liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 55
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1. Beskow, J.
    et al.
    Eriksson, B.E.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Självmordsbeteende som språk1999Report (Other academic)
  • 2.
    Eriksson, Bengt Erik
    et al.
    Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Department of Culture Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Preventive Medicine2012In: Encyclopedia of Applied Ethics / [ed] Ruth Chadwick, San Diego: Academic Press, 2012, 2Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Addresses both the physiological and the psychological aspects of human behavior. This title helps users - whether they are students just beginning formal study of the broad field or specialists in a branch of psychology - understand the field and how and why humans behave as we do.

  • 3.
    Eriksson, Bengt Erik
    et al.
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Food Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Nikku, Nina
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Preventive Medicine1998In: Encyclopedia of Applied Ethics / [ed] Ruth Chadwick, San Diego: Academic press , 1998, p. 643-648Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Kristenson, Margareta
    et al.
    Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, Department of Department of Health and Society, Division of Preventive and Social Medicine and Public Health Science. Östergötlands Läns Landsting, Centre for Public Health Sciences, Centre for Public Health Sciences.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Ethics and opportunistic health promotion. The example of alcohol information at the emergency clinic1995In: Health Gain Measurements as a Tool for Hospital Management and Health Policy,1995, Linköping: Health Promoting Hospitals , 1995, p. 148-Conference paper (Refereed)
  • 5. Liss, P-E.
    et al.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Health Promotion and Prevention. Theoretical and Ethical Aspects1994Book (Other academic)
  • 6. Liss, P-E.
    et al.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Paternalism and Autonomy in Health Promotion1994In: Health Promotion and Prevention. Theoretical and Ethical Aspects, Linköping: Swedish Council for Planning and Coordination of Research, and Department of Health and Society , 1994, p. 110-116Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    A response to Ivan Moseley1996In: Bulletin of the ESPMH / European Society for Philosophy of Medicine and Healthcare, Vol. 4, no 1, p. 27-35Article in journal (Refereed)
  • 8.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Begreppet paternalism inom den samhällsinriktade medicinen1992In: Norsk tidsskrift for arbeidsmedisin, ISSN 0803-2394, Vol. 13, p. 184-187Article in journal (Refereed)
  • 9.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Bostad med särskild service och daglig verksamhet: En forskningsöversikt2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Normalisering, delaktighet och självbestämmande är viktiga ledord i funk-tionshinderspolitiken. Idag är det självklart att människor med funktionsnedsättning ska bo, utbilda sig och arbeta i samhället. Två viktiga delar av lagstiftningen är rätten till boende med särskild service och daglig verksamhet.

    Denna rapport är en sammanställning av forskning och annan empirisk kartläggning av bostad med särskild service och daglig verksamhet i Sverige, samt även i viss mån Norge, under de senaste tio åren. Materialet omfattar 169 studier, varav 29 doktorsavhandlingar. De viktigaste slutsatserna presenteras nedan.

    En ung generation med nya behov

    Till skillnad mot tidigare generationer med funktionsnedsättningar har den unga generationen vuxit upp i ett samhälle präglat av delaktighet och integration. Den så kallade ”integrationsgenerationen” är ingen homogen grupp. Här finns både unga som gått i särskola och unga som tillbringat skoltiden i den ordinarie skolan och först senare kommit i kontakt med kommunens insatser till personer med funktionsnedsättning. Framförallt i den senare gruppen finns en del personer som inte är intresserade av dessa insatser. Anledningen är att de inte vill bli klassificerade som funktionshindrade eller inte finner att samhällets stöd passar dem, trots att de har svårt att klara sig och riskerar att råka illa ut.Även när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar ser forskarna en tydlig generationsväxling. Verksamheter som är utvecklade för den äldre generationen, ofta med tidigare institutionserfarenhet och många med skador till följd av läkemedel, passar inte en yngre generation med andra förväntningar.

    Alltfler personer i daglig verksamhet

    Antalet personer som får daglig verksamhet ökar. En förklaring är att fler elever placeras i särskola. I flera studier konstateras att personer som gått i särskola i praktiken utestängs från arbetsmarknaden. De erhåller med automatik en plats inom daglig verksamhet och arbetsförmedlingen prioriterar inte heller denna grupp. Andra förklaringar till ökningen inom daglig verk-samhet är ett ökat antal personer med neuropsykiatrisk diagnos, en kärvare arbetsmarknad samt högre krav på arbetsförmåga hos Samhall.Daglig verksamhet ses ofta som en viktig och positiv del av livet. Enligt forskningen ger daglig verksamhet en identitet, vänskap och samvaro med arbetskamrater, någonting att göra, struktur på dagen, glädje i att tillverka och en känsla av att bemästra något.Ett problem är dock att daglig verksamhet inte uppfattas som riktigt arbete. Orsaker till detta är bland annat att de som deltar varken får ersättning eller lön, att det finns en avsaknad av erkännande och rättigheter som arbetstagare samt den åtskillnad som finns mellan personal och brukare. Dessutom upplever vissa en stigmatisering och segregering till följd av att vara deltagare inom en daglig verksamhet.Vidare konstateras att ytterst få personer går från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden, även om den yttersta intentionen med daglig sysselsättning är just detta.

    Från mindre till större boendeenheter

    Gruppbostaden har under åren genomgått en förändring från kollektivboende med gemensamt kök och umgängesutrymmen till egna lägenheter med gemensamhetsutrymmen. Studierna visar att de tidigare mindre enheterna, med tre till fem boende, har vuxit till större enheter. Forskarna konstaterar vidare att en trend i moderna gruppboenden är att personalen håller en viss distans till de boende.Det finns brister i både möjligheter till val av boende för personer med funktionsnedsättning och i möjligheter till förändring av boende.

    Personalen har en viktig roll

    Personal inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning har ofta ett stort inflytande över brukare och utövar emellanåt en stark styrning. Detta medför ett ständigt behov av reflektion kring yrkesrollen, där styrningen kan ses som såväl önskvärd som ifrågasatt.Inom vård- och omsorgsarbete är hot och våld ett betydande problem för personalen och en hög andel av utsatta vårdare löper risk för utbrändhet.Studierna visar att det pågår en kompetenshöjning inom den praktiska omsorgen där akademisk utbildning efterfrågas i ökad utsträckning.

    Behov av ytterligare forskning

    Sammanställningen visar att den grupp som dominerar i forskningen är personer med utvecklingsstörning. Det finns en forskningsmässigt grundläggande kunskap om personer med utvecklingsstörning som bor i gruppbostad. Även när det gäller daglig verksamhet finns relativt goda kunskaper om personer med utvecklingsstörning.Däremot saknas studier av personer som ingår i personkrets 2 och 3, d.v.s. personer med funktionsnedsättning till följd av hjärnskada i vuxen ålder och personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Utifrån de studier som refereras i denna översikt framgår att personer med psykisk funktionsnedsättning samt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är angelägna att uppmärksamma ytterligare. Inte minst då den senare framträder som en ny och ökande kategori.Idag lever personer med funktionsnedsättning längre än tidigare generationer. Det är därför av vikt att se hur behov och preferenser vad gäller boende och arbete förändras över tid.

  • 10.
    Nikku, Nina
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Den gode tjänstemannen. En kartläggning av etiska normer vid statliga myndigheter1998Book (Other academic)
  • 11.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Det privata livet - samspelet mellan brukare och personlig assistent2000In: Funktionshinder. Visioner och verklighet i ett nytt årtusende,2000, 2000Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Ethical conflicts in opportunistic health promotion1995In: 3rd International Conference on Health Promoting Hospitals,1995, 1995Conference paper (Other academic)
  • 13.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Ethics and opportunistic health promotion1996In: 10th annual conference of the European Society for Philosophy of Medicine and Health Care,1996, 1996Conference paper (Other academic)
  • 14.
    Nikku, Nina
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Etik, ekonomi & politik: Om normer och värden i de kommunala nämndernas arbete2003Report (Other academic)
  • 15.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Etik i kommunal vardag. Från målsättning till praktik1999Book (Other academic)
  • 16.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Etik och politik: Fyra föredrag från ett symposium1997Conference proceedings (editor) (Other academic)
  • 17.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Etiska aspekter kring prevention1998In: Invigningen av Allergicentrum Östergötland,1998, 1998Conference paper (Other academic)
  • 18.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Etiska aspekter på hälsoinformation. Yrkesvägledning som allergiprevention2001In: Allergistämman,2001, 2001Conference paper (Other academic)
  • 19.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Etiska dilemman för läkarsekreterare2003In: Läkarsekreterardagarna,2003, 2003Conference paper (Other academic)
  • 20.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Etiska perspektiv på allergiprevention1998Report (Other academic)
  • 21.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Etiska överväganden vid yrkesrådgivning2004In: Sydsvenska Allergidagen,2004, 2004Conference paper (Other academic)
  • 22.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Health information - a Right or a Duty. The example of information on genetic disposition for colon cancer1994In: First World Congress ot The European Society for Philopsophy of Medicine and Health Care,1994, 1994Conference paper (Other academic)
  • 23.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hälsofostran i skolan. Analys och jämförelse av ett traditionellt angreppssätt och ett holistiskt perspektiv1994In: Öppningar och farhågor / [ed] Bengt Richt, Linköping: Tema Hälsa och samhälle, Linköpings universitet , 1994, p. 123-148Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Håller visionen om den demokratiske patienten?1999In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 96, no 51-52, p. 5770-5773Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    De normer och värderingar som format patientrollen har under det gångna seklet genomgått en radikal förändring. Från den ödmjuke patientens möte med den paternalistiske läkaren gick utvecklingen mot en tidsperiod formad av framstegsoptimism och tro på teknologins möjligheter som problemlösare. Dagens ideal är att patienten – sin sjukdom till trots – skall vara välinformerad, företagsam och kunna fatta beslut om sin egen behandling.

    Möjligheten att kunna förutsäga framtida sjukdom kommer att ställa ännu större krav på att det ges utrymme för en etisk reflektion i vården.

  • 25.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Information som etiskt dilemma1998In: Etiska aspekter på bioteknik, Bioteknikkommittén,1998, 1998Conference paper (Other academic)
  • 26.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Informativ paternalism. Det etiska dilemmat om att ge eller inte ge information1997In: Social forskning : inblick i SFR:s verksamhetsomrede / Socialvetenskapliga forskningsredet - SFR, ISSN 0283-202X, Vol. 4Article in journal (Refereed)
  • 27.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Informative Paternalism. Case studies in the ethics of promoting and predicting health1997Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation deals with the ethical conflict between promoting health and respecting the individual's right to self-determination. An action which is performed with the intention of benefiting the recipient but without his informed consent is defined as paternalistic.

    It is shown that also non-coercive actions like the giving of information can be ethically problematic acid characterised as paternalistic. An instrument for analysing paternalistic actions is introduced. For an illustration and test of this instrument two case studies are presented. The first concerns opportunistic health information where the health promoter uses the opportunity for givirig health information when he in his profession meets the recipient for another reason. The second case illustrates a relatively new area in health care, predictive medicine. The progress in genetics gives extended possibilities of tracing genetic dispositions for future disease in a healthy person long before the disease will develop. In spite of the advantage this may involve, in the form of the possibility of taking preventive measures, it is not always a piece of knowledge that is wanted. The analyses exemplify judgements based on different normative viewpoints but also show that there are certain conditions which are common to the various forms of justification of paternalistic actions.

  • 28.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Kan vi bjuda Emil på barnkalaset? - Omgivningens möte med allergikern ur ett mikroetiskt perspektiv.2007In: Leva med allergi. Samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv. / [ed] Sonja Olin Lauritzen, Stockholm: Carlssons , 2007, 1, p. 201-218Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    ALLERGI BETRAKTAS IDAG SOM en av våra stora folksjukdomar. I den här boken fokuserar skribenterna på vad allergi och annan överkänslighet innebär för en människa i det dagliga livet. Det handlar om den påverkan och de begränsningar en allergisjukdom medför, om hur samhället reagerar på allergi och vilka förbättringar man försöker åstadkomma för dem som besväras av allergi. Bokens redaktör Sonja Olin Lauritzen skriver i förordet: ... frågor om allergins psykologiska, sociala och kulturella innebörder spänner över ett brett fält, ett fält som kan belysas från olika vetenskapliga utgångspunkter. Att det finns behov av flervetenskapliga ansatser för en mer mångsidig belysning av allergifrågan har uppmärksammats i olika sammanhang. Avsikten med denna bok är att bidra till en sådan kunskapsutveckling.  Bokens författare skriver bl a om föräldrars syn på möjligheten att undvika allergi, om platsens betydelse för unga män med astma och allergi och om omgivningens möte med allergikern.

  • 29.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Literature notice on "The perversion of Autonomy"2004In: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 7, no 2, p. 229-229Article in journal (Other academic)
  • 30.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Medicinsk etik och vårdetik. Forskning och framväxt2001In: Humanistisk hälsoforskning: en forskningsöversikt / [ed] Roger Qvarsell & Ulrika Torell, Lund: Studentlitteratur , 2001, 1, p. 243-287Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I tio artiklar belyses den forskning inom hälsoområdet som bedrivs av bland andra antropologer, etnologer, sociologer, historiker och filosofer i Sverige. Boken kan tjäna som utgångspunkt eller  kurslitteratur för dem som vill få en överblick över vilka frågor och områden som behandlats i den humanistiska hälsoforskningen.

  • 31.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Medicinsk etik och vårdetik. Forskning och framväxt2000In: Humanistisk hälsoforskning : en forskningsöversikt / [ed] Roger Qvarsell & Ulrika Torell, Linköping: Studies on health and society , 2000, p. 243-287Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I tio artiklar belyses den forskning inom hälsoområdet som bedrivs av bland andra antropologer, etnologer, sociologer, historiker och filosofer i Sverige.

    Boken kan tjäna som utgångspunkt eller  kurslitteratur för dem som vill få en överblick över vilka frågor och områden som behandlats i den humanistiska hälsoforskningen.

  • 32.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Microethics in action2004In: COMET 2004. The second interdisciplinary conference on Communication, Medicine and Ethics,2004, 2004Conference paper (Other academic)
  • 33.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Om etik och förtroende i kommunerna2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här studien belyses hur kommunpolitiker arbetar för en god etik och för att säkerställa medborgarnas förtroende gentemot kommunens representanter. Studien som är den tredje i en serie om etik i kommuner grundar sig på intervjuer med kommunpolitiker samt en granskning av etiska regler och värdegrunder från svenska kommuner.

    De intervjuade politikerna uppfattar etik i kommunen som på en gång självklart och naturligt och samtidigt som svårt. Denna dubbelhet kommer sig av att politikerna ser det etiska perspektivet som såväl innefattande ett etiskt gott uppförarande som att göra väl avvägda val utifrån etiska värden. I första hand ser kommunpolitikerna etik och etiskt förtroendearbete som ett etiskt gott uppförande vad gäller exempelvis nyttjande av kommunens utrustning och medel samt i jävsfrågor. Den andra betydelsen av etik i kommunen innefattar en etisk dimension i det politiska beslutsfattandet, vilken inte är lika uppmärksammad som uppförandedimensionen. Det är också den betydelsen av etik som politikerna beskriver som svår.

    Att den etiska dimensionen i form av etiskt gott uppförande inte alltid är självklar visar en genomgång av artiklar i lokalpressen under den period som studien genomfördes. I ett flertal kommuner i landet, och även i några av dem som ingår i studien, framkommer ärenden där kommunens representanter ifrågasätts för sitt agerande utifrån ett etiskt perspektiv. Kanske är det den formen av oegentligheter som bidragit till att ett stort antal av de svenska kommunerna under det senaste decenniet formulerat etiska regler för sina medarbetare. En granskning visar att dessa ofta har formen av sammanställda regler kring bemötande, representation, betalningsmedel, mutor etc. När kommunens etik får denna utformning så är den visserligen korrekt benämnd som etiska regler då det finns en tydlig etisk dimension i att svika förtroende genom att inte beakta dessa regler och framförallt konsekvenserna av det. Samtidigt finns en uppenbar risk i att det etiska perspektivet blir förminskat och tappar i förmåga till engagemang om etik reduceras till regler för användandet av kommunens fordon i stället för att främjar och bidra till etisk diskussion i den politiska processen.

    De intervjuade politikerna uppfattar att man har allmänhetens förtroende. Att vara tillgänglig och att vara synlig lyfts fram som viktiga delar i det förtroendeskapande arbetet genom att det främjar möjligheten till kontakter mellan medborgare och politiker. Detta stöds även av tidigare forskning, där möjligheten att påverka visat sig vara en faktor som främjar medborgarnas förtroende för politikerna och deras arbete. De intervjuade politikerna menar att de personliga kontakterna och samtalen ger allmänheten möjlighet att ställa frågor och få diskutera bakgrunden till politiska beslut. Vid dessa möten finns möjlighet att lyfta fram för medborgarna viktiga frågor och synpunkter.

    Huruvida synligheten i samhället skulle vara ett hinder för etiska   oegentligheter har de intervjuade politikerna skilda åsikter om. Samtidigt som en politiker menar att hon inte kan gå över gatan mot rött ljus utan att det står i tidningen dagen därpå, det vill säga hon är ständigt påpassad i sitt agerande, menar en annan att det är bedrägligt att tro att synligheten är ett skydd mot oetiskt förfarande. Han relaterar till det som brukar benämnas ”det sluttande planet”, det vill säga då gränserna för det etiskt korrekta flyttas undan för undan och utan att vare sig de berörda eller utomstående reflekterar över hur, har man hamnat i rutiner som inte är godtagbara.

    Politikernas synlighet i samhället kan även innebära negativa konsekvenser. Särskilt allvarligt är det då kommunens företrädare utsätts för hot och personliga påhopp. Synligheten, eller medvetenheten om det etiska ansvaret för ett korrekt handlande, kan även innebära att man som politiker avstår från handlingar eller från att anlita närstående och bekanta för uppdrag inom kommunen. Strävan efter ett etiskt korrekt handlande kan då ställas gentemot de för kommunen fördelaktigaste alternativen.

    Närvaron och tillgängligheten i samhället är också en viktig komplettering eller motbild till dels en stereotyp bild av politiker och dels den massmediala bilden av politiker och politik. I samhället råder en stereotyp föreställning om politikern som ”tråkig” och dessutom som avskild från vardagslivet i samhället. Föreställningarna är så etablerade att intervjuade politiker själva hänvisar till dem. Motbilder är av betydelse inte minst med tanke på demokratiproblemet, det vill säga svårigheterna att engagera medborgarna i kommunpolitiska uppdrag. Om de direkta kontakterna mellan medborgare och politiker är få blir den mediala kommunikationsarenan dominerande. Massmedia kan stå för såväl bred förmedling som kritisk granskning men det finns även risk för att vissa kommuner granskas ensidigt eller helt enkelt befinner sig i ”medieskugga”. Medieskugga innebär att kommuner till följd av nedläggning och sammanslagning av lokalpress hamnat utanför en kontinuerlig rapportering.

    En andra viktig faktor för förtroende som de intervjuade politikerna lyfter fram är att visa resultat i det kommunpolitiska arbetet. Att kommunen övergripande sköts på ett väl fungerande sätt är grundläggande. Ett gott förtroende bibehålls hos allmänheten genom att hålla budget och uppfylla utlovade åtgärder. Det politikerna särskilt lyft fram i intervjuerna som förtroendeskapande är att uppmärksamma de frågor som står medborgarna nära. Att få gehör för även mindre frågor i närmiljön är en viktig del för de enskilda medborgarna. Det kan vara den responsen som medför att medborgarna upplever att politikerna är framgångsrika i att organisera samhället efter invånarnas behov. Den formen av engagemang och möjlighet att uppfylla önskemål kommer dock att ställas gentemot kommunens övergripande ansvar och ekonomiska resurser.

    I Sverige, jämte de övriga nordiska länderna, har medborgarna ett gott förtroende för sina politiker jämfört med hur det ser ut i övriga europeiska länder. När förtroende diskuteras och framförallt jämförs är det av vikt att uppmärksamma huruvida det är förtroende för systemet, institutionerna eller för politikerna som åsyftas. Det är framförallt förtroende för demokratin och dess institutioner som är högt medan förtroendet för politiker fluktuerar och är svårare att fastställa. Studier av kommuner som upplevt omfattande missbruk av förtroende hos sina lokala politiker visar inte förvånande att medborgarnas förtroende är lågt tiden efter avslöjanden men samtidigt även att en omstart är möjlig. Som en av de intervjuade politikerna menar så är ”aldrig ett bageri så rent som efter en salmonellasmitta”. Med det syftar han på att efter att det i en kommun uppdagats oegentligheter så är uppmärksamheten mot att något liknande skall upprepas mycket hög.

    I samtalen med de intervjuade politikerna om de missbruk av förtroende som förekommit i svenska kommuner framkommer åsikter om att den som verkligen vill dra nytta av sin position (nästan) alltid finner vägar att kringgå systemet. Dessvärre kan man träffa på den inställningen hos en del individer, menar några av de intervjuade politikerna. I intervjuerna framkommer, förutom åsikten om den oärliga individen, inställningen att den som missbrukat sin ställning kan ha ställts inför möjligheter, otydliga regler och släpphänt kontroll. Intentionen hos individen har möjligen inte varit att handla felaktigt men möjligheterna har medfört konsekvenser som man tappat kontrollen över. Följden av ett sådant resonemang är att kommunen har ett ansvar för att ha tydliga regler, ett kontrollsystem och att verka för en god etik. Det kan därför finnas anledning, menar intervjuade politiker, att ytterligare betona och främja den etiska diskussionen.

    I samtalen med de intervjuade politikerna om de missbruk av förtroende som förekommit i svenska kommuner framkommer åsikter om att den som verkligen vill dra nytta av sin position (nästan) alltid finner vägar att kringgå systemet. Dessvärre kan man träffa på den inställningen hos en del individer, menar några av de intervjuade politikerna. I intervjuerna framkommer, förutom åsikten om den oärliga individen, inställningen att den som missbrukat sin ställning kan ha ställts inför möjligheter, otydliga regler och släpphänt kontroll. Intentionen hos individen har möjligen inte varit att handla felaktigt men möjligheterna har medfört konsekvenser som man tappat kontrollen över. Följden av ett sådant resonemang är att kommunen har ett ansvar för att ha tydliga regler, ett kontrollsystem och att verka för en god etik. Det kan därför finnas anledning, menar intervjuade politiker, att ytterligare betona och främja den etiska diskussionen.

    Det finns en motsägelse, etiska regler är självklarheter, det blir ett problem med att formulera självklarheter eftersom det förstärker bilden av en kommun som inte lever upp till det självklara.

    Den intervjuade politikern är inne på att formuleringen av etiska regler skulle ge en negativ bild av kommunen. Det kan vara en negativ bild utåt men även gentemot kommunens anställda och förtroendevalda. Att formulera en etisk kod och sprida den skulle kunna uppfattas som att ledningen inte har förtroende för sina medarbetare. Men å andra sidan framkommer även följande åsikt:

    När någonting inträffar då hade man önskat ett sådant dokument.

    Studier från såväl Sverige som internationellt visar att moraliska övertramp och förtroendemissbruk inträffar frekvent men att i många fall har inte aktörerna själva uppfattat att de gjort fel (Johansson, 2004, Fernando, 2006). Ett ökat antal etiska regler leder dock inte automatiskt till minskat antal moraliska överträdelser. För att ett etiskt perspektiv ska bli framgångsrikt krävs att organisationen utvecklar en etiskt medveten kultur.

    En etiskt medveten kultur går utöver att följa regler. Det innebär att uppmärksamma den etiska dimensionen och reflektera över etiska aspekter i det dagliga arbetet. För utvecklandet av en för organisationen gemensam etiskt medveten kultur krävs formulerande av grundläggande normer och en gemensam implementering i verksamhetens praktiker. För att bidra till en etisk medvetenhet bör de formulerade normerna också ingå naturligt i kvalitetsarbete och utvärderingar. I den här rapporten diskuteras etikintensiteten, det vill säga i vilken grad övergripande normer implementeras ner i kommunernas skilda verksamhetsfält.

    En möjlighet att påverka organisationskulturen i kommunerna kan vara det värdegrundsarbete som pågår i många kommuner, inte minst i samband med utformandet av kommunens varumärke. Tidigare studier visar att normer och värderingar för kommuners verksamheter inte alltid varit tydliga och framskrivna eller framförallt inte konsekvent implementerats i verksamheterna. Ett värdegrundsarbete som innefattar implementering inom såväl politiskt arbete och beslutsfattande som i förvaltning, verksamheternas praktiker och i utvärderingar av dessa kan bidra till att skapa en organisationskultur där den etiska dimensionen blir tydlig. Det kan då vara en väg, för en utveckling mot vad som skulle kunna kallas organisationsetik eller kommunetik, det vill säga en etik implementerad i organisationskulturen.

  • 34.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Paternalism. An ethical analysis of paternalism in health information1995In: the European Research Conference on Coping with sickness: Perspectives on Health Care, Past and Present,1995, 1995Conference paper (Other academic)
  • 35.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Paternalism and Autonomy in Health Promotion1993In: Internationella konferensen Health promotion and Prevention,1993, 1993Conference paper (Other academic)
  • 36.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Paternalism and Autonomy in Health Promotion1994In: Bulletin of the ESPMH / European Society for Philosophy of Medicine and Healthcare, Vol. 2, no 3, p. 31-38Article in journal (Refereed)
  • 37.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Paternalism inom hälsofrämjande och prevention1993In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 2-3, no Temanummer Folkhälsa, p. 78-82Article in journal (Refereed)
  • 38.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Paternalistic health information on genetic dispositions1995In: the First World Congress, Actes du Premier Congrès Mondial Medicine Philosophy,1994, Sorbonne: Bulletine of the ESPMH , 1995Conference paper (Refereed)
  • 39.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Paternalistisk hälsoinformation om genetiska anlag1994In: 2:a Nordiska symposiet om Humanistisk hälsoforskning,1994, 1994Conference paper (Other academic)
  • 40.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Tema Institute, Department of Communications Studies.
    Personlig assistans. En inventering av kunskapsläget.2005Report (Other academic)
  • 41.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology . Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Personlig assistans som yrke2007Report (Other academic)
  • 42.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Private life. Sketching entrances for ethical analysis2003In: Dimensions of Health and Health Promotion / [ed] Lennart Nordenfelt, Per-Erik Liss, Amsterdam, New York: Rodopi B. V. , 2003, p. 199-207Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    This book contains scholarly contributions to several current debates in the philosophy of medicine and health care regarding the nature of health and health promotion, concepts and measurements of mental illness, phenomenological conceptions of health and illness, allocation of health care resources, criteria for proper medical science, the clinical meeting, and ethical constraints in such a meeting. With one exception, the authors in this book are or have been teachers or graduate students at the interdisciplinary Department of Health and Society (Tema H) at Linkoping University, Sweden. While all the texts have a philosophical focus, many other disciplines have influenced the choice of specific perspectives. The university backgrounds of the authors range from medicine, psychology, sociology, and religion to philosophy. What binds the authors together is their deep interest in the theory of medicine and in the pursuit of a philosophy of humanistic medicine and health care.

  • 43.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Recension av "Individual Liberty and Medical Control2001Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 44.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Recension av "The politics of women's health. Exploring agency and autonomy"1999In: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 2, no 1, p. 65-66Article in journal (Other academic)
  • 45.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Sociology .
    Stable cultures as the arena for girls' identity creation2005In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, no 4, p. 29-34Other (Other academic)
  • 46.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies.
    Stallkulturen som arena för flickors identitetsskapande2005In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 4, p. 29-34Article in journal (Other academic)
  • 47.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    To Study Health Care Ethics - in Sweden and in The Netherlands1993In: Impuls, ISSN 0345-5246, Vol. 2, p. 12-14Article in journal (Refereed)
  • 48.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Uppsatsetik - om etisk problematik i studenters självständiga arbeten2013In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, no 2, p. 103-116Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Studenternas självständiga arbeten på grund- och avancerad nivå kan inom vissa utbildningar innefatta studier av och med individer. Arbeten på denna nivå omfattas inte av forskningsetisk prövning. Det blir därför lärosätets, utbildningarnas och de enskilda handledarnas uppgift att förmedla ett forskningsetiskt förhållningssätt.

    Den här artikeln fokuserar på samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar och bygger på en enkät till ett urval utbildningar; intervjuer, samtal och seminarier med erfarna handledare samt intervjuer med studenter. Därutöver har ett antal uppsatser granskats utifrån ett etiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen utgörs av forskningsetisk vägledning, principer och lagstiftning. Utifrån materialet och referensramen görs en kartläggning av de etiska frågeställningar som aktualiseras för studenter och handledare med avseende på insamling, analys och presentation av data och empiri. Artikeln problematiserar i vilken mån forskningsetisk vägledning är tillämplig och tillräcklig för studenters självständiga arbeten.

    Resultatet visar att de intervjuade handledarna inte har en enhetlig inställning till vilka former av datainsamling studenterna bör få göra och att det finns en osäkerhet angående regler och beslutsordning kring detta. Framförallt aktualiseras detta i samband med studenternas val av informatörer och studerade grupper, bland annat vid studier av det som brukar benämnas svaga grupper. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det är kombinationen av syfte, frågeställningar och metod som sammanvägt konstituerar den etiska känsligheten.

  • 49.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Thematic Studies, Department of Communications Studies.
    Vänskap på arbetstid. Om privatliv och etik i relationen mellan personlig assistent och brukare.2004In: Rapporter från hälsans provinser / [ed] Ingemar Nordin, Linköping: Studies in Health and Society , 2004, p. 145-164Chapter in book (Other academic)
  • 50.
    Nikku, Nina
    Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences, Sociology.
    Yrkesvägledning som allergiprevention2005In: Allergistämman,2005, 2005Conference paper (Other academic)
12 1 - 50 of 55
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf