liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bjuremark, Anna
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Johansson, Madelaine
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "The double role - a sustainable academic career "2011Conference paper (Other academic)
  • 2.
    Eriksson, Johanna
    et al.
    Chalmers tekniska högskola, Arkitektur.
    Glad, Wiktoria
    Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, The Institute of Technology.
    Johansson, Madelaine
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Attitudes and experiences of user involvement in early stages of residential projects2012In: ENHR Conference 2012: Housing, Local Welfare and Local Market in a Global Context, 2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    One factor influencing quality development in the building industry is the ability of

    users, such as residents, to identify and express their requirements for the product,

    i.e., the residential building. Drawing on a study of the development of user

    involvement in designing, producing, and managing building projects, this paper

    focuses on user participation in the front-end activities of residential projects. To map

    current perceptions and approaches, building industry actors met in four focus

    groups. Group participants were asked to reflect on the definition of user, how

    communication is handled, how information from users is used, and challenges and

    opportunities in involving the user. Regardless of level of experience, participants

    agreed on the importance and potential of user involvement and on the need for

    specific methods to acquire useful outputs.

  • 3.
    Johansson, Madelaine
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barriärer och broar: Kommunikativa villkor i det svenska miljömålsarbetet2008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    In 1999, the Swedish Parliament introduced a new management by objectives (MBO) approach to sustainable development politics with the adoption of 15 national environmental quality objectives, ambitious objectives that are to be achieved within 20 years. Overall responsibility for implementing and evaluating the environmental objectives at the national level is assigned to central agencies but also for business and the public. This dissertation analyses the communicative conditions within the environmental objectives implementation process. The analysis in this study has a social system theoretical approach.

    The system with National Environmental Quality Objectives has both pros and cons. The National Environmental Quality Objectives has been difficult to communicate in established organisations as well as different sector agencies and departments. A challenge for the future is to adjust information and communication to a differentiated society on purpose to get resonance and understanding about the efforts needed to fulfil the National Environmental Objective’s achievement.

  • 4.
    Johansson, Madelaine
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Adult Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Högskolepedagogik och examination: universitetsläraruppdragets Janusansikte?2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att bidra med ett underlag som stöd för universitetslärare i rollen som examinator och som kurs- och utbildningsansvariga vid Linköpings universitet. Intentionen är att rapporten ska bidra med kunskap och idéer inför val vad gäller design av kurser. Fokus ligger på examinationsförfarandet, utifrån såväl pedagogiska som juridiska perspektiv.

  • 5.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Simonsson, Louise
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Storbjörk, Sofie
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan?: En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna rapport ingår i forskningsprojektet Kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar i Östergötland, vilket finansieras av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och utförs av forskare verksamma vid Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR). Projektet syftar till att bidra till en ökad förståelse för kommuners sårbarhet och förutsättningar för att öka sin robusthet inför klimatförändringar och klimatrelaterade risker. Projektet pågår från augusti 2008 till augusti 2011 och studerar huvudsakligen tre övergripande problemställningar:

    1. Varför, när och hur är lokalsamhället sårbart? Vi identifierar kritiska faktorer, som enskilt eller i kombination, bidrar till sårbarhet – både samhälleliga och biogeofysiska aspekter.
    2. Hur gör man för att bedöma en kommuns sårbarhet? Vi testar metoder/övningar för mer integrerade sårbarhetsbedömningar på lokal nivå. Vi diskuterar bland annat: krav på information och kunskap, resurser, uppdateringar, analyskapacitet, tillämpbarhet och implementering i existerande organisationer och förvaltningar.
    3. Hur kan man minska en kommuns sårbarhet? Vi analyserar vilka möjligheter, hinder och begränsningar för anpassning inför klimatförändringar som uppfattas inom kommunala förvaltningar för såväl beslutsfattare som tjänstemän.

    Denna rapport utgör steg 1 i projektet och består av en kartläggning av läget i samtliga kommuner i Östergötland. Syftet är att ge en bild av hur östgötakommunerna ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer och kommande klimatförändringar, pågående arbete (kartläggningar, policy, strategier, åtgärder, etc.) kopplat till risker, sårbarhet och anpassning samt frågor kring organisation, samverkan, roll- och ansvarsfördelning. Utifrån kartläggningens resultat kommer ett mindre antal fördjupningar att genomföras under 2010.

    Kartläggningen (kapitel 6) har genomförts och sammanställts av Madelaine Johansson. Mattias Hjerpe har varit huvudförfattare för kapitel 2 och 5, Louise Simonsson för kapitel 3 och Sofie Storbjörk för kapitel 4. Kapitel 8 har skrivits gemensamt av Hjerpe, Simonsson och Storbjörk. Arbetet har koordinerats av Sofie Storbjörk.

    Författarna riktar ett varmt tack till alla kommunrepresentanter som så generöst delade med sig av sin arbetstid, sina reflektioner och erfarenheter, CKS för finansiering av projektet, Eva Lindblad för layout och granskning och Tora Friberg för granskning.

  • 6.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hjerpe, Mattias
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Simonsson, Louise
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Storbjörk, Sofie
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan?: En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är inom lokalsamhället som klimatförändringarnas konsekvenser först kommer att göra sig gällande. Regionala klimatscenarier visar att dessa konsekvenser kommer att variera rumsligt, vilket skapar skilda utgångslägen i landets kommuner. Några av konsekvenserna kommer inte att bli synliga förrän pålång sikt och flera klimatparametrar behäftas fortfarande med så pass stor osäkerhet att det är svårt att bedöma hur de kommer att förändras i vårt land.

    Extrema väderhändelser får stor uppmärksamhet i media och skapar ett tryck på den kommunala förvaltningen, som ofta står där med frågan: Vad gör ni åt detta? De svenska kommunerna har genom sitt planmonopol och utpekade ansvar för riskhantering en viktig roll att spela inom klimatanpassningen. I aggregerade jämförelser som görs mellan länders anpassningsförmåga – hur väl rustade de är för att svara på klimatförändringarna och initiera åtgärder – så antas Sverige och övriga nordiska länder ha en relativt hög förmåga till anpassning. Å andra sidan visar erfarenheterna av de senaste årens extrema väderhändelser såsom översvämningar och stormar att det finns klara begränsningar i beredskap och robusthet ur ett klimatperspektiv.

    Vår utgångspunkt är att det behövs en djupare kunskap om de svenska kommunernas sårbarhet i bred mening, samt om de drivkrafter och utmaningar som påverkar kommunernas förmåga att hantera ett förändrat klimat genom att minska sin sårbarhet och öka sin robusthet. Kort uttryckt gäller det att skapa förutsättningar för att ”tänka efter före” eftersom ett proaktivt handlande ger såväl större frihetsgrader som ökad kostnadseffektivitet än ett mer avvaktande och reaktivt angreppssätt.

    I rapporten redovisas huvudsakligen resultatet av en kartläggning av hur samtliga 13 östgötakommuner ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer, extrema väderhändelser och framtida klimatförändringar, pågående arbete (i form av kartläggningar, policy, strategier, åtgärder etc.), ansvars- och rollfördelning, organisation och samverkan samt reflektioner 0m drivkrafter och barriärer för sårbarhets- och anpassningsarbetet. Rapporten pekar också ut vägar framåt i form av tre förslag till fördjupade studier av risker, sårbarhet och anpassning i Östergötland: (i) klimatanpassningen och den lokala politiken, (ii) det goda samhället och klimatsårbarheten och (iii) att mäta/bedöma känslighet inför klimatförändringar.

    Rapporten innehåller även ett antal kapitel som syftar till att ge en fördjupad förståelse av centrala begrepp, bedömningstekniker och liknande, aktuellt kunskapsläge gällande sårbarhet och anpassning och – förhoppningsvis – en viss portion inspiration i det kommande arbetet med risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar.

    Bland annat diskuteras olika sätt att närma sig frågan om sårbarhet inför klimatförändringar med ett särskilt fokus på begreppen exponering, känslighet och anpassningsförmåga. Vi beskriver därefter kort risker och sårbarhet inför de framtida klimatförändringar som Sverige står inför, utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen. Vidare belyser vi hur klimatanpassning har vuxit fram på den politiska och administrativa agendan i Sverige samt ger exempel på hur några av landets kommuner idag arbetar med anpassningsfrågor samt – utifrån parallellt pågående fallstudier – erfarenheter av kritiska faktorer för förändring. Därefter presenteras klimatanpassningsportalens ”tio steg mot en anpassningsplan” följt av en redovisning av skillnader och likheter mellan fyra vanliga typer av bedömningar av klimatsårbarhet och klimatanpassning.

  • 7.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sandén, Per
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Anders
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Individuella basgruppsunderlag - ett verktyg för synliggörande av individuell kunslapsinhämtning och -bearbetning samt reflektion i basgruppsarbetet2012In: Utbildning - undervisning -utmaning - utveckling: En rapport från LiU:s utvecklingskonferens 10 mars 2011 / [ed] Elinor Edvardsson Stiwne, Linköping, 2012, p. 122-136Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 2005 introducerades individuella basgruppsunderlag (IBU) vid Miljövetarprogrammet som en del i det kontinuerliga utvecklingsarbete som pågår i lärargruppen. Motivet var primärt att synliggöra den enskilda studentens insatser och lärande men även att ge lärarna ett verktyg till säkrare bedömning av studentens aktiva deltagande i basgruppsarbetet. Då IBU är ett i PBLsammanhang nytt verktyg har vi sett ett behov av att utvärdera och dokumentera dess potential som ett stöd i studenternas lärande och som en förstärkning av möjligheterna att examinera den enskilde studentens insatser i basgruppen. Studien har visat att IBU:er har skapat möjligheter att stödja studenters lärande genom att synliggöra, såväl för studenten själv som handledaren, var i lärandeprocessen studenten befinner sig och erbjuder därigenom en möjlighet till stöd för studenternas metakognitiva kompetens, till stor del skapad genom dokumentationsprocessen. De intervjuade lärarna beskriver att IBU:er stärker möjligheten att bedöma studenternas förberedelser inför basgruppsmötet och därmed också examinera studentens aktiva deltagande i basgruppsarbetet .

  • 8.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, TeresiaLinköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att lära för det okända: Miljövetarprogrammets jubileumsskrift2009Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wibeck, Victoria
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öberg, Gunilla
    Institute for Resources, Environment and Sustainability University of British Columbia.
    Vem äger frågan? - förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbete2005Report (Other academic)
  • 10.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Wibeck, Victoria
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Öberg, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vem äger frågan?: Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet2005Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:

    • kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhet
    • hur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetet
    • möjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
  • 11.
    Jonsson, Anna
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Andersson, Lotta
    Swedish Meteorological Hydrological Institute.
    Alkan Olsson, Johanna
    Lunds Universitet.
    Johansson, Madelaine
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Defining goals in participatory water management: merging local visions and expert judgements2011In: Journal of Environmental Planning and Management, ISSN 0964-0568, E-ISSN 1360-0559, Vol. 54, no 7, p. 909-935Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Management by objectives is intrinsic to the EU Water Framework Directive (WFD) and Swedish environmental policy. We describe three approaches to formulating objectives via model-assisted dialogue with local stakeholders, concerning eutrophication in a coastal drainage area in south-eastern Sweden: a WFD eco-centred approach based on “natural state”, Swedish environmental policy reformulated into quantified reduction goals, and a participatory approach based on local stakeholder definitions of desirable environmental status. Despite representativity problems, we conclude that local stake­holder participation in formulating local goals could increase goal function­ality and robustness when adapting and implementing national and EU WFD goals at the local level.

  • 12.
    Svensson, Teresia
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Madelaine
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Asplund, Therese
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Interdisciplinary Environmental Science in problem-based learning:  introducing complexity to students2011In: Celebrating the Past and Embracing the Future:  Evolution and Innovation in Problem-based Learning: Past & Embracing the Future Conference - 30th - 31st March 2011, 2011Conference paper (Other academic)
  • 13.
    Wibeck, Victoria
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Johansson, Madelaine
    Linköping University, The Tema Institute, Centre for Climate Science and Policy Research . Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Larsson, Anna
    Länsstyrelsen, Södermanland.
    Öberg, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Communicative aspects of environmental management by objectives: Examples from the Swedish context2006In: Environmental Management, ISSN 0364-152X, E-ISSN 1432-1009, Vol. 37, no 4, p. 461-469Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Management by objectives (MBO) is a technique for integrating ecological concerns into national political and administrative structures. Politicians determine environmental objectives and interim targets to be implemented and assessed by civil servants in national, regional, and local contexts. Well-developed organizational communication is a prerequisite for MBO. However, communication-related obstacles can arise when using MBO in public environmental management. We examine communicative aspects of environmental MBO, looking specifically at the implementation, administration, and assessment of Swedish environmental quality objectives. Our argument is illustrated by quotations from individual and focus group interviews. We conclude that communicative problems may arise, because different actors interpret messages from different perspectives, depending on their agendas, prior knowledge and experience, and positions in the administrative system. It is crucial to recognize the dialogical aspects of communication, by involving the receiver of a message in a process of response. In addition, the different timeframes underlying different arguments could contribute to misunderstandings between actors involved in handling environmental issues. In assessing the achievement of environmental objectives, indicators are used as communicative tools. It is important to investigate whether and how these indicators contribute to the de- and recontextualization of environmental objectives. © 2006 Springer Science+Business Media, Inc.

1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf