liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 115
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aasa, Mikael
    et al.
    Karolinska Institute.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Dellborg, Mikael
    Gothenburg University.
    Grip, Lars
    Gothenburg University.
    Herlitz, Johan
    Gothenburg University.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Svensson, Leif
    Stockholm Prehospital Centre.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Cost and health outcome of primary percutaneous coronary intervention versus thrombolysis in acute ST-segment elevation myocardial infarction-Results of the Swedish Early Decision reperfusion Study (SWEDES) trial2010Inngår i: AMERICAN HEART JOURNAL, ISSN 0002-8703, Vol. 160, nr 2, s. 322-328Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background In ST-elevation myocardial infarction, primary percutaneous coronary intervention (PCI) has a superior clinical outcome, but it may increase costs in comparison to thrombolysis. The aim of the study was to compare costs, clinical outcome, and quality-adjusted survival between primary PCI and thrombolysis. Methods Patients with ST-elevation myocardial infarction were randomized to primary PCI with adjunctive enoxaparin and abciximab (n = 101), or to enoxaparin followed by reteplase (n = 104). Data on the use of health care resources, work loss, and health-related quality of life were collected during a 1-year period. Cost-effectiveness was determined by comparing costs and quality-adjusted survival. The joint distribution of incremental costs and quality-adjusted survival was analyzed using a nonparametric bootstrap approach. Results Clinical outcome did not differ significantly between the groups. Compared with the group treated with thrombolysis, the cost of interventions was higher in the PCI-treated group ($4,602 vs $3,807; P = .047), as well as the cost of drugs ($1,309 vs $1,202; P = .001), whereas the cost of hospitalization was lower ($7,344 vs $9,278; P = .025). The cost of investigations, outpatient care, and loss of production did not differ significantly between the 2 treatment arms. Total cost and quality-adjusted survival were $25,315 and 0.759 vs $27,819 and 0.728 (both not significant) for the primary PCI and thrombolysis groups, respectively. Based on the 1-year follow-up, bootstrap analysis revealed that in 80%, 88%, and 89% of the replications, the cost per health outcome gained for PCI will be andlt;$0, $50,000, and $100,000 respectively. Conclusion In a 1-year perspective, there was a tendency toward lower costs and better health outcome after primary PCI, resulting in costs for PCI in comparison to thrombolysis that will be below the conventional threshold for cost-effectiveness in 88% of bootstrap replications.

  • 2.
    Alehagen, Urban
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindstedt, G.
    Sahlgren Academy at Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Dahlström, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Results from a 6-year follow-up of a Swedish population in primary care regarding b-type natriuretic peptide (bnp) and the aminoterminal fragment of proBNP (n-terminal proBNP) and risk for cardiovascular death in elderly patients with possible heart failure.Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Abstract

    Heart failure is common in the elderly population and carries a serious prognosis. Identification of risk factors for cardiovascular mortality among primary care patients is important.

    Aim

    To evaluate EDTA-plasma brain natriuretic peptide (BNP) and the aminoterminal fragment of proBNP (N-terminal proBNP) as prognostic markers in elderly with symptoms of mild to moderate heart failure.

    Methods

    From 474 patients attending primary care for symptoms of dyspnoea, fatigue and/or peripheral oedema blood was sampled in plastic tubes containing EDTA in order to measure BNP by non-extraction immunoradiometric assay and of N-terminal proBNP by non-extraction radioimmunoassay. Patients were evaluated with respect to history and clinical- and laboratory examinations with particular reference to cardiac structure and function. Follow-up time was 6 years. A Cox regression analysis was performed to identify the weight of risk variables.

    Conclusion

    During the follow-up period of 6 years the total mortality was 16 % (75 patients out of 474), and cardiovascular mortality was 11% (52 patients). Cardiovascular mortality increased with increased plasma concentration of BNP or N-terminal proBNP. Both pep tides were useful prognostic markers for cardiovascular mortality in patients with heart failure. In those with the highest quartile of plasma concentration of BNP and N=terminal proBNP, 9.9 times and 5.0 times increased risk for CV death were identified respectively.

  • 3.
    Alehagen, Urban
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Lindstedt, G
    Göteborgs universitet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Dahlström, Ulf
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Risk of cardiovascular death in elderly patients with possible heart failure. B-type natriuretic peptide (BNP) and the aminoterminal fragment of ProBNP (N-terminal proBNP) as prognostic indicators in a 6-year follow-up of a primary care population2005Inngår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 100, nr 1, s. 125-133Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Heart failure is common in the elderly population and carries a serious prognosis. We evaluated EDTA-plasma B-type natriuretic peptide (brain natriuretic peptide, BNP) and the aminoterminal fragment of proBNP (N-terminal proBNP) as prognostic markers in elderly primary care patients with symptoms of heart failure. Methods: From 474 patients attending primary care for symptoms of dyspnea, fatigue and/or peripheral edema, blood was sampled in plastic tubes containing EDTA to measure BNP by non-extraction immunoradiometric assay and N-terminal proBNP by non-extraction radioimmunoassay. Patients were evaluated with respect to history and function by NYHA classification and Doppler echocardiography. Follow-up time was 6 years. Cox regression analysis was performed to identify the weight of risk variables. Conclusion: Total 6-year mortality was 20% (102 patients out of 510), and cardiovascular (CV) mortality was 14% (71 patients, 70% of total mortality). BNP and N-terminal proBNP were essentially equally useful as prognostic markers. In patients with the highest quartiles of plasma concentration of BNP and N-terminal proBNP, respectively, the risk of cardiovascular mortality was 10 and 4.8 times, respectively, higher than that in those in the lowest quartile. Peptide concentrations varied widely within all functional groups including those with normal echocardiographic findings. Plasma concentrations of BNP and N-terminal proBNP give important prognostic information concerning risk of cardiovascular mortality. Cost-effective "clinical pathways" should be outlined for patients with elevated peptide concentrations. © 2005 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 4.
    Alehagen, Urban
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lindstedt, G.
    Sahlgren Academy at Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Dahlström, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och vård, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The risk of cardiovascular death in elderly patients with possible heart failure: results from a 6-year follow-up of a Swedish primary care population2005Inngår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 100, nr 1, s. 17-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Little is known about the prognosis and clinical variables influencing the prognosis among elderly patients in primary health care with mild to moderate heart failure.

    Aim: To evaluate the risk of cardiovascular mortality in elderly patients with symptoms of heart failure with respect to systolic and diastolic function, and functional impairment. To evaluate prognostic determinants and to risk-stratify the patients.

    Methods: A cardiologist examined 510 patients, out of 548 invited, attending primary care for symptoms of dyspnoea, fatigue and/or peripheral oedema and assessed New York Heart Association (NYHA) functional class. Examination by Doppler echocardiography was done in 454 patients, 56 patients being excluded because of, e.g., atrial fibrillation. Abnormal systolic function was defined as ejection fraction <40%. The diastolic function was evaluated using the mitral inflow and pulmonary venous flow variables. Different clinical and echocardiographic variables were analysed using a Cox regression analysis to identify those most influencing the risk of cardiovascular mortality.

    Conclusion: Abnormal systolic and/or diastolic function was found in 219 patients (48% of the 454 patients who could be echocardiographically completely investigated). The follow-up period was 6 years. Total mortality was 20%, and cardiovascular mortality was 14% (70% of total mortality). Cardiovascular mortality was high in patients with severely impaired functional capacity and ejection fraction <40% at the start of the study. Risk variables identified were male gender, diabetes mellitus, impaired functional capacity and abnormal cardiac function by echocardiography. A prognostic score model using simple clinical variables (gender, NYHA class, cardiac function) was developed to assess the risk of cardiovascular death in order to identify patients with high, moderate or low risk. In a ROC curve analysis, the AUC for clinical variables was only 0.75, whereas the AUC for clinical variables and echocardiography was 0.78, indicating that the additional prognostic information obtained by Doppler echocardiography was rather small.

  • 5.
    Alehagen, Urban
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Paulsson, Thomas
    AstraZeneca Sverige AB.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Quality-adjusted life year weights among elderly patients with heart failure2008Inngår i: European journal of heart failure, ISSN 1388-9842, Vol. 10, nr 10, s. 1033-1039Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    When assessing health-related quality of life (HRQoL) in elderly patients with heart failure (HF), the process of obtaining quality-adjusted life year (QALY) weights is generally complicated and time-consuming.

    Aim

    To evaluate whether information regarding HRQoL and QALY weights can be derived directly from the established and widely used New York Heart Association (NYHA) functional classification system.

    Methods

    NYHA functional status was assessed independently both by the individual patients and by the examining cardiologist in 323 elderly patients with symptoms of HF recruited from primary care. HRQoL was evaluated using the SF-36 questionnaire and a time trade-off (TTO) scenario. The TTO technique generates direct QALY weights.

    Results

    Both the TTO technique and SF-36 values demonstrated a statistically significant correlation with NYHA functional status. The TTO values also correlated with all SF-36 dimensions. Increasing impairment was associated with statistically significant drops in both SF-36 values and TTO-based QALY weights. For patients in NYHA classes I–IV the QALY weights were 0.77, 0.68, 0.61, and 0.50, respectively. Thus in elderly patients, symptoms of HF have a major impact on perceived quality of life.

    Conclusion

    The results of the present study show that QALY weights, an important instrument in the health economic evaluation of treatment strategies, can be derived directly from NYHA classification in elderly HF patients.

  • 6.
    Alstrom, U
    et al.
    University of Uppsala Hospital.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Stahle, E
    University of Uppsala Hospital.
    Svedjeholm, Rolf
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Thoraxkirurgi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Thorax-kärlkliniken i Östergötland.
    Friberg, O
    Örebro University Hospital.
    Cost analysis of re-exploration for bleeding after coronary artery bypass graft surgery2012Inngår i: British Journal of Anaesthesia, ISSN 0007-0912, E-ISSN 1471-6771, Vol. 108, nr 2, s. 216-222Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background. Re-exploration for bleeding after cardiac surgery is an indicator of substantial haemorrhage and is associated with increased hospital resource utilization. This study aimed to analyse the costs of re-exploration and estimate the costs of haemostatic prophylaxis. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanMethods. A total of 4232 patients underwent isolated, first-time, coronary artery bypass graft (CABG) surgery during 2005-8. Each patient re-explored for bleeding (n = 127) was matched with two controls not requiring re-exploration (n = 254). Cost analysis was based on resource utilization from completion of CABG until discharge. A mean cost per patient for re-exploration was calculated. Based on this, the net cost of prophylactic treatment with haemostatic drugs for preventing re-exploration was calculated. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanResults. Patients undergoing re-exploration had higher exposure to clopidogrel before operation, prolonged stays in the intensive care unit, and more blood transfusions than controls. The mean incremental cost for re-exploration was (sic)6290 [95% confidence interval (CI) (sic)3408-(sic)9173] per patient, of which 48% [(sic)3001 (95% CI (sic)249-(sic)2147)] was due to prolonged stay, 31% [(sic)1928 (95% CI (sic)1710-(sic)2147)] to the cost of surgery/anaesthesia, 20% [(sic)1261 (95% CI (sic)1145-(sic)1378)] to the increased number of blood transfusions, and andlt;2% [(sic)100 (95% CI (sic)39-(sic)161)] to the cost of haemostatic drugs. A cost model, at an estimated 50% efficacy for recombinant activated clotting factor VIIa and a 50% expected risk for re-exploration without prophylaxis, demonstrated that to be cost neutral, prophylaxis of four patients needed to result in one avoided re-exploration. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanConclusions. The resource utilization costs were substantially higher in patients requiring re-exploration for bleeding. From a strict cost-effectiveness perspective, clinical interventions to prevent haemorrhage might be underutilized.

  • 7.
    Alwin, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Lundqvist, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lundqvist, Martina
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Utvärdering av försöksverksamhet med service- och signalhundar2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport redovisar utvärderingen av en försöksverksamhet med ser-vice- och signalhundar som bedrevs mellan år 2009 och 2014. Utvärderingen inkluderar servicehundar, signalhundar samt alarmerande servicehundar (epilepsihundar och diabeteshundar). Totalt 56 ekipage (förare samt hund) ingick i utvärderingsstudien. Data i studien samlades in före samt efter genomgången service- och signalhundsutbildning. Syftet med utvärderingen är att studera hur certifierade service- och signalhundar påverkar förarnas behov av offentliga stödinsatser och de totala samhällskostnaderna. Dessutom studerades hur service- och signalhundar påverkar förarna med avseende på hälsorelaterad livskvalitet, välbefinnande, självförtroende och fysisk aktivitet samt om användningen av service- och signalhundar är kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv.

      Resultat och slutsatser

    • Service- och signalhundar minskar i genomsnitt förarnas behov av offentliga stödinsatser med 197 000 kronor (6 procent) under en tioårsperiod.
    • Livskvaliteten för personer med behov av service- och signalhundar är låg jämfört med den allmänna populationen i Sverige. Studien visar på en förbättring i livskvaliteten och välbefinnandet för förare med en certifierad hund.
    • Förarnas grad av fysisk aktivitet ökade med en certifierad hund och majoriteten av dem angav att de ökat sin tid utanför hemmet samt att de även ökat sin tid för att delta i sociala aktiviteter tack vare hunden.
    • Förarnas negativa emotionella upplevelser minskar med en certifierad hund.
    • Förarna beskriver själva den certifierade hunden som ett viktigt verktyg för ökad självständighet och trygghet.
    • Den hälsoekonomiska modellen som analyserar kostnadseffektiviteten visar att ett innehav av en certifierad hund är ett dominant alternativ jämfört med att inte ha en certifierad hund. Detta innebär att kostnaderna ur ett samhällsperspektiv under en tioårsperiod är lägre (-103 000 kronor) samtidigt som effekterna i form av vunna QALY (kvalitetsjusterade levnadsår) är högre (+0,15).
    • Finansieringsanalysen visar att förare som har certifierade hundar sparar resurser åt alla aktörer (stat, kommun och landsting) men får själva ökade utgifter på grund av hunden.
    • Studien baseras på ett lågt antal observationer (56 ekipage). Det i kombination med att det är en stor spridning i resursförbrukningen mellan ekipagen medför att det finns en statistisk osäkerhet i resultaten. Slutsatserna bedöms dock som rimliga eftersom de är samstämmiga.
  • 8.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carstensen, John
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsa och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Emtinger, Bengt Göran
    The National Board of Health and Welfare.
    Costs of informal care for patients in advanced home care: a population based study2003Inngår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 19, nr 4, s. 656-663Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: Several studies have sought to analyze the cost-effectiveness of advanced home care andhome rehabilitation. However, the costs of informal care are rarely included in economic appraisals ofhome care. This study estimates the cost of informal care for patients treated in advanced home careand analyses some patient characteristics that influence informal care costs.Methods: During one week in October 1995, data were collected on all 451 patients in advanced homecare in the Swedish county of O¨ stergo¨ tland. Costs were calculated by using two models: one includingleisure time, and one excluding leisure time. Multiple regression analysis was used to analyze factorsassociated with costs of informal care.Results: Seventy percent of the patients in the study had informal care around the clock during theweek investigated. The patients had, on average, five formal care visits per week, each of which lastedfor almost half an hour. Thus, the cost of informal care constituted a considerable part of the costof advanced home care. When the cost of leisure time was included, the cost of informal care wasestimated at SEK 5,880 per week per patient, or twice as high as total formal caregiver costs. Whenleisure time was excluded, the cost of informal care was estimated at SEK 3,410 per week per patient,which is still 1.2 times higher than formal caregiver costs (estimated at SEK 2,810 per week per patient).Informal care costs were higher among patients who were men, who were younger, who had their ownhousing, and who were diagnosed with cancer.Conclusions: Studies of advanced home care that exclude the cost of informal care substantiallyunderestimate the costs to society, regardless of whether or not the leisure time of the caregiver isincluded in the calculations.

  • 9.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Emtinger, Bengt Göran
    The economic burden of informal care2002Inngår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, Vol. 18, nr 1, s. 46-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The great interest focused on home care technologies during the last decade resulted from its potential to cut costs. However, the reallocation of costs between healthcare providers and social welfare providers, and the indirect costs of informal care, are not as frequent topics of discussion. The aim of this paper is to discuss different models for estimating the costs of informal care in the home care setting in economic appraisals. METHODS: The outcome of using different models for estimating indirect costs was illustrated using empirical data regarding the time spent by informal caregivers in providing care in a group of home care patients (n = 59). The models used comprise different interpretations of the traditional human capital approach and the friction cost model. RESULTS AND CONCLUSIONS: Informal care is an important component in home care. The inclusion of indirect costs of informal care in economic appraisals will have implications for the cost-effectiveness of home care, since it will raise costs depending on the model used for estimating indirect costs. In this study we have shown that indirect costs estimated by the friction cost model only amount to 18% to 44% of the cost when the human capital approach is used. The results indicate that, regardless of the method used to estimate indirect costs, the cost of informal care in evaluations of home care programs is often underestimated due to the exclusion of indirect costs.

  • 10.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Öberg, Birgitta
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Månsson, Linda
    Health care and social welfare costs in home-based and hospital-based rehabilitation after stroke2002Inngår i: Vol. 16, nr 4, s. 386-392Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the 1990s most western European and Organization of Economic Cooperation and Development (OECD) countries experienced financial difficulties and were forced to cut back on or restrain health care expenditures. Home rehabilitation has received attention in recent years because of its potential for cost containment. Often forgotten, however, is the redistribution of costs from one caregiver to another. The aim of this study was to analyse whether a redistribution of costs occurs between health care providers (the County councils) and social welfare providers (the municipalities) in a comparison of home-based rehabilitation and hospital-based rehabilitation after stroke. The study population included 123 patients, 53 in the home-based rehabilitation group and 68 in the hospital-based rehabilitation group. The patients were followed up at 6 and 12 months after onset of stroke. Resource use over a 12-month period included acute hospital care, in-hospital rehabilitation, home rehabilitation and use of home-help service as well as nursing home living. The hospital-based rehabilitation group had significantly fewer hospitalization days after a decision was made about rehabilitation at the acute care ward and consequently the cost for the acute care period was significantly lower. The cost for the rehabilitation period was significantly lower in the home-based rehabilitation group. However, the cost for home help service was significantly higher in the home-based rehabilitation group. The total costs for the care episode did not differ between the two groups. The main finding of this study is that there seems to occur a redistribution of costs between health care providers and social welfare providers in home rehabilitation after stroke in a group of patients with mixed degree of impairment.

  • 11.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Ström, K.
    Brodin, H.
    Alton, M.
    Boman, G.
    Jakobsson, P.
    Lindberg, A.
    Uddenfeldt, M.
    Walter, H.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Domiciliary liquid oxygen versus concentrator treatment in chronic hypoxaemia: a cost-utility analysis1998Inngår i: European Respiratory Journal, ISSN 1399-3003, Vol. 12, nr 6, s. 1284-1289Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Whether long-term oxygen therapy (LTOT) improves quality of life in chronic hypoxaemia has been questioned. LTOT with an oxygen concentrator (C/C) and gas cylinders for ambulation is considered cumbersome compared to mobile liquid oxygen equipment (L). The hypothesis for this study was that LTOT with liquid oxygen treatment (L) improves patients' health-related quality of life, but that it is also more expensive compared to concentrator (C/C) treatment. A prospective, randomized multicentre trial comparing C/C with L for LTOT was conducted during a six-month period. Fifty-one patients (29 on L and 22 on C/C) with chronic hypoxaemia, regularly active outside the home, participated in the study initially. Costs for oxygen were obtained from the pharmacies. Patient diaries and telephone contacts with members of the healthcare sector were used to estimate costs. Health-related quality of life was measured by the Sickness Impact Profile (SIP) and the EuroQol, instruments at the start and after 6 months. The average total cost per patient for group C/C for the six-month period was US$1,310, and for group L it was US$4,950. Health-related quality of life measured by the SIP instrument showed significant differences in favour of group L in the categories/dimensions of physical function, body care, ambulation, social interaction and total SIP score. In conclusion, liquid-oxygen treatment was more expensive compared to concentrator treatment. However, treatment effects showed that liquid oxygen had a better impact on quality of life.

  • 12. Aronsson, M
    et al.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Walfridsson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Walfridsson, Ulla
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för omvårdnad. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cost-effectivesness of catheter ablation as first-line treatment for paroxysmal atrial fibrillation2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Carlsson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hälsoekonomisk förstudie av digital patologi: Var finns de potentiella vinsterna?2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Det pågår en utveckling inom patologiska laboratorier mot en ökad digital lagring och analyser av bilder från vävnadsprover via datorskärm istället för mikroskop. En digital lagring av informationen har en rad potentiella fördelar. Informationen kan läsas av flera personer samtidigt, även på distans, vilket underlättar utnyttjande av expertkunskap och ger möjligheter till ökat kapacitetsutnyttjande. Än så länge finns det endast begränsade tillämpningar i klinisk rutinanvändning. Sverige ligger dock i framkant när det gäller systemutveckling.

    På grund av att digitaliseringen förväntas leda till ökade kostnader i kombination med osäkerhet kring effekterna gör att hälsoekonomiska analyser är efterfrågade. Avsaknad av data kring effekterna av digitalisering har hittills inte tillåtit någon adekvat värdering av hälsoekonomiska aspekter. Trots bristen på effektdata är det hög tid att börja fundera på vad man vill ta reda på, hur det ska gå till, hur förutsättningarna ser ut för att kunna fylla de kunskapsluckor som behöver fyllas.

    Syfte

    Syftet med denna förstudie är att undersöka hur en hälsoekonomisk utvärdering av digital patologi skulle kunna läggas upp, förutsättningarna att göra en sådan utvärdering utifrån tillgängliga data och identifiera behov av kompletterande forskning.

    Metod

    Digitalisering av ett patologilaboratorium omfattar och påverkar stora delar av verksamheten på ett komplext sätt. Därför bör den totala ekonomiska effekten av tidsvinster, som kan bidra till lägre kostnader, liksom tillkommande kostnader på grund av nya arbetsmoment, lagring och ny utrustning studeras. I förstudien har vi undersökt möjligheterna att relatera totalkostnaderna och kostnaderna uppdelade på olika kostnadsslag till standardprodukter vid laboratoriet, i detta fall producerade remissvar respektive glas.

    Den största patientnyttan av en digitalisering förväntas uppstå tack vare kortare svarstider och ökad diagnostisk säkerhet. För att kunna besvara frågan om storleken på patientnyttan behöver specifika tillämpningar (cancertyper) identifieras där digital patologi förmodas göra skillnad jämfört med traditionellt använd teknik. För att i ett tidigt skede försöka identifiera kostnader och vinster med digital patologi användes tre  analysmodeller med olika perspektiv. De tre modellerna är Arbetsflöde och volymer, Nytta ur ett patientperspektiv och Nytta ur ett medicinskt perspektiv. Med hjälp av de tre analysmodellerna har kortsiktiga och långsiktiga potentiella effekter av ett fullskaligt införande analyserats.

    Resultat

    Viktiga uppgifter saknas både om förhållandena idag men framförallt vet vi mycket lite om effekterna av digitalisering. Detta innebär att det i nuläget inte är möjligt att göra exakta beräkningar eller dra välinformerade slutsatser rörande vilka hälsoekonomiska effekter en digitalisering innebär samt säkert bestämma alla typer av data som är relevanta att studera. Med hjälp av modellerna går det redan nu att dra vissa slutsatser. Vi har spekulerat om den potentiella nyttan med en fullskalig digitalisering i två av de tre modellerna. Modell 1 kan användas som utgångspunkt för att analysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen, framförallt är det intressant att försöka mäta processtiden per glas för patologen. Modell 2 kan användas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Utifrån Modell 3 drar vi slutsatsen att det är osannolikt att eventuellt förkortade väntetider till följd av en digitalisering innebär mätbar medicinsk nytta. Det är dock viktigt att påpeka att vi endast studerat ett exempel där en medicinsk nytta skulle kunna förväntas.

    Studier från USA där försök att skatta kostnadsförändringar pekar mot att huvuddelen av förväntade besparingar görs genom förbättrad produktivitet, men att hela 30 procent av besparingarna förväntas uppstå genom minskad onödig vård som uppstår på grund av felaktiga svar.

    Slutsatser

    • Vetenskapliga utvärderingar av effekter och kostnader av en digitalisering avpatologiska laboratorier, som avser svenska förhållanden, saknas.
    • I dagsläget är det inte möjligt att göra exakta beräkningar eller dra slutsatserrörande hälsoekonomiska effekter av en digitalisering för att basala effektdataoch tillförlitliga kostnadsdata saknas.
    • Med hjälp av tre framtagna modeller går det att dra vissa slutsatser om vilkatyper av data som är relevanta att studera. Modell 1 kan användas för attanalysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen framföralltom det går att visa att tiden per glas för patologen kan minskas. Modell 2 kananvändas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Modell 3 kan användassom utgångspunkt för att identifiera och analysera situationer i vården där enkortare svarstid kan påverka kliniska beslut.
    • Hur stor patienters livskvalitetsförlust är under väntan på provsvar är ettexempel på data som skulle behöva tas fram i avvaktan på effektdata fråndigitalisering av arbetsprocesserna inom patologin. Likaså behöver redovisningenav kostnader förbättras. Ett tredje område gäller kartläggning aveventuell onödig eller utebliven vård på grund av felaktiga provsvar.
    • Digitaliseringen av patologin behöver studeras hälsoekonomiskt. Om sådanastudier ska bli valida förutsätter det att verksamhetsföreträdare i patologiefterfrågar sådan kunskap, är med och formulerar frågeställningar ochmedverkar i analysarbetet.
  • 14.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Persson, Josefine
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Blomstrand, Christian
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Wester, Per
    University of Umeå, Sweden; Danderyd Hospital Karolinska Institutet, Sweden, Sweden.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Cost-effectiveness of endovascular thrombectomy in patients with acute ischemic stroke2016Inngår i: Neurology, ISSN 0028-3878, E-ISSN 1526-632X, Vol. 86, nr 11, s. 1053-1059Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To evaluate the cost-effectiveness of adding endovascular thrombectomy to standard care in patients with acute ischemic stroke.

    METHODS: The cost-effectiveness analysis of endovascular thrombectomy in patients with acute ischemic stroke was based on a decision-analytic Markov model. Primary outcomes from ESCAPE, Extending the Time for Thrombolysis in Emergency Neurological Deficits-Intra-Arterial (EXTEND-IA), Multicenter Randomized Clinical Trial of Endovascular Treatment for Acute Ischemic Stroke in the Netherlands (MR CLEAN), Endovascular Revascularization With Solitaire Device Versus Best Medical Therapy in Anterior Circulation Stroke Within 8 Hours (REVASCAT), and Solitaire with the Intention for Thrombectomy as Primary Endovascular Treatment for Acute Ischemic Stroke (SWIFT PRIME) along with data from published studies and registries were used in this analysis. We used a health care payer perspective and a lifelong time horizon to estimate costs and effects.

    RESULTS: The model showed that adding thrombectomy with stent retrievers to guideline-based care (including IV thrombolysis) resulted in a gain of 0.40 life-years and 0.99 quality-adjusted life-years along with a cost savings of approximately $221 per patient. The sensitivity analysis showed that the results were not sensitive to changes in uncertain parameters or assumptions.

    CONCLUSIONS: Adding endovascular treatment to standard care resulted in substantial clinical benefits at low costs. The results were consistent throughout irrespective of whether data from ESCAPE, EXTEND-IA, MR CLEAN, REVASCAT, or SWIFT PRIME were used in this model.

  • 15.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Svennberg, Emma
    Danderyd Hospital, Sweden.
    Rosenqvist, Marten
    Danderyd Hospital, Sweden.
    Engdahl, Johan
    Halland Hospital, Sweden.
    Al-Khalili, Faris
    Danderyd Hospital, Sweden; Stockholm Heart Centre, Sweden.
    Friberg, Leif
    Danderyd Hospital, Sweden.
    Frykman-Kull, Viveka
    Danderyd Hospital, Sweden.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Cost-effectiveness of mass screening for untreated atrial fibrillation using intermittent ECG recording2015Inngår i: Europace, ISSN 1099-5129, E-ISSN 1532-2092, Vol. 17, nr 7, s. 1023-1029Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims The aim of this study was to estimate the cost-effectiveness of 2 weeks of intermittent screening for asymptomatic atrial fibrillation (AF) in 75/76-year-old individuals. Methods and results The cost-effectiveness analysis of screening in 75-year-old individuals was based on a lifelong decision analytic Markov model. In this model, 1000 hypothetical individuals, who matched the population of the STROKESTOP study, were simulated. The population was analysed for different parameters such as prevalence, AF status, treatment with oral anticoagulation, stroke risk, utility, and costs. In the base-case scenario, screening of 1000 individuals resulted in 263 fewer patient-years with undetected AF. This implies eight fewer strokes, 11 more life-years, and 12 more quality-adjusted life years (QALYs) per 1000 screened individuals. The screening implies an incremental cost of (sic)50 012, resulting in a cost of (sic)4313 per gained QALY and (sic)6583 per avoided stroke. Conclusions With the use of a decision analytic simulation model, it has been shown that screening for asymptomatic AF in 75/76-year-old individuals is cost-effective.

  • 16.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Svennberg, Emma
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Science, Cardiology Unit, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden..
    Rosenqvist, Mårten
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Science, Cardiology Unit, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden..
    Engdahl, Johan
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Science, Cardiology Unit, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden..
    Al-Khalili, Faris
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Science, Cardiology Unit, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden..
    Friberg, Leif
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Science, Cardiology Unit, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden..
    Frykman, Viveka
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Science, Cardiology Unit, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden..
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Designing an optimal screening program for unknown atrial fibrillation: a cost-effectiveness analysis.2017Inngår i: Europace, ISSN 1099-5129, E-ISSN 1532-2092, Vol. 19, nr 10, s. 1650-1656Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims: The primary objective of this study was to use computer simulations to suggest an optimal age for initiation of screening for unknown atrial fibrillation and to evaluate if repeated screening will add value.

    Methods and results: In the absence of relevant clinical studies, this analysis was based on a simulation model. More than two billion different designs of screening programs for unknown atrial fibrillation were simulated and analysed. Data from the published scientific literature and registries were used to construct the model and estimate lifelong effects and costs. Costs and effects generated by 2 147 483 648 different screening designs were calculated and compared. Program designs that implied worse clinical outcome and were less cost-effective compared to other programs were excluded from the analysis. Seven program designs were identified, and considered to be cost effective depending on what the health-care decision makers are ready to pay for gaining a quality-adjusted life-year (QALY). Screening at the age of 75 implied the lowest cost per gained QALY (€4 800/QALY).

    Conclusion: In conclusion, examining the results of more than two billion simulated screening program designs for unknown atrial fibrillation, seven designs were deemed cost-effective depending on how much we are prepared to pay for gaining QALYs. Our results showed that repeated screening for atrial fibrillation implied additional health benefits to a reasonable cost compared to one-off screening.

  • 17.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Walfridsson, Håkan
    Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Walfridsson, Ulla
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för omvårdnad. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Nielsen, Jens Cosedis
    Aarhus University Hospital, Denmark.
    Hansen, Peter Steen
    Aarhus University Hospital, Denmark.
    Johannessen, Arne
    Gentofte University Hospital, Denmark.
    Raatikainen, Pekka
    Tampere University Hospital, Finland.
    Hindricks, Gerhard
    Leipzig University Hospital, Germany.
    Kongstad, Ole
    Lund University Hospital, Sweden.
    Pehrson, Steen
    Rigshospitalet, Denmark.
    Englund, Anders
    University Hospital, Örebro, Sweden.
    Hartikainen, Juha
    Kuopio University Hospital, Finland.
    Mortensen, Leif Spange
    Danish Information Technology Centre for Education and Research, Aarhus, Denmark.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    The cost-effectiveness of radiofrequency catheter ablation as first-line treatment for paroxysmal atrial fibrillation: results from a MANTRA-PAF substudy.2015Inngår i: Europace, ISSN 1099-5129, E-ISSN 1532-2092, Vol. 17, nr 1, s. 48-55Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this prospective substudy was to estimate the cost-effectiveness of treating paroxysmal atrial fibrillation (AF) with radiofrequency catheter ablation (RFA) compared with antiarrhythmic drugs (AADs) as first-line treatment.

    METHODS AND RESULTS: A decision-analytic Markov model, based on MANTRA-PAF (Medical Antiarrhythmic Treatment or Radiofrequency Ablation in Paroxysmal Atrial Fibrillation) study data, was developed to study long-term effects and costs of RFA compared with AADs as first-line treatment. Positive clinical effects were found in the overall population, a gain of an average 0.06 quality-adjusted life years (QALYs) to an incremental cost of €3033, resulting in an incremental cost-effectiveness ratio of €50 570/QALY. However, the result of the subgroup analyses showed that RFA was less costly and more effective in younger patients. This implied an incremental cost-effectiveness ratio of €3434/QALY in ≤50-year-old patients respectively €108 937/QALY in >50-year-old patients.

    CONCLUSION: Radiofrequency catheter ablation as first-line treatment is a cost-effective strategy for younger patients with paroxysmal AF. However, the cost-effectiveness of using RFA as first-line therapy in older patients is uncertain, and in most of these AADs should be attempted before RFA (MANTRA-PAF ClinicalTrials.gov number; NCT00133211).

  • 18.
    Berglind, Mari
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Avdelningen för dermatologi och venereologi. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Hudkliniken i Östergötland.
    Ignatova, Simone
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Medicinsk teknologiutvärdering. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Larkö, Olle
    Rosdahl, Inger
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för biomedicin och kirurgi, Avdelningen för dermatologi och venereologi. Östergötlands Läns Landsting, Medicincentrum, Hudkliniken i Östergötland.
    Uppskattning av antal patienter med basalcellscancer i Sverige under 2003 samt kostnader för diagnostik och behandling2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SSI:s vetenskapliga UV-råd skall ge myndigheten råd om det vetenskapliga underlaget beträffande sambandet UV-strålning och biologiska effekter. Vidare ligger i uppdraget att ge vägledning inför SSI:s ställningstagande i frågor av policykaraktär. Rådet har under året haft följande ledamöter: docent Harry Beitner, docent Yvonne Brandberg, meteorolog Weine Josefsson, professor Olle Larkö, professor Ulrik Ringborg (ordförande), docent Bernt Lindelöf, professor Per Söderberg, professor Rune Toftgård, docent Johan Hansson och docent Johan Westerdahl. Till rådet har adjungerats myndighetsspecialist Lars-Erik Paulsson.

    Alla tre hudcancerformer - malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer – ökar i Sverige och internationellt. Gemensamt för alla tre formerna är att ökningen sammanhänger med exposition av solens UV-strålning, den viktigaste yttre riskfaktorn. Av detta följer att modifiering av UV-exposition, framför allt genom ändrade solvanor i befolkningen, bör kunna leda till en minskning av förekomsten av hudcancer. Primär prevention genom förebyggande insatser med syfte minskad UV-exposition, bedöms vara ett betydelsefullt sätt att motverka uppkomsten av alla tre formerna av hudcancer.

    Ett annat gemensamt drag hos dessa tre tumörformer är nyttan av tidig diagnostik. Ett tidigt avlägsnande av en hudcancer innebär mindre sjukvårdsinsatser och, för framför allt malignt melanom, minskad risk för tumörspridning. Tumörutvecklingen sker ofta via förstadier och ökad kunskap om dessa leder till möjligheter att avlägsna förstadier innan dessa har hunnit bli elakartade tumörer. Denna form av tidigdiagnostik gränsar till den primära preventionen.

    Av de tre formerna hudcancer är det i första hand malignt melanom som kan förorsaka död i sjukdomen. Ett väsentligt mål med förebyggande insatser är därför att minska dödligheten. För alla tre formerna kan insjuknande förorsaka betydande besvär för patienten. På grund av den rikliga förekomsten av maligna hudtumörer är sjukvårdskostnader betydande. Därför är mål för förebyggande insatser också minskad morbiditet och sjukvårdskostnader. Förutom hudcancer orsakar solens UV-strålning betydande problem i form av ögonskador.

    I årets rapport redovisas (1) epidemiologiska aspekter av malignt hudmelanom, som under senare år uppvisar en stegrad ökningstakt; (2) maligna melanom hos barn och ungdomar; (3) förslag till studier av skivepitelcancer och yrke; (4) förekomst och kostnader för medicinsk handläggning av patienter med basalcellscancer, som visar höga incidenssiffror och höga kostnader; (5) lymfom och UV-strålning; (6) UV-strålning och katarakt, betydelsefullt med förebyggande åtgärder; (7) förslag till workshop om cellulära effekter av UV-strålning; (8) rekommendation att använda den uppgraderade versionen av European Code Against Cancer; (9) UV-strålning och vitamin D, viss UV-dos är av nytta; (10) dosrat och fraktioner av UV-strålning i relation till utveckling av hudcancer och hos möss, påverkar ej preventiva strategier; (11) debatt om ökad solexposition eventuellt skulle leda till förbättrad överlevnad för melanompatienter ändrar ej preventiva strategier; (12) synpunkter på primär prevention från 6th World Conference on Melanoma, Vancouver, 2005.

  • 19.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Chronic pain in an elderly population in Sweden: Impact on costs and quality of life2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Chronic pain among elderly people has long been a well-known problem, in terms of both societal costs and the quality of life of affected individuals. To estimate the magnitude of the problems associated with chronic pain in an elderly population, data on both costs and quality of life were gathered. A postal questionnaire was sent out to a stratified sample of 10 000 inhabitants 65 years and older in Linköping and Norrköping. The survey included questions on demographics, habits, and life situation, and different kinds of questions and instruments related to well-being (e.g., quality-of-life and pain-specific questions). In the questionnaire respondents were asked whether they were receiving any help—informal care—from a relative. If they answered yes, they were asked for permission to contact the informal caregiver and to provide contact details. The amount of informal care provided by relatives to persons with chronic pain was investigated by use of a questionnaire directed to the caregiving relatives, containing questions about time spent providing informal care.

    Data on costs were collected from registers of consumption of health care, drugs, and municipal services.

    The results of the study showed a very clear association between existence and severity of chronic pain and societal costs. The study population was subdivided into three groups with respect to having chronic pain or not, and a pain intensity during the last week of 0–4 (mild), 5–7 (moderate), or 8–10 (severe) on a scale of 0–10. Taking all costs (health care, drugs, municipal services, and informal care) into account, persons in the severe chronic pain group consumed on average 72% more resources than persons in the moderate chronic pain group and 143% more than those in the no or mild chronic pain group. Differences were most pronounced concerning municipal services and informal care costs.

    Even more alarming are the results on the quality of life of persons in the different groups. On the EQ-5D index, the average value for persons in the no or mild chronic pain group was 0.82. For those in the moderate chronic pain group the average value was 0.64, and for those in the severe chronic pain group the average value was only 0.38. EQ-VAS resulted in less pronounced but still clearly significant differences.

    It is concluded that this study, reaching a rather large part of the target population, shows that existence and severity of chronic pain among people 65 years and older affects costs to society and the quality of life of affected individuals in a massive way.

  • 20.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Rahmqvist, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Severity of chronic pain in an elderly population in Sweden-impact on costs and quality of life2015Inngår i: Pain, ISSN 0304-3959, E-ISSN 1872-6623, Vol. 156, nr 3, s. 521-527Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Chronic pain is associated with large societal costs, but few studies have investigated the total costs of chronic pain with respect to elderly subjects. The elderly usually require informal care, care performed by municipalities, and care for chronic diseases, all factors that can result in extensive financial burdens on elderly patients, their families, and the social services provided by the state. This study aims to quantify the societal cost of chronic pain in people of age 65 years and older and to assess the impact of chronic pain on quality of life. This study collected data from 3 registers concerning health care, drugs, and municipal services and from 2 surveys. A postal questionnaire was used to collect data from a stratified sample of the population 65 years and older in southeastern Sweden. The questionnaire addressed pain intensity and quality of life variables (EQ-5D). A second postal questionnaire was used to collect data from relatives of the elderly patients suffering from chronic pain. A total of 66.5% valid responses of the 10,000 subjects was achieved; 76.9% were categorized as having no or mild chronic pain, 18.9% as having moderate chronic pain, and 4.2% as having severe chronic pain. Consumed resources increased with the severity of chronic pain. Clear differences in EQ-5D were found with respect to the severity of pain. This study found an association between resource use and severity of chronic pain in elderly subjects: the more severe the chronic pain, the more extensive (and expensive) the use of resources.

  • 21.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bakgrund till QALY som effektmått2012Inngår i: QALY som effektmått inom vården: möjligheter och begränsningar / [ed] Lars Bernfort, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, s. 3-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Bernfort, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Allergicentrum US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Gerdle, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för samhällsmedicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Sinnescentrum, Smärt och rehabiliteringscentrum.
    Chronic pain in a population 65 years and older: correlation with age of health care costs and quality of life2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Burström, Kristina
    et al.
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Stockholm County Council, Health Care Services.
    Sun, Sun
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Stockholm County Council, Health Care Services.
    Gerdtham, Ulf-G
    Lund University, Sweden.
    Henriksson, Martin
    AstraZeneca Nord, Södertälje, Sweden .
    Johannesson, Magnus
    Stockholm School of Economics, Sweden .
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Zethraeus, Niklas
    Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Dental and Pharmaceutical Benefits Agency, Stockholm, Sweden.
    Swedish experience-based value sets for EQ-5D health states2014Inngår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 23, nr 2, s. 431-442Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    To estimate Swedish experience-based value sets for EQ-5D health states using general population health survey data.

    Methods

    Approximately 45,000 individuals valued their current health status by means of time trade off (TTO) and visual analogue scale (VAS) methods and answered the EQ-5D questionnaire, making it possible to model the association between the experience-based TTO and VAS values and the EQ-5D dimensions and severity levels. The association between TTO and VAS values and the different severity levels of respondents’ answers on a self-rated health (SRH) question was assessed.

    Results

    Almost all dimensions (except usual activity) and severity levels had less impact on TTO valuations compared with the UK study based on hypothetical values. Anxiety/depression had the greatest impact on both TTO and VAS values. TTO and VAS values were consistently related to SRH. The inclusion of age, sex, education and socioeconomic group affected the main effect coefficients and the explanatory power modestly.

    Conclusions

    A value set for EQ-5D health states based on Swedish valuations has been lacking. Several authors have recently advocated the normative standpoint of using experience-based values. Guidelines of economic evaluation for reimbursement decisions in Sweden recommend the use of experience-based values for QALY calculations. Our results that anxiety/depression had the greatest impact on both TTO and VAS values underline the importance of mental health for individuals’ overall HRQoL. Using population surveys is in line with recent thinking on valuing health states and could reduce some of the focusing effects potentially appearing in hypothetical valuation studies.

  • 24. Calltorp, Johan
    et al.
    Carlsson, PerLinköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.Holmström, StefanLevin, Lars-ÅkeLinköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.Persson, JanLinköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Att beställa hälso- och sjukvård: teori och praktik utifrån fem exempel1998Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hoffman, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för läkemedelsforskning. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI).
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Högskolan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wiss, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prioritering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar2014Inngår i: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd: hantering och prissättning. Slutbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen, Stockholm: Fritzes, 2014, s. 639-699Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.

    I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.

    Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:

    • att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,
    • att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,
    • att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,
    • att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.

    Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag skakunna accepteras....

  • 26.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hoffmann, Mikael
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Klinisk farmakologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås.
    Wiss, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar: Reviderad version2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I ett tilläggsdirektiv till utredningen om vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet (Dir. 2011:82) ingår att analysera behovet av särskilda lösningar vid beslut om subventionering för särläkemedel. Ett särläkemedel är ett läkemedel som uppfyller vissa villkor och därmed omfattas av särskilda stimulansåtgärder innan godkännande av läkemedelsmyndighet samt möjlighet, men inte rätt, till ensamrätt på marknaden under 10 år.

    I rapporten analyseras den etiska plattformen och läkemedelsförmånslagen, som är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) utgångspunkter för subventionsbeslut. En slutsats som dras är att dagens etiska plattform tillsammans med den modifiering av kostnadseffektivitetsprincipen, som finns i lagen om läkemedelsförmåner, ger möjlighet att komma till slutsatsen att samhället är berett att betala mer per hälsovinst för läkemedel riktade till mycket sällsynta och svåra sjukdomar/tillstånd.

    Människovärdesprincipen ger uttryck för att irrelevant grupptillhörighet eller gruppegenskap inte ska påverka en patientgrupps lika möjligheter och lika utfall när det gäller hälsa. Huruvida en patientgrupp är liten eller stor är en sådan irrelevant gruppegenskap och gruppens storlek eller tillståndets sällsynthet bör därmed inte påverka gruppens möjligheter till behandling eller till att kunna uppnå ett jämlikt hälsoutfall jämfört med andra större grupper eller grupper med mer vanliga sjukdomar. Däremot kan den konsekvens i form av höga kostnader för behandling som sällsynthet kan medföra, vara en grund för särbehandling.

    Behovs-solidaritetsprincipen ger dels uttryck för att alla medborgare bör ges lika möjligheter att uppnå god hälsa och dels uttryck för att vi bör uppnå ett så lika hälsoutfall som möjligt för medborgarna. Om vi låter utvecklingskostnaden för läkemedel mot sällsynta tillstånd påverka möjligheten att ta del av dessa läkemedel ges inte medborgarna lika möjligheter till att uppnå god hälsa. Utifrån detta drar vi slutsatsen att sällsynta och svåra tillstånd bör ges likartade möjligheter att uppnå god hälsa som vanliga och allvarliga tillstånd.

    Kostnadseffektivitetsprincipen. När en sämre kostnadseffektivitet främst beror på höga kostnader som framför allt är kopplade till storleken på den grupp som patienten tillhör dvs. storleken på marknaden för läkemedlet och inte på dålig effekt hos åtgärden finns det av rättviseskäl anledning att dels försöka påverka kostnadsaspekten av läkemedlet, dels i vissa fall acceptera en sämre kostnadseffektivitet. Kostnaden kan påverkas genom t.ex. prissättning på läkemedel efter särskilda avtal med det marknadsförande företaget.

     

    Det finns ett värde i att veta att man lever i ett barmhärtigt samhälle som tar hand om och försöker hjälpa de människor som befinner sig i livshotande eller andra svåra situationer. Detta värde består dels i att vetskapen skapar större trygghet och tillit till samhället utifrån ett egenintresse eftersom vi alla kan löpa risk att drabbas av svåra tillstånd, dels utifrån en mer altruistisk motivering som består i att vi påverkas positivt av att bara veta att vi lever i ett barmhärtigt samhälle. Detta är en faktor som därför även borde vägas in i kostnadseffektivitetskalkyler. Storleken på detta värde är oklart.

    Särläkemedel är en relativt heterogen grupp och det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det mer relevant att istället fokusera på läkemedel som används för sällsynta och svåra sjukdomar. Läkemedel vid mycket sällsynta och svåra tillstånd, särskilt när annan behandling saknas, bör därför handläggas i sär- skild ordning oavsett status som särläkemedel eller ej. För att säkerställa jämlik tillgång, transparenta beslut och god vård är en modell med nationellt beslutsfattande för sådana läkemedel att föredra. Tre alternativa principer för beslut och finansiering diskuteras: staten som huvudman, samarbete mellan stat och landsting samt samarbete mellan landstingen.

  • 27.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Hoffmann, Mikael
    Nätverk för läkemedelsepidemiologi, NEPI.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Sandman, Lars
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Wiss, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Prioritering och finansiering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar: Reviderad version2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.

    I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.

    Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:

    • att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,
    • att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,
    • att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,
    • att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.

    Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag ska kunna accepteras.

    Denna preliminära slutsats prövas sedan mot den svenska etiska plattformen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Våra slutsatser från den etiska analysen är att:

    Människovärdesprincipen tillåter att sällsynta tillstånd som ger upphov till höga behandlingskostnader kan särbehandlas och därmed kan vårt första kriterium accepteras utifrån den etiska plattformen. När ett högre tröskelvärde (kostnad per vunnen hälsovinst) för behandling av sällsynta tillstånd accepteras, så ges dessa patienter större likhet i tillgång till hälsa jämfört med andra patienter (under förutsättning att även andra kriterier är uppfyllda). Detta innebär dock inte automatiskt att alla sällsynta tillstånd som ger upphov till höga behandlingskostnader bör särbehandlas.

    Enligt behovs-solidaritetsprincipen bör samhället sträva efter att alla medborgare i så stor utsträckning som möjligt ges lika möjligheter till vård; men även att de uppnår en så lika nivå av hälsa som möjligt. Det senare förutsätter att vi i första hand prioriterar dem som ligger längst ifrån en sådan lika nivå, dvs. de med störst behov. För att vi ska kunna påverka möjligheter och utfall när det gäller hälsa krävs det att de åtgärder som används faktiskt kan påverka personer till att närma sig ett mer lika utfall, dvs. att dessa åtgärder har en väsentlig effekt på hälsan.

    Kostnadseffektivitetsprincipen säger att vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Det framgår att mycket svåra tillstånd ska gå före lindrigare tillstånd, även om åtgärderna gentemot de förra är förknippade med förhållandevis högre kostnader per hälsovinst. När ovanstående kriterier är uppfyllda för behandling av ett sällsynt tillstånd innebär det endast att behandlingen kan bli föremål för en bedömning av om ett höjt tröskelvärde kan accepteras. Det innebär alltså inte automatiskt att behandlingen bör erbjudas eller att ett läkemedel till exempel ska inkluderas i läkemedelsförmånerna. Även med dessa kriterier uppfyllda och att det därmed finns skäl för särbehandling av behandlingen, bör beslutfattaren även i det läget komma fram till vad som är en rimlig relation mellan kostnader och effekt, dvs. vilket som är ett acceptabelt tröskelvärde i den aktuella beslutssituationen.

    Sammanfattningsvis anser vi att dagens etiska plattform tillsammans med den modifiering av kostnadseffektivitetsprincipen, som finns i senare lagstiftning, ger möjlighet att ta särskilda hänsyn vid prioritering av läkemedel riktade till sällsynta och mycket svåra tillstånd. För att en särbehandling av ett läkemedel ska kunna övervägas bör det ha en väsentlig effekt på det aktuella tillståndet. Det är en skillnad mellan behandlingar som har dålig kostnadseffektivitet på grund av liten effekt respektive om de har det på grund av hög kostnad. Skillnaden motiveras utifrån att effektstorleken hos behandlingen påverkar dess möjlighet att bidra till ett utfall som ligger i linje med resten av befolkningens hälsa och livskvalitet, där en större effektstorlek närmar sig detta på ett bättre sätt. Vår tolkning är att om det finns två åtgärder med samma kostnadseffektivitetskvot och samma svårighetsgrad men där den ena har större effekt på tillståndet än den andra, så är den med störst effekt som ska ges företräde.

    Vi har även undersökt om det finns några argument utifrån samhällsekonomisk effektivitet som talar för eller emot en särbehandling av sällsynta tillstånd. Detta görs utifrån teoretisk och empirisk litteratur i ämnet och preliminära data från en svensk studie. Enligt vissa studier finns det ett samhälleligt värde i vetskapen om att människor blir omhändertagna oavsett situation och det skapar större trygghet och tillit till samhället utifrån dels ett egenintresse eftersom alla människor i ett samhälle löper en risk att drabbas av svåra tillstånd. Det finns också en altruistisk motivering som består i att människor i allmänhet kan påverkas positivt av att bara veta att de lever i ett barmhärtigt samhälle.

    Det finns dock inget stöd i renodlade empiriska studier för att människor i allmänhet anser att behandling av sällsynta sjukdomar, allt annat lika, ska särbehandlas. Med andra ord saknas empiriskt stöd för att sällsynthet i sig är ett relevant kriterium vid prioritering. Det var även slutsatsen av vår tidigare etiska argumentation kring detta (se Carlsson et al. 2012). Preliminära data från en pågående svensk studie kommer delvis fram till samma slutsats. När analysen i samma studie fördjupas och kompletteras med attitydfrågor och fokusgruppsintervjuer framträder dock en mer nyanserad bild, nämligen att om det rör sig om sällsynta tillstånd med hög svårighetsgrad, och det är den enda behandlingen, så kan stöd finnas för särbehandling.

    Efter att ha konstaterat att särskild hänsyn kan övervägas vid prioritering av läkemedel som ska användas vid svåra och sällsynta tillstånd utifrån den etiska plattformen och ur ett välfärdsekonomiskt perspektiv återstår att ta ställning till en rad praktiska överväganden vid utformning av procedurer för prioriteringar, nämligen:

    • Utifrån målet att minska olikheter och garantera vård på lika villkor för sällsynta tillstånd är antagligen en modell med ett nationellt beslutsfattande att föredra. Samma principer för prioritering av läkemedel vid sällsynta och svåra tillstånd bör gälla oavsett hur läkemedlet når patienten, dvs. oavsett om detta sker som läkemedel på recept eller rekvisitionsläkemedel. Om prioriteringen görs av en eller flera instanser är en organisatorisk fråga som vi inte tar ställning till i denna rapport.
    • Ur prioriteringssynpunkt bör det inte göras åtskillnad mellan särläkemedel och andra läkemedel som används för sällsynta tillstånd. När det gäller beslut om särläkemedel i allmänhet ska ingå i förmånssystemet bör de utvärderas och beslutas av Tandvård- och läkemedelsförmånsverket (TLV) på sedvanligt sätt medan vid sådana läkemedel som riktas mot tillstånd som både är mycket sällsynta och mycket svåra kan särskild hänsyn behöva tas och handläggas enligt en modifierad ordning. Detta bör avse såväl kostnaden per hälsovinst som hantering av osäkerhet i det vetenskapliga underlaget och bör gälla oavsett status som särläkemedel eller ej.
    • I vissa situationer när det vetenskapliga underlaget är mycket osäkert uppstår problem vid ställningstagande om generell användning av dyra läkemedel för svår sjukdom på gruppnivå. Det förefaller i det läget rimligt att initialt ge visst avkall på evidensunderlaget för kostnadseffektivitet vid svåra sjukdomar när det av olika skäl inte ter sig möjligt av praktiska skäl att få fram ett sådant. Det kan dock finnas en konflikt i att både acceptera en högre betalningsvilja och dessutom acceptera en större osäkerhet i beslutsunderlaget. I sådana fall är det särskilt angeläget att sörja för en adekvat uppföljning för att så snart som möjligt försöka minska osäkerheten och eventuellt ompröva beslutet.
    • De finns olika principer för hur en patientgrupp med mycket svåra och sällsynta tillstånd kan avgränsas. Gruppen kan dels bestämmas utifrån hur vanligt tillståndet är i befolkningen eller efter antalet patienter med ett visst tillstånd som aktuellt läkemedel ska användas för (med andra ord antalet patienter som är tänkbara för behandling). Det senare beräkningssättet förefaller fördelaktigt då den särskilda problematik vi lyfter här är kopplat till att det är få patienter som är aktuella för behandling, inte hur vanlig/ovanlig tillståndet/sjukdomen är. Vi tar i rapporten inte definitiv ställning till vad som är en lämplig gräns utan detta bör utredas vidare. Vi tror dock att en sådan avgränsning bör sättas betydligt lägre än den vedertagna definitionen av särläkemedel och för Sveriges del kan en diskussion lämpligen utgå från att den förväntade beräknade storleken på patientgruppen inte bör bli större än 200 patienter (1 på 50 000 invånare) under fem år. Bland annat talar erfarenheter från England för denna avgränsning.
    • En väg för att komma fram till vad som är ett rimligt tröskelvärde för kostnadseffektivitet i olika situationer vid sällsynta tillstånd är att någon part åläggs att fatta beslut på ett öppet sätt. Sådana beslut kan sedan diskuteras brett och eventuellt bli föremål för omprövning.

    Genom att jämföra med andra situationer i vården och samhället där beslut fattas om åtgärder för svåra tillstånd och små patientgrupper kan utvecklingen av en praxis påskyndas. Även jämförelser med beslut i andra länder kan ge en fingervisning om vad som är ett rimligt tröskelvärde i olika situationer.

  • 28.
    Carlsson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    Karlsson, Erling
    Landstingets kansli .
    Kärvinge, Christina
    Socialstyrelsen Stockholm.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle.
    National guidelines for heart diseases in Sweden - A model for oper vertical priority-setting2003Inngår i: ISTACH annual conference, Canmore, Canada 22-25 June 2003 (poster presentation),2003, 2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Cowper, Patricia A.
    et al.
    Duke University, NC USA.
    Pan, Wenqin
    Duke University, NC USA.
    Anstrom, Kevin J.
    Duke University, NC USA.
    Kaul, Padma
    University of Alberta, Canada.
    Wallentin, Lars
    Uppsala University, Sweden.
    Davidson-Ray, Linda
    Duke University, NC USA.
    Lundborg, Elisabet
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Cannon, Christopher P.
    Brigham and Womens Hospital, MA 02115 USA.
    Harrington, Robert A.
    Stanford University, CA 94305 USA.
    Mark, Daniel B.
    Duke University, NC USA.
    Economic Analysis of Ticagrelor Therapy From a US Perspective2015Inngår i: Journal of the American College of Cardiology, ISSN 0735-1097, E-ISSN 1558-3597, Vol. 65, nr 5, s. 465-476Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND Based on results of the PLATO (Platelet Inhibition and Patient Outcomes) trial comparing ticagrelor with clopidogrel therapy, the U.S. Food and Drug Administration approved ticagrelor in 2011 for reducing thrombotic cardiovascular events in patients with acute coronary syndrome (ACS) with the proviso that it be taken with low-dose aspirin. OBJECTIVES This study sought to assess the cost and cost effectiveness of ticagrelor therapy relative to clopidogrel in treating ACS patients from the perspective of the U.S. health care system. METHODS We estimated within-trial resource use and costs using U.S. low-dose aspirin patients in PLATO (n = 547). Quality-adjusted life expectancy was estimated using the total PLATO population (n = 18,624), combined with baseline risk and long-term survival data from an external ACS patient cohort. Study drugs were valued at current costs. Cost effectiveness was assessed, as was the sensitivity of results to sampling and methodological uncertainties. RESULTS One year of ticagrelor therapy, relative to that of generic clopidogrel, cost $29,665/quality-adjusted life-year gained, with 99% of bootstrap estimates falling under a $100,000 willingness-to-pay threshold. Results were robust to extensive sensitivity analyses, including variations in clopidogrel cost, exclusion of costs in extended years of life, and a recalibrated estimate of survival reflecting a lower underlying mortality risk in the United States. CONCLUSIONS For PLATO-eligible ACS patients, a U.S. perspective comparison of the current standard of dual antiplatelet therapy of aspirin with clopidogrel versus aspirin plus ticagrelor showed that the ticagrelor regimen increased life expectancy at an incremental cost well within accepted benchmarks of good value for money. (C) 2015 by the American College of Cardiology Foundation.

  • 30.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    CMT rapport: kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran hos patienter med förmaksflimmer2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin i Sverige och orsakar stora kostnader inom hälso- och sjukvården. Förutom att patienterna vanligen drabbas av försämrad livskvalitet går det också åt stora resurser för komplikationer i form av tromboembolier och stroke. De flesta behandlingar inom förmaksflimmer kombineras med antikoagulationsbehandling för att förebygga eller förhindra uppkomst av tromboembolier och ischemisk stroke. Vid denna behandling krävs noggrann dosering för att sänka risken för stroke utan att kraftigt höja risken för blödningar. Warfarin har under lång tid varit det mest effektivaantikoagulationsläkemedlet för skydd mot tromboembolier vid  förmaksflimmer. Ett annat behandlingsalternativ är acetylsalicylsyra (ASA). Ett nytt antikoagulationsläkemedel som heter dabigatran (Pradaxa®) har nyligen godkänts som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. Dabigatran har i en stor studie, (RE-LY), visat sig reducera risken för stroke jämfört med warfarin.

    Det övergripande syftet med denna rapport är att beräkna hälsoekonomiska konsekvenser i form av kostnader och kostnadseffektivitet av ett införande av dabigatran (Pradaxa®) som förebyggande behandling av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer. I grundanalysen analyseras dabigatran 150 mg två gånger per dag för personer som är under 80 år och dabigatran 110 mg två gånger per dag för personer 80 år eller äldre. Jämförelser görs med warfarin och ASA, och warfarinbehandlingen delas dessutom in i tre subgrupper; välinställda, dåligt inställda samt warfarin-naïva patienter.

    En simuleringsmodell har skapats för att beräkna långsiktiga kostnader och effekter för de olika behandlingsalternativen. Effekterna mäts i antal förhindrade stroke, antal vunna levnadsår samt antal vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs). Priset för de båda dagliga doserna av dabigatran (150 mg gånger två och 110 mg gånger två) är 25,39 kronor per dag.

    Analyserna i den här rapporten visar att kostnaden för förmaksflimmer i Sverige beräknas till drygt 4,1 miljarder kronor år 2010. Denna kostnad förväntas sjunka vid införande av dabigatran, till följd av besparingar inom vården av stroke och ett sänkt produktionsbortfall. Kostnaden per vunnet QALY för dabigatran 150 mg / 110 mg jämfört med warfarin, hos patienter som är 65 år gamla och följs upp i 20 år, har beräknats till 74 216 kronor. Vid jämförelse med välinställd warfarinbehandling höjs kostnaden per vunnet QALY till 107 186 kronor. Om dabigatran 110 mg två gånger dagligen jämförs med ASA leder det till lägre kostnader och bättre effekter, vilket innebär att dabigatran 110 mg två gånger dagligen är en dominant behandling för patienter som inte är lämpliga för warfarinbehandling.

    Ett införande av dabigatran leder till kostnadsförskjutningar inom flera olika områden. En ökad kostnad uppkommer för läkemedel, medan  sänkta kostnader uppkommer till följd av färre stroke. För patienten innebär dabigatran lägre risk för stroke och färre besök i sjukvården.

  • 31.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The cost of atrial fibrillation in Sweden (Poster)2010Inngår i: Value in Health, Malden: Wiley Periodicals, Inc , 2010, s. 350-350Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    The Cost of Thromboembolic Events and their Prevention among Patients with Atrial Fibrillation2011Inngår i: Journal of Atrial Fibrillation, ISSN 1941-6911, Vol. 2, nr 4, s. 00-00Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: Atrial fibrillation (AF) is the most common type of cardiac arrhythmia. People with AF have a significantly increased risk of thromboembolic events, including stroke, and the main treatment is therefore aimed at preventing thromboembolic events via anticoagulation with warfarin or acetylsalicylic acid. However, the development of new anticoagulation treatments has prompted a need to know the current cost of AF-related thromboembolic events, for future cost-effectiveness comparisons with the existing treatments. In this study, we estimated the cost of thromboembolic events and their prevention among Swedish AF patients in 2010.

    Methods: The relevant costs were identified, quantified, and valued. The complications included were ischaemic and haemorrhagic stroke, gastrointestinal bleeding, and other types of major bleeding caused by AF. Treatments intended to lower the risk of ischaemic stroke were also included. A societal perspective was used, including productivity loss due to morbidity. Patients with a CHADS2 score of 1 or higher were included.

    Results: Among the 9 340 682 inhabitants of Sweden, there are 118 000 patients with AF and at least one more risk factor for stroke, comprising 1.26% of the population. Of these patients, 43.3% are treated with warfarin, 28.3% use acetylsalicylic acid, and 28.3% are assumed to have no anticoagulation treatment. The cost of AF-related complications and its prevention in Sweden was estimated at €437 million for 2010, corresponding to €3 712 per AF patient per year. The highest cost was caused by stroke, and the second highest by the cost of monitoring the warfarin treatment. As the prevalence of AF is expected to increase in the future, AF-related costs are also expected to rise.

    Conclusion: Thromboembolic events cause high costs. New, easily-administered treatments that could reduce the risk of stroke have the potential to be cost-effective.

     

  • 33.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Husberg, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Oldgren, Jonas
    Uppsala University, Sweden .
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cost-effectiveness of dabigatran compared with warfarin for patients with atrial fibrillation in Sweden2013Inngår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 34, nr 3, s. 177-183Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patients with atrial fibrillation have a significantly increased risk of thromboembolic events such as ischaemic stroke, and patients are therefore recommended to be treated with anticoagulation treatment. The most commonly used anticoagulant consists of vitamin K antagonist such as warfarin. A new oral anticoagulation treatment, dabigatran, has recently been approved for stroke prevention among patients with atrial fibrillation. The purpose of this study was to estimate the cost-effectiveness of dabigatran as preventive treatment of stroke and thromboembolic events compared with warfarin in 65-year-old patients with atrial fibrillation in Sweden. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanA decision analytic simulation model was used to estimate the long-term (20-year) costs and effects of the different treatments. The outcome measures are the number of strokes prevented, life years gained, and quality-adjusted life years (QALYs) gained. Costs and effect data are adjusted to a Swedish setting. Patients below 80 years of age are assumed to start with dabigatran 150 mg twice a day and switch to 110 mg twice a day at the age of 80 years due to higher bleeding risk. The price of dabigatran in Sweden is Euro2.82 (Swedish kronor 25.39) per day for both doses. The cost per QALY gained for dabigatran compared with warfarin is estimated at Euro7742, increasing to Euro12 449 if dabigatran is compared with only well-controlled warfarin treatment. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanDabigatran is a cost-effective treatment in Sweden, as its incremental cost-effectiveness ratio is below the normally accepted willingness to pay limit.

  • 34.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Krevers , Barbro
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Sjukgymnastik. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    In pursuit of QALY weights for relatives: Empirical estimates in relatives caring for older people2008Inngår i: European Journal of Health Economics, ISSN 1618-7598, E-ISSN 1618-7601, Vol. 9, nr 3, s. 285-292Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study estimates quality-adjusted life-year (QALY) weights for relatives caring for an older person. The data used are from the Swedish part of the EUROFAMCARE study. A new measure is introduced called the R-QALY weight, defined as the effect on a relative’s QALY weight due to being a relative of a disabled or sick individual. R-QALY weights were created by comparing relatives’ QALY weights with population-based QALY weights. They were also created by comparing with QALY weights reassessed for a hypothetical situation in which the older person needed no care. The results indicate that R-QALY weights are small when compared with population-based weights, but large when compared with QALY weights reassessed for the hypothetical situation. Moreover, R-QALY weights were affected by relatives’ age, sex, and subjective perception of positive and negative aspects of the caregiving situation. These aspects should therefore be taken into account in health economics evaluations using a societal approach.

  • 35.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Krevers, Barbro
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Sjukgymnastik.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Identification and Estimation of Relatives' QALY Weights for Use in Health Economic Evaluations2006Inngår i: ECHE, 6th European Conference in Health Economics,2006, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Ake
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Is the societal approach wide enough to include relatives?: incorporating relatives' costs and effects in a cost-effectiveness analysis.2010Inngår i: Applied Health Economics and Health Policy, ISSN 1175-5652, E-ISSN 1179-1896, Vol. 8, nr 1, s. 25-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It is important for economic evaluations in healthcare to cover all relevant information. However, many existing evaluations fall short of this goal, as they fail to include all the costs and effects for the relatives of a disabled or sick individual. The objective of this study was to analyse how relatives' costs and effects could be measured, valued and incorporated into a cost-effectiveness analysis. In this article, we discuss the theories underlying cost-effectiveness analyses in the healthcare arena; the general conclusion is that it is hard to find theoretical arguments for excluding relatives' costs and effects if a societal perspective is used. We argue that the cost of informal care should be calculated according to the opportunity cost method. To capture relatives' effects, we construct a new term, the R-QALY weight, which is defined as the effect on relatives' QALY weight of being related to a disabled or sick individual. We examine methods for measuring, valuing and incorporating the R-QALY weights. One suggested method is to estimate R-QALYs and incorporate them together with the patient's QALY in the analysis. However, there is no well established method as yet that can create R-QALY weights. One difficulty with measuring R-QALY weights using existing instruments is that these instruments are rarely focused on relative-related aspects. Even if generic quality-of-life instruments do cover some aspects relevant to relatives and caregivers, they may miss important aspects and potential altruistic preferences. A further development and validation of the existing caregiving instruments used for eliciting utility weights would therefore be beneficial for this area, as would further studies on the use of time trade-off or Standard Gamble methods for valuing R-QALY weights. Another potential method is to use the contingent valuation method to find a monetary value for all the relatives' costs and effects. Because cost-effectiveness analyses are used for decision making, and this is often achieved by comparing different cost-effectiveness ratios, we argue that it is important to find ways of incorporating all relatives' costs and effects into the analysis. This may not be necessary for every analysis of every intervention, but for treatments where relatives' costs and effects are substantial there may be some associated influence on the cost-effectiveness ratio.

  • 37.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi.
    Do individuals consider expected income when valueing health states?2007Inngår i: iHEA, the 6th world congress on health economics,2007, 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

       

  • 38.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Do individuals consider expected income when valuing health states?2008Inngår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care, ISSN 0266-4623, E-ISSN 1471-6348, Vol. 24, nr 4, s. 488-494Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: The purpose of this study was to empirically explore whether individuals take their expected income into consideration when directly valuing predefined health states. This was intended to help determine how to handle productivity costs due to morbidity in a cost-effectiveness analysis.

    Methods: Two hundred students each valued four hypothetical health states by using time trade-off (TTO) and a visual analogue scale (VAS). The students were randomly assigned to two groups. One group was simply asked, without mentioning income, to value the different health states (the non-income group). The other group was explicitly asked to consider their expected income in relation to the health states in their valuations (the income group).

    Results: For health states that are usually assumed to have a large effect on income, the valuations made by the income group seemed to be lower than the valuations made by the non-income group. Among the students in the non-income group, 96 percent stated that they had not thought about their expected income when they valued the health states. In the income group, 40 percent believed that their expected income had affected their valuations of the health states.

    Conclusion: The results show that, as long as income is not mentioned, most individuals do not seem to consider their expected income when they value health states. This indicates that productivity costs due to morbidity are not captured within individuals’ health state valuations. These findings, therefore, suggest that productivity costs due to morbidity should be included as a cost in cost-effectiveness analyses.

  • 39.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Kostnaden för förmaksflimmer i Östergötland2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste förekomna arytmin i Sverige. Att ha FF innebär en ökad risk för att drabbas av stroke och den huvudsakliga behandlingen går därför ut på att motverka stroke genom antikoagulationsbehandling med warfarin. Det finns tidigare ingen beräkning på hur mycket FF kostar i Sverige och med anledning av att nya behandlingsmetoder och läkemedel kan förväntas komma inom en snar framtid finns ett behov av att veta hur mycket resurser som FF förbrukar idag. Syftet med den här rapporten var därför att beräkna kostnaden för FF i Östergötland. Detta gjordes genom att samtliga relevanta kostnadsposter identifierades och kvantifierades till lämpliga enheter. Därefter beräknades kostnaden i en modell, både för dagens situation men också genom en prognos för de närmaste åren. Fokus har varit på de komplikationer som FF ger ökad risk för, samt behandlingar för att minska denna risk. Behandlingen syftar oftast inte till att bota själva flimret utan till att motverka de risker för komplikationer som FF för med sig.

    Tre möjliga alternativ för patienter med FF inkluderades i beräkningen; behandling med warfarin, behandling med ASA eller ingen behandling. Endast patienter med måttlig eller hög risk för stroke inkluderades i beräkningen. Endast omkring 50 procent av alla patienterna får idag warfarin vilket betyder att underbehandling föreligger eftersom nästan alla patienter med FF är rekommenderade att behandlas med warfarin.Den totala kostnaden för FF i Östergötland har beräknats till 137 miljoner kronor år 2006 och prognostiserats till 155 miljoner kronor år 2008 och 177 miljoner kronor år 2010, vilket är en ökning med nästan 30 procent på fyra år. Om endast de direkta kostnaderna inkluderas är kostnaden 115 miljoner kronor år 2006. Kostnaden för stroke är den största enskilda kostnaden och står för 84 procent av den totala kostnaden när även de indirekta kostnaderna inkluderas.

    Eftersom prevalensen av FF stiger hos personer över 60 år och är mycket hög hos personer över 80 år förväntas antalet personer med FF öka i takt med att andelen äldre i samhället ökar. Denna ökning förväntas fortsätta under lång tid vilket leder till kraftigt ökade kostnader för samhället till följd av FF. Eftersom nya behandlingar för att både bota flimret samt att motverka stroke är under utveckling är det dock möjligt att detta på sikt kan hålla ner kostnaderna jämfört med beräkningen i denna rapport.

  • 40.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Närståendes konsekvenser: Hur kan de inkluderas i den hälsoekonomiska analysen?2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har skrivits vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings Universitet. Ekonomiskt stöd har utgått från Landstinget i Östergötland med syftet att tjäna som metodstöd för den som använder och bedömer hälsoekonomiska utvärderingsstudier. Dessutom har ekonomiska medel tillhandahållits från Apoteket AB:s forskningsfond som en del i ett större projekt, vilket studerar vad som är med och inte med i en hälsoekonomisk utvärdering.

    I rapporten diskuteras hur närståendes konsekvenser skulle kunna inkluderas i en hälsoekonomisk analys. Stora delar av detta område är relativt outforskat och stöter på en mängd metodproblem. Detta har gjort att det många gånger inte går att ge tydliga rekommendationer i dagsläget. Rapporten visar dock att närståendes konsekvenser kan vara av stor vikt i en hälsoekonomisk analys, och ett viktigt första steg är att dessa konsekvenser uppmärksammas. Vidare forskning kommer krävas för att säkerställa att närståendes konsekvenser kan mätas, värderas och inkluderas i analysen på ett korrekt sätt.    Rapporten vänder sig i första hand till dem som har viss erfarenhet av hälsoekonomiska utvärderingar. Den är dock skriven så att även den oinvigde ska kunna ta del av den. I det senare fallet kan den dock behöva kompletteras med litteratur som redogör för hälsoekonomiska utvärderingar i helhet. Ett stort tack till alla dem som vid seminarier eller annat tillfälle har gett värdefulla kommentarer på projektet.

    Linköping, 2008-05-29

    Thomas Davidson, Lars-Åke Levin

  • 41.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Using the costs of added life-years in a cost-effectiveness analysis2005Inngår i: HTAi, 2nd Annual HTAi Meeting - Bringing HTA into practice,2005, 2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Bergström, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    En pilotstudie av självtestning vid behandling med oral antikoagulantia: Hälsoekonomiska aspekter2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att undvika uppkomst av tromboembolier som t.ex. ischemisk stroke vid diagnoser som leder till ökad risk för att blodet koagulerar används antikoagulations (AK) läkemedel, vanligt förekommande är sk vitamin Kantagonister (AVK-läkemedel) där warfarin (Waran®) är vanligast. AVKläkemedel behöver återkommande testning för att säkerställa effektiv behandling. Denna testning sker normalt vid AK-mottagningar men kan också genomföras av patienterna själva genom självtestning.

    Den här pilotstudien studerar patienter som självtestar sin AVKläkemedelsbehandling i Östergötland med fokus på kostnader och kostnadseffektivitet.

    Studien har en före- efter design under 12 månader där patienterna är sina egna kontroller. Patientkohorten består av 20 patienter med AVK-läkemedelsbehandling. Det primära utfallsmåttet är tid inom terapeutiskt intervall före och efter självskattning. Patienterna fick vid 3 tillfällen fylla i instrumenten EQ-5D och SF-36 samt svara på frågor avseende hur mycket de hypotetiskt skulle vara beredda att betala (willingness-to-pay) för att använda självtestning.

    Medelåldern var 56 år och 67 procent var män. Andel av behandlingstiden inom terapeutiskt intervall var mellan 57 och 100 procent, med ett medel på 86 procent. Mindre blödning inträffade hos 3 patienter men ingen tromboembolisk episod påvisades. Studien är för liten för att säkerställa några kliniska skillnader. Totalt beräknas självtestning kosta 180 kronor per tillfälle, vilket var lägre än de 370 kronor som varje test hos AK-mottagningen innebar. Patienternas livskvalitet (mätt i QALY-vikter) visade en tendens till att stiga under de studerade 12 månaderna. Betalningsviljan sjönk från 11 526 kronor vid baseline till 6 490 kronor efter ett år. Eftersom kostnader har besparats och effekterna förväntas vara likvärdiga är självtestning en kostnadseffektiv åtgärd. Då det dessutom har visats att det finns en samhällelig betalningsvilja för utrustningen stärker detta resultatet att självtestning är kostnadseffektivt hos den studerade patientgruppen.

    Rapportens resultat tyder på att självtestning leder till lägre kostnader, samt en tendens till förbättrad livskvalitet för patienterna. Inga kliniska skillnader har påvisats. Detta gör att självtestning i rapporten har ansetts vara enkostnadseffektiv åtgärd. Detta är dock en liten pilotstudie och dess resultat behöver verifieras i större studier.

  • 43.
    Davidson, Thomas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Lyth, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Direct valuation of health state among patients with chest pain: Does income level matterManuskript (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    There is still uncertainty over where to include the production loss caused by morbidity in cost-effectiveness analyses. This loss could be included as a cost; but if individuals take their own income into consideration when valuing health states, this would lead to double counting. The purpose of this study was to find out whether individuals’ incomes can explain their valuations of their own current health states.

    The sample consisted of 156 patients (312 observations) admitted to hospital with chest pain (the FRISC II trial). These patients valued their own current health states by using the time trade-off method (TTO) and a visual analogue scale (VAS). They also answered the EQ-5D instrument and stated their monthly income. Income level was additionally controlled via their taxed income at the tax agency, together with their income generated from capital. Generalised estimation equations were used to test whether the EQ- 5D dimensions and monthly gross income could explain the variation in the valuations of the health states.

    The results indicate that neither self-stated nor taxed income could explain the variation in the valuations made by TTO. However, self-stated income (but not taxed income) was a significant variable in explaining variation in the VAS valuations.

    These findings support the inclusion of the production loss caused by morbidity in the analysis, as these costs are not, or at least not to any great extent, implicitly incorporated in the individuals’ QALY weights when TTO is used to value the health states. Using a VAS, some income effects may be included.

  • 44.
    Eckard, Nathalie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Davidson, Thomas
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Walfridsson, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Cost-Effectiveness of Catheter Ablation Treatment for Patients with Symptomatic Atrial Fibrillation2009Inngår i: Journal of Atrial Fibrillation, ISSN 1941-6911, Vol. 1, nr 8, s. 461-470Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:  Atrial Fibrillation is the most common cardiac arrhythmia.  It increases the risk of thromboembolic events and many atrial fibrillation patients suffer quality of life impairment due to disturbed heart rhythm.  Pulmonary vein isolation using radiofrequency catheter ablation treatment is aimed at maintaining sinus rhythm ultimately improving quality of life.  Randomized clinical trial have shown that catheter ablation is more effective than antiarrhythmic drugs for the treatment of atrial fibrillation, but its impact on quality of life and cost-effectiveness has not been widely studied.  Aims:  To assess the cost-effectiveness of radiofrequency ablation (RFA) vs. antiarrhythmic drug (AAD) treatment, among symptomatic atrial fibrillation patients not previously responding to AAD.  Methods:  A decision-analytic Markov model was developed to assess costs and health outcomes in terms of quality adjusted life years (QALYs) of RFA and AAD over a lifetime time horizon.  We conducted a literature search and used data from several sources as input variables of the model.  One-year rates of atrial fibrillation with RFA and AAD, respectively, were available from published randomized clinical trials.  Other data sources were published papers and register data.  Results:  The RFA treatment strategy was associated with reduced costs and an incremental gain in QALYs compared to the AAD treatment strategy.  The results were sensitive to whether long-term quality of life improvement is maintained for the RFA treatment strategy and the risk of stroke in the different atrial fibrillation health states.  Conclusion:  This study shows that the short-term improvement in atrial fibrillation associated with RFA is likely to lead to long-term quality of life improvement and lower costs indicating that RFA is cost-effective compared to AAD. 

  • 45.
    Eckard, Nathalie
    et al.
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Henriksson, Martin
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Davidson, Thomas
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Walfridsson, Håkan
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Östergötlands Läns Landsting, Hjärtcentrum, Kardiologiska kliniken.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi.
    Cost-effectiveness of catheter ablation versus antiarrhytmic drugs for patients with symptomatic atrial fibrillation (oral presentation)2008Inngår i: SMDM Europe,2008, 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Eckard, Nathalie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för kardiovaskulär medicin. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten. Region Östergötland, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.
    Comment: Including Both Costs and Effects - The Challenge of Using Cost-Effectiveness Data in National-Level Policy-Making: A Response to Recent Commentaries2015Inngår i: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 4, nr 8, s. 565-566Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Eckard, Nathalie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Communicating cost-effectiveness ratios to decision makers - the case of the Swedish national guidelines for heart diseases (Poster)2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Eckard, Nathalie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Communicating cost-effectiveness ratios to decision makers - the case of the Swedish national guidelines for hearts diseases (Abstract)2010Inngår i: Value in Health, 2010, s. 356-356Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Eckard, Nathalie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Kardiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Utvärdering och hälsoekonomi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Compilation of cost-effectiveness evidence for different heart conditions and treatment strategies2011Inngår i: Scandinavian Cardiovascular Journal, ISSN 1401-7431, E-ISSN 1651-2006, Vol. 45, nr 2, s. 72-76Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives. Despite the continuing interest in health economic research, we could find no accessible data set on cost-effectiveness, useful as practical information to decision makers who must allocate scarce resources within the cardiovascular field. The aim of this paper was to present cost-effectiveness ratios, based on a systematic literature search for the treatment of heart diseases. Design. A comprehensive literature search on cost-effectiveness analyses of intervention strategies for the treatment of heart diseases was conducted. We compiled available cost-effectiveness ratios for different heart conditions and treatment strategies, in a cost-effectiveness ranking table. The cost-effectiveness ratios were expressed as a cost per quality adjusted life year (QALY) or life year gained. Results. Cost-effectiveness ratios, ranging from dominant to those costing more than 1,000,000 Euros per QALY gained, and bibliographic references are provided for. The table was categorized according to disease group, making the ranking table readily available. Conclusions. Cost-effectiveness ranking tables provide a means of presenting cost-effectiveness evidence. They provide valid information within a limited space aiding decision makers on the allocation of health care resources. This paper represents an extensive compilation of health economic evidence for the treatment of heart diseases.

  • 50.
    Eckard, Nathalie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Janzon, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet. Östergötlands Läns Landsting, Hjärt- och Medicincentrum, Kardiologiska kliniken US.
    Levin, Lars-Åke
    Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
    Use of cost-effectiveness data in priority setting decisions: experiences from the national guidelines for heart diseases in Sweden2014Inngår i: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 3, nr 6, s. 323-332Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The inclusion of cost-effectiveness data, as a basis for priority setting rankings, is a distinguishing feature in the formulation of the Swedish national guidelines. Guidelines are generated with the direct intent to influence health policy and support decisions about the efficient allocation of scarce healthcare resources. Certain medical conditions may be given higher priority rankings i.e. given more resources than others, depending on how serious the medical condition is. This study investigated how a decision-making group, the Priority Setting Group (PSG), used cost-effectiveness data in ranking priority setting decisions in the national guidelines for heart diseases.

    METHODS: A qualitative case study methodology was used to explore the use of such data in ranking priority setting healthcare decisions. The study addressed availability of cost-effectiveness data, evidence understanding, interpretation difficulties, and the reliance on evidence. We were also interested in the explicit use of data in ranking decisions, especially in situations where economic arguments impacted the reasoning behind the decisions.

    RESULTS: This study showed that cost-effectiveness data was an important and integrated part of the decision-making process. Involvement of a health economist and reliance on the data facilitated the use of cost-effectiveness data. Economic arguments were used both as a fine-tuning instrument and a counterweight for dichotomization. Cost-effectiveness data were used when the overall evidence base was weak and the decision-makers had trouble making decisions due to lack of clinical evidence and in times of uncertainty. Cost-effectiveness data were also used for decisions on the introduction of new expensive medical technologies.

    CONCLUSION: Cost-effectiveness data matters in decision-making processes and the results of this study could be applicable to other jurisdictions where health economics is implemented in decision-making. This study contributes to knowledge on how cost-effectiveness data is used in actual decision-making, to ensure that the decisions are offered on equal terms and that patients receive medical care according their needs in order achieve maximum benefit.

123 1 - 50 of 115
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf