liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
1 - 41 of 41
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Liss, Per-Erik
    et al.
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, Tommy
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Målsättningar och verklighet – vård och omsorg i kommunal regi: Del I Mål och prioriteringar2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur bra är vården och omsorgen i kommunal regi? Det är en vidsträckt fråga där svaren åtminstone delvis måste vara av rent subjektiv karaktär. ”Bra” respektive ”dålig” är inga objektiva egenskaper som saker bara har, utan de är något som vi människor tillskriver dem genom att relatera till våra personliga värderingar. Det blir lite mer lätthanterligt ur vetenskaplig synvinkel om vi istället frågar oss hur vården och omsorgen lever upp till de målsättningar som verksamheten själv ställt upp.

    Att diskutera och utvärdera vården inom landstingen är ju något vi vant oss vid under de senare decennierna. Men idag sker det faktiskt en hel del vård i kommunernas regi. Inom kommunerna har man bland annat ett uppdrag att sköta äldrevården. Hur ser det ut där? Hur bra lever man upp till sina egna ofta mycket ambitiösa målsättningar? I den här rapporten kommer vi inte att kunna ge något uttömmande svar på hur verkligheten stämmer med idealen men den innehåller en hel del intressanta indikationer och ledtrådar.

    När vi – Per-Erik Liss, Tommy Svensson och undertecknad – diskuterade upplägget för det här projektet sade vi oss att det var viktigt att angripa problemet från två håll samtidigt; dels att titta närmare på kommunernas målsättningar, dels att dyka ned i verkligheten och försöka ta reda på hur omsorgen fungerar i praktiken. Uppgiften rörande målsättningarna var först och främst att ta reda på vilka de var och hur de var formulerade. Det var bl a väsentligt att se hur målen var relaterade ”uppåt”, d v s hur de stämmer överens med de mål och prioriteringar som görs på ett nationellt plan. Inte minst borde prioriteringsprinciperna i Hälso- och sjukvårdslagen vara central, inte bara för hur landstingen, utan även kommunerna väljer att fördela sina vårdresurser. I vilken mån spelar exempelvis rättviseprincipen om att fördela efter ”vårdbehov” en roll inom den kommunala sektorn? Och vad utgör ”behov” när det gäller äldre människor? Vad behövs det för hjälp för att vara gammal på ett bra sätt?

    En annan väsentlig fråga är hur de kommunala vård- och omsorgsmålsättningarna relaterar till varandra internt. Vilka är de övergripande målsättningarna och vilka är blott operativa mål eller delmål? Om det exempelvis fastställs ett delmål att hemtjänsten skall vara behjälplig med städning men inte med att sitta ned och prata så har det därmed bestämts att det förra är nödvändigare än det andra för att nå övergripande syften. Det har gjorts en bedömning att den första åtgärden bättre fyller ett väsentligt behov hos de äldre än den andra.

    Men hur har man gått tillväga för att komma fram till denna slutsats? Är det så säkert att de olika delmålen verkligen leder mot de stolta proklamationerna i den övergripande visionen? När vi sedan kontemplerade dykt ner i verkligheten så stod det ganska snart klart att det borde bli en djupdykning snarare än blott ett snorklande vid ytan. Det vill säga, vi skulle kanske inte se så mycket av den övergripande statistiken beträffande budgetar och antal människor under åtgärd. Men för att nå de intressanta skikten där vi kan hoppas på att få syn på enskilda människors, i synnerhet äldre människors, behov av vård, trygghet och värdighet så måste vi dyka på djupet. Vi måste lyssna på enskilda människors berättelser om vilka de är, hur de ser på sina liv och vad som är viktigt för dem. Det är ju först på denna nivå som vi kan börja förstå vilka problem och behov det finns, och hur dessa sedan kan relateras till vårdens och omsorgens målsättningar. Hur betydelsefull är överhuvudtaget den kommunala omsorgsservicen i en människas liv på äldre dagar?

    I detta sammanhang är det också viktigt att beakta det vi kan kalla för ”mellangruppens” erfarenheter, d v s de som har att implementera målen i sin verksamhet; vårdare, biträden och assistenter. Detta är en grupp som ofta hamnar i kläm mellan politiker och allmänhet. I sin dagliga gärning möter de människorna som behöver vård och omsorg. Samtidigt skall deras verksamhet bedrivas i enlighet med de direktiv och riktlinjer som politikerna ställt upp. Går dessa krav ihop? Hur bedömer vårdaren att han/hon kan möta upp mot de dubbla kraven? Deras observationer, erfarenheter och intressen skiljer sig tydligt från de båda andra gruppernas, det utgör ett eget perspektiv.

    När jag, vid slutet av projekttiden, sträckläste först Per-Eriks analytiska diskussion om mål och prioriteringar och sedan Tommys djupintervjuer med hemtjänstens vårdbiträden och gamla, hade jag en stark impuls att vi skulle låta studierna stå helt okommenterade. De utgör alla en del av verkligheten, och jämförelsen inbjuder till många frågor och tankar. Varför inte låta läsaren själv dra sina slutsatser? Hur går dessa vitt skilda bilder ihop?

    Men, trots allt är det här en vetenskaplig rapport och forskare bör kommentera och dra slutsatser. Det hör väl ändå till? Så Per-Erik gör några avslutande kommentarer där han jämför målsättningar med verklighet. Men dessa kommentarer är blott en liten hjälp på traven. Studien om de officiella målsättningarna å ena sidan och studierna av verksamheten bland personal och mottagare å den andra står på egna ben. Att läsa dem tillsammans ger en stark läsupplevelse och mycket att fundera vidare på.

  • 2.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Animal Rights - a critical study2001Book (Other academic)
    Abstract [en]

    Do animals have rights similar to humans? In the philosophical debate concerning this question there have been two major ethical approaches. One of them is Peter Singer’s utilitarian theory, and the other is Tom Regan’s theory of animal rights. In this work these arguments for animal rights are extensively presented and discussed. Contrary to Singer and Regan, it is argued that there are ethically relevant biological distinctions between non-human animals and all humans. Although there are still good moral reasons for treating animals in a humane way, the main arguments for claiming that animals have rights equal to humans do not hold water. Militant animal rights activists have no moral ground for their actions.

  • 3.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Animals Don't Have Rights: a philosophical study2001Book (Other academic)
  • 4.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Health and Society.
    Complex causation and the virtue of pluralism2006In: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 9, no 3, p. 321-323Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    [No abstract available]

  • 5.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Djur är inte människor - en filosofisk granskning av veganismen1997Book (Other academic)
  • 6.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Djurens rätt?: om etiska grunderna2000In: Får man forska på djur? : forskarnas debatt om djurförsök. / [ed] Forskningsrådsnämnden, Stockholm: Forskningsrådsnämnden , 2000, p. 75-87Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Expert and Non-Expert Knowledge in Medical Practise2000In: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 3, no 3, p. 295-302Article in journal (Refereed)
  • 8.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Expert and Non-Expert Knowledge in Medical Practise1999In: ESPMH,1999, 1999Conference paper (Refereed)
  • 9.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Genetic codes: Private property versus public goods2014In: Philosophical Notes, ISSN 0267-7091, no 91Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the paper is to make a case for the protection of genetic codes.  It is argued that within a property rights (or “libertarian”) approach this has to be accomplished through having a copyright to the physical body parts and biological tissues one owns.  It is also argued that copyrights can only be upheld if biological material is transferred or exposed to others in a contractual situation. Therefore extra care has to be taken when things like hair and blood is thrown or given away.

  • 10.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kritik och pseudovetenskap i klimatfrågan2009In: Folkvett, ISSN 0283-0795, Vol. 27, no 1, p. 31-37Article in journal (Refereed)
  • 11.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society.
    Kunskapsanvändning och rationalitet i medicinen2010In: Implementering / [ed] Per Nilsen, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, p. 147-164Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Frågor kring implementering av forskningsbaserad kunskap i hälso- och sjukvårdens verksamhet får allt större uppmärksamhet. Det så kallade gapet mellan produktion av forskningsresultat och vad som nyttiggörs i vården diskuteras i dag som ett stort problem, såväl för samhället som för de individer som inte erbjuds bästa möjliga vård. Denna bok utgör en introduktion till teoribildning och forskningsrön inom flera kunskapsområden som har relevans för frågor kring implementering inom hälso- och sjukvården. Samtliga författare är verksamma som forskare vid den tvärvetenskapliga institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet. Boken vänder sig till studenter, lärare och forskare som intresserar sig för implementeringsfrågor samt till dem som arbetar praktiskt med implementerings- och förändringsarbete inom hälso- och sjukvård. Läs mer om redaktören Läs mer om doktorandkursen IMPLEMENTERING ht 2011 Linköpings Universitet

  • 12.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Kvacksalveri, medicin och alternativmedicin2004In: Perspektiv på komplementär medicin.: Medicinsk pluralism i mångvetenskaplig belysning. / [ed] Motzi Eklöf, Lund: Studentlitteratur , 2004, p. -242Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Många människor väljer idag att söka alternativ och komplementär vård och behandling. I denna bok presenteras bakgrund, betydelse och tänkbara konsekvenser av den mångfald behandlingsmetoder och terapeuter som finns inom hälso- och sjukvårdens område. Forskare från folkhälso- och vårdvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och medicin diskuterar den medicinska pluralismen utifrån aktuell forskning. Några av de behandlade frågeställningarna är:• Hur ser den medicinska marknaden ut idag och i ett historiskt perspektiv?• Hur har gränser för hälso- och sjukvårdens område skapats och förändrats?• Hur används i olika sammanhang begrepp som traditionell, alternativ eller komplementär medicin, kvacksalveri eller vetenskap?• Vilka föreställningar har människor om hälsa och sjukdom?• Hur väljer patienter bland utbudet av terapeuter och behandlingsmetoder?• Vilken betydelse har en vetenskaplig legitimering av en medicinsk verksamhet?• Hur kan en komplementär medicin utvärderas och värderas?• Hur beskrivs komplementär medicin i massmedia?• Vilka tänkbara framtidsscenarier finns för hälso- och sjukvården i Sverige och internationellt?    Antologin vänder sig till högskole- och universitetsstuderande samt yrkesverksamma med intresse för komplementär medicin.    Boken är den första som på svenska presenterar ämnet komplementär medicin i sitt samhälleliga sammanhang utifrån en mångvetenskaplig belysning. Samtliga författare har egen erfarenhet av forskning om eller i komplementär medicin.

  • 13.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Libertarianism1998In: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, Vol. 2Article in journal (Refereed)
  • 14.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Människors rätt och djurs lidande2001In: Etiska aspekter på forskning och försöksdjursanvändning: sammanställning från CFN-seminarium den 14 mars 2001 / [ed] Centrala försöksdjursnämnden, Stockholm: Centrala försöksdjursnämnden , 2001, p. -58Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Om medicinens rationalitet1995In: Hälsosamma tankar / [ed] Per-Erik Liss, Bo Petersson, Nora: Nya Doxa , 1995Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, The Tema Institute. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    On the Rationality of Medicine1996In: The Goals and Limits of Medicine / [ed] Lennart Nordenfelt and Per-Anders Tengland, Stockholm: Almqvist & Wiksell international , 1996Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Quackery2003In: Dimensions of Health and Health Promotion / [ed] Lennart Nordenfelt, Per-Erik Liss, Amsterdam, New York: Rodopi , 2003, p. 187-198Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This book contains scholarly contributions to several current debates in the philosophy of medicine and health care regarding the nature of health and health promotion, concepts and measurements of mental illness, phenomenological conceptions of health and illness, allocation of health care resources, criteria for proper medical science, the clinical meeting, and ethical constraints in such a meeting.

    With one exception, the authors in this book are or have been teachers or graduate students at the interdisciplinary Department of Health and Society (Tema H) at Linköping University, Sweden. While all the texts have a philosophical focus, many other disciplines have influenced the choice of specific perspectives. The university backgrounds of the authors range from medicine, psychology, sociology, and religion to philosophy. What binds the authors together is their deep interest in the theory of medicine and in the pursuit of a philosophy of humanistic medicine and health care.

  • 18.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Rapporter från hälsans provinser - en jubileumsantologi2004Book (Other academic)
  • 19.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Rationalitet utan tro2011In: Norsk Filosofisk Tidsskrift, ISSN 0029-1943, E-ISSN 1504-2901, Vol. 32, no 1, p. 31-43Article in journal (Refereed)
  • 20.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Recension av Peter Melander: Analyzing functions2000In: Filosofisk tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 21, no 1Article in journal (Other academic)
  • 21.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Relativistisk sannolikhet2017In: Från Skaradjäkne till Uppsalaprofessor: Festskrift till Lars-Göran Johansson i samband med hans pensionering / [ed] George Masterton, Keizo Matsubara, Kim Solin, Uppsala: Uppsala University, 2017, 1, p. 138-158Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet är att analysera sannolikhetsbegreppet i realistiskt tolkade naturvetenskapliga teorier. Här utvecklas också ett sannolikhetsbegrepp som är mer generellt än de hittills förekommande

  • 22.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Rätten att göra uppror - en Lockeansk betraktelse, Smedjan.com1999Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Rättigheter och rättvisa1998In: Skatter och välfärd, ISSN 1402-2702, Vol. 3Article in journal (Other academic)
  • 24.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Rättighetsliberalism2000In: Stat, Individ & Marknad: sex skolor i samtida samhällsfilosofi / [ed] Niclas Berggren; Johan Norberg, Stockholm: Timbro , 2000, 1, p. 149-180Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Medan västvärlden efter andra världskriget inspirerades av keynesiansk ekonomisk teori och byggde upp stora välfärdsstater, började akademiker och tänkare från olika håll avslöja problemen med statlig kontroll och visa på att det kanske fanns större potential i individ, civilsamhälle och marknadsekonomi än man hade föreställt sig.

  • 25.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Science fiction och filosofi2010In: Möjliga Världar: Tekniken, vetenskapet och science fiction / [ed] Michael Godhe och Jonas Ramsten, Stockholm: Carlssons , 2010, 1, , p. 15p. 101-115Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning

  • 26.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Slump och rättvisa1999In: Skatter och välfärd, ISSN 1402-2702, Vol. 2Article in journal (Other academic)
  • 27.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Sydenham och Locke2012In: Filosofi och medicin: från Platon till Foucault / [ed] Lennart Nordenfelt, Stockholm: Thales, 2012, p. 91-108Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Filosofi och medicin tar upp den medicinska ska filosofins centrala frågeställningar som de behandlas av några framträdande läkare, filosofer och andra tänkare från Platon till Foucault.

  • 28.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Technology and Goodmans' Paradox2009In: Philosophy of science (East Lansing), ISSN 0031-8248, E-ISSN 1539-767X, Vol. 76, no 3, p. 345-354Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Goodmans paradox gives rise to a cluster of problems, problems that are in need of different answers. I will discuss some variants of the grue hypothesis applied to the technological context. One conclusion in this paper is that there is room for rational decisions, and that solutions to the paradoxes in technology can be found in the practical choice situation.

  • 29.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    The Limits of Medical Practice1999In: Theoretical Medicine and Bioethics, ISSN 1386-7415, E-ISSN 1573-0980, Vol. 20, no 2, p. 105-123Article in journal (Refereed)
  • 30.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    The Pragmatic Problem of Induction2006In: Karl Popper: A Centenary Assessment. Volume II: Metaphysics and Epistemology / [ed] Ian Jarvie, Karl Milford, David Miller, Aldershot, England: Ashgate Publishing Limited , 2006, p. 231-244Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

       Sir Karl Popper (1902-1994) is one of the most controversial and widely read philosophers of the 20th century. His influence has been enormous in the fields of epistemology, logic, metaphysics, methodology of science, the philosophy of physics and biology, political philosophy, and the social sciences, and his intellectual achievement has stimulated many scholars in a wide range of disciplines. These three volumes of previously unpublished essays, which originate in the congress Karl Popper 2002 held in Vienna to mark the centenary of Popper's birth, provide an up-to-date examination of many aspects of Popper's life and thought. Volume 2 deals especially with Popper's metaphysics and epistemology, including his proposal (critical rationalism) that it is through sharp criticism rather than through the provision of justification that our knowledge progresses. Several papers tackle the problem of the empirical basis, and offer decidedly different answers to some unresolved questions. The volume contains also a number of papers evaluating Popper's celebrated, but much contested, solution to Hume's problem of induction.

  • 31.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    The Role of Positive Evidence in Medicine1999In: Filosofidagar,1999, 1999Conference paper (Refereed)
  • 32.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    The Role of Science in Medicine1999In: Theoretical Medicine and Bioethics, ISSN 1386-7415, E-ISSN 1573-0980, Vol. 20, no 3Article in journal (Refereed)
  • 33.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Using Knowledge: On the Rationality of Science, Technology, and Medicine2017 (ed. 1)Book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this book the author analyses the philosophical problems and nature of science, technology and medicine. It is argued that the goal of basic science (truth) makes it important to distinguish it from other types of research. The methodology of science can be viewed as a useful tool for scientific research and it should therefore be evaluated with respect that goal. But the main focus of the book is on the structure and dynamics of technological change. What implications do the goals of technology have for its rationality? How can the pragmatic problem of induction be solved within a fallibilist and skeptical context? The social context is shown to be of vital importance for the goal of technology (usefulness) and its rational development. This has important consequences for how to design a techno policy in society. A rational technological development needs technological pluralism since knowledge of what is useful is scattered among millions of users. The central themes and conclusions of this discussion can also be applied in analyzing the structure and dynamics of medicine. What is the goals and means of medicine? How can we increase the rationality of medical decisions and make use of all available knowledge, not just medical and scientific knowledge? How should we make a distinction between rational medicine and quackery?

  • 34.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vad är teknik?: Filosofiska funderingar kring teknikens struktur och dynamik1983Report (Other academic)
  • 35.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Varför måste vi tro på något?2010In: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 31, no 2, p. 35-40Article in journal (Refereed)
  • 36.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Vetenskap och alternativmedicin2004In: Rapporter från hälsans provinser -: en jubileumsantologi / [ed] Ingemar Nordin, 2004, p. 205-219Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Department of Culture and Communication, Arts and Humanities. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vetenskapens verktyg2014In: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 35, no 3, p. 52-66Article in journal (Refereed)
  • 38.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society.
    Värdeproblem inom hälso- och sjukvården2005Report (Other academic)
  • 39.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Äganderrätt - frihet eller slaveri?,1995In: Filosofidagarna,1995, 1995Conference paper (Other academic)
  • 40.
    Nordin, Ingemar
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute.
    Äganderätt - frihet eller slaveri?,1997In: Smedjan, ISSN 1102-7304, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 41.
    Nordin, Ingemar
    et al.
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Liss, Per-Erik
    Linköping University, Department of Department of Health and Society, Tema Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Svensson, Tommy
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Målsättningar och verklighet: vård och omsorg i kommunal regi2005Report (Other academic)
1 - 41 of 41
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf