liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 81
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Buttigieg, Sandra C.
    et al.
    Department of Health Services Management, Faculty of Health Sciences, University of Malta, Malta.
    Ilinca, Stefania
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Vienna, Austria.
    Sao Jose,, José M.S.
    Faculty of Economics, University of Algarve, Faro, Portugal.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Researching Ageism in Health-Care and Long Term Care2018Ingår i: Contemporary Perspectives on Ageism / [ed] Liat Ayalon & ClemensTesch-Roemer, Springer, 2018, s. 493-515Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The literature across different fields defines ageism ambiguously and widely covers a span of intolerant knowledge, values, attitudes and behaviors towards older adults or more generally toward people of a certain age. In this chapter we provide an overview of how ageism is defined, measured, and assessed in health care and long-term care. In so doing, we aim to bridge the gap between the concept and measurement of ageism in these two contexts and to provide some general insights into the approaches, which researchers can apply to assess ageism in these settings. In this chapter, we therefore aim to answer the following questions namely (i) Why is it important to know how ageism in healthcare and long-term care has been empirically studied? (ii) What evidence for the existence of ageism among key stakeholders (e.g. health care professionals and long-term care workers, family members and older adults) is reported in empirical research covering these two contexts? and (iii) Which are the conceptual and methodological approaches used to measure and assess ageism involving these key stakeholders in the two contexts?

  • 2.
    Harnett, Tove
    et al.
    Lunds universitet, Sweden.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jönson, Håkan
    Lunds universitet, Sweden.
    Rethinking the concept of successful ageing: a disability studies approach2021Ingår i: Handbook on ageing with disability / [ed] Michelle Putnam, Christine Bigby, New York: Routledge, 2021, s. 14-22Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Successful ageing is one of the most influential concepts in gerontology. Characterisations of successful ageing have generally promoted the importance of individual effort and the maintenance of high physical and cognitive function. The individualising focus and normative features at the heart of the concept of successful ageing have attracted some criticism, particularly from proponents of disability studies, who have argued that the concept of ‘successful ageing’ is stigmatising and should be abandoned. However, this chapter proposes that the concept remains useful and should be reworked, rather than abandoned altogether. By expanding on the principle of Normalisation, this chapter proposes a Scandinavian Model of Successful Ageing that might be used for the measuring successful ageing. Unlike previous measures, the Scandinavian Model does not measure individual achievement, but rather redirects attention from normative to comparative standards in order to ensure the fair distribution of social rights for all people, whether they age with or into disability.

  • 3.
    Hjalmarsson Österholm, Johannes
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    How shall we handle this situation? Social workers discussions about risks during the COVID-19 pandemic in Swedish elder care2023Ingår i: Health, Risk and Society, ISSN 1369-8575, E-ISSN 1469-8331, Vol. 25, nr 1-2, s. 28-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within a context where New Public Management [NPM] has become increasingly influential in shaping everyday working practices, social workers often handle risks in their everyday work using formalised bureaucratic procedures, among other strategies. As the COVID-19 pandemic progressed, rapid changes occurred in Swedish elder care that social workers were required to address in their everyday work. Intra-professional case conferences amongst social workers provide one opportunity to discuss individual viewpoints and obtain suggestions from colleagues on how to proceed with a case. These discussions have so far received little scholarly attention. In this study we used a data set consisting of 39 audio-recorded case conferences to analyse social workers intra-professional discussions about risks during the COVID-19 pandemic. In the case conferences, social workers discussed the risks that were accentuated by the pandemic, such as the risk of spreading COVID-19 to clients, the risk of unmet care needs amongst clients, risks related to accountability, and the risks pertaining to blurred boundaries between different organisations. The collegial discussions in case conferences included opportunities for social workers to use their collective professional experience and competency to establish creative solutions on the go and to discuss various ways of handling and balancing different risks while continuing to carry out their work in the changing and unknown situation. Our findings highlight the importance of collegial support in social work in dealing with accentuated risks during the pandemic.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Hjalmarsson Österholm, Johannes
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete.
    Audio recorded data as a method to understand encounters between people living with dementia and social workers2018Ingår i: Social research methods in dementia studies: inclusion and innovation / [ed] John Keady, Lars-Christer Hydén, Ann Johnson, Caroline Swarbrick, Abingdon, Oxon: Routledge, 2018, s. 38-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Holme, Lotta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jeppsson Grassman, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar2011Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 18, nr 2, s. 107-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Holme, Lotta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Äldre - vård - civilsamhälle (ÄVC). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Disability, Life Course and Ageing2008Ingår i: Paper presented at the 19th Nordic Congress of Gerontology. Oslo, May 25-28, 2008, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Jansson, Marie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dementia and citizenship2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, AnnikaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här boken är att presentera och reflektera över metoder som tillämpades inom ett forskningsprogram där funktionshinder och åldrande studerades1 och som var förlagt till Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) vid Linköpings universitet. Inom programmet tillämpades ett antal olika kvalitativa ansatser och metoder, inom ramen för varierande betingelser. Det är mot bakgrund av dessa metoderfarenheter som vi skrivit denna bok. Fokus är inte i första hand på vad vi kommit fram till genom våra studier utan hur vi gjort det och på de erfarenheter, möjligheter och utmaningar som olika metoder varit förknippade med. Våra diskussioner handlar också om vilka praktiska och metodologiska slutsatser som kan dras av våra erfarenheter och iakttagelser. Vi reflekterar över kvalitativa metoder, med exempel från frågor om urval, intervjumetoder, forskarrollen och teoriskapande.

    Vad innebär det att leva ett långt liv och åldras med en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning som man haft i många år? Det var den övergripande frågan som studerades inom olika delstudier i det forskningsprogram inom vilket vi gjort våra erfarenheter och som belyses i bokens kapitel. Programmet tillämpade ett livsloppsperspektiv, vilket betyder att innebörden i funktionshinder och åldrande förstås och tolkas utifrån hela livets dynamik, och där åldrandet ses som en livslång process. Tidsbegreppet är centralt i denna ansats och det är ett mångdimensionellt begrepp där både individens tid och den historiska tiden tas i beaktande (Jeppsson Grassman 2008a; Jeppsson Grassman & Whitaker 2013). Det betyder också att vi i boken diskuterar livsloppet som metodologiskt verktyg, både dess möjligheter och svårigheter, med utgångspunkt från våra erfarenheter.

    Idag finns det stort antal metodböcker som behandlar kvalitativa metoder (se till exempel Gubrium & Holstein 2002; Denzin & Lincoln 2011; Silverman 2011). Det kan vara fråga om allmänt inriktade handböcker, men numera inte så sällan också böcker som fokuserar på speciella discipliner inom samhällsvetenskap eller omvårdnadsforskning, etc. Det kan också handla om metodböcker, kapitel eller artiklar, som knyter an till speciella grupper och de metodfrågor som därigenom kan aktualiseras (se till exempel Nind 2008; Wenger 2002 ). Det har hittills inte funnits någon speciell metodbok inom just vårt studerade område. De perspektiv vi har tillämpat har hittills också varit ganska outforskade. Men ett lika viktigt argument är att de flesta metodböcker beskriver hur man gör och inte, som i vårt fall, betingelserna kring – möjligheterna och utmaningarna – och konsekvenserna av att använda olika metoder. För att ta del av forskning om de sistnämnda frågorna får man som regel gå till metodkapitel i avhandlingar, vilka ibland, men inte alltid, belyser de här frågorna. Det finns naturligtvis också vetenskapliga artiklar som tar upp metodologiska erfarenheter på olika sätt. Men här saknas ofta en mer övergripande bild.

    Krävs det egentligen några speciella metoder för att studera funktionshinder och åldrande? Nej, det kan vara svårt att hävda. Men vårt område är förknippat med speciella betingelser, vilka får betydelse för den forskning man vill genomföra. Det handlar om ett etiskt känsligt område. Frågor som berör funktionshinder och livet för människor med funktionsnedsättningar är också påtagligt ”normativt impregnerat” när det gäller vilka perspektiv som anses vara politiskt korrekta för forskningen och beträffande vem som ”har rätt” att forska inom området överhuvudtaget. I flera av bokens kapitel reflekterar författarna över den här typen av frågor. Men ”det speciella” är inte vårt syfte i sig. Istället menar vi att vi, genom att belysa våra frågor och perspektiv mot bakgrund av vårt speciella område och dess betingelser och våra studerade grupper, illustrerar allmänna metodfrågor och deras praktiska implikationer. Det specifika kan ofta tydliggöra allmängiltiga mönster. Samtidigt – och det är viktigt att understryka – är de metodologiska frågor vi tar upp sådana som sällan diskuteras överhuvudtaget och de grupper som intervjuats kommer sällan till tals.

    Boken riktar sig främst till högskolestudenter inom samhälls- och beteendevetenskap, liksom till omsorgsutbildningar och vårdvetenskap, mer specifikt i samband med metodutbildning och uppsatsskrivande. Men även doktorander och mer etablerade forskare hoppas och tror vi kan ha användning av våra metodologiska reflektioner. Vår bedömning är också att de erfarenheter som redovisas kan vara av praktisk nytta för yrkesverksamma inom områden som socialt arbete, vård och omsorg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Service and community: The role of the Church of Sweden in a context of contemporary Swedish migration2010Ingår i: Religion and Migration / [ed] Harrak, F., Rabat: Mohammed V University , 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Jeppsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Family as failure? The role of informal help-givers to disabled people in Sweden.2009Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 11, nr 1, s. 35-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Based on a survey mapping all unpaid help and care work in the county of Stockholm, this article focuses on the informal help and care carried out for long-term ill and/or disabled people aged 64 or younger. The findings indicate that these forms of support are common and that the informal help-givers work many hours every month. Yet the impact of this work is quite invisible in texts on disability policy and there is a void of research addressing this issue. This article argues that, in spite of welfare state arrangements and reforms, families play a crucial role in providing resources, notably help and care for disabled family members. Their invisibility is interpreted as an expression of the fact that the care concept has become politically incorrect. In the light of modern disability policies, with its ideals of autonomy and empowerment, help and care provided by families to adults aged 64 or younger stand out as a dilemma and a contradiction. Making help and care provided by families invisible can be interpreted as one way of solving this contradiction.

  • 11.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Holme, Lotta
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Whitaker, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A long life with a particular signature: life course and ageing for people with disabilities2012Ingår i: Journal of gerontological social work, ISSN 0163-4372, E-ISSN 1540-4048, Vol. 55, nr 2, s. 95-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    What does it mean to live a long life and grow old with disabilities? Or to be an aging parent and still be a caregiver to a disabled adult child? These are questions discussed in this article, the aim of which is to show how a life course perspective adds insight to the lived experience of disability and ageing of adults with disabilities. It is argued that the time concept is fundamental to the understanding of the lives of disabled people. Results are presented which challenge established knowledge regarding disability policies, autonomy, body, biographical disruption and prerequisites of active aging.

  • 12.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    “A home away from home”: The role of the Church of Sweden Abroad for Swedish migrants2013Ingår i: New Religiosity in Migration, 2013, s. 38-41Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    According to some studies, Sweden is one of the most secularized countries in the world. with low church attendance. For most Swedes, their contact with the church is limited to traditional rites. How are we then to understand that quite a few Swedes seem to act much like immigrant groups from less secularized nations, by turning to the ethnic church and to religious practices while moving – fully or part time – to foreign countries?

    The aim of the presentation is to discuss this question, based on results from a project in which the role of the Church of Sweden   Abroad has been explored. The Church of Sweden has a long traditions of creating parishes abroad, mainly in the larger European cities and in connection with harbors, as Seaman`s Churches. Since some decades, however, the Church has started to follow the streams of tourists and elderly migrants and parishes have been established, mainly in Southern Europe and, lately in Asian countries.

    The presentation will be based on a project consisting of three studies: 1) A qualitative case study, 2) A mapping of the web sites of all 45 parishes, and 3) An internet-based survey of all parishes. An interesting pattern turned out to be  that many church visitors who initially seemed to be attracted by the (Swedish) “home away from home”  that the parish offered through e.g. “Swedish coffee”, eventually began to participate regularly in the church services, even in Holy Communion.

     

     

  • 13.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att reflektera över forskningsmetoder: en bakgrund2015Ingår i: Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter / [ed] Eva Jeppson Grassman, Annika Taghizadeh Larsson, Norrköping: Nationella institutet för forskning och äldre och åldrande (NISAL), Linköpings unversitet , 2015, s. 15-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Service and community: The role of the church of Sweden in a context of contemporary Swedish migration2012Ingår i: Religion et migration / [ed] E. Ross, F. Harrak & S. Anegay, Rabat: Institut des Etudes Africaines , 2012, s. 251-270Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Som ett andra hem? Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration2013 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad gör en utlandsförsamling och vilken är dess roll och betydelse i en tid av ökande globalisering? Det är frågor som diskuteras i denna rapport. Vi lever i värld med ökat resande och förändrade migrationsmönster. Det blir allt vanligare också att äldre människor, till exempel nordeuropeiska pensionärer, flyttar till varmare länder permanent eller tillfälligt. Människor blir alltmer gränslösa. Det innebär dock inte att deras behov av sammanhang, relationer och omsorg upphör. Det har varit en utgångspunkt för det projekt om utlandskyrkan på vars resultat den här rapporten bygger.

    De svenska utlandsförsamlingarna finns utspridda i olika delar av världen. De skiljer sig åt i storlek och till sin karaktär, liksom i viss utsträckning när det gäller typen av besökare. Ändå har de stora likheter och många gemensamma drag visar resultaten. Det svenska språket står i centrum, det är svenskarna som är målgrupperna, och för dem fungerar utlandskyrkan som en tillflyktsort och som en hemvist i ett främmande land. Bilden av församlingarnas religiösa roll framstår som intressant men mångtydig och ganska motsägelsefull.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Som ett andra hem? Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration
    Ladda ner (pdf)
    omslag
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Jeppsson-Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Som ett andra hem?: Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration2012 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad gör en utlandsförsamling och vilken är dess roll och betydelse i en tid av ökande globalisering? Det är frågor som diskuteras i denna rapport. Vi lever i värld med ökat resande och förändrade migrationsmönster. Det blir allt vanligare också att äldre människor, till exempel nordeuropeiska pensionärer, flyttar till varmare länder permanent eller tillfälligt. Människor blir alltmer gränslösa. Det innebär dock inte att deras behov av sammanhang, relationer och omsorg upphör. Det har varit en utgångspunkt för det projekt om utlandskyrkan på vars resultat den här rapporten bygger.

    De svenska utlandsförsamlingarna finns utspridda i olika delar av världen. De skiljer sig åt i storlek och till sin karaktär, liksom i viss utsträckning när det gäller typen av besökare. Ändå har de stora likheter och många gemensamma drag visar resultaten. Det svenska språket står i centrum, det är svenskarna som är målgrupperna, och för dem fungerar utlandskyrkan som en tillflyktsort och som en hemvist i ett främmande land. Bilden av församlingarnas religiösa roll framstår som intressant men mångtydig och ganska motsägelsefull.

  • 17.
    Jepsson Grassman, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Like Coming Home": The Role of the Church of Sweden for Migrating Senior Swedes2014Ingår i: Nordic Seniors on the Move: Mobility and Migration in Later Life / [ed] A.L. Blaakilde & G. Nilsson, Lund: Lunds universitet , 2014, s. 127-151Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Johansson, Stina
    et al.
    Umeå universitet.
    Taghizadeh Larsson, AnnikaLinköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Medborgarskap i ett välfärdssamhälle innebär att samhället träder in när medborgare av olika skäl inte förmår lika mycket som tidigare, eller i jämförelse med andra i samma ålder. Man har alltså en funktionsnedsättning och behöver stöd för att kunna leva som andra. Problemet är att människors funktionsnedsättning bedöms olika beroende på när i livet den har uppstått: före eller efter 65 års ålder, där möjligheterna till hjälp minskar efter 65.

    I denna bok har några av Sveriges främsta äldre- och funktionshinderforskare samlats för att undersöka skillnaderna i lagstiftning, forskning, politik och praktik vad gäller hjälp till människor i olika åldrar. Där formuleringarna kring funktionsnedsättning och -hinder stöttar människors rätt till lika levnadsvillkor, är det svårare för äldre att, utifrån lagstiftning och policydokument, hävda samma rätt.

    Genom att använda begrepp och företeelser från funktionshinderområdet, pekar författarna på skillnader i medborgerliga rättigheter som är kopplade till ålder. På så vis skapar de nya spännande perspektiv som kan leda förändringsarbetet mot en annorlunda äldreomsorg.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 19.
    Johansson, Stina
    et al.
    Umeå University.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Omsorg och personlig assistans2017Ingår i: Social omsorg i socialt arbete: Grunder och fördjupningar / [ed] Stina Johansson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 89-108Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Lunds universitet.
    Johansson, Stina
    Umeå universitet.
    Harnett, Tove
    Lunds universitet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Från omsorgstagare till medborgare2016Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra / [ed] Stina Johansson & Annika Taghizadeh Larsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 169-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Socialhögskolan, Lunds universitet, Lund, Sweden.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ableism and Ageism2019Ingår i: Encyclopedia of Gerontology and Population Aging / [ed] Danan Gu & Matthew E. Dupre, Cham: Springer, 2019, s. 1-6Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since Robert N. Butler (1969) introduced the term ageism to research, a number of attempts to define and conceptualize the phenomenon have been proposed (Iversen et al. 2009). Most have followed Butler in defining ageism as prejudice and discrimination based on age, with older people as the victimized category (See “Self reported ageism”). Some definitions describe ageism as affecting people of all ages, and in fact, investigations show that younger people are most affected by negative treatment that they ascribe to their age (Bratt et al. 2018). The definitional ambiguity has resulted in confusion on the causes of ageism; it is likely that different types of dynamics are present for persons of different ages. The present text will focus on ageism – and ableism – as a problem for older people.

    The concept of ageism has been used to cover a wide range of phenomena, from skewed knowledge and intolerant values to attitudes and behaviors toward older people. Ageism has been described as the “denial of basic and civil rights of elders” and has been qualified as an ideology (Estes 2011, p. 300). Commonly age discrimination has been described as the manifestation of ageist attitudes and prejudice, specified as hostile forms of discrimination (e.g., neglect or mistreatment), but also in more compassionate, subtle ways (e.g., patronizing and “elder speech”), and even positive discrimination (Cary et al. 2017; Chonody 2016; Palmore 2015). This line of thought is pursued through the use of the attitude concept that is divided into a cognitive, an affective, and a behavioral component (Iversen et al. 2009): discrimination is the behavioral manifestation of individual or societal attitudes on age. Within the constantly growing field of research on ageism (Levy and Macdonald 2016), much interest has been devoted to different arenas where ageism appears (e.g., Ayalon and Tesch-Roemer 2018) and texts and tools for discovering and combating ageism have been provided (e.g., Palmore 1990, 2015; Levy 2016).

    Less frequent and elaborated in gerontological literature is the concept of ableism. Ableism could be defined as the devaluation and discrimination of people based on perceived functional inability. The phenomenon has been devoted explicit interest in disability studies (e.g., Goodley 2014; Burch and Sirotkin 2018). According to Renee Butts (2017), in the Salem Press Encyclopedia, the concept was probably coined in the 1980s and refers to the discrimination of people with disabilities, conveying that they are of lesser value than the “able-bodied.” This definition is useful when identifying discrimination of persons with disabilities but as it rests on the dichotomy able-bodied – disabled – it downplays the fact that ableism has its roots in a greater societal order. Simply put, the logical counterpart to devaluation based on functional inability is the valuing of people based on ability, a principle that people in general tend to support in many situations (the system of education, the labor market, sports, and so on).

  • 22.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Ideologibaserade livsloppskonstruktioner inom handikapp- och äldrepolitik2006Ingår i: Socionomens forskningssupplement, Vol. 19, s. 18-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utifrån föreställningar om hjälpbehov har människor med funktionsnedsättningar och människor med hög ålder i många sammanhang klumpats samman som medlemmar av samma kategori -äldre och handikappade-. Yngre funktionshindrade har därmed berövats ålder medan äldre människor mer eller mindre framställts som funktionsnedsatta. Under de senaste årtiondena har handikapp- och äldrepolitik alltmer kommit att separeras i den socialpolitiska diskussionen. Därmed har nya former av olikhet uppstått. I artikeln diskuteras de omfattande skillnader i konstruktionen av livslopp som förekommer i två statliga utredningar som fokuserat handikapp- respektive äldrepolitik. Dessa olikheter förstås som ideologiskt drivna försök att förbättra funktionshindrade och äldre personers välfärd och status genom association med attraktiva grupper och egenskaper.

  • 23.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skilda upplevelser och möjlighetshorisonter bland äldre brukare av äldreomsorg och LSS-insatser2018Ingår i: Äldreomsorger i Sverige: Lokala variationer och generella trender / [ed] Håkan Jönson & Marta Szebehely, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2018, s. 75-90Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Lund University.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The exclusion of older people in disability activism and policies - A case of inadvertent ageism?2009Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 23, nr 1, s. 69-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using Sweden as a case, the article discusses the tendency within disability activism and policies to overlook elderly people. From an analysis of a major Swedish government investigation on disability it is clear that disability policies in Sweden have come to rest upon stereotyped age norms that divide the life course into set stages, and there has been a tendency to define elderly disabled people as elderly rather than disabled. It is argued that this exclusion is partly the result of a successful endeavor to provide disabled people of younger ages with rights that are typical of non-disabled citizens. justice and equality have been defined in comparison to citizens of similar ages: children, youth and adults of "active age". Based on the analysis of the paper it is argued that activities of movements struggling to liberate oppressed Populations may contribute to ageism, and that anti-ageist research must go beyond the idea that ageism is a simple matter of attitudes towards older people.

  • 25.
    Jönson, Håkan
    et al.
    Lunds universitet, Sweden.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Harnett, Tove
    Lunds universitet, Sweden.
    Internalised ageism and the user gaze in eldercare: identifying new horizons of possibilities through the use of a disability lens2021Ingår i: Handbook on ageing with disability / [ed] Michelle Putnam, Christine Bigby, New York: Routledge, 2021, s. 196-204Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    National surveys show that most users of aged care in Sweden are generally content with the support they receive. The chapter argues that such views are constrained by a narrowed user gaze that becomes quite clear when concepts and models that are used in disability policies and services are introduced into the equation. The central argument of this chapter is that the ageing experience, as it is typically constructed in Swedish society, provides older people and their relatives with a particular, and problematic ‘user gaze’ and that disability theory can be used to refashion this ‘user gaze’. The chapter suggests that people who acquired impairments as younger adults and who live their (later) lives supported by disability services may introduce newer and better ways of evaluating services that challenge some taken for granted understandings within the system of aged care.

  • 26.
    Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Ekonomisk styrning och organisatorisk passion: ett interaktivt perspektiv1997Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna fallstudie handlar om ekonomisk styrning inom sjukvårdsverksamhet, där verksamheten utgörs av en vårdavdelning och dess personal. Studien fokuserar interaktionen mellan budgeten och de aktiviteter och personer som arbetar på lokal nivå i organisationen. Budgeten kan betraktas som den mekanism vilken dominerar den ekonomiska styrningen på vårdavdelningen.I denna studie ses ekonomisk styrning ur ett interaktivt perspektiv. Med detta menar jag att styrningen måste förstås i ett praktiskt och konkret sammanhag där tekniska och sociala aspekter integreras. Detta görs genom att fyra begrepp lyfter fram specifika kontextuella faktorer vilka är av väsentlig betydelse för förståelsen av den ekonomiska styrningen på vårdavdelningen. Begreppen är professionalism, språk, mätbarhet och etik.Avhandlingen bygger upp en teoretisk referensram kring begreppen styrning och budgetering. Genom att beskriva teorier ur olika perspektiv kan den mångfald som finns i begreppen lyftas fram. Samtidigt är den praktiska verkligheten på vårdavdelningen av stort intresse. Syftet är framförallt att visa den komplexitet som är förknippad med det praktiska användandet av teoretiska modeller, under specifika kontextuella förhållanden. Med detta menar jag bland annt att studien genomförs i en organisation där passionen och ansvarskänslan för arbetsuppgiften, det vill säga omhändertagandet av patienten, i de flesta fall prioriteras framför ekonomiska och administrativa kriterier.För att beskriva det enskilda fallet har tre olika datainsamlingsmetoder använts. Insamling av dokument, deltagande observation och intervju. Genom de olika metoderna beskrivs budgetens roll på avdelningen utifrån det formella perspektivet, observatörens perspektiv samt de intervjuades perspektiv. Genom metodvalet har ett försök till ett holistiskt synsätt gjorts.Studiens slutsatser presenteras i en modell där de organisatoriska krafterna systematisera i kategorierna administrativ, social och individbaserad styrning. Modellen betonar vidare att förståelse för styrning i en organisation uppnås genom förståelse för respektive kategori samt kopplingarna mellan dessa.

  • 27.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ställföreträdarskap och självbestämmande2016Ingår i: Att leva med demens / [ed] Ingrid Hellström, Lars-Christer Hydén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 183-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel kopplas den internationella diskussionen kring medborgarskap och demenssjukdom och hur denna kan hjälpa till att förstå den svenska situationen för personer demenssjukdom till frågan kring ställföreträdarskap vad gäller beslutsfattande och personer med demenssjukdom.

  • 28.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The (un)making of citizens living with dementia: Rethinking belongingness, solidarity and aging in a changing society by the concept of citizenship.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    To protect and to support: How citizenship and self-determination are legally constructed and managed in practice for people living with dementia in Sweden2016Ingår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, Vol. 15, nr 3, s. 343-357Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since living with dementia implies increasing difficulties in taking charge of rights due to cognitive as well as communicative impairments, many people with dementia are vulnerable and in need of support in order to realize full citizenship. In Sweden, all adults right to self-determination is strongly emphasized in law, regulations, and policies. Further, and in contrast to the situation in many other countries, people living with dementia cannot be declared as incompetent of making decisions concerning social care and their right to self-determination cannot legally be taken away. The article shows that in the Swedish welfare system, the focus is more on protecting the self-determination of citizens than on supporting people in making decisions and exercising citizenship. Subsequently, this causes legally constructed zones of inclusion and exclusion. This article examines and problematizes how different institutional contexts, legal constructions, norms, and practices in Sweden affect the management of issues concerning guardianship, supported decision-making and self-determination, and outline the implications for people living with dementia.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Örulv, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Österholm, Johannes
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Voice: An Analytical Framework for Exploring Citizenship in Dementia Research2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We will present voice as an analytical framework to enhance the problematization and investigation of citizenship for people living with dementia. We will also discuss the strengths and the potential of using such a framework when doing research on citizenship in general, and more specifically, for people living with dementia. The analytical framework that we will propose focuses on the multiple accounts of voice in use. Thus, the framework does not only embrace the issue of "whose voices?", but also the various ways voice has been conceptualised, framed and understood in different theoretical and empirical contexts as well as how these together in different ways have the potential to shed light on the possibility for people with dementia to remain participative actors in their neighbourhood, in society and furthermore, to have the opportunity to claim full citizenship.

  • 31.
    Odzakovic, Elzana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV). Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nedlund, Ann-Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Citizenship and Social Inclusion for People with Dementia: A Register Study in a Swedish Context on the Distribution of Social - Care Services2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, every citizen has equal right to social-care. The purpose of this session is to investigate how social support is distributed for people with dementia and to compare this distribution in an ethnicity perspective. A statistical analysis will be presented based on data in progress.

  • 32.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hjalmarsson Österholm, Johannes
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Making an (in)appropriate client: Social workers’ use of storylines in gatekeeping processes in the context of collegial case conferences2023Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research has explored how social workers in team constellations perform assessments of the needs of clients in case conferences. However, the process in which gatekeeping is applied in the categorization of clients as inappropriate receivers of support in collegial discussions has received less attention. This article presents findings from a case study of a complex case where a 64-year-old person with dementia was assessed by two teams of social workers handling the same case under two different forms of legislation (elder care and disability services). The data consist of recordings of two case conferences in one Swedish social work agency. The conferences were analysed using positioning theory. The findings suggest that the conferences contained different storylines where the social workers categorized the client as an inappropriate receiver of support. Furthermore, the discourses for gatekeeping differed depending on how the social workers positioned the client in the different storylines in the case conferences. The study shows that institutional and professional responsibilities are central to the assessments that the social workers perform, and that there is a risk that the client will be subject to gatekeeping when the case is handled on an ambiguous legal basis in different legislations, which may result in the client falling between two stools. The findings suggest that research needs to explore, in a more systematic manner, how social workers’ gatekeeping practices are performed in collegial team discussions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hjalmarsson Österholm, Johannes
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The de-clientification of an older person. How social workers talk about a complex case in case conferences2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Socialt arbete.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring.
    Österholm, Johannes
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Case conferences as an arena for assessments- arguments used by social workers in order to maintain social problems.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Persdotter, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lundberg, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wernesjö, Ulrika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rätten till en skälig levnadsnivå i förhandling2023Ingår i: De sociala rättigheternas politik: förhandlingar och spänningsfält / [ed] Dahlstedt, Magnus; Lundberg, Anna & Michailakis, Dimitris, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, s. 85-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    São José, José Manuel Sousa
    et al.
    Faculty of Economics, University of Algarve and CIEO, Faro, Portugal.
    Amado, Carla Alexandra Filipe
    Faculty of Economics, University of Algarve and CIEO, Faro, Portugal.
    Ilinca, Stefania
    European Centre for Social Welfare Policy and Research, Vienna, Austria.
    Buttigieg, Sandra Catherine
    Department of Health Services Management, University of Malta, Malta.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen Åldrande och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ageism in Health Care: A Systematic Review of OperationalDefinitions and Inductive Conceptualizations2019Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 59, nr 2, s. E98-E108Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose:

    International and national bodies have identified tackling ageism in health care as an urgent goal. However, health professionals, researchers, and policy makers recognize that it is not easy to identity and fight ageism in practice, as the identification of multiple manifestations of ageism is dependent on the way it is defined and operationalized. This article reports on a systematic review of the operational definitions and inductive conceptualizations of ageism in the context of health care.

    Design and Methods:

    We reviewed scientific articles published from January 1995 to June 2015 and indexed in the electronic databases Web of Science, PubMed, and Cochrane. Electronic searches were complemented with visual scanning of reference lists and hand searching of leading journals in the field of ageing and social gerontology.

    Results:

    The review reveals that the predominant forms of operationalization and inductive conceptualization of ageism in the context of health care have neglected some components of ageism, namely the self-directed and implicit components. Furthermore, the instruments used to measure ageism in health care have as targets older people in general, not older patients in particular.

    Implications:

    The results have important implications for the advancement of research on this topic, as well as for the development of interventions to fight ageism in practice. There is a need to take into account underexplored forms of operationalization and inductive conceptualizations of ageism, such as self-directed ageism and implicit ageism. In addition, ageism in health care should be measured by using context-specific instruments.

  • 37.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Ageism in Disability Activism and Policies2007Ingår i: European Cultural Studies Conference,2007, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 38. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att åldras med funktionshinder: Betydelser av socialt och kronologiskt åldrande för människor som under lång tid levt med fysiska funktionsnedsättningar2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ålderns och åldrandets betydelser för människor som under lång tid har levt med fysiska funktionsnedsättningar har hittills fått begränsad uppmärksamhet såväl i forskning som i andra sammanhang. Samtidigt pekar såväl åldersgränser i det offentliga stödsystemet som tidigare forskning mot att ålder och åldrande kan få speciella innebörder för människor som lever med funktionshinder. Syftet med den här avhandlingen är att tolka innebörder av åldersnormer och upplevd ålder för människor som i dagens Sverige befinner sig i de kronologiska åldrarna kring 65 med fysiska funktionsnedsättningar som funnits med under minst 30 år. Med åldersnormer avses ”enhetliga uppfattningar om de ’typiska’ åldrar då man innehar vissa roller under livsloppet”. Subjektiv ålder syftar på ”hur gammal man känner sig”. Åldrarna kring 65 har valt därför att det är en del av livsloppet då ålder, åldrande och åldersnormer kan förväntas få särskilt stor betydelse.

    En intervjustudie med 20 personer i åldrarna 56-72 har genomförts. Planeringen, genomförandet och analysen av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv.

    Tolkningen av de intervjuades utsagor visar bland annat hur människor kan anamma ”äldrenormer” som ofta beskrivs som negativa i andra sammanhang på ett sätt som resulterar i något för individen positivt. Till skillnad från befintliga teorier om hälso- och funktionstillståndets betydelse för människors subjektiva ålder pekar studien också mot att det kan finnas en rad olika möjligheter att känna sig ung eller ”inte gammal” med funktionsnedsättningar och sjukdomar. Mot bakgrund av intervjupersonernas beskrivningar av sina dagliga liv framstår det därtill inte som orimligt att en ålderspensionär med omfattande funktionsnedsättningar med hjälp av ett individuellt anpassat stöd och hjälpmedel kan tillägna sig ett modernt och fritidsaktivt pensionärsideal på ett sätt som får som konsekvens att hon utformar sitt liv på ett ”tredje-ålder-likt” sätt. Ålder och åldrande framträder emellertid inte som betydelsefullt för alla aspekter av de intervjuades liv med funktionshinder. Särskilt inte för hur vissa förändringar av det egna funktionstillståndet upplevs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (pdf)
    COVER01
  • 39.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Declientification: A case study of a needs assessment process concerning public care services2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Då Ann-Marie blev pensionär på riktigt2007Ingår i: Äldre i centrum, ISSN 1401-5110, Vol. 4, s. 29-30Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Från kroppsliga förändringar till biografiska brott: om teoriutveckling i kvalitativ forskning2015Ingår i: Att studera funktionshinder och åldrande: en bok om metoderfarenheter / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Annika Taghizadeh Larsson, Linköping: Linköpings universitet , 2015, s. 105-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Funktion2016Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: att leva som andra / [ed] Stina Johansson, Annika Taghizadeh Larsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 73-89Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för socialt arbete. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I skuggan – och ljuset - av en pandemi: En utvärdering av 39 projekt inriktade på äldre med funktionsnedsättning2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar en utvärdering av 39 projekt som under åren 2017–2023 erhållit stöd från Arvsfonden. Gemensamt för projekten är att de rör äldre med funktionsnedsättning och varit en del av Arvsfondens äldresatsning. Äldresatsningen var en kommunikationssatsning för att få in fler ansökningar riktade till äldre personer inom fondens målgrupp ”personer över 25 år med funktionsnedsättning”. Satsningen gjordes innan äldre (65+) år 2021 blev en egen målgrupp. Enligt en indelning av projekten som erhölls från Arvsfonden i samband med utvärderingsuppdraget är nio av de 39 projekten inriktade på fysisk träning, 20 på stöd, sex är kulturinriktade och fyra är inriktade på IT. Bland de organisationer som fått ekonomiskt stöd för att – i samverkan med andra organisationer – bedriva projekten återfinns till exempel studieförbund, funktionshinderorganisationer, yoga- och idrottsföreningar, stiftelser, pensionärsorganisationer, en region och två kommuner.Syftet med utvärderingen är enligt uppdragsbeskrivningen att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som gjorts i arvsfondsprojekt riktade till äldre personer med funktionsnedsättning genom att belysa de här övergripande frågeställningarna:• Vilka spår lämnar Allmänna arvsfondens pengar och under vilka betingelser lämnar de spår?• Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på?• Hur upplever målgruppen insatserna?• Kvantitativa aspekter så som antal personer som varit verksamma/deltagit i den aktuella verksamheten.Metoder, arbetssätt och verksamheter som utvecklats inom projekten och som visat sig särskilt betydelsefulla eller välfungerande för fondens målgrupper ska lyftas fram. I uppdraget har också ingått att redovisa en kategorisering av överlevnaden av avslutade projekt, det vill säga om och hur verksamheter som startats upp med stöd ifrån Arvsfonden lever vidare efter det att stödet upphört.Projekten har studerats med hjälp av två metoder: dokumentstudie och intervjustudie. Dokumentstudien omfattar projektdokumentation i form av 7 (116)ansökningar och års-och slutredovisningar som projekt som beviljats arvsfondsmedel löpande redovisar till Arvsfonden. Intervjuer med företrädare för 37 av projekten har också genomförts. Datainsamlingen påbörjades i augusti 2022 och avslutades i januari 2023. 32 av projekten pågick fortfarande och fick stöd från Arvsfonden när datainsamlingen påbörjades.En genomgång av vilka specifika grupper äldre med funktionsnedsättning de 39 projekten riktar sig till i de ansökningar om projektmedel som skickats in till Arvsfonden visar att 17 av de 39 projekten riktar sig till personer med vissa diagnoser eller funktionsnedsättningar. Hit hör fem projekt där personer med demens är målgrupp; fem projekt riktade till personer med intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning; två projekt riktade till personer med Parkinsons sjukdom; två projekt som vänder sig till personer med synnedsättning respektive synfältsbortfall; två projekt som är inriktade på personer med psykisk ohälsa och ett projekt som är inriktade på personer med rörelsenedsättning. Inom forskningen kontrasteras numera ibland ageing with disability (att åldras med funktionsnedsättning) med ageing into disability (att åldras till funktionedsättning) för att skilja det ökande antal personer som (redan) lever med funktionsnedsättning när de blir äldre eller fyller 65, från de som får en funktionsnedsättning på äldre dagar, det vill säga de som åldras till funktionsnedsättning (Putnam & Bigby, 2021). Till kategorin personer som åldras till funktionsnedsättning hör majoriteten av de som har diagnosen demens medan äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning räknas som personer som åldras med funktionsnedsättning. Som framkommer ovan omfattar målgrupperna för de projekt som ingår i utvärderingen båda dessa kategorier äldre med funktionsnedsättning. Att personer som åldras med och till funktionsnedsättning ”blandas ihop” är vanligt. Det är också anledning till att kunskapen och forskningen är begränsad om hur villkoren ser ut just för äldre personer som levde med funktionsnedsättning innan de fyllde 65. 19 av de 39 projekten anger inte någon specifik funktionsnedsättning eller diagnos i ansökningarna om projektmedel. Projektets primära målgrupp beskrivs i stället i allmänna termer som till exempel ”funktionshindrade äldre”, ”seniorer med funktionshinder” eller så avgränsas projektets målgrupp på andra sätt. Exempel på det sistnämnda sättet att definiera målgruppen är: ”äldre med funktionsnedsättning på äldreboenden och i 8 (116)dagverksamhet”, ”Värmlänningar som är över 65 år och som lever i ofrivillig ensamhet” och ”personer från 6l år och äldre som tidigare använt cykeln som transport- och rekreationsmedel och som på grund av ålder/sjukdom/skada inte längre klarar att framföra en ordinär tvåhjulig cykel”.De tre resterande projekten anger anhöriga som primär målgrupp. När det gäller typ av projektverksamhet visar genomgången av ansökningar om projektmedel att fem av de nio projekt som är inriktade på fysisk träningavser att göra en befintlig träningsmetod, till exempel yoga, tillgänglig för äldre personer med funktionsnedsättning eller att implementera den som en ny aktivitet på äldreboenden. Två av projekten är mer allmänt inriktade på att möjliggöra anpassad träning för äldre personer med synnedsättning respektive rörelsenedsättningar. Ett av de nio projekten inriktade på fysisk träning avseratt utveckla en utbildning i egenhälsa och ett avser att skapa en webbapplikation med så kallad Rörelsebingo.Av de tjugo stödinriktade projekten avser en knapp tredjedel (sex projekt) att utveckla metoder för att hjälpa äldre personer som är utsatta för oönskad ensamhet eller för psykisk ohälsa. En lika stor andel (sex projekt) är på olika sätt inriktade på att öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva på äldre dagar. De övriga stödinriktade projekten omfattar en rad olika inriktningar, såsom att utveckla stödet till anhöriga och att utveckla en receptapplikation kring mat och måltider för äldre personer i eget boende.Hälften av de sex kulturinriktade projekten är inriktade på att via dans, rörelser och musik skapa förutsättningar för berättande och berättelser för personer som bor på äldreboenden. Den resterande hälften har olika inriktningar, däribland att ta fram, testa och etablera metoder för regelbundna uteaktiviteter för äldre personer med funktionsnedsättning som bor i trygghetsboende och/eller besöker träffpunkter i Uppsala län.De fyra it-inriktade projekten handlar samtliga om att ge äldre personer med funktionsnedsättning –inklusive äldre personer med intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – bättre förutsättningar att använda och ta tillvara digitala verktyg och tjänster. 9 (116)Resultatet från utvärderingen visar att coronapandemin är den betingelse som påverkat projektverksamheterna mest. De som deltar i projekten tillhör inte bara en (äldre) åldersgrupp som under pandemin var föremål för särskilda rekommendationer om att begränsa sina sociala kontakter. Åtta av projekten riktar sig dessutom till personer som bor på äldreboenden, det vill säga den typ av boenden som omfattades av ett nationellt besöksförbud under en del av pandemin. Det har inneburit att projekten, med något enstaka undantag, bedrivits under extraordinära förhållanden under delar av eller hela projekttiden. Som en konsekvens av pandemin har projekt också fått pausas och dragit ut på tiden. Det är ett av skälen till att de flesta av projekten fortfarande pågick och fick stöd från Arvsfonden när intervjuerna genomfördes. Det innebär i sin tur att det bara varit möjligt att i utvärderingen uttala sig om vilka spår sex av projekten lämnat efter att projektfinansieringen från Arvsfonden upphört. Ett annat resultat av utvärderingen är att flera av projekten har ställts inför och hanterat utmaningar som har att göra med rekrytering av deltagare samt med målgruppens deltagande och delaktighet i projektaktiviteter. Utmaningarna beträffande rekrytering har handlat om 1) svårigheter att träffas fysiskt och omställningar till att genomföra aktiviteter digitalt under pandemin, 2) att engagera människor i aktiviteter som de inte ägnat sig åt förut eller kanske ens hört talas om, 3) att hitta ord och formuleringar som gör att projektverksamheten får ett positivt mottagande och att potentiella deltagare blir intresserade av projektet och vill vara med, 4) att rekrytera deltagare via personal på äldreboenden och LSS-boenden, samt 5) att få till en heterogen grupp deltagare. En av de slutsatser som dras beträffande rekryteringen av deltagare är alltså att de ord som använts för att benämna projektet, aktiviteten i fråga – eller målgruppen –har blivit till ett hinder när deltagare ska rekryteras till verksamheten och försvårat rekryteringen av deltagare (se utmaning 3 ovan). Även hur projektverksamheten kommunicerats via bild har ställt till det i ett projekt. Att förstå att det är just ord- (och bild-) valet som är ett problem, och kommunicera verksamheten eller målgruppen i andra termer (eller med ett annat bildspråk) har då visat sig vara en framkomlig väg. 10 (116)Ett exempel på en formulering som visat sig ställa till problem vid rekryteringen av deltagare till några projekt är beskrivningar av projektets målgrupp som ”äldre med funktionsnedsättning”. I utvärderingen förklaras detta bland annat med att ”äldre med funktionsnedsättning” kan tolkas som ett onödigt, och stigmatiserande, utpekande av det relativt vanliga fenomenet att åldras till funktionsnedsättning. När nedsatta funktioner som uppstått påäldre dagar omnämns används ofta andra begrepp än funktionsnedsättning. Äldre, eller gamla, som exempelvis fått sämre rörelseförmåga beskrivs som ”skröpliga” eller som att de har ”krämpor” (Erlandsson, 2014). Att välja andra ord än ”äldre med funktionsnedsättning” när man informerar om projektet och dess aktiviteter har varit en fungerande lösning i de aktuella projekten.Olika typer av prova-på-aktiviteter har visat sig vara en framkomlig väg att hantera flera av de övriga utmaningarna. Verksamheter riktade enbart till män, ledda av män, har framträtt som en möjlig väg att nå ut till grupper av äldre män som skulle ha glädje och behov av Arvsfondsfinansierade (stödinriktade) projektverksamheter, men som i begränsad utsträckning nåtts av projekt som ingår i den här utvärderingen. Utvärderingens resultat väcker också en fråga om det är rimligt och fruktbart att projektledare ägnar så pass mycket dyrbar projekttid till att få till mångfald bland deltagarna som en del projektföreträdare förefaller att ha gjort, med liten eller ingen utdelning.När det gäller rekrytering visar resultatet från utvärderingen även på en relativ frånvaro av reflektioner och ambitioner när det gäller deltagarnas ålder i projektdokumentationen för de 39 projekten. Då ålder och ålderism allmänt sett inte diskuterats och problematiserats i samma utsträckning som till exempel kön och sexism och etnicitet och rasism (Andersson, 2008) är det inte förvånande. Vad gäller ålder belyser och problematiserar utvärderingen bland annat yngre äldre projektdeltagares reaktioner mot att ”klumpas ihop” med äldre äldre i ett av projekten.När det gäller målgruppens delaktighet och deltagande har följande utmaningar framkommit: 1) att deltagarnas hälso- och/eller funktionstillstånd och funktionsförmåga inte motsvarat förväntningarna och därmed inte heller de planerade formerna för deltagande, 2) problem kopplade till att ställa om verksamheter till att genomföras digitalt, samt 3) att traditionella former för återkoppling och utvärdering inte har fungerat för att ta tillvara deltagarnas –eller en del av deltagarnas –perspektiv på den aktivitet som de deltar i. 11 (116)Att planera om och anpassa verksamheten efter deltagarna och vad de orkar och klarar av har framträtt som fungerande sätt att arbeta vidare mot projektmålen i projekt där deltagarnas hälso- och/eller funktionstillstånd och funktionsförmåga inte motsvarat de förväntningar som fanns då projektet planerades. I projekt där traditionella former för återkoppling från deltagarna – eller en del av deltagarna – inte fungerat optimalt har alternativa lösningarutvecklats som handlar om att lyssna på och observera deltagarnas reaktioner och kroppsspråk under det att aktiviteten pågår. Andra vägar har varit att låta andra förmedla deltagares upplevelser av och synpunkter på aktiviteten.En slutsats är att kreativitet i projektledningen kombinerat med förmåga och mod att frångå projektplanen och anpassa verksamheten till oförutsedda omständigheter har varit en viktig framgångsfaktor, både när det gäller att hantera utmaningar relaterade till pandemin och beträffande målgruppens delaktighet. På det sättet har projektverksamheter lyckats att ta sig genom pandemin och arbeta vidare mot uppsatta mål. Det är också genom att tänka nytt och ställa om som projekt lyckats med att driva verksamheter på ett sätt som är anpassat efter de deltagare som i praktiken kommit att delta i projektens aktiviteter. En förutsättning för detta har varit att projekten haft en kontinuerlig dialog med Arvsfonden, som möjliggjort en flexibilitet och förståelse för att en projektplan under tidens lopp kan behöva ändras. Av de sex projekt som var avslutade då datainsamlingen påbörjades har fyra bedömts leva vidare på ett tydligt sätt. De övriga två projekten har genomfört den verksamhet som projektet planerat, men det är inte lika tydligt vad som levt vidare efter projektslut. Mot bakgrund av hur projekten drabbats av pandemin kan detta ses som ett särskilt positivt resultat. Att inget av de övriga projekten avbrutits i förtid är också värt att notera och pekar mot att de antingen kommer att leva vidare eller fullfölja verksamheten till dess att stödet från Arvsfonden upphör och därefter på olika sätt lämna spår

  • 44.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I tredje åldern med funktionshinder2008Ingår i: Att åldras med funktionshinder / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Lund: Studentlitteratur , 2008, 1, s. 89-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

         Vi har hittills haft begränsad kunskap om funktionshindrade människors liv över tid och om innebörden i att leva med funktionshinder under många år. Vad innebär det att åldras med funktionshinder? Hur gestaltar sig "äldreblivandet" om man redan har betydande funktionsnedsättningar sedan tidigare i livet och kanske tvingats lämna arbetslivet långt före gängse pensionsålder? Hur är det att, som en till åren kommen förälder, fortfarande vara den som hjälper sitt vuxna, funtionshindrade barn? Hur ser den formella och informella omsorgssituationen ut? Det är frågor som den här boken belyser och den fyller därmed ett viktigt kunskapsbehov. Boken utgår från ett livsloppsperspektiv. Den centrala frågan är sålunda hur livet idag gestaltar sig för funktionshindrade människor som vuxit upp och levt under vissa historiska villkor. Här ryms även ett anhörigperspektiv där denna fråga studeras på motsvarande sätt. Bokens sex kapitel diskuterar de här frågorna med olika tonvikt och med utgångspunkt från både fysiskt och psykiskt funktionshindrades förhållanden. Samtliga författare bedriver forskning med anknytning till bokens huvudfråga. Att åldras med funktionshinder riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 45.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    I tredje åldern med personlig assistans: äldreomsorg och medborgarskap2011Ingår i: Tredje åldern- sociala aspekter och medborgarskap / [ed] Kerstin Gynnerstedt & Maria Wolmesjö, Malmö: Gleerups , 2011Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    In the third age with physical impairments2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Informell omsorg som problem: anhörigskap, funktionshinder och vuxenhet2012Ingår i: Åldrande och omsorgens gestaltningar: Mot nya perspektiv / [ed] Eva Jeppsson Grassman, Anna Whitaker, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 57-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I vår tids diskussion om välfärd är omsorgsbegreppet centralt. Men vad är omsorg och på vilket sätt kommer den till uttryck i sammanhang som gäller äldre och åldrande? Det är några av de frågeställningar som diskuteras i den här antologin.I äldre­omsorgsforskning har man hittills som regel tagit offentlig äldreomsorg som en självklar utgångspunkt.

    Här vidgas istället perspektivet och flera andra av omsorgsbegreppets olika dimensioner, gestaltningar och sammanhang inkluderas och diskuteras - sådana som har betydelse i vår tid men som ofta har förbisetts i forskningen. Det innebär också att antologin fokuserar på åldrande och omsorg i vid bemärkelse och inte bara på kommunal äldreomsorg. Med utgångspunkt i begrepp som tid, plats och aktörer och samspelet mellan dessa lyfter vi fram flera olika sammanhang för omsorg: Det är fråga om civilsamhället som plats och utförare av omsorg, liksom omsorg som berör migration och etniska relationer. Vi diskuterar också den fysiska miljön, boendet och platsens betydelse för omsorgens utformning och innebörder.

    Slutligen belyser vi livets sista tid och omsorgens olika existentiella dimensioner under detta skede.Åldrande och omsorgens gestaltningar - mot nya perspektiv riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteende­vetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

  • 48.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Is it possible to "age successfully" with extensive physical impairments?2013Ingår i: Ageing with Disability: A lifecourse perspective / [ed] Eva Jeppsson Grassman & Anna Whitaker, Bristol: Policy Press, 2013, s. 55-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The first book to address the issue of aging with a long-term disability, "Ageing with Disability" breaks new ground through its particular lifecourse perspective, examining what it means to age with a physical or mental disability and what the implications are of "becoming old" for people who have had extensive disabilities for many years. It highlights the meaning of care in unexplored contexts, such as aging parents acting as caregivers or mutual care by disabled couples, areas of disability studies that have, until now, been totally neglected

  • 49.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.
    Kund, omsorgstagare eller pappa? En studie av mötet mellan pensionär och enhetschef i hemtjänsten vid tecknandet av ett serviceavtal2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Taghizadeh Larsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Meanings of bodily changes for people ageing with disabilties.2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
12 1 - 50 av 81
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf