liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 59
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Oldest first
  • Newest first
Select all
  • 1.
    Abramsson, Mia
    et al.
    Swedish Energy Agency, Sweden.
    Jidesjö, Anders
    Swedish Energy Agency, Sweden.
    Research and development projects aiming to increase young adults’ knowledge of energy and energy efficiency2015In: eceee Summer Study proceedings / [ed] Therese Laitinen Lindström, Borg & Co, Stockholm, Sweden, European Council for an Energy Efficient Economy (ECEEE), 2015, 509-514 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Children and young adults are important target groups in order to decrease the climate change effects and increase an energy-efficient end use. With increased knowledge and awareness these target groups could play a constructive role in the current and future transition of the energy system. The correlation between knowledge, awareness and behavioral change is central for improved energy efficiency in the society. Children and young adults and their interest in the natural and technical science are central to ensure the long-term capability needed to transform the energy system.

    To support this development the Swedish Energy Agency started with young adults as a target group in research and development projects in 2008. Since then approximately 5 million EUR has been allocated for projects aiming to increase knowledge in these areas among young adults by developing practical methods and tools, educational material or in-service training for teachers. Around thirty projects have been supported and three of them, KNUT school development project, KNUT evaluation research project and The Energy Fall, will be discussed in this paper.

     

    The KNUT school development project is a national school project aiming at increasing students’ knowledge and interest in energy and energy efficiency. KNUT also stimulates learning and career choices related to energy, climate and resources and therefor strengthen Sweden's capacities and competitiveness future in these areas. To ensure the scientific base a research group from Linköping University (KNUT evaluation research project) has followed the project’s activities. Best practices of methods and tools have been tested and disseminated within the project at both regional and national level.

     

    The KNUT evaluation research project has identified and analyzed five success factors regarding energy, climate change and energy efficiency of importance for education: 

    • The relationships between the national, regional and local level

    • The function of education vary in time due to the development of society

    • Get to know the education content inside and outside of school

    • Successful meetings between different actors

    • The educational systems capacity to educate all and at the same time recruit some for specialization

    This paper will present an overview of the Swedish Energy Agency’s work on research and development projects aiming to increase young adults’ knowledge of energy and energy efficiency and the KNUT evaluation research project results, analysis and success factors.

  • 2. Eriksson, Sofia
    Lyssna mer på eleverna2011In: Energi i skolan, 18-19 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    NO-undervisningen måste fånga upp de stora samhälls- och miljöfrågorna. Det menar forskaren Anders Jidesjö som har deltagit i arbetet med den nya kursplanen i grundskolan.

  • 3. Eriksson, Sofia
    Nystart: Nu ska skolan lyfta upp energi- och klimatfrågorna2011In: Energivärlden, ISSN 1404-4900, no 4, 8-11 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    När höstterminen startade i år gick 1,4 miljoner grundskoleelever en ny skola till mötes. I grundskolans nya läroplan ska energi- och klimatfrågorna få större utrymme i undervisningen. Klassrummet ska bli en utforskande arena som bjuder in till diskussion och reflektion, är tanken. Samtidigt ställer det allt större kunskapskrav på lärarkåren.

  • 4. Hallonsten, Anna-Karin S.
    No-lärare måste lära av media2012In: Origo, ISSN 2000-1940, no 5, 16-17 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medierna är bättre på att skapa intresse för NO och teknik än vad skolan är: Det är en viktig orsak till elevernas minskande intresse för skolämnena, skriver Anders Jidesjö i sin avhandling.

  • 5.
    Hedrén, Johan
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
     Kunskap utan kunskapens användning:  En studie av fysikläromedel i grundskolans senare år2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskning om läromedel i naturvetenskap och fysik pekar på en problematik, som handlar om en ensidig fokusering på historiskt kända fakta utan kopplingar till sammanhang, utveckling eller framtidsfrågor, som är kopplade till innehållet. Många elever upplever också att undervisningen har en sådan karaktär och har därför svårt att se meningen med varför de ska lära sig dessa fakta. Ett antal olika perspektiv har därför utvecklats för att hantera denna problematik. Dessa handlar exempelvis om kopplingar mellan naturvetenskap, teknik och samhälle eller om vetenskapshistoriska och vetenskapsteoretiska upplägg. Det handlar om relationer till platser och praktiker där innehållet har relevans eller andra sätt, som människor möter innehållet på utanför skolan. Det handlar om undersökande och utforskande arbetssätt eller om hur bilder och text är utformade så att ett läromedel fungerar för dem det riktar sig till.

    Denna studie ingår i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fysikundervisningen. Tre vanligt förekommande fysikläromedel har analyserats i relation till skolans uppdrag. Analysen består av en innehållsanalys och en bildanalys.

    Resultaten visar att många av de perspektiv, som diskuteras i forskningen som väsentliga för elevers lärande finns framskrivna i skolans uppdrag, men är inte närvarande i läromedlen. I likhet med vad internationell forskning visar porträtteras fysikämnet i de tre läromedlen, som om det främst handlar om att lära sig en uppsättning historiskt kända fakta och samband, som kan demonstreras i en uppsättning experiment. Kopplingar till samhällsutveckling, kunskapens användning med etiska dilemman, arbetssätt, hållbarhetsperspektiv, miljöfrågor, etnicitetsfrågor, karriärmöjligheter och framtidsfrågor är svagt representerade och ibland helt obefintliga. Dessutom visar bildanalysen att kvinnor, som medverkande aktörer i vetenskapligt arbete är underrepresenterade. Bilderna handlar mest om kroppsarbete, sport och tekniska arbetsuppgifter kopplade till traditionellt manliga ideal.

    Resultaten indikerar starkt att fysikämnets karaktär i dessa svenska läromedel inte är i linje med aktuella styrdokument, men de är väl i linje med den problematik, som beskrivs i den internationella forskningen. Elevers möjlighet att skapa mening och relatera till vad innehållet betyder för samhällsbyggande, för personliga erfarenheter eller för deltagande i en gemensam kultur är beskurna på grund av denna situation. Samtidigt finns det kunskapsområden inom den internationella forskningen i naturvetenskaplig didaktik som hanterar dessa frågor. Det finns därför möjlighet att förstärka en vetenskapligt grundad nationell kompetens och hantera utmaningarna.

  • 6. Henckel, Sture
    Tidig teknik väcker nyfikenhet2009In: Ingenjören, ISSN 1101-8704, no 4, 12-16 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    När barnen är som mest nyfikna anses de vara för små för naturvetenskap. När de sedan står med ena benet i vuxenvärlden och vill diskutera viktiga frågor ska de korvstoppas med fysikaliska fakta. Men det finns de som resonerar tvärtom. Små barn älskar fakta.

  • 7.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Skolan berättar inte vad barnen vill veta2005In: Forskning och framsteg, ISSN 0015-7937, Vol. 2, 12-12 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Different content orientations in science and technology among primary and secondary boys and girls in Sweden: Implications for the transition from primary to secondary school?2008In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, Vol. 4, no 2, 192-208 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper presents Swedish results from the Relevance of Science Education (ROSE) study, which is part of a large world-wide comparative research study based at the University of Oslo. The national sample was collected in spring 2003 and originates from 751 students from 29 schools, most of whom were 15 years old. In an additional study data from primary students were collected in spring 2005, with a smaller sample of 112. Significant differences in content orientation between the primary and secondary boys and girls were found and are discussed in the context of young people’s interest in science and technology and the public function of those knowledge fields as a part of education. Earlier studies suggest the benefit of more applicative contexts as the children move through compulsory school. This statement is challenged to some degree in this paper and a stronger need to understand how the transition from primary to secondary level and specific contents are related is discussed. This is due to indications that students’ content orientations are partially dependant on age and there are significant differences due to gender to consider. A deeper examination of those elements can assist in the understanding of the relevance of science from the learners’ perspectives.

  • 9.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Gör naturvetenskapen viktig2004In: Kemivärlden Biotech, ISSN 1650-0725, Vol. 12Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 10.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rénover Science et Technologie au collège2007In: / [ed] Pierre Léna, 2007Conference paper (Other academic)
  • 11.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Minskat intresse för no skapar oro2008In: Skolvärlden, ISSN 0037-6566, no publ 2008-10-29Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Paneldebatt KVA: 7 perspektiv på NO-undervisningen i den svenska skolan idag och i framtiden2009Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad händer i NO-undervisningen? Universitetslektor Britt Lindahl vid lärarhögskolan i Kristianstad ger en bild av elevers attityder till och intresse för naturvetenskap och teknik. Hon ger även sin syn på varför NO-utbildningen är så viktig att den kan anses som en förutsättning för utvecklingen av ett modernt demokratiskt samhälle.

  • 13.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Naturvetenskap i undervisningen - NO-didaktik: Vad säger forskningen om elevers attityd till och intresse för naturvetenskap?2012Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Forskning i naturvetenskapernas didaktik har sedan 1960-talet utvecklats över hela världen, men är i Sverige ett relativt nytt forskningsfält. För att kunna förmedla och göra NO tillgängligt och angeläget för elever krävs mer kunskap om lärares undervisning, elevers attityder och begreppsbildning. Det handlar även om djupare förståelse för behovet av naturvetenskaplig allmänbildning och dess betydelse ur ett samhällsperspektiv. I detta tema ger några av Sveriges ledande forskare inom NO-didaktik en överblick över forskningsområdet.

  • 14.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Naturvetenskap i undervisningen - NO-didaktik: Vilka syften och mål har naturvetenskaplig undervisning i skolan?2012Other (Refereed)
    Abstract [sv]

    Forskning i naturvetenskapernas didaktik har sedan 1960-talet utvecklats över hela världen, men är i Sverige ett relativt nytt forskningsfält. För att kunna förmedla och göra NO tillgängligt och angeläget för elever krävs mer kunskap om lärares undervisning, elevers attityder och begreppsbildning. Det handlar även om djupare förståelse för behovet av naturvetenskaplig allmänbildning och dess betydelse ur ett samhällsperspektiv. I detta tema ger några av Sveriges ledande forskare inom NO-didaktik en överblick över forskningsområdet.

  • 15.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Paneldebatt - NO-undervisningen i den svenska skolan idag och  i framtiden2010Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad händer i NO-undervisningen? Anförande av Britt Lindahl vid lärarhögskolan, Kristianstad. Britt ger en bild av elevers attityder till och intresse för naturvetenskap och teknik. Hon reflekterar även kring alla de förändringar den svenska skolan står inför 2011.

  • 16.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den globala skolans fortbildning av lärare: Ett inifrånperspektiv på verksamheten2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks Den Globala Skolans (DGS) fortbildning av lärare, som den uppfattas av de som deltagit i verksamheten under 2008 och av regionansvariga inom DGS. Studien är vetenskapligt grundad med både nationell och internationell forskning och inriktad på utbildningens funktion i relation till samhällsutvecklingen. Resultaten visar att både lärarna och regionansvariga upplever att skolans undervisning i allt högre grad handlar om globala frågor och de är nöjda med DGS verksamhet. De flesta lärare uppger att de sökt fortbildningen själva och önskar ett starkare stöd och engagemang från ledningsfunktioner. Lärarna lyfter också fram betydelsen av hur fortbildningen planeras, genomförs och följs upp, främst utifrån vilka på skolan som engageras samt i termer av motprestationer. De regionansvariga lyfter dessutom fram svårigheten med att möta lärare på olika nivåer samt önskar en tydligare profilering och ökat strategiarbete. Både lärare och regionansvariga poängterar att den globala resan är det mest positiva inslaget. Den ger lärare och elever en gemensam berättelse, skapar kontinuitet för lärandet och sätter avtryck i klassrum. Studien bidrar till en förståelse för betydelsen av DGS verksamhet för kommande generationer, som nationell resurs och med sin internationella anknytning. Betydelsen lyfts fram och diskuteras i relation till fortbildningsfrågornas internationella utveckling, konkurrenskraft, globaliseringsprocesser med fokus på kommunikationsmedier och frågor om lärandeinnehållets autenticitet och legitimitet.

  • 17.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barn vill och barn kan: Låt koncentration gå före disciplin i klassrummet2011In: Lärorik, no 2, 3-5 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolan diskuteras flitigt och olika aktörer vill delta i utformandet av policy. Tyvärr är lärare och elever sällan företrädda, trots att diskussionerna handlar om dem och fast det är i det mötet, som arbetet i skolan sker, skriver Anders Jidesjö. Han är lärare i naturvetenskap vid Linköpings universitet och medverkar i flera forskningsprojekt.

  • 18.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Lyssna på forskarna bakom Lgr 11: Intervju med forskaren Anders Jidesjö som varit med och tagit fram kursplanen i NO och Biologi, Kemi och Fysik.2011Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskarintervjuer

    Vad är de viktigaste förändringarna i de nya kursplanerna? Vad är egentligen skillnaden mellan dem och den gamla läroplanen från Lpo 94?

    Här kan du lyssna på intervjuer med några av de forskare som varit med och tagit fram de nya kursplanerna i Lgr 11. De berättar själva om arbetet, om kursplanernas syften och viktigaste delar.

    I klippspelaren nedanför kan du välja att lyssna på de delar av intervjun som är relevanta för dig. Först finns en sammanfattning av kursplanen i sin helhet, där forskarna berättar vad de tycker är de stora förbättringarna. Sedan finns de olika årskurserna uppdelade i kapitel efter årskurs 1-3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9.

    Naturvetenskap: Anders Jidesjö

    Intervju med forskaren Anders Jidesjö som varit med och tagit fram kursplanen i NO och Biologi, Kemi och Fysik.

  • 19.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur kan man arbeta som lärare för att engagera elever i NO-undervisningen? (6 – 9)2011In: NFSUN 2011 - Nordiskt forskarsymposium om undervisningen i naturvetenskap: Naturvetenskap som kunskap och kultur / [ed] Jan Schoultz & Glenn Hultman, Linköping: Linköpings kommun , 2011Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Nordiskt forskarsymposium om undervisningen i naturvetenskap (NFSUN) anordnas 2011 för tionde gången. Den första konferensen hölls i Ebeltoft i Danmark 1984 och därefter har den genomförts vart tredje år. Värdskapet har alternerat mellan de nordiska länderna och nu är konferensen förlagd till Linköping i Sverige.

    Symposiet är ett viktigt forum för att presentera och diskutera forskningsresultat inom nordisk naturvetenskaplig utbildning. Där förenas forskning och utvecklingsarbete, och forskare och lärare från förskola, grundskola, gymnasium och universitet välkomnas att deltaga. Symposiet fungerar både som en mötesplats och en plattform för etablering av nätverk inom naturvetenskaplig forskning.

  • 20.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Elevers perspektiv på N&T-undervisningen i år 2, 4 och 9 ger tankar om progression och platsens betydelse för lärandet2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är välkänt att många elever har svårt att uppfatta meningen med skolans undervising i naturvetenskap och många olika förslag har lanserats för att motverka en sådan utveckling. I Östergötland har projektet ”Naturvetenskap i och utanför skolan” finansierats av skolverket för att arbeta med dessa frågor. Kopplat till projektet har funnits utvärderingar och forskningsinsatser. Ett sätt att arbeta med denna problematik är att uppmärksamma elevernas perspektiv på skolans sätt att undervisa innehållet. I en forskningsstudie kopplat till projektet har fokusgruppsmetodik genomförts med elever i årskurserna två, fyra och nio. Sessionerna var upplagda så att de genomfördes från problembeskrivning över till lösningsinriktade samtal. Fokusgrupperna genererade empiri i form av nedskrivna noteringar från gruppdiskussioner samt videoinspelning. Empirin analyserades med inspiration från ”grounded theory” och beskrivs kring olika teman/kategorier med tillhörande elevcitat, som bygger upp dem. Resultaten rör sig kring tre övergripande teman: innehåll, arbetsmiljö och arbetssätt. Vad gäller innehåll kunde elever i samtliga årskurser beskriva vad de tyckte var intressant och meningsfullt att lära sig mer om. Elever i de yngre åren visade större intresse för kataloga aspekter av kunskap medan äldre i större grad  lyfte fram analoga och dialoga aspekter. Elever i årskurs nio efterfrågar mer diskussion, reflektion och kunskapens användning. Vad gäller arbetsmiljö kommenterade samtliga elever att miljön i skolan påverkar lusten att lära. Slitna lokaler, lukt, färg, stolar, bänkar, bord, stökighet med mera lyfts fram som hinder för lärande och problematiken med arbetsmiljön verkar öka i de högre årskurserna. Beträffande arbetssätt upplever elever i samtliga årskurser att de har svårt att ge sina perspektiv då initiativen oftast ligger hos läraren. Även denna problematik verkar öka ju längre eleverna vistas i den obligatoriska utbildningen. Eleverna poängterar att en stark lärarauktoritet är ett hinder för lärande. Som lösningsförslag lyfter eleverna fram ökade kontakter med omgivande samhälle som betydelsefullt. Mer diskussion, reflektion och engagemang i verkliga utmaningar i kombination med en kunnig lärares genomgångar ses som centralt. Grupparbeten och experimentellt arbete ses som viktigt för att kunna förstå hur andra resonerar och skapar förutsättningar för att förstå och skapa kontroll över sitt eget lärande. Många elever har också förväntningar att de ska bli tagna mer på allvar i de högre årskurserna i form av att få arbeta mer med riktiga samhällsproblem, genomföra farligare experiment och engageras i frågor som berör mänskligheten. Resultaten diskuteras i relation till de forskningsområden som handlar om utbildningens syften, elevers perspektiv och frågor om progression.

  • 21.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Naturvetenskap i och utanför skolan: Hela vägen in i klassrummet2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den gröna tråden symboliserar ett synsätt som genomsyrar projektet. Eftersom vi arbetar med energifrågor, miljö och hållbar utveckling så valde vi grön färg på tråden. Den ska symbolisera progressionen från förskola till år 9 - alla delar är lika viktiga för elevers lärande. Den visar också att skolutveckling ska nå ända in i klassrummet. Tråden löper genom hela skolans organisation via näringsliv, universitet, intressenter och samhället i stort. En grön tråd som binder ihop innehållet i kursplanerna med aktuell skolforskning, samarbete med intressenter och elevernas intresse.

  • 22.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Globala mötestorget lockade 2700 besökare i Almedalen: Utvecklingsfrågor på schemat2010Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Internationella programkontoret befann sig mitt i Almedalens centrum i år. Den nya arenan – Globala mötestorget – lockade runt 2 700 besökare till ett fullspäckat program med trettio debatter och seminarier samt utställningar och Gapminders Kasino.

  • 23.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Litet bokstöd till teknik och naturvetenskap2010In: FaradArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Böcker om naturvetenskap och teknik får bara en och en halv procent av det statliga litteraturstödet – trots att stödet ska bidra till mångfald. Det visar Farads granskning av fem års utbetalningar. I snitt tio böcker om året inom naturvetenskap och teknik har fått bidrag. Antalet titlar inom historia eller samhällsvetenskap är fyra gånger högre. Kulturrådet skyller på de böcker de får in från förlagen. Men något riktat stöd för att få fram mer blir det troligen inte – det är för känsligt.

  • 24.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Secondary Student's Interest in Science and Technology Understood as a Media Effect2010In: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education / [ed] Borut Lazar & Robert Reinhardt, Ljubljana: Anni d.o.o, IOC Trzin , 2010, 1-9 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Young people’s interest in science and technology and their attitudes towards those knowledge fields has been an object for research for a long time. Current research points to cultural aspects and informal learning as important to understand these questions. In this study I use content analysis to compare what secondary students want to learn about in science and technology with what international popular science television program broadcast and present important similarities. I discuss the results from media theory as modernity having an effect on young people’s experiences and that this can be important in understanding the way they encounter school science.

  • 25.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Energy forum 20082008Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Inte med pukor. Men väl med trumpeter och en pampig fanfar. Så invigdes årets Energy Forum i Oskarshamn, det sjätte i ordningen. Årets tema för energidagarna var ”energi skapar möjligheter"

  • 26.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies.
    Naturvetenskap för alla eller för några få?2011In: Grundskollärartidningen, ISSN 1652-7844, Vol. 21, no 5, 26-31 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    En framställning av grundskolans nya uppdrag med fokus på naturvetenskap och en historisk bakgrund till utbildningens funktion och innehåll. Ambitionen är att demonstrera ett antal dilemman samt skildra nationell utveckling i relation till internationella strävanden. Förhoppningen är att ge sammanhang, inspirera och bidra till reflektion.

  • 27.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Konferens för skolhuvudmännens utvecklingsgrupper 22-23 november 20112011Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Debatten utgör ett underlag för de femtiotal närvarande deltagarna från kommunernas och Specialpedagogiska skolmyndighetens naturvetenskapliga utvecklingsgrupper för att bygga upp lokala strategiska planer för arbetet med skolutveckling inom det naturvetenskapliga och tekniska området.

  • 28.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies, Thematic Natural Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Students’ interest in science and technology as a function of science in society: Mediated experience and the public understanding of scienceManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Young people’s interest in science and technology has long been an object for research. Cultural aspects and informal learning have been identified as important factors to be considered. In this study comparative content analysis is used to compare what secondary students want to learn about in science and technology with the topics covered in international popular science television. Important similarities are identified. The results are discussed from the perspective of media theory in terms of modernity affecting young people’s experience as a result of the popularization of science by communication media. The role of public understanding of science is identified and the importance of difference between science in society and science in school is elaborated on. The work has implications for future research, for interpretation and categorization of the results of such research, and for understanding student’s encounters with school science.

  • 29.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen2012In: skolporten.seArticle, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en myt att eleverna är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Men populärvetenskapliga tv-program har förstått vad ungdomarna vill ha. Anders Jidesjös forskning problematiserar ungdomars NO-intresse.

  • 30.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Naturvetenskap måste kopplas till verkligheten2012In: Svenskt näringslivArticle, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvetenskap & teknik. Unga är helt ointresserade av teknik och naturvetenskap. Se där ett påstående upprepat i det oändliga. "En myt", menar två forskare som skrivit avhandlingar i ämnet och visar att det finns ett enormt naturvetenskapligt intresse hos barn och unga. Men lärarna måste bli bättre på att fånga upp det.

  • 31.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Flickor och naturvetenskap, rekrytering och allmänbildning2012In: Forskning i naturvetenskapernas didaktik, 2012 / [ed] Jonas Almqvist, Uppsala: Uppsala universitet, 2012, 19-19 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Barns och ungdomars intresse för naturvetenskap har diskuterats länge. En aspekt i sådana diskussioner handlar om ökad rekrytering till såväl gymnasieskola som universitetsnivå. Frågorna har lyfts i många länder och även i Sverige är området angeläget.  En ytterligare aspekt i detta handlar om sned könsbalans. En ökad andel kvinnor inom naturvetenskapliga utbildningar, såväl som inom matematik, datavetenskap och ingenjörsyrken, det så kallade ”STEM” området, har lyfts som en central fråga inom hela EU. I denna presentation ges en inblick i bakgrunden till varför dessa frågor blivit så centrala och vad en vetenskaplig grund visar och jämförs med mer policyinriktade diskussioner. Exempel hämtas vidare från forskning om ungdomskultur, identitet och några preliminära svenska resultat visas från det internationella forskningsprojektet ”IRIS” som undersöker rekrytering inom ”STEM” utbildningarna.

  • 32.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Jo, ungdomar gillar visst NO!2012In: Magasin 360, ISSN 2000-1479, no 4, 50-51 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Om tv och kommersiella magasin lyckas få barn och ungdomar entusiastiska för naturvetenskap och teknik, så vore det väl märkligt om inte skolan skulle kunna det. Det menar Anders Jidesjö som frågat 15-åringar landet runt vad de är intresserade av.

  • 33.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rekrytering och allmänbildning inom STEM2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Allmänbildning och rekrytering till vidare studier inom naturvetenskap och teknikområdena har diskuterats utförligt inom forskningen, som två olika syften för utbildningens funktion. Sedan cirka fem år pågår en större internationell studie som uppmärksammar rekrytering till högre utbildning inom ”Science, Technology, Engineering och Mathematics (STEM)”. Studien heter ”Interest and Recruitment in Science (IRIS)” som utgår ifrån Oslo universitet och den internationella delen har koordinerats från Sverige. Vid denna session presenteras några svenska resultat. I Sverige är ett nationellt empiriskt material insamlat mellan 2010 och 2012 från förstaårsstudenter som läser ett program inriktat mot STEM. Totalt har 2360 studenter besvarat enkäten, som handlar om vad som fick dem att välja sådana utbildningar. Resultaten indikerar att duktiga lärare, tidigare höga prestationer och erfarenheter samt intresse har betydelse. Mindre inverkan på studieval verkar laborationer, exkursioner och studie- och yrkesvägledning ha. Till detta kommer reformeffekter av utbildningssystemet. Deskriptiv nationell statistik presenteras utifrån ett kritiskt perspektiv, som handlar om antal elever som väljer att studera naturvetenskap och teknik i övergången mellan grund- och gymnasieskola. Vidare presenteras antal examina från den svenska högskolan inom STEM området. Tidigare forskning, resultaten från IRIS samt den nationella statistiken utgör ett ramverk för en fortsatt kritisk diskussion om problemets karaktär och vilka åtgärder som är önskvärda.

  • 34.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tema Elevperspektiv: Vad är elever intresserade av?2013Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolan studeras och beskrivs ofta utifrån pedagogens perspektiv - med effekstudier av metoder och analyser av skolan som helhet. Men det sker även mycket forskning om hur skolan upplevs av dem den är till för - eleverna. I detta tema har vi försökt sammanställa den forskning som studerat utbildning, lärande, betyg, bedömning och inte minst den sociala miljön i skolan ur elevernas eget perspektiv. Om skolan ska lyckas nå alla den är till för så krävs det en förståelse för hur olika skolan kan upplevas denna heterogena grupp individer som vi samlar under begreppet elever.

  • 35.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tema Elevperspektiv: Vad är en bra lektion?2013Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolan studeras och beskrivs ofta utifrån pedagogens perspektiv - med effekstudier av metoder och analyser av skolan som helhet. Men det sker även mycket forskning om hur skolan upplevs av dem den är till för - eleverna. I detta tema har vi försökt sammanställa den forskning som studerat utbildning, lärande, betyg, bedömning och inte minst den sociala miljön i skolan ur elevernas eget perspektiv. Om skolan ska lyckas nå alla den är till för så krävs det en förståelse för hur olika skolan kan upplevas denna heterogena grupp individer som vi samlar under begreppet elever.

  • 36.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Titta utåt för att förstå något om det inre: Om utbildning och hållbar utveckling2016In: Att lära in ute-bladet, Vol. 30, no 2, 8-8 p.Article in journal (Other academic)
  • 37.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tänk högt, långt och hållbart: En ny generation lär sig möta välfärdens utmaningar2016In: Lärorik, ISSN 2001-1253, no 1, 3-5 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Förskollärares och lärares möten med barn och elever på olika nivåer är mycket betydelsefulla. Idag är en övergripande målsättning för hela utbildningssystemet att det ska bidra till samhällsvisionen om en hållbar utveckling. Detta får konsekvenser för hur lärandemiljöer arrangeras, kring såväl innehåll och form och vad det betyder i olika delar av skolsystemet, från förskola och upp i vuxenutibldning.

  • 38.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Utbildningsutskottets öppna utfrågning om brist på utbildade inom naturvetenskap och teknik: vad säger forskningen om elevers attityder till naturvetenskap och teknik?2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Öppen utfrågning om brist på utbildade inom naturvetenskap och teknik. Vad säger forskningen? Evidens och reflektioner om problemets karaktär och tänkbara åtgärder.

  • 39.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Preparing for Nagoya: The implementation of Education for Sustainable Development (ESD) in Sweden2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In March 2014, four organisations, the Global School (Den Globala Skolan), the Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD) at Uppsala University, the Swedish National Commission for UNESCO (Svenska Unescorådet) and WWF-Sweden commissioned Anders Jidesjö, senior lecturer and researcher at Linköping University, to undertake a study of the Swedish experience in the domain of Education for Sustainable Development (ESD) over the last 10 years by analysing relevant background documentation and reports as well as information gathered through interviews with key informants.

    This report presents the result of this study. An earlier version served as background document for the "ESD – Call for Action" event on 3 June 2014 (see also below). The current version has benefited from incorporating factual information and insights presented during that event.

    The report was commissioned in view of the UNESCO World Conference on Education for Sustainable Development, scheduled for 11-12 November in Aichi-Nagoya, Japan. This conference will mark the end of the UN Decade on Education for Sustainable Development, 2005-2014.

    The four organisations considered that the official Swedish position at the Nagoya Conference would be strengthened if informed by the experiences and insights of Swedish pre-schools, schools, universities, municipalities and public, private and non-governmental organizations that over the last ten years and longer have engaged in education and learning for sustainable development. The official Swedish position would also be bolstered by having politicians, policy makers and experts reflect on these experiences and formulate recommendations for reinforced policy and accelerated and effective practice and research in the ESD domain.

    To this effect, the four organizations organized the event "ESD – Call for Action", on 3 June at Blåsenhus, Uppsala University. It brought together 120 representatives of Swedish ESD-related practitioners, researchers and policy makers who together formulated an extensive set of recommendations that are meant to support the Swedish delegation attending the Nagoya Conference.

    The report and the 3 June recommendations will be made available to the participants of a second event "Making ESD Action Possible", scheduled for 27 August, 2014 at Rosenbad Conference Centre, Stockholm. This event is expected to assemble 140 Swedish ESD-related politicians, policy makers, researchers and practitioners.

    The combined recommendations formulated by the participants during the two events will be submitted to the official Swedish delegation to the Nagoya Conference.

    August 2014

    Den Globala Skolan (the Global School),

    Svenska Unescorådet (Swedish National Commission for UNESCO),

    Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD) at Uppsala University,

    WWF-Sweden

  • 40.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lärandet i skolan måste vara en del av en social process2011In: Fler som kan: Hur kan vi underlätta för ungdomar att läsa naturvetenskap och teknik? / [ed] Per Kornhall, Statens Skolverk, Stockholm: Skolverket, tryck Danagårdlitho 2011 , 2011, 117-139 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det pågår en bred diskussion om rekryteringen tlil högskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Den allmänna bilden är att rekryteringen är ett problem och att vi måste öka rekryteringen. En lösning som ofta diskuteras är att göra undervisningen i naturvetenskap och teknik intressantare, inte minst för yngre elever. Forskningen pekar dock på att båda dessa föresatser skjuter bredvid målet. Vi kanske inte behöver fler naturvetare egentligen. Och att göra det naturvetenskapliga innehållet i skolan intressant bör inte i första hand vila på skolans lärare, utan på andra aktörer. Det är inte en fråga för skolan utan för samhället i stort.

  • 41.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Naturvetenskap som allmänbildning - En kritisk ämnesdidaktik2005In: Naturvetenskap som allmänbildning: En kritisk ämnesdidaktik / [ed] Svein Sjøberg och Helge Strömdahl, Lund: Studentlitteratur , 2005, 2, 353-381 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad är naturvetenskap? Och varför ska alla elever lära sig naturvetenskapliga ämnen, oavsett vad de tänker arbeta med i livet? I denna bok vänder författaren upp och ner på våra vanliga föreställningar. Han menar att naturvetenskapens idéer, världsbild och metoder hör till de mest centrala delarna av vårt kulturarv och att de därför är viktiga kulturämnen i skolan samt att naturvetenskap utgör grunden i ett demokratiskt samhälle. Författaren tar läsaren med på en bildningsresa i naturvetenskapernas värld, både historiskt, filosofiskt, sociologiskt, etiskt, ekonomiskt och politiskt. På ett engagerande sätt presenterar han olika sätt att förstå och förhålla sig till naturvetenskap i dessa kontexter. Framställningen exemplifieras med ett stort antal intressanta exempel och historier. I denna tredje, starkt reviderade upplaga betonas det samhällsrelaterade perspektivet och ungdomars värderingar, erfarenheter och intressen både till skola, miljö och naturvetenskap. Den svenska utgåvan är bearbetad av Helge Strömdahl, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Boken är spännande, lättläst och en verklig utmaning för lärarstudenter, verksamma lärare och andra som är intresserade av att kritiskt reflektera över naturvetenskapens ställning i skolan och samhällsutvecklingen rent generellt. Den stimulerar till diskussioner och nya synsätt, fördjupade argument och ställningstaganden. Tredje upplagan

  • 42.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies, Thematic Natural Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion2012Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Science and technology are important parts of culture. Thus today there is a need for a science education which promotes ‘science for all’ and ‘scientific literacy’ in order to prepare students for citizenship. Earlier studies indicate that many students find it hard to learn science and technology in school. They lack interest in it and have negative attitudes toward science and technology. There are also differences between the interests of girls and boys, as has been known for a long time.

    Recent research indicates that the concepts used in discussions of how to promote scientific literacy are too broad and underdeveloped. Science has mainly been taught for the purpose of preparing a few for further studies and has neglected the task of preparing all for citizenship. There has also been too little consideration of the relation of science literacy to specific science content. Historically, almost the same science content has been taught as is taught today. Science in society has been separated from science in school.

    Commonly used concepts like ‘science’, ‘school subjects’, ‘students’, ‘interest’ and ‘attitudes’ are too broad to be used in meaningful discussion. Research results show a need for a stronger connection between specific content and students’ experiences outside school. In addition, there is a need to understand societal development and the mechanisms of media and modernity.

    This thesis investigates student perspectives on science and technology within the affective domain of science education. The work has been carried out as part of Swedish participation in the worldwide Relevance of Science Education (ROSE) project. The empirical work presented in this thesis is extensive, and also takes into account teachers’ perspectives, the age of students, and a social theory of media.

    The results show that students do have an interest in science and technology, with age and sex affecting their interest in specific content. However, broad concepts like ‘science’ or ‘girls’ and ‘boys’ obscure the differences that emerge from a content level analysis. Students are different and their interest is content specific. Furthermore, the results show that student interest is not in line with what their teachers say they present for instruction. Teachers’ selection of science content and their encounters with students are discussed as important elements in science education research. In addition, the results indicate that students’ interests are more in line with the science presented in the media. Experiences outside school were shown to be related to different science content, which has an effect on choices for upper secondary education.

    These results are related to an overall purpose in which a social theory of the media is used to critically reflect on how modernity has led to mediated mechanisms affecting the content of science and technology. Mediated experiences and processes of reception are identified as important mechanisms in the way different people relate to specific content, which creates new conditions for science education.

    The results are discussed in relation to societal development and different understandings of the purpose of science education. The theoretical media approach demonstrates ways that young people’s interest in science and technology becomes involved with mediated mechanisms through popularized forms of science and through the move to what is known as ‘public understanding of science’. This situation changes an individual’s options when relating to available content and creates new conditions for science education. In this thesis, critical and reflective attention is paid to the relationship between science in school and science in society. This way of portraying the results directs the existing attention to pupil’s voice in science education in another direction. An expression of a lack of interest from an individual is interpreted as if there has been a mistake in the way science is presented.

    List of papers
    1. Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons
    Open this publication in new window or tab >>Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons
    2009 (English)In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, Vol. 5, no 2, 213-229 p.Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    This article presents Swedish results from ‘the Relevance of Science Education’ (ROSE) study, which is a large world wide comparative research project based at the University of Oslo. The Swedish sample consisted of 751 students, most of whom were 15 years old, from 29 schools and data were collected in spring 2003. Student opinions about science lessons are presented in relation to enrolment intentions for upper secondary school together with what they want to learn about in science and technology. The findings indicate that secondary science instruction seems to address only a minority of the students, those that have chosen science or technology in their further education. At the same time, all students have interest in science and technology and many seem most interested in some important issues in societal development. The results are discussed from the perspective of learners and contribute to the debate about establishing a scientific literacy approach in compulsory education.

    National Category
    Didactics
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-51544 (URN)
    Available from: 2009-11-05 Created: 2009-11-05 Last updated: 2012-06-21Bibliographically approved
    2. Science in society or science in school: Swedish secondary school science teachers' beliefs about science and science lessons in comparison with what their students want to learn
    Open this publication in new window or tab >>Science in society or science in school: Swedish secondary school science teachers' beliefs about science and science lessons in comparison with what their students want to learn
    2009 (English)In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, Vol. 5, no 1, 18-34 p.Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    This article presents comparisons concerned with secondary school science teachers’ and their students’ beliefs about science and technology and also what science content secondary science teachers teach and what their students want to learn. Student data are part of the Relevance of Science Education (ROSE) study and the teacher data are part of an extensive study carried out only in Sweden. The results indicate that both secondary science teachers and their students are optimistic about science and technology as essential parts of societal development. When content from these knowledge fields is considered for instruction, significant disparities exist between what teachers teach and what their students want to learn. Additional results concerning the secondary science teachers’ beliefs, ‘out-of-school experiences’, ‘Science Technology and Society’ (STS) approaches and ‘inquiry-based instruction’ are pointed out as important for the development of science instruction in secondary schools. The results are discussed in the contexts of students’ voices and teachers’ beliefs.

    National Category
    Didactics
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-18303 (URN)
    Available from: 2009-05-17 Created: 2009-05-17 Last updated: 2012-06-20Bibliographically approved
    3. Different content orientations in science and technology among primary and secondary boys and girls in Sweden: Implications for the transition from primary to secondary school?
    Open this publication in new window or tab >>Different content orientations in science and technology among primary and secondary boys and girls in Sweden: Implications for the transition from primary to secondary school?
    2008 (English)In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, Vol. 4, no 2, 192-208 p.Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    This paper presents Swedish results from the Relevance of Science Education (ROSE) study, which is part of a large world-wide comparative research study based at the University of Oslo. The national sample was collected in spring 2003 and originates from 751 students from 29 schools, most of whom were 15 years old. In an additional study data from primary students were collected in spring 2005, with a smaller sample of 112. Significant differences in content orientation between the primary and secondary boys and girls were found and are discussed in the context of young people’s interest in science and technology and the public function of those knowledge fields as a part of education. Earlier studies suggest the benefit of more applicative contexts as the children move through compulsory school. This statement is challenged to some degree in this paper and a stronger need to understand how the transition from primary to secondary level and specific contents are related is discussed. This is due to indications that students’ content orientations are partially dependant on age and there are significant differences due to gender to consider. A deeper examination of those elements can assist in the understanding of the relevance of science from the learners’ perspectives.

    National Category
    Didactics
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-43624 (URN)74445 (Local ID)74445 (Archive number)74445 (OAI)
    Available from: 2009-10-10 Created: 2009-10-10 Last updated: 2012-06-20
    4. Students’ interest in science and technology as a function of science in society: Mediated experience and the public understanding of science
    Open this publication in new window or tab >>Students’ interest in science and technology as a function of science in society: Mediated experience and the public understanding of science
    (English)Manuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [en]

    Young people’s interest in science and technology has long been an object for research. Cultural aspects and informal learning have been identified as important factors to be considered. In this study comparative content analysis is used to compare what secondary students want to learn about in science and technology with the topics covered in international popular science television. Important similarities are identified. The results are discussed from the perspective of media theory in terms of modernity affecting young people’s experience as a result of the popularization of science by communication media. The role of public understanding of science is identified and the importance of difference between science in society and science in school is elaborated on. The work has implications for future research, for interpretation and categorization of the results of such research, and for understanding student’s encounters with school science.

    Keyword
    Students’ interest, science, media
    National Category
    Other Natural Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-78786 (URN)
    Available from: 2012-06-20 Created: 2012-06-20 Last updated: 2012-06-21Bibliographically approved
    5. Student experience and interest in science: Connections and implication for further education
    Open this publication in new window or tab >>Student experience and interest in science: Connections and implication for further education
    2016 (English)In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 12, no 1, 36-55 p.Article in journal (Refereed) Published
    Abstract [en]

    Students’ problems with learning science in school have been documented for a long time. Differences in student interest in and attitudes towards science due to gender and age are well documented. Fewer studies have focused on the details at a content level. This paper presents a statistical analysis of student interest in specific content areas and combines this with student experience of science and science-related activities outside school. The result shows that interest and experience are significantly linked and influence student choices for upper secondary education. The results are presented on both a detailed content and experience level, and are discussed in relation to the purpose of compulsory science education and in relation to experiences outside school. The study is an important addition to the discussion about establishing a science education curriculum that can both prepare students for future science studies and meet the need for a public understanding of science.

    Place, publisher, year, edition, pages
    Oslo: Universitetet i Oslo, 2016
    Keyword
    Students’ interest, experience, science, PCA, cluster analysis
    National Category
    Other Natural Sciences
    Identifiers
    urn:nbn:se:liu:diva-78787 (URN)
    Available from: 2012-06-20 Created: 2012-06-20 Last updated: 2016-06-02Bibliographically approved
  • 43.
    Jidesjö, Anders
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Initiating a process: Time for a revised and updated version of the ROSE study?: Experiences from the Relevance of Science Education (ROSE) Research Studies in Sweden2016In: XVII IOSTE Symposium Science and Technology Education for a Peaceful and Equitable World, Portugal: Institute of Education, University of Minho , 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper reports key findings from the Relevance of Science Education (ROSE) studies in Sweden. Choices for upper secondary education, comparisons between students and their teachers, between secondary and primary students, relations between interest and experience and science in and outside school were identified as important to consider when analysing student’s interest in science and technology. Interest did not follow traditional school subjects. Analyses on a content level revealed other patterns. Such work has importance for avoiding biased conclusions like "girls and biology", "boys and physics". The Swedish studies found that all students have an interest in science and technology and identified variation between groups. Although many science teachers have knowledge about what can be important for a student interest, instruction seemed to be carried out from other standpoints. Teaching seems to be focused on traditional science facts preparing some for future studies and not as much part of a science for all agenda. Following the evidence from the Swedish ROSE studies, it points to the interface between school science and science in society to be important for future studies in building up knowledge about such traditions. Fashion, advertising and media are successful in using science and technology for their purposes which have an influence on experience and subsequently become part of prerequisites for learning. Young people today act on a commercialised market where schools and other actors expose science content in various ways. Different traditions and purposes are in action having an influence on young people’s interest and experience in science and technology. The meaning and implication from such standpoints are proposed as relevant for future research, in building up knowledge about science education in relation with modernity and youth culture which can assist in understanding needs and requirements for student’s learning of science and technology in school.

  • 44.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Björn, Annika
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hedbrant, Johan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Applied Thermodynamics and Fluid Mechanics. Linköping University, The Institute of Technology.
    Kalliokoski, Sophia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Petersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Tydén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Det goda lärandet: Energi, resurs, klimat ochhållbarhet som del i undervisningen i grundskolan & på gymnasiet2014Report (Other academic)
  • 45.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Björn, Annika
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hedbrant, Johan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Applied Thermodynamics and Fluid Mechanics. Linköping University, The Institute of Technology.
    Kalliokoski, Sophia
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Petersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Biologi.
    Tydén, Thomas
    Högskolan Dalarna.
    Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet: Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen.

    Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa.

    Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll.

    I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet.

    I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.

    ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter.

    Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten.

    Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.

    Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet.

    Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en fördjupad och kritisk framställning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgör på så vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar möjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behöver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas för ramfaktorer. De utgör kontexter, yttre ramverk, som behöver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De är identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppstå vid skolutveckling. De utgör på så vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte når hela vägen in i klassrum.

    Den första ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. I det nationella ingår till exempel skolans uppdrag, påbud från olika aktörer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att förändringar på den nationella nivån har begränsad inverkan på det som händer i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsättning av uppdraget, som på den lokala nivån bidrar till att förskjuta utbildningens genomförande i olika riktningar. Syn på lärande och lärares arbete med elevernas involvering är viktiga delar i detta. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt – lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang.

    Att hjälpa lärare förstå skolans roll i samhällsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid är en ytterligare ramfaktor, som också skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Om syftet med olika satsningar istället är oklart kommer åtgärder tendera att ibland bli planlösa. Planlösa i bemärkelsen att de saknar förankring. Det är förankringen som kan bidra till att hålla en riktning. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3.

    Möten med innehållet i och utanför skolan utgör en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. I flera av delstudierna återkommer frågor som handlar om samarbeten. Det kan röra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktörer i samhället. Individer kommer idag i kontakt med innehållet på olika sätt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingår dels att sätta namn på saker, dels att förstå, men också att sätta sig in i kunskapens användning. Dessa tre dimensioner av kunskap är bärande för utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras så att kunskapsbegreppet tas på allvar?

    Vidare har Goda möten identifierats som en angelägen ramfaktor, och finns återgivet i avsnittet 1.5. På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik.

    Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en fördjupad framställning kring hållbarhetsperspektiv där innehållsfrågans eftersläpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel på forskning återges, som pekar på behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Det pågår en debatt om det behövs ett eget skolämne för att något om hållbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lärares angelägenhet. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. Frågan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhälles förmåga att involvera individer i verkliga samhällsfrågor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till känslor av utanförskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder för ett samhälles möjligheter till utveckling och omställning, kommer spela en avgörande roll i den utveckling som kommer.

    I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogörelse för utbildningens förmåga att förbereda för vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmänbildning. Utbildningens förmåga att vara såväl rekryterande som allmänbildande är identifierad som en sjätte ramfaktor. Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvändning i sådana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i så fall för karaktär? Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 ställer ett antal kritiska frågor om utbildningens situation, som försöker fånga problematikens karaktär. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap så att frågor blir rätt formulerade, att projekt inriktar sig på verkliga orsaker till oönskade effekter samt att ansvarsförhållanden blir tydliggjorda i utrop om olika åtgärder.

    Sveriges förmåga till energiomställning, att hantera miljöutmaningar, hälsoproblem och hållbarhetsperspektiv kräver å ena sidan en utbildning som förbereder för vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt är att utbildningen är komponerad så det finns en kapacitet att allmänbilda alla, förbereda för samhällsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera båda uppdragen. Ett samhälle blir troget sig självt när det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som är angeläget i kulturen. På så vis är ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhällsordning. Att fördunkla viktigt innehåll, hänger samman med utanförskap, känslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull miljö.

    På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Områden som behöver utvecklas för en sådan inriktning är lärares förståelse för relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sådan förståelse är nödvändig för att kunna tolka skolans uppdrag och omsätta det i konkret undervisning, där elevernas förutsättningar för lärande ingår. Lärare behöver också förstå sitt arbete mer i relation till samhällsutveckling och utbildningens funktion. En sådan förståelse ger identitet åt utbildningens innehållsaspekt. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Skolan är inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer möter innehållet både i och utanför skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhälle. Variationer i innehållets hantering kan utgöra en resurs. Goda möten, som väger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolämnen, skapar medverkan och förankring är viktiga. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande.

    Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Det är vanskligt att säga något om framtiden, men det är också knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortsätta undervisa det innehåll, som bistod det förra samhällsprojektet. Då är det den situationen vi ska tala om. Vad behöver lärare för stöd i detta? Lever vi kvar i en föreställning om att skolan är en plats som ska leverera svar? Exakta svar, för ett industrisamhälles förmåga till utveckling.

    Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bistå samhällets behov av energiomställning och hantera människans resursanvändning med miljö- och hälsokonsekvenser i hållbarhetsperspektiv. Berättelsen om samhällets utveckling och på vilket sätt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgöra ett klister mellan det som är viktigt och lärares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelägenheten och motivationen för att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågorna ingår. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum.

  • 46.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Björn, Annika
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Tydén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Uhrqvist, Ola
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rapportering av fördjupande forskningsinsatser kopplade till skolutvecklingsprogrammet ”KNUT3”: En berättelse om vad en transformativ inriktning på utbildningens genomförande kan innebära för skolutveckling och möjligheter till meningsfullt lärande2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna forskningsrapport rapporterar från tre studier genomförda på skolutvecklingsprogrammet ”KNUT3”, som genomfördes under 2014. Forskningen bygger vidare på de resultat som rapporterats i tidigare forskning på samma skolutvecklingsprogram, fast då ”KNUT2” (Jidesjö et al., 2014). Resultaten som rapporteras här vilar således på ett omfattande empiriskt underlag, som korresponderar med verksamheter från förskola upp till och med gymnasieskola. I en övergripande beskrivning handlade ”KNUT” om att hitta sätt att arbeta för att involvera utbildningen mer i verkliga samhällsutmaningar och sätt att arbeta med lärare som sätter avtryck i klassrum och kommer elevernas lärande till del. Områden som arbeten varit koncentrerade till är energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågor. Ett viktigt resultat som identifierades i den förra forskningsrapporten handlar om att bygga skolutveckling inifrån. Det innebär arbeten som utgår ifrån elevers förutsättningar för lärande och ger lärare och elever möjligheter att äga sådana processer. Denna forskningsrapport fördjupar vad ett sådant arbete innebär, vilka förtjänsterna kan vara och hur utmaningar kan hanteras.

    Forskningsinsatserna har i allt arbete som rapporteras här utgått ifrån ett följeforskningsupplägg. Det innebär att forskningen haft två funktioner. Dels att tillse att aktiviteter som genomförs har en relation till forskning och vetenskap. Arbetet handlar då om att ta del av tidigare studier och skapa möten med inblandade lärare och andra aktörer, där dessa resultat kan presenteras på ett sätt att de kan omsättas i pågående arbete. Den andra funktionen handlar om att bedriva ny forskning, som genererar en kunskapsuppbyggnad. Även dessa processer är riggade på ett sätt så att framför allt lärare kan ta del av och även påverka forskningens upplägg och inriktning. Forskningsarbetet bygger således starkt på närvaro under pågående arbete istället för att ha en mer utvärderande karaktär i efterhand.Rapporten bygger på empiriska underlag från tre ingående delstudier.

    Den första återfinns i kapitel två och handlar om lärares perspektiv på utforskande och undersökande arbetssätt i förskola och grundskola. Empirin är genererad via fokusgruppsmetodik med yrkesverksamma lärare som givits möjlighet att reflektera och diskutera kring användandet och implementeringen av material som är mer elevaktiva och öppna i sin karaktär. Resultaten visar att lärares vilja att engagera sig i utvecklingsarbete är kopplat till materialets utformning och rymmer en innehållsdimension samt koppling till samhällsrelevans. Lärarna lyfter också betydelse av involvering av barnens föräldrar i arbetet samt att aktiviteter som utförs har en påverkan på familjelivets handlingar. Breda kontakter med natur och samhälle är ytterligare dimensioner som lyfts fram som viktiga förutsättningar för meningsfullt lärande. Resultaten diskuteras i relation till läraryrkets professionsutveckling, synsätt på undervisning och lärande som förutsättningar för kvalitetsarbete och betydelse av en utbildning som är i takt med tiden.

    Det andra arbetet som rapporteras i kapitel tre, handlar om fördjupande studier kring flickors val av utbildning och hur insatser kan göras för att påverka utbildningsval. Ett rekryteringsperspektiv har genomförts i projektet ”Tjejresan” som pågått i svenska gymnasieskolor. Flickor som valt att studera inom naturvetenskapliga och tekniskt inriktade program har erbjudits möjlighet till aktiviteter där de fått besöka företag och arbetsliv och beretts möjligheter att få inblick i hur andra aktörer utanför skolan arbetar med innehåll. Arbetet har pågått i flera år och forskningsinsatserna har följt utvecklingen. De empiriska underlagen grundar sig i enkätstudier med aktuella elever i kombination med intervjustudier. Till detta har även uppföljande intervjuer genomförts med kvinnor som idag avslutat sin gymnasiala utbildning och befinner sig i olika positioner i samhället. Resultaten indikerar att insatserna haft betydelse, men en begränsad påverkan för utbildningsval. Viktiga faktorer som framkommit rör sig kring intresse för innehållet samt den nära familjens betydelse och att intresse är något som grundlagts betydligt tidigare. Insatserna sent i utbildningssystemet verkar mest ha påverkan för att bibehålla och stimulera intresset genom att skapa relationer mellan skola och arbetsliv och demonstrera karriärvägar. Resultaten är diskuterade i relation till möjligheter att arbeta mer med intresset i grundskolan samt att när det gäller frågan om utbildningsval och rekrytering, öppna upp för möjligheter att föräldrar och den nära familjen är mer involverade i skolarbetet.

    Kapitel fyra innehåller den tredje delstudien och rapporterar ett lärarperspektiv på nätverksarbete och kollegialt lärande. Studien handlar om att öka förståelsen för vad ett nätverk kan vara och innebära. Empirin är genererad från lärare i gymnasieskolan, som ingått i ett nätverk under längre tid och som intervjuats för att kunna delge sina berättelser och reflektioner kring nätverkets och det kollegiala lärandets innebörder. Empirin är sedan framställd kring aktuell teoribildning. Tillsammans identifierar studien ett antal viktiga faktorer, som diskuteras i relation till förtjänster och möjligheter för att stimulera en professionell inriktning på lärararbetet.

    Rapporten är skriven så att delstudierna kan läsas självständiga. För att inordna dem i ett större sammanhang inleds rapporten med ett kapitel där delstudiernas resultat sätts in i ytterligare teoribildning och perspektiv, som hjälper till att tolka innebörder. Aktuell forskning och teoribildning om lärande och kvalitetsarbete har hämtats genom att anlägga historiska, sociologiska och utbildningsvetenskapliga perspektiv. Texten gör inga anspråk på att vara heltäckande och argumenterar inte för en bestämd inriktning. Den är skriven för att bidra som en tolkningsram åt delstudierna och har således empirisk resonans. Forskningsinsatserna har bedrivits utifrån ett följeforskningsperspektiv, som innebär att vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap möts för att i gemensamma överläggningar identifiera viktigt arbete där alla kan bidra.

    Det inledande kapitlet lyfter frågor om betydelse av att utvecklingsarbeten i skolan initieras och byggs inifrån elevers förutsättningar för lärande och vidare ut i dynamiska förbindelser med omgivande samhälle. Texten har identifierat traditioner i syn på begåvning, talang och lärande som viktiga att reflektera för att förstå innebörd av andra synsätt. En strävan att åstadkomma en professionell inriktning på utbildningens genomförande har anlagts genom en transformativ inriktning som därpå beskrivs med konkreta dimensioner som kan förstärka och stimulera en sådan inriktning. Sådana dimensioner handlar om egenskaper i ledarskap, barnsyn, samarbete med barns familjer, kontaktytor med natur och samhällsliv, hur grupper sätts samman, hur bedömning byggs upp, egenskaper i arbetsmaterial och betydelse av en lärande gemenskap som innebär att hela skolan arbetar mot gemensamma målsättningar.

    Slutsatser som reflekteras i detta inledande kapitel handlar inte om att problem för utbildningens genomförande handlar om arbeten som tar fram fler resurssidor i form av tips och tricks, som lärare förväntas ta del av och sedan exponera för elever. Kunskaper och drivkrafter för kreativitet i metodik bör istället växa fram som en konsekvens av identifierade problem, så att lärare och deras elever formar och därifrån får stöd som ger insatser som berör deras verkliga bekymmer. I sådana processer kan barnens hemmiljöer, material, bedömning, ledningsfunktioner, forskning och omgivande samhälle träda in och stötta en kunskapsutveckling som successivt introducerar kommande generationer till samhällets utmaningar. En sådan transformativ inriktning gör att samhället på lång sikt blir mer trovärdigt eftersom utbildningen får en förankring i verkliga verksamhetsformer. Annorlunda kan man uttrycka detta som att olika länkar behöver finnas, för att de ska kunna aktiveras vid behov. Exakt när sådana behov uppstår utgör den dynamiska karaktären mellan utbildningens inre och yttre dimensioner, som gör det svårt att fånga innebörden i statiska uttryck. En fastare förankring för utbildningen i samhällslivets vedermödor är identifierad som en viktig fortsättning för kommande studier. Sådana förankringar borde kunna åstadkommas i delvis nya strukturer, med anledning av kommunikationsmediernas allt mer betydande inslag för informationsspridning. Innebörder av hur gestaltningar i det lokala, regionala, nationella och internationella involverar individer och tar sig uttryck, har med produktions- och receptionskontexter att göra och är en trolig viktig fortsättning i förståelse av och för att förstärka den professionella inriktning för lärararbetet, som skisserats i denna forskningsrapport.

  • 47.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Water and Environmental Studies, Thematic Natural Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Danielsson, Åsa
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Student experience and interest in science: Connections and implication for further education2016In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 12, no 1, 36-55 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Students’ problems with learning science in school have been documented for a long time. Differences in student interest in and attitudes towards science due to gender and age are well documented. Fewer studies have focused on the details at a content level. This paper presents a statistical analysis of student interest in specific content areas and combines this with student experience of science and science-related activities outside school. The result shows that interest and experience are significantly linked and influence student choices for upper secondary education. The results are presented on both a detailed content and experience level, and are discussed in relation to the purpose of compulsory science education and in relation to experiences outside school. The study is an important addition to the discussion about establishing a science education curriculum that can both prepare students for future science studies and meet the need for a public understanding of science.

  • 48.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Danielsson, Åsa
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Björn, Annika
    Linköping University, The Tema Institute, Tema Environmental Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Interest and Recruitment in Science: A Reform, Gender and Experience Perspective2015In: Procedia - Social and Behavioral Sciences, ISSN 1877-0428, E-ISSN 1877-0428, Vol. 167, no 0, 211-216 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper reports on Swedish results from a worldwide research project concerned with the Interest and Recruitment in Science Education (the IRIS-International study) together with results from a longitudinal national study on girl's views on out of school experience in science and technology in upper secondary education. The studies are framed in the structural situation of the Swedish educational system. The results show that there are reform and policy effects to consider in the discussion of recruiting more students in STEM. Interest in the subject, earlier school experience, achievement and teacher feedback is found to be important for educational choice in STEM. Specifically girls point out societal relevance as important. In addition there are elements outside the school setting with importance for educational choice. Moreover, girls point out visits to a museum and watching films and boys popularized forms of science and computer games. All students consider TV and activities outside school as important for their educational choice in STEM. When trying to implement outside school experience with girls in a longitudinal study in upper secondary education the interplay with school subject teaching is identified as missing. The friction between subject teaching in schools and connections with the surrounding world is proposed as important for future studies.

  • 49.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Eriksson, Kerstin
    Energimyndigheten Energikontor Sydost.
    Kompetensutveckling av lärare i naturvetenskap och teknik, som sätter avtryck i klassrum - Det nationella projektet KNUT.2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    KNUT är ett nationellt skolutvecklings- och forskningsprojekt, som stöttas av energimyndigheten och omfattar sju län, som inkluderar totalt 75 kommuner. KNUT är den största satsningen någonsin i Sverige, som arbetar med kunskapsutveckling inom energi-, resurs- och klimatområdet. För mer information, se http://www.knutprojektet.se.

    Det finns en tidigare väldokumenterad problematik, som handlar om att läroplansförändringar och andra satsningar inte förändrar undervisningen i klassrum i någon större utsträckning. I KNUT är denna forskning central och aktiviteterna ska bygga på den vetenskapliga grund, som diskuterar lösningar och åtgärder till denna problematik. Detta innebär bland annat ett underifrån-/inifrånperspektiv på skolans verksamhet, där forsningsinsatser är kopplade till projektdelarna. Eftersom projektet syftar till att förstå mötet mellan lärare och elever, är deras perspektiv själva utgångspunkten i arbetet och stöttas i de processer som initieras.

    Projektet handlar om att öka förståelsen för hur kompetensutveckling av lärare kan utformas så den sätter avtryck i klassrum och kommer eleverna till del. Projektet knyts till arbetet med den nya läroplanen och de nya kursplanerna i skola 2011. Arbetet berör såväl grund- som gymnasieskola med ett särskilt fokus på energi-, resurs- och klimatfrågorna. Projektet tar sin utgångspunkt i utbildningens syften, som på ett övergripande plan handlar om att allmänbilda alla samt rekrytera framtidens expertis.

    Mer konkret sker detta genom utveckling av arbetsmetoder och ämnesinnehåll i naturvetenskap och teknik i samverkan med de samhällsorienterande ämnena. För att hjälpa och stötta elevers lärande och engagemang för energi-, resurs- och klimatfrågorna ska de metoder och verktyg som tas fram stimulera elevers nyfikenhet samt innovativa och entreprenöriella förmågor. Olika problem och valsituationer, som människor ställs inför, som är kopplade till kunskapens användning och kräver reflektion och diskussion är centrala för att förstå innebörden av att lära sig ett ämnesinnehåll. Alternativa lärmiljöer och ett ämnesövergripande arbetssätt bidrar till att lärandet blir mer autentiskt och att kommande generationer ges förutsättningar att delta i demokratins sammanhang. Ämnesinnehållet ska utvecklas så att det också pekar på möjligheter de globala utmaningarna skapar i form av innovativa tekniska lösningar, hållbarhetsfrågor och nya tjänster, som kommer skapa nya jobb inom de ”gröna näringarna”.

    Projektets centrala delar handlar om en synvända på kompetensutveckling och hur man kan närma sig skolans praktiker så dem som verksamheten syftar till är tydliga deltagare och är med och utformar olika aktiviteter i relation till skolans uppdrag. Vad detta betyder uppmärksammas i forskningsinsatserna. Deltagare i detta seminarium förväntas reflektera kring dessa frågor och inspireras av projektet.

  • 50.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hedbrant, Johan
    Linköping University, Department of Management and Engineering, Applied Thermodynamics and Fluid Mechanics. Linköping University, The Institute of Technology.
    Björn, Annika
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Intresseväckande naturvetenskaplig undervisning - Exemplet tematisk naturvetenskap2007Conference paper (Other academic)
12 1 - 50 of 59
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf