The DJ stands at a juncture of technology, performance and culture in the increasingly uncertain climate of the popular music industry, functioning both as pioneer of musical taste and gatekeeper of the music industry. Together with promoters, producers, video jockeys (VJs) and other professionals in dance music scenes, DJs have pushed forward music techniques and technological developments in last few decades, from mashups and remixes to digital systems for emulating vinyl performance modes. This book is the outcome of international collaboration among academics in the study of electronic dance music. Mixing established and upcoming researchers from the US, Canada, the UK, Germany, Austria, Sweden, Australia and Brazil, the collection offers critical insights into DJ activities in a range of global dance music contexts. In particular, chapters address digitization and performativity, as well as issues surrounding the gender dynamics
Exploring the relations between different migrants who meet in Spain, this article discusses issuesof mobility, the globalization of care and service work, and precarization of labor and livelihoods,of crucial importance to welfare states and the future of work and retirement conditions inEurope. A mélange of migratory processes are scrutinized along a Swedish-Spanish North-Southaxis. It analyzes longstanding conditions on the Spanish labor market combined with neoliberalde- and reregulation of work and welfare with a bearing on spatial and social inequalities acrossthe European Union. From a relational approach, the authors examine conditions of Swedishretirement migrants in Spain and of the workers and entrepreneurs who provide care and servicesfor them. Social networks, intermediaries and subcontractors are crucial to organization ofmigration as well as work and services. Some of these workers, especially third country migrants,occupy precarious, and sometimes informalized, low skilled jobs in an ethnically segmented andgendered labor market.
Svenskar som utvandrar till Spanien på ålderns höst är ett växande fenomen, men svenska Spanienpensionärer utmålas i medierna ofta som oförmögna att ”integrera sig” i det spanska samhället. Själva har Spanienpensionärerna tröttnat på myterna om att de är bortskämda golfare, skattesmitare eller salongsalkoholister som vägrar lära sig spanska och försöker återskapa ett ”Lilla Sverige” i Spanien. Hur ser pensionärernas liv ut i Spanien och hur ser villkoren ut för migranter och spanjorer som på olika sätt arbetar med dem? I Pensionärsplaneten möter vi ett brett spektrum av människoöden: folkpensionären, fattigpensionären, sjukpensionären och uteliggaren. Vi möter även människor (migranter och spanjorer) som på olika sätt arbetar med pensionsmigranter i Spanien. Utifrån dessa färgstarka berättelser och livsöden har Anna Gavanas, forskare i socialantropologi, skrivit en reportagebok som diskuterar teman kring internationalisering, global arbetsfördelning, arbetsvillkor och privatisering av äldreomsorg. Hon frågar sig hur villkoren för pensionsmigration kan jämföras med andra typer av migration. Hon väcker även en rad aktuella frågor om vilka migranter som anses mer önskvärda än andra, enligt vem och varför.
Boken bygger på ett fyraårigt forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet och Forte.
I samband med att ett skatteavdrag för rengöring, underhåll och tvätt (det så kallade RUT-avdraget) infördes 2007 började en intensiv debatt om hushållstjänster i Sverige. Idag subventioneras RUT-tjänsterna med ungefär 1,5 miljarder kronor av skattemedel. RUT har blivit en del av många människors vardag och har medfört stora förändringar i svenskt familje- och arbetsliv.Hur ser då förhållandena ut för dem som arbetar på den växande hushållstjänstemarknaden? Har de svarta arbetena blivit vita, som tanken var? Vad betyder det att äldre övergår från att vara mottagare av omsorg till att bli kunder på en marknad för hushållstjänster? Finns det några likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete som tyska hembiträden utförde i Sverige på 1950-talet? Hur resonerar svenska kvinnor bosatta i utlandet kring social jämlikhet och hushållsarbetares rättigheter, när de själva får rollen som arbetsgivare?Om dessa och andra relaterade frågor handlar denna bok, med bidrag av landets främsta forskare på området: sociologer, statsvetare, historiker, genusvetare, arbetsrättsjurister och antropologer från en rad svenska universitet. De utforskar vad som händer på hushållstjänstemarknaden och följer särskilt de internationella sambanden. Även den växande efterfrågan på hushållstjänster i resten av världendiskuteras, med fokus på migration och internationell arbetsfördelning. Boken återger många olika erfarenheter och perspektiv här får såväl nystartade städentreprenörer som hushållsarbetare i exil och andra inblandade aktörer komma till tals.
This chapter analyses Swedish international retirement migrants (IRMs) in Spain and their privatised consumption of domestic services (cleaning, care, and domestic work).
n/a
In the neoliberal era, privatization and internationalization are of crucial importance to conditions for eldercare in the European Union (EU),including Sweden, which has one of the highest rates of public provisionin Europe. Swedish retirees are part of a growing stream of older Northern Europeans who migrate to Southern Europe, especially to coastal areas in Spain. There are about 90,000 Swedish citizens living in Spain (Hedlund 2011). During the retirement life course phase, circumstances change, highlighting that retirement is dynamic rather than one distinctive phase. When Swedish retirees in Spain become increasingly in need of eldercare, they find themselves in a country with one of the lowest rates of public provision in Europe, and are left with a patchwork of private solutions. The pieces in the ‘elderly care puzzles’ (Szebehely 2004) that form the patchwork of care around older persons depend on the accessibility and affordability of a number of options: public/private provision, social/volunteer networks, family situation, as well as the preferences and conditions of different groups of older persons. Gender, health,socio-economic conditions, as well as Swedish and Spanish provision of health- and eldercare influence the mobility of international retirement migrants (IRMs), especially in the case of widows and single women with low income. This chapter discusses the conditions for mobility and independent aging in relation to a wide range of Swedish IRMs in Spain. We illuminate the mobility of IRMs as Europeans in the context of Freedom of Movement, and its limits. Below we outline the welfare and migration context of Swedish retirement migration to Spain. Subsequently, we analyze the economic, gendered and health factors that circumscribe themobility and immobility of different IRMs.