liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 48 of 48
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Adoption i ett konflikt och utvecklingsperspektiv1981Report (Other academic)
    Abstract [sv]

          

  • 2.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Att få vara sig själv; identitet och kultur.1991In: Perspektiv på barn och ungdom / [ed] Amelie Tham, Stockholm: Utbildningsradion , 1991, p. 162-179Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

      

  • 3.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Barn, barndom och essentialism1998In: Häften för Kritiska Studier, ISSN 0345-4789, Vol. 31, no 1, p. 69-74Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Recension av Hedenborg, Susanna : Det gåtfulla folket : barns villkor och uppfattningar av barnet i 1700-talets Stockholm. 1997, ISBN 91-22-01774-7

  • 4.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barndomens skogar2014In: Naturen för mig: nutida röster och kulturella perspektiv / [ed] Lina Midholm, Katarina Saltzman, Göteborg: Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Folklivsarkivet, Lunds universitet , 2014, 1, p. 139-148Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barndomens skogar: Om barn i natur och barns natur2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom pedagogiken finns en lång tradition av att koppla samman barn och natur och det gäller speciellt förskolepedagogiken och friluftsrörelsen. Det finns ett starkt värderande av naturupplevelser, det är positivt att vistas i skogen. Det tycks också vara speciellt viktigt för barn att vistas där och när man t ex i förskollärarnas tidning Förskolan har temanummer om naturen, framställs skogen som den goda platsen där lekarna blir fria, där konkurrens och bråk minskar och där rörelsefrihet kan kombineras med ett lugn. Skogen framställs som den goda platsen där barn både lär sig att bli sociala och tillåts vara ifred eftersom det finns plats för alla.Det finns en idéhistorisk grund till att barndom och natur kopplas samman som emanerar från romantiken och de pedagogiska idéer som utvecklades under 1800-talet. Detta är ett internationellt fenomen, men det finns mycket som talar för att det är särskilt framträdande i Norden, inte minst har denna tradition förstärkts av författare som t ex Elsa Beskow och Astrid Lindgren. Men inte bara barnboksförfattare skriver om barndomen som en period då naturen har stor betydelse, många författare skildrar sin barndom som betydelsefull för de naturupplevelser som de har som vuxna. Verner von Heidenstams strof "jag längtar marken jag längtar stenarna där barn jag lekt" är ett ofta citerat exempel.

    Boken handlar om relationen mellan barn och natur. Boken bygger på studier av idéer bakom naturens och barndomens betydelse som framträder i texter av olika slag, både vetenskapliga och litterära. Författaren intresserar sig för naturbegreppet och den symboliska betydelse som naturbegreppet har idag, samt för hur man kan förstå dess framväxt samt hur barndom knyts till natur och vilken natur som då lyfts fram.

  • 6.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barndomsbegreppet som tidsspegel2010In: Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv / [ed] Banér, Anne, Stockholm: Stockholms universitet , 2010, p. 55-66Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Barnet och boet: familjen - drömmar om det goda, det spännande och det farliga2001 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur barn beskriver barndom och vuxenhet, hur de upptäcker och utforskar kvinnlighet och manlighet.

  • 8.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg2009In: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 409, no 3, p. 4-20Article in journal (Other academic)
  • 9.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp.2003In: Pedagogisk forskning, ISSN 0332-9291, Vol. 8, p. 12-23Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies.
    Barns inflytande över barndomen.2005In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 4Article in journal (Other academic)
  • 11.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bokanmälan av Anette Hellmans avhandling "Kan Batman vara rosa?"2011In: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 6, no 2, p. 189-194Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Boyhood and Fatherhood. Narratives about a future family life.1998In: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 5, p. 23-39Article in journal (Refereed)
  • 13.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Children's narratives as ways of exploring caring and control, power and relationships2004In: Critical psychology : the international journal of critical psychology, Vol. 10, no Psycho-Social Research, p. 51-68Article in journal (Refereed)
  • 14.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Children’s sense of place: Aspects of individualization, flexibility and free choice within the preschool context2011In: The modern child and the flexible labour market: early childhood education and care / [ed] Anne-Trine Kjorholt, Jens Qvortrup (eds), Palgrave Macmillan, 2011Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This anthology presents new research related to welfare state, child care policies and small children's every day lives in early childhood education and care in institutions in Europe. By uniting recent social childhood research, welfare perspectives as well as historical and comparative approaches, institutionalization as a feature of modern child life is discussed. The anthology takes as a point of departure a close connection between labor market and work life on one side and development of particular care arrangementS for small children on another. Both the labour market and day-care institutions are influenced by similar concepts such as flexibility, neo-liberal approaches, and user-orientation. In light of recent changes in ECEC (Early Childhood Education and Care) policy and various adult constructions of (good) childhoods, this collection explores how girls and boys are together working out identities like the 'active and participant child', 'the natural child', 'the flexible child', and 'the individual child'

  • 15.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies.
    Childrens views on family, home and house2003In: Children in the City: Home, Neighbourhood and Community / [ed] Pia Christensen and Margaret O'Brien, London: Falmer Press , 2003, p. 29-45Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This timely and thought-provoking book explores children's lives in modern cities. At a time of intense debate about the quality of life in cities, this book examines how they can become good places for children to live in. Through contributions from childhood experts in Europe, Australia and America, the book shows the importance of studying children's lives in cities in a comparative and generational perspective. It also contains fascinating accounts of city living from children themselves, and offers practical design solutions.The authors consider the importance of the city as a social, material and cultural place for children, and explore the connections and boundaries between home, neighbourhood, community and city. Throughout, they stress the importance of engaging with how children see their city in order to reform it within a child-sensitive framework.This book is invaluable reading for students and academics in the field of anthropology, sociology, social policy and education. It will also be of interest to those working in the field of architecture, urban planning and design.

  • 16.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Competence and Connection: gender and generation in boys' narratives.1997In: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516, Vol. 9, p. 307-316Article in journal (Refereed)
  • 17.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den moderna barndomen och barns vardagsliv2007Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna bok behandlas frågor om vad förskolans uppdrag innebär och hur synen på omsorg och bilden av barnet har förändrats, samt hur barndomsforskningen förhåller sig till frågor om barns kompetens och barns beroende. Förskolan diskuteras som en plats för barn, men där också barnen skapar egna platser. Ann-Marie Markström, Maria Simonsson och Eva Änggård har i sina avhandlingar studerat hur barn använder sig av förskolan och de bidrar med varsitt kapitel i boken.

  • 18.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Det aktive og kompetente barnet: Synet på barn som et sosialt og kulturellt produkt2013In: Til barnas beste: veier til omsorg og lek, læring og danning / [ed] Else Foss & Ole Fredrik Lillemyr, Oslo: Gyldendal Akademisk, 2013, 1, p. 197-217Chapter in book (Other academic)
    Abstract [no]

    Omsorg, lek, læring og danning utgjør bokas plattform.Disse fire begrepene fra barnehagelovens formålsparagraf er likestilte, og sentrale oppgaver i barnehagen. 11 forfattere - alle opptatt av barn og barns hverdagsliv i barnehagen - behandler begrepene i en barnehagefaglig kontekst.

  • 19.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Establishing order: small girls write about family life.1994In: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516, Vol. 6Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

       

  • 20.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Förskolan som en mötesplats mellan offentligt och privat.2002In: Barnomsorgsutbildningarna i Norrköping 100 år : jubileumsskrift 2002 / [ed] Birgitta Johansson, Norrköping: Institutionen för tematisk utbildning och forskning (ITUF), Linköpings univ., Campus Norrköping , 2002, p. 89-98Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fröbelinstitutet blev grunden för barnomsorgsutbildningen i Norrköping, som idag lever vidare inom ramen för Linköpings universitet. Den här jubileumsboken innehåller nio uppsatser som på olika sätt belyser utvecklingen av barnomsorgsutbildningen i Sverige under etthundra år

  • 21.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Förskolan som en plats för barn och barnens sätt att göra denna plats till sin2010In: Barnet, platsen, tiden: Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld / [ed] Kerstin Rydsjö, Frances Hultgren, Louise Limberg, Stockholm: Regionbibliotek Stockholm , 2010Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En antologi med bidrag av forskare som är verksamma inom forskningsfält som på olika sätt har betydelse för barnbibliotek. Innehållet spänner över områden som läsning, barns delaktighet, flerspråkighet, barns medievärldar och barnbiblioteksrummet.

  • 22.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Föräldraperspektiv och barnperspektiv på familjeliv och den goda barndomen1999In: Born og familie i det postmoderne samfund. / [ed] Lars Dencik og Per Schultz Jørgensen, Köpenhamn: Hans Reitzels forlag , 1999, 1, p. -539Chapter in book (Other academic)
    Abstract [da]

    Her på tærsklen til det nye årtusinde har 20 nordiske børne- og familieforskere set sig om i det samfund vi lever i og udfra hver deres specialviden forsøgt at tegne et billede af, hvilke forhold der råder, og hvilke udviklingstendenser der kan spores, når det drejer sig om børn og familie i vores hjørne af verden. Det er der kommet en omfattende og mangespektret bog ud af, der vil have interesse for enhver som beskæftiger sig med børne- og familiespørgsmål på professionel basis. Børn og familie i det postmoderne samfund er inddelt i syv overordnede afsnit med følgende overskrifter:

    • Samfundsforandring og opvækstvilkår
    • Familielivets forandring
    • Forældreskabet under forvandling
    • Postmoderne børneliv
    • Familieopløsning og nye familieformer
    • Udsatte familier
    • Den skandinaviske familie i europæisk perspektiv
  • 23.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Föräldrars barn och barns föräldrar.1984Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

        

  • 24.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Föräldrars tankar om barn.1992Book (Other academic)
  • 25.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Föräldrastöd och rådgivning som en tidsspegel2010In: Ta föräldrar på allvar: Om föräldraskap och föräldrastöd / [ed] Inga Gustafsson och Magnus Kihlbom, Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa (SFPH) :Ester Bomans stiftelse (EBS) , 2010, p. 45-58Chapter in book (Other academic)
  • 26.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Moster Disa i Birkastan: Barnträdgården som arena för socialt arbete2014In: Om förskolan och de yngre barnen: historiska och nutida nedslag / [ed] Jutta Baldin, Johan Dahlbeck, Anne Harju, Peter Lilja, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 1, p. 17-37Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Om förskolan och de yngre barnen är tillägnad professor Ingegerd Tallberg Broman, vars forskning utmärks av ett stort engagemang för de yngsta barnens livsvillkor och utbildning. I takt med utbild­ningssamhällets framväxt har förskolan kommit att få en alltmer framflyttad position i den politiska debatten, framför allt i den något kontroversiella rollen som barnens första skola. Boken tar avstamp i förskolan som samhällsinstitution, men också som rum för barndomens både kontinuerliga och föränderliga villkor. Här skriver några framstående forskare om historiska och samtids­relaterade frågor rörande barndom, barn och förskola. ­Gemensamt skapar de olika kapitlen en nyanserad bild av för­skolans och barndomens historiska, politiska och sociala förutsättningar

  • 27.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Naturen som symbol för den goda barndomen2009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Barndomen och naturen ses ofta som sammankopplade med varandra. Naturen uppfattas som god för barn och barn anses må bra av att vara i naturen. Men hur har egentligen denna tankefigur uppstått och vad hänger samman med den i det pedagogiska arbetet med barn. Här diskuterar en rad framstående forskare hur barn och natur förhåller sig till varandra, alltifrån Rousseau. Vilka filosofiska ingångar finns i relationen människa/natur, hur förhåller sig natur och kultur till varandra, hur visualiseras naturen i t ex skolfilmer. Vidare granskas natur och barndom i förskolans utbildningsmaterial, liksom natur och genus. Och vilken plats har naturen i barndomsminnen.Bokens skribenter kommer från olika forskningsfält.

  • 28.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Om nödvändigheten av berättelser och barndom som ett förhållande till tid.2003In: Oförtrutet. Bildande yttringar från tjugo års bokutgivning. / [ed] Trygve Carlsson, Stockholm: Carlssons Bokförlag , 2003, 1, p. 212-214Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

        Bildande yttringar från 20 års bokutgivning.I denna antologi medverkar närmare 200 skribenter. Författare, formgivare, konstnärer och andra med anknytning till 20-årsjubilerande Carlsson Bokförlag. De skriver om allt mellan himmel och jord - och inte alltid om det man förväntar sig. Det enda gemensamma för bidragen är engagemanget och skrivglädjen. En stimulerande bok, fylld av lärorik och spännande läsning

  • 29.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Omsorg vs lärande – förskolan som en del av barns vardagsliv2011In: Psykisk hälsa, no 3, p. 18-23Article in journal (Other academic)
  • 30.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Omsorgsbegreppet i förskolan. Ollika infallsvinklar på ett begrepp och dess relation till en verksamhet.2001In: Nätverk för Barnomsorgsforskning,2000, 2001Conference paper (Refereed)
  • 31.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Peter Pan - en betraktelse över barndomens sociala och kulturella bestämning.2004In: Pedagogik som vetenskap.: en vänbok till Birgitta Qvarsell / [ed] Agnieszka Bron, Anders Gustavsson, Stockholm: Pedagogiska institutionen , 2004, p. 390-412Chapter in book (Other academic)
  • 32.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Platsen som betydelse och barns sätt att ladda en plats med symbolisk mening.2005In: Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang. / [ed] Tora Friberg, Lund: Brutus Östlings förlag Symposium , 2005, p. 173-191Chapter in book (Other academic)
  • 33.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Research Projects at the Department of Child Studies1997Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Department of Child Studies was founded in 1988 to provide a research and learning environment geared toward the theoretical and empirical study of both children and the social and cultural discourses that define what children are and endow them with specific capacities, problems, and subjectivities. A specific target of research is the processes through which understandings of 'normal' children and a 'normal' childhood are constituted, and the roles that children and others play in reinforcing or contesting those understandings. The various research projects carried out at the department focus on understanding the ways in which children interpret their lives, how they communicate with others, and how they produce and/or understand literature, language, mass media and art. Research also documents and analyses the historical processes and patterns of socialization that structure the ways in which childhood and children can be conceived and enacted in various times, places and contexts.

    The Department of Child Studies offers a one year Masters program, and a four year PhD program. Admission to the PhD program occurs every second year, at which time the department admits approximately six new students, all of whom are guaranteed full funding for the duration of the program. Both the Masters and the PhD programs stress interdisciplinary competence, and classroom instruction covers historical, psychological, developmental and anthropological dimensions of children and childhood. Against this interdisciplinary background, students in the PhD program are expected to specialize in their chosen academic field (history, social psychology, anthropology, etc.). The PhD program consists of 2-3 semesters of classroom instruction, followed by a 5-6 semesters of supervised work on a PhD thesis, which include a semester or more of supervised reading courses, or external courses, specially designed to fit the individual student's area of specialization.

  • 34.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Se Barnet. Tankegångar från tre århundraden.1990Book (Other academic)
  • 35.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    The child as project and the child as being: parent's ideas as frames of reference.1991In: Children & society, ISSN 0951-0605, E-ISSN 1099-0860, Vol. 5, p. 334-346Article in journal (Refereed)
  • 36.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    The family - a refuge from demands or an arena for the excercise of power and control - children's fictions on their future family families.1994In: Children's Childhoods Observed and Experienced / [ed] Berry Mayall, London ; Washington, D.C.: Falmer Press , 1994, p. 63-78Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

      

  • 37.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    To be, or not to be'; absurd and humoristic descriptions as a strategy to avoid idyllic life stories - boys write about family life.1999In: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516, Vol. 4, p. 469-480Article in journal (Refereed)
  • 38.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    "Två decimeter nysnö, perfekt harjaktsväder." Platsen som viktig för möjligheten att framträda.2000In: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 2-3, no Norsk Senter for Barneforskning, Trondheim, Norge, p. 23-32Article in journal (Refereed)
  • 39.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde med relevans för forskningen om små barn.2006In: Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde under formering. / [ed] Bengt Sandin, Roger Säljö, Stockholm: Carlsson Bokförlag , 2006, 1, p. 274-296Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En bok på temat utbildningsvetenskap. Forskare från svenska universitet och högskolor bidrar med texter om bl.a. gammal och ny bildning, praxisnära forskning, läraryrkets vetenskapliga bas, vad utbildningsverksamheten ska innehålla samt om det internationella läget avseende utbildningsvetenskap

  • 40.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Varför tycker vi att barn ska vara ute?2010In: Förskoletidningen, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 41.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Välfärd - ofärd. Omsorgens plats i det senmoderna samhället.2003In: Forskarseminarium nov 2002,Göteborgs universitet,2002, 2003Conference paper (Refereed)
  • 42.
    Halldén, Gunilla
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Dahl, Eva-Lena
    Institutionen för idehistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Lindgren, Anne- Li
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Asplund Carlsson, Maj
    Inst. för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
    Johansson, Jan-Erik
    Avd. for laererutdanning, Højskolen i Oslo.
    Johansson, Eva
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
    Pramling Samuelsson, Ingrid
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
    Simonsson, Maria
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Lidholt, Birgitta
    Skolverket, Stockholm.
    Persson, Sven
    Institutionen för pedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
    Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess relation till en verksamhet: Rapport från nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 novemberg 20002001Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Denna rapport innehåller texter som presenterats vid en konferens arrangerad inom ramen för Nätverk för barnomsorgsforskningi . Syftet med konferensen var att lyfta upp begreppet omsorg, diskutera dess innebörd, rädda det från retorisk förflackning och samtidigt via dess koppling till verksamheter belysa ett vidare sammanhang. När bamforskning diskuteras har jag på senare tid funnit det väsentligt att peka på att den har en kapacitet att kasta ljus över centrala samhällsfrågor. Forskning om barn bör inte bara vara en forskning om en viss grupp i samhället. Den nyare bamdomsforskningen söker tillämpa ett bamperspektiv. Detta innebär att fenomen studeras såsom de framstår från barnens perspektiv och att inverkan av olika sociala reformer, politiska förändringar och produktion av varor på barns liv belyses. Det handlar alltså både om att söka efter barnens perspektiv och att söka efter konsekvenserna för barnen av olika samhälleliga förändringar. Nya fålt som t.ex. barndomshistoria, barndomssociologi och barndomsantropologi har uppstått och begreppet generation har införts för att markera vikten av att anlägga ett generationsperspektiv på frågor som vanligtvis grupperats på annat sätt.

  • 43.
    Halldén, Gunilla
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Engwall, Kristina
    Institutet för Framtidsstudier.
    Samuelsson, Tobias
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Söderlind, Ingrid
    Institutet för Framtidsstudier.
    Barndom och arbete - kontinuitet och förändring2008In: Barndom och arbete / [ed] Ingrid Söderlind, Kristina Engwall, Umeå: Boréa bokförlag , 2008, 1, p. 15-34Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Barns arbete beskrivs ofta som att de hjälper till. Många föreställer sig att barn i Sverige inte längre arbetar och att skolan ersatt arbete. Men arbete har fortfarande en plats i barns vardag och det vi betraktar som arbete beror i hög grad på hur arbete definieras. Arbete kan vara både informellt och formellt, oavlönat och avlönat, utföras i och utanför hemmet. Vilken syn har barnen själva på arbete? Hur kontrollerar och definierar myndigheter barns arbete?Barndom och arbete handlar om barns och ungas arbete under tiden 19502000. Boken synliggör den komplexitet som finns i barns relation till arbete och dess betydelse i samhället, i familjer och för barnen själva.  

  • 44.
    Halldén, Gunilla
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Engwall, Kristina
    Institutet för Framtidsstudier.
    Samuelsson, Tobias
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Sjöberg, Mats
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Söderlind, Ingrid
    Institutet för Framtidsstudier.
    Barns arbete - förändringsprocesser och nya perspektiv2008In: Barndom och arbete / [ed] Ingrid Söderlind, Kristina Engwall, Umeå: Boréa Bokförlag , 2008, 1, p. 219-234Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Barns arbete beskrivs ofta som att de hjälper till. Många föreställer sig att barn i Sverige inte längre arbetar och att skolan ersatt arbete. Men arbete har fortfarande en plats i barns vardag och det vi betraktar som arbete beror i hög grad på hur arbete definieras. Arbete kan vara både informellt och formellt, oavlönat och avlönat, utföras i och utanför hemmet. Vilken syn har barnen själva på arbete? Hur kontrollerar och definierar myndigheter barns arbete?Barndom och arbete handlar om barns och ungas arbete under tiden 19502000. Boken synliggör den komplexitet som finns i barns relation till arbete och dess betydelse i samhället, i familjer och för barnen själva

  • 45.
    Halldén, Gunilla
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Hydén, Margareta
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning.
    Familjeliv och homosexualitet2003In: Nätverksfamiljen / [ed] Margareta Bäck-Wiklund & Thomas Johansson, Stockholm: Natur och Kultur , 2003, p. 172-192Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kärnfamiljen är fortfarande den vanligaste samlevnadsformen i vårt land men samhällstrenden visar på en allt större variation i samlevnadsmönster. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Med barnen som länkar bildas nätverk av relationer. Den senmoderna familjen utgör en nätverksfamilj. Med nätverket som metafor upplöses familjen som en sluten social enhet.I stället ställs relationerna och det vardagliga familjelivet i fokus. Invanda levnadsmönster, traditionella roller och könsidentiteter utmanas och ifrågasätts. Uppbrotten kan även splittra familjer mellan länder och världsdelar. Vad är en familj? Vilka familjekonstellationer är tänkbara? Hur påverkar de nya strukturerna barns och föräldrars roller? Denna bok skildrar samtidens mångfald i samlevnadsformer, t ex den traditionella kärnfamiljen, nya familjebildningar med styvföräldrar och egna samt gemensamma barn, ensam mor-familjen, heltids-eller deltidspappan, den homosexuella familjen och den inflyttade familjen från en annan kultur. I bokens andra del fördjupas resonemangen kring det nya fader- och moderskapet, fosterfamiljen, den utsatta familjen, våld i familjen och problematik kring barnlöshet

  • 46.
    Lindgren, Anne-Li
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Halldén, Gunilla
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Individuella rättigheter; autonomi och beroende. Olika synsätt på barn i relation till FN: s barnkonvention2001In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 2, p. 65-79Article in journal (Refereed)
  • 47.
    Markström, Ann-Marie
    et al.
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Society, Diversity, Identity . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hallden , Gunilla
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Childrens Strategies for Agency in Preschool2009In: Children & society, ISSN 0951-0605 , Vol. 23, no 2, p. 112-122Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is based on an ethnographic study of childrens everyday life in Swedish preschools. The ethnography is used to explore childrens strategies for influencing, defending and constructing the social order of a preschool institution. The focus of our concern is on how the children, in their interactions with each other and with the preschool teachers, manage the collective regulation and how they negotiate their participation in collective activities. There is an inherent tension between free play and the high degree of routinised and collective activities within the preschool institution. The study shows that children are active in playing at the border, acting as if the institution is the childrens place. It also shows how they draw on different strategies as resources for managing the regulations, accounting for personal autonomy and negotiating the social order. In taking a child perspective and acknowledging children as active agents, it is possible to see how they influence and shape their everyday life in a preschool context. In addition, the article illustrates individual childrens strategic and pragmatic use of resources and in doing so contribute to their own childhood and thereby become part of a social and cultural construction process.

  • 48.
    Sandin, Bengt
    et al.
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Halldén, GunillaLinköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Child Studies.
    Barnets bästa: en antologi om barndomens innebörder och Välfärdens organisering2003Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Begreppet "barns bästa" har varit vägledande för en rad välfärdspolitiska åtgärder under senare år. Denna antologi fyller en lucka i forskningen om barn och välfärdsstaten och visar hur begreppet barns bästa ges olika innebörder med också skapar en gemensam begreppsram.

    Två viktiga frågor präglar texterna: dels frågan om välfärdsstatens sena omvandling påverkat och förändrat barns villkor, dels vilka innebörder som givits begreppet barnets bästa.

    Bidragen är skrivna av forskare med olika disciplinär bakgrund; psykologi, historia, sociologi och juridik. Redaktörer är professorerna Gunilla Halldén och Bengt Sandin som är verksamma vid Linköpings universitet.

1 - 48 of 48
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf