liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 64
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Buttigieg, Sandra C.
    et al.
    Department of Health Services Management, Faculty of Health Sciences, University of Malta, Malta.
    Ilinca, Stefania
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Vienna, Austria.
    Sao Jose,, José M.S.
    Faculty of Economics, University of Algarve, Faro, Portugal.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Researching Ageism in Health-Care and Long Term Care2018Inngår i: Contemporary Perspectives on Ageism / [ed] Liat Ayalon & ClemensTesch-Roemer, Springer, 2018, s. 493-515Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The literature across different fields defines ageism ambiguously and widely covers a span of intolerant knowledge, values, attitudes and behaviors towards older adults or more generally toward people of a certain age. In this chapter we provide an overview of how ageism is defined, measured, and assessed in health care and long-term care. In so doing, we aim to bridge the gap between the concept and measurement of ageism in these two contexts and to provide some general insights into the approaches, which researchers can apply to assess ageism in these settings. In this chapter, we therefore aim to answer the following questions namely (i) Why is it important to know how ageism in healthcare and long-term care has been empirically studied? (ii) What evidence for the existence of ageism among key stakeholders (e.g. health care professionals and long-term care workers, family members and older adults) is reported in empirical research covering these two contexts? and (iii) Which are the conceptual and methodological approaches used to measure and assess ageism involving these key stakeholders in the two contexts?

  • 2.
    Holme, Lotta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar2011Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 18, nr 2, s. 107-125Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Holme, Lotta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Disability, Life Course and Ageing2008Inngår i: Paper presented at the 19th Nordic Congress of Gerontology. Oslo, May 25-28, 2008, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Jansson, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dementia and citizenship2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, AnnikaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter2015Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här boken är att presentera och reflektera över metoder som tillämpades inom ett forskningsprogram där funktionshinder och åldrande studerades1 och som var förlagt till Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) vid Linköpings universitet. Inom programmet tillämpades ett antal olika kvalitativa ansatser och metoder, inom ramen för varierande betingelser. Det är mot bakgrund av dessa metoderfarenheter som vi skrivit denna bok. Fokus är inte i första hand på vad vi kommit fram till genom våra studier utan hur vi gjort det och på de erfarenheter, möjligheter och utmaningar som olika metoder varit förknippade med. Våra diskussioner handlar också om vilka praktiska och metodologiska slutsatser som kan dras av våra erfarenheter och iakttagelser. Vi reflekterar över kvalitativa metoder, med exempel från frågor om urval, intervjumetoder, forskarrollen och teoriskapande.

    Vad innebär det att leva ett långt liv och åldras med en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning som man haft i många år? Det var den övergripande frågan som studerades inom olika delstudier i det forskningsprogram inom vilket vi gjort våra erfarenheter och som belyses i bokens kapitel. Programmet tillämpade ett livsloppsperspektiv, vilket betyder att innebörden i funktionshinder och åldrande förstås och tolkas utifrån hela livets dynamik, och där åldrandet ses som en livslång process. Tidsbegreppet är centralt i denna ansats och det är ett mångdimensionellt begrepp där både individens tid och den historiska tiden tas i beaktande (Jeppsson Grassman 2008a; Jeppsson Grassman & Whitaker 2013). Det betyder också att vi i boken diskuterar livsloppet som metodologiskt verktyg, både dess möjligheter och svårigheter, med utgångspunkt från våra erfarenheter.

    Idag finns det stort antal metodböcker som behandlar kvalitativa metoder (se till exempel Gubrium & Holstein 2002; Denzin & Lincoln 2011; Silverman 2011). Det kan vara fråga om allmänt inriktade handböcker, men numera inte så sällan också böcker som fokuserar på speciella discipliner inom samhällsvetenskap eller omvårdnadsforskning, etc. Det kan också handla om metodböcker, kapitel eller artiklar, som knyter an till speciella grupper och de metodfrågor som därigenom kan aktualiseras (se till exempel Nind 2008; Wenger 2002 ). Det har hittills inte funnits någon speciell metodbok inom just vårt studerade område. De perspektiv vi har tillämpat har hittills också varit ganska outforskade. Men ett lika viktigt argument är att de flesta metodböcker beskriver hur man gör och inte, som i vårt fall, betingelserna kring – möjligheterna och utmaningarna – och konsekvenserna av att använda olika metoder. För att ta del av forskning om de sistnämnda frågorna får man som regel gå till metodkapitel i avhandlingar, vilka ibland, men inte alltid, belyser de här frågorna. Det finns naturligtvis också vetenskapliga artiklar som tar upp metodologiska erfarenheter på olika sätt. Men här saknas ofta en mer övergripande bild.

    Krävs det egentligen några speciella metoder för att studera funktionshinder och åldrande? Nej, det kan vara svårt att hävda. Men vårt område är förknippat med speciella betingelser, vilka får betydelse för den forskning man vill genomföra. Det handlar om ett etiskt känsligt område. Frågor som berör funktionshinder och livet för människor med funktionsnedsättningar är också påtagligt ”normativt impregnerat” när det gäller vilka perspektiv som anses vara politiskt korrekta för forskningen och beträffande vem som ”har rätt” att forska inom området överhuvudtaget. I flera av bokens kapitel reflekterar författarna över den här typen av frågor. Men ”det speciella” är inte vårt syfte i sig. Istället menar vi att vi, genom att belysa våra frågor och perspektiv mot bakgrund av vårt speciella område och dess betingelser och våra studerade grupper, illustrerar allmänna metodfrågor och deras praktiska implikationer. Det specifika kan ofta tydliggöra allmängiltiga mönster. Samtidigt – och det är viktigt att understryka – är de metodologiska frågor vi tar upp sådana som sällan diskuteras överhuvudtaget och de grupper som intervjuats kommer sällan till tals.

    Boken riktar sig främst till högskolestudenter inom samhälls- och beteendevetenskap, liksom till omsorgsutbildningar och vårdvetenskap, mer specifikt i samband med metodutbildning och uppsatsskrivande. Men även doktorander och mer etablerade forskare hoppas och tror vi kan ha användning av våra metodologiska reflektioner. Vår bedömning är också att de erfarenheter som redovisas kan vara av praktisk nytta för yrkesverksamma inom områden som socialt arbete, vård och omsorg.

  • 6.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Service and community: The role of the Church of Sweden in a context of contemporary Swedish migration2010Inngår i: Religion and Migration / [ed] Harrak, F., Rabat: Mohammed V University , 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Family as failure? The role of informal help-givers to disabled people in Sweden.2009Inngår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 11, nr 1, s. 35-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on a survey mapping all unpaid help and care work in the county of Stockholm, this article focuses on the informal help and care carried out for long-term ill and/or disabled people aged 64 or younger. The findings indicate that these forms of support are common and that the informal help-givers work many hours every month. Yet the impact of this work is quite invisible in texts on disability policy and there is a void of research addressing this issue. This article argues that, in spite of welfare state arrangements and reforms, families play a crucial role in providing resources, notably help and care for disabled family members. Their invisibility is interpreted as an expression of the fact that the care concept has become politically incorrect. In the light of modern disability policies, with its ideals of autonomy and empowerment, help and care provided by families to adults aged 64 or younger stand out as a dilemma and a contradiction. Making help and care provided by families invisible can be interpreted as one way of solving this contradiction.

  • 8.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holme, Lotta
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A long life with a particular signature: life course and ageing for people with disabilities2012Inngår i: Journal of gerontological social work, ISSN 0163-4372, E-ISSN 1540-4048, Vol. 55, nr 2, s. 95-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    What does it mean to live a long life and grow old with disabilities? Or to be an aging parent and still be a caregiver to a disabled adult child? These are questions discussed in this article, the aim of which is to show how a life course perspective adds insight to the lived experience of disability and ageing of adults with disabilities. It is argued that the time concept is fundamental to the understanding of the lives of disabled people. Results are presented which challenge established knowledge regarding disability policies, autonomy, body, biographical disruption and prerequisites of active aging.

  • 9.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    “A home away from home”: The role of the Church of Sweden Abroad for Swedish migrants2013Inngår i: New Religiosity in Migration, 2013, s. 38-41Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    According to some studies, Sweden is one of the most secularized countries in the world. with low church attendance. For most Swedes, their contact with the church is limited to traditional rites. How are we then to understand that quite a few Swedes seem to act much like immigrant groups from less secularized nations, by turning to the ethnic church and to religious practices while moving – fully or part time – to foreign countries?

    The aim of the presentation is to discuss this question, based on results from a project in which the role of the Church of Sweden   Abroad has been explored. The Church of Sweden has a long traditions of creating parishes abroad, mainly in the larger European cities and in connection with harbors, as Seaman`s Churches. Since some decades, however, the Church has started to follow the streams of tourists and elderly migrants and parishes have been established, mainly in Southern Europe and, lately in Asian countries.

    The presentation will be based on a project consisting of three studies: 1) A qualitative case study, 2) A mapping of the web sites of all 45 parishes, and 3) An internet-based survey of all parishes. An interesting pattern turned out to be  that many church visitors who initially seemed to be attracted by the (Swedish) “home away from home”  that the parish offered through e.g. “Swedish coffee”, eventually began to participate regularly in the church services, even in Holy Communion.

     

     

  • 10.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att reflektera över forskningsmetoder: en bakgrund2015Inngår i: Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter / [ed] Eva Jeppson Grassman, Annika Taghizadeh Larsson, Norrköping: Nationella institutet för forskning och äldre och åldrande (NISAL), Linköpings unversitet , 2015, s. 15-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Service and community: The role of the church of Sweden in a context of contemporary Swedish migration2012Inngår i: Religion et migration / [ed] E. Ross, F. Harrak & S. Anegay, Rabat: Institut des Etudes Africaines , 2012, s. 251-270Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Som ett andra hem? Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration2013 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad gör en utlandsförsamling och vilken är dess roll och betydelse i en tid av ökande globalisering? Det är frågor som diskuteras i denna rapport. Vi lever i värld med ökat resande och förändrade migrationsmönster. Det blir allt vanligare också att äldre människor, till exempel nordeuropeiska pensionärer, flyttar till varmare länder permanent eller tillfälligt. Människor blir alltmer gränslösa. Det innebär dock inte att deras behov av sammanhang, relationer och omsorg upphör. Det har varit en utgångspunkt för det projekt om utlandskyrkan på vars resultat den här rapporten bygger.

    De svenska utlandsförsamlingarna finns utspridda i olika delar av världen. De skiljer sig åt i storlek och till sin karaktär, liksom i viss utsträckning när det gäller typen av besökare. Ändå har de stora likheter och många gemensamma drag visar resultaten. Det svenska språket står i centrum, det är svenskarna som är målgrupperna, och för dem fungerar utlandskyrkan som en tillflyktsort och som en hemvist i ett främmande land. Bilden av församlingarnas religiösa roll framstår som intressant men mångtydig och ganska motsägelsefull.

  • 13.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Som ett andra hem?: Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration2012 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad gör en utlandsförsamling och vilken är dess roll och betydelse i en tid av ökande globalisering? Det är frågor som diskuteras i denna rapport. Vi lever i värld med ökat resande och förändrade migrationsmönster. Det blir allt vanligare också att äldre människor, till exempel nordeuropeiska pensionärer, flyttar till varmare länder permanent eller tillfälligt. Människor blir alltmer gränslösa. Det innebär dock inte att deras behov av sammanhang, relationer och omsorg upphör. Det har varit en utgångspunkt för det projekt om utlandskyrkan på vars resultat den här rapporten bygger.

    De svenska utlandsförsamlingarna finns utspridda i olika delar av världen. De skiljer sig åt i storlek och till sin karaktär, liksom i viss utsträckning när det gäller typen av besökare. Ändå har de stora likheter och många gemensamma drag visar resultaten. Det svenska språket står i centrum, det är svenskarna som är målgrupperna, och för dem fungerar utlandskyrkan som en tillflyktsort och som en hemvist i ett främmande land. Bilden av församlingarnas religiösa roll framstår som intressant men mångtydig och ganska motsägelsefull.

  • 14.
    Jepsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Like Coming Home": The Role of the Church of Sweden for Migrating Senior Swedes2014Inngår i: Nordic Seniors on the Move: Mobility and Migration in Later Life / [ed] A.L. Blaakilde & G. Nilsson, Lund: Lunds universitet , 2014, s. 127-151Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Johansson, Stina
    et al.
    Umeå universitet.
    Taghizadeh Larsson, AnnikaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Medborgarskap i ett välfärdssamhälle innebär att samhället träder in när medborgare av olika skäl inte förmår lika mycket som tidigare, eller i jämförelse med andra i samma ålder. Man har alltså en funktionsnedsättning och behöver stöd för att kunna leva som andra. Problemet är att människors funktionsnedsättning bedöms olika beroende på när i livet den har uppstått: före eller efter 65 års ålder, där möjligheterna till hjälp minskar efter 65.

    I denna bok har några av Sveriges främsta äldre- och funktionshinderforskare samlats för att undersöka skillnaderna i lagstiftning, forskning, politik och praktik vad gäller hjälp till människor i olika åldrar. Där formuleringarna kring funktionsnedsättning och -hinder stöttar människors rätt till lika levnadsvillkor, är det svårare för äldre att, utifrån lagstiftning och policydokument, hävda samma rätt.

    Genom att använda begrepp och företeelser från funktionshinderområdet, pekar författarna på skillnader i medborgerliga rättigheter som är kopplade till ålder. På så vis skapar de nya spännande perspektiv som kan leda förändringsarbetet mot en annorlunda äldreomsorg.

  • 16.
    Johansson, Stina
    et al.
    Umeå University.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorg och personlig assistans2017Inngår i: Social omsorg i socialt arbete: Grunder och fördjupningar / [ed] Stina Johansson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 89-108Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Lunds universitet.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet.
    Harnett, Tove
    Lunds universitet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från omsorgstagare till medborgare2016Inngår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra / [ed] Stina Johansson & Annika Taghizadeh Larsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 169-173Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Socialhögskolan, Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ableism and Ageism2019Inngår i: Encyclopedia of Gerontology and Population Aging / [ed] Danan Gu & Matthew E. Dupre, Cham: Springer, 2019, s. 1-6Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since Robert N. Butler (1969) introduced the term ageism to research, a number of attempts to define and conceptualize the phenomenon have been proposed (Iversen et al. 2009). Most have followed Butler in defining ageism as prejudice and discrimination based on age, with older people as the victimized category (See “Self reported ageism”). Some definitions describe ageism as affecting people of all ages, and in fact, investigations show that younger people are most affected by negative treatment that they ascribe to their age (Bratt et al. 2018). The definitional ambiguity has resulted in confusion on the causes of ageism; it is likely that different types of dynamics are present for persons of different ages. The present text will focus on ageism – and ableism – as a problem for older people.

    The concept of ageism has been used to cover a wide range of phenomena, from skewed knowledge and intolerant values to attitudes and behaviors toward older people. Ageism has been described as the “denial of basic and civil rights of elders” and has been qualified as an ideology (Estes 2011, p. 300). Commonly age discrimination has been described as the manifestation of ageist attitudes and prejudice, specified as hostile forms of discrimination (e.g., neglect or mistreatment), but also in more compassionate, subtle ways (e.g., patronizing and “elder speech”), and even positive discrimination (Cary et al. 2017; Chonody 2016; Palmore 2015). This line of thought is pursued through the use of the attitude concept that is divided into a cognitive, an affective, and a behavioral component (Iversen et al. 2009): discrimination is the behavioral manifestation of individual or societal attitudes on age. Within the constantly growing field of research on ageism (Levy and Macdonald 2016), much interest has been devoted to different arenas where ageism appears (e.g., Ayalon and Tesch-Roemer 2018) and texts and tools for discovering and combating ageism have been provided (e.g., Palmore 1990, 2015; Levy 2016).

    Less frequent and elaborated in gerontological literature is the concept of ableism. Ableism could be defined as the devaluation and discrimination of people based on perceived functional inability. The phenomenon has been devoted explicit interest in disability studies (e.g., Goodley 2014; Burch and Sirotkin 2018). According to Renee Butts (2017), in the Salem Press Encyclopedia, the concept was probably coined in the 1980s and refers to the discrimination of people with disabilities, conveying that they are of lesser value than the “able-bodied.” This definition is useful when identifying discrimination of persons with disabilities but as it rests on the dichotomy able-bodied – disabled – it downplays the fact that ableism has its roots in a greater societal order. Simply put, the logical counterpart to devaluation based on functional inability is the valuing of people based on ability, a principle that people in general tend to support in many situations (the system of education, the labor market, sports, and so on).

  • 19.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Ideologibaserade livsloppskonstruktioner inom handikapp- och äldrepolitik2006Inngår i: Socionomens forskningssupplement, Vol. 19, s. 18-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Utifrån föreställningar om hjälpbehov har människor med funktionsnedsättningar och människor med hög ålder i många sammanhang klumpats samman som medlemmar av samma kategori -äldre och handikappade-. Yngre funktionshindrade har därmed berövats ålder medan äldre människor mer eller mindre framställts som funktionsnedsatta. Under de senaste årtiondena har handikapp- och äldrepolitik alltmer kommit att separeras i den socialpolitiska diskussionen. Därmed har nya former av olikhet uppstått. I artikeln diskuteras de omfattande skillnader i konstruktionen av livslopp som förekommer i två statliga utredningar som fokuserat handikapp- respektive äldrepolitik. Dessa olikheter förstås som ideologiskt drivna försök att förbättra funktionshindrade och äldre personers välfärd och status genom association med attraktiva grupper och egenskaper.

  • 20.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skilda upplevelser och möjlighetshorisonter bland äldre brukare av äldreomsorg och LSS-insatser2018Inngår i: Äldreomsorger i Sverige: Lokala variationer och generella trender / [ed] Håkan Jönson & Marta Szebehely, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, s. 75-90Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Lund University.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The exclusion of older people in disability activism and policies - A case of inadvertent ageism?2009Inngår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 23, nr 1, s. 69-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Using Sweden as a case, the article discusses the tendency within disability activism and policies to overlook elderly people. From an analysis of a major Swedish government investigation on disability it is clear that disability policies in Sweden have come to rest upon stereotyped age norms that divide the life course into set stages, and there has been a tendency to define elderly disabled people as elderly rather than disabled. It is argued that this exclusion is partly the result of a successful endeavor to provide disabled people of younger ages with rights that are typical of non-disabled citizens. justice and equality have been defined in comparison to citizens of similar ages: children, youth and adults of "active age". Based on the analysis of the paper it is argued that activities of movements struggling to liberate oppressed Populations may contribute to ageism, and that anti-ageist research must go beyond the idea that ageism is a simple matter of attitudes towards older people.

  • 22.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ställföreträdarskap och självbestämmande2016Inngår i: Att leva med demens / [ed] Ingrid Hellström, Lars-Christer Hydén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 183-192Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel kopplas den internationella diskussionen kring medborgarskap och demenssjukdom och hur denna kan hjälpa till att förstå den svenska situationen för personer demenssjukdom till frågan kring ställföreträdarskap vad gäller beslutsfattande och personer med demenssjukdom.

  • 23.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    To protect and to support: How citizenship and self-determination are legally constructed and managed in practice for people living with dementia in Sweden2016Inngår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, Vol. 15, nr 3, s. 343-357Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since living with dementia implies increasing difficulties in taking charge of rights due to cognitive as well as communicative impairments, many people with dementia are vulnerable and in need of support in order to realize full citizenship. In Sweden, all adults right to self-determination is strongly emphasized in law, regulations, and policies. Further, and in contrast to the situation in many other countries, people living with dementia cannot be declared as incompetent of making decisions concerning social care and their right to self-determination cannot legally be taken away. The article shows that in the Swedish welfare system, the focus is more on protecting the self-determination of citizens than on supporting people in making decisions and exercising citizenship. Subsequently, this causes legally constructed zones of inclusion and exclusion. This article examines and problematizes how different institutional contexts, legal constructions, norms, and practices in Sweden affect the management of issues concerning guardianship, supported decision-making and self-determination, and outline the implications for people living with dementia.

  • 24.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Örulv, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Österholm, Johannes
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Voice: An Analytical Framework for Exploring Citizenship in Dementia Research2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We will present voice as an analytical framework to enhance the problematization and investigation of citizenship for people living with dementia. We will also discuss the strengths and the potential of using such a framework when doing research on citizenship in general, and more specifically, for people living with dementia. The analytical framework that we will propose focuses on the multiple accounts of voice in use. Thus, the framework does not only embrace the issue of "whose voices?", but also the various ways voice has been conceptualised, framed and understood in different theoretical and empirical contexts as well as how these together in different ways have the potential to shed light on the possibility for people with dementia to remain participative actors in their neighbourhood, in society and furthermore, to have the opportunity to claim full citizenship.

  • 25.
    Odzakovic, Elzana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Citizenship and Social Inclusion for People with Dementia: A Register Study in a Swedish Context on the Distribution of Social - Care Services2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, every citizen has equal right to social-care. The purpose of this session is to investigate how social support is distributed for people with dementia and to compare this distribution in an ethnicity perspective. A statistical analysis will be presented based on data in progress.

  • 26.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Österholm, Johannes
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Case conferences as an arena for assessments- arguments used by social workers in order to maintain social problems.2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 27.
    São José, José Manuel Sousa
    et al.
    Faculty of Economics, University of Algarve and CIEO, Faro, Portugal.
    Amado, Carla Alexandra Filipe
    Faculty of Economics, University of Algarve and CIEO, Faro, Portugal.
    Ilinca, Stefania
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Vienna, Austria.
    Buttigieg, Sandra Catherine
    Department of Health Services Management, University of Malta, Malta.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ageism in Health Care: A Systematic Review of OperationalDefinitions and Inductive Conceptualizations2019Inngår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 59, nr 2, s. E98-E108Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose:

    International and national bodies have identified tackling ageism in health care as an urgent goal. However, health professionals, researchers, and policy makers recognize that it is not easy to identity and fight ageism in practice, as the identification of multiple manifestations of ageism is dependent on the way it is defined and operationalized. This article reports on a systematic review of the operational definitions and inductive conceptualizations of ageism in the context of health care.

    Design and Methods:

    We reviewed scientific articles published from January 1995 to June 2015 and indexed in the electronic databases Web of Science, PubMed, and Cochrane. Electronic searches were complemented with visual scanning of reference lists and hand searching of leading journals in the field of ageing and social gerontology.

    Results:

    The review reveals that the predominant forms of operationalization and inductive conceptualization of ageism in the context of health care have neglected some components of ageism, namely the self-directed and implicit components. Furthermore, the instruments used to measure ageism in health care have as targets older people in general, not older patients in particular.

    Implications:

    The results have important implications for the advancement of research on this topic, as well as for the development of interventions to fight ageism in practice. There is a need to take into account underexplored forms of operationalization and inductive conceptualizations of ageism, such as self-directed ageism and implicit ageism. In addition, ageism in health care should be measured by using context-specific instruments.

  • 28.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Ageism in Disability Activism and Policies2007Inngår i: European Cultural Studies Conference,2007, 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att åldras med funktionshinder: Betydelser av socialt och kronologiskt åldrande för människor som under lång tid levt med fysiska funktionsnedsättningar2009Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ålderns och åldrandets betydelser för människor som under lång tid har levt med fysiska funktionsnedsättningar har hittills fått begränsad uppmärksamhet såväl i forskning som i andra sammanhang. Samtidigt pekar såväl åldersgränser i det offentliga stödsystemet som tidigare forskning mot att ålder och åldrande kan få speciella innebörder för människor som lever med funktionshinder. Syftet med den här avhandlingen är att tolka innebörder av åldersnormer och upplevd ålder för människor som i dagens Sverige befinner sig i de kronologiska åldrarna kring 65 med fysiska funktionsnedsättningar som funnits med under minst 30 år. Med åldersnormer avses ”enhetliga uppfattningar om de ’typiska’ åldrar då man innehar vissa roller under livsloppet”. Subjektiv ålder syftar på ”hur gammal man känner sig”. Åldrarna kring 65 har valt därför att det är en del av livsloppet då ålder, åldrande och åldersnormer kan förväntas få särskilt stor betydelse.

    En intervjustudie med 20 personer i åldrarna 56-72 har genomförts. Planeringen, genomförandet och analysen av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv.

    Tolkningen av de intervjuades utsagor visar bland annat hur människor kan anamma ”äldrenormer” som ofta beskrivs som negativa i andra sammanhang på ett sätt som resulterar i något för individen positivt. Till skillnad från befintliga teorier om hälso- och funktionstillståndets betydelse för människors subjektiva ålder pekar studien också mot att det kan finnas en rad olika möjligheter att känna sig ung eller ”inte gammal” med funktionsnedsättningar och sjukdomar. Mot bakgrund av intervjupersonernas beskrivningar av sina dagliga liv framstår det därtill inte som orimligt att en ålderspensionär med omfattande funktionsnedsättningar med hjälp av ett individuellt anpassat stöd och hjälpmedel kan tillägna sig ett modernt och fritidsaktivt pensionärsideal på ett sätt som får som konsekvens att hon utformar sitt liv på ett ”tredje-ålder-likt” sätt. Ålder och åldrande framträder emellertid inte som betydelsefullt för alla aspekter av de intervjuades liv med funktionshinder. Särskilt inte för hur vissa förändringar av det egna funktionstillståndet upplevs.

  • 30.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Declientification: A case study of a needs assessment process concerning public care services2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Då Ann-Marie blev pensionär på riktigt2007Inngår i: Äldre i centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 4, s. 29-30Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Från kroppsliga förändringar till biografiska brott: om teoriutveckling i kvalitativ forskning2015Inngår i: Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Annika Taghizadeh Larsson, Linköping: Linköpings universitet , 2015, s. 105-130Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Funktion2016Inngår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra / [ed] Stina Johansson, Annika Taghizadeh Larsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 73-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I tredje åldern med funktionshinder2008Inngår i: Att åldras med funktionshinder / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Lund: Studentlitteratur , 2008, 1, s. 89-123Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

         Vi har hittills haft begränsad kunskap om funktionshindrade människors liv över tid och om innebörden i att leva med funktionshinder under många år. Vad innebär det att åldras med funktionshinder? Hur gestaltar sig "äldreblivandet" om man redan har betydande funktionsnedsättningar sedan tidigare i livet och kanske tvingats lämna arbetslivet långt före gängse pensionsålder? Hur är det att, som en till åren kommen förälder, fortfarande vara den som hjälper sitt vuxna, funtionshindrade barn? Hur ser den formella och informella omsorgssituationen ut? Det är frågor som den här boken belyser och den fyller därmed ett viktigt kunskapsbehov. Boken utgår från ett livsloppsperspektiv. Den centrala frågan är sålunda hur livet idag gestaltar sig för funktionshindrade människor som vuxit upp och levt under vissa historiska villkor. Här ryms även ett anhörigperspektiv där denna fråga studeras på motsvarande sätt. Bokens sex kapitel diskuterar de här frågorna med olika tonvikt och med utgångspunkt från både fysiskt och psykiskt funktionshindrades förhållanden. Samtliga författare bedriver forskning med anknytning till bokens huvudfråga. Att åldras med funktionshinder riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 35.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I tredje åldern med personlig assistans: äldreomsorg och medborgarskap2011Inngår i: Tredje åldern- sociala aspekter och medborgarskap / [ed] Kerstin Gynnerstedt & Maria Wolmesjö, Malmö: Gleerups , 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    In the third age with physical impairments2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Informell omsorg som problem: anhörigskap, funktionshinder och vuxenhet2012Inngår i: Åldrande och omsorgens gestaltningar: Mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 57-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt.

    Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen. Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer. Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder.

    Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 38.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Is it possible to "age successfully" with extensive physical impairments?2013Inngår i: Ageing with Disability: A lifecourse perspective / [ed] Eva Jeppsson Grassman & Anna Whitaker, Bristol: Policy Press, 2013, s. 55-71Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The first book to address the issue of aging with a long-term disability, "Ageing with Disability" breaks new ground through its particular lifecourse perspective, examining what it means to age with a physical or mental disability and what the implications are of "becoming old" for people who have had extensive disabilities for many years. It highlights the meaning of care in unexplored contexts, such as aging parents acting as caregivers or mutual care by disabled couples, areas of disability studies that have, until now, been totally neglected

  • 39.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Kund, omsorgstagare eller pappa? En studie av mötet mellan pensionär och enhetschef i hemtjänsten vid tecknandet av ett serviceavtal2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Meanings of bodily changes for people ageing with disabilties.2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Om man blir sjuk då tror jag att man känner sig gammal.": Funktionsnedsättningars och sjukdomars betydelse för upplevd ålder2009Inngår i: Åldrande, åldersordning, ålderism, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2009, 1, s. 46-62Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande kapitel är att bidra till förståelsen för funktionsned-sättningars och sjukdomars betydelse för upplevd ålder genom att rikta uppmärksamheten mot hur människor som själva lever med funktionsned-sättningar och sjukdomar uppfattar och skapar mening i sin upplevda ålder. Kapitlet är en förkortad version av ett avhandlingskapitel som baseras på intervjuer med sammanlagt 20 personer i åldrarna 56–72 år. De intervjuades förutsättningar för att ‖känna sig unga‖ eller ‖inte gamla‖ framstår i ljuset av diskussionen ovan som relativt begränsade: Samtliga har (enligt egen definition) levt med fysiska funktionshinder under minst 30 år, många un-der betydligt längre tid. Då intervjuerna genomfördes använde alla utom en, mer eller mindre kontinuerligt, någon form av hjälpmedel vid förflyttningar. Fem använde käpp eller rollator. Fjorton av dem använde rullstol. Elva personer hade personlig assistans enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), vilket innebär att de bedömts ha stora och varak-tiga funktionshinder och ett omfattande behov av stöd och service (SFS 1993:387).

  • 42.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    On an equal basis with others?: On the opportunities and challenges of participation in society as a Swedish old age pensioner with extensive physical impairments.2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 43.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    On the Possibilities of "Ageing Successfully" with Extensive Physical Impairments2011Inngår i: Journal of Human Development, Disability, and Social Change, Vol. 19, nr 2, s. 127-140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on qualitative interviews with Swedish women and men between the ages 65-72 who have been living with physical impairments for a long period of time, this article considers the opportunities and challenges of adopting a leisurely active and self-fulfilling lifestyle in later life if one uses a wheelchair and/or is relatively dependent upon other people’s support. The participants’ accounts point to the importance of considering how social and environmental contexts may influence the meanings and consequences of chronic illnesses and impairments for people of all ages. General developments in welfare, technical improvements, as well as a long line of reforms that include legislation on the adaptation of homes and the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS) are commented upon as changes that have contributed to the leisurely active  lifestyle of the interviewees  Because it focuses on today’s “young old disabled people” – women and men who have grown up and are growing old during an era of technological advances and developments in the area of disability policies – the article gives voice to a group of people who have been largely overlooked in gerontology and in the literature on the modern, active, “successfully ageing” senior citizen. In research on disability and in disability policy there are, similarly, few references to disabled seniors.

  • 44.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    On the possibilities of "ageing successfully" with extensive physical impairments2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    On the possibilties of "feeling young" as a senior with extensive physical impairments2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on a qualitative interview study with Swedish women and men between the ages 56-72 who have been living with chronic illnesses and extensive physical impairments for a long period, the object of this presentation is to contribute to the discussion about the relationship between health and function and the possibilities of ”feeling young” or “not old”. The presentation is primarily based on the interview subjects’ responses to the question: “Do you experience yourself as being younger or older than your chronological age” and to the conversation on “feel age” that followed thereafter. The interviewees’ way of describing their subjective age illustrates that an interpretation of one’s self as relatively young or “not old” may draw on a variety of images of aging. Indeed, in contrast to writings of scholars in the ageing field that emphasize the centrality of good health to be able to “feel young”, the study at hand indicates that those with a medically-defined chronic illness or physical impairment may experience age in a number of ways, without this necessarily involving their diagnosis or impairment.

  • 46.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    På lik linje med andre?: Om omfattende behov for hjelp, personlig assistanse, rettigheter og muligheter på eldre dager2012Inngår i: Livsløp med funksjonshemming / [ed] Eva Jeppsson Grassman; Kirsten Thorsen, Oslo: Cappelen Damm AS, 2012, 1, s. 244-268Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [no]

                     Livsløp med funksjonshemming presenterer helt ny, praktisk kunnskap om livsløp og aldring blant mennesker med funksjonshemming. Forfatterne beskriver funksjonshemmedes erfaringer og opplevelser og drøfter utfordringene funksjonshemmede selv, nærmiljøet, samfunnet og hjelpere møter.Noen viktige problemstillinger som boka tar opp er:* Hva er «typisk» på eldre dager - stiller alle eldre på lik linje?* Hvilke påkjenninger medfører «normalisering»?* Hvordan utfordres kjønnsidentiteten av funksjonsnedsettelser?* Hva innebærer det å være foreldre til en funksjonshemmet person gjennom et helt livsløp?* Hvilke utfordringer møter støtte- og hjelpeapparatet?* Hvor viktig er og hvordan formes og utvikles en handikappolitisk identitet?Funksjonshemmede mennesker lever lenger enn før og aldringsprosessen til mennesker med funksjonsnedsettelser stiller både samfunnet og tiltaks- og hjelpeapparatet overfor nye utfordringer. De to forskningsfeltene om «funksjonshemmede» og «eldre» har vært konsentrert om hver sin befolkningsgruppe. Denne boka forener de to feltene og omhandler spørsmål som tidligere knapt er belyst i forskning. Boka gir et kunnskapsgrunnlag for forståelse og samhandling mellom ulike faggrupper i tverrfaglig samarbeid.Livsløp med funksjonshemming er skrevet for helse- og sosialarbeidere og for studenter innen vernepleie, sykepleie, ergo- og fysioterapi, sosialt arbeid, medisin samt i de tverrfaglige videreutdanningene.

  • 47.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The meaning of bodily changes for people living and ageing with early onset impairments: A life course perspective2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Thelargely unexplored question that this presentation deals with is howindividuals experience bodily changes and loss of functional capacity thatoccur over the life course, years after the initial onset of a chronic illness,injury or congenital impairment. The presentation is based on the analysis andcomparisons of results from two qualitative studies, one prospective and theother retrospective, which, from a life course perspective, explored theexperience of people living and ageing with various chronic illnesses andphysical impairments. The point of departure for this comparative analyticalphase was a recurring theme that had emerged in the interviews in both studies.The theme has to do with the upsetting, frightening or painful complicationsand bodily and functional losses that were experienced as part of a process ofcontinued illness or physical deterioration over the life course. The aim ofthe presentation is to examine and discuss this experience and the meaning ofthese bodily and functional losses for the participants. This will be donerelative to the medical sociologist Mike Bury’s conceptualization of theexperience of an, unexpected, onset of a chronic illness as constituting amajor critical and disruptive experience – a “biographical disruption”. In thepresentation I will argue that “biographical disruptions” may occur repeatedlyover the life span in chronically ill and disabled people and that bodilychange do not have to be wholly unexpected to be experienced as “critical” anddisruptive.

  • 48.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Vilka aktiviteter och vilket stöd erbjuds gamla människor?: Om sega strukturer i svensk äldreomsorg2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    H. Österholm, Johannes
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    How are decisions on care services for people with dementia made and experienced? : A qualitative synthesis of recent empirical findings2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During recent decades, there has been a growing recognition that people cannot be assumed incapable of making decisions about their own care solely on the basis of a dementia diagnosis and international agreements and legislative changes have strengthened the formal right for people with dementia to participate in decisions on care services. This raises important questions about how these decisions are currently made and experienced in practice. The aim of this presentation is to address this question and highlight directions for further research.

    The presentation is based on a systematic review and qualitative synthesis of recent empirical findings. For inclusion in the review, a publication had to meet the criteria of being published between 2005 and 2013 in a peer-reviewed journal, and be written in English. Twenty-four articles were identified, all representing qualitative studies. Relevant findings were extracted and synthesized along dimensions of involvement of the person with dementia in decisions on care services. Three overarching ways in which people with dementia are involved, primarily, in the informal part of a process of decisions were identified: excluded, prior preferences taken into account, current preferences respected. Several articles seemed to be based on the assumption that decisions on care services are invariably and solely made within the family and without participation of the person with dementia.

    Our study emphasizes the need for more updated research about international debates and agreements concerning capabilities and rights of people with dementia and about the (potential) formal contexts of care decisions in the country concerned.

  • 50.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    H. Österholm, Johannes
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    How are decisions on care services for people with dementia made and experienced?: A systematic review and qualitative synthesis of recent empirical findings2014Inngår i: International psychogeriatrics, ISSN 1041-6102, E-ISSN 1741-203X, Vol. 26, nr 11, s. 1849-1862Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: During recent decades, there has been a growing recognition that people cannot be assumed incapable of making decisions about their own care solely on the basis of a dementia diagnosis and international agreements and legislative changes have strengthened the formal right for people with dementia to participate in decisions on care services. This raises important questions about how these decisions are currently made and experienced in practice. In this review, we address this question and highlight directions for further research.

    METHODS:

    We searched CINAHL, PsycINFO, ASSIA, Social Services Abstracts, Science Direct, Academic Search Premier, and PubMed. Twenty-four pertinent articles were identified, all representing qualitative studies. Relevant findings were extracted and synthesized along dimensions of involvement of the person with dementia in decisions on care services, using an integrative approach to qualitative synthesis.

    RESULTS:

    We identified three overarching ways in which people with dementia are involved, primarily, in the informal part of a process of decisions: excluded, prior preferences taken into account, and current preferences respected. Several (10) articles seemed to be based on the assumption that decisions on care services are invariably and solely made within the family and without participation of the person with dementia.

    CONCLUSIONS:

    The review emphasizes the need for more updated research about international debates and agreements concerning capabilities and rights of people with dementia and about the (potential) formal contexts of care decisions in the country concerned. This, we argue, is vital for future knowledge production in the area.

     

12 1 - 50 of 64
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf