liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alehagen, Urban
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Paulsson, Thomas
    AstraZeneca Sverige AB.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Quality-adjusted life year weights among elderly patients with heart failure2008Ingår i: European journal of heart failure, ISSN 1388-9842, Vol. 10, nr 10, s. 1033-1039Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    When assessing health-related quality of life (HRQoL) in elderly patients with heart failure (HF), the process of obtaining quality-adjusted life year (QALY) weights is generally complicated and time-consuming.

    Aim

    To evaluate whether information regarding HRQoL and QALY weights can be derived directly from the established and widely used New York Heart Association (NYHA) functional classification system.

    Methods

    NYHA functional status was assessed independently both by the individual patients and by the examining cardiologist in 323 elderly patients with symptoms of HF recruited from primary care. HRQoL was evaluated using the SF-36 questionnaire and a time trade-off (TTO) scenario. The TTO technique generates direct QALY weights.

    Results

    Both the TTO technique and SF-36 values demonstrated a statistically significant correlation with NYHA functional status. The TTO values also correlated with all SF-36 dimensions. Increasing impairment was associated with statistically significant drops in both SF-36 values and TTO-based QALY weights. For patients in NYHA classes I–IV the QALY weights were 0.77, 0.68, 0.61, and 0.50, respectively. Thus in elderly patients, symptoms of HF have a major impact on perceived quality of life.

    Conclusion

    The results of the present study show that QALY weights, an important instrument in the health economic evaluation of treatment strategies, can be derived directly from NYHA classification in elderly HF patients.

  • 2.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Chronic pain in an elderly population in Sweden: Impact on costs and quality of life2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kronisk smärta bland äldre är sedan länge ett välkänt problem, både i termer av samhälleliga kostnader och i termer av nedsatt livskvalitet hos drabbade individer. I syfte att uppskatta omfattningen av problemen med kronisk smärta i den äldre befolkningen insamlades data avseende såväl kostnader som livskvalitet. Ett frågeformulär sändes med post ut till ett stratifierat urval om 10 000 invånare 65 år och äldre i Linköpings och Norrköpings kommuner. Frågeformuläret innehöll frågor om demografi, levnadsvanor, livssituation samt olika frågor och instrument relaterade till personernas mående (t.ex. livskvalitet och smärtspecifika frågor). I frågeformuläret tillfrågades respondenterna om huruvida de mottog någon hjälp, informell vård, från någon närstående. Om så var fallet tillfrågades respondenten om tillstånd att kontakta dennes informella vårdgivare, samt kontaktuppgifter. Mängden informell vård tillhandahållen av närstående undersöktes med hjälp av ett frågeformulär innehållande frågor om tid som använts till informella vårdinsatser.

    Uppgifter om kostnader inhämtades från register avseende konsumtion av sjukvård, läkemedel och kommunala insatser.

    Studiens resultat visade på ett mycket tydligt samband mellan å ena sidan förekomst och grad av kronisk smärta och å andra sidan samhälleliga kostnader. Studiepopulationen delades in i tre grupper med avseende på kronisk smärta eller inte, och smärtintensitet på en 10-gradig skala under den senaste veckan (0–4 = lindrig, 5–7 = måttlig, 8–10 = svår). Med hänsyn tagen till alla kostnader (sjukvård, läkemedel, kommunal service och informell vård) konsumerade personerna med svår kronisk smärta i snitt 72% mer resurser än personerna med måttlig kronisk smärta, och 143% mer än personer med ingen eller lindrig kronisk smärta. Skillnaderna var tydligast avseende kommunala insatser och informell vård.

    Ännu mer uppseendeväckande är resultaten gällande livskvalitet för personer i de olika grupperna. Genomsnittligt indexvärde utifrån EQ-5D var för personer med ingen eller lindrig kronisk smärta 0.82. För personer med måttlig kronisk smärta var motsvarande värde 0.64, och för personer med svår kronisk smärta var värdet 0.38. EQ-VAS resulterade i mindre uttalade men tydligt signifikanta skillnader.

    Denna studie, som når en relativt stor andel av målpopulationen, visar att förekomst och intensitet av kronisk smärta bland personer 65 år och äldre påverkar samhälleliga kostnader och drabbade personers livskvalitet mycket tydligt.

  • 3.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Severity of chronic pain in an elderly population in Sweden-impact on costs and quality of life2015Ingår i: Pain, ISSN 0304-3959, E-ISSN 1872-6623, Vol. 156, nr 3, s. 521-527Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chronic pain is associated with large societal costs, but few studies have investigated the total costs of chronic pain with respect to elderly subjects. The elderly usually require informal care, care performed by municipalities, and care for chronic diseases, all factors that can result in extensive financial burdens on elderly patients, their families, and the social services provided by the state. This study aims to quantify the societal cost of chronic pain in people of age 65 years and older and to assess the impact of chronic pain on quality of life. This study collected data from 3 registers concerning health care, drugs, and municipal services and from 2 surveys. A postal questionnaire was used to collect data from a stratified sample of the population 65 years and older in southeastern Sweden. The questionnaire addressed pain intensity and quality of life variables (EQ-5D). A second postal questionnaire was used to collect data from relatives of the elderly patients suffering from chronic pain. A total of 66.5% valid responses of the 10,000 subjects was achieved; 76.9% were categorized as having no or mild chronic pain, 18.9% as having moderate chronic pain, and 4.2% as having severe chronic pain. Consumed resources increased with the severity of chronic pain. Clear differences in EQ-5D were found with respect to the severity of pain. This study found an association between resource use and severity of chronic pain in elderly subjects: the more severe the chronic pain, the more extensive (and expensive) the use of resources.

  • 4.
    Ernesäter, Annica
    et al.
    University of Gavle, Faculty of Health and Occupational Studies, Gävle and Uppsala University, Dept of Public Health and Caring Sciences, Sweden.
    Engström, Maria
    University of Gavle, Faculty of Health and Occupational Studies, Gävle and Uppsala University, Dept of Public Health and Caring Sciences, Sweden.
    Winblad, Ulrika
    Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research, Sweden.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Holmström, Inger K
    Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, Health Services Research and Mälardalen University School of Health, Care and Social Welfare, Sweden.
    Telephone nurses' communication and response to callers' concern-a mixed methods study.2016Ingår i: Applied Nursing Research, ISSN 0897-1897, E-ISSN 1532-8201, Vol. 29, s. 116-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study was to describe telephone nurses' and callers' communication, investigate relationships within the dyad and explore telephone nurses' direct response to callers' expressions of concern

    BACKGROUND: Telephone nurses assessing callers' need of care is a rapidly growing service. Callers with expectations regarding level of care are challenging.

    METHOD: RIAS and content analysis was performed on a criterion sampling of calls (N=25) made by callers who received a recommendation from telephone nurses of a lower level of care than expected.

    RESULTS: Telephone nurses mainly ask close-ended questions, while open-ended questions are sparsely used. Relationships between callers' expressions of Concern and telephone nurses responding with Disapproval were found. Telephone nurses mainly responded to concern with close-ended medical questions while exploration of callers' reason for concern was sparse.

    CONCLUSION: Telephone nurses' reluctance to use open-ended questions and to follow up on callers' understanding might be a threat to concordance, and a potential threat to patient safety.

  • 5.
    Faresjö, Tomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Allmänmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Educational level is a crucial factor for good perceived health in the local community2010Ingår i: SCANDINAVIAN JOURNAL OF PUBLIC HEALTH, ISSN 1403-4948, Vol. 38, nr 6, s. 605-610Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: Educational level is a strong determinant of perceived health, and also an important component in the socioeconomic concept. The aim of this study was to analyze a number of social conditions and lifestyle factors that might explain differences in self-reported health between the populations in two different social environments, one white-collar city and one blue-collar city. These "twin cities" are served by the same healthcare organisation, but differ in terms of social history and current social structure. Methods: The material consisted of responses to a community-based survey of individuals aged between 20 and 64 years, with an overall response rate of 49%. Differences in self-reported health status were tested with chi-square tests and regression analysis. Results: We found significant differences in perceived health between the two populations. These differences in self-reported health could not be explained by differences in demographic factors, lifestyles, or living conditions. However, when the educational level of the respondents was taken into account, the differences in perceived health diminished. Conclusions: Public health in local communities tends to reflect the social history and social heritage of the population. In this study, we found that educational level appears to be a vital factor for good perceived health of the individual in a community.

  • 6.
    Hallert, Eva
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kalkan, Almina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Skogh, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för neuro- och inflammationsvetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Reumatologiska kliniken i Östergötland.
    Bernfort, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Changes in sociodemographic characteristics at baseline in two Swedish cohorts of patients with early rheumatoid arthritis diagnosed 1996-98 and 2006-092015Ingår i: Scandinavian Journal of Rheumatology, ISSN 0300-9742, E-ISSN 1502-7732, Vol. 44, nr 2, s. 100-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To compare baseline sociodemographic characteristics in two rheumatoid arthritis (RA) cohorts enrolled 10 years apart, and to examine differences with respect to the general population. Method: Clinical and sociodemographic data were collected in 320 early RA patients during 1996-98 (TIRA-1) and 467 patients in 2006-09 (TIRA-2). Multivariate logistic regression tests were performed and intercohort comparisons were related to general population data, obtained from official databases. Results: TIRA-2 patients were older than TIRA-1 (58 vs. 56 years). Women (both cohorts, 67%) were younger than men in TIRA-1 (55 vs. 59 years) and in TIRA-2 (57 vs. 61 years). Disease activity was similar but TIRA-2 women scored worse pain and worse on the HAQ. Approximately 73% were cohabiting, in both cohorts and in the general population. Education was higher in TIRA-2 than in TIRA-2 but still lower than in the general population. Women had consistently higher education than men. Education was associated with age, younger patients having higher education. In both cohorts, lower education was associated with increased disability pension and increased sick leave. Sick leave was lower in TIRA-2 than in TIRA-1 (37% vs. 50%) but disability pension was higher (16% vs. 10%). In TIRA-1, 9% of women had disability pension compared with 17% in TIRA-2. A similar decrease in sick leave and an increase in disability pension were also seen in the general population. Older age and a higher HAQ score were associated with increased sick leave and being in the TIRA-2 cohort was associated with decreased sick leave. Conclusions: TIRA-2 patients were slightly older, better educated, had lower sick leave and higher disability pension than those in TIRA-1. Similar changes were seen simultaneously in the general population. Belonging to the TIRA-2 cohort was associated with decreased sick leave, indicating that societal changes are of importance.

  • 7.
    Hansson, Björn T
    et al.
    Landstinget i Östergötland.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Inget stöd för könsskillnader i studie av väntetid till vård2007Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 104, nr 43, s. 3187-3189Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    In Sweden the time patients spend on different waiting lists is regularly analysed in follow-up surveys and published on the Internet, but when these figures do not differ between men and women there is an interesting demand for analysing the figures separately for the sexes. With the aim of investigating gender differences we have analysed the time spent on 32 different waiting lists by 44,000 patients in hospital health care including surgery, orthopaedics, otorhinolaryngology, ophthalmology and thoracic surgery. When controlling for the patients' medical need and age we found that there were few significant gender differences regarding the time spent waiting for an appointment or elective surgery. Our conclusion is that it is not sufficient to draw conclusions on unadjusted figures for waiting lists for men and women respectively. Instead we recommend regularly performing regression analysis based on individual raw data.

  • 8.
    Jonsson, Dick
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Ferraz-Nunes, José
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle.
    Socioeconomic evaluation of mental health as a base for financing mental health care in Sweden2003Ingår i: International Advances in Economic Research, ISSN 1083-0898, E-ISSN 1573-966X, Vol. 8, s. 107-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Nilsen, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Skagerström, Janna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hultgren, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Blomberg, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Obstetrik och gynekologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Barn- och kvinnocentrum, Kvinnokliniken i Linköping.
    Alcohol prevention in Swedish antenatal care: effectiveness and perceptions of the Risk Drinking project counseling model2012Ingår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, E-ISSN 1600-0412, Vol. 91, nr 6, s. 736-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To compare an earlier Swedish antenatal care counseling routine concerning alcohol consumption with an expanded model in terms of effectiveness in achieving abstinence in pregnancy. A further objective was to assess the womens perceptions of the alcohol counseling. Design. Cohort study. Setting. Antenatal care center in a provincial Swedish university town. Population. Women who received alcohol counseling; 1533 in cohort 1 (routine counseling) and 1476 in cohort 2 (expanded model). Approximately 93% of all pregnant women in Linkoping are registered at this center. Methods. Data were collected by means of an anonymous questionnaire. Thirteen questions in the questionnaire were analysed for this study. Main outcome measures. Replies from three questions concerning pre-pregnancy drinking and three questions on drinking during pregnancy. Results. The response rate was 60% for cohort 1 and 64% for cohort 2. Perceptions of the advice from the antenatal care center were generally favorable. Similar proportions of women, approximately 6%, in both cohorts drank at least once during the pregnancy (after pregnancy recognition). There were four predictors for drinking during pregnancy: older age; having previously given birth to a child; frequency of pre-pregnancy drinking; and perceiving the message from antenatal care as small amounts of alcohol during pregnancy dont matter.Conclusions. An expanded counseling model implemented in Swedish antenatal care did not reduce the proportion of women who continued drinking during pregnancy in comparison with a previous counseling model, although the advice provided in the new model was perceived more favorably.

  • 10.
    Nilsson, Erik
    et al.
    Department of Surgery, Motala Hospital, Motala.
    Ros, Axel
    Department of Surgery, Ryhov County Hospital, Jönköping.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bäckman, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cholecystectomy: costs and health-related quality of life: a comparison of two techniques2004Ingår i: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, E-ISSN 1464-3677, Vol. 16, nr 6, s. 473-482Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Outcomes of previous health economic evaluations comparing minilaparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy have been inconsistent.

    Objective. To compare costs for minilaparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy and to study changes in quality of life induced by these operations.

    Design. Single-blind, randomized controlled trial, run from 1 March 1997 to 30 April 1999.

    Setting. One university hospital and four non-university hospitals in Sweden.

    Main measures. Cost and perceived health estimation according to the global quality of life instrument EuroQol-5D.

    Results. Of 1719 cholecystectomy patients at five centres, 724 entered the trial and were treated with minilaparotomy cholecystectomy or laparoscopic cholecystectomy, 362 in each group. Total health care costs were less for minilaparotomy cholecystectomy than for laparoscopic cholecystectomy (median values US$2428 for minilaparotomy cholecystectomy versus US$2613 or US$3006 for laparoscopic cholecystectomy with 100 operations per year and reusable trocars or 50 operations per year and disposable trocars, respectively). There was no significant difference in total costs (including costs due to loss of production) between minilaparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy with 100 operations per year and reusable trocars in laparoscopic cholecystectomy (US$3731 versus US$3649, respectively). However, in calculations assuming 50 operations per year and disposable trocars in laparoscopic cholecystectomy, this technique was more expensive than minilaparotomy cholecystectomy (US$4042 versus US$3731). Health-related quality of life was slightly but significantly lower for the minilaparotomy cholecystectomy group 1 week after surgery. One month and 1 year postoperatively no difference between the randomized groups was found.

    Conclusion. Total costs did not differ between minilaparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy with high-volume surgery and disposable trocars, whereas laparoscopic cholecystectomy was more expensive with fewer operations and disposable trocars. The gain in health-related quality of life with laparoscopic cholecystectomy compared with minilaparotomy cholecystectomy was small and of limited duration.

  • 11.
    Nygren, Mikaela
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Roback, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Öhrn, Annica
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Patientsäkerhet.
    Rutberg, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Patientsäkerhet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nilsen, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Socialmedicin och folkhälsovetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Factors influencing patient safety in Sweden: perceptions of patient safety officers in the county councils2013Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 13, nr 52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    National, regional and local activities to improve patient safety in Sweden have increased over the last decade. There are high ambitions for improved patient safety in Sweden. This study surveyed health care professionals who held key positions in their county council’s patient safety work to investigate their perceptions of the conditions for this work, factors they believe have been most important in reaching the current level of patient safety and factors they believe would be most important for achieving improved patient safety in the future.

    Methods

    The study population consisted of 218 health care professionals holding strategic positions in patient safety work in Swedish county councils. Using a questionnaire, the following topics were analysed in this study: profession/occupation; number of years involved in a designated task on patient safety issues; knowledge/overview of the county council’s patient safety work; ability to influence this work; conditions for this work; and the importance of various factors for current and future levels of patient safety.

    Results

    The response rate to the questionnaire was 79%. The conditions that had the highest number of responses in complete agreement were “patients’ involvement is important for patient safety” and “patient safety work has good support from the county council’s management”. Factors that were considered most important for achieving the current level of patient safety were root cause and risk analyses, incident reporting and the Swedish Patient Safety Law. An organizational culture that encourages reporting and avoids blame was considered most important for improved patient safety in the future, closely followed by improved communication between health care practitioners and patients.

    Conclusion

    Health care professionals with important positions in the Swedish county councils’ patient safety work believe that conditions for this work are somewhat constrained. They attribute the current levels of patient safety to a broad range of factors and believe that many different solutions can contribute to enhanced patient safety in the future, suggesting that this work must be multifactorial.

  • 12.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Befolkningens hälsa och samhällets kostnader för vård och produktionsbortfall - resultat från ULF-studien 1996 och 20052007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Befolkningens  hälsa, levnadsvanor  och vårdkonsumtion  är ett ständigt aktuellt forskningsområde  och föremål för många studier. I den här studien analyseras resultat från den nationella intervjustudien  ULF, (Undersökningen  av levnads- förhållanden).  Omgångarna  1996/97  och  2004/05  från  ULF-studien  har  valts med hänsyn till att de åren har extra frågor om hälsa och vårdkonsumtion. Totalt omfattar studien 18 940 svar från personer i åldern 20-79 år varav 8 600 kan hänföras  till  2004/05.  Ett  första  syfte  med  föreliggande  studie  är  att  utreda omfattningen  av överlappande  kostnader  i en serie  av cost-of-illness  studier. Genom att analysera olika prevalenser i ULF-studien presenteras en modell för beräkning av överlappande kostnader som har sin grund i kombinerade tillstånd. Som exempel används tre oberoende cost-of-illness studier i Sverige från 2004 till  2006  avseende  samhällskostnaderna  för  fetma,  rökning  och  avsaknad  av motion. En trendanalys  av förekomsten  av rökning och fetma utgör sedan en grund för en prognos för de framtida läkemedelskostnaderna  för dessa grupper. Ett  andra  syfte  är  att  utifrån  olika  prevalenser  presentera  en  trendanalys  av ohälsan i landet, uppdelat för några diagnosgrupper, och till det koppla en analys av olika gruppers vårdkonsumtion.

    Exemplet med de tre studierna om fetma, rökning och avsaknad av motion visar att de både de direkta sjukvårdskostnaderna och de indirekta kostnaderna i form av produktionsbortfall  antagligen  överskattas  med cirka 25 procent om de tre studiernas  resultat summeras  utan hänsyn till gemensamma  populationer.  Om andelen som röker dagligen fortsätter att minska skulle det kunna få betydelse i form av minskade  kostnader  för läkemedel  men eftersom  andelen med fetma antagligen fortsätter att öka uppväger det till stora delar en eventuell samhälls- vinst i allt färre som röker regelbundet, i vilket fall kommer merkostnader för läkemedel som är livsstilsrelaterade troligen inte att öka de närmaste åren.

    Andelen personer med en eller flera diagnoser ökar i befolkningen och det är en stor ökning av den grupp som har mer än en diagnos. Med fetman inkluderad som diagnos har 46 procent av männen och 51 procent av kvinnorna i åldern 20-79 år minst en definierad sjukdomsdiagnos 2004/05 vilket ska jämföras med 40 respektive 45 procent tio år tidigare. Parallellt som sjukdomsprevalensen har ökat  har  även  andelen  som  upplever  ofta  förekommande  svåra  besvär  ökat medan andelen med ofta förekommande svåra besvär inom gruppen med minst en diagnos är oförändrad. Den ökade ohälsan återspeglas i en ökad läkemedels- förbrukning,  fler  besök  och  kontakter  med  distriktssköterska  samt  ett  ökat utnyttjande av alternativa eller komplementära  vårdformer, medan antal läkar- besök inte verkar ha påverkats nämnvärt av den ökade ohälsan.

  • 13.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    Doctors' advice to overweight patients concerning healthy lifestyles2002Ingår i: Scandinavian Journal of Nutrition/Næringsforskning, ISSN 1102-6480, E-ISSN 1651-2359, Vol. 46, nr 1, s. 40-44Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Background: The physician has an important role that involves informing patients about the benefits of a healthy lifestyle. Objective: The aim was to estimate the proportion of patients who received advice about exercise and/or eating habits in primary health care (PHC) and hospital health care (HHC) in 1991 and 1995. A further aim was to explore the patient characteristics in the group that was given advice. Design: Subjects were 4890 respondents to a mail-distributed questionnaire who had paid at least one visit to a doctor in PHC or HHC within the last 12 months. Results: In PHC about 20% of the overweight patients received advice in 1991 and 1995, while in HHC the percentage receiving advice increased from 19% to 28%. Patients background characteristics could not explain this difference in trends. Male patients received more advice in both PHC and HHC, and this could not be explained by factors such as education, health or lifestyle factors, e.g. exercise and smoking. Conclusion: The results suggest that there is room for more doctors' advice about eating habits and exercise, especially for female patients and patients in primary health care.

  • 14.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Tema hälsa och samhälle.
    Health and health care monitoring in a period of considerable social change: surveys of a Swedish population during the 1990s2003Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Hur fungerar punktprevalensmetoden som mätinstrument i sluten sjukhusvård?: Kostnader och prevalenser för vårdrelateradei nfektioner i somatisk slutenvård i Östergötland 20122016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett ständigt uppmärksammat problem inom hälso- och sjukvården och patienter som drabbas fordrar ytterligare vård i termer av omsorg, läkemedel, vårddagar och får även en ökad mortalitetsrisk. Denna metodstudie försöker kvantifiera och diskutera hur stor del av vårdresurserna som ägnas till patienter som drabbats av VRI. Genom att slå samman de båda registren Vårddatalagret för Region Östergötland (VDL) och lokala data från det nationella registret med Punktprevalens-mätningarna för VRI (PPM), gavs möjlighet att koppla antal vårddagar och vårdkostnader till de PPMdata som samlades in i Östergötland 2012.

    När de båda registren matchades visade det sig att patienturvalet i PPM inte var representativt för verksamheten och att alla liknande prevalensmätningar mer eller mindre per automatik får en överrepresentation av patienter med långa vårdtider. Med denna överrepresentation följer en överskattning av prevalensen för VRI och framförallt så framstår medelvårdtiden som avsevärt längre både för de som drabbats av en VRI och de övriga patienterna. I en analys av materialet visade det sig att minst 15 % av patienter i de använda prevalensmätningarna kom med på grund av att de hade långa vårdtider.

    Prevalenstalet för patienter med VRI i PPM kan dock användas som ett stabilt mått på hur stor del av sjukhusbeläggningen som utgörs av patienter med VRI. Den genomsnittliga prevalensen av VRI var 10 % i mätningarna under 2012 och således svarade patienter med VRI för 10 % av beläggningen.

    Denna studie och en del andra har visat att patienter som drabbas av en VRI har i genomsnitt ungefär dubbelt så långa vårdtider jämfört med de som inte drabbas. Vården för patienter med en registrerad VRI motsvarade 10,7 % av vårdkostnaderna under 2012. Hälften av dessa vårdkostnader (5,3 %), antas bestå av kostnader för den förlängda vårdtiden i denna patientgrupp. Ifall en reducering av dessa vårddagar kunde göras med 40 %, och patienter med VRI bara utgöra 6 % av beläggningen till så skulle det ge en besparing i storleksordningen av 2,1 % av kostnaderna i sluten somatisk sjukhusvård, motsvarande 64 miljoner kronor per år i Östergötland.

    En valideringsstudie har dock visat att förekomsten av patienter som drabbats av en VRI underskattas signifikant i de ordinarie PPM och med stor sannolikhet upptas fler vårdplatser av patienter med en dokumenterad VRI än vad en traditionell PPM visar. Detta innebär att merkostnaden för VRI  underskattas, men också att en reducering av antalet patienter med VRI troligtvis kan ge ännu större besparingar av vårddagar och vårdplatser samt kostnader för dessa.

  • 16.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Infektioner i slutenvård: Omfattning och kostnader i Östergötland – en pilotstudie2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett allt mer uppmärksammat problem inom sjukvården. Ungefär 10 procent av alla inneliggande patienter i Sverige antas bli drabbade av en VRI men variationen är stor mellan de medicinska specialiteterna. Denna studie är explorativ och syftar i första hand till att presentera en modell för att beräkna merkostnader för sjukvården som är relaterade till VRI. Materialet består dels av den Punktprevalensmätning (PPM) som genomfördes i Östergötland 2011 och dels de uppgifter från Landstingets Vårddatalager som var aktuellt för de patienter som var inneliggande de dagar då PPM genomfördes.

    Det förelåg en stark korrelation mellan de registrerade riskfaktorerna och uppkomsten av en VRI. De två mest förekommande riskfaktorerna var ”Kirurgiskt ingrepp” och ”KAD” (kvarliggande urinkateter). Antalet vårddagar var dubbelt så många för de som drabbats av en VRI på ett antal inkluderade enheter jämfört de som inte drabbats (25 dagar vs 13 dagar). Kostnaderna per patient var i det fallet mer än dubbelt så höga för de drabbade patienterna jämfört med de som inte drabbades (331 000 kronor jämfört med 145 000 kronor). Inga skillnader i ålder kunde noteras mellan grupperna.

    De patienter som drabbades av en VRI på de i studien inkluderade enheterna på Universitetssjukhuset utgjorde en fjärdedel av antalet patienter (24 %) men de stod för 40 procent av de totala vårdkostnaderna. Motsvarande andelar för hela länet var att 16 procent av antalet patienter hade en specificerad infektion och dessa patienter stod för 30 procent av de totala kostnaderna. Ifall antalet patienter som drabbas av en VRI kunde reduceras med en tredjedel eller upp till hälften så skulle det på sikt vara teoretiskt möjligt att överlag reducera de totala vårdkostnaderna för sluten sjukhusvård med mellan 4 – 12 procent.

    Pilotstudien gav begränsade möjligheter att analysera materialet i detalj och därför har en studie med flera års data från PPM ihop med registeruppgifter från Vårddatalagret startats.

  • 17.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Kvalitet i vården ur patientens perspektiv: Variationer i betyg mellan olika patientgrupper och vårdenheter2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Läkarbesök och läkemedelskonsumtion bland barn med astma, diabetes och andra kroniska sjukdomar: Ett metodexempel på hur journaldata kan omvandlas till epidemiologi och sjukvårdskostnader2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns få svenska studier om vårdkostnader för barn med astma eller diabetes och det finns få publikationer som beskriver hur man gör för att kunna använda journaldata till epidemiologiska studier. Denna rapport kan bidra till att bringa klarhet inom båda dessa områden.

    Av de kroniska sjukdomar som kan drabba barn beskrivs i denna rapport tidigare forskning om kostnader för astma och diabetes typ 1. Nästan alla barn med diabetes i Östergötland kunde hittas i sjukvårdens register för läkarbesök i öppen sjukhusvård medan för barn med astma blev täckningsgraden under 50 % trots att sökningen i dessa journaler omfattade 7 år.

    Barnen med kroniska sjukdomar enligt den definition som används här och som kunde hittas med dessa register utgjorde 5 % av befolkningen 2- 17 år 2012, men deras kostnader för läkarbesök på sjukhus och läkemedel motsvarade 22 % av de totala kostnaderna för åldersgruppen. När kostnaderna för sluten sjukhusvård adderas så kvarstår proportionen för de drabbade barnen till 23 % av de totala kostnaderna.

    Den genomsnittliga vårdkostnaden för de med blodsjukdomar eller diabetes under ett år var ungefär 12 gånger högre jämfört med den grupp som inte hade något kroniskt problem registrerat. Patientgrupper med andra typer av kroniska problem hade en lägre kostnad. Totalt sett var den genomsnittliga vårdkostnaden för barn med kroniska problem ungefär 6 gånger högre jämfört med de i populationen utan problem. Uppräknat till riksnivå blev merkostnaden en miljard kronor för vård av patienter 2-17 år med en kronisk sjukdom.

    Inom hälsoekonomiska utvärderingar delas kostnader ofta upp i olika poster, såsom kostnader för patientbesök, kostnader för slutenvård och läkemedel, samt även kostnader för produktionsbortfall för sjukdom och förtida död. Att sammanställa alla dessa olika typer av kostnader ned på individnivå fordrar ofta ganska avancerad datahantering.

    Sjukvårdens journaldata är tillfällesorienterad, besök och vårdtillfällen registreras som enskilda poster medan man inom epidemiologi är intresserad av individer och hur dessa individer är representativa för befolkningen. Ett moment som beskrivs i denna rapport är hur rådata transponeras till individdata och därefter matchas ihop till att bygga individernas egna sammanhållna ”journaler” och anamnes.

  • 19.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Medical and Psychological Methods for Preventing Sexual Offences Against Children. A Systematic Review: Chapter 5: Economic aspects of rehabilitation programmes for child molesters2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn. En systematisk litteraturöversikt: Kapitel 5: Hälsoekonomiska aspekter2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Nytta och effekter av sjukvårdsrådgivningen per telefon - En analys av rådgivningsverksamheten i Östergötland och Jämtland. Pilotstudie2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och miljö.
    Patient satisfaction in relation to age, health status and other background factors: A model for comparisons of care units2001Ingår i: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, E-ISSN 1464-3677, Vol. 13, nr 5, s. 385-390Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. To analyse the relationship between patient satisfaction and background factors such as age, gender, health status and pain. In addition, to use background factors to create less biased ranking in comparisons of patient satisfaction between medical specialities. Design. A questionnaire was sent by post to patients who had recently received inpatient care at a hospital within the County of ╓sterg÷tland, Sweden. The questionnaire contained 33 questions, 21 of which concerned the quality of health care and patient satisfaction. Setting. Inpatient departments at all four hospitals in the County of ╓sterg÷tland, Sweden. Subjects. All patients discharged from the hospital during a period of 6 weeks. Approximately 3400 patients aged 1-94 years responded to the questionnaire, resulting in a response rate of 69%. Main outcome measures. Patient satisfaction index score (PSI). Results. Of the background factors tested, patient age had the greatest explanatory value regarding the PSI, closely followed by experiencing anxiety during admission. With regard to variations in the PSI, about 20% could be explained by the background factors taken as a whole. Gender did not correlate with the PSI, although males were somewhat more satisfied than females. PSI scores differed among medical specialities and, interestingly, when age and other background factors were controlled for, the picture changed regarding the medical speciality that received the best PSI score. Conclusion. The change in ranking among medical specialities after adjustment for background factors emphasizes the importance of including background factors in patient satisfaction analyses in order to obtain less biased comparisons.

  • 23.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Personalens arbetssituation och patienternas skattning av vården - en jämförande studie mellan 2005 års enkäter i Landstinget i Östergötland2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    The close relation between birth, abortion and employment rates in Sweden from 1980 to 20042006Ingår i: Social Science and Medicine, ISSN 0277-9536, E-ISSN 1873-5347, Vol. 63, nr 5, s. 1262-1266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Birth and abortion rates in Sweden have fluctuated since 1980 while the proportion between the rates are the same at the beginning and end of the period. An increase in birth rates in the late 1980s resulted in a peak in 1991 and 1992, with 124,000 live births each year. Thereafter followed a steady decline in the rate until 2000, when the number of live births was about 90,000. At that point, the trend changed to an increase. The aim of this analysis was to investigate any relation between employment rates and the number of live births among women aged 20-34, and at the same time to explore the trend for abortion rates compared to the trend for live births. The relation between employment status and live birth rate is statistically more significant for women than men, and the rates have a higher correlation for the period after 1986. Young adults in this age group are vulnerable to economic cycles that can explain this covariation but the decline in birth rates in economically developed societies has multidimensional aspects and many other possible explanations. Much has been done in recent years in Sweden to decrease household inequality for families with children to avoid the risk of relative poverty, but the fact that there is no explicit health policy to reduce the abortion level that remain unchanged since the early 1980s may appear as a notable lack of strategy in a country with many other health-related goals. © 2006 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 25.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    The increase of psychological distress and the cyclic birth and employment rates in Sweden 1990 to 20042006Ingår i: Workshop on Welfare, Health and Social Change,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bara, Ana-Claudia
    University of Leeds.
    Patient characteristics and quality dimensions related to patient satisfaction2010Ingår i: INTERNATIONAL JOURNAL FOR QUALITY IN HEALTH CARE, ISSN 1353-4505, Vol. 22, nr 2, s. 86-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To examine the relation of respondents characteristics, and perceived quality dimensions of health care to overall patient satisfaction in out-patient hospital care. A questionnaire concerning the perceived quality of health care sent to patients in out-patient medical care. All medical centres in Ostergotland County, Sweden, during a period in 2007. Seven thousand two hundred and forty-five patients aged 20 or older responded to the survey and provided their own ratings of the care. Global patient satisfaction as the overall rating of the encounter at the medical centre. The relation between respondent characteristics, quality dimensions and global satisfaction was examined using linear regression. Younger patients in emergency care were the least satisfied group (54%) and older patients with excellent health status were the most satisfied group (90%). Patients with perceived better health status and those with less education were more satisfied than those with more education or poorer health status. The two dimensions most strongly positively associated with global satisfaction were receiving the expected medical help and being treated well by the doctor. To wait at the reception without getting information correlated negatively to patient satisfaction, and participation in the medical decision-making correlated positively. By using a complete patient population, including all types of medical specialities, we have identified a set of common respondent characteristics and quality dimensions that are related to global satisfaction in out-patient hospital care.

  • 27.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bara, Ana-Claudia
    National School of Public Health and Health Services Management, Romania.
    Patients retrieving additional information via the Internet: A trend analysis in a Swedish population, 2000-20052007Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 35, nr 5, s. 533-539Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

        

  • 28.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Bara, Ana-Claudia
    National School of Public Health and Health Services Management, Romania.
    Patients retrieving information via the Internet: a trend analysis of a Swedish population, 2000-20052006Ingår i: The Annual EUPHA conference,2006, 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Carstensen, John
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Trend of psychological distress in a Swedish population from 1989 to 19951998Ingår i: Scandinavian journal of social medicine, ISSN 0300-8037, Vol. 26, s. 214-222Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 30.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ernesäter, Annica
    Uppsala University.
    Holmström, Inger
    Uppsala University.
    Triage and patient satisfaction among callers in Swedish computer-supported telephone advice nursing2011Ingår i: Journal of Telemedicine and Telecare, ISSN 1357-633X, E-ISSN 1758-1109, Vol. 17, nr 7, s. 397-402Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We investigated satisfaction with a Swedish telenursing service and the health-care-seeking behaviour among callers who received a less urgent level of health care than they expected. A postal questionnaire was sent to a random selection of callers (n = 273) to Swedish Healthcare Direct in October 2008. The cases were 18 callers where the telenurse recommended a lower level of health care than the caller expected and who were not in complete agreement with the nurse. The controls were 22 callers who either received a lower recommendation, or were in disagreement with the recommendation. There were no differences between cases, controls and other callers regarding background factors or the telenurse classification of emergency. However, both cases and controls considered their need for health care as more urgent than the other callers. An independent test of the nurses reception, ability to listen and to take notice of the callers health problem, showed that nurses who had served cases, had received a significantly lower rating than other nurses. For nurses who had served controls, there was no such difference in rating. Cases and controls had fewer subsequent care visits than other callers, in the three days following the call, although the proportion of emergency visits was higher among cases and controls compared to other callers. If the caller and the nurse disagree about the nurses recommendations, the consequence can be a dissatisfied caller and more visits to unnecessary high levels of health care. Further training of the nurses may improve the telenurse service.

  • 31.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Garpenby, Peter
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kommunal primärvård i Katrineholm: vårdutnyttjande, vårdkvalitet och hälsa - en jämförelse mellan 1993 och 19961997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gjessing, Kristian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Influenca-like illness among children: Young children suffer, primary care takes the strain, society bears the cost2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Conclusions

    Our results demonstrated a significant increase in the burden of disease during the peak influenza season with increased direct medical costs, especially in primary care. The largest impact of ILI was identified among the youngest children (2-4 years). Increased absence from work due to parents' care of ill children correlates strongly with the ILI encounters in health care. This loss of productivity represents a large indirect cost for society.

  • 33.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gjessing, Kristian
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa.
    Faresjö, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Influenza-like illness: Young children, working parents and primary care take the strain2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Effekter av sjukvårdsrådgivning per telefon: En analys av rådgivningsverksamheten 1177 i Östergötland och Jämtland2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Socialdepartementet och dåvarande Landstingsförbundet startade 2001 enutredning om förutsättningarna för en nationellt samordnad sjukvårdsrådgivningoch 2003 publicerades rapporten ”Vårdråd direkt – Sjukvårdsrådgivningar isamverkan”. Jämtland hade redan 2001 en enhet för sjukvårdsrådgivning ochLandstinget i Östergötland startade i slutet av 2003 en enhetlig sjukvårdsrådgivningoch 2008 var Östergötland och Jämtland två av de sex landsting somtillhörde den nationella sjukvårdsrådgivningen med telefonnumret 1177. Under2009 kommer rådgivningen att vara så gott som helt uppbyggd med 16huvudmän och enheter anslutna. Fördelen med en nationell samordning är flera,geografiskt närliggande enheter kan hjälpa varandra vid överbelastning,rådgivning som kräver specialistkompetens kan ges från en enhet och engemensam data och journalhantering ger rationaliseringsvinster och godöverblick.

    Tjänsten med telefonrådgivning via 1177 ger ökad tillgänglighet för patienternamed dygnet runt bemanning och rådgivningen syftar till att hänvisa patienternatill den lämpligaste vårdformen samt ge patienterna adekvata råd om egenvård.Till sin hjälp i rådgivningen har sjuksköterskorna tillgång till ett datorbaseratbeslutsstöd. I de fall där rådgivningen leder till en annan mer adekvat vårdnivåän den nivå som patienten tänkt sig från början leder detta till frigörande avresurser. I rapporten ”Vårdråd direkt” kallas effekten av denna styrning avpatientflödet för ”effektiviseringspotential” och denna potential uppskattades då2003 till 3 miljarder kronor, eller 300 kr per invånare vid en fullt utbyggdnationell rådgivning. Sedan dess har några hälsoekonomiska studier gjorts pånågra enheter som visat på goda resultat för omfördelningen av patientflödet viasjukvårdsrådgivningen. Studierna har dock haft några begränsning

    Metod: I denna studie används tre oberoende datakällor för att studera patientflödet iÖstergötland. Utgångspunkten är de samtal som registrerats under en vecka ioktober 2008 och tillhörande journalregistrering som sjuksköterskan gjort. Allapatienter som ringt rådgivningen under den veckan har stämts av medvårddatalagret en vecka innan och en vecka efter samtalet. Av dessa patientervaldes 660 till att delta i en enkätstudie med frågor om vad de förväntade sig försjukvård innan samtalet, hur de upplevde bemötandet och kvaliteten irådgivningen mm.

    I Jämtland ingår även där alla patienter som ringde rådgivningen under sammavecka i oktober och från det materialet valdes 670 patienter till att ingå ienkätstudien. För Jämtlands del har vi inte gjort någon matchning medpatientregistreringen före och efter samtalet – rådgivningen i Jämtland betjänadeockså en stor andel utomlänspatienter. Svarsfrekvensen netto var lika iÖstergötland och Jämtland, runt 49 procent och beroende på åldersgruppvarierade svarsfrekvensen mellan 30-60 procent. Materialet från Jämtland ingårsom referenspunkt till Östgötamaterialet.

    Resultat och slutsatser: I Östergötland tog sjukvårdsrådgivningen emot cirka 200 000 samtal under 2008till en kostnad av 20 mkr. Rådgivningen per telefon hade en styrande effekt på42 procent av alla dokumenterade fall. I cirka 20 procent av fallen ledderådgivningen till en mindre akut vårdnivå än vad patienten tänkt sig och i 13procent av fallen rekommenderades patienten att ta en kontakt med sjukvårdenpå en högre nivå än vad de ursprungligen tänkt. Det är på dessa två grupper somberäkningarna utförts medan resterande 9 procent ledde till ett läkarbesök iprimärvården utan någon resursbesparing i egentlig mening. I Östergötlandersatte egenvård och/eller besök hos en sjuksköterska eller distriktssköterska ettförväntat läkarbesök i 15 procent av fallen vilket motsvarar 24 000 sparadeläkarbesök per år.

    Enligt de antaganden som vi gjort när det gäller kostnaden för olika typer avbesök motsvarar resursbesparingen 97 mkr/år i Östergötland. Ifall detta resultatär tillämpbart på en fullt utbyggd nationell rådgivning motsvarar det frigörandeav resurser med 2 miljarder kronor per år till en kostnad av 425 mkr. Detta är ett gott resultat även om det är ungefär hälften av vad man kalkylerade med 2003.

    Det kan vara svårt för en huvudman att påvisa synliga effekter av rådgivningen itermer av statistik på antalet genomförda läkarbesök. Effekterna bör vara mesttydliga de första åren efter det att rådgivningen implementerats, sedan närrådgivningen pågått under flera år är sjukvårdens verksamhet anpassad ochförhoppningsvis optimerad till de resursvinster som rådgivningen ger ochbesparingen fullt intecknad. Det finns en indikation på att sjukvårdsrådgivningeni Östergötland gjorde ett avtryck i besöksstatistiken samma år som den startade ifull skala 2004. Det var en relativt stor nedgång i det totala antalet läkarbesökunder 2004 och så sent som 2007 hade det totala antalet besök ännu inte kommitupp i samma nivå som 2003.

    Vår slutsats är att sjukvårdsrådgivningen per telefon har en styrande funktion påpatientflödet i en stor del av alla fall och att denna styrning har positiva effekterpå resursutnyttjandet. Avkastningen per investerad krona i rådgivningsverksamheten är god när det gäller effekterna av färre vårdkontakter och ökadandel adekvata vårdkontakter tillsammans med relevanta egenvårdsråd.

    Ändå verkar den avlastning som sjukvårdsrådgivningen bidrar med inte märkas iandra delar av vårdsystemet, detta har framkommit vid diskussioner ireferensgruppen. Vårdcentralerna i Östergötland har t ex en ökad belastning påsina telefonmottagningar samtidigt som antalet samtal till 1177 har ökat rejältdet senaste året. Vad detta beror på kan framtida studier förhoppningsvis svarapå.

  • 35.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hur påverkas sjukvården i praktiken? Utvärdering av Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering av hjärtsjukvård. Utgångsläget 2001-20032005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har utvecklats successivt de senaste åren och 2004 publicerades ”Beslutsstöd för prioriteringar” med ett tillhörande medicinskt faktadokument. Riktlinjerna omfattar 118 rangordnade åtgärder varav 72 har en rangordning 3 eller högre på en 10-gradig skala där 1 ges högsta prioritet. Vi har valt ut sju av dessa prioriterade åtgärder till att fungera som indikatorer på hur riktlinjerna tillämpas i svensk hjärtsjukvård. Denna rapport är den första i en serie rapporter där dessa och ytterligare några indikatorer ska följas över tid. En del av åtgärderna/indikatorerna är etablerade teknologier medan andra befinner sig i en introduktionsfas. Syftet med den första rapporten är dels att presentera lämpliga metoder för att följa trenden för de olika indikatorerna, dels att få en uppfattning om variationen i hjärtsjukvården och dels att försöka väga ihop resultaten till ett gemensamt mått på eventuell följsamhet till de föreslagna prioriteringarna.

    Utvecklingen under 2001-2003 visar på en stor variation mellan landstingen även när det gäller så kallade etablerade teknologier som reperfusion och behandling med ACE-hämmare. För dessa två teknologier sker ingen förändring i totalresultatet men förändringar, både minskad och ökad andel behandlade patienter, inträffar lokalt under perioden. Gemensamt för teknologierna under introduktion är att det sker en ökning i de flesta landstingen. Ett tydligt exempel på en gemensam ökning är kombinationsbehandling med ASA och clopidogrel, under 2001 behandlades 14 procent av patienterna med instabil kranskärlssjukdom medan det i samtliga landsting 2003 var en större andel patienter (än 2001 års genomsnitt) som fick kombinationsbehandlingen. Den relativa variationen mellan landstingen minskade samtidigt även om förskrivningen 2003 varierade mellan 18 till 54 procent.

    Tillämpningen av 2004 års riktlinjer var olika i landstingen 2003 såtillvida att det går att urskilja en grupp landsting som har en mindre andel behandlade patienter enligt riktlinjerna och en grupp landsting som har en större andel behandlade patienter jämfört med genomsnittet. Kommande studier får visa om skillnaderna minskar eller består mellan landstingen och i vilken utsträckning som patienterna får ta del av de prioriterade behandlingarna.

  • 36.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Stenestrand, Ulf
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Utvärdering av Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering i hjärtsjukvård 2001-20042006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Stenestrand, Ulf
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Utvärdering av Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering i hjärtsjukvård 2001-20062008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har utvecklats successivt och 2004 publicerades "Beslutsstöd för prioriteringar" med ett tillhörande medicinskt faktadokument. De riktlinjerna omfattade 118 rangordnade åtgärder varav 72 hade en rangordning 3 eller högre på en 10-gradig skala där 1 gavs till åtgärder med högsta prioritet. Vi har valt sju av dessa prioriterade åtgärder med rangordning mellan 1 och 3 att fungera som indikatorer på hur riktlinjerna tillämpas i svensk hjärtsjukvård. Denna rapport är den tredje och sista i en serie där dessa indikatorer följts över tid. En del av åtgärderna/indikatorerna var relativt etablerade behandlingar initialt medan andra befann sig i en introduktionsfas. Syftet med den avslutande rapporten är dels att uppdatera trenderna för de olika indikatorerna och åter studera omfattningen på variationen i hjärtsjukvård i riket och dels att presentera en förbättrad analysmetod.

    Behandling med ACE-hämmare och reperfusion var de två behandlingar som i våra tidigare rapporter betraktades som ganska väletablerade och de har också uppvisat minst relativ variation mellan landstingen. Båda behandlingarna ökar trots det med i genomsnitt cirka tio procent under analysperioden.

    Behandling med statiner ansågs vara på god väg att gå in i en balanserad och etablerad fas efter 2004 och med en fortsatt ökande förskrivning under perioden får nog behandlingen anses närma sig en etablering som praxis.

    Av de övriga två indikatorerna, kombinationsbehandling (ASA tillsammans med clopidogrel) och kranskärlsröntgen för patienter med instabil kranskärlssjukdom, har det varit en avsevärd större spridning mellan landstingen. Fördelningen mellan landstingen är mer homogen när det gäller utförd röntgen än vad läget är för kombinationsbehandling men ingen av behandlingarna kan anses ha etablerat sig färdigt nationellt ännu.

    Det är svårt att påvisa någon omedelbar effekt på nationell nivå efter publiceringen av riktlinjerna - i flera fall är trenderna linjära utan plötsliga uppgångar. Undantagen är kranskärlsröntgen för patienter med instabil kranskärlssjukdom där vi ser ett trendbrott uppåt efter 2004 och reperfusion på sjukhus som ökar tydligt efter 2004. Vi kan dock notera plötsliga förändringar i vissa landsting. Som exempel ändras förekomsten av prehospital trombolys i Jönköpings län; från att ha behandlat runt 20 procent av alla patienter med akut hjärtinfarkt prehospitalt 2005 behandlades så gott som alla patienter i den gruppen nästkommande år med PCI. En utveckling från prehospital trombolys till förmån för PCI är påtaglig i många län men kanske inte så tydlig som i Jönköping.

    Norrlandslänen nyttjar dock metoden och har även utökat andelen patienter som fått trombolys prehospitalt vilket är en utveckling som motiveras med långa transporter och tillhörande väntetider innan en PCI kan genomföras. Just den typen av val mellan olika strategier och val av reperfusionstyp har vi tagit hänsyn till när vi slagit ihop resultaten i ett index på de indikatorer som ingår i studien.

    Våra metoder att rangordna landstingen efter följsamhet till riktlinjerna indikerar att kortare vårdtider kan bli en effekt av följsamhet, de landsting som har relativt god följsamhet har de kortaste vårdtiderna för akut hjärtinfarkt. Andel återinläggningar skiljer inte åt mellan grupperna och är opåverkad av följsamheten medan vi får lite olika utfall när det gäller mortalitet inom 30 dagar.

    Oberoende av hur man konstruerar ett index för de valda indikatorerna framgår det att variationen är stor mellan landstingen i vilken utsträckning som riktlinjerna följs. I vårt uppdrag har det inte ingått att utreda metodologiska aspekter på det kvalitetsregister (RIKS-HIA) som utgör dataunderlaget men man måste ändå ställa sig frågan om regionala skillnader till viss del kan förklaras av olika inklusionskriterier till registret? Vår analys av antalet registrerade fall med akut hjärtinfarkt i RIKS-HIA kontra slutenvårdsregistret ger en vink om att så kan vara fallet och framtida projekt med trendanalyser och jämförelser mellan landsting bör fokusera mer på den delen eftersom det idag är möjligt att mer i detalj utreda skillnader i täckningsgrad länsvis.

  • 38.
    Rahmqvist, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Samuelsson, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Avdelningen för mikrobiologi och molekylär medicin. Region Östergötland, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Vårdhygien. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Bastami, Salumeh
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Centrum för hälso- och vårdutveckling, Patientsäkerhet. Public Health Agency, Sweden.
    Rutberg, Hans
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland.
    Direct health care costs and length of hospital stay related to health care-acquired infections in adult patients based on point prevalence measurements2016Ingår i: American Journal of Infection Control, ISSN 0196-6553, E-ISSN 1527-3296, Vol. 44, nr 5, s. 500-506Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The incidence of health care-acquired infection (HAI) and the consequence for patients with HAI tend to vary from study to study. By including all patients, all medical specialties, and performing a follow-up analysis, this study contributes to previous findings in this research field. Methods: Data from the Swedish National Point Prevalence Surveys of HAI 2010-2012 was merged with cost per patient data from the county Health Care Register (N=6,823). Extended length of stay (LOS) and costs related to an HAI were adjusted for sex, age, intensive care unit use, and surgery. Results: Patients with HAI (n=732) had a larger proportion of readmissions compared with patients with no HAI (29.0% vs 16.5%). Of the total bed days, 9.3% was considered to be excess days attributed to the group of patients with an HAI. The excess LOS comprised 11.4% of the total costs (95% CI, 10.2-12.7). The 1-year overall mortality rate for patients with HAI in comparison to all other patients was 1.75 (95% CI, 1.45-2.11), all 5 of these differences were statistically significant (P<.001). Conclusions: Even if not all outcomes for patients with an HAI can be explained by the HAI itself, the increase in inpatient days, readmissions, associated costs, and higher mortality rates are quite notable. (C) 2016 Association for Professionals in Infection Control and Epidemiology, Inc. Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY-NC-ND license (http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/).

  • 39.
    Roback, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Investering i hälsa: Hälsoekonomiska effekter av  forskning inom medicinsk teknik och innovativa livsmedel2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Ros, Axel
    et al.
    Department of Surgery, County Hospital of Ryhov, Jönköping, Sweden .
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bäckman, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Nilsson, Erik
    Department of Surgery, University Hospital of Umeå, Sweden .
    Non-randomised patients in a cholecystectomy trial: characteristics, procedures, and outcomes2006Ingår i: BMC Surgery, ISSN 1471-2482, E-ISSN 1471-2482, Vol. 6, nr 17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

      Background

    Laparoscopic cholecystectomy is now considered the first option for gallbladder surgery. However, 20% to 30% of cholecystectomies are completed as open operations often on elderly and fragile patients. The external validity of randomised trials comparing mini-laparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy has not been studied. The aim of this study is to analyse characteristics, procedures, and outcomes for all patients who underwent cholecystectomy without being included in such a trial.

    Methods

    Characteristics (age, sex, co-morbidity, and ASA-score), operation time, hospital stay, and mortality were compared for patients who underwent cholecystectomy outside and within a randomised controlled trial comparing mini-laparotomy and laparoscopic cholecystectomy.

    Results

    During the inclusion period 1719 patients underwent cholecystectomy. 726 patients were randomised and 724 of them completed the trial; 993 patients underwent cholecystectomy outside the trial. The non-randomised patients were older – and had more complications from gallstone disease, higher co-morbidity, and higher ASA – score when compared with trial patients. They were also more likely to undergo acute surgery and they had a longer postoperative hospital stay, with a median 3 versus 2 days (p < 0.001 for all comparisons). Standardised mortality ratio within 90 days of operation was 3.42 (mean) (95% CI 2.17 to 5.13) for non-randomised patients and 1.61 (mean) (95%CI 0.02 to 3.46) for trial patients. For non-randomised patients, operation time did not differ significantly between mini-laparotomy and open cholecystectomy in multivariate analysis. However, the operation for laparoscopic cholecystectomy lasted 20 minutes longer than open cholecystectomy. Hospital stay was significantly shorter for both mini-laparotomy and laparoscopic cholecystectomy compared to open cholecystectomy.

    Conclusion

    Non-randomised patients were older and more sick than trial patients. The assignment of healthier patients to trials comparing mini-laparotomy cholecystectomy and laparoscopic cholecystectomy limits the external validity of conclusions reached in such trials.

1 - 40 av 40
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf