started in April 2017 with a run-in period until December 2017, followed by a 2-year continued intervention phase that will continue until the end of December 2019. The intervention includes several tools (multiprofessional team for rehabilitation, social support, medical care home visits and telephone support). Primary outcome measures are healthcare cost, number of hospital care episodes, hospital care days and mortality. Secondary outcome measures are number of outpatient visits, cost of social care and informal care, number of prescribed drugs, health-related quality of life, cost-effectiveness, sense of security, functional status and ability. We also study the care of elderly persons in a broader sense, by covering the perspectives of the patients, the professional staff and the management, and on a political level, by using semistructured interviews, qualitative methods and a questionnaire.

    Ethics and dissemination Approved by the regional ethical review board in Linköping (Dnr 2016/347-31). The results will be presented in scientific journals and scientific meetings during 2019–2022 and are planned to be used for the development of future care models.

  • 40.
    Myrberg, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Different approaches in aphasia assessments: a comparison between test and everyday conversations2018Ingår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 32, nr 4, s. 417-435Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: When it comes to aphasia assessments, many speech and language pathologists (SLPs) rely heavily on norm-referenced language tests, even though they are aware that certain important language skills can only be evaluated by analysis of conversational discourse. The formalized aphasia test situation is a typical example of institutional interaction, which differs in systematic ways from everyday conversations. This article examines conversations between persons with aphasia (PWAs) and SLPs in the two different contexts, a topic where previous research is limited. Aims: The aim is to compare the interactions between PWAs and SLPs in test conversations and in more everyday-like conversations and to relate the interactional data to the participants performance on the aphasia test battery. Methods amp; Procedures: Ten PWAs and three SLPs participated in the study. Each PWA participated in two conversations with an SLP, a test conversation, while performing tasks targeting the ability to produce sentences and narratives from an aphasia test battery, and a more everyday-like conversation. The conversations were audio and video recorded and thereafter transcribed. Three main observations considered to be important mechanisms for interaction organization were identified and calculated in the transcriptions. The test results were summarized and analyzed. Outcomes amp; results: The results demonstrated that there were a larger number of turns produced by the PWAs in the everyday conversations compared to the test conversations. Furthermore, there were more communicative initiatives and nonverbal contributions in the everyday conversations. The number of repairs initiated by the PWAs were equivalent, but looking at repair characteristics, it was found that repairs resolved within the same turn were found in the test conversations while repairs stretching over several turns were more frequent in the everyday conversations. Conclusions: The results of the present study demonstrated differences of the interaction between PWAs and SLPs in test conversations and in more everyday-like conversations. Furthermore, there seemed to be no obvious relationship between the participants actual test scores on the aphasia test battery and aspects of conversation that can be related to being a competent speaker.

  • 41.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nordh, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Constructing citizens: a matter of labeling, imaging and underlying rationales in the case of people with dementia2017Ingår i: Critical Policy Studies, ISSN 1946-0171, E-ISSN 1946-018XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A highly significant element in politics and policies is the process of constructing, categorizing and imaging – such as categorizing citizens as target groups. In governing documents, distinctions are drawn to distinguish deserving and undeserving categories of citizens. This paper explores the construction of citizenship for people with dementia and the connection to underlying categories of rationales, by analyzing how this group has been categorized and imaged in policy documents. The study is based on a qualitative textual analysis of national policy documents in Sweden, covering nearly 40 years. It shows that the way people with dementia have been imaged has differed over time, where people living with dementia have been situated in various target groups and discourses. However, to a large extent, the underlying understanding has nevertheless remained persistent where the position of people with dementia has remained weak. It offers a taxonomy of categories of rationales and shows the interplay of rationales and target groups for certain social constructions. The study offers insights into the policy process related to policy change, and on citizenship as something transformative and interrelated that risks upholding democratic values that delimit disempowered groups, in this case people with dementia, to influence their citizenship.

  • 42.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nordh, Jonas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Critical discourse and policy analysis as a method to understand dementia policies2018Ingår i: Social research methods in dementia studies: inclusion and innovation / [ed] John Keady, Lars-Christer Hydén, Ann Johnson, Caroline Swarbrick, Abingdon, Oxon: Routledge, 2018, s. 192-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Citizenship Awareness: The Importance of Recognition, Respect and Redistribution for Citizens Living with Dementia2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 44.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Supportive decision-making in the case of citizensliving with dementia in Sweden: Rules and practice2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    The (un)making of citizens living with dementia: Rethinking belongingness, solidarity and aging in a changing society by the concept of citizenship.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 46.
    Nielsen, T. Rune
    et al.
    Univ Copenhagen, Denmark.
    Antelius, Eleonor
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Waldemar, Gunhild
    Univ Copenhagen, Denmark.
    Cognitive Advantages in Adult Turkish Bilingual Immigrants - a Question of the Chicken or the Egg2019Ingår i: Journal of Cross-Cultural Gerontology, ISSN 0169-3816, E-ISSN 1573-0719, Vol. 34, nr 2, s. 115-129Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A number of studies suggest both cognitive disadvantages and advantages of bilingualism. In the current study, it is attempted to provide an account of the cognitive advantages associated with bilingualism in a Turkish immigrant population in Denmark.The total sample consisted of 71 middle-aged and older adults born and raised in Turkey who had migrated to Denmark in their teenage years or later. All participants were assessed with a neuropsychological test battery and degree of Turkish-Danish bilingualism was estimated via rater assessment according to a three-point scale. Associations between bilingualism and cognitive function were established for five cognitive domains: executive function, memory, language, visuospatial function and speed. Analysis of covariance was used to estimate the independent association between bilingualism and cognitive function for each cognitive domain. Covariates included education, gender, ethnicity, and proportion of life lived in Denmark. In unadjusted analyses, greater degree of bilingualism was associated with better executive functioning (pamp;lt;.001), visuospatial functioning (p=.002) and speed (pamp;lt;.001). However, in analyses adjusted for covariates only executive functioning (p=.01) and task switching ability (p=.01) remained significant, while a trend for better memory function was found in those with a high degree of bilingualism (p=.07).The current study indicates that bilingual Turkish immigrants have better executive functioning and episodic memory compared to Turkish immigrant monolinguals. Whether this is due to the effects of bilingualism or reflects inherent cognitive abilities in those able to acquire bilingualism in later life remains to be resolved.

  • 47.
    Odzakovic, Elzana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hyden, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Festin, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Kullberg, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    People diagnosed with dementia in Sweden: What type of home care services and housing are they granted? A cross-sectional study2019Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 47, nr 2, s. 229-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: This study aims to examine what types of home care services and housing are granted to people with a dementia diagnosis and how these types are associated with socio-demographic factors (sex, age, marital status, native or foreign born, and regional area).

    METHODS: A cross-sectional study of all people diagnosed with dementia in three Swedish counties was conducted from the medical records in 2012. Logistic regression analysis was carried out to investigate associations between home care services and housing and socio-demographic variables.

    RESULTS: In total, 17,405 people had a dementia diagnosis, and the majority were women, aged 80+ years, and unmarried. Some 72% were living in ordinary housing and 28% lived in special housing. Of those who lived in ordinary housing, 50% did not receive any home care service. Not receiving any type of home care services was less common for older people and was also associated with being married and living in rural municipalities. The most common home care services granted were home help and personal care. Special housing was more common for older people, unmarried persons, and those living in rural municipalities.

    CONCLUSIONS: Most people with a dementia diagnosis were living in ordinary housing, and, surprisingly, half of those did not receive any type of home care service. This knowledge is essential for making the living conditions and needs of people living with dementia more visible and to provide good home care services for people with dementia and their families.

  • 48.
    Pettersson, Monica E.
    et al.
    University of Gothenburg, Sweden; University of Gothenburg, Sweden; Sahlgrenska University Hospital Sahlgrenska, Sweden.
    Ohlen, Joakim
    University of Gothenburg, Sweden; University of Gothenburg, Sweden; Ersta Skondal University of Coll, Sweden; Ersta Hospital, Sweden.
    Friberg, Febe
    University of Gothenburg, Sweden; University of Gothenburg, Sweden; University of Stavanger, Norway.
    Hydén, Lars-Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Carlsson, Eva
    University of Gothenburg, Sweden; University of Gothenburg, Sweden; Sahlgrens University Hospital, Sweden.
    Topics and structure in preoperative nursing consultations with patients undergoing colorectal cancer surgery2017Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, nr 4, s. 674-686Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundThe preoperative education, which occurs in preoperative patient consultations, is an important part of the surgical nurses profession. These consultations may be the building blocks of a partnership that facilitates communication between patient and nurse. AimThe aim of the study was to describe topics and structure and documentation in preoperative nursing consultations with patients undergoing surgery for colorectal cancer. MethodThe study was based on analysis of consultations between seven patients and nurses at a Swedish university hospital. The preplanned preoperative consultations were audio-recorded and transcribed verbatim. The structure of the consultations was described in terms of phases and the text was analysed according to a manifest content analysis ResultsThe consultations were structured on an agenda that was used variously and communicating different topics in an equally varied manner. Seven main topics were found: Health status, Preparation before surgery, Discovery, Tumour, Operation, Symptoms and Recovery after surgery. The topic structure disclosed a high number of subtopics. The main topics Discovery, Tumour and Symptoms were only raised by patients and occupied only 11% of the discursive space. Documentation was sparse and included mainly task-oriented procedures rather than patients worries and concerns. ConclusionThere was no clear structure regarding preoperative consultation purpose and content. Using closed questions instead of open is a hindrance of developing a dialogue and thus patient participation. Preoperative consultation practice needs to be strengthened to include explicit communication of the consultations purpose and agenda, with nurses actively discussing and responding to patients concerns and sensitive issues. The results of the study facilitate the development of methods and structure to support person-centred communication where the patient is given space to get help with the difficult issues he/she may have when undergoing surgery.

  • 49.
    São José, José Manuel Sousa
    et al.
    Faculty of Economics, University of Algarve and CIEO, Faro, Portugal.
    Amado, Carla Alexandra Filipe
    Faculty of Economics, University of Algarve and CIEO, Faro, Portugal.
    Ilinca, Stefania
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Vienna, Austria.
    Buttigieg, Sandra Catherine
    Department of Health Services Management, University of Malta, Malta.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ageism in Health Care: A Systematic Review of OperationalDefinitions and Inductive Conceptualizations2019Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 59, nr 2, s. E98-E108Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose:

    International and national bodies have identified tackling ageism in health care as an urgent goal. However, health professionals, researchers, and policy makers recognize that it is not easy to identity and fight ageism in practice, as the identification of multiple manifestations of ageism is dependent on the way it is defined and operationalized. This article reports on a systematic review of the operational definitions and inductive conceptualizations of ageism in the context of health care.

    Design and Methods:

    We reviewed scientific articles published from January 1995 to June 2015 and indexed in the electronic databases Web of Science, PubMed, and Cochrane. Electronic searches were complemented with visual scanning of reference lists and hand searching of leading journals in the field of ageing and social gerontology.

    Results:

    The review reveals that the predominant forms of operationalization and inductive conceptualization of ageism in the context of health care have neglected some components of ageism, namely the self-directed and implicit components. Furthermore, the instruments used to measure ageism in health care have as targets older people in general, not older patients in particular.

    Implications:

    The results have important implications for the advancement of research on this topic, as well as for the development of interventions to fight ageism in practice. There is a need to take into account underexplored forms of operationalization and inductive conceptualizations of ageism, such as self-directed ageism and implicit ageism. In addition, ageism in health care should be measured by using context-specific instruments.

  • 50.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ”Om det kunde hålla sig så här ett tag nu”: Ett långt liv med sviktande hälsa och funktionsförsämringar2018Ingår i: Mellan hälsa och ohälsa: ett livsloppsperspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman och Sonja Olin Lauritzen, Lund: Studentlitteratur AB, 2018, s. 175-197Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
12 1 - 50 av 63
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf