liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 133
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andréasson, Ester
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Axelsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Gustafsson, Mariana S
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedström, Karin
    Handelshögskolan vid Örebro universitet.
    Melin, Ulf
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Söderström, Fredrik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem är vem på nätet?: en studie av elektronisk identifiering2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att identifiera sig är något vi gör i många olika vardagssituationer; exempelvis när vi ska styrka vår ålder i krogkön, uträtta bankärenden eller bli insläppta av vakten på en bevakad arbetsplats. För att identifiera oss i dessa situationer använder vi oftast någon form av fysisk identitetshandling; ett körkort, pass eller ID-kort. Samtidigt har vi idag ett samhälle där allt fler ärenden går att utföra via nätet, där såväl offentliga som kommersiella aktörer erbjuder elektroniska tjänster (e-tjänster) i ökande omfattning. Vi blir därmed alltmer beroende av informationsteknik (IT) i samhället för att samverka och kommunicera effektivt och enkelt. Vår riskexponering och sårbarhet ökar i takt med att vi utför allt fler ärenden via e-tjänster. Känslig information kan utnyttjas av obehöriga eller missbrukas på olika sätt.

    Elektronisk identifiering blir i dessa sammanhang en viktig komponent och förutsättning för att kunna erbjuda och använda effektiva och säkra e-tjänster. När man identifierar sig på nätet och i IT-system kan man göra det på många olika sätt; man kan logga in med användarnamn och lösenord, använda elektroniska ID-lösningar (eID) med dosor och koder, scanna fingeravtryck, använda e-tjänstekort och kortläsare eller RFID-teknik. Man skulle kunna betrakta dessa identifieringslösningar som rent tekniska landvinningar, som bara syftar till att man ska kunna nå den e-tjänst man vill använda. Likt en nyckel som används för att låsa upp dörren så att man kommer in i sitt hus. Vi menar dock att det är en alldeles för snäv syn på elektronisk identifiering – den behöver vara vidare än så för att vara fruktbar och kunna sättas i meningsfulla sammanhang av exempelvis design, utvärdering och vidareutveckling.

    Även om det är en teknisk lösning (en artefakt) med en begränsad uppgift vi avser, så kan dess utformning och sättet den införs och används på få stora konsekvenser för hela användningssituationen. Med artefakt menas här konstruerade föremål i form av olika tekniska lösningar och människors meningar kopplade till dessa. Identifieringslösningen påverkar både säkerheten i sig och den bild vi får av den e-tjänst eller det IT-system där vi identifierar oss. Dessutom påverkar den också bilden vi har av det sammanhang där vi använder identifieringslösningen. Om vi använder en e-tjänst som erbjuds av exempelvis den kommun där vi bor, påverkas också vår tilltro till kommunen och samhället av hur vi uppfattar identifieringslösningen och e-tjänsten. Samma resonemang gäller om vi köper en vara av ett privat företag på nätet. Med andra ord påverkas samhällets såväl som företagens legitimitet av hur vi som medborgare eller kunder uppfattar olika IT-lösningar.

    Den här boken handlar därför om de möjligheter och utmaningar som elektronisk identifiering kan innebära för individer, organisationer och samhället. Vi talar inte om isolerade tekniska problem i första hand, utan anlägger ett vidare perspektiv på de möjligheter och problem som kommer med e-tjänster och elektronisk identifiering.

    Vi har skrivit den här boken för att dela med oss av en del av de tankar och insikter som vi fått under projektet. Syftet med boken är att sätta ljuset på ett antal teman som framstår som centrala för utveckling och användning av elektronisk identifiering. Vi beskriver tre exempel som hämtar inspiration från våra studier inom projektet. Utifrån dessa exempel lyfter vi fram ett antal teman och diskuterar dessa samt sammanfattar utmaningar som vi sett i våra studier. Vår förhoppning är att Du som läser vår bok kan använda våra resonemang för att diskutera frågorna vidare i det praktiska sammanhang som Du befinner Dig i. Oavsett om Du finns på ett kommunkontor, i ett landsting, i en myndighet eller i en privat livssituation. Vi har inte haft ambitionen att skriva en vetenskaplig, teorirelaterad text, men Du som vill läsa forskningsbaserade publikationer från projektet hittar lästips i slutet av boken.

  • 2.
    Andréasson, Ester
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The Paradox of Community Informatics in the Health Care Sector2010Ingår i: Vision and Reality in Community Informatics.: CIRN -DIAC Conference Proceedings: Prato, Italy 27-29 October 2010 / [ed] Larry Stillman, Ricardo Gomez, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Local health care centres (publicly funded primary health care) play an important role for most people. This is where the citizens are most likely to have their first contact with the health care system if they get ill or injured; this is where different groups of chronics go to do their routine check ups and where elderly citizens get qualified medical care. The health care centres also often include a child health centre, where parents regularly bring their small children so that the medical staff can give insurance that the children are growing and developing the way they should. The health care centres are an important part of the infrastructure in communities. In small villages, the staff is also quite familiar with the patients they give service to. Recently most local health care centres have improved their use of informatics for administration and patient contacts.

    Our field studies of community health care centres concern the use of a new electronic system for patient’s medical records in a health care organisation. This ICT solution brings that the medical records are now tied to the patient, rather than to a specific health care unit. This means that the patient’s medical records are always available for the staff at any of the units within the health care organisation. Thereby, the staff at a local health care centre has faster and more complete access to medical information than before, which means that they can be more efficient and professional in care giving and contribute better.

    Our results indicate that the new electronic medical records makes physical place less important in order to give qualitative care, while they at the same time strengthens the health care centres central role in the community. An indication is that there is a potential for even more empowerment of the local community and people’s connectedness to the community.

    The concluding impression is that community informatics in the health care sector is characterized by a paradox. It works in different directions at the same time: It expands the community in the sense that the flow of medical information increase, but at the same time it strengthens the community as a physical place since the health care centres gets an even stronger role. The aim of this paper is to verify this paradox from a Swedish case study and discuss its general and even global implications on community informatics in the health care sector. The preliminary conclusion is that small communities still can become empowered by the use of new health care informatics.  

  • 3.
    Assmo, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    An Alternative View of Integrated Sustainable Development Through a Time-Spatial Lens2012Ingår i: OIDA International Journal of Sustainable Development, ISSN 1923-6654, E-ISSN 1923-6662, Vol. 3, nr 12, s. 87-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The conventional monetary market oriented economic view of development is the dominant approach of development, despite its shortcomings and inability to include social and environmental aspects into long term processes of change. Essential values are often concealed or even excluded in conventional monetary analyses, which are fundamental for integrated sustainable livelihoods.Using a time-spatial perspective, building on Hägerstrand’s time-geography, this article aims to elaborate upon an alternative conceptual development approach. The time-spatial model open for an alternative constructive approach to analyze and physically anchoring socio-economic and ecological processes extended over time. Such a view thereby contrasts and reaches beyond the conventional monetary market growth strategy.Combining the conceptual discussion with empirical illustrations from rural livelihoods in Sweden, the article highlight new alternative political-economic analytical tools and strategies to achieve sustainable sound integrated socio-, economic-, and ecological development processes.

  • 4.
    Assmo, Per
    et al.
    Institutionen för ekonomi och IT, Avdelningen för juridik, ekonomi, statistik och politik, Högskolan Väst.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En annan kommunal ekonomi: om andra sätt att värdera lokala resurser och aktiviteter : bilder från Ydre kommun2014Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Med denna bok vill vi vidga perspektiven och visa på möjligheter att se kommunal ekonomi i ett bredare perspektiv och söka en annan kommunal ekonomi. Vi vill visa att det i en landsbygdskommun och dess bygder finns och används mer resurser för att skapa välfärd och ett gott liv än det som i dag räknas och därmed syns i den kommunala ekonomin där man räknar kronor och ören. Genom att vända och utveckla perspektiven kring ekonomi vill vi peka på behovet av att se och synliggöra fler resurser som gör att resurshushållning utifrån lokala förutsättningar bidrar till en integrerad och hållbar utveckling för landsbygden.

  • 5.
    Assmo, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Local Alternative Development through a Time-Spatial Lens: A Case Study of Ydre Inspired by Hägerstrand2013Ingår i: Entrepreneurship, Social Capital and Governance: Directions for the Sustainable Development and Competitiveness of Regions / [ed] Charlie Karlsson, Börje Johansson and Roger R. Stough, Edward Elgar Publishing, 2013, s. 378-391Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This book highlights the role of entrepreneurship, social capital and governance for regional economic development. In recent decades, many researchers have claimed that entrepreneurship is the most critical factor in sustaining regional economic growth. However, most entrepreneurship research is undertaken without considering the fundamental importance of the regional context. Other research has emphasized the role of social capital but there are substantial problems in empirically relating measures of social capital to regional economic development.

    The expert contributors to this work highlight the role of governance in regional growth, an area that has so far been relatively under-researched, underpinning their findings with new theoretical and empirical evidence. They conclude that the relationship between entrepreneurship, social capital and governance in factors affecting regional economic development are complex and interdependent, and that to influence these factors and the relationship between them, policymakers must have a long-term perspective and be both patient and persistent in their efforts.

    This enlightening book will be of great interest to academics, students and researchers across a range of fields including regional science, regional economics, economic geography, regional planning, public policy, entrepreneurship, political science and economic sociology. Policymakers involved in regional policymaking from national down to regional and local levels will also find the book to be an illuminating read.

  • 6.
    Assmo, Per
    et al.
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Local Policy Entrepreneurs and Sustainable Development in Rural Areas2015Ingår i: Regional development in an international context: regional, national, cross border and international factors for growth and development. Revised papers presented at the 18th Uddevalla symposium, 11-13 June, 2015, Sönderborg, Denmark / [ed] Iréne Bernhard, Trollhättan: Högskolan Väst , 2015, s. 59-74Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A popular trend in today’s development debate is to highlight arguments favouring local production, local entrepreneurship, or the importance of buying local. But what do we actually mean when we talk about the term “local”. Similar to other popular development terms, the concept “local” seems to be used in a wide variety of meanings and interpretations. Furthermore, the term “local” is also often connected as an important component in the perhaps even more vague argumentations for sustainable development.        

    The conventional view of development, based on economic growth, promotes expansion in space and compression in time – a global market economy. This dominant technical-economic approach largely use general technological and institutional policies and solutions more suitable for urban large-scale structures. Such structures and policies thereby tend to hamper what often is seen as local development.

    Initially, the article discusses the term “local” using a geographical time-spatial conceptual approach. With the use of empirical field studies focusing on rural local development in Sweden, the article thereafter apply the approach in an analytical framework to clarify and identify the meaning(s) of the term local, and identify the possibilities and constraints of processes of change in time and space – e.g. local development. In so doing, the time-spatial approach provide a possibility to identify the potential for alternative interwoven applicable local policy instruments and strategies.

  • 7.
    Assmo, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Public Services Choices When There Are No Alternatives?: A Paradox of New Public Management in Rural Areas2012Ingår i: Journal of Rural and Community Development, ISSN 1712-8277, E-ISSN 1712-8277, Vol. 7, nr 2, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a common decrease in services in rural areas around the world. This is not at least the case regarding public services, since the decreasing population also decreases the resources available for local public services. The aim of this article is to critically analyse challenges of New Public Management in a rural area community in Sweden to discuss the complex double management role (as employer and as service provider) of the rural municipality. The core of NPM is based on a private sector ethos and is thus also heavily influenced by corporate sector techniques and management. In this paradigm cost effectiveness and efficiency become the dominant considerations for how the state is run. It becomes even more problematic in rural areas without a critical mass of customers (former citizens) and additional costs for transportation. This is illustrated by a discussion of local schools. The analysis shows that even non-monetary resources should be taken into account to reach legitimate policy changes in rural communities. This opens for a creative discussion on time-spatial localized policy-making including extending the interpretations of local resources.

     

  • 8.
    Assmo, Per
    et al.
    Högskolan Väst.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Turning Time-Spatial Modes - A Conceptual Model to Integrate Environmental-Economic Processes of Change2009Ingår i: International Conference on Environmental, Cultural, Economic and Social Sustainability,2009, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Assmo, Per
    et al.
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Turning Time-Spatial Modes: An Alternative Perspective to Integrate Environmental-economic Processes of Change2008Ingår i: Uddevalla Symposium 2008. Spatial dispersed production and network governance: Revised papers presented at the 11th Uddevalla Symposium, 15-17 May, 2008, Kyoto, Japan / [ed] Iréne Bernhard, Trollhättan, Sweden: Department of Economics and IT, University West , 2008, s. 115-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The global markel economy is built on a political institutional arrangement promoting free and open trade. The existing natural and human resources make up the basis for all produclive activilies. The dominating economy strive to reach efficient use of human and natural resources, by enhancing processes of spatial expansion and time-compression.

    The conceptual argument in this paper takes its starting point in Hägerstrand's traditional time-space mode!. lt illustrates two conflicting perspectives the global markel economic horizontal norm (expansion in space, compression in time) and the environmental sustainable vertical processes (expansion over lime in limiled spaces). These two norms head in different directions and environmental sustainability is therefore conflicting with the common meaning of economic development.

    In a time-spatial perspective, a sustainable use of resources is spatially limited, and extended over time. A development process, in terms of environmental sustainability, relies on local resource use and extension in time, to limit the use of externa! input of energy. This process is the opposile to what today is seen as economic development (growth) that compresses time and expands in space, to reach the most favourable comparative advantages.

    The monetary market economy is a political construction. What activities and resources that are given a price on the markel depend on the institutional arrangements of property rights, prices and legal structures. Our conceptual conclusion is that the current political construction of the economy is "in-complete"and thus creates and fosters a mis-match with environmental pre-condilions. The political system can have the capacity to use the tools and power to harmonise economic development with environmental sustainability, locally, nationally and globally.

  • 10.
    Assmo, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ydre 2.0: An Alternative Time-Spatial Approach towards Post-Monetarism2010Ingår i: ERSA 2010, 2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, VITS - Laboratoriet för verksamhetsinriktad systemutveckling. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Tillmar, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Kundval – dilemman i gränssnittet mellan privata och offentliga organisationer2010Ingår i: Samtal pågår… från forskare till politiker och tjänstemän i kommuner / [ed] Friberg T, Thelander S, Linköping: Linköpings universitet , 2010, s. 9-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Är det bättre med stora än med små kommuner? Kommer folkrörelsepartierna att bli mer kampanj- och väljarorienterade i framtiden? Hur formas en boendepolitik för det goda åldrandet? Lokala transportstrategier – hur och för vem? Hur påverkas kommunledningars samverkan om gymnasieskolan av att det finns friskolor? Är kulturekonomi framtidens lokala tillväxtmotor?</p><p>Dessa och andra frågor behandlas i denna bok. Den är ett led i Centrum för kommunstrategiska studiers, CKS, arbete med att bygga en dialog – utveckla goda samtal – mellan Linköpings universitet och medlemskommunerna i CKS. Den innehåller fjorton olika artiklar, inlägg, som forskare författat för att förmedla sina resultat, men också för att stärka en dialog med politiker och tjänstemän i kommunerna. Inläggen spänner över många olika ämnen och frågeställningar. De är i vissa fall konkreta och koncisa i andra fall beskrivande och reflekterande. Alla är de av kommunstrategisk karaktär.</p><p>I en kommun fattas en mängd olika politiska beslut kring de mest skiftande ämnen. Det kräver kunskap, reflektion och gedigna beslutsunderlag. Då kan forskares analyser och kunskapsproduktion vara till nytta. För att en fördjupad och samhällsrelevant forskning ska komma till stånd behövs emellertid reaktioner från politiker och tjänstemän. Det finns alltså ett ömsesidigt beroende. Det kan hanteras genom samtal i vilka forskare, politiker och tjänstemän kan utbyta erfarenheter, tankar och kunskaper. Inläggen i denna bok visar att samtal pågår

  • 12.
    Bernhard, Irene
    et al.
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Gustafsson, Mariana
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedström, Karin
    Örebro University, Örebro, Sweden.
    Sefyrin, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    A Digital Society for All? – Meanings, Practices and Policies for Digital Diversity2019Ingår i: Proceedings of the 52nd Hawaii International Conference on System Sciences, 2019, s. 3067-3076Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The concept of digital divides has been on the agenda in research and policy making for at least the last 20 years. But it is still, a challenge to grasp this concept that is so elusive and transforming. Inclusion, access and equality are still key values for democratic governance and must be addressed in particular when forming and contributing to a digital government. This paper seeks to intervene in current debates on digital divides and digital inclusion by analyzing two cases of responses among street-level public administration in relation to e-government services in Sweden. The case studies are strategically chosen and conducted in national agencies and in local public libraries. Three lines of contributions are discussed, firstly the importance to care for equality secondly the need to see the non-users, and thirdly to discuss the potential of putting focus on digital diversity.

  • 13.
    Bernhard, Irene
    et al.
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Municipal Contact Centres: A Slower Approach Towards Sustainable Local Development by E-government2015Ingår i: European Planning Studies, ISSN 0965-4313, E-ISSN 1469-5944, Vol. 23, nr 11, s. 2292-2309Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is Swedish government policy to use information and communication technologies to increase sustainability. This has implications for planning and local organization of communities. In the municipalities where most public services are provided, there are growing numbers of local contact centres (CCs) aiming to meet citizens’ needs for information and coordination of public services. The CCs localize public services and combine different services into a one-stop practice focusing on needs and demands of individual citizens and their unique situations. The municipalities hereby have to plan for service provision in new ways to meet more individualized needs that are also in line with improved sustainability. CCs are both local offices and advanced services on-line, as e-governmental services. E-government could be considered fast government, but this article aims to turn that obvious first impression upside down and discuss how e-government can slow down and make services more local, personalized and sustainable. Theoretically we take off from a time-geographical modelling of slow processes that has implication for slower, more sustainable development. Based on in-depth case studies of municipal CCs we argue that they are tools towards improved sustainability and localism, and that they are “slowing up” administrative processes. In particular, we point out that e-government has a potential to plan for, and promote, sustainability and slow local development.

  • 14.
    Bernhard, Irene
    et al.
    University West, Trollhättan, Sweden .
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Policy entrepreneurs in networks: implementation of two Swedish municipal contact centres from an actor perspective2014Ingår i: International Journal of Entrepreneurship and Small Business, ISSN 1476-1297, E-ISSN 1741-8054, Vol. 21, nr 3, s. 288-303Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to elaborate on the meanings of policy entrepreneurs and through the conceptualisation analysing implementation of local municipal contact centres – a Swedish local e-governmental initiative. The paper builds on qualitative case studies including interviews, observations and document analysis, all analysed through the perspective of policy entrepreneurs. Local policies are implemented in relation to local cultures, norms and economic structures. The networked governance structure demands entrepreneurial actors to combine resources and interests into a change. Here we identified both theoretically and practical, two types of such entrepreneurial actors. The issue entrepreneur focuses on the issue as such and focuses on the solution to a single problem. The political entrepreneur, on the other hand, focuses on core values and long term structural changes. The emerging networked governance structure asks for improved knowledge on policy entrepreneurship both for analytical and practical improvements. The findings may provide useful information for municipal e-government planning specifically when planning for implementing contact centres. The study enriches the existing literature on policy entrepreneurs in networks expanding the roles to include also local e-government contexts. 

  • 15.
    Bernhard, Iréne
    et al.
    University West, Trollhättan, Sweden.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Regional e-governance: promoting entrepreneurial behavior in public administration2014Ingår i: Agglomeration, clusters and entrepreneurship: studies in regional economic development / [ed] Charlie Karlsson, Börje Johansson, Roger S. Stough, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2014, 1, s. 199-220Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Electconic applications for public administration and contacts between citizens and governments are developing worldwide. E-government is a concept tbat includes all forms of electronic applications used by govemmental bodies; e-services are those used for services to citizens, private firms and organizations. European Union ministers unanimously agreed on a declaration for e-government in 2009, aiming to 'use eGovemment to increase tbeir efficiency and effectiveness and to constantly improve public services in a way that caters for users' different needs and maximizes public value' (Ministerial Declaration on e-government, 2009). The policy illustrates great optimism for e-government in terms of efficiency and citizen value. However, wben implemented, there are great demands placed on professionals in public administration to take up and realize tbese expectations. They have the possibility to act as entrepreneurs, be creative and break organizational norms and boundaries, which is the focus ofthis chapter.

    There are increased expectations about the potential of e-govemance to meet tbe still basic demands of sustained efficiency and democracy in public administration. The use of information technology (IT) is developed in close interplay between the organizational and technical components of a socio-technical network (Hughes, 1983). Public policy and administration also develop in relation to late modernization and globalization, and the increased use of IT is integrated in many other processes of change. Thus, few changes cao be related to the use of new technology a lone. E-government applications provided through technical and organizational applications are usually developed and designed to address a specific problem or issue in public administration. The technological innovations are thus not the primary focus; the aim is the problems dealt with by public administration (Wihlborg, 2000).

    E-government development and the implementation of innovations thus take place in the crossing points between technology and professionals in administration. The cases we use to illustrate this here concern regional student counseling and applications to upper secondary schools in Sweden. The Swedish government has worked extensively on e-government, and there are several local and regional initiatives intended to increase the use of IT and the provision of broadband infrastructures (SOU, I 999; 2002; 2008). For 3 years (2003- 2005), the government had a special delegation, The 2417 Agency Delegation, to promote and stimulate the development and use of public e-services (SOU, 2004). Currently a Swedish governmental e-delegation reaching over all public administration has been formed to promote integration and efficiency, similar to the British arrangements (Dunleavy et al., 2007; Government Gateway, 2010). One example of this e-government development toward reforming the public sector is that several Swedish municipalities have implemented customer centers (see for example Bernhard, 2010).

    The aim of this chapter is firstly to conceptualize a framework of innovative e-governance into e-service, e-administration and e-democracy as different contexts for entrepreneurial behavior, and secondly to use the approach to analyse and compare the implementation of the innovations of the common application systems for upper secondary schools in two Swedish regions.

  • 16.
    Bernhard, Iréne
    et al.
    Högskolan Väst, Trollhättan, Sweden.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Trust in secure public e-services: translating policies into use2012Ingår i: Entrepreneurship, social capital and governance: directions for the sustainable development and competitiveness of regions / [ed] Charlie Karlsson, Börje Johansson and Roger R. Stough, Edward Elgar Publishing, 2012, 1, s. 241-262Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The emerging information society challenges relations between public agencies and citizens in many ways. Providing e-services on the Internet and using other forms of information and communication technologies are basic components of e-government. E-services as such are innovations – even if the service itself existed before – as they are a new way of producing and organizing the service. For secure use and successful implementation of innovations in public contexts, the innovation must be considered legitimate and related to policies. The European Union and all other levels of government form policies, which are translated among the various levels to manage the useful, secure praxis of e-services. Translation in organisational terms takes place across governmental levels in the multi-level governance chain and secondarily from technical to administrative settings. Since the Swedish public administration relies on a dual steering approach, with strong, constitutionally mandated regional and local autonomy, such policies cannot be forced onto regional and local public agencies. Instead, European and national policy statements become soft policy instruments in the local context, and their implications rely on local uptake in the specific setting and on the competencies of the professionals in local public administration. Since this is a new, emerging field of innovative policy and practice, our analysis will build on an inductive methodological approach. The theoretical framework of policy and technology translation allows inclusion of this broad process of changes. Our focus here on the translation process is to highlight translations both across levels in multi-level settings and as constructions of meanings of security. The conclusion is that the organizational settings of multi-level governance are greater constraints than new technology for implementation of public e-services.

  • 17.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Lindmark, Jan
    CIO Axfood AB.
    Wiger, Malin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Översättning av riktlinjer: Fallstudier av sjukdomsförebyggande metoders genomslag2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen beslutade i november 2011 om nationella riktlinjer för sjukdomsföre­byggande metoder. Riktlinjerna hade tagits fram inom myndigheten för att stärka det sjukdomsförebyggande arbetet i vården och för att ändra ohälsosamma levnadsvanor. I riktlinjerna fokuseras fyra områden: tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och mat­vanor. Vårdens huvudmän, det vill säga landstingen och kommunerna, har sedan intro­duktionen av riktlinjerna arbetat med implementeringen. Socialstyrelsen har haft i upp­drag av regeringen sedan januari 2011 att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Det visar sig idag att det finns en variation gällande hur långt de olika landstingen har kommit i införandet av riktlinjerna. Socialstyrelsen frågar därför vad det varierade utfallet kan bero på och hur implementeringen och användning av riktlinjerna kan förstärkas. Rapporten adresserar just dessa två frågor. När­mare bestämt analyseras implementeringsprocesserna av riktlinjerna för sjukdomsföre­byggande metoder i ett flernivåperspektiv och hur deras styrmedel översätts ut i kliniska verksamheter i möten med patienter. Det övergripande syftet är att analysera översätt­ningen av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder från Socialstyrelsen via lands­tingens politiska och förvaltningsadministrativa nivåer ut till kliniska verksamheter i möten med patienter för att identifiera faktorer som stödjer respektive hindrar hållbar implementering av dessa riktlinjer.

    Teoretiska utgångspunkter och metod

    Den teoretiska ingången, som ramar in våra analyser av implementering, ledning och styrning av offentliga verksamheter, handlar om att se dessa processer som en kontinuer­lig översättning mellan olika delar av en komplex organisering. Vi ser implementerings­processerna som kedjor av sammanlänkade steg från regeringens idéer om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, till introduktionen i regionerna/lands­tingen via olika politiska och förvaltningsadministrativa aktiviteter till realiserad klinisk praktik. Det handlar således om att länka samman flera olika organisationer i en samman­hållen kedja. Därför är organisationernas uppdrag och arbetssätt centrala delar som kan bidra eller hindra att dessa kedjor blir hållbara. För att implementeringen av förhållnings- och arbetssätt för sjukdomsförebyggande metoder ska vara framgångsrik krävs att kedjor­na – något förenklat – måste vara sammanhållna. När delar i kedjan brister, alltså när översättning inte sker, så fallerar arbetet och resultatet blir inte det avsedda. För att kunna stärka implementeringskedjorna behöver vi därför identifiera och förstå de mekanismer som gör att kedjan håller samman eller finna skäl till varför den brister eller inte länkar samman hela vägen.

    Fyra landsting studeras: Norrbottens läns landsting, Stockholms läns landsting, Region Östergötland och Region Skåne. Fallstudierna bygger huvudsakligen på intervjuer med nyckelpersoner inom respektive landsting/region samt av studier av styr- och policydoku­ment. Total har 31 personer intervjuats i olika delar av landstingen/regionerna; från poli­tiker via förvaltningen ut till verksamheterna. Intervjuerna har både gett inblick i imple­menteringen och det nuvarande arbetet med riktlinjerna samt inställningen till rikt­linjerna.

    Utformning av styrning av sjukdomsförebyggande metoder i landstingen

    I rapporten synliggörs att utformningen av styrningen i landstingen i syfte att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder översätts och formas genom tre olika ingångar/möjliga processer: (1) direkt från de nationella riktlinjerna, (2) via tidigare insatser i samma eller närliggande område (t.ex. folkhälsofrågor), och (3) via delaktighet i utvecklingen av riktlinjerna.

    Vi menar att de olika ingångarna in i styrningsarbetet också får olika konsekvenser för hur realiseringen går till. Detta sker via en process där de ledande aktörerna definierarinriktningen på arbetet. Utformningen av styrningen påverkas dessutom av faktorer i om­givningen. Det kan gälla landstingsinterna ekonomiska och organisatoriska osäkerheter som gör att riktlinjearbetet tar olika vägar såväl som osäkerhet om hur man ska tolka och förstå tillämpningar av de sjukdomsförebyggande metoderna.

    Styrningen genomförs sedan på förvaltningsnivå – på systemövergripande nivå genom en rad olika aktiviteter:

    • Prioriteringar av insatser

    • Initiering av projekt

    • Ekonomisk styrning

    • Kompetensutvecklingssatsningar

    • Teknik- och processutveckling

    • Vårdprogram

     

    Alla dessa aktiviteter sker på systemövergripande nivå och leder sedan till länkar (eller avbrott) in i det kliniska arbetets vardagliga arbete. I det kliniska arbetet översätts dessa systemövergripande idéer till lokal praktik. I primärvårdsenheter transformeras riktlinjer­na in i verksamhetsledningsstrukturer och de lever sedan vidare via engagerade med­arbetare.

    Via fallstudierna ser vi därmed att översättning inte i första hand sker direkt från den nationella nivån till klinisk praktik utan via olika landstingsövergripande översättningar på förvaltningsnivå. Men det finns faktiskt också en direkt relation mellan de nationella riktlinjerna och vårdprofessionerna. Vårdpersonalen har själva kompetenser och möjlig­heter att förhålla sig till implementeringen och därmed också bedöma dess eventuella legitimitet i den egna praktiken. Vilken patient som får respektive inte får ta del av in­satserna bestäms i mötet med vårdpersonalen. Om riktlinjerna tillskrivs hög grad av legitimitet ökar sannolikheten för tillämpning i praktiken men om de ifrågasätter rikt­linjernas legitimitet kommer det att motverka implementeringen – och ett kedjebrott upp­står. Sättet som man väljer för att översätta spelar med andra ord en viktig roll för fram­gång. Slutsatserna i rapporten pekar mot en rad mekanismer som stödjer implemente­ringen:

    • Aktivt ägarskap i frågorna – En nödvändig faktor för att nå framgång, i arbetet med implementering av riktlinjerna, är att det drivs av aktiva aktörer i alla delar av vårdsystemet. Det manifesteras exempelvis genom Socialstyrelsens stöd till implementering för att tydliggöra det lagstadgade uppdraget, vidareutveckling av de sjukdomsförebyggande metoderna och stöd i lärandet mellan landstingen. På landstingsövergripande nivå handlar det aktiva ägarskapet om att prioritera frå­gorna och att avsätta resurser. Men projektägare behöver också aktivt vara mer delaktiga och involverade i hela processen för utveckling av de sjukdomsföre­byggande metoderna. På förvaltningsnivån krävs ett engagerat resurssatt arbete med att skapa stöd för frågorna i den kliniska vardagen.

    • Breda förankringsprocesser – Det är tydligt att i de sammanhang där det sjuk­domsförebyggande arbetet nått ut i de kliniska praktikerna har man på landstings­övergripande förvaltning arbetat med breda förankringsprocesser. De ledande aktörerna som styr arbetet bör vara medvetna om hur inlåsningar och utestäng­ningar kan skapas genom olika resurser som står till deras förfogande. Till exempel visar vår studie att aktörer som arbetar med folkhälsofrågor i landstingen/ regionerna har haft inflytande på hur arbetet har formulerats.

    • Översättare som skapar stöd och förutsättningar – Förutom att det behövs ett ak­tivt ägarskap på politisk nivå i frågorna så ser vi också ett stort behov av resursstöd i verksamheternas omgivning. Detta är en viktig komponent för att upprätthålla en hållbar implementeringskedja. Översättarna skapar länkarna i denna kedja och binder ihop olika verksamheter med dess omgivningar. Översättare kan ge stöd och skapa förutsättningar genom att delta i utveckling av vårdprogram och beslutsstöd, stödja och driva förbättringsarbete, kompetensutveckla, utveckla nya IT lös­ningar för uppföljning och kvalitetsarbete på verksamhetsnivå.

    • Drivande verksamhetschefer – På samma sätt som andra nivåer i vårdsystemet krävs ett utvecklingsorienterat ledarskap bland verksamhetscheferna. Vi ser att dessa chefer kan använda en palett av olika angreppssätt och verktyg för att stödja implementeringen av riktlinjerna. De har en nyckelroll i översättningen, motive­ring och utformningen av arbetet i den kliniska praktiken. Det handlar om så olika saker som att skapa delaktighet genom verksamhetsplanering, integrering i pro­duktionsplaneringsarbetet, prioriteringar på arbetsplatsen och att skapa handlings­utrymme för engagerade medarbetare. Det krävs således att chefer i verksamheten har förmåga och handlingsutrymme att driva verksamheterna på ett sådant sätt att implementeringen förstärks – att kedjan hålls samman. När chefer och andra professionella lyckas med detta så ökar riktlinjernas legitimitet både internt i organisationen och gentemot andra.

    • Effekter av projekt och inbäddning i vardagligt arbete Många projekt som drivs testar nya lösningar och har korta tidshorisonter. Utvärdering av projekten sker löpande och förändringar förs in kontinuerligt. Effekterna av ett hållbart och lång­siktigt arbete kan bara realiseras om projektresultaten integreras i det dagliga arbetet – något som upplevs problematiskt när projekt ska övergå i förvaltning. Precis som verksamhetschefer i våra studier reflekterar över, så behövs personer och funktioner som arbetar med sjukdomsförebyggande metoder i det vardagliga, förvaltande arbetet. Det innebär att projektidéer som faller väl ut måste bäddas in i det vardagliga arbetet och bli mer långsiktiga för att verkligen ge effekter.

    • Betydelser av förebilder – Vi noterar särskilt att det saknas berättelser om fram­gångsrika organisationer eller individer. Ett kännetecken för framgångsrik reali­sering är att någon verksamhet kan lyftas fram som ett gott exempel som visar på möjligheterna till god implementering med goda effekter.

    Råd för fortsatt utveckling

    Vår analys visar att översättningsprocessen från riktlinjer på den nationella nivån över landstingens ledningsnivåer, vidare över verksamhetsledning för att slutligen nå den en­skilde befattningshavare som möter patienten inte alltid är optimal. Likaså måste upp­följningen åt andra hållet ge information huruvida det sjukdomsförebyggande fungerar som det var tänkt. Kedjorna blir inte starkare än sina svagaste länkar.

    Utifrån analysen av implementeringen vill vi generellt lyfta fram några möjligheter och områden för framtida utveckling: 

    • Att för förvaltning och verksamhetschefer utveckla kunskap om stödjande struk­turer i det dagliga arbetet.

    • Att aktivt arbeta för att stärka riktlinjernas legitimitet framförallt gentemot läkar­professionen. Till exempel utbildningsaktiviteter riktade mot läkare kan med för­del utformas peer-to-peer.

    • Att se över möjligheter att utveckla IT-baserade journalsystem som stödjer analy­ser av insatser och effekter av de sjukdomsförebyggande metoderna

    • Att utveckla arbetssätt för hur regionala vårdprogram – som innehåller riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – kan fungera som stöd för verksamhets­chefer och kliniskt verksamma

    • Att följa, dokumentera och utvärdera olika former av ekonomiska styrmodeller för de sjukdomsförebyggande metoderna. Eftersom det experimenteras med många olika styrnings- och ersättningsmodeller så kan det vara av värde att samla kunskap om effekter av olika former av interventioner.

    •  

    • Att utveckla modeller för mer aktiva patienter och medskapande. Via våra inter­vjuer kan vi se att det finns en outnyttjad potential i att aktivera patienterna. Deras egen strävan efter hälsa kan bidra till mer aktivt arbete med lösningar där patienter medskapar de sjukdomsförebyggande aktiviteterna. Det kan till exempel handla om att man utvecklar informationsmaterial i form av podcasts, filmer på nätet som patienter kan ta till sig.

     

    Vi föreslår även att landstingen/regionerna:

    • Genomför systematiska egenanalyser av sina översättningsprocesser och sin där­till kopplade uppföljning. Var är våra styrkor och svagheter?

    • Vid behov tar fram systematiska planer med till dessa kopplad uppföljning för att åtgärda eventuell problematik

    • Dokumenterar förändringsprocesser på ett systematiskt sätt för att underlätta spridning av erfarenheter (eventuellt med forskningsstöd)

    • Bildar och finansierar nätverk för utbyte av erfarenheter och för upprättade av standardiserad mått och mätmetodik

    • Tillsammans verkar för att sådan forskning genomförs som påvisar effekter av insatser och konsekvenser för patienter, organisation, personal och kostnader

  • 18.
    Elg, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Logistik- och kvalitetsutveckling. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Örnerheim, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Public quality – for whom and how?: Integrating public core values with quality management2017Ingår i: Total quality management and business excellence (Online), ISSN 1478-3363, E-ISSN 1478-3371, Vol. 28, nr 3-4, s. 379-389Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Quality management (QM) plays an important role in public organisations’ efforts to create better access to, and effectiveness of, specific services. When transferring QM models from market-based firms to public services provided by public organisations, several basic contrasts and even contradictions must be addressed. Core values of the public sector differ from those of the private sector, but what are the consequences of this distinction? In this article we discuss the importance of four central arguments on public services: rights and access have to be considered; equality is an important facet of public services; coerciveness is a unique feature of public services; and legitimacy can be improved by high-quality services. These arguments have not been discussed explicitly in the context of QM. Adding these central aspects of public services to the QM field could generate more sustainable ways for developing quality and QM in public services in particular and the public sector in general.

  • 19.
    Ellegård, Kajsa
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Fånga vardagen : ett tvärvetenskapligt perspektiv2001Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Gröning, Lotta
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, ElinLinköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ett smartare samhälle?: sju perspektiv på digitaliseringen av vår vardag2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det digitala samhället påverkar och förändrar vår vardag: Hur vi betalar räkningar, hur vi utför vårt arbete, hur skolan förbereder oss? Här beskriver och diskuterar ett antal professorer och akademiker hur verkligheten förändras, vad vi bör se upp med - och vad vi måste vara medvetna om i denna snabba utveckling som berör livets alla områden.

  • 21.
    Gustafsson, Mariana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Larsson, Julia
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    ‘It is unbelievable how many come to us’: A study on librarians’ perspectives on digital inclusion in Sweden2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Gustafsson, Mariana S.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elvström, Rebecca
    Motala kommun.
    Skill, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    DigidelCenter i Motala: Lärdomar för ökad digital kompetens2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Digital delaktighet är en demokratisk rättighet. Därför är digitalt utanförskap ett demokratiskt problem när allt fler offentliga tjänster hanteras i digitala kanaler med allt från bankärenden till skolfrågor, bussturlistor och kommunal information. I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som ligger till grund för en del av forskningen som presenteras i denna rapport, talas det om att ingen ska lämnas efter eller utanför – alla ska med. Vi tar denna uppmaning från global policy som ett riktmärke för studier av lokal praktik.

    I rapporten presenteras kommunens och bibliotekens roll i vår digitala omvärld. På biblioteket stöttar medarbetarna medborgarna med både informationsinhämtning och att lära sig att använda digital teknik. Biblioteksmedarbetarna arbetar också med yttrandefrihet, medie- och informationskunskap och hållbar utveckling. Vi beskriver arbetet på bibliotek för att kunna tillmötesgå såväl politiska förväntningar och lokala realiteter, som vilka kompetenser personalen behöver och hur arbetet kan organiseras. Ett syfte har även varit att sprida erfarenheter av de arbetssätt för digital delaktighet som utvecklas på DigidelCenter i Motala, till i första hand politiker och tjänstemän i Sverige. Karaktären på studierna har varit aktionsforskning där design och resultat kontinuerligt diskuteras med intresserade aktörer i kommunen och på bibliotek i samverkan, i Östergötland.

    I rapporten beskriver och analyserar vi arbetet på DigidelCenter i Motala kommun som en demokratisk arena. Motalas arbete har i flera sammanhang lyfts fram som en framgångsrik modell för att stödja digital inkludering, bland annat av digitaliseringsministern Peter Eriksson vid hans besök våren 2018. Det framhölls även när regeringen lanserade en satsning på flera DigidelCenter runt om i Sverige och sköt till medel för arbetet (Regeringen Pressmeddelande, 2018). Därför står arbetet på Motala bibliotek i fokus här.

    En utmaning här är svårigheterna att mäta digital kompetens, men även hur den kan studeras och beforskas. I policydokument finns många olika perspektiv som pendlar mellan uppfattningar om enskilda personers kompetens att vara aktiva medborgare (EU:s styrdokument/ EU, 2017?), till krav på tjänstemän och medarbetares digitala kompetens att kunna förklara för andra, visa och leda (OECD, 2017). I båda fallen handlar det om vad som händer i möten med digital teknik.

    Vi presenterar resultat från aktiviteter med besökare och deltagare i DigidelCenters verksamhet i form av observationer, en enkätstudie, och intervjuer med bibliotekspersonal och kommunala politiker. Dessa olika sammanhang visar på vad vi måste förstå för att tala om digital delaktighet i det offentliga, det vill säga det vi har för avsikt att studera inom forskargruppen DINO.

    Resultaten indikerar att arbetet med digital inkludering behöver fortsätta, samt att det handlar om mer än tillgång till teknik - kompetens är också viktigt. Resultaten från DigidelCenter i Motala visar även att personal som i sin tjänst möter människor med digitala frågor behöver både pedagogisk kompetens och kännedom om samhällets logik kring var olika e-tjänster ”hör hemma”. Dessa resultat kommer att bidra till att utveckla stöd för dem som arbetar med digital kompetens och inkludering.

  • 23.
    Gustafsson, Mariana
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Safe on-line e-services building legitimacy for e- government: A case study of public e-services in education in Sweden2013Ingår i: eJournal of eDemocracy & Open Government, ISSN 2075-9517, E-ISSN 2075-9517, Vol. 5, nr 2, s. 155-173Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is an increased use of public e-services integrating citizens into public administration through electronic interfaces. On-line interaction among public organizations and citizens is one core relation in e-government that hereby becomes embedded into daily practices. A safe entry into e-governmental systems is essential for security and trust in the e-governmental systems and schools as well as public services in general. This paper addresses how electronic identification has been used for access to public e-services in schools in a Swedish municipality. This paper draws on a case study of use of ICT platforms in education administration in order to study the implementation of secure login process and factors that may have implications upon trust in-and legitimacy of public e-services at local e-government level. Besides describing the implementation process and analyzing security and organizational arrangements connected to the use of the platform, the paper address the argument that secure identification tools are essential for increased use of e-services and lead to greater legitimacy of the public (e)services. The analysis focuses on information security, organization set-up and potential development of the platforms, contributing with empirical findings and conceptual applications. A key finding was that the organization of identification and access to public e-services seemed highly dependent of the organizational structure of the public schools. The more general implication of the findings was that safe and well organized identification systems that were considered as trustworthy and useful among citizens were essential for increased use of the services and legitimate public e-services in general. 

  • 24.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Reflecting on Collaborative Networking and the Roles of Municipalities in Local Sustainable Development2016Ingår i: THE INTERNATIONAL JOURNAL OF SUSTAINABILITY POLICY AND PRACTICE, ISSN 2325-1166, Vol. 12, nr 2, s. 13-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sustainable development must be addressed locally; therefore, local governments and municipalities play acritical role in most states, having different formal responsibilities and potentials to be accountable for outcomes.However, municipalities are far from the sole owners of sustainable development. This paper considers various aspectsof actor collaboration for sustainable development by conceptualizing who has responsibilities and opportunities tocollaborate with whom, regarding what, and when. This paper synthesizes results of earlier case studies of municipalsustainability policy and praxis as well as theoretical considerations regarding networked governance andaccountability. The empirical basis is derived from interviews, surveys, observations, and document studies of Swedishcases, but has more general implications as well. This examination interprets the meanings of local resources andconstraints in the networked governance of sustainable urban development. It contributes to local actors’ reflections oneach other’s “worlds” and collaboration agendas. Our analytical conceptualization distinguishes between groups ofactors and their relationships with the local community and specifies spheres of responsibility by identifying these actors’perceptions of their action space. By providing this analytical framework, the conceptualization can encourage moresustainable collaboration and practices.

  • 25.
    Gustafsson, Sara
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Reflecting on collaborative networking and the roles of municipalities in local sustainable development2016Ingår i: International Journal of Sustainability policy and Practice, ISSN 2325-1166, Vol. 12, nr 2, s. 12-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sustainable development must be addressed locally; therefore, local governments and municipalities play acritical role in most states, having different formal responsibilities and potentials to be accountable for outcomes.However, municipalities are far from the sole owners of sustainable development. This paper considers various aspectsof actor collaboration for sustainable development by conceptualizing who has responsibilities and opportunities tocollaborate with whom, regarding what, and when. This paper synthesizes results of earlier case studies of municipalsustainability policy and praxis as well as theoretical considerations regarding networked governance andaccountability. The empirical basis is derived from interviews, surveys, observations, and document studies of Swedishcases, but has more general implications as well. This examination interprets the meanings of local resources andconstraints in the networked governance of sustainable urban development. It contributes to local actors’ reflections oneach other’s “worlds” and collaboration agendas. Our analytical conceptualization distinguishes between groups ofactors and their relationships with the local community and specifies spheres of responsibility by identifying these actors’perceptions of their action space. By providing this analytical framework, the conceptualization can encourage moresustainable collaboration and practices.

  • 26.
    Hansson, Lisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Constructing an active citizen online: A case study of blogs of medical histories in public healthcare in Sweden2015Ingår i: International Journal of Public Information Systems, ISSN 1653-4360, Vol. 11, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the construction of citizenship online, through an analysis of independent blogs as well as member blogs of NGOs, all being written by young Swedish cancer patients. The findings show that citizenship is co-constructed in complex interplays. Blogging and support from NGOs open up new forms of everyday practice, extending the concept of citizenship. The importance of NGOs being online is highlighted in this context. The NGOs are supporting their members’ efforts to become more active citizens as well as providing tools for non-members to become more active as patients. Individual blogs are also important, as they can be seen as self-organised networks providing an interactive link among the writer, the commentators, and the readers in the construction of citizenship.

  • 27.
    Hansson, Per-Olof
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jansson, Per
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Problem based teaching with other focuses than problem solving2015Ingår i: EDULEARN15: 7TH INTERNATIONAL CONFERENCE ON EDUCATION AND NEW LEARNING TECHNOLOGIES, IATED , 2015, s. 7899-7907Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Problem based teaching has been on the agenda in higher education for at least the last twenty years and is embedded in professional educations often to prepare students for real life problem solving. However, in when higher education rather aim to provide deeper theoretical and reflective competences promoting the students capacities to address unpredictable challenges in different contexts, there might be other ways of applying and using problem based educational tools. In this paper we describe and discuss our experiences of such attempts in three different higher educational programs.

    The three educational settings are a Master of European and International relations, teacher-training courses on master level and Master of Political Science. The work on our new curriculums and pedagogical approaches has taken place within a development project and we have shared ideas and experiences throughout the project. The approach has been differently designed into the three programs but the common focus has been that we do not take off in the problem, but the students have to find the problem and explain how it fits to the theories they learn. We conclude, so far, that a key for success is to present and introduce the students to the model of teaching to be successful.

  • 28.
    Hansson, Per-Olof
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Development of quality management in education: A comparative case study in the Swedish multi-level governance system2016Ingår i: The 10th International Multi-Conference on Society, Cybernetics and Informatics : July 5-8, 2016-Orlando, Florida, USA : proceedings : IMSCI'16 / [ed] Nagib Callaos et al., International Institute of Informatics and Systemics , 2016, s. 43-48Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    New Public Management (NPM) reforms has affected the Swedish school system and its administration over the last 20 years. User choices and competition create new context to promote quality management which are not completely applicable on public services. This paper focus on the growing use of quality management in primary education and on processes at different levels, how processes can be supported either by professionals or/and ICT to improve educational quality. This paper investigates meanings of quality in education by analysing data from Swedish public schools and the municipal administration. Case studies in five municipalities have been conducted, varying in size and thereby also by numbers of schools and structures of quality management. Based on this multi-case study we discuss four implications. First, there is a need to clarify the roles and obligations of the different levels and actors in the education sectors. Second, there is a need to support and develop roles that can strengthen quality in public schools no matter of the size of the municipality administration. Thirdly, such support can be implemented by certain services as quality coordinators in a community of practice. Implementation of ICT to support quality is an another opportunity; people in virtual community of practice collaborate online, share experiences and support each other in legislative matters, human resources etc. Fourthly, there is need to elaborate on the meanings of quality management in public settings and also open up the meanings of quality in relation to education in particular and public services in general.

  • 29.
    Iacobaeus, Helena
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Francisco, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Nordqvist, Cecilia
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sefyrin, Johanna
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skill, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Digitalt utanförskap: en forskningsöversikt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten bygger på en kartläggande litteraturstudie om internationell forskning av digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap är ett demokratiskt problem när alltfler välfärdstjänster digitaliseras. Rapportens syfte är att undersöka vilken forskning som har publicerats inom området digital exkludering, samt vilka faktorer som nämns som bidrar till digital exkludering och vilka grupper som studerats som digitalt exkluderade tidigare.

    Modell

    En användbar modell för att analysera digitalt utanförskap har utarbetats av forskaren Jan van Dijk. Den har tidigare illustrerats som en triangel med motivation som bred bas, men utifrån vårt arbete med denna forskningsöversikt föreslår vi att den illustreras som en trappa med stegen: motivation, tillgång, färdigheter, användning. Denna modell visar hur forskningen har gått från fokus på tillgång till digital teknik, till att se det som ett mer komplext fenomen.

    Resultat

    Resultatet visar att tidigare forskning har förklarat och förstått individuellt digitalt utanförskap utifrån följande faktorer:

    • Bristande motivation
    • Bristande infrastruktur/tillgång
    • Bristande kunskap och färdigheter
    • Låg socioekonomisk status
    • Bristande tillit/självtillit

    När det kommer till samhälleliga faktorer som kan bidra till digitalt utanförskap så nämns:

    • Bristande styrning och ledning

    Motsatsen till digitalt utanförskap är digital delaktighet och inkludering. Det främsta resultatet visar att det är en pågående process som här liknas vid en trappa. Eftersom den digitala utvecklingen är pågående kan inte digital kompetens och inkludering ses som avslutade processer; människor måste ständigt uppgradera sina kompetenser för att kunna hänga med. Människor som befinner sig på de övre stegen kan dock halka ner vid en förändrad livssituation,

    som att gå från anställning till arbetslöshet.

    Slutsatser

    • Det saknas enhetliga begrepp om vad som avses med digitalt utanförskap, inkludering och kompetens, vilket kan försvåra jämförelser
    • Digital inkludering är pågående process, som människor kan halka efter i
    • Digitalt utanförskap kan förstås utifrån situationer snarare än utifrån människors karaktär eller identitet (som implicit innebär att det kan undvikas)
    • Digitalt utanförskap kan handla om komplexa samband mellan flera faktorer
    • Digitalt utanförskap kan förekomma i olika sociala grupper och ålderskategorier

    Rapporten har en sammanställning över faktorer som lyfts fram i tidigare forskning som gynnsamma för insatser som syftar till digital inkludering. Det handlar om faktorer som i stort återspeglas i ovan nämnda modell:

    1. Motivera
    2. Skapa tillgång
    3. Främja färdigheter
    4. Främja användning

    Idéer för fortsatt forskning

    Med slutsatsen i tidigare forskning om att digital inkludering är en pågående och komplex process eftersom den digitala tekniken ständigt utvecklas behövs fortsatt forskning som visar hur olika faktorer hänger samman och kan bidra till inkludering eller exkludering. Det behövs även fortsatt forskning om olika grupper, till exempel nyanlända och migranter samt människor med olika funktionsvariationer. Att fokusera på hur olika situationer påverkar digital delaktighet och inkludering framstår som relevant. Mer tillämpad forskning om hur offentliga digitala system och tjänster designas inom ett svenskt sammanhang skulle också vara värdefull, liksom utvecklandet av nydanande metoder för att studera digital delaktighet.

  • 30. Mannberg, Mariann
    et al.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Communicative planning - Friend or foe? Obstacle and opportunities for implementing sustainable development locally2008Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a growing understanding of the potential of spatial planning to constitute a co-ordinating arena for sustainable development, and planning processes are expected to merge all dimensions of sustainability. Since the concrete manifestation of spatial planning takes place at a micro level, it all boils down to the need for bringing together stakeholders at municipal level in a well functioning planning processes. Alongside this viewpoint, there is also an increasing awareness of the need for a decentralization of such processes, bringing them closer to the grassroots. Communicative planning is a planning ideal and a theoretical stream that has developed from this new 'paradigm'. It is based on citizen participation as a win-win situation, where the planning process builds a social sustainability, in turn enhancing the likelihood of the process to be successful. However, global and national visions of sustainability and local implementation are in many ways separate from one another. Bringing it further, to the individual level, the gaps are even wider. These gaps make the daily job for the planner increasingly complex and difficult. This article aims to contribute to understanding the characters of these gaps by describing them as four threats. The discussion is purely theoretical and based on the eight proposals of Goodin and Dryzek (2006) on possible pathways from micro-level deliberation towards the macro political system. However, the seed of the discussion is based on the authors' joint experiences from a number of evaluations of planning processes carried out in a Swedish context. Copyright © 2007 John Wiley & Sons, Ltd and ERP Environment.

  • 31.
    Melin, Ulf
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Balanced and integrated e-government implementation – exploring the crossroad of public policy-making and information systems project management processes2018Ingår i: Transforming Government: People, Process and Policy, ISSN 1750-6166, E-ISSN 1750-6174, Vol. 12, nr 2, s. 191-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This paper aims to identify and elaborate on the various interpretations and implications of e-government as a process of public policy-making and as an act of information systems (IS) project management. The paper contributes to the search for a theoretical conceptualization by bridging policy project management and policy-making in public sector organizations at a crossroad of e-government to improve sustainable e-government research. Design/methodology/approach: The research design of this paper focus on a model balancing the two research fields; public policy-making and analysis, and project management in the IS field. Through this model, four critical aspects of the processes are identified: objective, incentives/motivation, input/trigger and coordinative actor. These critical aspects are illustrated through findings from four case studies that are re-analyzed here. The cases show how the conceptual model through different dimensions can balance the two perspectives to reach a more sustainable outcome of e-government. Findings: The paper shows that the two perspectives on e-government – public policy-making and project management – can be balanced and thereby reach a more sustainable outcome at this crossroad. The case studies re-visited in this paper are compared and serves as illustrations of these perspectives and different configurations of them in search for the crossroad. Research limitations/implications: A main contribution of the paper is that e-government projects should be studied in, and taking both public policy-making and IS project management into account to be sustainable and successful. Even if the case studies have been conducted in Sweden, the conceptual results in this paper can be analytically generalized into other setting. However, there is a need for more comparative and conceptual studies in the field of e-government to shed light on the multi-faceted crossroads illustrated in this paper. Practical implications: The paper offers new insights on how to integrate, bridge and even balance the two aspects of e-government policy aspects and projects management to achieve more sustainable and successful e-government. Originality/value: The paper contributes to the literature by shedding light on the crossroad of policy aspects and IS project management approaches in the e-government field. The paper points at the need to further develop the understanding and design of e-government at the crossroad of information system models and political science concepts. © 2018, Emerald Publishing Limited.

  • 32.
    Melin, Ulf
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Informatik. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Frågor om tillit ... : praktik, teknik och organisation i samspel kring säkra offentliga e-tjänster: en diskussionsbok baserad på forskningsprojektet "Säkra offentliga e-tjänster - en fråga om tillit och organisering" vid Linköpings universitet 2008-20112011Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Idag är det Helt okej att lämna in deklarationen på nätet eller via ett SMS. Lika vanligt är det att i första hand gå till en kommuns hemsida för att hitta öppettider på atervinningsstationen, leta böcker i bibliotekets  katalog eller för att söka upp telefonnumret till socialförvaltningen. Detta är exempel på offentliga e-tjänster.

    Offentliga e-tjänster är tjänster då informations- och kommunikationsteknik används i relationer mellan offentlig förvaltning och medborgare.

    Men det är inte alltid så att offentliga e-tjänster bara ökar tillgänglighet och effektiviserar förvaltningen. Hur görs de säkra? Kan alla använda dessa tjänster på samma sätt? Behöver de som arbetar i förvaltningen ändra sina sätt att arbeta? Skapas nya sätt att fuska? Hamnar de offentliga organisationerna i händerna på företagen som utvecklar tekniken?

    Det finns många problem och utmaningar med offentliga e-tjänster. I denna bok diskuterar forskare från Linköpings universitet hur utmaningar kring tilllit till offentliga e-tjänster kan tolkas och kanske även hanteras. Forskare från statsvetenskap och informatik har samarbetat. Här får Du en del svar och tips, men även frågor och nya perspektiv som kan vara viktiga för Dig som utvecklar, arbetar med eller bara nyttjar offentliga e-tjänster.

  • 33.
    Mikaelsson, Rickard
    et al.
    Unit of Humanities, Department of Education and Business Studies, University of Gävle, Gävle.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Challenges to local e-democracy: A conceptual analysis of a bottom-up study of e-democracy practices in a multicultural Swedish municipality2011Ingår i: / [ed] Peter Parycek, Manuel J. Kripp, Noella Edelmann, Krems, Austria: Edition Donau-Universität Krems , 2011, s. 1-11Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper takes off from a case study of an e-dialogue - a form of e-democracy in a multicultural Swedish municipalty. In spite of high policy pressure and cómmitment the application was a failure. We thus discuss four potential challenges to e-democracy based on the case study, with general implications. We have identified four challenges: the limits of technology; the lack of issues; the lack of real influence; and a weak sense of community. While these may explain failure, if addressed they may also open up possibilities for success.

  • 34.
    Mikaelsson, Rickard
    et al.
    Department of Education and Business Studies, Högskolan i Gävle.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Challenges to local e-democracy: A conceptual analysis of a bottom-up study of e-democracy practices in a multicultural Swedish municipality2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper takes off from a case study of an e-dialogue - a form of e-democracy in a multicultural Swedish municipality. In spite of high policy pressure and commitment the application was a failure, We thus discuss four potential challenges to e-democracy based on the case study, with general implications, We have identified four challenges: the limits of technology; the lack of issues; the lack of real influence; and a weak sense of community. While these may explain failure, if addressed they may also open up possibilities for success,

  • 35.
    Nordqvist, Cecilia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Digitalt först?: kommuners och professionellas arbete för ökad digital inkludering2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I takt med att digitaliseringen ökar i samhället har bland andra biblioteken fått i uppdrag att verka för medborgarnas digitala inkludering. För att kunna vara digitalt inkluderade behöver medborgarna ha tillgång till digitala verktyg, kunskap om hur de hanteras och internetuppkoppling. Många som behöver stöd i frågor om digitalisering och inte får det på andra sätt vänder sig till bibliotekets medarbetare. Därför behöver personalen på biblioteken i sin tur både ha kompetensen och att kunna lära ut den. Kungliga biblioteket (KB) genomför under 2018–2020 regeringsuppdraget ”Digitalt först med användaren i fokus”. Projektet innebär att KB finansierar regionbibliotekens samordning av utbildning för medarbetare på folkbiblioteken.

    Den här rapporten beskriver kommuners och biblioteksledningars stöd till bibliotekens arbete för digital kompetens och inkludering. I fokus är att olika professioner som inte har utbildning i digitala tekniker ändå stöttar medborgare i tekniska frågor och med e-tjänster.

    Resultatet visar att styrningen från kommun och verksamhetsledning är svag men att medarbetare ändå stöttar sina besökare i deras frågor om digitalisering. De gör det trots olika dilemman de upplever. Till exempel risken att göra fel när de hanterar andra myndigheters e-tjänster, eller att de med sin skattefinansierade lön utför privata företags e-tjänster. De gör detta därför att det oftast inte finns någon annan att hänvisa till och medborgaren riskerar allvarliga konsekvenser om uppgiften inte blir utförd. Det kan handla om en redovisning till arbetsförmedlingen eller att betala en räkning.

    Bristen på styrning gör att medarbetarna till stor del får dra egna gränser för hur mycket och med vad de ska stötta medborgarna.

    Slutsatserna är att beslutsfattare behöver kompetens för att kunna fatta beslut för en bra styrning av digitaliseringen. Dessutom behöver frågan om vilka som inte nås av stöd alls diskuteras, och hur de ska få stöd, om de behöver.

  • 36.
    Nählinder, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Hellsten, Ulla-Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Silfverhielm, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Estetiska avdelningen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ellegård, Kajsa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att följa trådar: textila företagare i samverkan2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Texterna i denna rapport har alla vuxit fram under projektets gång. De har skrivits med olika fokus av personer som intresserar sig för olika delar av processen och därför uppmärksammat och lagt tonvikt på olika aspekter. Om du läser samtliga kapitel kommer du att märka att vissa saker återkommer, men beskrivs lite olika. Det beror på att samma händelser kan tolkas och ses på olika sätt beroende på vad vem som står bakom texten och vilken målgrupp den riktats till.

    Det första kapitlet ”Textila utövare. Företagare i gränslandet mellan affärsmässighet och konstnärskap” är skrivet av Johanna Nählinder som är forskare och lärare på Avdelningen för projekt, innovationer och entreprenörskap vid Linköpings universitet. Texten fokuserar hur det textila utövandet kan ses som en del av det kreativa skapandet, vilket framhålls som mycket viktigt för samhällens tillväxt och utveckling både i politiken och den internationella forskningen. Men trots detta visar Johanna på hur svårt det kan vara att se textila företagare i statistiken och att de därför kan ha svårt att finna en egen identitet när det inte alltid är enkelt att förena affärsmässighet och konstnärlighet. Därför ges förslag på hur textila företagare kan beskrivas och synliggöras på olika sätt för att kommunerna och andra än bättre skulle kunna stödja dem.

    Det andra kapitlet ”En entreprenörs dagbok” är en dokumentation av Ulla-Karin Hellsten, som är formgivare, entreprenör och småföretagare som driver familjeföretaget Östergötlands Ullspinneri AB tillsammans med sin man Börje Norberg. Ulla-Karin var en av initiativtagarna till nätverket och hela projektet. Hennes personliga engagemang och drivkraft synliggörs i dessa dagboksanteckningar. Här framträder tydligt hur företagande, organiserande och nätverkande fogas samman till en process där målet är att växa som kreatör, entreprenör, företagare och människa genom processen. Här syns tydligt hur hinder kan mötas och hanteras. Det blir också påtagligt genom dagboken hur processen utvecklas mot en lämplig lösning som inte alls var tydlig i början, vilket är en viktig lärdom för många utvecklingsprojekt.

    Det tredje kapitlet ”Master Class i ett textilt nätverk” är skriven av Maria Silfverhielm, forskare och lärare på Estetiska avdelningen vid Linköpings universitet. Master Class är en form av kompetensutveckling som brukas i konstnärliga och estetiska miljöer bland konstnärliga utövare. Deltagarna i Master Class ska vara etablerade och poängen är att de  yrkesverksamma deltagarna möter varandra under ledning av en erfaren  Master. Master Class är således ett seminarium för utövare inom en specifik estetisk verksamhet som leds av en expert. Maria har tidigare  använt metoden vid Linköpings universitet. Att använda Master Class som pedagogisk modell för företagarna som deltog i detta projekt gav nya erfarenheter. En påtaglig nytta för alla deltagare var att de blev medvetna om sin kompetens och framgången i sitt företagande. Det förtroende som byggdes upp mellan dem som deltog i nätverket gav möjligheter att tryggt och konstruktivt kunna ge och ta kritik liksom att utveckla nya idéer.

    Projektet kommer även att presenteras på engelska i en artikel som skrivits av Johanna Nählinder och Elin Wihlborg: “‘Östgöta Textile’ an Innovative Network in a Triple Helix Logic – Towards Peer Incubating” i den internationella vetenskapliga tidskriften Journal of Small Business & Entrepreneurship. Manuset är antaget med vissa ytterligare ändringar.

    Som en bilaga till texterna har Kajsa Ellegård, professor vid tema Teknik och social förändring Linköpings universitet gjort en sammanställning av aktiviteterna i projektet som ligger till grund för bilden av processen som presenterades ovan.

  • 37.
    Nählinder, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Projekt, innovationer och entreprenörskap. Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    "Östgöta Textile" an innovative network in a triple helix logic: towards peer incubating2014Ingår i: International Journal of Entrepreneurship and Small Business, ISSN 1476-1297, E-ISSN 1741-8054, Vol. 21, nr 3, s. 391-405Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper tells the story of a group of small, creative firms collaborating in a regional network and forming an association to promote growth. The network is a triple helix context and supports the firms to growth through what we call a peer-incubating process. This article builds on an action-research project supporting the development of the association and the network ‘Östgöta Textile’. The analysis of the Ostgota Textile network shows that the local and low-tech firms have received critical support from the academic and governmental networks during the formative process. The main conclusion and implication is that by supporting a triple helix network, even in other sectors than traditional high tech industries, entrepreneurial activities and growth can lead to growth in small firms.

  • 38.
    Olausson, Albin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The legitimacy of political entrepreneurs in networks: lessons from local development projects in swedish municipalities2018Ingår i: Governance and political entrepreneurship in Europe: promoting growth and welfare in times of crisis / [ed] Charlie Karlsson, Charlotte Silander, Daniel Silander, Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2018, 1, s. 229-253Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Ottosson, Mikael
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Palm, Jenny
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Risk- och krishantering i lokala tekniska system kring IT och energi: En forskningsöversikt kring krishantering relaterat till systemberoende, aktörer och samordning2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

         Denna forskningsöversikt utgör det inledande arbetet i forskningsprojektet ”Krisberedskap för teknisk infrastruktur – regionala och kommunala strategier för samverkan och implementering” som finansieras av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2006-2008. Denna översikt utgör en introduktion och syftar till att orientera deltagande forskare i det internationella forskningsläget kring lokal och regional krishantering beträdande IT och energi.

    Denna forskningsöversikt har genomförts av projektledare FD Elin Wihlborg vid avdelningen för Statsvetenskap, Ekonomiska institutionen och FD Jenny Palm tema Teknik och Social förändring och pol.mag. Mikael Ottosson som nu är doktorand inom Program Energisystem. Alla är verksamma vid Linköpings universitet.

  • 40.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Governed by technology? Local development of broadband and 3G systems in Sweden2005Ingår i: NOPSA, Workshop 6: Internet, politik och demokrati: Förändringstendenser på lokal och regional nivå,2005, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Governed by technology? Urban management of broadband and 3G systems in Sweden2006Ingår i: The Journal of urban technology, ISSN 1063-0732, E-ISSN 1466-1853, Vol. 13, nr 2, s. 71-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 42.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Governing Local Innovation Systems - Swedish Municipalities as Structures and Actors for Energy and Broadband Development2006Ingår i: Uddevalla Symposium 2005,2005, Uddevalla: University West , 2006, s. 685-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Municipal owned energy companies usually produce and distribute electricity, district heating as well as other utilities. Public ownership of large technical systems is motivated by strategic need, public interest and to secure utilities at low prices. Several new technical and organisational innovations in large technical systems have taken place within the context of municipal owned companies- activities. In many municipal energy companies the management of energy policies aiming for increased ecological sustainability (according to Agenda 21) that of the new broadband infrastructure development have been dealt with differently. The cases presented in this paper and our former research work indicates clearly that municipal management was open and innovative regarding broadband but closed and less innovative in the case of Agenda 21. The differences can be seen as a consequence of different steering approaches. Agenda 21 issues are implemented in a government structure whereas broadband policies and implementation are opened for governance through networks and public-private partnership.

  • 43.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Hur kan kommuner styra sociotekniska system - exempel från bredband och energisystemen2007Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

        

  • 44.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    Wihlborg, ElinLinköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sammanvävt: det goda livet i vardagsforskningen : en vänbok till Kajsa Ellegård2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    KAJSA ELLEGJÅRDS FORSKNING handlar om att göra vardagen och de vardagliga praktikerna förståeliga. Hennes breda engagemang för samhällsutvecklingen är märkbart i den tidsgeografiska forskningen, i vardagslivet, hushållet, hållbar utveckling, energifrågor i allmänhet och i kopplingen mellan vardags- och policynivå. Hon strävar efter att öka förståelsen för skärningsytan mellan mikro- och makronivåerna och kunskapen kring hur vi människor hanterar vår komplexa vardag. Hon återkommer ofta till betydelsen av kunskapen om de handlingsramar som kringgärdar oss och som begränsar och möjliggör hållbar resursanvändning.

    Kajsa Ellegård är professor vid tema Teknik och social förändring (tema T) vid Linköpings universitet sedan 1998. Hon disputerade i kulturgeografi vid Göteborgs universitet 1983. Som doktorand och forskare ingick hon i Torsten Hägerstrands forskargrupp i tidsgeografi vid Lund universitet. Från 1984 var hon verksam som forskarassistent och docent vid Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet och utvecklade den tidsgeografiska ansatsen genom att studera allt mellan bilproduktionsprocesser och vardagslivet. Därefter blev hennes forskning allt bredare i sina empiriska tillämpningar när hon kom tema T. Här har hon även varit en viktig utvecklare av forskningsmiljöer och av organisationen Linköpings universitet.

    Kajsa Ellegårds bidrag till den tvärvetenskapliga forskningen och undervisningen är viktigt liksom även till den allmänna folkbildningen. Essäerna i denna bok återspeglar det breda perspektiv Kajsa Ellegård har i sin forskning.

    Boken Sammanvävt - det goda livet i vardagsforskningen knyter an till Kajsa Ellegårds arbete för att få ihop perspektiv, metoder och analysnivåer. Sammanvävd är även hennes egen vardag då hon lyckas hålla samman sina olika projekt; de akademiska, organisatoriska och de privata.

    Boken överlämnar vi, kollegor och vänner, som en gåva och hyllning i samband med Kajsa Ellegårds 60-årsdag den 15 februari 2011.

  • 45.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Technological infrastructure for local information society - Policies of broadband and 3G-systems in Sweden2005Ingår i: Nordiska kommunforskarkonferensen,2005, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vallastaden växer fram: Policy och planering för en ny stadsdel2013 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vallastaden växer fram som en ny stadsdel i anslutning till campus Valla vid Linköpings universitet. Stadsdelens första delar skall stå färdigt sommaren 2016 och öppnas då som en Bomässa. I denna bok diskuterar vi hur policy och planering bidrar till att forma hur livet i Vallastaden kan komma att levas. Ett särskilt fokus kommer att läggas på hur energisystemen planeras i relation till ett hållbart vardagsliv. Medborgardialog framhävs som betydelsefull för Vallastadens framväxt och vi diskuterar därför även hur Linköpings kommun har involverat medborgarna i planeringen, samt vilka risker ett stort deltagande kan medföra. Även studenternas önskemål på Vallastadens utformning tas upp.

    Denna rapport har tillkommit i början av planeringen av Vallastaden. Kommunen, som planerar och driver utvecklingen av Vallastaden, har bjudit in oss på universitet för att bidra till denna process på flera sätt. Planering och lokala policyer – främst om hållbarhet – är avgörande förhur stadsdelen kan utvecklas.

    Syftet med den här rapporten är därför att ge en kort överblick av den pågående planeringen och Vallastadens framväxt, för att kunna diskutera och reflektera kring hur den formar hållbarare liv.

    Vi vill belysa och fånga upp ett par, för oss, centrala teman som vi sett i utvecklingen av Vallastaden och i vår forskning om policy ochplanering för hållbarhet. Vi hoppas även att vi kan ge idéer och perspektiv till andra stadsplaneringsprojekt, både större och mindre, på andra orter med och utan universitet. Det som vi hittills lärt oss om planeringen och framväxten av Vallastaden borde kunna inspirera inte bara oss.

  • 47.
    Palm, Jenny
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap.
    Eriksson, Malin
    EKI Linköpings universitet.
    Lyser det lika över alla? En analys av prioriteringar och kommuners, ellbolags och elanvändares ansvars vid elavbrott2006Ingår i: XV Nordiska Kommunforskarkonferens 2006,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      

  • 48.
    Prado, Thresea A.
    et al.
    SUNY Albany, NY 12222 USA.
    Schuppan, Tino
    Potsdam eGovt Competence Centre, Germany.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Emerging Topics in Electronic Government Minitrack (Introduction)2016Ingår i: 2016 49TH HAWAII INTERNATIONAL CONFERENCE ON SYSTEM SCIENCES (HICSS), IEEE COMPUTER SOC , 2016, s. 2656-2656Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    n/a

  • 49.
    Rahm, Jessica
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring.
    Smarta hem med konvergerande teknik : En lägesbeskrivning av forskningsprojektet Konvergens för användning2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Ramsell, Elina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wihlborg, Elin
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Statsvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Governing technical information systems in local crisis managementManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    There are increased demands for preparations for and co-ordination of crisis management in public administrative bodies. Governmental organisations and authorities take responsibilities and have to provide systems and structures of co-ordination before, during and after crises. One such system is technical information systems which create a structuring arena for coordination and integration that is analysed here. There are several technical information systems to choose between for municipalities, who are responsible for the Swedish local crisis management. One technical information system, called WIS, was a national initiative but due to the constitutional local autonomy it was complicated to get municipalities to choose the national system and alternative local technical information systems developed. The study builds on a bottom-up analysis of how municipalities choose technical information system within crisis management. The main conclusion points out the importance of organisational structure in governance and the demand of flexibility in technology.

123 1 - 50 av 133
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf