liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alm, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ramsell, Elina
    Länsstyrelsen i Östergötland, Sweden.
    Johansson, Joakim
    Mälardalens Högskola, Sweden.
    Länsstyrelsens samordningsansvar i krisberedskapssystemet - hur och med vem sker samverkan: En fallstudie av Länsstyrelsen i Östergötlands regionala krishanteringsråd och Riskbild Östergötland2007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Ramsell, Elina
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.
    Develop local emergency management by coordination between municipalities in networks - experiences from Sweden2006Inngår i: RiskCom, New Perspectives on Risk Communication Uncertainty in a Complex Society,2006, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ramsell, Elina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Developing Local Emergency Management by Co-Ordination Between Municipalities in Policy Networks: Experiences from Sweden2007Inngår i: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 15, nr 4, s. 173-182Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to increase our understanding of how co-operation in inter-municipality policy networks in a Swedish region is established and maintained regarding emergency management. We discuss how a network of five municipalities emerged and took shape. Overall, we conclude that co-ordination and co-operation in municipal emergency management are probably relatively easy to develop, because it is easy for the involved actors to see the benefits. Sharing resources is seen as crucial when establishing and, not least, financing efficient, high-quality emergency management. The municipalities' lack of resources to provide effective emergency services, as required by law, makes them dependent on each other. Limits for co-ordination were connected to distance and other geographical factors. Other limits of equal importance were linked to factors such as culture/tradition, mutual understanding, size of partners, and unwillingness to give up authority as well as a prior barrier for co-operation between small and bigger municipalities.

  • 4.
    Pilemalm, Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Lindgren, Ida
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ramsell, Elina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fourth Generation of User-centered Design: eveloping for E-government and Cross-sector Collaborations.2015Inngår i: In Electronic Government and Electronic Participation, IOS Press, 2015, Vol. 22, s. 178-192Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explores the need for user-centered design (UCD) approaches to adapt to recent societal trends of cross-sector collaborations, civil citizen involvement and e-government initiatives affecting the public sector. This is achieved by studying three cases involving such trends, taking place in the Swedish Emergency Response System. Using results from the cases, information systems development related challenges are identified and related to adaption needs for current UCD approaches. Suggestions of such adaption are provided and a number of inherent challenges for the fourth generation of UCD are discussed, including challenges concerning (a) balancing ideological versus practical needs; (b) resources; (c) lack of know-how; and (d) design techniques and tool challenges.

  • 5.
    Ramsell, Elina
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Erfarenheter från Sverige: Hur uppnås samverkan och effektiv kriskommunikation i kommunal krishantering?2008Inngår i: Nordiske Kommunalforskerkonferensen,2008, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Ramsell, Elina
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kommunal krisberedskap: utveckling genom samverkan och tekniska informationssystem2010Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Flera kriser har testat Sveriges krishanteringssystem, exempelvis Tsunamin i Indonesien2004, stormen Gudrun 2005 och evakueringen från Libanon 2006. Det har visat sig attkriskommunikationen brister mellan de många olika aktörer som är och måste varainvolverade vid en kris. På lokal nivå är kommunen, enligt lag (SFS 2006:544), ansvarig förkrishanteringen. För att kommunen ska kunna hantera en kris är en väl fungerandekriskommunikation avgörande.

    Samverkan och tekniska informationssystem är två verktyg för att utvecklakriskommunikationen. Hur skapas samverkan och hur väljer kommuner tekniskainformationssystem inom krisberedskap?

    Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa fallstudier på kommunal nivå. Två fall harstuderats, ett om skapande av samverkan och ett om val av tekniska informationssystem inomkrisberedskap. Fallstudierna analyseras med stöd av teorier om policynätverk,implementeringsteori och styrningsstrukturerna government och governance.

    För att inter-kommunal samverkan ska skapas inom krisberedskap visade studien att delningav resurser är viktigt. Kommunerna fick kostandseffektivt en krisberedskap med god kvalité.Samtidigt blev de beroende av varandra. Det som försvårade samverkan var geografiskahinder, kommunstorlek, avsaknad av tradition och ömsesidig förståelse, samt ovilja att ge uppsin självständighet.

    Vid kommunernas val av tekniska system var det betydelsefullt med sociala relationer,kommunstorlek, teknikens komplexitet och hur arbetet leddes med att välja system – om detfanns en drivande nyckelperson. Generellt valde mindre kommuner ett statligt teknisktinformationssystem som var gratis medan större kommuner var mer intresserade av system påden privata marknaden med fler funktioner och högre komplexitet. Hur kommuner valdetekniska informationssystem varierade således.

    Kort sagt, det som visade sig ha betydelse i båda fallstudierna var kompetensen hos dekommunala tjänstemännen och deras sociala relationer, styrningsstrukturen från statligt håll(där mer mjuka än hårda instrument användes), samt kommunstorlek (det fanns en skillnadmellan små och stora kommuner).

    Delarbeid
    1. Developing Local Emergency Management by Co-Ordination Between Municipalities in Policy Networks: Experiences from Sweden
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Developing Local Emergency Management by Co-Ordination Between Municipalities in Policy Networks: Experiences from Sweden
    2007 (engelsk)Inngår i: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 15, nr 4, s. 173-182Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    This study aims to increase our understanding of how co-operation in inter-municipality policy networks in a Swedish region is established and maintained regarding emergency management. We discuss how a network of five municipalities emerged and took shape. Overall, we conclude that co-ordination and co-operation in municipal emergency management are probably relatively easy to develop, because it is easy for the involved actors to see the benefits. Sharing resources is seen as crucial when establishing and, not least, financing efficient, high-quality emergency management. The municipalities' lack of resources to provide effective emergency services, as required by law, makes them dependent on each other. Limits for co-ordination were connected to distance and other geographical factors. Other limits of equal importance were linked to factors such as culture/tradition, mutual understanding, size of partners, and unwillingness to give up authority as well as a prior barrier for co-operation between small and bigger municipalities.

    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-16682 (URN)10.1111/j.1468-5973.2007.00525.x (DOI)
    Merknad
    The definitive version is available at www.blackwell-synergy.com: Jenny Palm and Elina Ramsell, Developing Local Emergency Management by Co-Ordination Between Municipalities in Policy Networks: Experiences from Sweden, 2007, Journal of Contingencies and Crisis Management, (15), 4, 173-182. http://dx.doi.org/10.1111/j.1468-5973.2007.00525.x Copyright: Blackwell Publishing Ltd http://www.blackwellpublishing.com/ Tilgjengelig fra: 2009-02-12 Laget: 2009-02-10 Sist oppdatert: 2017-12-14bibliografisk kontrollert
    2. Governing technical information systems in local crisis management
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Governing technical information systems in local crisis management
    (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There are increased demands for preparations for and co-ordination of crisis management in public administrative bodies. Governmental organisations and authorities take responsibilities and have to provide systems and structures of co-ordination before, during and after crises. One such system is technical information systems which create a structuring arena for coordination and integration that is analysed here. There are several technical information systems to choose between for municipalities, who are responsible for the Swedish local crisis management. One technical information system, called WIS, was a national initiative but due to the constitutional local autonomy it was complicated to get municipalities to choose the national system and alternative local technical information systems developed. The study builds on a bottom-up analysis of how municipalities choose technical information system within crisis management. The main conclusion points out the importance of organisational structure in governance and the demand of flexibility in technology.

    Emneord
    Technical information system, crisis management, municipalities, governance, implementation
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-63274 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2010-12-14 Laget: 2010-12-14 Sist oppdatert: 2018-06-15
  • 7.
    Ramsell, Elina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson Granberg, Tobias
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Pilemalm, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Identifying functions for smartphone basedapplications in volunteer emergency response2019Inngår i: Proceedings of the 16th International Conference on Information Systems for Crisis Response And Management / [ed] Zeno Franco, José J. González, José H. Canós, Information Systems for Crisis Response and Management , 2019, s. 1044-1056Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Emergency response organisations struggle with resource constraints and thereby faces challenges in providing high-quality public services. Utilising voluntary first responders is one way to address these challenges. There are different types of volunteers who can help at an emergency site, e.g. citizen volunteers or voluntary professionals from other occupations. To successfully engage with and utilise these resources, adequate information and communication technology (ICT) is necessary. In this meta-study, combining and further exploring two previous studies, the aim is to identify, analyse and evaluate suitable functions for smartphone applications that can be used to dispatch and support volunteers. The results show that the functions can be divided into essential ones that are necessary for the response to work at all, and others that might contribute to a more effective response. The study also shows that the same functions can be used for different volunteer groups.

  • 8.
    Ramsell, Elina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pilemalm, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson Granberg, Tobias
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Integration av frivilliga aktörer i dynamisk resurshantering vid räddningsinsatser2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här studien fokuserar hur frivilliga kan användas som resurser vid räddningsinsatser i glesbygd och hur frivilliga kan integreras i system för dynamisk allokering och utlarmning av resurser. Studien baseras på och kopplar samman de två projekten Förstärkt Medmänniska och Dynamisk Resurshantering (DRH). Förstärkt Medmänniska finns i Medelpad där räddningstjänsten i Sundsvall utbildat frivilliga i ett antal byar som ligger långt från Sundsvall och därmed är svåra att nå i tid. De frivilliga larmas ut på vissa typer av larm såsom hjärtstopp, trafikolyckor och vissa typer av bränder. Idag sker utlarmning via SMS-listor men tanken är att frivilliga resurser på sikt ska integreras i det beslutstöd för dynamisk resurshantering som utvecklats och används av SOS Alarm och som bygger på GPS positionering och utlarmning av lämplig resurs närmast olycksplatsen.

    Vi följde projektet Förstärkt Medmänniska i drygt 1 år och samlade in data från räddningstjänst, SOS Alarm i Sundsvall och frivilliga i tre byar genom intervjuer, fokusgrupper och en framtidsorienterad Future Workshop. Vi genomförde också ett experiment med stöd av SOS Alarm och DRH där de frivilliga tillsammans med räddningstjänst och ambulans larmades ut på en simulerad trafikolycka och där hälften av de frivilliga larmades via SMS och hälften via RAKEL-terminaler som integrerats med DRH (för jämförelser). Resultatet analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk som hämtat kunskap från områden som tvärsektoriell samverkan, e-government, implementering av ny teknik, organisations­förändringar och användarcentrerad systemutveckling.

    Det viktigaste resultatet från studien är att konceptet Förstärkt Medmänniska verkar fungera och uppfattas positivt av de involverade. I den utlarmning som sker har alltid flera frivilliga åkt (det är just frivilligt) och når nästan alltid insatsplatsen och kan påbörja insats före räddningstjänst och ambulans (de frivilliga ersätter alltså inte de senare utan påbörjar insats i väntan på de professionella resurserna). De drabbade har också uppfattat stödet från de frivilliga som positivt och något som gett ökad trygghet (ofta känner skadeoffer och frivilliga och andra).

    Det viktigaste erfarenheterna från studien och rekommendationer för kommuner som vill öka samverkan med frivilliga resurser vid räddningsinsatser kan sammanfattas som följer:

    • Det är fundamentalt att tydliggöra uppdraget för alla involverade tidigt i processen, d v s att definiera arbetsuppgifter och ansvar med avseende på händelse, utlarmning, arbetsuppgifter på skadeplats, ansvar, et c. Nya tydliggöranden bör göras allteftersom utvecklingen och samverkan fortskrider, eftersom det är svårt att förutse hela uppdraget innan något faktiskt hänt eller övats.
    • Samverkansformen har större förutsättning att lyckas där det finns eldsjälar och nyckelpersoner närvarande, inte bara hos de frivilliga själva utan även hos de professionella responsorganisationerna.
    • Bygg grundförståelse och tillit genom att etablera förutsättningar för långsiktig samverkan och för att bygga personliga relationer – mellan frivilliga och mellan frivilliga och de professionella
    • Regelverk och det rättsliga skyddet för frivilliga måste ses över och att ett kompletterande försäkringsskydd, t ex genom de kommunala hemförsäkringarna, bör finnas innan samverkan påbörjas.
    • Både initial utbildning av frivilliga och repetition/övningar krävs för att utveckla och upprätthålla samverkansformen.
    • Återkoppling efter varje larm som frivilliga åkt på är fundamentalt både för att utveckla och förbättra samverkansformen och successivt tydliggöra uppdraget, samt för de frivilligas eventuella behov av att bearbeta händelsen.
    • Teknik och IT stöd behöver successivt utvecklas t ex för kommunikation mellan frivilliga på väg till skadeplats och för kommunikation med räddningstjänst och eventuellt SOS alarm både på väg till skadeplatsen och när man väl är där. Förmodligen är det mest realistiska och minst kostsamma alternativet att bygga på mobila applikationer, t ex utlarmning via SMS eller appar, vilket kan kompletteras med vägbeskrivning, mobila checklistor och instruktioner. GPS-funktionalitet i mobiltelefonen är nödvändigt förnavigeringshjälp och i förlängningen för att automatisk utlarmning av de närmaste resurserna ska kunna göras.
    • Frivilliga behöver basal och praktisk utrustning såsom checklistor, reflexvästar, hjärtstartare, bil- och by-kit med första hjälpen material etc. Vem som ska stå för materialet, om det är kommunerna eller de frivilliga själva är en knäckfråga.
    • Att utveckla samverkansformen mellan frivilliga och professionella responsorganisationer bör ske användarcenterat tillsammans med de frivilliga och genom stegvis implementation där man börjar i liten skala, utvärderar erfarenheter och successivt utökar.
    • I systemet för dynamisk resurshantering (DRH) bör frivilliga bör läggas till som en egen resurs och en eller flera förmågor för den nya resurstypen måste definieras. Varje definierad olyckstyp i DRH (enligt räddningsindex) kräver ett visst antal förmågor, och för att en frivillig ska väljas måste de ha en förmåga som krävs av olyckstypen (till exempel ” förstainsatsperson”).
    • En utmaning med frivilliga är deras osäkra tillgänglighet samt det faktum att önskat antal är fler än en. En utlarmningsstrategi för frivilliga måste tas fram baserat på de frivilligas önskemål (att de gärna vill vara fler än en person som åker) och önskat antal på skadeplatsen.. Strategin måste också inkludera möjligheten att frivilliga inte kvitterar eller att de kvitterar och anger att de inte kan åka. Då kan ytterligare resurser behöva larmas ut. 
    • För en framgångsrik integrering krävs att frivilliga kan positioneras och kan kvittera larmen. Givet korrekta positioner kan då systemet föreslå och/eller larma ut resurser i fallande ordning efter förväntad körtid till skadeplatsen.

     

    I ett bredare, svenskt och internationellt sammanhang är involvering av frivilliga och civila medborgare något som ökar, både i räddningsinsatser och i annan verksamhet i den offentliga sektorn – mycket som ett sätt att möta rådande samhällsutmaningar såsom finanskriser och minskade resurser i offentlig sektor, ökade förväntningar från samhällsmedborgare, glesbygdsproblematik, klimatförändringar och naturkatastrofer, terrorism och ökade migrationsströmningar. I ett teoretiskt samanhang brukar man prata om ökade behov av tvärsektoriell samverkan och av en form av ”we-government” där samhällsmedborgare alltmer stöder myndigheter genom att utföra vissa aktiviteter för andra samhällsmedborgare. Detta innebär att de inte bara använder traditionella e-tjänster utan måste integreras i myndigheternas egen teknik och informationssystem, och att samverkan och utveckling därmed blir alltmer komplex. I Sverige har ett flertal kommuner startat upp arbeten som likna Förstärkt Medmänniska. Vi tror därför att denna studie kan vara till nytta, inte minst för praktiker och kommuner som vill utöka sin samverkan med frivilliga vid räddningsinsatser.

    I nästa steg kommer ytterligare datainsamling att göras kring hur DRH tekniskt ska kunna hantera och stödja nyttjandet av resursgruppen frivilliga, vilket förväntas leda till en kravspecifikation för anpassning av systemet. Efter att dessa krav implementerats kommer ett experiment att utföras för att testa och utvärdera den praktiska funktionaliteten.

  • 9.
    Ramsell, Elina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Pilemalm, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Andersson Granberg, Tobias
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Kommunikations- och transportsystem. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Using Volunteers for Emergency Response in Rural Areas: Network Collaboration Factors and IT support in the Case of Enhanced Neighbors2017Inngår i: Proceedings of the 14th International Conference on Information Systems for Crisis Response and Management / [ed] Tina Comes, Frédérick Bénaben, Chihab Hanachi, Matthieu Lauras and Aurélie Montarnal, Albi: ISCRAM Association, 2017, Vol. 14, s. 985-995Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In public services, there is a trend to increasingly utilize collaborations with non-professional volunteers for certain tasks, one example being emergency response. In many of these collaborations, information technology (IT) is an essential tool, and inadequate IT support can have far-reaching consequences—including even the loss of lives. Since a volunteer is a different type of actor, and may have different technical requirements, compared to professionals, there is a need to explore how collaborations between professionals and volunteers can be successfully developed. This paper is based on a case study of the Enhanced Neighbor project, which uses volunteers as first responders in emergency response. The study highlights important factors to consider when involving volunteers, including how IT can foster the collaboration, and the volunteers’ needs for IT support.

  • 10.
    Ramsell, Elina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Governing technical information systems in local crisis managementManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There are increased demands for preparations for and co-ordination of crisis management in public administrative bodies. Governmental organisations and authorities take responsibilities and have to provide systems and structures of co-ordination before, during and after crises. One such system is technical information systems which create a structuring arena for coordination and integration that is analysed here. There are several technical information systems to choose between for municipalities, who are responsible for the Swedish local crisis management. One technical information system, called WIS, was a national initiative but due to the constitutional local autonomy it was complicated to get municipalities to choose the national system and alternative local technical information systems developed. The study builds on a bottom-up analysis of how municipalities choose technical information system within crisis management. The main conclusion points out the importance of organisational structure in governance and the demand of flexibility in technology.

  • 11.
    Ramsell, Elina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Governing Technical Information Systems in Local Crisis Management2012Inngår i: Public Works Management & Policy, ISSN 1087-724X, E-ISSN 1552-7549, Vol. 17, nr 3, s. 303-318Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There are increased demands to prepare for and coordinate of crisis management in public administrative bodies. Governmental organizations and authorities have responsibility for providing systems and structures of coordination before, during, and after crises. Among these are the technical information systems which create the structuring arena for coordination and integration that is analyzed here. There are several technical information systems to choose from for municipalities, which are responsible for local crisis management in Sweden. One technical information system, known as web-based information system (WIS), was a national initiative, but due to the local autonomy mandated in the Swedish constitution it was complicated to get municipalities to choose the national system and alternative local technical information systems were developed. The study builds on a bottom-up analysis of how municipalities choose technical information systems within crisis management. The main conclusion points out the importance of organizational structure in governance and the demand of flexibility in technology.

  • 12.
    Ramsell, Elina
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Governing web-based information systems as innovations for local crises management and co-ordination2009Inngår i: Scanidanvian Worskhop on e-Government,2009, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

       

1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf