liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Hultman, Glenn
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Schoultz, Jan
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lindqvist, Per
    Högskolan i Kalmar.
    Nordänger, Ulla-karin
    Högskolan i Kalmar.
    Hegender, Henrik
    Högskolan i Kalmar.
    Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen: Yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap2012In: Resultatdialog 2012 / [ed] Vetenskapsrådet, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2012, 7, p. 93-99Chapter in book (Other academic)
  • 2.
    Hultman, Glenn
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Handledning och yrkeskunnande i komplexa miljöer: skapandet av lärprocesser in-situ2014In: Lärande i arbetslivet: möjligheter och utmaningar : en vänbok till Per-Erik Ellström / [ed] Henrik Kock, Linköping: Linköpings universitet , 2014, p. 138-157Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln avser att belysa hur samspelet mellan lärarstuderande och handledare kommer till uttryck under den verksamhetsförlagda delen inom lärarutbildningen. Syftet är att studera hur den mottagande läraren, praktikhandledaren, uppfattar och samspelar med den lärarstuderande kring elevers lärande och hur de båda hanterar praktiken.

    Forskningen om lärarutbildning och förhållandet mellan lärarstudenters syn på undervisning och elevers lärprocesser är omfattande. Många påpekar också att forskningsområdena lärarutbildning respektive lärande är åtskilda (t.ex. Cochran-Smith & Fries, 2005; Oser & Baeriswyl, 2001; Wideen, Mayer-Smith & Moon, 1998). Vi hittar inte särskilt många studier av samspelet i tidigare forskning, vilket även påpekas i en omfattande internationell översikt av Clarke, Triggs & Nielsen (2012). Forskning om lärarutbildning har sammanfattats vid flera tillfällen (Ahlström & Kallos, 1996; Hegender, 2010) och därnoteras att forskarna uppmärksammar betydelsen av praktikperioden men att det saknas en analys av kommunikationen och de studerandes lärande under denna period.

    Vi är särskilt intresserade av kommunikationen av yrkeskunnandet och en del av det Ellström (1992) diskuterar kring lärandets logik, både det anpassningsinriktade- och utvecklingsinriktade lärandet. Framför allt den miljö som skapas när handledare och studerande möts och arbetar tillsammans i skolan och klassrummet. Vi uppfattar den miljön som en situation där det både sker socialisering (Ellström, 2011) och skapas utrymme för ett utvecklingsinriktad lärande,

    ”… it is a matter of organizing the workplace, not only for production ofcertain goods or services, but also for supporting learning.”

    Vilket är den situation som studeras i detta kapitel. Praktikperioden är en medvetet arrangemang för att överföra yrkeskunnande och åstadkomma en begynnande socialisering.

    I samma anda, som Ellström (2011) kan vi se att den redovisade empirin kan spegla i vad mån och med vilket engagemang som den studerande, väljer att använda sig av de möjligheter som situationen ocharbetsplatsen erbjuder. Detta är dock inte något som explicit analyseras här. I det här kapitlet ligger focus på handledarens överföringsstrategier och mindre på mätningen av lärandets utfall hos den studerande.

  • 3.
    Hultman, Glenn
    et al.
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Ledarskap i kommuner. Forskningsfrukter och tankeföda från chefsberättelser2004Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4.
    Hultman, Glenn
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärares arbete och lärande2008In: Lärare i blickpunkten: olika perspektiv på lärares arbete / [ed] Carola Aili, Ulf Blossing, Ulrika Tornberg, Stockholm: Lärarförbundet , 2008, p. 55-69Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.  Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.

  • 5.
    Hultman, Glenn
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Schoultz, Jan
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder: Handledning och överföring av yrkeskunnande2012In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 22, no 2, p. 335-358Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det som fokuseras i denna artikel är handledningen under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen (VFU). Vi har ett intresse för vad som händer i samspelet mellan handledare och studerande och finner inte tydliga analyser av detta i tidigare studier. Från en omfattande internationell forskningsöversikt (Clarke, Triggs & Nielsen, 2012) kan man dra liknande slutsatser. Forskning om lärarutbildning har sammanfattats vid flera tillfällen. Många forskare påpekar dock att forskningsområdena lärarutbildning respektive lärande ofta är åtskilda (t ex. Oser & Baeriswyl, 2001; Wideen, Mayer– Smith & Moon, 1998). Ahlström & Kallos (1996) fokuserar den svenska forskningen (se även Hegender, 2010) och noterar att forskningen uppmärksammat praktikperiodens betydelse men inte analyserat vadstudenterna lär sig under skolpraktiken. De konstaterar att  undervisningsmönster och uppfattningar om yrket snarare förstärks än ifrågasätts. En studie av Timperley (2001) som ligger inom vårt intresseområde fokuserar på handledares samtal inom ramen för ett träningsprogram i lärarutbildningen. Det finns många studier redovisade men merparten fokuserar på andra aspekter än lärandet och överföringsprocesser.

    Vi är intresserade av hur handledarna delger sitt yrkeskunnande till sina adepter. Med andra ord kombinerar vi här lärarutbildning och lärande.

  • 6.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Från lärarstuderande till lärare: några tankar om handledning och utveckling av yrkeskunnande2014In: Dynamiska och komplexa miljöer: reflektioner över pedagogiska praktiker : vänbok till Glenn Hultman / [ed] Ann-Sofi Wedin, Ann-Marie Markström, Kristina Hellberg, Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande , 2014, p. 145-157Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Forskningen har intresserat sig för att beskriva lärares arbete i ungefär ett sekel. Intresset för att studera lärares kunskap är betydligt yngre, bara ca tre decennier (Wedin, 2007). Med kunskap avses i detta fall deras praktiska kunskap; ett begrepp som forskare i princip är överens om, vilket även gäller att den erhålls genom erfarenhet. Beteckningar som hantverkskunskap (Grimmett & McKinnon, 1992) och lärarkunskap (Magnusson, 1998) återfinns dock som synonymer till praktisk kunskap. Mycket energi har lagts ned på att ta reda på vad som utmärker en skicklig lärare (Lindqvist, 20 l 0). Jordell (2003) menar dock att det är en omöjlig uppgift. Trots att samma fråga ställts har svaren varierat, men lärares praktiska kunskap ses samstämmigt av forskare som komplex och mångdimensionell (Elbaz, 1983; Clandinin; 1986; Hultman, 200 I; Wedin, 2007 m.fl .). Om man instämmer i beskrivningen av och förståelse för lärararbetet som dubbelsidigt (Carlgren & Marton, 2000); både intentionellt (att åstadkomma lärande) och betingat (att arbetet sker under särski lda villkor), är det inte svårt att inse att det nog måste förhålla sig så.

    Under sin lärarutbildning ska de studerande utveckla både teoretisk kunskap och reflektiva förmågor såväl som praktisk förmåga och skicklighet, vilket syftar till att de ska bli så väl rustade för sitt kommande yrkesliv som möjligt. Mattson, Eilertsen & Rorrison (2011) framhåller att en kompetent och professionell lärare kännetecknas av just en blandning av akademiska kvaliteter och mer praktiskt/personliga egenskaper. Förhållandet mellan teoretisk och praktisk kunskap är dock i lärarutbildningen, såväl som i många liknande utbildningar, en kontroversiell fråga. Kunskap som grundas på forskning tillskrivs generellt ett högre värde i universitetsbaserade utbildningar än kontextuell och situationsbetingad kunskap (a.a.) Ett antal veckors praktik, numer benämnd verksamhetsförlagd utbildning, (VFU), ingår ändå i lärarutbildningen just för utveckling av kunskap av den senare typen. De lärarstuderande har i den processen en handledare som hjälp och stöd i detta.

    I detta kapitel riktas intresset mot handledning i allmänhet och hur handledare hjälper sina studerande att utvecklas mot färdiga lärare i synnerhet.

  • 7.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärares arbete och kunskap: relationer, undervisning och betyg2010Book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vad gör lärare när de arbetar? I den här boken ger författaren en bild av lärararbetet och förmedlar en känsla av hur detta arbete verkligen ter sig. Läsaren får ta del av många konkreta exempel på hur lärare hanterar nödvändiga, naturliga och påbjudna inslag i arbetet - processer i vardagen som utgör grunden i lärares tysta kunskap i mötet med elever och kolleger. Det är en småskalig kunskapsbildning som återfinns inom lärares relationsarbete, praktisk didaktiska utveckling samt betygssättning, där lärares arbete med att skapa och upprätthålla relationer till eleverna är det primära.

    Författaren diskuterar dessutom frågan om varför arbetet ser ut som det gör, varför lärare skapar just dessa kunskaper samt hur kunskapsbildningens processer ser ut. Boken avslutas med en diskussion som lyfter fram den praktiknära första delens beskrivningar av lärararbetet till en mer teoretisk nivå.

    Lärares arbete och kunskap vänder sig till alla som är intresserade av lärares arbete, lärarstudenter, lärarutbildare och verksamma lärare och skolledare inom såväl grund- och gymnasieskolor samt politiker och tjänstemän med ansvar som rör skolan och lärares arbete.

  • 8.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Department of Educational Science (IUV). Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Lärares arbete och kunskapsbildning: Utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to enlarge knowledge concerning teachers´ knowledge creation in their everyday practices. Of central importance are questions concerned with what a teacher’s daily work looks like, to what areas does the knowledge a teacher develops in her/his daily work belong and what is their content. The major area of interest involves how the day-to-day knowledge is created as well as which type of teaching that dominates. The study is based on ethnographic fieldwork. That implies the use of a wide range of data from different sources, in my case, participating observations, different kinds of interviews and informal conversations. I followed two senior level teachers over time, one for half a year and the other for almost a whole year. Teachers´ work. The results show that teachers’ work is immediate, unpredictable, intensive and oriented by action. The relational character of the work is in focus however. Teacher’s work on building relationships with their pupils is continuously ongoing the whole time and everywhere. Relationships are created and upheld. The teaching, which is the teachers’ main task, does not take the pure form that one could assume but in many respects consists of relationships, even if at a first glance this does not appear to be the case. I have found that beyond a teacher’s actions there is often a relationship-based explanation. Yet another task that takes another form than that one could imagine and that is continually present in the everyday work is that which I call work related to grade-setting. Teachers´ knowledge. I have discovered a number of dimensions of teachers’ practical knowledge that can be considered as ”new”. These originate principally from two main areas: Pupils and teaching. The pupil-related knowledge consists of four categories: individual knowledge, “reading” knowledge, relational knowledge and care knowledge. The teaching-related categories of knowledge are: tactical didactic knowledge, subject-didactic knowledge, meta-knowledge and survival knowledge. I regard all these forms of knowledge as contextual. They are also personal as they are created by the teacher in a unique environment. My impression is that the forms of knowledge are also use-oriented and that most of them comprise a social dimension. Teachers´ knowledge creation. My findings show that teachers´ knowledge creation in everyday practice takes place within three areas, relational work, practical didactic improvement and work related to grade-setting. What I mostly find in the teachers is knowledge creation of an extremely refined manner. They test, adapt, change and improve both for their own sake and for the pupils. I use the term refinement learning for this process. Most of the knowledge creation in teachers takes place through interaction foremost with individuals, but even with texts and objects. This is explained by the profession’s relational character. The situations the teachers are involved in are never exactly the same but demand modifications to strategies previously used. Learning is here seen as invite-initiated and is best understood from a situated perspective. The interplay processes alone however cannot explain the knowledge creation that occurs. The teachers’ reflections about their teaching, which lead to new lesson elements is one example. The creation of knowledge can then best be explained from a constructivist perspective even if it also has its origin in interactive situations. Here, learning is more self-initiated. Knowledge creation can be regarded as necessary, as all the situations the teacher is involved in require solutions. They can also be regarded as natural situations as the teacher is obliged to promote both the pupils’ learning and development. This forces them to formulate explanations in all possible ways and means so that the pupils understand, as well as their creating a favourable environment so that both learning and development are encouraged. Thus teachers’ knowledge creation arises when they are working. They must learn in order to be able to handle the job itself.

  • 9.
    Wedin, Ann-Sofi
    Linköping University, Faculty of Educational Sciences. Linköping University, Department of Educational Science (IUV).
    Lärares arbete och skolan som en verksamhet för pedagogiskt arbete2005In: Pedagogiskt arbete som forskningsfält.: Några forskningsinriktningar vid Linköpings universitet / [ed] Glenn Hultman & Bengt -Göran Martinsson, Linköping: Skapande Vetande , 2005, p. 155-170Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Wedin, Ann-Sofi
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Hultman, Glenn
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Schoultz, Jan
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Learning, Aesthetics, Natural science. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Influens och konsistens: Om vad som påverkar handledningen under den verksamhetsförlagda perioden inom lärarutbildningen2012In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 17, no 1-2, p. 81-98Article in journal (Refereed)
  • 11.
    Wedin, Ann-Sofi
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Markström, Ann-MarieLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.Hellberg, KristinaLinköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education, Teaching and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
    Dynamiska och komplexa miljöer: reflektioner över pedagogiska praktiker : vänbok till Glenn Hultman2014Collection (editor) (Other academic)
1 - 11 of 11
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf