liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 60
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adelswärd, Viveka
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Holsánová, Jana
    Lunds universitet.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Virtual talk as a communicative resource. Explorations in the field of gene technology2002Inngår i: Sprachtheorie und Germanistische Linguistik, ISSN 1218-5736, Vol. 12Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Asplund, Therese
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hjerpe, Mattias
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Framings and coverage of climate change in Swedish specialized farming magazines2013Inngår i: Climatic Change, ISSN 0165-0009, E-ISSN 1573-1480, Vol. 117, nr 1-2, s. 197-209Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Climate change is a fundamental challenge for which agriculture is sensitive and   vulnerable. The Intergovernmental Panel on Climate Change has identified relevant information as key to enabling appropriate climate adaptation and mitigation action. Information specifically directed to farmers can be found, for example, in specialized farming magazines.

    While recent studies examine how national news media frame climate change, less —if any —studies have addressed climate framings and coverage in specialized media. Media framings are storylines that provide meaning by communicating how and why an issue should be seen as a problem, how it should be handled, and who is responsible for it. This paper analyses the framings and coverage of climate change in two Swedish specialized farming magazines from 2000 to 2009. It examines the extent of the climate change coverage, the content of the media items, and the dominant framings underlying their climate change coverage. The study identifies: increased coverage of climate change starting in 2007; frequent coverage of agriculture 's contribution to climate change, climate change impacts on agriculture, and consequences of climate politics for agriculture; and four prominent frames: conflict, scientific certainty, economic burden, and action. The paper concludes that climate change communicators addressing farmers and agricultural extension officers should pay attention to how these frames may be interpreted by different target audiences. Research is needed on how specialized media reports on climate-related issues and how science-based climate information is understood  by different groups of farmers and which other factors influence farmers’ engagement in climate mitigation and adaptation.

  • 3.
    Asplund, Therese
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Sweden.: In Moses, V. et al, Do European consumers buy GM foods? Final report from the CONSUMERCHOICE Project.2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Bakshi, Ann-Sofie
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Linell, Per
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Att dra gränser mot det onaturliga och det otillåtna. Fokusgrupper om genteknik och gendiagnostik2000Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Ballantyne, Anne Gammelgaard
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Glaas, Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring.
    Schmid Neset, Tina-Simone
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Localizing Climate Change: Nordic Homeowners' Interpretations of Visual Representations for Climate Adaptation2018Inngår i: Environmental Communication: A Journal of Nature and Culture, ISSN 1752-4032, E-ISSN 1752-4040, nr 5, s. 638-652Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In recent years, effort has been put into developing various forms of climate visualization to create opportunities for people to explore and learn about local climate change risks and adaptation options. However, how target audiences make sense of such climate visualization has rarely been studied from a communication perspective. This paper analyses how Nordic homeowners made sense of a specific climate visualization tool, the VisAdapt™ tool. Involving 35 homeowners from three cities in 15 group test sessions, this study analyses the interpretive strategies participants applied to make sense of and assess the relevance of the visualized data. The study demonstrates that participants employed a set of interpretive strategies relating to personal experience and well-known places to make sense of the information presented, and that critical negotiation of content played an important role in how participants interpreted the content.

  • 6.
    Buhr, Katarina
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Stockholm, Sweden.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Communication approaches for carbon capture and storage: Underlying assumptions of limited versus extensive public engagement2014Inngår i: Energy Research and Social Science, ISSN 2214-6296, Vol. 3, s. 5-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A pertinent issue in the literature on communication on emerging technologies such as carbon capture and storage (CCS) concerns the degree to which the public is actively involved in the communication process. While researchers have highlighted the pros and cons of limited versus extensive public engagement, the assumptions underlying various communication approaches have been largely neglected. Illuminating assumptions are important for scholarly understandings of what influences communication and for practitioner reflexive awareness in designing communication plans. This paper explores assumptions made about senders and receivers when involving the public to various degrees in CCS communication and how these assumptions relate to different communication objectives. We describe two contrasting communication approaches, the transmission and participatory approaches, relating them to CCS characteristics and research. We find that CCS communication may, deliberately or not, be based on different assumptions about the social framing of CCS concerning who should formulate the message, the public’s ability to understand complex science, the public’s interest in helping frame CCS, and whether public opinions should be taken into account. These assumptions also relate to different communication objectives – convincing the public or increasing dialogue – implying different communication fora, predictability, and input.

  • 7.
    Dalhammar, Carl
    et al.
    Internationella Miljöinstitutet, IIIEE, Lunds universitet, Sverige.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Miljömålsarbete - Styrning och uppföljning: En rapport från forskningsprogrammet ENGO2009Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte. Den svenska riksdagen har som ambition att till år 2020 lämna över ett samhälle till nästageneration där de stora miljöproblemen är lösta. Därför antog riksdagen år 1999 femtonnationella miljökvalitetsmål som anger vilket miljötillstånd som ska ha uppnåtts inom engeneration. Miljömålssystemet har senare kompletterats med ett sextonde miljömål samt ettantal delmål som är tidssatta och mätbara.I denna rapport analyseras och diskuteras det svenska miljömålssystemet, med avseende påsåväl styrning som uppföljning. För det första diskuteras hur dagens miljölagstiftning, i förstahand miljöbalken, kan användas för att genomdriva de 16 nationella miljömålen, och vilkahinder som finns. För det andra syftar rapporten till att belysa fyra grundläggande frågor irelation till miljömålsuppföljning och miljöövervakning:

    1. Varför följa upp miljömålsarbetet?
    2. Vad ska följas upp?
    3. Till vem kommuniceras uppföljningsresultaten? 4) Av vem skaolika uppföljningsaktiviteter utföras?

    Rapporten bygger på forskning inom två samhällsvetenskapliga projekt som ingått i det störreforskningsprogrammet Enabling Goal Achievement under uncertainty (ENGO).

    Miljömålen och lagstiftningenSamtliga miljöpolitiska styrmedel kommer att behövas inom miljömålsarbetet, men det finnsen utbredd besvikelse hos många aktörer när det gäller effektiviteten hos de ekonomiska ochinformativa styrmedlen. Vi kan konstatera att lagstiftningen och de styrmedel som reglerasgenom miljöbalken – såsom tillståndsgivning och tillsyn – kommer att ha en central roll i detframtida miljömålsarbetet; detta understryks av att fler och fler myndigheter jobbar med attintegrera miljömålen i det lagstyrda arbetet.

    Frågan är då om miljöbalken kan vara ett effektivt styrmedel för att uppnå miljömålen, vilkethävdats i miljömålspropositionerna. Detta har undersökts genom bl a litteraturstudier, analysav olika rättsfall, och intervjuer med olika aktörer. Projektet har framförallt fokuserat påmiljömålens roll inom två rättsliga instrument: Tillstånd till miljöfarlig verksamhet(tillståndsgivning) och tillsyn enligt miljöbalken. Dessa styrmedel utgör ”ryggraden” i svenskmiljöpolitik, och en integrering av miljömålsfrågor vid deras tillämpning har en stor potentialatt åstadkomma förändringar. Det finns också ett stort intresse bland olika tillstånds- ochtillsynsmyndigheter att jobba mer ”miljömålsinriktat” i framtiden.

    Vad gäller den mer övergripande frågan om miljömålsystemets ”mervärde”, d v s dessinverkan på det lagstyrda myndighetsarbetet, anser de flesta intervjuade att miljömålen isamverkan med andra faktorer - t ex de allmänna hänsynsreglerna och ny rättspraxis - bidragittill att föra miljöarbetet framåt, även om det är svårt att säga hur mycket varje enskildkomponent bidragit med. Miljömålen i kombination med andra faktorer har haft stor betydelseför att man fokuserar på nya frågor inom tillståndsgivning och tillsyn, t ex transporter,energifrågor, och vissa kemikaliefrågor. Men samtidigt indikerar de intervjuer som gjorts attmiljömålen i sig knappast kommer att ”revolutionera” miljömålsarbetet, d v s leda till storaförändringar, utan vägledning/riktlinjer/exempel från länsstyrelser eller centrala myndigheter.

  • 8.
    Gammelgaard Ballantyne, Anne
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Department of Business Development and Technology, Aarhus University, Denmark.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Neset, Tina-Simone
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Images of climate change: A pilot study of young people’s perceptions of ICT-based climate visualization2016Inngår i: Climatic Change, ISSN 0165-0009, E-ISSN 1573-1480, Vol. 134, nr 1, s. 73-85Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Climate change can be difficult for laypeople to make sense of, because of its complexity, the uncertainties involved and its distant impacts. Research has identified the potentials of Information and Communication Technologies (ICT) for visualizing and communicating climate change to lay audiences and thus addressing these communication challenges.However, little research has focused on how ICT-based visualization affects audiences’ understandings of climate change. Employing a semiotic framework and through a combination of focus group interviews and mindmap exercises, we investigated how Swedish students make sense of climate messages presented through an ICT-based visualisation medium; a dome theatre movie. The paper concludes that visualization in immersive environments works well to concretize aspects of climate change and provide a starting point for reflection, but we argue that the potential to add interactive elements should be further explored, as interaction has the potential to influence meaning-making processes. In addition, audiences’ preconceptions of climate change influence their interpretations of climate messages, which may function as a constraint to climate communication.

  • 9.
    Hansson, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Rayner, Steve
    University of Oxford, United Kingdom.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Climate engineering2015Inngår i: Research handbook on climate governance / [ed] Karin Bäckstrand, Eva Lövbrand, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2015, 1, s. 411-422Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Hansson, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    The social researcher, the public and climate change research2009Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öberg, Gunilla
    Institute for Resources, Environment and Sustainability University of British Columbia.
    Vem äger frågan? - förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbete2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Johansson, Madelaine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Öberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Vem äger frågan?: Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbet2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling.Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimensionreser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats attmiljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering avplaner och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typerav styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter.Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämnaöver ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänskligpåverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur ihållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och inovember 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer förhur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska gevägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olikanivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklasmed utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifierahinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi harstuderat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas.Vi har särskilt fokuserat på:

    • kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhet
    • hur målstyrning fungerar i praktiken• vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetet
    • möjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer.
  • 13.
    Jonsson, Anna C.
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Ostwald, Madelene
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Physical Resource Theory, Department of Energy and Environment, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden.
    Asplund, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle.
    Barriers to and drivers of the adpotion of energy crops by Swedish farmers: An empirical approach2011Inngår i: World Renewable Energy Congress 2011: Policy Issues / [ed] Bahram Moshfegh, Linköping University Electronic Press, 2011, s. 2509-2516, artikkel-id 030Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the Swedish government and the EU intend to encourage farmers to expand energy crop production, knowledge of the factors motivating adoption decisions is vital to policy success. Earlier studies have demonstrated that important barriers to farmer adoption of energy crops include converting from annual to perennial crops and from traditional crops or production systems to new ones. Economic motivations for changing production systems are strong, but factors such as values (e.g., aesthetics), knowledge (e.g., habits and knowledge of production methods), and legal conditions (e.g., cultivation licenses) are crucial for the change to energy crops. This paper helps fill gaps in the literature regarding why farmers decide to keep or change a production system. Based on a series of focus group interviews with Swedish farmers, the paper explores how farmers frame crop change decisions and what factors they consider most important. The main drivers of and barriers to growing energy crops, according to interviewees, are grouped and discussed in relation to four broad groups of motivational factors identified in the literature, i.e., values, legal conditions, knowledge, and economic factors. The paper ends by discussing whether some barriers could be overcome by policy changes at the national and European levels.

  • 14.
    Linell, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Dialogue and the Circulation of Ideas2007Inngår i: Dialogue in Focus Groups. Exploring socially shared knowledge / [ed] Marková, Ivana,Linell, Per,Grossen, Michèle, London: Equinox , 2007, s. -243Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

      In contrast to a vast literature that provides information and guides about focus groups as a methodological tool, this book is an introduction to understanding focus groups as analytical means exploring socially shared knowledge, e.g. social representations of AIDS, biotechnology or democracy, beliefs and lay explanations of social phenomena. The main emphasis of the book is to examine how to analyse interaction and ideas expressed in focus groups. The book considers, first, different kinds of dynamic interdependencies among participants who hold the diverse and heterogeneous positions. Second, it explores circulations of ideas and contents in focus groups. More generally, the book is concerned with: language in real social interactions and sense-making, which are embedded in history and culture; the ways people draw upon and transform social knowledge when they talk and think together in dialogue; the ways people generate heterogeneous meanings in the group dynamics; communicative activities and genres represented by different kinds of focus groups.

    This original approach to understanding focus groups will be of interest to researchers and advanced students in social sciences, communication studies, psychology, and language sciences.

  • 15.
    Linell, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Adelsvärd, Viveka
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation.
    Bakshi, Ann-Sofie
    Arguing in conversation as a case of distributed cognition: Discussing biotechnology in focus groups2001Inngår i: International Pragmatics Conference,2000, Antwerp: International Pragmatics Association , 2001, s. 243-255Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

       

  • 16.
    Linnér, Björn-Ola
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning.
    Dual high-stake emerging technologies: A review of the climate engineering research literature2015Inngår i: Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change, ISSN 1757-7780, E-ISSN 1757-7799, Vol. 6, nr 2, s. 255-268Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The literature on climate engineering, or geoengineering, covers a wide range of potential methods for solar radiation management or carbon dioxide removal that vary in technical aspects, temporal and spatial scales, potential environmental impacts, and legal, ethical, and governance challenges. This paper presents a comprehensive review of social and natural science papers on this topic since 2006 and listed in SCOPUS andWeb of Science. It adds to previous literature reviews by combining analyses of bibliometric patterns and of trends in how the technologies are framed in terms of content, motivations, stakes, and recommendations. Most peer-reviewed climate engineering literature does not weigh the risks and new, additional, benefits of the various technologies, but emphasizes either the potential dangers of climate engineering or the climate change consequences of refraining from considering the research, development, demonstration, and/or deployment of climate engineering technologies. To analyse this polarity, not prevalent in the literature on earlier emerging technologies, we explore the concept of dual high-stake technologies. As appeals to fear have proven ineffective in spurring public engagement in climate change, we may not expect significant public support for climate engineering technologies whose rationale is not to achieve benefits in addition to avoiding the high stakes of climate change. Furthermore, in designing public engagement exercises, researchers must be careful not to steer discussions by emphasizing one type of stake framing over another. A dual high-stake, rather than risk–benefit, framing should also be considered in analysing some emerging technologies with similar characteristics, for example, nanotechnology for pollution control.

  • 17.
    Ostwald, Madelene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Jonsson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Asplund, Therese
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Mapping energy crop cultivation and identifying motivational factors among Swedish farmers2013Inngår i: Biomass and Bioenergy, ISSN 0961-9534, E-ISSN 1873-2909, Vol. 50, s. 25-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on a meta-study, the paper describes the existing options, areal extents, and Swedish farmers' conditions for energy crop production promoted by the governments to mitigate and adapt to climate change. The drivers of and barriers to cultivating various energy crops are described in terms of a variety of motivational factors. The approach used peer-reviewed and gray literature using three Internet sources. Questions addressed include the energy crops available to Swedish farmers and how well established they are in terms of areal extent. What drivers of and barriers to growing energy crops do farmers perceive? How do various motivational factors for these drivers and barriers correspond to the adoption of certain energy crops? The results indicate that 13 energy-related crops are available, of which straw (a residue), oil crops, and wheat are the most extensively produced in terms of cultivated area. Results confirm earlier research findings that converting from annual to perennial crops and from traditional crops or production systems to new ones are important barriers. Economic motivations for changing production systems are strong, but factors such as values (e.g., esthetic), knowledge (e.g., habits and knowledge of production methods), and legal conditions (e.g., cultivation licenses) are crucial for the change to energy crops. Finally, there are knowledge gaps in the literature as to why farmers decide to keep or change a production system. Since the Swedish government and the EU intend to encourage farmers to expand their energy crop production, this knowledge of such motivational factors should be enhanced.

  • 18.
    Ostwald, Madelene
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Stridbeck, Petter
    University of Gothenburg, Sweden.
    Proximate causes and underlying driving forces of small-scale farmers’ land-use change – illustrations from the Loess Plateau, China2009Inngår i: Journal of Land Use Science, ISSN 1747-423x, Vol. 4, s. 157-171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Small-scale farmers on marginal land in the Loess Plateau of China are adapting their livelihood to new situations and changes such as varying climate, new land-use policies, changing employment opportunities and new market situations. To avoid generalising explanations with regard to land-use change, interactions between proximate causes and underlying driving forces adopted from a meta-analysis model are explored through 23 in-depth interviews. This was done through collaborative work with farmers in northern Shaanxi Province and focused on the land-use situation between 1982 and 2005. The result reveals five categories of land-use change. The interaction pattern is broken down into eight proximate causes and four underlying driving forces. The dominant underlying driving forces are economic forces with short time horizons arising partly from compensation through policies, changes in crop demand from an expanding nearby market and a need for cash because of an increasingly cash-based lifestyle. The direct proximate causes were vividly described by the farmers as tools or means by which they are adapting to more abstract and indirect factors. These factors were identified as underlying driving forces. Hence, the knowledge and ability to separate the interaction into proximate causes and underlying driving forces are crucial in policy-making.

  • 19.
    Schmid Neset, Tina-Simone
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uhrqvist, Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Johansson, Jimmy
    Linköpings universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Medie- och Informationsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Visualizing climate change: the potential of dome presentations as a tool for climate communication2010Inngår i: Eurographics 2010 - Areas Papers / [ed] M. Cooper and K. Pulli, Eurographics - European Association for Computer Graphics, 2010, Vol. 12/2009, s. 31-35Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study presents the outline of a climate visualization programme directed to various target groups that was presented in a dome environment. The efforts of climate and visualization researchers to jointly develop presentations for immersive environments on the cause and effect of climate change as well as potential responses both in terms of national and international policy as well as individuals’ lifestyles are described. Further we discuss the results of an evaluation with 64 participants of dome presentations. The results point towards an initial support for the dome visualization in terms of increased engagement of the audience. Further, visual representations such as choice of colouring and volume bar charts that were expected to be problematic by the research group were considered straightforward by the audience. In this paper we discuss visual representation and climate communication, and to what extent climate visualization in a dome environment can contribute to enhance the audience’s understanding of the complexity of climate change issues

  • 20.
    Svensson, Teresia
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att bedöma sig själv och andra: Erfarenheter från själv- och kamratvärdering på Miljövetarprogrammet vid Linköpings universitet2008Inngår i: Om examination och lärande / [ed] Urban Ljungquist Martin Stigmar Eva Thorin, Växjö: Universitetspedagogiskt centrum, Växjö universitet , 2008, s. 101-112Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Att arbeta med fokusgrupper1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Berättelser om väntans tid. Kommunikativt hanterande av risk i fokusgruppssamtal om fosterdiagnostik2001Inngår i: Socialmedicinsk tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 5, s. 385-393Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Collecting and analysing focus group data2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

      

  • 24.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Communicating progress towards environmental quality objectives: the case of "Zero eutrophication"2008Inngår i: Vetenskap för hållbar utveckling,2007, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

     In Sweden, efforts to achieve environmental sustainability have been canalised through a system of management-by-objectives (MBO), including sixteen national environmental quality objectives. In the process of monitoring and assessing progress towards the environmental objectives, communication of scientific information is a crucial component. While management literature emphasizes well-functioning communication as a prerequisite for successful MBO, empirical studies have shown that communication problems and misunderstandings are likely to arise in the dissemination, implementation and assessment of visionary objectives at different levels in the environmental bureaucracy. Thus, there is a need to further identify and discuss obstacles in the communication process, focusing on the information flow between the scientific community and the environmental bureaucracy. In the paper, I discuss prerequisites for communication between scientists, practitioners and policy makers involved in the assessment of environmental goal achievement. I take my point of departure in the communicative context at hand when communicating progress towards the national environmental objective -Zero eutrophication-. The paper is based on analyses of policy documents on the environmental objectives, and individual and focus group interviews with key actors within the environmental bureaucracy and scientists developing statistical tools for the assessment of progress towards environmental objectives. When scrutinizing the communicative context at hand when results from the environmental objectives are communicated, it is obvious that all parts of the communicative chain could be problematized and are not always clear to the actors involved in the communicative situation. Thus, I argue that in the efforts to communicate messages related to the assessment of environmental objectives, there is a need to return to the following five fundamental questions: - WHY should assessment activities take place? - WHAT should be assessed? - HOW should assessment be effected? - BY WHOM should assessment be effected? - TO WHOM should the assessment methods and results be communicated? In the paper I discuss the questions above, taking my point of departure in the interview data and the analysis of the policy documents. I also discuss different models for communicating results of the assessment of progress towards the objective -Zero eutrophication-. In this discussion, dialogical and participatory aspects of communication are emphasised.  

  • 25.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Communicating uncertainty: Models of communication and the role of science in assessing progress towards environmental objectives2009Inngår i: Journal of Environmental Policy and Planning, ISSN 1523-908X, E-ISSN 1522-7200, Vol. 11, nr 2, s. 87-102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper is an exploratory study analysing the communication models underlying Swedish civil servants' and scientists' views of how to communicate uncertainty related to progress towards public environmental quality objectives. Their lines of reasoning are illustrated by quotations from in-depth and focus group interviews. Two communication models are discussed: the separation model, in which experts discuss uncertainties among themselves and subsequently present a clear-cut message to practitioners and politicians, and the integration model, in which policy makers and civil servants take part in discussions about how to interpret and handle the uncertainties involved. The paper identifies the importance of acknowledging the existence of uncertainty and of consciously reflecting on what communication model to use in communicating goal achievement. It also emphasizes the need for further discussion of the consequences of each communication model. Moreover, the paper highlights a need for further research into the sense-making processes occurring as actors in the policy and practitioner arenas interpret expert messages. Finally, it is argued that the integration model for communicating uncertainties could be used to encourage reflection and learning within and across societal sectors.

  • 26.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Communication of scientific information in the assessment of environmental goal achievement2006Inngår i: Public Communication of Science and Technology - PCST9,2006, 2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the last few decades, the discourse of sustainable development has motivated new global, national and regional political strategies for action, not least in the environmental arena.. One such strategy, used in several countries, is management-by-objectives, which implies that objectives are formulated, their attainment is directed and the results are measured. In Sweden, which is frequently cited as a world-leading country as regards environmental policy, efforts to achieve sustainability have been canalised through sixteen national environmental quality objectives. In the process of monitoring and assessing progress towards the environmental objectives, communication of scientific information is a crucial component. Thus, there is a need to identify obstacles in the communication process, focusing on the information flow between the scientific community and the environmental bureaucracy. In this paper, I present results from a Swedish case study, where key actors within the environmental bureaucracy were interviewed about their experiences of using statistical tools and methods in the assessment of environmental goal achievement. The analyses focus on the management and communication of uncertainty and the role of science in the assessment of environmental objectives.    

  • 27.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Communicative challenges in assessing progress towards environmental quality objectives2009Inngår i: Journal of science communication, ISSN 1824-2049, Vol. 8, nr 2, s. A(01)-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Assessment of trends in the state of the environment constitutes one important aspect of efforts to achieve environmental sustainability. Assessments are often undertaken via indicators which measure progress towards environmental objectives and interim targets. This paper starts from the assumption that different types of environmental indicators have different implications for the public communication and the societal dialogue about the state of the environment and the measures needed to increase ecological sustainability.

    The paper concludes that it is important to evaluate environmental indicators on the basis of their communicative potential. It is demonstrated how science-based assessment of progress towards environmental objectives may fulfil different aims. Each of these aims may be linked to particular types of indicators, as well as to particular ideas of how to communicate uncertainties, and to particular views of the role of the public in the system of environmental objectives.

  • 28.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Enhancing learning, communication and public engagement about climate change – some lessons from recent literature2014Inngår i: Environmental Education Research, ISSN 1350-4622, E-ISSN 1469-5871, Vol. 20, nr 3, s. 387-411Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper sets out to develop key messages for the theory and practice of environmental education from a review of recent research literature on climate change communication (CCC) and education. It focuses on how learners of climate science understand messages on climate change, the communicative contexts for education on climate change, the barriers that can be found to public engagement with climate change issues, and how these barriers can be addressed. 92 peer-reviewed studies were examined. The analysis focuses on the goals and strategies of CCC, and how barriers can be addressed given the research findings on: (a) the content of CCC, (b) visualizations, (c) framing, (d) audience segmentation. The paper concludes that CCC and education need to address barriers to public engagement on several levels simultaneously. It recommends that scholars of environmental education focus critical attention on how practice addresses senses and spheres of agency; sociocultural factors; and the complexities of developing scientific literacy given the interpretative frames and prior understandings that are brought to bear by the public in non-formal education settings.

  • 29.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Miljövetenskap.
    Exploring focus groups: Analysing focus group data about genetically modified food2004Inngår i: International Association of Dialogue Analysis IADA,2001, Tübingen: Niemeyer , 2004Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fokusgrupper2014Inngår i: Videnskabelig teori og metode: Fra idé til eksamination / [ed] Maria Henricson, Copenhagen: Munksgaard Forlag, 2014, 1, s. 189-212Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fokusgrupper2012Inngår i: Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad / [ed] Henricson, Maria, Lund: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 193-214Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vetenskaplig teori och metod är ett heltäckande stöd genom hela sjuksköterskeutbildningen med fokus på vetenskapliga kunskaper med examensarbetet som mål. Boken kan användas genom hela utbildningen och fungerar som ständig kunskapskälla och uppslagsverk. Boken ger också vägledning inför vetenskaplig granskning, presentation och publicering av det färdiga examensarbetet. Till varje kapitel finns även ett webbmaterial och tillsammans med boken ger verket en större förståelse för forskningsprocessen samt den kliniska relevansen av omvårdnads- och vårdvetenskaplig forskning.

    Vetenskaplig teori och metod är ett heltäckande stöd genom hela sjuksköterskeutbildningen med fokus på vetenskapliga kunskaper med examensarbetet som mål.

    Boken kan användas genom hela utbildningen och fungerar som ständig kunskapskälla och uppslagsverk. B

    oken ger också vägledning inför vetenskaplig granskning, presentation och publicering av det färdiga examensarbetet. Till varje kapitel finns även ett webbmaterial och tillsammans med boken ger verket en större förståelse för forskningsprocessen samt den kliniska relevansen av omvårdnads- och vårdvetenskaplig forskning.

  • 32.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod2010 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det här är en handbok som skildrar hur man praktiskt går tillväga när man arbetar med fokusgrupper. Men boken ger även en teoretisk bakgrund till användandet av fokusgrupper som forskningsmetod. Fokusgrupper är en metod som används för att studera människors föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar genom fokuserade gruppintervjuer. Metoden innebär att en grupp under en moderators ledning diskuterar ett givet ämne. Fokusgrupper används till exempel vid marknadsundersökningar, utvärderingar och i forskningssammanhang. Boken vänder sig till högskolestuderande inom ämnen som medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, folkhälsovetenskap, miljövetenskap, socialt arbete och ekonomi, men är också relevant för företag, skolor, kommuner och landsting. Denna andra upplaga har uppdaterats och utökats med ytterligare förslag på hur data från fokusgrupper kan analyseras. Dessutom innehåller boken ett nyskrivet kapitel om hur fokusgrupper kan användas inom deltagandeforskning.

  • 33.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod2000Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Forskares syn på samtal med allmänheten. En intervjustudie2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Föreställningar om genmodifierade livsmedel1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förlamande eller fruktbar osäkerhet? Några tankar kring kommunikation av klimatosäkerheter2010Inngår i: Klimatets krav på samhället / [ed] Göran Graninger & Christer Knuthammar, Linköping University Electronic Press , 2010, s. 65-76Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatfrågan är ett exempel på en fråga som varit närvarande i det offentliga samtalet under en lång tidsperiod, men som på kort tid har gått från att vara ett ämne som framför allt diskuterats inom vetenskapssamhället och på den politiska arenan, till att förekomma i stort sett dagligen i mediedebatten och i lekmäns vardagssamtal. Alltsedan klimatfrågan först började diskuteras på den vetenskapliga arenan har den omgärdats av olika typer av osäkerhet. I en analys av hur diskursen om klimatförändringar gestaltat sig på olika samhälleliga arenor pekar Corfee-Morlot m fl (2007) på att den vetenskapliga diskussionen ännu in på 1980-talet karakteriserades av en grundläggande osäkerhet. Debatten gällde om det fanns skäl att överhuvudtaget tala om en växt-huseffekt med global uppvärmning och förändrade nederbördsmönster som konsekvens. Vidare har vetenskapssamhället diskuterat om kli-matförändringarna i så fall är en följd av människans utsläpp av växthusgaser, eller om de har naturliga orsaker. Denna grundläggande osäkerhet har numera till stor del försvunnit från den vetenskapliga arenan. En majoritet av klimatforskare är idag ense om att vi har en klimatförändring som till stor del är ett resultat av mänsklig påverkan (IPCC 2007). Däremot finns det oenighet på det vetenskapliga planet om hur stora klimatförändringarna kan väntas bli och vilka effekter de kommer att få i olika delar av världen. På det politiska planet har strider uppstått kring hur klimatförändringarna ska mötas (Featherstone m fl 2009)– hur stora utsläppsminskningar behövs och vem ska stå för de minskade utsläppen? Vilka anpassningar behöver göras på lokalt, na-tionellt och internationellt plan för att hantera samhällets sårbarhet inför klimatförändringarnas effekter, såsom exempelvis ras, skred och översvämningar? I denna debatt, som fått stort utrymme i media under den senaste tiden, exponeras allmänheten för en rad motstridiga budskap. Det framhålls ofta att alla måste ta sitt ansvar för att skapa mer ”klimatsmarta” och hållbara livsstilar (t ex SOU 2005:51). Hur en sådan livsstil bör se ut är däremot inte lika tydligt.

    Det svenska samhällets sårbarhet för ras och skred har lyfts fram i klimat- och sårbarhetsutredningen, som lades fram år 2007 och som fick stor uppmärksamhet i svenska media. Utredningen pekar på att antalet dagar med kraftig nederbörd kommer att öka under vinter, vår och höst i stora delar av Sverige. Detta tillsammans med ökande flöden i vattendrag samt höjda och varierande grundvattennivåer medför en ökad risk för skred och ras. Störst är risken i Vänerlandskapen, östra Svealand, Göta Älvdalen och utmed större delen av ostkusten (SOU 2007: 60). Diskussioner förs på lokal, regional och nationell nivå kring hur man bör anpassa sig till riskerna. Samtidigt finns det inte en entydig anpassningsstrategi som passar överallt. SGI pekar i sin underlags-rapport till klimat- och sårbarhetsutredningen på att konsekvenserna av klimatförändringarna i form av ras och skred kommer att se olika ut i olika delar av Sverige. Därmed behövs också olika lokala anpassningsstrategier (SGI 2008). I detta ligger en kommunikationsutmaning. Hur kan man kommunicera vetenskapligt underbyggda klimatbudskap till olika målgrupper med olika bakgrund och olika tolkningsramar? Hur hanteras osäkerheter i kommunikationsprocessen?

    Denna text syftar till att belysa forskning kring klimatkommunikation och allmänhetens förståelse av klimatfrågan samt att diskutera hur osäkerheter kan kommuniceras i olika sammanhang. Jag kommer att argumentera för att en öppen diskussion kring dataosäkerheter och osäkerhet kring mål för utsläppsminskning och anpassningsstrategier i vissa fall kan fungera som en viktig del i att forma så kallade ”extended peer communities”, där många aktörer tillsammans kan engageras i arbetet för att hantera klimatutmaningarna.

  • 37.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Miljövetenskap.
    Genförändrad mat - vardagsmat? Åsikter och uppfattningar om genteknik och livsmedelsproduktion2003Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boken syftar till att fungera som ett underlag för diskussion, debatt och reflektion kring hur genteknik uppfattas av allmänheten och kring vad allmänhetens rädsla och skepsis kan bero på. Tanken är att stimulera till funderingar om sociala aspekter och etik i samband med genteknik.

  • 38.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Genmat i fokus: Analyser av fokusgruppssamtal om genförändrade livsmedel2002Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study focuses on social representations of genetically modified food (GMF). Drawing on data from eleven focus groups including lay people and decision-makers within the food industry, it aims to analyse how people talk about and try to comprehend and anchor the issue of GMF. It also aims to develop methods for a dialogical content analysis, so that the dynamics inherent in conversations can be captured.

    The analyses have focused on recurrent themes, topic structure, discursive construction of agents and agency, analogies and distinctions, quotes, and implicit assumptions. The main findings were. a) fear as a central theme; b) a view of nature as inherently good and of humans as topping the value hierarchy of nature; c) a critical view on knowledge, information and experts; d) feelings of a lack of agency.

    While the analyses demonstrate that lay people reflect actively and critically, expressing a lack of trust in the media, politicians and scientists, it is argued that there is a need for a dialogue between lay people and experts, in order to encourage mutual trust rather than suspicion.

  • 39.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Images of environmental management: competing metaphors in focus group discussions of Swedish environmental quality objectives.2012Inngår i: Environmental Management, ISSN 0364-152X, E-ISSN 1432-1009, Vol. 49, nr 4, s. 776-787Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In managing environmental problems, several countries have chosen the management by objectives (MBO) approach. This paper investigates how focus group participants from the Swedish environmental administration used metaphors to describe the mode of organization needed to attain environmental objectives. Such analysis can shed light on how an MBO system is perceived by actors and how it works in practice. Although the Swedish government intended to stimulate broad-based cooperation among many actors, participants often saw themselves as located at a certain "level," i.e., "higher" or "lower," in the MBO system-that is, their conceptions corresponded to a traditional, hierarchical interpretation of MBO. Prepositions such as "in" and "out" contributed to feelings of inclusion and exclusion on the part of MBO actors. However, horizontal metaphors merged with vertical ones, indicating ongoing competition for the right to interpret how the system of environmental objectives should best be managed. The paper concludes that any organization applying MBO could benefit from discussing alternate ways of talking and thinking about its constituent "levels."

  • 40.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Integrating Theory and Practice in Environmental Science Education: A Case Study of Role Play in Environmental Ethics and Biodiversity2006Inngår i: The Swedish Summer Institute 2005 - case studies / [ed] Magnus Gustafsson, Härnösand: Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning , 2006Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

      

  • 41.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Landmärken och utflyktsstigar: hur deltagare i fokusgrupper samtalar om genförändrade livsmedel2002Inngår i: Jagen och rösterna:: Goffman, Viveka och samtalet : texter till Viveka Adelswärd den 17 mars 2002 = Selves and voices : Goffman, Viveka and dialogue / [ed] Per Linell & Karin Aronsson, Linköping: Linköpings universitet , 2002, s. 265-275Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Med fokus på interaksjon: Om å fange opp samspillet mellom deltakere, idéer og argumenter i fokusgruppestudier2011Inngår i: Mange ulike metoder / [ed] Fangen, Katrine & Selleberg, Ann-mari, Oslo: Gyldendal Akademisk , 2011, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Med fokus på interaktion: Att fånga samspelet mellan deltagare, argument och idéer i fokusgruppsstudier2011Inngår i: Många möjliga metoder / [ed] Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari, Lund: Studentlitteratur , 2011, s. 13-36Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhällsvetenskaplig metod ger ofta vissa bestämda associationer. Många tänker ganska omedelbart på intervjuer eller på olika kvantitativa metoder. I denna bok presenterar författarna många möjliga metoder, varav långtifrån alla brukar finnas med ...

     

  • 44.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Perceptions of useful knowledge in environmental management-by-objectives2007Inngår i: Annual meeting of the Society for Social Studies of Science,2007, 2007, s. 294-294Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

     During the last few decades, the discourse of sustainable development has motivated new political strategies for action in the environmental arena. One such strategy, used in several countries, is management-by-objectives, which means that objectives are formulated, their attainment is directed and the results are measured. In Sweden, which is frequently cited as a world-leading country as regards environmental policy, efforts to achieve sustainability have been canalised through sixteen national environmental quality objectives. The process of monitoring progress towards the environmental objectives relies on scientific theories and methods. Nevertheless, choices of e.g. indicators to measure goal achievement and methods for data analysis are by no means uncomplicated. Different ways of conceiving of -good science-, -usefulness- and -expertise- are competing in the system that has been developed to attain the environmental objectives. In this paper, I present results from a Swedish case study which encompasses in-depth interviews and focus group discussions with scientists and civil servants involved in the process of assessing progress towards the environmental objectives. I will address questions such as: What types of knowledge are judged to be relevant, credible and legitimate in the assessment of environmental goal achievement? How do scientists, practitioners and policy makers position themselves and others? How is scientific knowledge communicated between different actors? How can supply of and demand for knowledge be reconciled in the assessment process?    

  • 45.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Pressröster om genförändrade livsmedel1999Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Problem-based learning in environmental science higher education: promises, challenges and experiences2011Inngår i: Asian Journal of Education and Research Synergy, Vol. 3, nr 1, s. 27-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reviews some of the main arguments advocating problem-based learning in higher education and asks the question “Is PBL suited for environmental science higher education?” The paper argues that there is a great potential in designing interdisciplinary study programmes in environmental science according to principles of PBL. Due to the rapid advances in the field of environmental science and policy, students need to develop their metacognitive awareness and be equipped with competencies for lifelong learning. PBL has proved to be a valuable tool for such endeavours, since it develops students’ capacity for self-directed learning. Examples are given from a bachelor programme in environmental science at Linköping University, Sweden, which is organised according to principles of problem-based learning.

  • 47.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Social representations of climate change in Swedish lay focus groups: Local or distant, gradual or catastrophic?2014Inngår i: Public Understanding of Science, ISSN 0963-6625, E-ISSN 1361-6609, Vol. 23, nr 2, s. 204-219Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores social representations of climate change, investigating how climate change is discussed by Swedish laypeople interacting in focus group interviews. The analysis focuses on prototypical examples and metaphors, which were key devices for objectifying climate change representations. The paper analyzes how the interaction of focus group participants with other speakers, ideas, arguments, and broader social representations shaped their representations of climate change. Climate change was understood as a global but distant issue with severe consequences. There was a dynamic tension between representations of climate change as a gradual vs. unpredictable process. Implications for climate change communication are discussed.

  • 48.
    Wibeck, Victoria
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Vad tror man att de andra tycker om genförändrad mat? Producenters och konsumenters röster i samspel2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Wibeck, Victoria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo).
    Öberg, Gunilla
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Learning in focus groups: An analytical dimension for enhancing focus group research2007Inngår i: Qualitative Research, ISSN 1468-7941, E-ISSN 1741-3109, Vol. 7, nr 2, s. 249-267Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The focus group is a research methodology in which a small group of participants gathers to discuss a specified issue under the guidance of a moderator. The discussions are tape-recorded, transcribed and analysed. Notably, the interaction between focus group participants has seldom been evaluated, analysed or discussed in empirical research. We argue that considering the focus group in light of current research into interaction in problem-based learning (PBL) tutorial groups would facilitate the deliberate exploitation of group processes in designing focus groups, staging data collection and analysing and interpreting data. When the analytical focus shifts from mere content analysis to an analysis of what the participants themselves are trying to learn, one can explore not only what the participants are talking about, but also how they are trying to understand and conceptualise the issue under discussion. © 2007 Sage Publications.

  • 50.
    Wibeck, Victoria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Centrum för klimatpolitisk forskning. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning (VUFo). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Öberg, Gunilla
    University of British Columbia.
    Learning in focus groups: an analytical dimension for enhancing focus group research2010Inngår i: Data Collection. / [ed] Vogt, P. W., London: Sage , 2010, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Insufficient attention to collecting data is often to blame when a research                    project founders. So how can we avoid, at best, redoing the research and at                    worst, scrapping the project due to a lack of sufficient data? Data collection                    is the foundation of high quality research, but it is often given less attention                    than later steps in a research project, such as coding and analyzing data.                            The first step in implementing a research design is collecting the data. You                    first have to take care to gather appropriate types of and amount of data,                    because making adjustments later in the project can be prohibitive. This major                    work focuses on this neglected aspect of the research process. It is divided                    into five main sections that correspond to the broad types of research design                    and their associated sampling methods. The five categories of research design                    used to organize the selection are:                            1. Surveys                            2. Interviews                            3. Experiments                            4. Observations, including ethnographic                            5. Archival and public sources of data                            In each of the five sections, quantitative, and qualitative data collection is                    discussed because each of these design types can be used to collect either or                    both types of data.

12 1 - 50 of 60
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf