liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Boman, John
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    KomHall i Kinda kommun: Ett arbetsmarknadsprojekt i praktiken2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Boman, John
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Romskt samråd i Linköping: Delaktighet i praktiken2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Gottzén, Lucas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Karl Marx2014Ingår i: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, s. 23-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Gottzén, Lucas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, UlrikLinköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sociologins teoretiker2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sociologi är studiet av samhället och människan i samhället. Med sociologins hjälp kan vi förstå hur människor ser på sig själva, hur de relaterar till varandra, hur de organiserar sig och hur samhället förändras. Vi kan också lära oss hur sociala problem skapas och hur ojämlikhet och förtryck reproduceras. Att studera sociologi innebär att hela tiden ha blicken riktad åt två håll: utåt mot pågående sociala förändringar, och inåt mot de teorier och begrepp som utvecklats inom sociologin.

    Ämnet har en lång och rik idétradition. Alltsedan sociologin växte fram som en egen disciplin under 1800-talet har enskilda tänkare och teoretiker varit viktiga för utvecklandet av begrepp och tankemodeller. För att förstå och tillägna sig dessa begrepp och modeller krävs oftast kunskap om respektive tänkares hela teoribygge. Sociologins teoretiker presenterar fjorton tänkare som har varit, och fortfarande är, centralfigurer inom sociologin. I varje kapitel beskrivs och diskuteras de centrala teorierna och begreppen hos en enskild sociologisk teoretiker, liksom teoretikerns betydelse för sociologin idag.

    Boken vänder sig främst till studenter inom sociologi och andra samhälls- och beteendevetenskaper som möter sociologisk teori för första gången.

  • 5.
    Johansson, Christer
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Boman, John
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Melander, Emelie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ESF-projektet SPIK!: Studier, Poolarbete, Idrott, Kompetens2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den europeiska unionens incitament att skapa fler och bättre jobb i Europa stöds via den europeiska socialfonden (ESF). Svenska ESF är en statlig myndighet som sorteras under Arbetsmarknadsdepartementet vilken har till uppgift att förvalta Socialfonden i Sverige. Socialfonden stödjer projekt som arbetar med kompetensutveckling för att motverka utanförskap.

    ESF-projektet SPIK! står för studier, poolarbete, idrott och kompetens och är ett arbetsmarknadshöjande projekt i Östergötlands län som finansieras av Europeiska socialfonden samt arbetsförmedlingen i Linköping, Motala och Norrköping. Syftet med denna utvärdering är att studera SPIK!-projektets inverkan på deltagarna. Frågeställningarna i utvärderingen är kopplade till SPIK!-projektets egna målsättningar. Vilken är individens sysselsättningssituation efter SPIK!-projektet avslutats? Vilken är individens bakgrund och förutsättningar till sysselsättning? Vilken är individens inställning till SPIK!-projektet?

    Utvärderingen visar att 35 % av deltagarna fick någon form av sysselsättning efter projektet. Av dessa 27 deltagare som fick sysselsättning efter projektet var det 41 % som fick arbete på sin praktikplats (vaktmästare eller kanslist i idrottsförening). Deltagarna som erhöll en sysselsättning hade främst genomfört en vaktmästarpraktik. Det visade sig att flera av deltagarna som rekryterats till projektet hade sämre hälsotillstånd än vad de hade angett vid rekryteringstillfället, vilket påverkade projektet och dess förutsättningar då bland annat poolverksamheten istället blev en kurativ verksamhet där det handlade om att stötta individen i dess livssituation.

    I projektet deltog personer med olika bakgrund och förutsättningar. Majoriteten av deltagarna har svenskt ursprung och det är en jämn fördelning mellan könen. Resultatet visar att för gruppen som fått sysselsättning träder en profil vilken omfattas av en man, med svenskt ursprung, med yrkesinriktad gymnasieutbildning, med motivation att vilja arbeta, med kortare tid i arbetslöshet och inte har nedsatt arbetsförmåga. Anledning till varför denne inte fått jobb är på grund av bristen av arbete på arbetsmarknaden.

    Resultatet visar att 61 % av deltagarna anser att SPIK!-projektet varit bra eller mycket bra. Flera av deltagarna har fått ökad kunskap i form av de olika utbildningarna och praktiken men det har också lett till personlig utveckling. Deltagarna upplever att det kommit ett steg framåt, de söker arbete mer aktivt och fått bättre självförtroende men de har fortfarande några steg kvar för att ta sig ut på arbetsmarknaden. 61 % av deltagarna ansåg att stödet från projektledarna varit bra eller mycket bra och 60 % av deltagarna ansåg att engagemanget från projektledaren varit bra eller mycket bra. Generellt har gruppen som fått sysselsättning högre medelvärden och procentsatser i figurerna, vilket skulle kunna innebära att de upplevt projektet något mer positivt än de som inte fått någon sysselsättning.

  • 6.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Charles Horton Cooley2014Ingår i: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, s. 105-119Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Collaboration Revisited. Perspectives on Collaboration in the Context of Adult Education2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Collaboration revisited: perspectives on collaboration in the context of adult education2005Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Constructing Actor-Networks for the Practice of Local Learning Centres in SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study concerns how the local learning centres (LLC) organisation constructs a network within the practice of adult education in Sweden. In a number of interviews the representatives of the LLC organisation describe the strains of networking; obstacles and strategies to involve new actors in the network. This study seeks to outline the different interest of the LLC organisation and investigate the obstacles and strategies used in the process of constructing a network of adult education. The network construction is described from the viewpoint of the representatives and the study takes on the perspective of actor-network theory. The results of the study show how actors are considered to be „self-evident‟, „interposed‟ or „reluctant‟ towards involvement in the network. The enrolment is compromised by geographical issues and the autonomy of actors. The process of translation is also constrained by formal requirements, financial problems and lack of interest from target groups. The article discusses the strivings of the organisation to receive a strong position as an indispensable actor in a network of adult education. It will be argued that actors resist involvement despite different strategies of enrolment and that the network is still under construction which gives the LLC organisation uncertain prospects.

  • 10.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Constructing learning spaces? Videoconferencing at local learning centres in Sweden2010Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 32, nr 3, s. 183-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores videoconferencing in the context of local learning centres in Sweden. The practice is described as a learning space in which adult learners construct socio-spatial relations. The study goes beyond a sociological apprehension of actors and opposes the idea of the material as neutral, passive and conformed by practice. On the contrary, the classroom layouts and the technical artefacts have a profound impact on interaction, communication and learning. The results of the study concern how human actors have to take on different strategies to escape the influence of material actors. It will be argued that the learning space of videoconferencing is a network of interrelations in which control is handed over from humans to material actors. In terms of learning, we may have to rethink the roles of environments and technical artifacts and reconsider such predetermined and static roles of material objects.

  • 11.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    In the framework of videoconference classrooms at local learning centres in SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article explores the practice of videoconferencing and draws on interaction in class based on ethnographic fieldwork carried out at local learning centres in Sweden. The study is based on participant observations focusing on communication and the role of the teacher in a videoconferencing class. The results of the study shed light on different functions of the teachers’ questions such as rhetorical, expanding and provocative. Further, talk in videoconferencing lacks systems of proper back-channel cues and communication often fails as a result of low feedback. The study also shows that there is a lack of balance in the distribution of utterances between the teacher and the students and that interaction is often one-way. The teacher becomes an actor in class reacting against low feedback. Questions and statements posed by the teacher are designed to break through the barriers of mediating technology. Also interaction patterns are impaired by misunderstandings and the practice is described as a learning space imbued with the rationale of communication technology.

  • 12.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Learning Centre as an Intersection in Time and Space2004Ingår i: The Positioning of Education in Contemporary Knowledge Society,2004, NERA , 2004, s. 97-97Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lärcentra som mäklare av högre utbildning?2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 2, s. 103-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln beskriver näringslivets och offentliga arbetsgivares syn på utbildning, kompetens och lärande samt diskuterar lärcentras roll som mäklare av högskolekurser. Syftet är att öka kunskapen om lärcentras verksamhet och bidra med ett teoretiskt perspektiv som lägger fokus på relationen och utbytet mellan lärcentra och andra aktörer inom utbildning för vuxna. I artikeln används aktörsnätverksteorin (ANT) för att beskriva och analysera lärcentras försök att etablera nya relationer till omgivande aktörsnätverk och stärka länkar till redan etablerade noder. Resultaten pekar både på likheter och på olikheter i uppfattning mellan lärcentra och arbetsorganisationerna. En samfälld individcentrerad bild kontrasteras mot ett produktionsinriktat perspektiv på kompetensutvecklingsfrågor. Här finns också skillnader i inriktning mellan högskolans utbildningsutbud och den efterfrågan som råder hos arbetsorganisationerna. Artikeln pekar även på förhållandevis svaga kontakter mellan lärcentra och arbetsorganisationerna i regionen. Lärcentras möjligheter att fungera som mäklare av utbildning begränsas inte i första hand av skilda uppfattningar om kompetensutveckling utan snarare av ett ensidigt kursutbud och marknadsföringsstrategier som inte tar tillräcklig hänsyn till förekomsten av olika aktörsnätverk.

  • 14.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Networks and Nodes: The Practices of Local Learning Centres2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling är en studie om lärcentra i Sverige. Syftet är att beskriva och öka kunskapen om de relationer och de aktörsnätverk som omger praktiken. Avhandlingen bygger på resultat från fyra olika delstudier. Fokus i två av dessa ligger på lärcentra som organisation. Hur ser relationen mellan lärcentra och omgivande aktörer ut i regionen och vilka strategier används för att skapa aktörsnätverk? De övriga två studierna handlar om videokonferens där fokus ligger på hur relationer skapas mellan miljö, teknik och människor. Särskilt studeras interaktion och kommunikation mellan dessa aktörer i en utpräglat socioteknisk lärandemiljö. Den teoretiska ramen för de olika delstudierna är aktörsnätverksteori som används tillsammans med begrepp som spatiala relationer. De fyra studierna använder sig i huvudsak av kvalitativa metoder som intervjuer och observationsstudier. Datainsamlingen berör en bred samling informanter som rektorer, lärare och studenter tillsammans med projektledare, politiker och företagare. Studiernas resultat visar att det finns skilda synsätt på utbildning och kompetens mellan olika grupper av aktörer. Trots involveringsstrategier av aktörer från omgivande aktörsnätverk lyckas man inte agera som en mäklare på en utbildningsmarknad. Resultaten visar vidare att miljö tillsammans med teknik har stort inflytande på hur studenter och lärare agerar i videokonferensklassrummen. Det är den materiella designen och den tekniska logiken som styr praktiken. Resultaten visar också på hur olika studerandestrategier utvecklas för att stå utanför interaktion i klassrummet tillsammans med hur lärares kommunikation utvecklas för att överbrygga avståndet till de studerande. Sammantaget visar de fyra studierna på hur olika aktörsnätverk inverkar på praktiken genom representationer.

    Delarbeten
    1. Lärcentra som mäklare av högre utbildning?
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lärcentra som mäklare av högre utbildning?
    2008 (Svenska)Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 2, s. 103-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [sv]

    Den här artikeln beskriver näringslivets och offentliga arbetsgivares syn på utbildning, kompetens och lärande samt diskuterar lärcentras roll som mäklare av högskolekurser. Syftet är att öka kunskapen om lärcentras verksamhet och bidra med ett teoretiskt perspektiv som lägger fokus på relationen och utbytet mellan lärcentra och andra aktörer inom utbildning för vuxna. I artikeln används aktörsnätverksteorin (ANT) för att beskriva och analysera lärcentras försök att etablera nya relationer till omgivande aktörsnätverk och stärka länkar till redan etablerade noder. Resultaten pekar både på likheter och på olikheter i uppfattning mellan lärcentra och arbetsorganisationerna. En samfälld individcentrerad bild kontrasteras mot ett produktionsinriktat perspektiv på kompetensutvecklingsfrågor. Här finns också skillnader i inriktning mellan högskolans utbildningsutbud och den efterfrågan som råder hos arbetsorganisationerna. Artikeln pekar även på förhållandevis svaga kontakter mellan lärcentra och arbetsorganisationerna i regionen. Lärcentras möjligheter att fungera som mäklare av utbildning begränsas inte i första hand av skilda uppfattningar om kompetensutveckling utan snarare av ett ensidigt kursutbud och marknadsföringsstrategier som inte tar tillräcklig hänsyn till förekomsten av olika aktörsnätverk.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet, 2008
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-69598 (URN)
    Tillgänglig från: 2011-07-05 Skapad: 2011-07-05 Senast uppdaterad: 2017-12-11Bibliografiskt granskad
    2. Constructing Actor-Networks for the Practice of Local Learning Centres in Sweden
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Constructing Actor-Networks for the Practice of Local Learning Centres in Sweden
    (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study concerns how the local learning centres (LLC) organisation constructs a network within the practice of adult education in Sweden. In a number of interviews the representatives of the LLC organisation describe the strains of networking; obstacles and strategies to involve new actors in the network. This study seeks to outline the different interest of the LLC organisation and investigate the obstacles and strategies used in the process of constructing a network of adult education. The network construction is described from the viewpoint of the representatives and the study takes on the perspective of actor-network theory. The results of the study show how actors are considered to be „self-evident‟, „interposed‟ or „reluctant‟ towards involvement in the network. The enrolment is compromised by geographical issues and the autonomy of actors. The process of translation is also constrained by formal requirements, financial problems and lack of interest from target groups. The article discusses the strivings of the organisation to receive a strong position as an indispensable actor in a network of adult education. It will be argued that actors resist involvement despite different strategies of enrolment and that the network is still under construction which gives the LLC organisation uncertain prospects.

    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-69599 (URN)
    Tillgänglig från: 2011-07-05 Skapad: 2011-07-05 Senast uppdaterad: 2011-07-05Bibliografiskt granskad
    3. Constructing learning spaces? Videoconferencing at local learning centres in Sweden
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Constructing learning spaces? Videoconferencing at local learning centres in Sweden
    2010 (Engelska)Ingår i: Studies in Continuing Education, ISSN 0158-037X, E-ISSN 1470-126X, Vol. 32, nr 3, s. 183-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article explores videoconferencing in the context of local learning centres in Sweden. The practice is described as a learning space in which adult learners construct socio-spatial relations. The study goes beyond a sociological apprehension of actors and opposes the idea of the material as neutral, passive and conformed by practice. On the contrary, the classroom layouts and the technical artefacts have a profound impact on interaction, communication and learning. The results of the study concern how human actors have to take on different strategies to escape the influence of material actors. It will be argued that the learning space of videoconferencing is a network of interrelations in which control is handed over from humans to material actors. In terms of learning, we may have to rethink the roles of environments and technical artifacts and reconsider such predetermined and static roles of material objects.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor and Francis, 2010
    Nyckelord
    videoconferencing, adult education, local learning centres, learning spaces, actor-network theory
    Nationell ämneskategori
    Teknik och teknologier
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-64234 (URN)10.1080/0158037X.2010.517993 (DOI)000285186700001 ()
    Tillgänglig från: 2011-01-17 Skapad: 2011-01-17 Senast uppdaterad: 2017-12-11Bibliografiskt granskad
    4. In the framework of videoconference classrooms at local learning centres in Sweden
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>In the framework of videoconference classrooms at local learning centres in Sweden
    (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article explores the practice of videoconferencing and draws on interaction in class based on ethnographic fieldwork carried out at local learning centres in Sweden. The study is based on participant observations focusing on communication and the role of the teacher in a videoconferencing class. The results of the study shed light on different functions of the teachers’ questions such as rhetorical, expanding and provocative. Further, talk in videoconferencing lacks systems of proper back-channel cues and communication often fails as a result of low feedback. The study also shows that there is a lack of balance in the distribution of utterances between the teacher and the students and that interaction is often one-way. The teacher becomes an actor in class reacting against low feedback. Questions and statements posed by the teacher are designed to break through the barriers of mediating technology. Also interaction patterns are impaired by misunderstandings and the practice is described as a learning space imbued with the rationale of communication technology.

    Nyckelord
    Videoconference, local learning centres, adult education, education technology
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-69600 (URN)
    Tillgänglig från: 2011-07-05 Skapad: 2011-07-05 Senast uppdaterad: 2011-07-05
  • 15.
    Lögdlund, Ulrik
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi.
    Bergkvist, Beata
    Motala kommun.
    Erving Goffman2014Ingår i: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén, Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, s. 173-191Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Lögdlund, Ulrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Boman, John
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Christer
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kvalitet i kommunals fackliga utbildningar2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att studera kvalitetsaspekter i Kommunalarbetareförbundets fackliga utbildningar. Studien har utförts på uppdrag av förbundet och föreliggande text är projektets slutrapport.

    studien har deltagare på tre fackliga kurser i Kommunals regi intervjuats med ett särskilt fokus på deras erfarenheter och upplevelser av kurserna.

    Den övergripande forskningsfrågan har varit att granska om kurserna – utifrån deltagarnas perspektiv – har bra kvalitet och om kurserna bidrar till att skapa en praktiskt nytta för deltagarna i deras fackliga verksamhet. Vi som forskare har i denna studie arbetat med att studera den fackliga utbildningen utifrån en dynamisk kvalitetsaspekt. Mycket tidigt i forskningsprocessen insåg vi nämligen att forskningsprojektet inte kunde göra anspråk på att studera kvalitet utifrån en statisk kvalitetsmåttstock. Denna rapport innehåller således inte några mätningar av huruvida de studerade kurserna har bra eller bristande statisk kvalitet eftersom det är mycket svårt att på ett metodologiskt tillförlitligt sätt värdera en enstaka kurs och dess innehåll utifrån objektivt mätbara indikatorer.

    Däremot gör studien anspråk på vara ett bidrag till en diskussion om hur kvaliteten inom fackliga utbildningar kan diskuteras och i förlängningen förbättras och/eller säkras.

    Studien granskar kvalitetsaspekter inom facklig utbildning utifrån tre datainsamlings-metoder. Den första metoden är en litteraturstudie av kvalitet, kvalitetsarbete och mätning av kvalitet. Den andra metoden är enskilda intervjuer med medlemmar i Kommunal som under det senaste året deltagit i facklig utbildning. Den avslutande datainsamlingsmetoden är gruppintervjuer med ett urval av de medlemmar som deltog vid de enskilda intervjuerna. I denna metoddel beskrivs dessa tre datainsamlingsmetoder i den ordning de genomfördes.

  • 17.
    Lögdlund, Ulrik
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Svensson, Lennart
    Arbetsorganisationen inom äldreomsorgen: en litteraturstudie2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Svensson, Tommy
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gottzén, Lucas
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Introduktion2014Ingår i: Sociologins teoretiker / [ed] Lucas Gottzén och Ulrik Lögdlund, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, s. 13-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Urban, Susanne
    et al.
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holmberg, Rurik
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ray, Giulia
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Boman, John
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lögdlund, Ulrik
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Christer
    Linköpings universitet, REMESO - Institutet för forskning om Migration, Etnicitet och Samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mot arbetslivet med skyddsnät: Slutrapport från den externa utvärderingen av Tänk Om, ett projekt i Linköping och Norrköping finansierat av Europeiska Socialfonden 2008–20112011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna text är slutrapporten från den externa utvärderingen av ett projekt som i huvudsak bestod av så kallade jobb- och praktikverkstäder belägna i fyra stadsdelar i Norrköping och Linköping. Projektet finansierades delvis av Europeiska Socialfonden och pågick under perioden juli 2008 till juni 2011 i stadsdelarna Klockartorpet och Ringdansen i Norrköping samt Skäggetorp och Ryd i Linköping. Sammanlagt 318 personer deltog i projektet under perioden. Den viktigaste målsättningen för Tänk Om var att skapa förutsättningar för individer i de berörda stadsdelarna att få större inflytande över sin egen livssituation och möjlighet att försörja sig själva. 26 procent av alla deltagare fick arbete eller gick vidare till utbildning efter projekttidens slut. Rapportens slutsatser vilar på intervjuer, observationer, informella och formella samtal som gjordes från våren 2009 till slutet av 2010, samt ett flertal olika dokument. Sammanlagt utfördes 48 intervjuer och 18 deltagarobservationer.

    Några särskilt viktiga lärdomar från projektet Tänk Om är följande.

    1. Det finns behov av en lokal plattform, möten för dialog. Många deltagare var nöjda med den sociala delen i jobb- och praktikverkstäderna. Många lärde känna nya människor och blev trygga i en grupp av människor de inte skulle ha pratat med annars. Behov av möten och dialoger mellan olika grupper finns troligen hos flera än de som är arbetslösa och har samhällsförsörjning. En vidareutveckling av en plattform för lokal dialog skulle även kunna ta tillvara på engagemang från andra boende, lokala föreningar, etcetera. Samtidigt med erbjudande om studiebesök och föreläsningar på olika tema skulle man kunna erbjuda större inflytande i lokala frågor.
    2. Det finns behov av ”personligt ombud light”, som processledarna har kallat sig. Människor som varit arbetslösa länge kan ha många olika problem. Det kan ta lång tid och behöva flera olika professioner för att kunna komma närmare arbetslivet. Att bygga nära kontakt med en representant för ”myndigheterna” kan underlätta vägen till olika vård och insatser som individen behöver. Erfarenheterna från Tänk Om visar också att sjukvården behöver bli mera lättillgänglig.
    3. Det finns kraft. Många som varit arbetslösa länge har fått jobb. Känslan är att dessa personer inte skulle ha fått det om de inte deltagit i Tänk Om. Deltagarna visade initiativförmåga och kraft både i att förändra sig själva, påverka lokalområdet och i att medverka i gruppens aktiviteter.

    Rapporten tar upp och diskuterar projektets målsättningar och hur de omformulerades över tid, redogör för statistik kopplat till projektets kvantitativa mål, lyfter fram relationen mellan projektets organisation och deltagarnas perspektiv samt personalens balansgång mellan styrning och vägledning och för en diskussion kring denna typ av projekts möjligheter att bidra till lokal och strukturell omvandling. Avslutningsvis summeras projektets viktigaste lärdomar. I två bilagor finns separata rapporter, dels en med intervjuer med samverkande parter om samverkan, dels en intervjustudie med projektdeltagarna.

    Utvärderingen har lyft fram att arbetssättet som utvecklats var lyckosamt på så sätt att många av deltagarna har fått arbete eller gått till utbildning. Jobbverksstäderna gav en trygg utgångspunkt för deltagarna. Man arbetade med ett helhetsperspektiv och strävade efter att kunna hjälpa deltagarna med i princip alla sina problem. Intensiv personlig kontakt upprättades och man hade ett längre och intensivare stöd än vad som annars är brukligt. Målsättningen angående antalet deltagare uppnåddes, medan andelen som gick till vidare till arbete eller studier efter projektet blev lägre än vad som angavs i ansökan.

    Under projektets genomförande förflyttades målsättningarnas betoning från område till individ. Deltagarna blev inte heller dem som man förväntade sig. De huvudsakliga förklaringarna till att mål och metod förändrades uppgavs vara dels att en del av metoderna inte gick att genomföra på grund av organisatoriska eller juridiska hinder, dels på grund av lågkonjunkturen. Ett problem som framkom i detta projekt är att ett öppet och flexibelt arbetssätt kan göra så att målgrupp och målsättning blir otydlig. Eftersom mål och verksamhet skulle utformas i dialog med deltagarna kunde man inte fastställa vare sig mål eller verksamhet innan deltagaren var på plats. Samverkande aktörer blev därmed osäkra på vilka personer som de skulle remittera till projektet, eftersom de inte visste vad verksamheten innebar och vilken målsättning som skulle gälla för deras klient.

    Arbetssättet var uppskattat av många deltagare och verkar ha fyllt en viktig funktion som en mellanstation eller skyddsnät på vägen mot arbetslivet. En nackdel var att arbetsuppgifterna var alltför omfattande för personalen. Arbetssättet betraktades inte som hållbart i längden. I sin roll som processledare balanserade de mellan styrning och coachning samt mellan att vara privat och professionell dialogpartner. Tillsammans med deltagarna utvecklades en kunskap om mångkulturell dialog som är svår att föra vidare. Det leder till frågan om hur de lärdomar som dragits från detta projekt ska kunna implementeras i andra verksamheter. Å ena sidan finns en risk att det arbetssätt som utvecklades är alltför resurskrävande för att rymmas inom ramen för parternas budget. Å andra sidan har man kunnat visa att verksamheterna gav önskade effekter för deltagarna. De metodologiska fördelarna som framkommit i projektet har i huvudsak riktats till de deltagande individerna. Samtidigt har samtliga deltagare från samverkande parter till processledare och deltagare i jobb- och praktikverkstäderna diskuterat och kommit närmare frågan om hur lokal social ekonomi kan stimuleras. Utvärderingens generella slutsats är att man inom Tänk Om har lyckats med många av sina ambitioner, men att man skulle ha kunnat uppnå mer långsiktiga resultat med en tydligare styrning och om det breddade samarbetet hade kunnat uppnås till fullo. Jag tror att det är kunskaper som kommer att komma väl till användning i det fortsatta lokala utvecklingsarbetet.

1 - 19 av 19
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf