liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dahlgren, Jörgen
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fridén, Kerstin
    Thornell, Liselotte
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Wedborn, Helena
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Knuthammar, Christer
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Nordlander Hällgren, Marianne
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Strategiska vägval: En utredning om vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar.

    Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet.

    Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

  • 2.
    Dahlgren, Jörgen
    et al.
    Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fridén, Kerstin
    Thornell, Liselotte
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Wedborn, Helena
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Knuthammar, Christer
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Nordlander Hällgren, Marianne
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Brage, Christina
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Universitetsbiblioteket.
    Strategiska vägval: Slutbetänkande2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tillgång till information i dess skilda former utgör en grundläggande och nödvändig förutsättning för universitetets verksamhet, för utbildningen och för forskningen. Utvecklingen på IT-området resulterar efterhand i nya vägar för att söka och finna information i växande mängder. Jämsides med detta pågår en förändring på utbildningsområdet, varmed tyngdpunkten förskjuts från undervisning till lärande och i ett livslångt perspektiv. För att förädla det s.k. informationssamhället till Kunskapssamhälle krävs god förmåga att finna, värdera och bearbeta information, vetenskaplig och annan. Vikten därav för vetenskaplig kunskapsutveckling, för problemlösning och kvalificerat beslutsfattande blir alltmer uppenbar.

    Utifrån utvecklingstendenser som dessa tillsatte rektor vid Linköpings universitet en särskild utredning i mars 2002. Den fick uppgiften att lämna förslag i syfte att öka ”studenternas och de anställdas möjligheter att ta tillvara och i universitetets verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt nyttiggöra den moderna informationsteknikens potential för spridning av och sökande efter kunskap.” I sammanhanget riktades särskilt intresse mot universitetsbiblioteket som en pedagogisk resurs inom universitetet. Vidare efterfrågades en analys av formerna för finansiering och strategisk ledning av vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet.

    Strategiska vägval innehåller den slutförda utredningens fyra delstudier: Informationsförsörjning och pedagogisk utveckling, Mediemarknadens utmaningar, Elektronisk publicering vid Linköpings universitet samt Organisation och finansiering av biblioteksverksamheten vid Linköpings universitet.

  • 3.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV).
    Abort och kontraintuitioner i myndighetstexter1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Doktorander om forskarutbildning: en undersökning av hur nydisputerade och doktorander ser på forskarutbildningen vid LiTH våren 19982000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på analys av resultaten från 40 enkätsvar och 40 genomförda intervjuer med 30 doktorander och 10 nydisputerade från LiTH. Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten utfördes våren 1998.

    Ett genomgående intryck är att forskarutbildningen som helhet vid LiTH anses hålla en jämn och hög kvalitet, att den kunskapsmässiga, den materiella och den administrativa standarden håller samma jämna och höga kvalitet, och detta gäller såväl vid nationella som internationella jämförelser. Det mesta vad gäller handledarkvalitet, arbets- och forskningsklimat, utbildningens uppläggning och struktur anses vara bra eller mycket bra. Det råder stor optimism bland såväl nydisputerade som doktorander vad avser framtidsutsikter, och karriärmöjligheterna uppfattas som mycket goda. Trots att helhetsintrycket rapporteras vara mycket gott finns det några saker som påkallar uppmärksamhet, i stort och smått. Handledningsfrågor, t.ex., hör till de områden som anses böra uppmärksammas.

    Å ena sidan – forskarutbildningen vid LiTH är en tuff och krävande utbildning som kräver extraordinära insatser från doktoranden, och det är därför varken förvånande eller orimligt att några slutar utan att ha uppnått examensmålet. Å andra sidan – det förekommer att enstaka doktorander lämnar forskarutbildningen »i onödan». Doktorander som lämnar utbildningen i onödan är sådana som har såväl de intellektuella förutsättningarna som den uthållighet som krävs för att framgångsrikt genomföra en lyckad forskarutbildning, men som av olika skäl väljer att sluta i förtid. Det finns således anledning att titta närmare på den gruppen, att lyssna på vad de har att säga. Rapporten tar upp såväl starka som svaga sidor av forskarutbildningen, och utmynnar i några förslag till åtgärder att förbättra utbildningen.

  • 5.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Doktorander om forskarutbildningen vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, hösten 19992000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forskarutbildningen vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet - en undersökning: diskussion och kommentarer2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

      

  • 7.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forskarutbildningens organisation m.m.: en beskrivning av läget vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, hösten 20012001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för tema. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fostersyn i svensk rätt1998Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The first goal of this dissertation is to investigate the status of the fetus in Swedish law. The second goal is to contribute to the debate concerning attitudes toward mankind, attitudes toward the fetus, and the value of human life as these are expressed in our everyday concepts of law. The tbird goal is to contribute to greater uniformity in the future in the laws which touch upon human beings in the early phases of life (the fertilized egg, the blastula and the fetus). The study is based on an analysis of printed official government documents and records, instructions, motions, bills, minutes of the Riksdag, replies to official queries from experts and affected parties, and laws and government studies made prior to the drafting of legislation, such as SOU and Ds. The areas of the law which are analyzed include (i) the Abortion Act, (ii) the Transplant Act, (iii) the Act concerning Measures for Purposes of Research or Treatment Involving Fertilized Human Ova (LBÄ), (iv) the Act on the Treatment of Alcoholics and Drug Abusers (LVM) in certain cases, (v) the Inheritance Code, (vi) the National Registration Act, and (vii) the Burial Legislation. There are divergent views of the fetus in the various laws and statutes. This is partly due to the dissimilar purposes of the different laws, and partly due to the fact that the fetus is seldom or never the actual subject of these laws. The laws have also come into being at different points in time. The result is that the fetus is not regarded in the same way legally and morally in the divergent laws and statutes. In the conclusion the acceptability of these discrepancies is discussed. Special attention is paid to the debate concerning the underlying values. the divergence among them, and the extent to which such differences are acceptable. Finally, a discussion follows about what might be done, which leads into an appeal for an unbiased study of the need for uniform legal protection for the fetus in Swedish law.

  • 9.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Handledare om forskarutbildning: en undersökning av hur professorer och docenter ser på forskarutbildningen vid LiTH våren 19992000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på analys av 32 genomförda intervjuer vid Linköpings tekniska högskola (LiTH). Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten genomfördes våren 1999.

    Gemensamt för alla intervjuade handledare är den stora arbetsinsats som utförs. Att vara anställd som docent eller professor innebär en vidsträckt frihet att själv lägga upp sin arbetstid och att själv påverka vad den ska innehålla. Det verkar som om alla arbetar betydligt mer än 40 timmar per vecka vilket vittnar om en stor portion hängivenhet för forskningen och samtidigt en ansvarskänsla för det arbete forsknings- och forskarhandledningsuppgiften medför. Naturligtvis framskymtar också omsorg om den egna karriären som en drivande faktor.

    Kännetecknande är också det stora engagemang som handledarna lägger ner på sina doktorander. Vad gäller det specifikt sociala engagemanget läggs åtminstone en rimlig andel åt denna sak. I rapporten bekräftas föreställningen att annan än svensk etnisk bakgrund inte negativt påverkar möjligheterna till framgång inom akademin, vilket är glädjande. Statistiken talar för att föreställningen att det är besvärligare att vara kvinna än att vara man inom LiTH stämmer, men attityden i intervjuerna motsäger detta. Dessutom har antalet doktorander som är kvinnor ökat väsentligt de senaste åren. Det kanske finns en tröghet i vissa delar av systemet avseende genusfrågorna som det kan vara värt att se över, men generellt sett välkomnas kvinnor till LiTH! Det finns dock ett motstånd mot könskvotering. Vetenskapliga meriter ska gälla vid alla tillsättningar.

    Många av handledarna uttalar sig negativt om den finansiella osäkerheten som är förknippad med de jämförelsevis låga fakultetsanslagen och det stora beroendet av externa forskningsmedel. Mängden administration upplevs som inkräktande på framförallt forskningen, men sammantaget verkar ändå mycket av den administrativa arbetsbördan vara självpåtagen eftersom så pass mycket tid ägnas åt styrelseuppdrag, referee-uppdrag, och andra typer av engagemang.

    Det råder en viss oro inför aviserade förändringar. Det gäller framförallt rädsla för en ökande undervisningsbörda, och det gäller vad den nya tjänstereformen kan komma att innebära. Handledning som sådan är en av forskarutbildningens mest kännetecknande uppgifter. Alla handledare har själva en gång fått handledning och det är nu en av deras viktigaste uppgifter. Ändå är handledningens innehåll, omfattning och administrativa genomförande i praktiken definierad på ett otillfredsställande sätt, vilket tillsammans med den nya tjänsteordningens skärpta krav på pedagogisk meritering medför risk för orättvisor.Värt att notera är att ingen klagar på lönen, eller andra materiella villkor, liksom det faktum att ingen menar att avhandlingarna har blivit annat än bättre de senaste tio åren, trots att medelutbildningstiden minskat.

  • 10.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Handledare om forskarutbildningen vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, våren 20002001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hälsouniversitetets doktorander om forskarutbildningen: en undersökning vid Linköpings universitet2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på analys av 20 genomförda intervjuer med doktorander vid Hälsouniversitetet. Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid HU. Undersökningen som ligger till grund för rapporten utfördes våren 2003.

    Ett genomgående intryck är att forskarutbildningen som helhet vid HU håller hög kvalitet, att den kunskapsmässiga standarden håller samma höga kvalitet, och detta gäller såväl vid nationella som internationella jämförelser.

    Att bedriva forskarutbildning inom det medicinska vetenskapsområdet är en oerhört komplex, sofistikerad och sammansatt uppgift. Trots de svårigheter som föreligger att hålla ihop alla de spretande forskningsinriktningarna som finns vid HU lyckas man rekrytera ett stort antal doktorander varje år och ett stort antal färdiga medicine doktorer examineras. Den vetenskapliga kvaliteten är av högsta klass, och de färdiga doktorernas framtid är nästan alltid gynnsam även om det någon gång kan föreligga initiala svårigheter.

    Inga generaliserbara problem med handledningen kan rapporteras. Tvärtom verkar handledningen fungera tillfredsställande överlag. Däremot kan kritik riktas mot vissa av doktorandernas andra förutsättningar att bedriva forskarstudier. Försörjningen av arbetsplatser, datorer och möjligheter till Internetuppkoppling via universitetsdatanätet bör ses över. Det råder också påfallande olika villkor för olika doktorander vid HU, avseende materiella, ekonomiska, och sociala förutsättningar. Flera av dessa problem är betingade av vår nationella forskningspolitik.

    Rapporten tar upp såväl starka som svaga sidor av forskarutbildningen, och utmynnar i några förslag till åtgärder att förbättra utbildningen.

  • 12.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hälsouniversitetets handledare om forskarutbildningen: en undersökning vid Linköpings universitet2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bygger på analys av 15 genomförda intervjuer med handledare vid Hälsouniversitetet. Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid HU. Undersökningen som ligger till grund för rapporten utfördes hösten 2003. Året innan, hösten 2002, utfördes en liknande undersökning då 20 doktorander intervjuades. Detta utmynnade i rapporten Hälsouniversitetets doktorander om forskarutbildningen.

    Ett genomgående intryck i båda undersökningarna är att forskarutbildningen som helhet vid HU håller hög kvalitet, att den kunskapsmässiga standarden håller samma höga kvalitet, och detta gäller såväl vid nationella som internationella jämförelser.

    Forskarutbildningen vid HU är betydligt mer heterogen jämförd medforskarutbildningen vid LiTH och filosofiska fakulteten. Situationen skiljer sig betydligt mellan kliniker och prekliniker, mellan heltids- och deltidsdoktorander, mellan doktorander som är samhällsvetare, beteendevetare, statistiker, medicinska tekniker, vård- och omsorgsforskare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, naturvetare eller sjuksköterskor. Skillnaderna handlar inte bara om vetenskapsområden utan handlar också om syn på metodologi och forskarutbildningens uppbyggnad, om publicerings- och meriteringstraditioner och om framtida karriärvägar.

    Ekonomin verkar i denna senaste undersökning vara under kontroll. Rekryteringsvägarna rapporteras i huvudsak vara ”traditionella”. Studenterna söker upp handledarna och antas efter någon slags prövning. Trivseln är god. Jämställdheten är under förvandling. Kvinnodominansen ökar stadigt på de allra flesta områden. Många doktorander från andra länder är aktiva i forskarutbildningen.

    Antalet doktorander per handledare är jämförelsevis lågt. Det förekommer vid HU en distinktion mellan ”registrerade” och ”icke-registrerade” doktorander som inte används vid LiTH och filosofiska fakulteten. 1998 års forskarutbildningsreform anses av många inte passa förhållandena vid en medicinsk fakultet. Samarbetet med andra ämnen, institutioner, med universitet, nationellt och internationellt, med företag, myndigheter och andra organisationer är jämförelsevis begränsat.

  • 13.
    Perselli, Jan
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV).
    Är abort hälsofrämjande? : aborternas plats i hälso- och sjukvården1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Perselli, Jan
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Hälsa - utbildning - välfärdsinstitutioner (HUV).
    Tengland, Per-Anders
    Tema H: s medverkan i det internationella projektet" The Goals of Medicine"2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

      

1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf