liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Johnsson Harrie, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    De samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Rapport från en inventering2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna inventering är att försöka skapa en bild av var den svenska ämnesdidaktiska forskningen i de fyra undervisningsämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap står idag. Vilka forskningsområden står i fokus? Vilka områden är mindre beforskade? Vilka skillnader och likheter finns mellan de fyra ämnen i dessa avseenden?

    Att försöka överblicka ämnesdidaktiken för fyra olika ämnen i en och samma rapport kan tyckas övermaga. Men för att kunna diskutera skillnader och likheter mellan ämnena måste det bli en utgångspunkt. För att det ska bli genomförbart kräver det avgränsningar. En första viktig avgränsning är geografisk. Det är enbart ämnesdidaktisk forskning i Sverige som behandlas. En tidsmässig avgränsning är att fokus är på tiden från och med år 2000 fram till och med första halvåret 2011. En tredje viktig avgränsning är innehållsmässig. Här kommer undervisningsämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap att stå i fokus. Det innebär att forskningsöversikten begränsas till studier som behandlar ämnenas didaktik i en skolkontext, som kan vara grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning eller universitetsstudier. Schüllerqvist benämner för historiedidaktikens del en sådan fokusering för ”historiedidaktik i snäv mening” till skillnad från en historiedidaktik i vid mening vilken inkluderar historiebruk i olika delar av samhället. Avgränsningen vad gäller ämnesdidaktiska studier i föreliggande inventering kan således i en mening ses som snäv, då den endast inkluderar studier med ett skolfokus. Inom denna avgränsning är dock avsikten att vara bred och inkludera så många olika aspekter som möjligt av ämnesundervisningen och dess villkor.

    Dessa avgränsningar har naturligtvis medfört att en del intressanta studier inte har kommit med, men samtidigt har avgränsningarna varit nödvändiga för att göra det möjligt att inkludera alla fyra ämnena. Det denna översikt kan bidra med är möjligheten till komparation mellan de olika ämnena. Som kommer att framgå av denna rapport är det få studier eller översikter som tar ett sådant jämförande grepp och där kan föreliggande inventering förhoppningsvis ge ett bidrag.

  • 2.
    Johnsson Harrie, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En granskning av läroböcker i samhällskunskap och historia för åk 7-9 med fokus på rasism, främlingsfientlighet och intolerans2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten bygger på en analys av tolv läroböcker – sex läroböcker i historia och sex i samhällskunskap. Samtliga läroböcker är för högstadiet och är utgivna efter den senaste läroplansreformen 2011. Läroböckerna har analyserats utifrån frågan hur de behandlar rasism, främlingsfientlighet och intolerans, och utgångspunkten tas i det centrala innehåll som skrivs fram i kursplanen för respektive ämne.

    Studien visar att ingen av läroböckerna förmedlar rasistiska eller främlingsfientliga värden. Däremot finns i några samhällskunskapsböcker ibland en uppdelning mellan ”svenskar” och ”invandrare” och ett ”vi” och ”de” som kan framträda i såväl text som bild. Denna uppdelning riskerar att exkludera många svenska elever med utländsk bakgrund.

    Några läroböcker täcker inte riktigt alla de områden som ska behandlas enligt det centrala innehållet i kursplanerna. Urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar ska alla tas upp i såväl historieämnet som samhällskunskapen. Alla läroböcker lever inte upp till detta. Ett annat exempel är frågan om hur historia kan användas för att skapa nationella identiteter, som inte heller behandlas i alla historieläroböcker.

    En lärobok ska vara ett stöd för elevens lärande i frågor som många gånger kan vara mycket komplicerade. För att kunna vara ett stöd krävs tydlighet och struktur i lärobokens framställning. I vissa fall finns en föredömlig tydlighet, även i behandlingen av svåra frågor. I andra fall saknas den tydligheten. Det kan vara begrepp som inte förklaras, eller begrepp som först definieras, men där författarna sedan inte håller sig till sina egna definitioner.

    Läroboken har länge haft en ohotad stark ställning i de svenska klassrummen. Idag har läroboken konkurrens från många olika kategorier av läromedel. Om den vill hålla kvar en stark ställning måste den också leva upp till höga kvalitetskrav.

  • 3.
    Johnsson Harrie, Anna
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Läroboksforskning och pedagogiskt arbete2005Ingår i: Pedagogiskt arbete som forskningsfält.: Några forskningsinriktningar vid Linköpings universitet / [ed] Glenn Hultman & Bengt -Göran Martinsson, Linköping: Skapande Vetande , 2005, s. 109-124Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Johnsson Harrie, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sponsrade läromedel i samhällskunskap2012Ingår i: Samhällsdidaktik :: sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning / [ed] Anna Johnsson Harrie & Hans Albin Larsson, Linköping: Linköpings universitet [Forum för ämnesdidaktik] , 2012, 1, s. 83-103Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sju forskare vid Linköpings universitet ventilerar olika sidor av samhällsundervisningens problematik och möjligheter, såsom hur samhällsundervisningens villkor ständigt förändras och konsekvenserna av detta, vilken roll teknikhistoria bör ha i grundskolan, hur gymnasieskolans nya kursplan i historia har påverkat läromedlen, innehållet i sponsrade läromedel, betydelsen av religionsundervisning i särskolan, hur staten främjar utbildning i samband med ett jubileum samt vikten av internationellt utbyte. 

  • 5.
    Johnsson Harrie, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för didaktik och forskning om pedagogiskt arbete (DIPA). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Staten och läromedlen: En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-19912009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om statlig påverkan på skolans läromedel. Här studeras såväl de politiska besluten om, som det konkreta genomförandet av, den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel, från starten 1938 till avskaffandet 1991. De politiska besluten och genomförandet sker på skilda arenor. Med hjälp av teoretiska begrepp från såväl läroplansteori som statsvetenskaplig implemen-teringsteori synliggörs och analyseras de olika arenorna samt relationerna mellan dem. Den politiska debatten studeras genom det offentliga trycket. Studien visar att granskningen infördes i politisk enighet och avskaffades helt utan politisk debatt. De politiska argumenten för granskning har varit att hålla priserna på läroböcker nere samt säkra läromedlens kvalitet. Vad som avsågs med kvalitet har dock varierat mellan olika aktörer och över tid. När det gäller genomförandet av granskningen studeras både Läroboks-/Läromedelsnämndens instruktioner till granskarna, och granskarnas utlåtanden om läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Den reella granskningen hade ofta fokus på att söka sakfel i läromedlen. Under 1970-talet fick objektivitetsfrågor genomslag i granskningen. Läroplanen, som betonades på den politiska arenan, användes dock i mindre utsträckning i det reella genomförandet av granskningen. Styrningsresultatet var beroende av aktörerna på realiseringsarenan och deras förståelse, vilja och kunnande. Styrningen kunde dock, i vissa fall, nå ända fram och påverka lärobokstexten. I dessa fall fanns en fungerande styrning från politisk debatt, via lagtext och granskning till en förändrad läromedelstext.

  • 6.
    Johnsson Harrie, Anna
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    The Swedish State Approval of Textbooks 1974-19912006Ingår i: Eight International Conference on Learning and Educational Media: Caught in the Web or Lost in hte Textbook,2005, Paris: STEF, IARTEM, IUFM de BasseNormandie, Jouve , 2006, s. 361-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

        

  • 7.
    Johnsson Harrie, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Hans AlbinLinköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samhällsdidaktik: sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sju forskare vid Linköpings universitet ventilerar olika sidor av samhällsundervisningens problematik och möjligheter, såsom hur samhällsundervisningens villkor ständigt förändras och konsekvenserna av detta, vilken roll teknikhistoria bör ha i grundskolan, hur gymnasieskolans nya kursplan i historia har påverkat läromedlen, innehållet i sponsrade läromedel, betydelsen av religionsundervisning i särskolan, hur staten främjar utbildning i samband med ett jubileum samt vikten av internationellt utbyte. 

  • 8.
    Johnsson Harrie, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ludvigsson, David
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Avdelningen för historie-, turism- och medievetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sjöberg, Mats
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärarstudenters historiekunskaper och ämneskonception2018Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2, s. 49-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Supporting students to master the transition from secondary school to university is a challenge that occupies educators in many countries. In order to support the students in effective ways, we need to know what subject conceptions and subject knowledge they bring to academic studies. In this study, the authors draw on questionnaire data from 462 student teachers in Sweden. The questionnaires were filled in the first week the students studied history at university. Among the students, some trained to be history teachers at primary and elementary school, whereas others trained to be history teachers at secondary school. The results indicate there are both similarities and differences between the student groups. Those training to become history teachers at primary and elementary school identified with the teacher profession but less so with the subject of history. Those studying to become history teachers at secondary school tended to identify with the subject but less so with the teacher profession. Most students argued that history is important in order to understand the present. All student groups manifested knowledge about “time-spaces” of the past, i.e. they were able to show a rough chronological framework. A minority among the students manifested a chaotic chronological order. Among students studying to become teachers at secondary school, there is a tendency that they have weaker knowledge about older history and Nordic history as compared to modern history and Swedish and world history.

1 - 8 av 8
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf