liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 17 of 17
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    En kartläggning av kommunala arbetsmarknadsåtgärder i Östergötland2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är resultatet av ett initiativ som togs i Arbetsmarknadsdialogen i Östergötlands län. I dialogen diskuterar representanter från kommuner tillsammans med forskare vid Linköpings universitet (LiU) arbetsmarknadspolitiska frågor. Dialogen har funnits i cirka ett år och koordineras av Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) vid LiU. Dialogens syfte är att, vid sidan av fortgående och lärande samtal mellan kommuner och forskare, på sikt utveckla det arbetsmarknadspolitiska arbetet i Östergötland. Under det år som varit har diskussionerna främst inriktats mot hur kommunerna arbetar med de människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden. För att utveckla samarbetet ytterligare togs våren 2011 ett beslut att kartlägga vilka åtgärder som finns ute i kommunerna. Det är CKS som finansierat denna kartläggning. Avrapporteringen av kartläggningen tar sin början i frågan om rätten till arbete.

    Rätten till arbete ingår som en viktig del i det svenska medborgarskapskontraktet. Under de senaste tio åren har de folkvalda mer och mer diskuterat den andra sidan av kontraktet. Nämligen att samhället måste arbeta hårdare för att få alla människor att förstå att (löne)arbete även är att betrakta som en skyldighet. Detta arbete har av framförallt alliansregeringen titulerats som kampen mot det nya utanförskapet. Ett övergripande mål med denna kamp är att så många medborgare som möjligt ska bli självförsörjande. Det område som denna kamp visar sig tydligast inom är arbetsmarknaden och då framförallt arbetslöshetsområdet.

    I denna politik tituleras de arbetslösa människorna som tillhörande det nya utanförskapet (Johansson 2011 a; Johansson 2011 b; SKL, 2010). Kampens uppkomst är inte speciellt konstig eftersom arbetsmarknadsområdet varit utsatt för hårda prövningar (höga försäkringsutgifter, t.ex. a-kassa, sjuk- och socialbidrag) under de senaste åren. I april 2011 fanns det t.ex. 396 000 arbetslösa personer vilket innebar att den totala arbetslösheten låg på 7,9 procent (<www.scb.se>).

    Det finns dock en risk för att diskussionen om det nya utanförskapet överpolitiseras och hamnar i en retorisk smältdegel där massmedia förstärker politikernas argument med rubriker som att de arbetslösa och sjuka å ena sidan är lata och å andra sidan ska stå till arbetsmarknadens förfogande trots att de ligger på dödsbädden.

    Vad som är viktigare att diskutera i den nya utanförskapsdebatten är att, som läsaren kommer att se, kommunerna arbetar frenetiskt med att underlätta för människor att ta sig ut ur utanförskapet. Men även om kommunerna är nog så skickliga inom sina specifika verksamhetsområden och kontinuerligt designar nya och spännande arbetsmarknadsprojekt så bör värderingen av deras resultat ta hänsyn till sådana strukturella faktorer på arbetsmarknaden som de själva inte direkt råder över. Det handlar t.ex. om konjunktursvängningar, etablering och avveckling av företag, arbetsgivares syn på och vilja till att rekrytera arbetslösa och slutligen i exempellistan de regler och förordningar som riksdagen tar fram.

    Den här rapporten handlar om hur kommuner i Östergötlands län hanterar detta nya utanförskap. Det övergripande syftet med rapporten är att kartlägga vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder det finns inom kommunerna. Tolv kommuner ingår i kartläggningen.

  • 2.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Drabbad1997In: Ett lapptäcke: Filosofiska essäer om hälsa och samhälle / [ed] Sofia Torstensson, Linköpings universitet , 1997Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    George Herbert Mead2014In: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 91-104 p.Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hälsa för alla?1998In: Viljan att förstå / [ed] John Boman, Linköping: Linköpings universitet , 1998Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Livet med stroke2005In: Sjukdomsvärldar: Om människors erfarenhet av kroppslig ohälsa / [ed] Bengt Richt, Gunilla Tegern, Lund: Studentlitteratur, 2005, 1, 305-322 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En stor andel av befolkningen i de västerländska samhällena och en växande andel världen över lever med långvarig kroppslig ohälsa. Den utbredda förekomsten har en djupgående påverkan på sättet att leva, både bland de redan sjuka och bland dem som är friska. Kunskap om den kroppsliga ohälsans personliga, sociala och kulturella dimensioner är därför av grundläggande betydelse för förståelsen av tendenser och processer i samtiden. Boken bygger på berättelser från personer som själva lever med olika former av långvarig och ibland svår kroppslig ohälsa

  • 6.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Varken barn eller vuxna. Nio Linköpingungdomars fritidsföreställningar1993Report (Other academic)
  • 7.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology.
    Viljans vägar och villovägar: Den politiska diskussionen om klasskillnader i hälsa under 1980- och 90-talet2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    On Devious Paths: The political intention to reduce social inequalities in health in the late 20th century. The ambition of this thesis is to try to detect what happened in the Swedish society when the ideal of equality more and more lost its potential of reality during the 1980s and 1990s. The object in focus is, from this understanding of the contemporary society, to analyse how the Swedish State handled social inequalities in health during this period. This political activity is mainly analysed from Zygmunt Bauman's, Pierre Bourdieu's and Michel Foucault's theories and concepts. Theoretically, the activity can be summarised in three phases:  Initially, there was the unreliability on the field that disturbed the political discussion. When a relative reliability was created the field transformed into an apparatus in Pierre Bourdieu's sense. Finally, as a consequence of the apparatisation, the inequalities in health become a non-problem. The thesis is concluded by thoughts about whether there is a fourth phase, when not even the apparatus is able to mediate the complexity of the problems of the area, when the non-problem no longer works as a state legitimation act, when homo valens (the capable human being) instead of homo saluber (the healthy human being) becomes the supreme ideal in society.

  • 8.
    Boman, John
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Blondin, Magnus
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vägen till anställningsbarhet: Rekryteringsprogrammet i Stockholms stad2009Report (Other academic)
  • 9.
    Boman, John
    et al.
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bredmar, Margareta
    Linköping University, HELIX Vinn Excellence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rörlighet, hälsa och inlåsning i arbetslivet2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här studien skulle kunna handla om tre högst existerande dimensioner av de flesta människors arbetsliv. I den första dimensionen känner sjuka människor sig slängda på sophögen när omplacerings- och rehabiliteringsprocesserna gjort sitt. I den andra dimensionen kämpar enskilda människor med att framställa sig så flexibla och anställningsbara som möjligt. I den tredje dimensionen får medarbetarna ett aktivt stöd av arbetsgivaren för att minska risken för insjuknande. Det är en förhoppning att denna rapport ska bidra till att tydliggöra de risker som finns i den första och andra dimensionen. Rapporten ska också öppna portalen till den tredje dimensionen där arbetsgivare och arbetstagare delar på ansvaret för ett gott nutida och framtida arbetsliv.

    De flesta av oss har arbetet som en viktig beståndsdel i livet. Livet vid sidan av arbetet är också det givetvis betydelsefullt. Nu, en bit in på 2000-talet, lever många i ett gränsland där arbetet inte tar slut bara för att klockan är fem. På liknande sätt lämnas inte det privata livet helt utanför på arbetsplatserna.

    Det moderna livet i dag kan beskrivas som flytande organiserat, där gränserna sällan är skarpa utan snarare flyktiga och suddigt markerade. Många forskare menar att denna flytande organisering är ett resultat av breda samhälleliga processer som globaliserig, individualisering och nationalstatens allt mindre förmåga att styra våra liv utan de storfinansiella aktörernas konkreta inblandning.

    I detta individualiserade arbetsliv ställs alltfler och tyngre krav på att även företagoch organisationer behöver bli mer omställningsbara och flexibla. De offentliga organisationerna riskerar t.ex. att förlora uppdrag och skatteintäkter på ett annat och mer abrupt sätt nu än för kanske 20 år sedan. De privata företagen står även de inför stora utmaningar, speciellt på marknader där alltfler aktörer konkurrerar om både uppdrag och kompetent personal.

    Även om det inte riktigt går att peka ut någon tydlig organisatör av arbetslivet i dag så tränger sig kraven på omställning, flexibilitet och rörlighet in i minsta vrå i kämpande företag och organisationer. Ord som omställningsprocesser, mobilitet, flexibilitet, employer branding och lean-production är nu här på allvar, åtminstone ett tag, innan andra rörelser och trender tar vid.

  • 10.
    Boman, John
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Stefan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Organiseringen av individ- och familjeomsorgen i Östergötlands län: En pilotstudie2004Report (Other academic)
  • 11.
    Boman, John
    et al.
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Lindfors, Sara
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Nordqvist, Cecilia
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Nordström, Louise
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Alexanderson, Kristina
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Konstruktiva strategier för att hantera stress bland disputerade specialistläkare vid ett universitetssjukhus2005Report (Other academic)
  • 12.
    Boman, John
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Richt, Bengt
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nordqvist, Cecilia
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
    Ett bättre liv: Ett bidrag till utvärderingen av dagverksamheten vid Cedersborgs Resurscentrum i Norrköping1997Report (Other academic)
  • 13.
    Johansson, Christer
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Melander, Emelie
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    ESF-projektet SPIK!: Studier, Poolarbete, Idrott, Kompetens2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den europeiska unionens incitament att skapa fler och bättre jobb i Europa stöds via den europeiska socialfonden (ESF). Svenska ESF är en statlig myndighet som sorteras under Arbetsmarknadsdepartementet vilken har till uppgift att förvalta Socialfonden i Sverige. Socialfonden stödjer projekt som arbetar med kompetensutveckling för att motverka utanförskap.

    ESF-projektet SPIK! står för studier, poolarbete, idrott och kompetens och är ett arbetsmarknadshöjande projekt i Östergötlands län som finansieras av Europeiska socialfonden samt arbetsförmedlingen i Linköping, Motala och Norrköping. Syftet med denna utvärdering är att studera SPIK!-projektets inverkan på deltagarna. Frågeställningarna i utvärderingen är kopplade till SPIK!-projektets egna målsättningar. Vilken är individens sysselsättningssituation efter SPIK!-projektet avslutats? Vilken är individens bakgrund och förutsättningar till sysselsättning? Vilken är individens inställning till SPIK!-projektet?

    Utvärderingen visar att 35 % av deltagarna fick någon form av sysselsättning efter projektet. Av dessa 27 deltagare som fick sysselsättning efter projektet var det 41 % som fick arbete på sin praktikplats (vaktmästare eller kanslist i idrottsförening). Deltagarna som erhöll en sysselsättning hade främst genomfört en vaktmästarpraktik. Det visade sig att flera av deltagarna som rekryterats till projektet hade sämre hälsotillstånd än vad de hade angett vid rekryteringstillfället, vilket påverkade projektet och dess förutsättningar då bland annat poolverksamheten istället blev en kurativ verksamhet där det handlade om att stötta individen i dess livssituation.

    I projektet deltog personer med olika bakgrund och förutsättningar. Majoriteten av deltagarna har svenskt ursprung och det är en jämn fördelning mellan könen. Resultatet visar att för gruppen som fått sysselsättning träder en profil vilken omfattas av en man, med svenskt ursprung, med yrkesinriktad gymnasieutbildning, med motivation att vilja arbeta, med kortare tid i arbetslöshet och inte har nedsatt arbetsförmåga. Anledning till varför denne inte fått jobb är på grund av bristen av arbete på arbetsmarknaden.

    Resultatet visar att 61 % av deltagarna anser att SPIK!-projektet varit bra eller mycket bra. Flera av deltagarna har fått ökad kunskap i form av de olika utbildningarna och praktiken men det har också lett till personlig utveckling. Deltagarna upplever att det kommit ett steg framåt, de söker arbete mer aktivt och fått bättre självförtroende men de har fortfarande några steg kvar för att ta sig ut på arbetsmarknaden. 61 % av deltagarna ansåg att stödet från projektledarna varit bra eller mycket bra och 60 % av deltagarna ansåg att engagemanget från projektledaren varit bra eller mycket bra. Generellt har gruppen som fått sysselsättning högre medelvärden och procentsatser i figurerna, vilket skulle kunna innebära att de upplevt projektet något mer positivt än de som inte fått någon sysselsättning.

  • 14.
    Lindfors, Sara
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Alexanderson, Kristina
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Strategies used to handle stress by academic physicians at a university hospital2012In: Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 43, no 2, 183-193 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: Research is limited regarding occupational stress and coping strategies among academic physicians; professionals whose work situation includes the three areas of clinical practice, research, and teaching. The aim was to gain knowledge of stress-coping strategies used by academic physicians.

    Participants: 17 academic physicians employed at the University Hospital, Linköping, Sweden.

    Methods: Qualitative analyses were conducted of data from five focus-group interviews.

    Results: We identified eight different categories of coping strategies, e.g. self-awareness, time management, to cut corners, and to be in control. We also attempted to fit the dimensions of coping strategies into the models proposed by Folkman & Lazarus and Beehr & McGrath, respectively. The strategies were predominantly used to prevent stress from occurring, to manage anticipated stress, or to handle stress when occurring. Furthermore, the majority of the strategies identified could be placed in the problem-focused category, which we divided in a behavioural and a cognitive sub-category and in a new cognitive problem-focused and emotion-focused category.

    Conclusion: The study contributes to a wider understanding of the stress coping strategies academic physicians use. Further studies are needed to determine the consequences of these findings in order to enable the design of measures to reduce and prevent stress among academic physicians.

  • 15.
    Lögdlund, Ulrik
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Boman, John
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Jenny
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Christer
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kvalitet i kommunals fackliga utbildningar2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att studera kvalitetsaspekter i Kommunalarbetareförbundets fackliga utbildningar. Studien har utförts på uppdrag av förbundet och föreliggande text är projektets slutrapport.

    studien har deltagare på tre fackliga kurser i Kommunals regi intervjuats med ett särskilt fokus på deras erfarenheter och upplevelser av kurserna.

    Den övergripande forskningsfrågan har varit att granska om kurserna – utifrån deltagarnas perspektiv – har bra kvalitet och om kurserna bidrar till att skapa en praktiskt nytta för deltagarna i deras fackliga verksamhet. Vi som forskare har i denna studie arbetat med att studera den fackliga utbildningen utifrån en dynamisk kvalitetsaspekt. Mycket tidigt i forskningsprocessen insåg vi nämligen att forskningsprojektet inte kunde göra anspråk på att studera kvalitet utifrån en statisk kvalitetsmåttstock. Denna rapport innehåller således inte några mätningar av huruvida de studerade kurserna har bra eller bristande statisk kvalitet eftersom det är mycket svårt att på ett metodologiskt tillförlitligt sätt värdera en enstaka kurs och dess innehåll utifrån objektivt mätbara indikatorer.

    Däremot gör studien anspråk på vara ett bidrag till en diskussion om hur kvaliteten inom fackliga utbildningar kan diskuteras och i förlängningen förbättras och/eller säkras.

    Studien granskar kvalitetsaspekter inom facklig utbildning utifrån tre datainsamlings-metoder. Den första metoden är en litteraturstudie av kvalitet, kvalitetsarbete och mätning av kvalitet. Den andra metoden är enskilda intervjuer med medlemmar i Kommunal som under det senaste året deltagit i facklig utbildning. Den avslutande datainsamlingsmetoden är gruppintervjuer med ett urval av de medlemmar som deltog vid de enskilda intervjuerna. I denna metoddel beskrivs dessa tre datainsamlingsmetoder i den ordning de genomfördes.

  • 16.
    Ståhl, Christian
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Boman, John
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Klöfver, Helena
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    BUS-projektet i Åtvidaberg: En utvärdering2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

        

  • 17.
    Urban, Susanne
    et al.
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Holmberg, Rurik
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Ray, Giulia
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Social and Welfare Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Boman, John
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Christer
    Linköping University, REMESO - Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Mot arbetslivet med skyddsnät: Slutrapport från den externa utvärderingen av Tänk Om, ett projekt i Linköping och Norrköping finansierat av Europeiska Socialfonden 2008–20112011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna text är slutrapporten från den externa utvärderingen av ett projekt som i huvudsak bestod av så kallade jobb- och praktikverkstäder belägna i fyra stadsdelar i Norrköping och Linköping. Projektet finansierades delvis av Europeiska Socialfonden och pågick under perioden juli 2008 till juni 2011 i stadsdelarna Klockartorpet och Ringdansen i Norrköping samt Skäggetorp och Ryd i Linköping. Sammanlagt 318 personer deltog i projektet under perioden. Den viktigaste målsättningen för Tänk Om var att skapa förutsättningar för individer i de berörda stadsdelarna att få större inflytande över sin egen livssituation och möjlighet att försörja sig själva. 26 procent av alla deltagare fick arbete eller gick vidare till utbildning efter projekttidens slut. Rapportens slutsatser vilar på intervjuer, observationer, informella och formella samtal som gjordes från våren 2009 till slutet av 2010, samt ett flertal olika dokument. Sammanlagt utfördes 48 intervjuer och 18 deltagarobservationer.

    Några särskilt viktiga lärdomar från projektet Tänk Om är följande.

    1. Det finns behov av en lokal plattform, möten för dialog. Många deltagare var nöjda med den sociala delen i jobb- och praktikverkstäderna. Många lärde känna nya människor och blev trygga i en grupp av människor de inte skulle ha pratat med annars. Behov av möten och dialoger mellan olika grupper finns troligen hos flera än de som är arbetslösa och har samhällsförsörjning. En vidareutveckling av en plattform för lokal dialog skulle även kunna ta tillvara på engagemang från andra boende, lokala föreningar, etcetera. Samtidigt med erbjudande om studiebesök och föreläsningar på olika tema skulle man kunna erbjuda större inflytande i lokala frågor.
    2. Det finns behov av ”personligt ombud light”, som processledarna har kallat sig. Människor som varit arbetslösa länge kan ha många olika problem. Det kan ta lång tid och behöva flera olika professioner för att kunna komma närmare arbetslivet. Att bygga nära kontakt med en representant för ”myndigheterna” kan underlätta vägen till olika vård och insatser som individen behöver. Erfarenheterna från Tänk Om visar också att sjukvården behöver bli mera lättillgänglig.
    3. Det finns kraft. Många som varit arbetslösa länge har fått jobb. Känslan är att dessa personer inte skulle ha fått det om de inte deltagit i Tänk Om. Deltagarna visade initiativförmåga och kraft både i att förändra sig själva, påverka lokalområdet och i att medverka i gruppens aktiviteter.

    Rapporten tar upp och diskuterar projektets målsättningar och hur de omformulerades över tid, redogör för statistik kopplat till projektets kvantitativa mål, lyfter fram relationen mellan projektets organisation och deltagarnas perspektiv samt personalens balansgång mellan styrning och vägledning och för en diskussion kring denna typ av projekts möjligheter att bidra till lokal och strukturell omvandling. Avslutningsvis summeras projektets viktigaste lärdomar. I två bilagor finns separata rapporter, dels en med intervjuer med samverkande parter om samverkan, dels en intervjustudie med projektdeltagarna.

    Utvärderingen har lyft fram att arbetssättet som utvecklats var lyckosamt på så sätt att många av deltagarna har fått arbete eller gått till utbildning. Jobbverksstäderna gav en trygg utgångspunkt för deltagarna. Man arbetade med ett helhetsperspektiv och strävade efter att kunna hjälpa deltagarna med i princip alla sina problem. Intensiv personlig kontakt upprättades och man hade ett längre och intensivare stöd än vad som annars är brukligt. Målsättningen angående antalet deltagare uppnåddes, medan andelen som gick till vidare till arbete eller studier efter projektet blev lägre än vad som angavs i ansökan.

    Under projektets genomförande förflyttades målsättningarnas betoning från område till individ. Deltagarna blev inte heller dem som man förväntade sig. De huvudsakliga förklaringarna till att mål och metod förändrades uppgavs vara dels att en del av metoderna inte gick att genomföra på grund av organisatoriska eller juridiska hinder, dels på grund av lågkonjunkturen. Ett problem som framkom i detta projekt är att ett öppet och flexibelt arbetssätt kan göra så att målgrupp och målsättning blir otydlig. Eftersom mål och verksamhet skulle utformas i dialog med deltagarna kunde man inte fastställa vare sig mål eller verksamhet innan deltagaren var på plats. Samverkande aktörer blev därmed osäkra på vilka personer som de skulle remittera till projektet, eftersom de inte visste vad verksamheten innebar och vilken målsättning som skulle gälla för deras klient.

    Arbetssättet var uppskattat av många deltagare och verkar ha fyllt en viktig funktion som en mellanstation eller skyddsnät på vägen mot arbetslivet. En nackdel var att arbetsuppgifterna var alltför omfattande för personalen. Arbetssättet betraktades inte som hållbart i längden. I sin roll som processledare balanserade de mellan styrning och coachning samt mellan att vara privat och professionell dialogpartner. Tillsammans med deltagarna utvecklades en kunskap om mångkulturell dialog som är svår att föra vidare. Det leder till frågan om hur de lärdomar som dragits från detta projekt ska kunna implementeras i andra verksamheter. Å ena sidan finns en risk att det arbetssätt som utvecklades är alltför resurskrävande för att rymmas inom ramen för parternas budget. Å andra sidan har man kunnat visa att verksamheterna gav önskade effekter för deltagarna. De metodologiska fördelarna som framkommit i projektet har i huvudsak riktats till de deltagande individerna. Samtidigt har samtliga deltagare från samverkande parter till processledare och deltagare i jobb- och praktikverkstäderna diskuterat och kommit närmare frågan om hur lokal social ekonomi kan stimuleras. Utvärderingens generella slutsats är att man inom Tänk Om har lyckats med många av sina ambitioner, men att man skulle ha kunnat uppnå mer långsiktiga resultat med en tydligare styrning och om det breddade samarbetet hade kunnat uppnås till fullo. Jag tror att det är kunskaper som kommer att komma väl till användning i det fortsatta lokala utvecklingsarbetet.

1 - 17 of 17
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf